Kungl. Majlis proposition Nr 21+lj.

1

Nr 244.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående överskridande
av vissa poster i avlöning sstaterna för universiteten
och karolinska mediko-kirurgiska institutet to. to.;
given Stockholms slott den 3 maj 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 maj 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,
Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge:

Fråga har uppkommit örn meddelande av bestämmelser örn avlöning
till vissa arvodestagare vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska
institutet under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring under
förstärkt försvarsberedskap m. m. I samband härmed bör ägnas uppmärksamhet
åt spörsmålet örn förstärkning av vederbörande anslag
för att täcka de merkostnader, som kunna föranledas av sådana bestämmelser.

Till en början må erinras, att Kungl. Majit har att avgöra frågor
örn avlöning under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring under förstärkt
försvarsberedskap och partiell mobilisering till sådana tjänstemän
vid universiteten och karolinska institutet, som avses i kungörelsen den
Bihang till riksdagens ''protokoll 1940. 1 sami. Nr %44-

1

2

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 244-

6 juni 1925 (nr 211) angående villkor och bestämmelser beträffande avlöningsförhållandena
för professorer m. fl. vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska institutet. Enligt den i ämnet gällande
kungörelsen nr 749/1939 (jfr kungörelsen nr 918/1939) skola nämligen
dylika frågor underställas Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall,
försåvitt ej Kungl. Maj:t för visst fall eller viss grupp av tjänstemän
meddelat särskilt beslut om avlöningsförmånerna i fråga.

Enligt kungörelsen nr 749/1939 gäller, att tjänsteman inom den nyreglerade
civila statsförvaltningen, vars avlöning utgår i form av arvode
med av Kungl. Maj:t fastställt belopp, skall, där ej Kungl. Majit för
visst fall eller viss grupp av tjänstemän härutinnan meddelat särskilt
beslut, äga uppbära halva arvodet, under villkor att anställningen enligt
vederbörande myndighets beprövande är att betrakta såsom tjänstemannens
huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla och att tjänstemannen
sedan ingången av kalenderåret närmast före tjänstledighetens
början innehaft sammanlagt minst sex månaders anställning i statens
tjänst.

Avlöningsförmånerna för tjänsteman under tjänstledighet, som i sistnämnda
kungörelse avses, skola, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar,
utgå från det anslag eller de medel, från vilka avlöningsförmånerna
under tjänstgöring vid vederbörande verk eljest bestridas. Härav
följer, att avlöning till befattningshavare, som avlönas ur den i avlöningsstaterna
under anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal
upptagna delposten till grundavlöningar m. m. och som är tjänstledig
för militärtjänstgöring av ifrågavarande art, skall utgå ur denna delpost
i stället för — såsom enligt eljest gällande bestämmelser skolat ske —
ur delposten till avlöningsförhöjningar m. m. Ehuru det förutsatts, att
vikarier för sådan personal icke skola förordnas i andra fall än där detta
är för arbetets behöriga gång oundgängligen nödvändigt, har Kungl.
Majit för det fall, att överskridande av delposten icke kan undvikas,
inhämtat riksdagens bemyndigande att besluta om delpostens förstärkande
från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Något motsvarande
bemyndigande har icke inhämtats beträffande anslagsposterna till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Enligt gällande avlöningsbestämmelser för universiteten och karolinska
institutet kan arvode ej uppbäras av befattningshavare under honom
beviljad tjänstledighet utan skall utgå till den, som uppehåller befattningen
(i det följande benämnd vikarie), där ej annorlunda varder av
Kungl. Majit bestämt. Undantagsbestämmelser lia av Kungl. Majit i
allmänhet endast meddelats beträffande semester och sjukledighet.

Hos Kungl. Majit ha nu amanuensföreningarna vid universiteten och
karolinska institutet anhållit, att assistenter och amanuenser vid dessa

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2J^. .‘3

läroanstalter måtte, räknat från och med den 1 september 1939, få uppbära
hälften av dem eljest tillkommande arvoden under värnpliktstjänstgöring
i anledning av den förstärkta försvarsberedskapen. I ärendet ha
yttranden avgivits av drätselnämnden och det mindre konsistoriet vid
universitetet i Uppsala, drätselnämnden, rektorsämbetet och det mindre
konsistoriet vid universitetet i Lund, karolinska institutets lärarkollegium,
kanslern för rikets universitet samt statskontoret.

Myndigheterna ha i princip förordat, att generella föreskrifter utfärdas
rörande arvode under nu ifrågavarande militärtjänstgöring till sådana
befattningshavare vid universiteten och karolinska institutet, för vilka
arvod esbefattningen utgör huvudsaklig sysselsättning eller förvärvskälla.
Bestämmelserna anses i allmänhet böra anslutas till de för arvodestagare
vid nyreglerade verk gällande föreskrifterna. Genomföres anordningen,
måste medel ställas till förfogande för ersättning åt vikarier för inkallade
befattningshavare.

Drätselnämnden vid universitetet i Uppsala anser, att det borde ankomma
på vederbörande myndighet att pröva, om tjänsten vore innehavarens
huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla. Arvode borde
utgå icke blott till innehavare av arvodestjänster i egentlig mening utan
även till innehavare av docent- eller forskarstipendium. Såsom villkor
borde gälla, bland annat, att förordnandet icke understege ett år. Avdraget
för den inkallade tjänstemannen borde bestämmas till en tredjedel
av arvodet. För ersättning till vikarier syntes i viss utsträckning fonderna
av besparade docentstipendier kunna begagnas.

Drätselnämnden vid universitetet i Lund har förordat, att den ifrågasatta
förmånen skulle tillkomma även befattningshavare, vilkas arvode
fastställts av universitetskanslern eller vissa institutionsföreståndare.
Kravet på sex månaders anställning i statens tjänst borde ej upprätthållas,
då befattningshavarnas tidigare verksamhet som forskare och
dylikt borde räknas dem till godo.

Lärarkollegiet anser, att såsom villkor borde föreskrivas, att befattningshavaren
innehade årsförordnande. Befattningshavaren borde få
behålla halva arvodet. Vid tjänstledighet måste vikarier i allmänhet
förordnas för samtliga befattningshavare utom docentstipendiaterna.
Det förefölle ovisst, om utan riksdagens medgivande den i avlöningsstaten
för karolinska institutet upptagna delposten till vikariatsersättningar
m. m. kunde tagas i anspråk för vikariens avlönande.

Kanslern har föreslagit, att vissa angivna lärare samt underläkare
och amanuenser vid kliniker och polikliniker, docent- och forskarstipendiater
samt assistenter vid institutioner skulle under den ifrågavarande
militärtjänstgöringen äga behålla halva arvodet. Även andra arvodestagare
borde efter Kungl. Maj:ts beprövande få komma i åtnjutande
av denna förmån. Såsom förutsättning borde i allmänhet gälla, att
befattningshavaren innehade förordnande på minst ett år. Däremot
syntes med hänsyn till de egenartade förhållandena vid de akademiska
läroanstalterna ej lämpligt att uppställa villkor örn sex månaders an -

4

Kungl. Marits proposition Nr inställning
i statens tjänst. Bestämmelserna borde tillämpas retroaktivt
från och med den 1 september 1939. Örn det för arbetets behöriga
gång varit oundgängligen nödvändigt att förordna vikarie för tjänstledig
arvodestagare och överskridande av delpost till grundbelopp fördenskull
måst ske, skulle det ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva
förstärkning av delposten.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att i princip erinra mot
att Kungl. Majit med stöd av bestämmelserna i kungörelsen nr 749/1939
medgiver vissa arvodestagare vid universiteten och karolinska institutet
rätt att under ifrågavarande värnpliktstjänstgöring under vissa förutsättningar
uppbära hälften av dem tillkommande arvode.

Såsom universitetskanslern framhållit, torde — i anslutning till bestämmelserna
i nämnda kungörelse — dylikt medgivande endast böra
lämnas sådan arvodestagare, vilkens anställning vore att betrakta såsom
vederbörandes huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla. Beträffande
extra laboratorer, biträdande lärare i nationalekonomi, i geografi,
i matematik samt i geologi och mineralogi, universitetslektorer i svenska
språket, underläkare och amanuenser vid kliniker och polikliniker, de
amanuenser, som vore anställda för den medicinska undervisningen vid
Sif Eriks sjukhus, idrottslärare samt docent- och forskarstipendiater
ansåge statskontoret i likhet med kanslern denna förutsättning vara för
handen. Däremot syntes det ämbetsverket mera tveksamt, örn så kunde
anses vara förhållandet med assistenter vid institutioner, vilka ägde
uppbära arvoden å högst 3,600 kronor och vilkas arbetsuppgifter finge
anses mycket växlande. Statskontoret ville därför föreslå, att några
generella bestämmelser i förevarande sammanhang icke meddelades för
denna grupp av arvodestagare, utan syntes frågan örn rätt för dem att
bibehålla arvode — efter närmare utredning i varje fall — böra upptagas
till prövning av Kungl. Majit efter särskild framställning.

I likhet med kanslern ansåge statskontoret vidare, att förenämnda
förmån som regel endast borde tillkomma arvodestagare, vilka hade
årsförordnanden. Härförutom borde emellertid — vilket även förordats
av Uppsala universitets drätselnämnd — uppställas det villkoret, att
vederbörande sedan ingången av kalenderåret närmast före tjänstledighetens
början innehaft sammanlagt minst sex månaders anställning i
statens tjänst. Att för nu ifrågavarande arvodestagare dispensera från
detta i kungörelsen nr 749/1939 för både extra tjänstemän, aspiranter
och arvodestagare uppställda villkor kunde statskontoret för sin del
icke förorda.

I anslutning till bestämmelserna i kungörelsen nr 749/1939 borde kostnaden
för arvode till tjänsteman, varom nu vore fråga, bestridas, i fråga
örn forskningsstipendiat från det under åttonde huvudtiteln anvisade
anslaget till forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, samt i fråga örn
övriga arvodestagare, från de i Uppsala universitets och karolinska institutets
stater under rubriken »I. Professorer och lärare m. fl.» upptagna
delposterna »Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit: a. Grundbelopp» samt beträffande universitetet i Lund
frän den under likalydande rubrik upptagna anslagsposten »Arvoden

5

Kungl. Marits proposition Nr 244■

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit». De besparingar,
som kunde uppkomma å för forskarstipendium eller docentstipendium
eller för avlönande av annan arvodestagare anvisade medel därigenom,
att — utan att vikarie förordnades — innehavare av stipendium
eller arvode inkallades till värnpliktstjänstgöring och sålunda endast finge
bibehålla halva stipendiet eller arvodet, borde enligt statskontorets mening
icke överföras till vederbörande forskningsstipendiefond, respektive
docentstipendiefond eller reservfond utan redovisas som behållning å
vederbörligt anslag, i den mån beloppet icke kunde behöva disponeras
till bestridande av kostnaden för arvode åt annan för värnpliktstjänstgöring
ledig arvodestagare, som avlönades från samma anslag.

Till utfärdande av bestämmelser rörande en medelsdisposition av ovan
angiven innebörd syntes riksdagens medverkan böra sökas. I samband
därmed torde Kungl. Majit inhämta bemyndigande av riksdagen att —
därest det framdeles skulle visa sig, att ovannämnda anslagsposter med
iakttagande av all erforderlig sparsamhet icke skulle lämna erforderlig
tillgång till bestridande av kostnaden för avlönande av inkallade arvodister
— besluta om förstärkning av nämnda anslagsposter från det i
riksstaten för budgetåret 1939/40 upptagna förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter.

Statskontoret hade intet att erinra mot att förevarande bestämmelser
tillämpades retroaktivt från och med den 1 september 1939.

I det föregående har erinrats, att bestämmelser numera meddelats
örn rätt för tjänstemän vid nyreglerade verk att behålla vissa löneförmåner
vid sin civila befattning under tjänstledighet, som föranletts av
inkallelse till militärtjänstgöring i anledning av de anbefallda särskilda
försvarsåtgärderna. Generella bestämmelser av denna art ha hittills
icke utfärdats för sådana tjänstemän vid universiteten och karolinska
institutet, vilkas löneförmåner alltjämt äro oreglerade. Kungl. Majit
har enligt kungörelsen nr 749/1939 endast förklarat Sig vilja efter prövning
i varje särskilt fall avgöra frågor av denna art. Det förslag, som
nu föreligger, avser en generell reglering av löneförhållandena vid den
civila tjänsten under ifrågavarande värnpliktstjänstgöring för ett antal
arvodestagare vid universiteten och karolinska institutet.

I likhet med de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, har jag funnit
goda skäl tala för att generella bestämmelser i ämnet meddelas beträffande
vissa grupper arvodestagare vid de statliga akademiska läroanstalterna.
I analogi med vad som för närvarande är stadgat i fråga
örn tjänstemän vid nyreglerade verk, vilkas avlöning utgår i form av
arvode med av Kungl. Majit fastställt belopp, torde böra föreskrivas,
att vederbörande skall vid inkallelse till värnpliktstjänstgöring i anledning
av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering
äga uppbära halva arvodet under villkor, att anställningen är att betrakta
såsom befattningshavarens huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla,
Såsom ytterligare villkor bör gälla, att denna förmån som

Departe mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 244.

regel endast skall tillkomma arvodestagare, vilka innehava årsförordnanden.
Enligt min mening bör även övervägas att, på sätt statskontoret
föreslagit, härutöver fordra, att befattningshavaren sedan ingången
av kalenderåret närmast före tjänstledighetens början skall ha innehaft
sammanlagt minst sex månaders anställning i statens tjänst. I fråga
om avgränsningen av de grupper tjänstemän, beträffande vilka generella
bestämmelser av antytt slag synas lämpa sig, är jag närmast böjd
att ansluta mig till den av statskontoret uttalade meningen, enligt vilken
avgränsningen bör göras relativt snäv. För de arvodistgrupper,
som härigenom komma utanför de generella föreskrifterna, böra uppkommande
frågor örn bibehållande av arvodesförmåner avgöras av Kungl.
Majit för varje särskilt fall. Bestämmelserna torde böra erhålla giltighet
från och med den 1 september 1939. Om ändrade bestämmelser anses böra
genomföras i fråga om civila avlöningsförmåner under militärtjänstgöring
åt arvodestagare inom civilförvaltningen i övrigt, böra givetvis motsvarande
jämkningar ske beträffande de tjänstemän, som här äro i fråga.

Då de arvodestagare, som det här gäller, i allmänhet fullgöra undervisningsuppgifter,
torde det i viss utsträckning vara nödvändigt att i
de inkallades ställe förordna andra personer att upprätthålla den erforderliga
undervisningen. Detta kan i sin tur medföra ökning av medelsåtgången,
varigenom det kan bli nödvändigt att överskrida de av riksdagen
i avlöningsstaterna under rubriken I. Professorer och lärare
m. fl. nied bestämda belopp uppförda delposterna till Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Grundbelopp respektive
— beträffande avlöningsstaten för Lunds universitet, där uppdelning av
anslagsposten i grundbelopp och vikariatsersättningar icke skett — anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit. Jag utgår nämligen ifrån, att de arvodesförmåner, som de inkallade
bli berättigade att behålla (liksom givetvis arvodena åt deras
vikarier), skola bestridas från dessa poster. Det får förutsättas, att vikarier
förordnas endast örn så är oundgängligen nödvändigt för undervisningens
behöriga uppehållande. Beträffande innehavare av forskarstipendier
lärer icke komma i fråga att förordna vikarier.

Anmärkas må, att de i avlöningsstaterna för Uppsala universitet och
karolinska institutet uppförda delposterna till Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Vikariatsersättningar m. m.
äro avsedda endast för ersättningar åt vikarier för underläkare och
amanuenser vid kliniker och polikliniker under semester, sjukledighet
och dylikt. Dessa delposter böra därför icke belastas jämväl med avlöningsförmånerna
för vikarier åt inkallade. I stället torde — i analogi
med bestämmelserna i kungörelsen nr 749/1939 — den av mig angivna
utvägen böra anlitas, varigenom även vinnes en bättre kontroll över
medelsåtgången.

7

Kungl. Marits proposition Nr

Statskontoret har ansett, att medel, som besparas därigenom, att vikarier
icke förordnas för sådana till värnpliktstjänstgöring inkallade
stipendiater och andra arvodestagare, som här äro i fråga, ej böra tillgodoföras
fonderna för besparade medel (docentstipendiefonder, forskarstipendiefonder
och reservfonder) utan redovisas såsom inkomst å avlöningsanslagen.
Det synes emellertid knappast vara lämpligt att ändra
på den allmänna regel, som gäller beträffande besparingar å dessa anslag,
så mycket mindre som universiteten under nu rådande förhållanden
med beskärning av statsanslagen äro för sin verksamhet i hög grad beroende
av docentstipendiefonderna och reservfonderna. Några avsevärda
besparingar å anslagen äro för övrigt icke att vänta, enär vikarier i
allmänhet måste förordnas.

Örn riksdagen icke framställer erinran mot de medelsdispositioner,
som av mig förordats, har jag för avsikt att framdeles ånyo anmäla
detta ärende för Kungl. Maj:t. Närmare bestämmelser i ämnet torde
få utfärdas av Kungl. Maj:t i anslutning till det anförda. Riksdagens
medgivande torde böra inhämtas till överskridande för innevarande och
nästa budgetår av vederbörande poster i avlöningsstaterna för universiteten
och karolinska institutet.

I detta sammanhang bör nämnas, att medel till avlönande av en amanuens
vid pediatriska polikliniken vid Norrtulls sjukhus i Stockholm bestridas
från ett särskilt anslag, Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm, vilket för innevarande budgetår är
uppfört med ett bestämt och för nästa budgetår med ett förslagsvis
beräknat, belopp. Vad i det föregående yttrats örn arvodestagare vid
karolinska institutet äger tillämpning även på denne amanuens. Om
denne skulle bli berättigad att under inkallelse till värnpliktstjänstgöring
av den art, det här gäller, bibehålla vissa arvodesförmåner, böra
dessa löneförmåner bestridas från det angivna anslaget, vilket i så fall
för innevarande budgetår torde böra förstärkas från anslaget till oförutsedda
utgifter. Härtill bör riksdagens bemyndigande inhämtas. För
nästa budgetår torde Kungl. Maj:t äga anvisa erforderliga medel ur ifrågavarande
bidragsanslag, vilket då som nämnts kommer att vara betecknat
som förslagsanslag. Vad jag nu yttrat avser den på statsverket belöpande
andelen av amanuensens arvode. Beträffande återstoden, som
bestrides av Stockholms stad, torde det böra ankomma på staden att
ställa erforderliga medel till förfogande.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då proposition i ärendet
jämlikt 54 § riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder av
att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade
tiden gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

8

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr %44-

att bemyndiga Kungl. Majit att för det ändamål, som
av mig i det föregående angivits, besluta om förstärkning
dels under budgetåren 1939/40 och 1940/41 från
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter av de i avlöningsstaterna
för Uppsala universitet och för karolinska
mediko-kirurgiska institutet under rubriken I. Professorer
och lärare m. fl, uppförda delposterna till Arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:
Grundbelopp och den i avlöningsstaten för Lunds universitet
under samma rubrik uppförda anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, dels ock under budgetåret 1939/40 från nämnda
förslagsanslag av anslaget till Universitetssjukhus: Bidrag
till pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Häggqvist.

Stockholm 1940, Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.

401685