Kungl. Maj:ts proposition nr 179-

1

Nr 179.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående inköp för statens
hingstdepåers och stuteris räkning av avelshingstar
av nordsvensk ras; given Stockholms slott den 21
mars 19 AO.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
mars 19A0.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anför
efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen: I

en den 9 mars 1940 dagtecknad skrivelse har lantbruksstyrelsen hemställt,
att åtgärder måtte vidtagas för att snarast möjligt bereda medel
till inköp för statens hingstdepåers och stuteris räkning av avelshingstar av
nordsvensk ras. Skrivelsen är närmast föranledd av vissa till lantbruksstyrelsen
inkomna framställningar från olika militära myndigheter, i vilka
Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 179.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 179.

redogjorts för de erfarenheter beträffande landets hästbestånd och den niotilia
synpunkter önskvärda sammansättningen därav, vilka vunnits under
den för närvarande genomförda närmare anpassningen av landets försvarsväsende
till fältmässiga förhållanden. Angående innehållet i nämnda framställningar
torde få hänvisas till den propositionsärendet åtföljande akten.

Lantbruksstyrelsen har i sin skrivelse förklarat sig anse, att produktionen
av hästar av nordsvensk ras borde stimuleras för att utgöra ett komplement
till den hittillsvarande utvecklingen, som gått i den riktningen att
hästarnas volym och massa ökats. På skilda håll inom landet funnes naturliga
förutsättningar och intresse för att frambringa lättare arbetshästar,
men intresset härför hos stoägarna motsvarades icke alltid av förmåga
och företagsamhet i fråga om hingstanskaffningen, ehuru möjlighet funnes
för de föreningar och enskilda uppfödare, vilka handhade hingsthållningen
beträffande de kallblodiga hästraserna, att genom räntefria lån från statens
hästavelsfond kunna förvärva nordsvenska hingstar. Staten borde därför
vidtaga direkta åtgärder för tillhandahållande jämväl av kallblodigt beskällarmaterial.
Detta kunde lämpligen ske genom att ett antal hingstar av
nordsvensk ras finge inköpas till statens hingstdepåer och stuteri för alt i
likhet med de varmblodiga hingstarna under betäckningssäsongen utstationeras
å olika platser inom landet. Dessa hingstar borde givetvis icke uppställas
i trakter, där tyngre hästar vöre önskvärda eller där de skulle konkurrera
med andra hingstar av nordsvensk ras, utan endast å orter, där stomaterialet
vore tjänligt för produktion av mindre hästar och där beskällarbehovet
icke alls eller endast bristfälligt vore tillgodosett. I detta avseende
hade lantbruksstyrelsen sin uppmärksamhet särskilt riktad å vissa områden
inom de södra delarna av landet. Det mest trängande behovet syntes
bli tillgodosett med 6 å 8 hingstar.

Beträffande det för ändamålet uppkommande medelsbehovet har lantbruksstyrelsen
anfört:

En fullgod nordsvensk hingst betingar för närvarande ett pris av omkring

8.000 kronor. En medelsanvisning för ändamålet av 70,000 kronor skulle
alltså vara tillräcklig. Till denna anskaffningskostnad komma sedermera
utgifter för hingstarnas underhåll, vilka utgifter emellertid äro avsedda att
kompenseras genom att ett motsvarande antal varmblodiga hingstar på
grund av minskad frekvens utgallras utan att ersättas. Några förändringar
eller kostnader i organisatoriskt avseende komma icke att föranledas av inköpet.

Lantbruksstyrelsen har, under framhållande att ifrågavarande åtgärd
borde vidtagas utan uppskov, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder
för beredande snarast möjligt av medel till bestridande av den till

70.000 kronor beräknade kostnaden för inköp av nordsvenska hingstar för
statens hingstdepåers och stuteris räkning.

Statskontoret har den 18 mars 1940 avgivit infordrat utlåtande i ärendet.
Ämbetsverket, som därvid icke utlåtit sig i själva sakfrågan, har beträffande
sättet för anvisande av de för det föreslagna inköpet erforderliga medlen
yttrat, att, då — enligt vad ämbetsverket under hand inhämtat — det

Kungl. Maj:ts proposition nr 179.

3

under förslagsanslaget till omkostnader vid statens hingstdepåer och stuteri
för häst- och fölinköp uppförda beloppet, 43,800 kronor, icke lämnade tillgång
till gäldande av ifrågavarande kostnader, för ändamålet borde anlitas
stuteri väsen dets fond. Då emellertid riksdagen genom beslut år efter annat
begränsat Kungl. Maj:ts förfoganderätt över de till fonden inflytande totalisatormedlen
till vissa bestämda belopp, för budgetåret 1939/40 till 160,000
kronor, vilket belopp icke medgåve täckandet av förevarande kostnader,
förefölle det statskontoret, som om för en disposition härutöver av fondens
tillgångar riksdagens medgivande måste inhämtas.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts bland annat rörande den nordsvenska Departemenuhästrasens
lämplighet även vid jordbruket inom vissa delar av södra Sveriges cfiefenskogs-
och småbrukarbygder vill jag föreslå, att staten jämsides med tillhandahållandet
av varmblodigt beskällarmaterial genom motsvarande åtgärd beaktar
det förefintliga behovet av hästar av de kallblodiga raserna, i den mån detta
behov visar sig icke kunna helt tillgodoses på det privata initiativets väg. De
av lantbruksstyrelsen angivna riktlinjerna för en dylik verksamhet, enligt vilka
6 å 8 hingstar av nordsvensk ras skulle förvärvas av statens hingstdepåer
och stuteri för att utstationeras å sådana platser inom landet, där stomaterialet
anses tjänligt för produktion av mindre hästar och där beskällarbehovet
är icke alls eller endast bristfälligt tillgodosett, giva mig icke anledning till erinran,
liksom ej heller beräkningen av det för ändamålet erforderliga beloppet.
Såsom statskontoret förordat, torde anskaffningskostnaden böra bestridas
med anlitande av stuteriväsendets fond, vilken tidigare funnit användning
för likartade ändamål. Riksdagens medgivande härtill torde böra
inhämtas.

Proposition i ärendet lärer jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas
utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i
allmänhet stadgade tid gått till ända.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att för inköp för statens hingstdepåers och stuteris räkning
av avelshingstar av nordsvensk ras må av stuteriväsendets
fond användas ett belopp av 70,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Eldin.