Kungl. Maj:ts proposition nr 223.
1
Nr 223.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överskridande
av viss delpost i den för länsstyrelserna fastställda
avlöning sstaten; given Stockholms slott den 19
april 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 19 april 1940.
Närvarand e:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:
Den 2 juni 1939 fastställde Kungl. Majit avlöningsstat för länsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40. Staten upptager
bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
å 1,720,000 kronor, bestående av en delpost till grundavlöningar m. m. å
1,570,(XX) kronor och en delpost till avlöningsförhöjningar m. m. å förslagsvis
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 223.
927 40
2
Kungl. Majus proposition nr 223.
150,000 kronor. Den 30 juni 1939 fördelade Kungl. Maj:t mellan de olika
länsstyrelserna det till grundavlöningar m. m. anvisade beloppet, varav till
landskanslierna tillhopa 849,900 kronor och till landskontoren 720,100 kronor.
Samtidigt förklarade Kungl. Majit, att det för varje länsstyrelse angivna
sammanlagda beloppet icke finge av länsstyrelsen överskridas utan att
Kungl. Majit därtill på förhand lämnat medgivande, samt erinrade tillika
om att det ålåge riksräkenskapsverket att vid räkenskapsgranskningen öva
tillsyn därå, att överskridande icke ägde rum. Då delposten till grundavlöningar
m. m. av riksdagen anvisats med bestämt belopp, kunde medgivande
till överskridande av det belopp, varmed delposten anvisats, icke av Kungl.
Majit lämnas utan att riksdagens samtycke därtill inhämtades.
I anledning av krisläget medgav emellertid Kungl. Majit den 1 september
1939, att länsstyrelse under förstärkt försvarsberedskap finge anställa erforderligt
antal extra tjänstemän, därest länsstyrelsen åliggande uppgifter med avseende
å den administrativa försvarsberedskapen och därmed sammanhängande
frågor icke kunde med de hos länsstyrelsen stadigvarande anställda
tjänstemännen medhinnas. Vidare föreskrev Kungl. Majit, att där
tjänsteman sålunda anställts, anmälan därom utan dröjsmål skulle göras hos
chefen för socialdepartementet. Slutligen förklarade sig Kungl. Majit vilja
framdeles meddela beslut örn sättet för täckande av utgifter, som förorsakades
av nämnda personalförstärkning. Tills vidare skulle dessa utgifter redovisas
under särskild rubrik under vederbörande anslag och anslagspost.
Dessa bestämmelser hava sedermera i huvudsak intagits i en den 27 oktober
1939 utfärdad kungörelse (nr 777) örn särskilda åligganden, som under vissa
förhållanden — vid allmän mobilisering eller eljest, i den man Kungl. Majit
därom förordnar — tillkomma länsstyrelserna och dem underlydande myndigheter.
Den 8 december 1939 har Kungl. Majit meddelat dylikt förordnande.
Den 24 januari 1940 hava länsstyrelserna anmodats att till socialdepartementet
inkomma med uppgift angående utgifterna under tiden 1 juli 1939—
31 januari 1940 å landskanslierna, respektive landskontoren från delposten
till grundavlöningar m. m., därvid utgifterna för övertidsersättningar samt
de utgifter, som gjorts med stöd av de i förenämnda beslut den 1 september
1939 och kungörelsen nr 777 givna bemyndigandena, skulle var för sig särskilt
angivas. Samtidigt hava länsstyrelserna anmodats att verkställa en
beräkning av de belopp, som med iakttagande av all möjlig sparsamhet ansåges
komma att för återstående del av budgetåret 1939/40 åtgå till avlöning
och övertidsersättning för länsstyrelsernas personal, frånsett den med stöd
av berörda beslut och kungörelse anställda extra personalen.
Med särskilda skrivelser hava länsstyrelserna i anledning härav överlämnat
de begärda uppgifterna. Med bortseende från den extra personalen men
med inräknande av utbetald övertidsersättning hava för avlöning av den ickeordinarie
personalen från delposten till grundavlöningar m. m. för tiden 1 juli
1939—31 januari 1940 utanordnats sammanlagt i runt tal 968,000 kronor, varav
3
Kungl. Majus proposition nr 223.
540,000 kronor komma på landskanslierna och 428,000 kronor på landskontoren.
Det av rådande förhållanden påkallade anställandet av extra personal
vid länsstyrelserna har under samma tidsperiod medfört en ytterligare total
utgift av omkring 202,200 kronor. Detta belopp fördelar sig med 172,800
kronor på landskanslierna och med 29,400 kronor på landskontoren.
Vidare hava länsstyrelserna beräknat kostnaderna för avlöning och övertidsersättning
åt stadigvarande anställd icke-ordinarie personal under tiden
1 februari—30 juni 1940 till ett belopp av sammanlagt omkring 754,000 kronor,
fördelat med 417,400 kronor på landskanslierna och 336,600 kronor på
landskontoren. Körande länsstyrelsernas specificerade uppgifter får jag hänvisa
till handlingarna.
De alltsedan sensommaren 1939 rådande krisförhållandena hava i vårt
land på olika områden nödvändiggjort beredskapsåtgärder från det allmännas
sida, för vilkas verkställighet eller kontroll länsstyrelserna i stor utsträckning
tagits i anspråk. Men även länsstyrelsernas mera ordinära arbetsuppgifter
hava av samma anledning i allmänhet avsevärt ökat i omfattning.
Det är under sådana omständigheter naturligt, att behovet av en förstärkning
av arbetskrafterna hos länsstyrelserna redan på ett tidigt stadium
gjorde sig starkt gällande. Såsom nämnts har Kungl. Maj:t även medgivit
länsstyrelserna att för bemästrande av den genom krisen ökade arbetsbördan
anställa erforderligt antal extra tjänstemän. Inom samtliga länsstyrelser
har därjämte i växlande omfattning övertidsarbete anordnats, varigenom
anställandet av extra tjänstemän delvis undvikits.
Kostnaderna för avlöning av den stadigvarande icke-ordinarie personalen
hava såsom nämnts intill den 1 februari 1940 uppgått till 968,000 kronor,
varav närmare 13,000 kronor utbetalats såsom ersättning för övertidsarbete.
Den extra personalens avlöning har samtidigt dragit en kostnad av något
övei 202,000 kronor. Sammanlagda utgifterna under berörda del av budgetåret
hava sålunda uppgått till (968,000 + 202,000) 1,170,000 kronor.
Mot länsstyrelsernas beräkningar i fråga örn medelsbehovet till grundavlöningar
m. m. åt den mera fast anställda icke-ordinarie personalen för
tiden 1 februari 30 juni 1940 synes någon erinran i stort sett ej vara att
gora. För ändamålet bör sålunda beräknas ett belopp av i runt tal 750,000
kronor. Vad den extra personalen beträffar medgiver den ovissa utvecklingen
icke några säkra hållpunkter för bedömande av medelsbehovet under samma
tidrymd. Under förutsättning att denna personal intill budgetårets slut
blir erforderlig i ungefärligen hittillsvarande omfattning, skulle avlöningskostnaderna
kunna uppskattas till omkring 145,000 kronor.
Såsom jag nämnt hava utgifterna för de extra tjänstemännens avlöning
tillsvidare redovisats under särskild rubrik under ifrågavarande anslag. Det
kunde ifrågasättas, att dessa kostnader skulle täckas genom särskilt anslag
samtidigt med att utgifterna å förskottsstaten upptagas tili reglering. Jag förordar
emellertid, att vid den förstärkning av grundavlöningsposten, som under
alla förhållanden blir nödvändig för den stadigvarande personalens vidkom
-
Departements
chefen.
4
Kungl. Majus proposition nr 223.
mande, hänsyn jämväl tages till utgifterna till de extra tjänstemännen och att
medel således i detta sammanhang äskas även för detta speciella ändamål. Då
för innevarande budgetår delposten till grundavlöningar m. m. upptagits till
1,570,000 kronor, skulle posten med hänsyn till vad jag nu anfört behöva
förstärkas med (1,170,000 + 750,000+ 145,000 — 1,570,000) 495,000 kronor eller,
avrundat, 500,000 kronor.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva
att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna
delposten till grundavlöningar m. m. må för budgetåret
1939/40 överskridas med högst 500,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sten-Eric Heinrici.
Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.