Kungl. Maj.ts proposition nr 289.
1
Nr 289.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till
förordning angående ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 11 juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning,
m. in.; given Stockholms slott den 31
maj 1940.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att dels
antaga härvid fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 §
förordningen den 11 juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning, dels ock bifalla
de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 saml. Nr 289.
1224 40
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 11 juni 1937
(nr 338) om moderskapspenning.
Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 11 juni 1937 om moderskapspenning
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
3 §■
Behov av moderskapspenning skall, där ej särskilda omständigheter till
annat föranleda, anses föreligga, om för kvinnan eller, där hon är gift och
sammanlever med sin man, för makarna tillsammans vid senaste taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt icke upptagits beskattningsbart
belopp, uppgående till minst tvåtusenfemhundra kronor.
Har det — — — för handen.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1940 men äger icke tillämpning
i fall, då barnsbörden ägt rum före nämnda dag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
31 maj 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Qttensel, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:
I årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna 13, 14 och 47)
liar Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan å
särskild proposition i ämnet för budgetåret 1940/41 såsom förslagsanslag
beräkna dels till Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet
m. m. 5,800,000 kronor, dels till Avsättning till fonden för lån
till mödrahjälp 150,000 kronor, dels ock till Moderskapspenning 4,500,000
kronor.
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga dessa spörsmål.
Mödralijälpen.
Gällande författningsbestämmelser.
Enligt förordningen den 11 juni 1937 (nr 339) om mödrahjälp kan kvinna,
som i anledning av havandeskap eller barnsbörd är i uppenbart behov av
understöd, tillerkännas mödrahjälp av statsmedel. Hjälpen lämnas i den
form, som för varje särskilt fall finnes lämpligast, i en eller flera poster,
dock högst till ett sammanlagt värde av 300 kronor. Då anledning därtill
finnes, må mödrahjälp helt eller delvis lämnas såsom räntefritt lån. För
behandling av frågor rörande mödrahjälp skall i varje landstingsområde och
i varje stad, som icke deltager i landsting, finnas en mödrahjälpsnämnd.
Ansökan om mödrahjälp skall ingivas till barnavårdsnämnden i den kommun,
där kvinnan vistas. Barnavårdsnämnden skall avgiva yttrande över ansökningen
till mödrahjälpsnämnden i orten samt därvid översända handlingarna
i ärendet. Tillstyrkan av mödrahjälp skall tillika innefatta förslag till lämpliga
hjälpåtgärder. Mödrahjälpsnämnden har därefter att meddela beslut
i ärendet. I beslut, varigenom hjälp beviljas, skall angivas vilka huvudsakliga
behov hjälpen avser att täcka. Det åligger barnavårdsnämnden att
verkställa beslut, varigenom mödrahjälp beviljats, ävensom att vaka över att
hjälpen kommer till användning i enlighet med givna föreskrifter.
Kompletterande bestämmelser rörande mödralijälpen äro meddelade i
kungörelsen den 22 oktober 1937 (nr 848) med tillämpningsföreskrifter till
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
förordningen om mödrahjälp ävensom i den samma dag utfärdade instruktionen
(nr 847) för mödrahjälpsnämnderna.
Beviljade anslag in. m.
Från anslaget till mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet
gäldas dels den mödrahjälp, som icke utgår i form av lån, dels
ock vissa med mödrahjälpsnämndernas verksamhet förenade kostnader för
arvoden, reseersättningar och expenser. Anslaget har för budgetåret 1938/39
upptagits till 1,700,000 kronor och för budgetåret 1939/40 till 5,800,000 kronor.
Nettoutgifterna för ändamålet ha för förstnämnda budgetår uppgått till
8,691,633 kronor.
Utgifterna för mödrahjälp i form av lån gäldas från det förut omnämnda
särskilda förslagsanslaget till avsättning till fonden för lån till mödrahjälp.
Detta anslag, som för budgetåret 1938/39 var upptaget till 300,000 kronor,
nedsattes för innevarande budgetår till 150,000 kronor. Belastningen å anslaget
har för sistförfiutna budgetår uppgått till 123,215 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1939 har socialstyrelsen gjort framställning om
anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1940/41. Styrelsen
upplyser därvid, att de utgifter, som beslutits under budgetåret
1938/39 och som hänförde sig till anslaget till mödrahjälp i form av understöd
utan återbetalningsskyldighet m. m., uppgått till omkring 8,776,000
kronor. Med hänsyn härtill uppskattar styrelsen anslaget till 8,800,000
kronor. Anslaget till avsättning till fonden för lån till mödrahjälp beräknar
styrelsen till oförändrat belopp.
Verkställda utredningar m. m.
I en av av särskild utredningsman inom finansdepartementet under hösten
1939 upprättad promemoria angående vissa anslag å femte huvudtiteln ifrågasattes
en skärpning av beliovsprövningen rörande mödrahjälpen för att i
första hand så vitt möjligt undvika det anslagsöverskridande, som eljest
vore att emotse.
I en inom socialdepartementet upprättad promemoria angående besparingar
å egentliga statsutgifter under femte huvudtiteln, vilken såsom bilaga 3 fogats
till propositionen den 10 november 1939, nr 79, angående åtgärder för begränsning
av statsutgifterna under budgetåret 1939/40 m. m., den s. k. besparingspropositionen,
framhölls, att av inhämtade upplysningar syntes framgå, att
mödrahjälpsförordningen tillämpades ganska olika i olika delar av riket och
att en mera enhetlig praxis därför syntes önskvärd. Dittills föreliggande uppgifter
på området vore — anfördes det vidare i promemorian — emellertid
icke av den art, att de berättigade till några mera bestämda slutsatser. Åt
socialstyrelsen borde därför uppdragas att skyndsamt verkställa en statistisk
undersökning beträffande ifrågavarande förhållanden. Först sedan sagda
undersökning slutförts, kunde närmare bedömas, i vilken utsträckning på
förevarande område påkallade åtgärder medförde en utgiftsbegränsning.
1939140 års urtima riksdag fann vad sålunda anförts icke föranleda någon
erinran från riksdagens sida.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
Kungl. Maj:t uppdrog den 10 november 1939 åt socialstyrelsen att verkställa
den i socialdepartementets promemoria avsedda utredningen. Då denna
vid avgivande av 1940 års statsverkspr oposition ännu icke var avslutad,
syntes det då icke möjligt att företaga någon säker uppskattning av anslagsbehovet
för mödrahjälpen för nästa budgetår. Jag uttalade därvid till statsrådsprotokollet,
att det emellertid vore sannolikt, att man, sedan genom
utredningen erforderligt material för frågans närmare bedömande erhållits,
skulle kunna — utan eftersättande av de sociala krav och synpunkter, vilka
motiverat tillkomsten av ifrågavarande hjälpform — vidtaga vissa åtgärder
i syfte att begränsa de med denna hjälp förenade kostnaderna. Med
hänsyn härtill syntes det motiverat, att anslaget till mödralijälp i form av
understöd utan återbetalningsskyldigliet i trots av den föreliggande höga
belastningssiffran tills vidare upptoges till samma belopp, vartill anslaget
beräknats i gällande riksstat. Även anslaget till avsättning till fonden för
lån till mödrahjälp borde preliminärt beräknas till oförändrat belopp.
Yid sin granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1938—30 juni 1939 behandlade riksdagens
revisorer bland annat frågan om anslagen till mödrahjälp (revisorernas
berättelse sid. 23—43). Revisorerna anförde, bland annat, att det vore en
angelägenhet av största vikt att, för att mödrahjälpen på rätt sätt skulle
kunna fylla de viktiga sociala behov, som därmed avsetts, klara och för
mödrahjälpsnämnderna vägledande regler fastställdes för utdelandet av densamma.
Det vore vidare nödvändigt att utfärda föreskrifter, vilka reglerade
barnavårdsnämndernas skyldigheter ifråga om mödrahjälp.
Yttranden i anledning av riksdagens revisorers berättelse hava, såvitt nu
är i fråga, avgivits av socialstyrelsen, statskontoret och riksräkenskapsverket
ävensom av överståthållarämbetet och länsstyrelserna i länen efter hörande
av mödrahjälpsnämnderna.
Till fullgörande av det förut omförmälda, åt socialstyrelsen den 10 november
1939 meddelade uppdraget, har styrelsen den 1 april 1940 inkommit med en
skrivelse, innefattande redogörelse för resultatet av verkställd utredning
ävensom förslag till åtgärder, innefattande bland annat vissa ändringar i
mödrahjälpsförordningen, jämte motiv därtill.
Över socialstyrelsens skrivelse hava efter remiss yttranden avgivits av
statskontoret, riksräkenskapsverket, medicinalstyrelsen, pensionsstyrelsen,
länsstyrelserna i länen, mödrahjälpsnämnderna, socialvardskommitten, Stockholms
stads barnavårdsnämnd, svenska fattigvårds- och barnavaidsförbundet,
svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund.
Departementschefen.
Socialstyrelsens förslag har, under hänsynstagande till däröver avgivna
yttranden samt vad i (ivrigt förekommit, varit föremål för överarbetning
inom socialdepartementet. På grund av den långt framskridna tiden anser
jag mig emellertid, med hänsyn till iimnets vidlyftighet, icke böra föreslå,
att förslag till ändrade grunder beträffande mödrahjälpen nu skall föreläggas
riksdagen, utan inskränker mig till en beräkning av anslagsbehovet
för nästa budgetår.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
De verkliga utgifterna under anslaget till mödrahjälp i form av
understöd utan återbetalningsskyldighet, vilka utgifter, såsom förut
nämnts, under budgetåret 1938/39 uppgått till 8,691,633 kronor, hava för de
tre första kvartalen av innevarande budgetår uppgått till 5,565,999 kronor.
Av sistnämnda summa faller ett belopp av 4,072,119 kronor å tiden 1 juli
31 december 1939 samt ett belopp av 1,493,880 kronor å tiden 1 januari
31 mars 1940. De understöd från anslaget, som beslutats under nyssnämnda
tre kvartal, hava tillhopa uppgått till 5,712,795 kronor, därav 4,071,019
kronoi under tiden 1 juli 31 december 1939 och 1,641,776 kronor under
tiden 1 januari—31 mars 1940. Av dessa siffror synes en påtaglig tendens
till nedgång i utgifterna kunna utläsas, förmodligen främst beroende på en
under senaste tiden skärpt behovsprövning från mödrahjälpsnämndernas
sida. Det synes vidare sannolikt, att antalet barnbördsfall, som under de
senaste åren varit osedvanligt stort, under rådande förhållanden kommer
att något nedgå. Därest så blir fallet, medför detta givetvis en minskning
av ifrågavarande utgifter. Å andra sidan är det troligt, att behov av understöd
från anslaget kommer att föreligga i ett — relativt sett — större antal
fall än tidigare. På grund av sistnämnda omständighet skulle man hava
att räkna med en ökad anslagsbelastning. Pör min del håller jag före, att
tendensen till utgiftsökning kommer att i stort sett uppväga tendensen till
utgiftsminskning. Anslaget synes mig därför kunna för nästa budgetår i
huvudsak beräknas med ledning av de beslutade utgifterna under tidsperioden
1 januari—31 mars 1940. Vid sådant förhållande torde anslaget
böra upptagas till 6,500,000 kronor.
Vad angår anslaget till avsättning till fonden för lån till mödrahjälp
lärer detsamma med hänsyn till den låga belastningssiffran för
budgetåret 1938/39 och då anledning saknas att räkna med stigande utgifter
för ändamålet — kunna för nästa budgetår nedsättas till 120,000 kronor.
Moderskapspenningen.
Gällande författningsbestämmelser.
Jämlikt förordningen den 11 juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning
skall av statsmedel utgå moderskapspenning med ett belopp av 75 kronor
till kvinna, som till lindrande av de med barnsbörd förenade kostnader är
i behov därav. Sådant behov skall, där ej särskilda omständigheter till
annat föranleda, anses föreligga, om för kvinnan eller, där hon är gift och
sammanlever med sin man, för makarna tillsammans vid senaste taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt icke upptagits beskattningsbart
belopp, uppgående till minst 3,000 kronor. Rätten till moderskapspenning
prövas och moderskapspenning utbetalas av centralsjukkassan för den ort,
där kvinnan är bosatt, eller, efter överenskommelse med centralsjukkassan,
av vederbörande lokalsjukkassa. Ersättning för utgivna moderskapspenningar
äger centralsjukkassan att månadsvis utbekomma av tillsynsmyndigheten för
erkända sjukkassor, d. v. s. pensionsstyrelsen.
Kunffl. Maj:ts proposition nr 289.
7
Beviljat anslag m. in.
Anslaget till moderskapspenning är för budgetåret 1939/40 upptaget till
4,700,000 kronor. I skrivelse den 31 augusti 1939 har pensionsstyrelsen
hemställt, att anslaget måtte för nästa budgetår beräknas till 4,500,000 kronor.
Verkställda utredningar m. m.
I den av särskild, utredningsman inom finansdepartementet under hösten
1939 upprättade, förut omförmälda promemorian anfördes, att av olika förekommande
slag av moderskapshjälp den hjälp, som lämnades i form av
moderskapspenning, i jämförelsevis ringa mån syntes vara anpassad efter
behovsprincipen samt att därför moderskapspenningen syntes kunna ifrågakomma
till indragning.
Med anledning härav uttalades i den jämväl förut omnämnda, inom socialdepartementet
upprättade och vid besparingspropositionen såsom bilaga 3
fogade promemorian, att förslaget att indraga förevarande hjälpform icke
syntes kunna tillrådas men att det däremot borde övervägas att genomföra
en viss skärpning av villkoren för erhållande av moderskapspenning på så
sätt, att inkomstgränsen sattes något lägre än för närvarande. Det erinrades
i promemorian, att de bestämmelser rörande det beskattningsbara beloppet,
vilka gällde vid utfärdandet av förordningen om moderskapspenning,
ändrats genom förordning den 17 juni 1938 (nr 369) angående ändring i
vissa delar av förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
och att ändringarna innebure, att för familjer med barn medgivits väsentligt
större ortsavdrag än tidigare. Det syntes böra undersökas, huruvida
icke inkomstgränsen borde fixeras så, att allenast de grupper, som åsyftats
vid tillkomsten av 1937 års förordning, bleve bidragsberättigade.
De i socialdepartementets promemoria sålunda gjorda uttalandena föranledde
icke någon erinran av 1939/40 års urtima riksdag.
I 1940 års statsverksproposition anfördes, att den undersökning, som avsetts
i promemorian, syntes böra utan dröjsmål komma till stånd.
/Riksdagens revisorer förklarade sig i sin år 1939 avgivna berättelse, i
sammanhang med behandlingen av frågan om anslagen till mödrahjälp, hava
uppmärksammat, att mödrahjälpsmedel i »högst betydande omfattning» använts
till förlossningskostnader och barnets första utrustning, ett förhållande,
som de funno berättiga till antagandet, att moderskapspenningen ofta icke
använts för dessa ändamål, vilka den likväl vore avsedd att i första hand
tillgodose. Revisorerna ifrågasatte därför, om man icke, för att vinna kontroll
över moderskapspenningens användning och därjämte uppnå att densamma
närmare anpassades efter behovsprincipen, borde inarbeta denna
hjälpform i mödrahjälpen.
Det av revisorerna sålunda anmärkta förhållandet vitsordas av mödrahjälpsnämnderna
i deras över revisorernas uttalande avgivna yttranden.
Flertalet hörda myndigheter förklara sig icke hava något att erinra mot
eller, såsom statskontoret, tillstyrka bestämt förslaget att inarbeta moderskapspenningen
i mödrahjälpen. Socialstyrelsen avstyrker däremot nämnda
förslag.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
Riksdagens revisorers nyss omnämnda uttalanden beträffande moderskapspenningen
hava upptagits till behandling jämväl av socialstyrelsen i den förut
omförmälda skrivelsen den 1 april 1940. I pensionsstyrelsens däröver avgivna
yttrande har förslag framlagts till ändring av förordningen om moderskapspenning.
Den undersökning, varom i årets statsverksproposition var fråga, har numera
verkställts inom socialdepartementet. Resultatet därav har framlagts
i en den 10 maj 1940 dagtecknad promemoria med beräkningar angående verkningarna
av ortsavdragsreformen och den i anledning därav ifrågasatta sänkningen
av inkomstgränsen vid moderskapspenningen. Efter en redogörelse
för de förut gällande och de från och med den 1 januari 1939 införda ortsavdragen
samt efter erinran om att den högsta inkomstgräns, vid vilken
behov av moderskapspenning presumerats föreligga, i förordningen därom fastställts
till ett beskattningsbart belopp av 3,000 kronor, anföres i promemorian:
Genom ortsavdragsreformen har denna inkomstgräns förskjutits. Om ortsavdragen
höjas, medför detta givetvis, att det beskattningsbara belopp, som
svarar mot en viss inkomst, minskas. Då reformen för alla utom ensamstående
innebar en höjning av ortsavdragen, kommo därigenom inkomster,
som tidigare legat över den i förordningen angivna gränsen att ligga under.
Om man önskar neutralisera verkningarna av ortsavdragsreformen, har man
att först klargöra de faktiska förskjutningar av denna inkomstgräns, som
reformen medförde. Dessa växlade betydligt för olika familjetyper och även
för olika ortsgrupper. Om man som beteckning för inkomstens storlek använder
det taxerade beloppet, belysas förskjutningarna enklast genom att
fastställa vilka taxerade belopp, som före och efter reformen svarade mot
den i förordningen om moderskapspenning angivna inkomstgränsen, 3,000
kronors beskattningsbart belopp.
En dylik beräkning har för de praktiska fallen, familjer med intill tre barn
— barnkullar med fler barn äro ju rätt fåtaliga — gjorts i efterföljande tabell.
Mot 3,000 kronors beskattningsbart belopp svara nu, respektive svarade
före ortsavdragsreformen de nedan angivna taxerade beloppen för olika
0 r |
t s g r u |
1'' P |
||
I |
ii |
in |
IV |
V |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
Kr. |
3,900 |
3,960 |
4,020 |
4,080 |
4,140 |
4,800 |
4,920 |
5,040 |
5,160 |
5,280 |
5,490 |
5,670 |
5,850 |
6,030 |
6,210 |
6,180 |
6,420 |
6,660 |
6,900 |
7,140 |
7,230 |
7,560 |
7,890 |
8,220 |
8,550 |
Ensamstående
Makar utan barn
Makar med ett barn
Makar med två barn.
Makar med tre barn .
Nu.....
Förut .
Ändring
Nu.....
Förut .
Ändring
Nu.....
Förut .
Ändring
Nu.....
Förut .
Ändring
Nu.....
Förut .
Ändring
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
Den lämpliga sänkningen av den i förordningen om moderskapspenning
angivna inkomstgränsen måste med hänsyn till ortsavdragsreformens helt
olika verkningar för olika familjetyper bestämmas genom ett val, om gränsen
fortfarande skall bestämmas enhetligt. Det beror sålunda påför vilken familjetyp
man vill återställa den ursprungliga inkomstgränsen. Praktiskt taget torde
valet stå mellan återställande av status quo för makar utan barn, alltså en
sänkning på 200 ä 300 kronor, eller för makar med ett barn, alltså en sänkning på
cirka 500 kronor. Om de sammanlagda kostnaderna för moderskapspenningen
någotsånär skola återställas till belopp, svarande mot den ursprungliga inkomstgränsen,
synes det förstnämnda alternativet icke vara att reflektera på.
Med en så ringa sänkning av inkomstgränsen skulle besparingen icke förslå
mycket mot den ökade kostnaden genom de kvarstående höjningarna för
samtliga familjetyper med barn.
En sänkning av gränsen från 3,000 till 2,500 kronor beskattningsbart
belopp skulle medföra, att läget för makar med ett barn återställdes till
praktiskt taget samma läge som vid författningens tillkomst. För makar
med större antal barn skulle åtgärden betyda, att gränsen fortfarande läge
högre än det ursprungliga inkomstläget, exempelvis för makar med två barn
mellan 220 och 400 kronor högre och för makar med tre barn mellan 790
och 1,180 kronor högre.
Denna kvarstående höjning kunde synas motivera en gränssänkning med
ännu större belopp än 500 kronor. För makar utan barn och för ensamstående
medför emellertid 500-kronorssänkningen en avsevärd försämring
jämfört med den ursprungliga gränsen. Denna sänkes för makar utan barn
med mellan 320 kronor (i ortsgrupp Y) och 200 kronor (ortsgrupp I). För
ensamstående innefattade redan ortsavdragsreformen en sänkning av inkomstgränsen
med mellan 360 kronor (i ortsgrupp Y) och 120 kronor (i ortsgrupp I)
under den ursprungliga gränsen. Genom en ytterligare sänkning med 500
kronor kommer för denna grupp den högsta taxerade inkomst, vid vilken
behov av moderskapspenning presumeras föreligga, att nedgå i Stockholm
från ursprungligen 4,500 kronor till 3,640 kronor, eller med närmare 20 procent,
och å billigaste ort från ursprungligen 4,020 kronor till 3,400 kronor, eller
med ungefär 15 procent.
Nyss angivna förskjutningar avse de nominella förändringarna i inkomstläget.
Om man utgår ifrån att den ursprungliga inkomstgränsen fixerats
med tanke på. ett visst realinkomstläge, som borde bibehållas, och tar levnadskostnadsstegringen
sedan 1937 i beaktande, bli övervägandena helt andra.
Till och med den betydande, genom ortsavdragsreformen tillkomna nominella
höjningen av inkomstgränsen för makar med två barn erfordras ungefärligen
för att uppväga penningvärdeförsämringen till dato. För mindre familjer
och ännu mera för ensamstående föreligger redan nu en reell, icke obetydlig
sänkning av inkomstgränsen. Vad slutligen angår den reella höjning, som
faktiskt föreligger för familjer med mer än två barn, kan den statsfinansiellt
knappast ha någon betydelse.
Sedd mot bakgrunden av levnadskostnadsförändringarna innebär en nominell
sänkning av gränsen med 500 kronor i nuvarande läge en reell sänkning
av den ursprungliga inkomstgränsen för samtliga familjer med mindre
än tre barn. För ensamstående innebär den en sänkning av realinkomstgränsen
med i runt tal en tredjedel.
Den sannolika kostnadsminskningen för staten av en sänkning av inkomstgränsen
från 3,000 till 2,500 kronor kan beräknas endast tämligen
approximativt. Med utgångspunkt från uppgifterna vid 1935/36 års partiella
folkräkning rörande inkomstfördelningen kan man utgå från att om
B
dian (j till nh sila tjem ''protokoll lU-tO. 1 sand. AV 2S9. 1224 40 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 289.
kring 2 procent av de taxerades antal skola befinna sig i inkomstskiktet
mellan 2,500 och 3,000 kronors beskattningsbart belopp. Om man då helt
grovt räknar med att högst 2 procent av den nuvarande totalkostnaden för
moderskapspenningen skulle bortfalla genom sänkningen, torde man vara
på den säkra sidan. Årskostnaden för moderskapspenningen enligt nuvarande
regler vet man emellertid ej heller exakt. För budgetåret 1938/39
var belastningen å anslaget 4,962,816 kronor. Moderskapspenningen utgick
emellertid då fortfarande med hänsyn till ett beskattningsbart belopp av
3,000 kronor beräknat enligt de äldre ortsavdragsreglerna. För nu löpande
budgetår föreligga belastningssiffror endast för de tre första kvartalen.
Enligt meddelande från riksräkenskapsverket uppgår kostnaden för denna
tid till 3,791,580 kronor. Om man antager samma födelsefrekvens under innevarande
kvartal som under den föregående delen av budgetåret, kan årsbelastningen
beräknas till 5,055,000 kronor. Om födelsefrekvensen antages oförändrad
under nästa budgetår och högst 2 procent av mödrarna bortfalla
genom sänkningen av den högsta inkomstgränsen med 500 kronor, skulle
sålunda kostnadsminskningen uppgå till omkring 100,000 kronor.
Departementschefen.
Av den i ärendet förebragta utredningen synes mig framgå, att man
under normala förhållanden haft goda skäl att avvisa tanken på en sänkning
av den i förordningen om moderskapspenning fastställda behovsgränsen
— ett beskattningsbart belopp av 3,000 kronor. Det statsfinansiella
läget tvingar emellertid nu till en åtstramning, där en sådan kan vidtagas
utan att försämra villkoren för de mest behövande. En sådan försämring
inträder ej heller — med hänsyn till läget år 1937 och om man bortser från
de förändringar, som föranletts av levnadskostnadernas stegring — om en
sänkning av nyss omförmälda behovsgräns från 3,000 till 2,500 kronor
genomföres. Det är, under nyssnämnda förutsättningar, i själva verket
endast de barnfattiga ur förhållandevis välställda befolkningslager, som
drabbas av en sådan åtgärd. Ytterligare sänkning anser jag däremot
med hänsyn bland annat till levnadskostnadernas stegring icke rimlig.
Den ifrågasatta åtgärden föranleder ändring i 3 § förordningen om moderskapspenning.
Förslag till förordning härom har upprättats inom socialdepartementet.
Sistnämnda förordning torde böra träda i kraft den 1 juli
1940. Har barnsbörden ägt rum före nämnda dag, synas dock nu gällande
bestämmelser böra tillämpas.
Anslaget till moderskapspenning synes, med utgångspunkt från kostnaderna
för sistförflutna och innevarande budgetår, under förutsättning av oförändrad
födelsefrekvens kunna för budgetåret 1940/41 beräknas något överstiga
4,900,000 kronor. Som jag i det föregående berört, kan man dock
antaga, att födelsefrekvensen under nuvarande krisförhållanden skall visa en
något sjunkande tendens. I följd därav torde en ytterligare nedsättning av
anslaget vara motiverad. Jag förordar därför, att detsamma upptages till
4,500,000 kronor eller till samma belopp, vartill anslaget preliminärt uppskattats
i årets statsverksproposition.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 389.
Under åberopande av vad förut anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 338)
om moderskapspenning,
dels ock för budgetåret 1940/41 anvisa
a) till Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalnings -
skyldighet m. m. ett förslagsanslag av ........ kronor 6,500,000;
b) till Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp ett förslagsanslag
av .............................. kronor 120,000; samt
c) till Moderskapspenning ett förslagsanslag
................................................ kronor 4,500,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.