Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.
1
Nr 285.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående byggnader
för nomadskolorna; given Stockholms slott den 2jf
maj 19JfO.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2J+ maj 19.f0.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergqtjist, Bagge, Andersson, Domö.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anför härefter:
I propositionen nr 102 till 1939 års lagtima riksdag framlades förslag
om anskaffande av nya och förbättrade lokaler för nomadskolorna. I propositionen
förutsattes, att nomadundervisningen fortfarande skulle vara
förlagd till särskilda för nomadbarnen avsedda skolor.
Det av nomadskolinspektören framlagda byggnadsprogrammet innebar
i huvudsak, att de ohygieniska och hälsovådliga s. k. hushållskåtorna, där
barnen från byskolorna i Karesuando, Lannavaara, Jukkasjärvi, Killinge
och Vaikijaure bo under skoltiden, skulle ersättas med skolhemsbyggnader,
samt att åtgärder skulle vidtagas för att avhjälpa de allvarliga brister,
som på ett undantag när konstaterats hos de nuvarande nomadskollokalerna.
Kostnaderna för de nya skolanläggningarna, inklusive skolhem,
bv äknades till i runt tal 1,800,000 kronor och fördelades på följande sätt:
Bihang till riksdagens protokoll 19li0. 1 samt. Nr 285. I
2
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285.
Karesuando........................................kronor 204,300
Lannavaara........................................ » 157,000
Jukkasjärvi........................................ » 316,000
Killinge ........................................... » 359,000
Vaikijaure ......................................... » 218,800
Arjeplog........................................... » 203,000
Västerbottens distrikt (tre skolanläggningar) ........... » 167,600
Jämtlands distrikt ( » » ) ........... » 166,700
Summa kronor 1,792,400.
Kostnadsbeloppen innefattade även utgifter för tomtanskaffning och
inventarier men ej — med undantag för Västerbottens nomadskoldistrikt
— för iordningställande av tomt, framdragande av ledningar m. m.
Enligt propositionen biträdde departementschefen i huvudsak det ifrågasatta
byggnadsprogrammet. Dock förordades en koncentration av nomadundervisningen
i Västerbottens nomadskoldistrikt till en skola, förslagsvis
förlagd till Tärna kyrkoby i anslutning till Skytteanska skolan. Denna skola
skulle ersätta den nuvarande centralskolan i Skarvsjö, vilken skulle nedläggas.
Enligt departementschefens mening borde frågan om en motsvarande
begränsning av antalet skolanläggningar i Jämtlands nomadskoldistrikt
genom skolöverstyrelsens försorg närmare övervägas. Det förutsattes, att
slutligt förslag i sistnämnda hänseende skulle kunna underställas 1940 års
riksdag. Byggnadsritningar och arbetsbeskrivningar skulle emellertid i viss
utsträckning omarbetas med beaktande av vissa erinringar, som framställts
av byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen. Denna uppgift liksom
även bestyret med byggnadsföretagens utförande skulle anförtros åt tre
särskilda byggnadskommittéer, en för Norrbottens, en för Västerbottens
och en för Jämtlands län. Det förutsattes, att byggnadskommittéerna i
möjligaste mån skulle söka nedbringa kostnaderna och eftersträva att hålla
de av byggnadsföretagen föranledda sammanlagda kostnaderna — inklusive
utgifterna för kommittéernas egen verksamhet och för inventarier —
inom ramen av ett anslagsbelopp av 1,800,000 kronor. Vidare förutsattes,
att slutliga kostnadsberäkningar skulle underställas 1940 års riksdag i
samband med anslagsäskanden för budgetåret 1940/41.
De för Karesuando, Lannavaara, Jukkasjärvi och Västerbottens distrikt
avsedda byggnaderna borde utföras i första hand. Kostnaderna för denna
etapp uppskattades till i runt tal 900,000 kronor. Då emellertid byggnadsföretagen
med hänsyn till förarbetena icke kunde bli färdigställda under
budgetåret 1939/40, ansågs det tillfyllest att för detta budgetår anvisa ett
reservationsanslag av 400,000 kronor.
I skrivelse nr 206/1939 anslöt sig riksdagen till uppfattningen, att undervisningen
av nomadlapparnas barn alltjämt borde bedrivas i särskilda för
dem avsedda skolor. Beträffande lokalerna för undervisningen hade riks
-
3
Kungl. Maj.ts proposition Nr 285.
dagen blivit övertygad om att åtgärder oundgängligen vore av nöden för
att avhjälpa de allvarliga brister, som vidlådde de nuvarande lokalerna.
Vidare hyste riksdagen, som förutsatte att slutliga kostnadsberäkningar
kunde föreläggas 1940 års riksdag, den förhoppningen, att totalkostnaderna
skulle kunna hållas inom ramen av 1,800,000 kronor. Även förslaget
om koncentration av undervisningen i Västerbottens nomadskoldistrikt till
en centralskola vann riksdagens gillande. Frågan om skolans förläggning
borde dock ytterligare utredas, innan Kungl. Maj:t fattade definitivt beslut
i frågan. Slutligen anvisade riksdagen till byggnadsföretagens påbörjande
för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Genom beslut den 12 maj 1939 föreskrev Kungl. Maj:t, att detta reservationsanslag
skulle fördelas på följande sätt:
1. Uppförande av central nomadskola i Västerbottens län kronor 80,000
2. Om- och ny byggnadsarbeten för nomadskolorna i
Karesuando, Lannavaara och Jukkasjärvi i Norrbottens
län ............................................. » 320,000
Summa kronor 400,000.
Vidare föreskrevs, att dessa byggnadsföretag och de övriga byggnadsarbeten
för nomadskolorna i Norrbottens län, som enligt riksdagsskrivelsen
skulle komma till utförande, ävensom därmed sammanhängande göromål
skulle i enlighet med en samma dag utfärdad instruktion och övriga
av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser omhänderhavas av särskilda
byggnadskommittéer, en för Västerbottens län, benämnd nomadskolbyggnadskommittén
för Västerbottens län, och en för Norrbottens län, benämnd
nomadskolbyggnadskommittén för Norrbottens län. Nomadskolbyggnadskommittén
för Västerbottens län skulle verkställa den ytterligare utredning
angående förläggningen av nomadskolan för nämnda län, som
kunde finnas erforderlig på grund av vad riksdagen anfört i omförmälda
skrivelse. Slutligen anbefalldes skolöverstyrelsen att verkställa utredning
rörande centralisering av nomadundervisningen i Jämtlands län.
Sedan nomadskolbyggnadskommittén för Västerbottens län till Kungl.
Maj:t inkommit med sådan utredning, föreskrev Kungl. Maj:t den 18
augusti 1939, att den centrala nomadskolan i länet skulle förläggas till
Tärna kyrkoby.
I en vid propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag såsom bilaga 6
fogad promemoria förordades, att reservationsanslaget å 400,000 kronor
med hänsyn till de rådande förhållandena tills vidare skulle disponeras
endast för kostnaderna för fullföljande av pågående utredningsarbete, medan
anslaget i övrigt borde disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t
prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gällde för användning
av å allmän beredskapsstat upptaget anslag.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr £85.
I anledning av denna proposition åberopade urtima riksdagen i skrivelse
den 20 december 1939, nr 97, vissa av dess första särskilda utskott i utlåtande
nr 77 anförda synpunkter beträffande de i promemorian ifrågasatta
besparingsåtgärderna. I utlåtandet erinrade utskottet, att det måhända
i något fall kunde bliva lämpligt att, i avvaktan på byggnadsföretags
igångsättande, anskaffa för ändamålet erforderlig mark, varvid anslaget
syntes behöva anlitas, i händelse markkostnaden skulle finnas böra
åvila statsverket. Jämväl vissa förberedelsearbeten syntes kunna ifrågakomma.
Utskottet ville uttala sig för att anslaget finge efter Kungl. Maj:ts
prövning disponeras jämväl för dylika ändamål.
Genom beslut den 26 januari 1940 föreskrev Kungl. Maj:t, att byggnadsföretagen
icke finge påbörjas, förrän Kungl. Maj:t lämnat tillstånd,
samt att, intill dess tillstånd lämnats, reservationsanslaget icke finge utan
Kungl. Maj:ts medgivande användas till andra ändamål än kostnader för
det utredningsarbete och de förberedande åtgärder, som erfordrades för att
byggnadsföretagen framdeles skulle kunna utan dröjsmål påbörjas, såsom
för uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar. Beslut om bestridande
av kostnader för anskaffande av erforderlig tomtmark skulle framdeles
meddelas.
a) Lokaler för nomadskolorna i Jämtlands län.
I skrivelse den 14 november 1939 har skolöverstyrelsen inkommit med
den anbefallda utredningen om centralisering av nomadundervisningen i
Jämtlands län.
Överstyrelsen har inledningsvis anfört följande:
I utlåtande den 11 oktober 1938 (jfr propositionen nr 102/1939, sid. 20)
hade överstyrelsen föreslagit, att anslag skulle beviljas till uppförande av
tre mindre skolanläggningar för visteskolorna i Jämtlands län. Överstyrelsen
räknade då med att den för Jämtlands län gemensamma byskolan
fortfarande skulle kunna disponera de lokaler i Ange, som hittills upplåtits
åt densamma av svenska missionssällskapet.
I propositionen nr 102/1939 hade emellertid chefen för ecklesiastikdepartementet
anfört, att barnantalet i Jämtlands nomadskoldistrikt syntes
vara väl lågt för att motivera det byggnadsprogram, som av överstyrelsen
förordats. En centralisering av nomadundervisningen i anslutning till vad
av statsrådet tillstyrkts beträffande Västerbottens nomadskoldistrikt syntes
kunna ifrågasättas. Förhållandena vore visserligen i en del hänseenden olikartade;
sålunda vore undervisningen redan nu, i motsats till vad inom
Västerbottens skoldistrikt vore fallet, i viss utsträckning decentraliserad. Innan
ståndpunkt fattades till skolöverstyrelsens förslag, syntes lämpligen
möjligheterna att begränsa antalet skolanläggningar i Jämtlandsdistriktet
böra genom överstyrelsens försorg närmare övervägas. I anledning härav
finge överstyrelsen anföra följande.
Sedan länge hade i Jämtlands län funnits en enda byskola, dit lappbarnen
i de högre nomadskolklasserna samlats från hela Jämtlands nomadskoldistrikt.
Däremot hade för de mindre barnen funnits ett flertal viste
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.
skolor spridda över distriktet, dels sommarskolor i fjälltrakterna, dels vinterskolor
i byarna. År 1935 funnes sålunda icke mindre än 5 visteskolor
med sommarkurs och 5 visteskolor med vinterkurs. Genom Kungl. Maj:ts
beslut den 22 november 1935 hade emellertid sommarvisteskolorna indragits,
och barnen i de lägre klasserna hade fått sin undervisning helt förlagd till
visteskolor å lappboplatser i närheten av fjällen och i nomadernas miljö,
varigenom idén med visteskolor bibehållits. Lästiden i dessa skolor hade
ungefär sammanfallit med den i folkskolorna vanliga lästiden. Även dessa
skolor hade inskränkts till antalet, och för närvarande vore de blott tre,
förlagda till Håkafot och Jänsmässholmen i Jämtland samt Storvallen i
Härjedalen. Byskolan vore förlagd till Änge i Undersåkers socken.
En ganska långt gående centralisation av nomadskolorna i Jämtlands
nomadskoldistrikt hade sålunda under senare år redan skett.
Rörligheten hos lappfamiljerna vore icke så stor i Jämtland och Härjedalen
som i Lappland. Detta vore en viktig omständighet vid en eventuell
omorganisation av nomadskoleväsendet i Jämtlands nomadskoldistrikt. Det
vore, framhåller överstyrelsen, icke alltid så lätt att i Jämtlands nomadskoldistrikt
skilja på nomadiserande och icke-nomadiserande lappar. I nomadskolstadgan
(nr 479/1938) förstodes med nomadlapp sådan lapp, som
själv eller genom medlemmar av sitt hushåll dreve renskötsel eller som
biträdde i sådan renskötsel. För nomadlapparnas barn vore skolgången i
nomadskolor obligatorisk. Men även andra lappars barn kunde, då sådant
enligt nomadskolinspektörens beprövande befunnes önskvärt och lämpligt,
efter därom gjord anhållan undervisas i nomadskola. Hittills hade det varit
regel, att samtliga lappbarn i Jämtlands distrikt undervisats i nomadskola.
Överstyrelsen hade på anförda skäl kommit till den övertygelsen, att samtliga
lappbarn inom Jämtlands nomadskoldistrikt hädanefter liksom hittills
borde få sin undervisning i nomadskolor.
Vid fördelning av antalet lappbarn, födda åren 1927—38, på visteskola
och byskola under läsåren 1940—46 erhölles följande siffror:
Läsår |
Visteskola |
Byskola |
Eventuell 7 klass |
Summa |
1940-41 ..... |
46 |
30 |
10 |
86 |
1941—42 ..... |
49 |
38 |
9 |
96 |
1942—43 ..... |
48 |
39 |
10 |
97 |
1943—44 ..... |
47 |
46 |
11 |
104 |
1944-45 ..... |
42 |
49 |
17 |
108 |
1945-4G..... |
47 |
48 |
11 |
106 |
Medeltal..... |
46,5 |
41,7 |
11,3 |
99,5 |
Beträffande skolorganisationen yttrar överstyrelsen följande:
Barnantalet i Frostviken (22 födda under åren 1927—38) vore så litet,
att en skola enbart för dessa barn icke vore befogad. Då barn från Hotagen
utan större olägenhet kunde hänvisas till Jänsmässholmens i stället för till
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.
Håkafots skola, vilket även redan nu i vissa fall skedde, syntes det lämpligt,
att skolan i Håkafot indroges. Enligt nomadskolinspektörens förslag
skulle två visteskolor i distriktet uppehållas och förläggas, den ena till
Jämtland, Jänsmässholmen, och den andra till Härjedalen, Storvallen. Skolan
i Jänsmässholmen skulle mottaga lappbarn från norra Jämtland. Barnen
i Härjedalen och från Idre i norra Dalarna skulle undervisas i Storvallens
skola. Barnen från södra Jämtland, exempelvis trakten av Oviksoch
Anarisfjallen, skulle kunna fördelas på de båda skolorna för åstadkommande
av jämvikt i barnantalet dem emellan. Då Frostvikslapparna icke
hade så stor beröring med övriga lappar i Jämtland, kunde det beräknas,
att en del av dessa lappars barn — efter Håkafotsskolans nedläggande —
icke komme att sändas till nomadskola eller kanske rent av önskade komma
till nomadskolan i Tärna. På grund av bland annat denna omständighet
imge man beräkna det sammanlagda barnantalet i visteskolorna i Jänsmassholmen
och Storvallen till omkring 40, d. v. s. 20 i vardera skolan. Var
och en av skolorna skulle sålunda komma att omfatta en lärara vdelning.
Överstyrelsen funne det icke lämpligt, att lapparnas småskolor, visteskolorna,
i Jämtlands nomadskoldistrikt centraliserades utöver vad som
ifrågasatts i nomadskolinspektörens förslag. Rörande lämpligheten att förlägga
dessa skolor till de av inspektören föreslagna platserna anförde överstyrelsen.
Jänsmässholmen vore en by, bebodd av ett dussin lappfamiljer, inalles
70 ä 80 personer. I fjällen runtomkring bodde lappfamiljer spridda, och
Jänsmässholmen vore för lapparna i dessa trakter en central plats, i varje
fall den för en skola mest centrala platsen. Det torde alltid kunna påräknas,
att en god del av barnen i skolan vore från denna by och alltså kunde få
bo hos föräldrarna under skoltiden.
Vad som sagts om Jänsmässholmen gällde i ännu högre grad om Storvallen.
Där bodde nu 16 familjer, något över 70 personer. Dit hade Hiirjedalslapparna
sina vägar bland annat vid renskillningarna på Flatruet, på
vars. sluttning Storvallen läge. Av de barn, som för närvarande undervisades
i Storvallens skola, vore nära hälften från Storvallen och kunde bo hos
sina föräldrar.
Såväl Jänsmässholmen som Storvallen läge på statens mark (renbetesland),
och någon svårighet att erhålla tomt för skolanläggning förefunnes ej.
De byggnader, i vilka skolorna på dessa platser nu vore förlagda, vore
icke avsedda för skolbruk eller lämpliga därtill. I Jänsmässholmen vore
skolan och lärarbostaden inrymda i en stuga om ett rum och kök. Rummet
vore, ehuru litet, relativt godtagbart som skolsal. Det kalla och trånga
köket motsvarade däremot på intet sätt kraven på en lärarbostad men
maste användas därtill, da annan bostad icke stode att uppbringa. Skolhemmet
vore förlagt till en annan liknande stuga, som tack vare tillmötesgående^
och viss uppoffring från en lappfamiljs sida kunnat upplåtas för
ändamålet. I Storvallen hade i en byggnad förhyrts ett rum på nedre botten
till skolsal. Två kalla och dragiga rum en trappa upp användes till
lärarbostad. Skolsalen mätte endast 4,5 meter i fyrkant och vore 2,2 meter
hög. Skolhemmet vore inrymt i ett rum och kök i en annan byggnad.
Det vore alltså ofrånkomligt, att byggnader måste uppföras på båda dessa
platser, om skolor även i fortsättningen skulle förläggas dit. För vardera
skolan behövdes en skolsal med biutrymmen, en bostad för en småskollärare
och ett skolhem. Då man alltid torde kunna räkna med att vissa av
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.
barnen kunde bo hos sina föräldrar under skoltiden och således icke behövde
anlita skolhemmet, torde detta böra beräknas för ungefär 16 barn.
Någon möjlighet till inackordering för skolbarnen i enskilda hem förefun
nes
icke. .
Byskolan för Jämtlands nomadskoldistrikt vore redan centraliserad
till en plats (Ange), och lapparna syntes icke hava något häremot, då det
gällde de större barnen. Den plats, där skolan nu läge, syntes också vara
lämpligt och centralt belägen. Skolhus, lärarbostäder åt två lärare samt
skolhem vore här upplåtna av svenska missionssällskapet.
När överstyrelsen i sitt utlåtande den 11 oktober 1938 begärde anslag
till byggnader för nomadskolväsendet, hade överstyrelsen räknat med att
svenska missionssällskapet fortfarande vore berett att tillhandahålla ovannämnda
lokaler. Tyvärr hade emellertid sällskapet nu tillkännagivit sin
avsikt att använda lokalerna för annat ändamål, och nybyggnad bleve därför
nödvändig även för byskolans behov.
Därest skolorganisationen erhölle den utformning, som överstyrelsen föreslagit,
borde den nya skolanläggningen i Ange givas i stort sett samma omfattning
som den nu av svenska missionssällskapet upplatna, d. v. s. ett
skolhus och ett skolhem, avsedda för 40 ä 50 barn, samt en lärarbostad för
två folkskollärare. Givetvis komme härtill behövliga uthus. En god och
välbelägen tomt syntes kunna erhållas på prästbordets mark, och den torde
där icke heller behöva bliva så dyrbar.
Kostnaderna för skolanläggningarna ha av överstyrelsen beräknats på
följande sätt:
Vad först beträffade de båda visteskolorna, borde var och en av dessa
omfatta följande anläggningar: 1) skolhus, innehållande en skolsal, ett kapprum
och ett materielrum på nedre botten samt en småskollärarbostad på
övre botten; 2) skolhem för 16 barn; 3) uthus. Genom nomadskolinspektörens
försorg hade ritningar för sådan anläggning införskaffats. Dessa ritningar
hade därefter granskats och justerats inom skolöverstyrelsen och
byggnadsstyrelsen, varefter byggnadsstyrelsen utfört behövliga kostnadsberäkningar.
Enligt dessa beräkningar bleve kostnaderna för vardera anläggningen
följande:
Skolhus jämte lärarbostad
Skolhem...............
Uthus .................
kronor 26,000
» 57,000
» 2,000
Summa kronor 85,000.
Härtill komme kostnader för stängsel, planering, utvändiga ledningar och
inventarier, varför de sammanlagda kostnaderna borde beräknas till 93,000
kronor. . ...
Då byskolan i stort sett bleve av samma omfattning som den, vilken
planerades för nomadskolan i Arjeplog, hänvisade överstyrelsen i fråga om
kostnadsberäkningar för anläggningen till vad nomadskolbyggnadskommittén
för Norrbottens län i detta ärende anfört (jfr nedan sid. 11). Överstyrelsen
hade erhållit uppgift om att anläggningen i Arjeplog beräknades draga en
kostnad av 278,500 kronor. Samma kostnader kunde beräknas for skolan
-
8 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr %85.
läggningen i Änge. Härtill måste dock läggas de kostnader, som betingades
av att lärarbostaden i Ange behövde vara något större än bostaden i Arjeplog
samt att tomt maste köpas a den förra platsen men ej å den senare.
Kostnadsökningen kunde beräknas till omkring 17,500 kronor och hela
anläggningen till (278,500 + 17,500 =) 296,000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för de av överstyrelsen föreslagna nomadskolbyggnaderna
i Jämtlands nomadskoldistrikt bleve enligt ovanstående
beräkningar (2 X 93,000 -j- 296,000 =) 482,000 kronor. Överstyrelsen, som
enligt det föregående avvisat tanken på en centralisering av nomadundervisningen
i Jämtlands nomadskoldistrikt till en enda skolanläggning, omfattande
alla såväl viste- som byskolbarn inom distriktet, hade icke heller
gått in på vad en sådan centralisation skulle innebära eller vad den skulle
kosta. Som framginge av de tidigare anförda tabellerna över barnantalet
skulle emellertid en sådan central skolanläggning beräknas omfatta 80 å
100 barn, d. v. s. ungefär motsvara den, som planerades i Gällivare för de
barn, som för närvarande undervisades i Killinge nomadskola (jfr nedan).
Enligt uppgift vore denna anläggning beräknad att kosta 465,000 kronor.
För en motsvarande anläggning i Änge torde dock kunna beräknas något
lägre priser.
Överstyrelsen ville slutligen framhålla, hur ytterst angeläget det vore,
att de föreslagna byggnaderna för visteskolorna snarast komme till utförande.
Det kunde icke vara staten värdigt, att nomadskolbyggnaderna,
vilka bekostades helt av statsverket, vore i ett tillstånd, som icke skulle
tolereras, därest det gällde vanliga av kommunerna underhållna folkskolor.
Då, såvitt överstyrelsen hade sig bekant, statsbidrag till folkskolebyggnader
vore avsett att beviljas även under nu rådande kristid, syntes skäl icke
föreligga att uppskjuta här ifrågavarande byggnadsarbeten för statens egna
skolor. Överstyrelsen finge därför hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå
1940 års riksdag att bevilja ett anslag av 186,000 kronor till uppförande
av byggnader till tvenne visteskolor i Jämtlands nomadskoldistrikt. Beträffande
byskolan i Änge hade svenska missionssällskapet medgivit, att skolan
finge till och med läsåret 1941—42 disponera de nuvarande lokalerna.
Under sådana förhållanden syntes icke frågan om nybyggnad för byskolan
behöva i hela sin vidd föreläggas 1940 års riksdag. Däremot vore ett mindre
anslag för färdigställande av ritningar och entreprenadhandlingar m. m.
behövligt. Överstyrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att härtill bevilja ett anslag å 10,000 kronor.
Den sammanlagda summan, som enligt överstyrelsens förslag skulle äskas
av 1940 års riksdag, utgjorde sålunda (186,000 + 10,000 —) 196,000 kronor.
Slutligen föresloge överstyrelsen, att en byggnadskommitté för här ifrågavarande
byggnadsarbeten skulle tillsättas i likhet med vad fallet vore i fråga
om motsvarande arbeten i Västerbottens och Norrbottens län.
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285. 9
b) Lokaler för nomadskolorna i Norrbottens län.
Nomadskolbyggnadskommittén för Norrbottens län har med skrivelse
den 25 november 1939 inkommit med förslag om nybyggnader för nomadskolorna
i Norrbottens län samt hemställt om anvisande av anslag av
2,072,300 kronor för ändamålet.
Inledningsvis yttrar kommittén beträffande kostnadsramen m. m. följande:
Skolanläggningen
skulle enligt kommitténs förslag erhålla en fullt modern
planläggning och inredning. Nomadernas livsföring vore emellertid
i olika delar av länet helt särpräglad. Under det att i södra delarna av
lappmarken den moderna kulturen i betydlig grad satt sin prägel på nomadernas
livsföring, vore så icke alls förhållandet i de längst i norr belägna
lappbyarna, nämligen Könkämä, Lainiovuoma och Saarivuoma lappbyar.
När i allt fall de nomadskolor, som mottoge barn från dessa byar, d. v. s.
de i Karesuando och Lannavaara, försetts med samma sanitära utrustning
som övriga skolanläggningar, hade detta icke skett utan viss tveksamhet.
Kommittén hade likväl icke velat föreslå skolanläggningarna till utförande
på sådant sätt, att de eventuellt i en framtid ej skulle motsvara krav, som
då kunde ställas.
Vid förslagens upprättande hade kommittén i enlighet med riksdagens
och Kungl. Maj:ts direktiv sökt nedbringa kostnaderna för de olika byggnadsföretagen,
så att dessa kostnader icke skulle komma att överstiga de
i propositionen nr 102/1939 angivna kostnadskalkylerna, vilka senare stannat
vid i runt tal 1,460,000 kronor. Sålunda hade kommittén bland annat
beträffande en del av skolorna träffat överenskommelse med vederbörande
skoldistrikt rörande sambruk av distriktens gymnastik- och slöjdlokaler,
varigenom sådana lokaler kunde slopas i till av dessa överenskommelser
berörda nomadskolor. Vidare hade kommittén ansett sig kunna på en del
platser föreslå färre antal bostäder för lärare än man räknat med vid den
tidigare utredningen, som legat till grund för kostnadsberäkningarna i
propositionen.
Trots dessa kommitténs bemödanden att iakttaga sparsamhet hade emellertid
kostnaderna för genomförandet av förslagen enligt gjorda beräkningar
visat sig komma att uppgå till 2,072,300 kronor och således betydligt
överstiga det tidigare beräknade beloppet. Med anledning härav ville
kommittén särskilt framhålla, att i den tidigare utredningen föreslagits
ombyggnad av vissa nu befintliga lokaler. Vid de undersökningar på ort
och ställe, kommittén företagit, hade emellertid kommittén funnit det synnerligen
olämpligt att företaga ombyggnader av dessa lokaler. Kommittén
hade för sin del funnit det nödvändigt att även i dessa fall föreslå nybyggnader,
ehuru dylika i fråga om engångskostnader vanligen ställde sig
avsevärt dyrare än ombyggnad. Särskilt måste i detta sammanhang beaktas,
att i fråga om de tidigare uppgjorda ombyggnadsförslagen de granskande
myndigheterna med hänsyn till föreliggande omständigheter ansett
sig nödsakade att åtminstone till en del eftersätta de skäliga krav, som
plägade ställas på moderna skollokaler. Då kommittén i nu berörda fall
i stället för ombyggnad föreslagit nybyggnad, hade kommittén icke ansett
sig kunna eftersätta dessa krav. Kommittén hade för övrigt också i de
fall, diir även i den tidigare utredningen föreslagits nybyggnad, funnit det
10
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285.
nödvändigt att i högre grad än tidigare gjorts beakta dessa krav, i synnerhet
då beträffande sådana detaljer, i fråga om vilka byggnadsstyrelsen och
skolöverstyrelsen framfört särskilda önskemål. Riksdagens i skrivelsen nr
206/1939 gjorda uttalande, att det syntes befogat, att nomadbarnen bibringades
en skolunderbyggnad fullt likvärdig med den, som komme den
bofasta befolkningens barn till del, måste för övrigt så tolkas, att riksdagen
ansett, att arbetet i nomadskolorna finge bedrivas i lokaler, fullt jämställda
med på senare år uppförda skolanläggningar, och syntes således
giva stöd för kommitténs inställning till denna sak.
En hel del andra omständigheter bidroge dessutom till att kommitténs
förslag blivit dyrare än som av statsmakterna förutsatts. Vid den tidigare
utredningen hade sålunda i fråga om kostnaderna för inköp av erforderliga
tomter räknats med allenast 2,600 kronor, varemot de faktiska kostnaderna
för sådana enligt kommitténs beräkningar komme att belöpa sig till avsevärt
högre belopp. Några kostnader för planering av de olika tomterna
samt för uppförande av staket omkring desamma hade förut ej tagits med
i beräkningen. Ej heller hade kostnader för yttre avlopps- och vattenledningar
samt erforderliga brunnar upptagits. De tidigare beräknade kostnaderna
för erforderliga inventarier hade kommittén vid jämförelse med
vad som vanligen plägade åtgå till dylika funnit alltför låga och därför
ansett sig böra avsevärt höja dessa kostnader. Nu befintliga inventarier
vore på de flesta håll bristfälliga, varför man till övervägande del torde få
räkna med nyanskaffning. Kommittén hade vidare utgått ifrån att lokalerna
borde förses med korkmattor, då en dylik golvbeläggning ställde sig
mera ekonomisk med hänsyn till underhåll än vanliga trägolv. Administrations-
och kommittékostnaderna hade tidigare icke tillräckligt beaktats.
Vad däri ingående kostnader för kommittéledamöternas resor anginge,
måste man hava i minnet, att de olika byggnadsföretagen vore belägna på
avsevärda avstånd från varandra och dessutom långt från kommittéledamöternas
bostadsorter, varför kommitténs resor till de olika förläggningsplatserna
för skolorna måste bliva kostsamma.
De i kommitténs förslag upptagna merkostnaderna uppginge till:
1. Merkostnad för tomter ........................... kronor 12,400
2. Planering och uppförande av staket ................ » 26''000
3. Utvändiga vatten- och avloppsledningar samt brunnar » 26,000
4. Merkostnad för inventarier........................ » 60,500
5. Korkmattor ..................................... » 39’ö65
6. Administration .................................. » jqO 300
7. Kommittékostnader .............................. » 25*000
Summa kronor 289,865.
Med dessa kostnader, tillagda tidigare beräknade 1,460,000 kronor, skulle
de sammanlagda kostnaderna för det tidigare förslaget uppgått till i runt
tal 1,750,000 kronor. Kommitténs förslag, som grundade sig på i september
månad 1939 gällande byggnadskostnader, ställde sig ungefär 300,000 kronor
dyrare. Detta vore i huvudsak att tillskriva den prisstegring, som ägt
rum, sedan den förra beräkningen av byggnadskostnaderna gjordes.
Under hänvisning till ritningarna och arbetsbeskrivningarna har kommittén
därefter lämnat en uttömmande redogörelse för de särskilda byggnadsföretagen.
Av denna redogörelse, beträffande vilken i övrigt hänvisas
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.
till handlingarna i ärendet, inhämtas bland annat, att den lämpligaste platsen
för Karesuando byskola befunnits vara den tomt, som tidigare använts
som plats för tingshus, utökad med viss Karesuando kyrkoherdeboställe
tillhörig mark (socknen hade såsom villkor för överlåtelse av området begärt
dels en ersättning av 40 öre för kvadratmeter, dels ock att en å området
befintlig arrestlokal flyttades till anvisad plats utan kostnad för
socknen; kostnaderna kunde uppskattas till cirka 5,000 kronor), att kommittén
på anförda skäl ansett sig böra upprätta förslag till helt nya byggnader
för Lannavaara och Jukkasjärvi byskolor i stället för att, såsom
tidigare avsetts, ombygga de nuvarande lokalerna, att kommittén av flera
olika skäl — icke minst ur kostnadssynpunkt — funnit sig böra föreslå,
att Killinge byskola flyttades till Gällivare kyrkby (tomt kunde förvärvas
för en kostnad av omkring 6,000 kronor), att kommittén funnit sig böra
förorda förflyttning jämväl av Vaikijaure byskola till Jokkmokks kyrkby,
där tomt för skolan kunde för en köpeskilling av 3,900 kronor erhållas å
ett till Jokkmokks församlings kyrkoherdeboställe hörande område, beläget
i närheten av gamla kyrkan, samt att Arjeplogs kommun ställt i utsikt
att, i utbyte mot den för nomadskolan i Arjeplog nu disponerade tomten,
kostnadsfritt till statsverket överlåta ett till det av kommunen ägda
hemmanet Lugnet hörande område, beläget mellan det lapska ålderdomshemmet
och det svenska ålderdomshemmet, vilken tomt kommittén funne
lämplig. De nuvarande nomadskoleväsendet tillhörande byggnaderna borde
enligt kommitténs mening avyttras. Med hänsyn till det skick, vari de befunne
sig, och de platser, å vilka de vore uppförda, ansåge sig kommittén
icke kunna räkna med någon behållen inkomst vid försäljningen, som nu
vore möjlig att uppskatta. Det torde få åligga kommittén att på offentlig
auktion eller i allt fall på sådant sätt att högsta möjliga köpesumma kunde
utvinnas försälja byggnaderna.
Kommittén sammanfattar de beräknade kostnaderna för genomförandet
av förslagen sålunda:
Skolanläggningen i Karesuando ....................kronor 286,500
» » Lannavaara .................... » 327,500
» » Jukkasjärvi .................... » 424,500
» » Gällivare ...................... » 457,000
» » Jokkmokk ..................... » 258,500
» » Arjeplog ....................... » 273,300
Anskaffande av konstverk.......................... » 20,000
Kommittékostnader ............................... »_25J)00
Summa kronor 2,072,300.
Vid företagna studie- och inspektionsresor hade kommittén funnit, att
samtliga nu förefintliga nomadskolanläggningar, antingen de tillhörde nomadskoleväsendet
eller förhyrdes för dess räkning, vore i synnerligen brist
-
12
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285.
fälligt och torftigt skick. Anläggningarnas tillstånd vore sådant, att de anmärkningar,
som av vederbörande provinsialläkare i olika sammanhang
ur hälsovårdssynpunkt framställts emot desamma, vore fullt berättigade.
Ett uppskjutande av de föreslagna nybyggnaderna skulle därför enligt
kommitténs förmenande icke blott vara olämpligt utan ur hälsovårdssynpunkt
rent fördömligt.
I gemensamt yttrande den 30 januari 1940 ha byggnadsstyrelsen och
skolöverstyrelsen med vissa detalj erinringar tillstyrkt nomadskolkommitténs
förslag.
Vidkommande kostnaderna hade ämbetsverken, under förutsättning att
beräkningarna grundats på under augusti 1939 gällande material- och
arbetspriser,^ intet att erinra, försåvida byggnaderna skulle komma till
utförande på föreslaget sätt.
De i kostnadssumman ingående kommittékostnaderna å 25,000 kronor
undandroge sig ämbetsverkens bedömande.
Då emellertid den nu angivna totala kostnadssumman överstege den
tidigare beräknade med 612,300 kronor, syntes försök böra göras att nedbringa
kostnaderna. I detta syfte borde bland annat möjligheterna för en
minskning av elevernas dagrums- och slöjdutrymmen undersökas. Det
kunde nämligen ifrågasättas, om dagrum i föreslagen omfattning verkligen
vore erforderliga, då man borde räkna med att även matsalar kunde användas
som dagrum. Vidare borde lärarbostädernas golvytor hållas inom
den ram, som angåves i kungörelsen den 10 december 1937 (boställsordningen
för lärare vid folk- och småskolor).
c) Lokaler för nomadskolan i Västerbottens län.
I skrivelse den 30 november 1939 har noniadskolbyggnadskommittén för
Västerbottens län framlagt förslag till uppförande av nomadskolbyggnader
i Tärna kyrkoby. Av skrivelsen inhämtas följande:
Sedan Kung], Maj:t bestämt, att nomadskolan för Västerbottens län
skulle förläggas till Tärnaby, hade kommittén anmodat länsarkitekten i
hinet att uppgöra ritningar jämte arbetsbeskrivningar och kostnadsförslag
å skolhus, skolhem och bostadsbyggnad för lärarpersonal å av kommittén
anvisad tomt i Tärnaby. Den av kommittén utvalda tomten, å vilken preliminärt
köpeavtal upprättats, hade en areal av cirka 12,000 kvadratmeter
och vore belägen i västliga delen av Tärnaby på ett avstånd från Skytteanska
skolan av cirka 700 meter. Tomten gränsade till landsvägen Tärna—
Umfors (mellanriksvägen). Tomtkostnaden torde icke komma att överstiga
2,500 kronor. Enligt köpeavtalet tillförsäkrades köparen rätt att utan
vederlag för marken draga vattenledning över huvudfastigheten fram till
en vattenkälla a denna samt att fritt nyttja vattenkällan för nomadskolans
behov.
Enligt vad kommittén hade sig bekant, hade vederbörande kommuner
i Norrbotten ieke åtagit sig att kostnadsfritt tillhandahålla tomt för beslutade
nomadskolor i detta län. Kommittén hade på grund härav i sitt
kostnadsförslag upptagit ett belopp av 2,500 kronor i tomtkostnad.
Det av länsarkitekten uppgjorda och av kommittén godkända förslaget
slutade pa en totalkostnad av 288,000 kronor. Denna summa överstege
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr £85.
med 113,000 kronor det belopp, som av honom tidigare angivits (jfr propositionen
nr 102/1939, sid. 27).
Den väsentliga kostnadsskillnaden mellan det tidigare uppgjorda och
det nu aktuella förslaget hade enligt länsarkitekten uppstått därigenom,
att byggnadernas storlek icke oväsentligt ökats. Kostnaderna för tomt och
ledningar m. m. hade vidare visat sig bli ganska höga. Till dessa kostnader
hade numera även lagts kostnad för kommittén och för konstnärlig utsmyckning
med 6,000 kronor respektive 3,000 kronor.
Kommittén hade vid prövning av de av länsarkitekten framförda synpunkterna
funnit dem bärande och framhölle följande:
I länsarkitektens förslag vore lokal för gymnastikundervisningen icke
upptagen men däremot lokaler för slöjdundervisningen. I propositionen nr
102/1939 hade ifrågasatts, att sambruk i fråga om slöjd- och gymnastiklokaler
kunde anordnas med Skytteanska skolan i Tärna. Vid denna skola
funnes för närvarande enligt uppgift en fullt tillräcklig slöjdsal. Gymnastiklokal
saknades däremot, och elevernas gymnastikundervisning ägde rum
i skolans kapprum. En tillbyggnad av skolan för anordnande av gymnastiklokal
skulle emellertid vara planerad.
Enligt kommitténs uppfattning vore ett sambruk mellan nomadskolan
och Skytteanska skolan, när det gällde en gymnastiklokal, lämpligt, och,
då frågan om en särskild gymnastiklokal vid Skytteanska skolan nu
torde stå ännu närmare sin lösning, hade kommittén ansett sig böra ur
sitt förslag utesluta en sådan lokal. För sedvanliga enklare gymnastiska
övningar funnes för övrigt inom nomadskolan tillräckligt utrymme. Vad
slöjdlokalerna beträffade, hade kommittén funnit en kombination mellan
de båda skolorna mindre lämplig, dels med hänsyn till avståndet mellan
skolorna och dels med tanke på den lapska slöjdens speciella karaktär.
Genom att förlägga slöjden till nomadskolan kunde densamma bedrivas
effektivare och givas större omfattning än om lokal på annat håll skulle
tagas i anspråk. Med anledning av vad i propositionen nr 79/1939 anförts
ville kommittén framhålla, att medel i varje fall syntes böra få
disponeras för inköp av den för nomadskolan föreslagna tomten, därest
tomtkostnaden skulle bäras av statsverket.
I övrigt betonade kommittén, att de lokaler, som för närvarande förhyrdes
i Skarvsjö i Stensele för nomadskolan, befunne sig i ett mycket
bristfälligt skick. Särskilt skolhemmet, som vore förlagt till en bondgård,
vore trångt, kallt och olämpligt. Kommittén hemställde därför, att uppförandet
av nomadskolan i Tärnaby måtte få påbörjas utan längre dröjsmål.
Vidare hemställdes, att Kungl. Maj:t måtte godkänna det av kommittén
framlagda förslaget att lända till huvudsaklig efterrättelse vid uppförande
av nomadskola i Västerbottens län samt förelägga riksdagen förslag om
anvisande av för ändamålet erforderliga medel.
Byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen ha i gemensamt yttrande den
30 januari 1940 framställt vissa anmärkningar mot ritningarna och ifrågasatt
ett i viss mån förenklat utförande. Enligt ämbetsverkens mening borde
slöjdavdelningen kunna förläggas till den närbelägna Skytteanska skolan,
vilket också förutsattes i den föregående utredningen (se propositionen nr
Departe
mentschefen.
14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.
102/1939, sid. 36). Härigenom och med förläggning av toaletterna till skolhemmet
skulle en besparing av 17,000 kronor kunna vinnas.
Tidigare hade byggnadsstyrelsen beräknat kostnaderna för en centralskola
till 155,000 kronor enligt ett då under utredningen av arkitekten J. O.
Sundberg uppgjort förslag. Anledningen till den uppkomna ökade kostnaden
vore, att förslaget i sin helhet numera väsentligt utvidgats och dessutom
uppgjorts efter en högre standard än tidigare avsetts, vilket även
framhållits i nomadskolkommitténs för Västerbottens län förevarande framställning.
På grund härav finge ämbetsverken framhålla, att därest den kostnadsram,
som legat till grund för Kungl. Maj:ts framställning i propositionen
nr 102/1939, skulle något så när kunna hållas, borde det nu föreliggande
förslaget underkastas en omarbetning i syfte att minska förslagets omfattning
och därigenom nedbringa kostnaderna.
Slutligen har nomadskolbyggnadskommittén för Västerbottens län i skrivelse
den 13 december 1939 hemställt om bemyndigande att för kronans
räkning inköpa tomt för nomadskolan i Tärna kyrkoby och vidtaga åtgärder
för tomtområdets avstyckning. Kostnaderna för tomtförvärvet beräknades
till 2,500 kronor. Av skrivelsen inhämtas, att Tärna kommun erbjudit
sig att kostnadsfritt tillhandahålla tomtmark för skolan och för ändamålet
anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor. Motsvarande erbjudande hade
ej gjorts av de kommuner i Norrbotten, dit nomadskolor skulle förläggas.
Med hänsyn härtill och till Tärna kommuns svaga ekonomiska ställning
hade kommittén ansett, att statsverket skulle bära även tomtkostnaden.
Byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen ha i gemensamt yttrande lämnat
framställningen utan erinran.
Inledningsvis vill jag erinra om att förhållandena nu äro helt annorlunda
än då detta byggnadsprojekt planlades. Investering av medel i nya byggnadsföretag
för det allmännas räkning måste om möjligt undvikas, och detta
har medfört, att på olika områden åtskilliga byggnadsföretag ställts på
framtiden, medan andra — mera trängande — underkastas revision i syfte
att nedbringa byggnadskostnaderna. Detta har föranlett mig att överväga
lämpligheten av att för närvarande skrinlägga planerna på nya byggnader
för nomadskolorna. Emellertid förhåller det sig så, att denna lokalfråga
länge eftersatts. Behovet av nya lokaler anmäler sig för varje år med ökad
styrka. Den utredning, som verkställts, sedan riksdagen senast behandlade
frågan, har visat, att bristerna äro allvarligare än tidigare antagits, och
bekräftar, att byggnadsprojektet hör till dem, som svårligen kunna helt
skjutas åt sidan. Å andra sidan är det tydligt, att det under nuvarande omständigheter
icke är tänkbart att genomföra byggnadsplanerna i enlighet
med det av myndigheterna framlagda förslaget. Kostnaderna måste begränsas
och de nybyggnader, som befinnas oundgängligen erforderliga, få komma
till utförande i den mån förhållandena möjliggöra medelsanvisning.
15
Kungl. Maj:ts -proposition Nr %85.
Beträffande detaljerna i skolöverstyrelsens och byggnadskommittéernas
förslag må bland annat ur dessa synpunkter anföras följande.
Enligt det föregående ifrågasattes i propositionen nr 102 till 1939 års
lagtima riksdag en begränsning av antalet nomadskolanläggningar inom
Jämtlands län. Skolöverstyrelsen skulle verkställa utredning i ämnet och
frågan underställas 1940 års riksdag. Den av överstyrelsen nu verkställda
utredningen utmynnar i förslag om minskning av antalet skolor i länet från
fyra (en byskola och tre visteskolor) till tre (en byskola och två visteskolor).
En sådan centralisering synes ändamålsenlig. Mot förläggningen av de
föreslagna skolorna till Änge, Jänsmässholmen och Storvallen har jag intet
att erinra.
De av överstyrelsen beräknade totalkostnaderna för de inom nomadskoldistriktet
planerade skolanläggningarna överstiga de tidigare beräknade med
icke mindre än (482,000 —166,700 =) 315,300 kronor. Av det överskjutande
beloppet belöpa emellertid 296,000 kronor på anläggningarna i Änge,
för vilka medel tidigare ej beräknats men vilka måste utföras, om svenska
missionssällskapet, som nu upplåter lokaler åt nomadskolan därstädes, vidhåller
sin avsikt att använda dessa lokaler för annat ändamål. Merkostnaden
för visteskolorna uppgår således till (315,300 — 296,000 =) 19,300
kronor och torde till en del bero på inträffade prisstegringar.
Innan frågan om nya lokaler för byskolan i Änge avgöres, synes böra
undersökas, om icke missionssällskapet i annan ordning skulle kunna upplåta
de nuvarande lokalerna, vilka anses vara för sitt ändamål väl lämpade,
eller också till staten överlåta dessa lokaler. Lämpligen bör den byggnadskommitté,
som på sätt i den förutnämnda propositionen förutsatts bör omhänderhava
bestyret med utförandet av ifrågavarande byggnadsföretag i
Jämtlands län, träda i förhandlingar med sällskapet i denna fråga. Tills
vidare anser jag mig därför icke böra räkna med mer än skolbyggnadsföretagen
i Jänsmässholmen och Storvallen. Totalkostnaderna för dessa företag
ha av skolöverstyrelsen beräknats till 186,000 kronor vid den prisnivå,
som förelåg i augusti 1939.
Med hänsyn till det rådande allmänna läget är det ofrånkomligt, att
dessa kostnader nedbringas. Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t genom cirkulär
den 26 april 1940 framhållit nödvändigheten av att under rådande
allmänna förhållanden byggnadsföretag för folkskoleväsendet, när sådana
företag över huvud prövas böra nu ifrågakomma, planeras så, att kostnaderna
för företaget så långt som möjligt hållas nere. Enligt cirkuläret bör
storleken av sådana byggnadsföretag begränsas i all den utsträckning som
befinnes möjlig och skälig. Vid den konstruktiva utformningen samt vid
valet av byggnadsmateriel och utrustning i övrigt bör vidare det största
avseende fästas vid kostnadssynpunkten, utan att likväl skäliga krav på
byggnadsföretagets ändamålsenlighet och beständighet åsidosättas.
Givetvis bör även planläggningen av nomadskolbyggnaderna ske med
16
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285.
aktgivande på vad i detta cirkulär framhållits. Med denna reservation anser
jag mig kunna förorda skolöverstyrelsens förslag till nybyggnader för visteskolorna
i Jänsmässholmen och Storvallen. Sådana beskärningar i byggnadsprogrammet
böra emellertid vidtagas, att kostnaderna för byggnadsföretagen
om möjligt nedbringas till 170,000 kronor med utgångspunkt från
prisförhållandena i augusti 1939.
Det byggnadsprogram, som framlagts av nomadskolbyggnadskommittén
i Norrbottens län, innebär en icke oväsentlig utvidgning av det i propositionen
nr 102 återgivna förslaget. Kommittén har lämnat en utförlig redogörelse
för skälen härtill. Av denna framgår, att kommittén å ena sidan
ansett sig kunna föreslå vissa förenklingar i det före dess tillsättande ifrågasatta
byggnadsprogrammet men å andra sidan efter ingående undersökningar
ansett vissa tidigare planerade ombyggnader av äldre lokaler icke
tillrådliga utan funnit sig böra i större utsträckning räkna med helt nya lokaler.
De tidigare verkställda kostnadsberäkningarna synas vidare, såsom redan
i nämnda proposition angavs, icke ha varit så fullständiga som önskligt
varit. Vidare har kommittén ansett sig böra vid planläggningen av byggnadsföretagen
utgå från en något högre standard, vad utförandet beträffar, än
tidigare förutsatts.
I stort sett synes kommitténs förslag kunna följas. Jag har i likhet med
byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen intet att erinra mot att skolorna
förläggas till de av kommittén angivna platserna eller mot det ifrågasatta
antalet byggnader. Då emellertid enligt vad jag inhämtat skolanläggningen
i Arjeplog ej är lika angelägen som de andra, vill jag föreslå, att denna
anläggning icke nu medtages. Härigenom ernås en kostnadsminskning med
omkring 275,000 kronor.
Vid utformningen i detalj av byggnadsprogrammet böra byggnadskostnaderna
ytterligare nedbringas. Härvid bör beaktas vad myndigheterna anfört
och vad i cirkuläret den 26 april 1940 framhållits. Kommittén har beräknat
totalkostnaderna till 2,052,300 kronor, utgifter för anskaffande av
konstverk däri icke inräknade. Jag vill för egen del ifrågasätta sådan förenkling
av byggnadsplanerna och utrustningsprogrammet, att dessa kostnader
— efter frånräknande av kostnaderna för anläggningen i Arjeplog —
om möjligt begränsas till 1,575,000 kronor med utgångspunkt från de i
augusti 1939 rådande prisförhållandena.
Vad beträffar det av byggnadskommittén för Västerbottens län framlagda
förslaget till anläggningar för nomadskolan i Tärna, är jag med de
hörda myndigheterna ense, att förslaget bör överarbetas för att minska
kostnaderna. Vad av myndigheterna yttrats kan jag i huvudsak biträda.
Kommittén har enligt det föregående räknat med en totalkostnad av
285,000 kronor utöver utgifter för konstnärlig utsmyckning. Detta kostnadsbelopp
torde med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen
anfört kunna beskäras förhållandevis starkare än motsvarande kostnader
17
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285.
för skolanläggningarna i Norrbottens län. Under åberopande av vad jag
yttrat beträffande sistnämnda anläggningar, utgår jag från att skolanläggningen
i Västerbottens län skall kunna utföras för en kostnad av 240,000
kronor, beräknad med utgångspunkt från prisnivån i augusti 1939.
I det föregående har jag räknat med att kostnaderna för tomtförvärv i
Norrbottens län skola gäldas av statsmedel. I likhet med myndigheterna
har jag intet att erinra mot att även kostnaderna för inköp av skoltomt
för nomadskolan i Tärna bestridas av statsmedel.
Jag beräknar sålunda totalkostnaderna för om- och nybyggnadsarbetena
vid nomadskolorna till (170,000 + 1,575,000 -f- 240,000 —) 1,985,000 kronor
vid den prisnivå, som rådde i augusti 1939.
Vad angår byggnadsarbetenas igångsättande, framgår av det föregående,
att det på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget å
400,000 kronor avsetts skola användas företrädesvis till bestridande av
erforderliga utredningskostnader samt i övrigt endast under de förutsättningar,
som gälla för användning av anslag, uppförda på allmän beredskapsstat.
Då den numera föreliggande utredningen som nämnts ådagalagt,
att behovet av nya lokaler blivit alltmer trängande, vill jag icke resa
erinran mot att byggnadsarbetena igångsättas, om och i den mån dessa anslagsmedel
förslå. Enligt vad jag inhämtat, är det möjligt att med dessa
medel bestrida kostnaderna för åtminstone ett av byggnadsföretagen, förutom
erforderliga utredningskostnader. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t
att bestämma vilket av byggnadsföretagen, som bör erhålla förtursrätt.
De övriga byggnadsarbetena böra med hänsyn till vad av mig inledningsvis
yttrats påbörjas först när förhållandena det medgiver och efter prövning
genom Kungl. Maj:ts försorg från fall till fall. Anmärkas må, att med de
förutnämnda anslagsmedlen torde få bestridas även kostnaderna för ritningar
och entreprenadhandlingar m. m. för de för Jämtlands nomadskoldistrikt
avsedda byggnadsföretagen.
Den nu föreliggande frågan har haft samband med spörsmålet om allmän
beredskapsstat för budgetåret 1940/41 och har därför icke förrän nu
kunnat upptagas. Med den utformning, denna stat för nästa budgetår
föreslås erhålla (jfr den denna dag i ämnet avlåtna propositionen), är det
icke möjligt att på denna stat beräkna medel för nya nomadskolbyggnader.
Med hänsyn härtill och till vad jag i det föregående yttrat torde av
riksdagen nu endast böra inhämtas medgivande, att byggnader för nomadskolorna
må uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig
föreslagits.
Åberopande det anförda och då proposition i ärendet jämlikt 54 § riksdagsordningen
torde kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners
avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tiden gått till ända,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 19h0. 1 sand. Nr 286.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.
att medgiva, att byggnader för nomadskolorna må uppföras
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i
det föregående tillstyrkts.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lars Tunberg.
Stockholm 1940, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
401898