Kungl. Maj:ts proposition nr 272.
1
Nr 272.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om tilläggsskatt å bensin, m. m.; given Stockholms
slott den 10 maj 1940.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag vill Kungl. Majit härmed — med återkallande av
den till riksdagen avlåtna propositionen nr 87 med förslag till förordning
angående fortsatt tillämpning av förordningen den 22 december 1939 (nr
924) örn tilläggsskatt å bensin, m. m. — föreslå riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till
1) förordning om tilläggsskatt å bensin;
2) förordning om tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den 1 juli
1940; samt
3) förordning om tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda
brännoljor.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 272.
1
2
Kungl. Majlis proposition nr 27.2.
Förslag
till
förordning om tilläggsskatt å bensin.
Härigenom förordnas, att för bensin, som till riket införes eller här tillverkas,
skall — utöver skatt, varom förmäles i förordningen den 3 maj
1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit — till staten erläggas
tilläggsskatt med 25 öre för liter; och skola de i nämnda förordning meddelade
bestämmelserna rörande skatt å bensin tillämpas jämväl i fråga om
sålunda utgående tilläggsskatt.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1940 och gäller till och med
den 30 juni 1941.
Förslag
till
förordning om tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket
den 1 Juli 1940.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
För bensin, som den 1 juli 1940 klockan 6 f. m. finnes i riket, skall i den
ordning nedan sägs till staten erläggas skatt med 21 öre för liter.
Är bensin blandad med annan vara, skall vid skattskyldighetens bestämmande
hänsyn tagas till den myckenhet, varmed bensin ingår i blandningen.
2 §.
1 mom. Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där
ej annat föranledes av vad nedan i 2 mom. eller i 9 § stadgas, den, som vid
den i 1 § angivna tid innehar bensin till myckenhet överstigande 200 liter.
2 mom. Från skattskyldighet enligt denna förordning är kronan befriad.
Skatt enligt denna förordning utgår icke för bensin, som tillverkats inom
riket och som vid den i 1 § angivna tid ännu icke utlämnats från tillverkningsstället.
3
Kungl. Maj.ts proposition nr 272.
3 §•
Envar enligt denna förordning skattskyldig skall senast den 1 augusti
1940 på heder och samvete avgiva deklaration rörande den myckenhet bensin,
han vid den i 1 § angivna tid innehade, varvid tillika skall angivas den
plats, där bensinen då förvarades.
Skyldighet att avgiva deklaration för annan än enskild person åligger vederbörande
styrelse, förvaltning, syssloman, ombud och, för oskiftat stärbhus,
den som sitter i boet.
Deklaration skall avgivas till länsstyrelsen i det län, där den uppgiftspliktige
författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven, eller, om han är
avliden, senast varit eller bort vara mantalsskriven,
eller där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller syssloman
eller ombud är bosatt,
eller i fall, då nämnda regler ej äga tillämpning, i det län, där den med
deklarationen avsedda bensinen huvudsakligen finnes vid den i 1 § angivna
tid.
4 §.
1 mom. Det åligger länsstyrelse att övervaka, att deklarationer inkomma
från alla uppgiftsskyldiga och att avgivna deklarationer äro fullständiga och
riktiga, därvid särskilt bör tillses, att envar, som idkar handel med eldfarliga
oljor av första klassen, fullgjort honom åliggande deklarationsskyldighet.
Den, som icke avgivit deklaration men kan antagas vara deklarationspliktig
eller som avgivit ofullständig deklaration, må föreläggas att inom
viss tid inkomma med deklaration eller med erforderliga uppgifter.
2 mom. Finner länsstyrelse för behörig påföring av skatt nödigt, att
granskning av den skattskyldiges bokföring eller undersökning av dennes
inneliggande lager av bensin verkställes, bör länsstyrelsen föranstalta örn sådan
granskning eller undersökning; och äger länsstyrelsen därvid, i mån av
behov, anlita biträde av sakkunnig.
Det åligger skattskyldig att för sådan undersökning bereda länsstyrelse eller
av länsstyrelse förordnad person tillträde till handels-, fabriks- eller annan
upplagslokal samt att för granskning tillhandahålla sin bokföring och
därtill hörande handlingar.
Arvode till sakkunnig bestämmes av länsstyrelse och skall jämte annan
kostnad för undersökning eller granskning, som i detta mom. sägs, bestridas
av medel, som enligt denna förordning inflyta till statsverket.
3 mom. Kungl. Maj:t må ock förordna örn granskning av deklarationer
och eljest inhämtade uppgifter. Av Kungl. Majit förordnad granskningsman
äger jämväl taga del av skattskyldigs bokföring och verkställa undersökning
av dennes inneliggande lager av bensin på sätt i 2 mom. stadgas.
Kostnad för granskning, varom Kungl. Majit förordnat, bestrides av medel,
som i 2 mom. sägs.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 272.
5 §.
Länsstyrelse åligger att på grund av inkomna deklarationer och eljest inhämtade
uppgifter i särskild längd förteckna dem, som avgivit deklaration,
samt fastställa den myckenhet bensin, för vilken skatt skall erläggas enligt
denna förordning, ävensom därå belöpande skatt.
6 §•
Så snart ske kan skall till envar skattskyldig i rekommenderat brev med
allmänna posten översändas utdrag av längden, såvitt honom angår, tillika
med underrättelse om tid och sätt för skattens erläggande samt vad den
skattskyldige har att iakttaga, örn han vill överklaga länsstyrelsens beslut
eller eljest söka befrielse från påförd skatt.
7 §•
Har någon i deklaration eller annan uppgift, som enligt denna förordning
avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit avlämna
deklaration eller infordrad upplysning, och har därav föranletts, att
skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd till för lågt belopp, skall
skatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda förfarande
eller underlåtenhet undandragits.
Efterbeskattning må ej ske senare än år 1945.
8 §•
1 mom. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt oriktigt förfarit,
må besvär anföras hos kammarrätten.
Den, som vill anföra besvär över honom enligt denna förordning påförd
skatt, åligger att inom natt och år efter det skatten blivit honom avfordrad
ingiva eller, på eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insända besvären
till länsstyrelsen i det län, där skatten påförts, vid påföljd, örn den
tid försittes, att besvären icke varda till prövning upptagna; dock må icke
den omständigheten, att besvären i stället för till länsstyrelsen ingivits eller
avsänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till prövning,
därest besvären dit inkommit före utgången av den stadgade besvärstiden. I
sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas till länsstyrelsen
för vidare behandling på sätt i 2 mom. sägs.
2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade
beslutet grundats, ävensom utdrag av längden, i vad den klagande angår,
översänder länsstyrelsen skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingar
med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.
9 §.
Visar skattskyldig, att bensin, som han vid den i 1 § angivna tid innehaft,
lill annan levererats, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal, som
slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger Kungl. Majit, där den
skallskyldige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller eljest är
Kungl. Maj:ts proposition nr 272.
ö
berättigad att hos köparen uttaga skatten, bestämma, att skattskyldigheten
skall åligga köpare, eller, då skäl därtill äro, medgiva befrielse från eller återbäring
av skatten.
Ansökan om sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom natt och
år efter det skatt vederbörande avfordrats.
10 §.
Angående restitution av skatt, som i denna förordning avses, skola bestämmelserna
i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin
och motorsprit äga motsvarande tillämpning.
11 §■
Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må ej
verkställas av annan än länsstyrelse eller jämlikt 4 § 3 mom. förordnad person.
Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för sin befattning
böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för någon tillgänglig,
utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess offentliggörande;
dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj:t förordnar, för statistisk bearbetning
utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken Kungl. Majit
uppdrager utförandet av sådan bearbetning.
Deklarationerna skola med de undantag, vartill stadgandena i nästföregående
stycke föranleda, hos länsstyrelsen behörigen förvaras intill utgången av
år 1945, varefter deklarationerna skola förstöras.
12 §.
Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, höte
från och med tjugufem till och med trehundra kronor; och må länsstyrelsen
förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.
13 §.
Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, så att
han därigenom undgått att betala skatt eller fått erlägga för låg skatt, bote
högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.
Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men har den,
som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov vårdslöshet,
vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom den oriktiga
uppgiften undandragits.
Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas
utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.
14 §.
1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning nied ärende, som
i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller skattskyldigs bokföring,
må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare sig
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 272.
innehållet i sådan deklaration eller skattskyldigs affärsförhållande, varom
han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad ansvar
såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse,
som nu sagts, straffes med dagsböter.
2 inom. Den, som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning
av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må ej utom
tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse härav vare
den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.
15 §.
Länsstyrelse äger ådöma böter eller fälla till utgivande av vite enligt 12 §.
Åtal för förseelse, som i 13 eller 14 § omförmäles, skall anhängiggöras vid
allmän domstol.
16 §.
Böter och vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.
17 §.
Bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning avses, så
ock de närmare föreskrifter, som eljest för tillämpning av denna förordning
erfordras, meddelas av Kungl. Majit.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Förslag
till
förordning om tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil
använda brännoljor.
Härigenom förordnas, att för brännoljor, som avses i förordningen den 3
maj 1935 (nr 142) angående skatt å vissa för drivande av automobil använda
brännoljor, skall, utöver skatt enligt nämnda förordning, till staten erläggas
tilläggsskatt med 16 öre för Uter; och skola de i nämnda förordning meddelade
bestämmelserna tillämpas jämväl i fråga örn sålunda utgående tilläggsskatt.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1940 och gäller med avseende
å brännoljor, som förbrukas från och med nämnda dag till och med den 30
juni 1941.
Kungl. Maj:ts proposition nr 272.
7
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj
mo.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
Jämlikt beslut vid urtima riksdagen har från och med den 1 januari 1940
genomförts en extra beskattning av motortrafikens drivmedel. Bestämmelser
härom innefattas i förordningen den 22 december 1939 (nr 924) om tillläggsskatt
å bensin och förordningen samma dag (nr 926) örn tilläggsskatt å
vissa för drivande av automobil använda brännoljor. Tilläggsskatten å bensin
utgör 4 öre och tilläggsskatten å brännolja 2 öre för liter. Båda förordningarna
gälla till och med den 30 juni 1940. Avkastningen av tilläggsskatterna
tillföres den allmänna budgeten.
I propositionen nr 87 till årets riksdag har föreslagits, att ifrågavarande
skatter skola enligt oförändrade grunder utgå jämväl under nästkommande
budgetår. I förslaget till riksstat för budgetåret 1940/41 ha dessa skatter
under inkomsttiteln tilläggsskatter å bensin upptagits till 25 miljoner kronor.
På grund av kända förhållanden måste man för den närmaste framtiden
räkna med en strängt begränsad tilldelning av motorbränsle. I händelse
skattesatserna bibehållas oförändrade skulle detta komma att innebära en
högst väsentlig nedgång i den beräknade avkastningen av dessa skatter. I
nuvarande läge med alltjämt ökat behov av statsinkomster måste en sådan
utveckling såvitt möjligt förebyggas, och jag anser därför ofrånkomligt, att
skatterna å motorbränsle höjas. Höjningen bör samtidigt tillgodose såväl
de statsfinansiella intressena som ock kravet på sträng hushållning med
bränsletillgångarna. Härför erfordras uppenbarligen en betydande höjning.
Skatt och tilläggsskatt utgöra för närvarande för bensin 16 öre och för
brännolja 11 öre för liter. För egen del föreslår jag, att tilläggsskatten å
bensin höjes från 4 till 25 öre och tilläggsskatten å brännolja från 2 till 16
öre för Uter. Härigenom skulle den totala skattebelastningen per liter komma
att utgöra för bensin 37 öre och för brännolja 25 öre. Detta innebär, att
den nuvarande proportionen mellan bensinskatten och brännoljeskatten bibehålies
praktiskt taget oförändrad. Såsom tidigare förutsatts böra skatterna
bestämmas att utgå under nästkommande budgetår. De allvarliga olägen
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 272.
heter, som en skattehöjning av angivna storleksordning självfallet måste
medföra för motortrafiken och även för vissa delar av näringslivet, torde under
rådande förhållanden icke kunna undvikas.
I anslutning till höjningen av tilläggsskatten å bensin bör en tillfällig skatt
å 21 öre för liter uttagas för bensin, som den 1 juli 1940 finnes i riket. För
denna efterbeskattning torde böra gälla i huvudsak samma grunder som enligt
förordning den 22 december 1939 (nr 925) tillämpades i fråga om motsvarande
beskattning vid tilläggsskattens införande. Endast i ett par hänseenden
torde jämkningar böra vidtagas. Med hänsyn till skattesatsens storlek
synes skattskyldighet böra inträda redan då den innehavda myckenheten
överstiger 200 liter. Enär den tillfälliga skatten är avsedd att tillföras allmänna
budgeten, torde det vidare vara motiverat, att kronan befrias från
skattskyldighet för sina inneliggande bensinlager. Slutligen bör till förekommande
av en icke avsedd dubbelbeskattning stadgas, att tillfällig skatt
icke skall utgå för bensin, som tillverkats inom riket och som den 1 juli 1940
ännu icke utlämnats från tillverkningsstället.
I överensstämmelse med det anförda lia inom finansdepartementet upprättats
förslag till
1) förordning om tilläggsskatt å bensin;
2) förordning om tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den 1 juli
19M; samt
3) förordning örn tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil använda
brännoljor.
Föredraganden hemställer härefter, att berörda förslag måtte, jämte det
den till riksdagen avlåtna propositionen nr 87 återkallas, föreläggas riksdagen
till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
V. Schwartz.
407846. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.