Kungl. Majda proposition nr 201.
1
Nr 204.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till särskild
ersättning för debitering av värnskatt; given
Stockholms slott den 12 april 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 april 1940.
N ä r v a rande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:
Enligt skrivelse den 14 december 1939, nr 95, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 78 med förslag till förordning örn värnskatt, m. m. medgav
urtima riksdagen, att ersättning för debitering av värnskatt finge utgå av
statsmedel i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig till statsrådsprotokollet
anförts i samband nied avgivande av propositionen, samt anvisade
till särskild ersättning för debitering av värnskatt å tilläggsskatt I till riksstaten
för budgetåret 1939/40 under sjunde huvudtiteln ett förslagsanslag av
1(50,000 kronor.
I berörda anförande erinrade jag örn de omständigheter av teknisk natur
som nödvändiggjorde att debetsedelslösen icke uttoges vid värnskatten.
Ur saklig synpunkt syntes för övrigt vid en tilläggsbeskattning av ifrågava
II
i Ilang lill riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 204.
I
2
Kungl. Maj:ls proposition nr 204.
rande art vara mindre motiverat än eljest att låta de skattskyldiga betala
lösen. Därest, som jag förordade, debetsedelslösen ej skulle utgå vid värnskatten,
krävde billigheten, att åt debiteringsförrättarna bereddes ersättning
av statsmedel för arbetet med debiteringen. I sådant avseende finge en
gottgörelse med 10 öre för varje debiterad skattepost anses skälig. 1 de magis
tratsstäder, där debiteringsförrättarnas sportler indragits till stadens kassa.
syntes, oavsett städernas principiella skyldighet att bekosta debitering
och uppbörd av kronoutskylder, ersättning för debiteringen i detta fall skäligen
böra utgå till staden. Då antalet skatteposter för hela landet kunde
beräknas till c:a 1,600,000, syntes det för ändamålet nödvändiga anslaget
böra sättas till 160,000 kronor.
I särskilda den 15 december 1939 utfärdade kungörelser, nr 859 och 869,
meddelades bestämmelser dels därom att vid debitering av värnskatt debetsedelslösen
icke skulle påföras, dels ock rörande ersättning för debitering av
värnskatt, i enlighet med ovan angivna grunder.
Enligt under hand inhämtade, preliminära uppgifter toi’de i ersättning
för debitering av värnskatt till debiteringsförrättare och städer komma att
utgå tillhopa c:a 205,000 kronor. Antalet skatteposter synes alltså i verkligheten
ha uppgått till c:a 2,050,000.
I en den 30 mars 1940 dagtecknad proposition, nr 185, har Kungl. Majit
förelagt riksdagen förslag till förordning örn värnskatt för budgetåret 1940/
41. Vid anmälan inför Kungl. Majit av förslaget anförde jag, bland annat,
att därest detsamma antoges av riksdagen, bestämmelser rörande skattens
debitering och uppbörd finge utfärdas i administrativ ordning. På sätt tillstyrkts
av de sakkunniga, som inom finansdepartementet biträtt med utformningen
av förslaget, syntes värnskatten liksom i år böra upptagas å särskild
debetsedel och erläggas vid särskild uppbörd. Denna syntes böra äga rum
i februari eller mars 1941.
Av skäl som anfördes beträffande värnskatten för innevarande budgetår
torde ej heller vid värnskatten för budgetåret 1940/41 debetsedelslösen böra
uttagas utan i stället viss ersättning av statsmedel beredas debiteringsförrättarna.
Antalet skatteposter för hela landet har vid tillämpning av de i propositionen
förordade grunderna för skattens utgörande uppskattats till c:a
2,500,000. Av dessa ha c:a 400,000 beräknats avse den föreslagna femkronorsskatten.
Vid bestämmande av grunderna för ersättningen bör hänsyn
tagas till att debiteringen av den nya värnskatten blir något mera tidsödande
än vad fallet var med den förra dels emedan den skall debiteras efter skala
(tabell) och dels därför att den av kontrollhänsyn måste debiteras även i inkomstlängden.
A andra sidan kan debiteringen utsträckas över en betydligt
längre tid än som kunde ske vid den föregående värnskatten, varigenom
behovet av extra arbetskraft kan nedbringas. Det bör i detta sammanhang
erinras därom, att ersättningen icke avser att täcka annat än de direkta merkostnader,
som debiteringsförrättarna åsamkas därigenom att värnskatten
icke — såsom fallet på sin tid var med extra inkomst- och förmögenhets
-
Kunrjl. Mcij.ts proposition nr 204.
3
skatten — debiteras å den vanliga kronodebetsedeln utan å särskild debetsedel.
Det torde icke kunna bestridas, att med denna utgångspunkt ersättningen
sådan den bestämdes för budgetåret 1939/40 — 10 öre för varje de
biterad skattepost —- visat sig vara väl rikligt tillmätt. Ersättningen till häradsskrivarna
varierade mellan 327 och 2,411 kronor och var i medeltal något
över 900 kronor för varje fögderi. Vid bedömande av frågan om ersättningens
storlek bör därjämte uppmärksammas att om debetsedelslösen skulle
påföras de skattskyldiga enligt eljest gällande grunder (se kungörelsen
den 3 december 1897, nr 112, angående ersättning till vederbörande tjänstemän
för utfärdande av debetsedlar), lösen för det stora antalet debetsedlar å
5 kronor skulle utgöra endast 3 öre.
Efter övervägande av de synpunkter, som sålunda kunna läggas på frågan,
har jag funnit mig böra förorda, att ersättningen bestämmes att utgå
med 7 öre för varje debiterad skattepost. Liksom vid värnskatten för innevarande
budgetår torde —- oavsett städernas principiella skyldighet att bekosta
debitering och uppbörd av kronoutskylder — i stad, där debiterings
förrättarens sportler indragits till staden, ersättning för debiteringen böra
utgå till denna. Då såsom förut nämnts antalet skatteposter för hela landet
kan beräknas till 2,500,000, torde för ändamålet ett belopp å 175,000 kronor
böra anvisas såsom förslagsanslag under sjunde huvudtiteln.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen
att till Särskild ersättning för debitering av värnskatt för
budgetåret 1940/41 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av ..........................kronor 175,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Hammarskiöld.