Kungl. Maj:ts proposition nr 170.
1
Nr 170.
Kungl. Majds proposition till riksdagen med förslag till
stat för försvarsväsendets fastig hetsfond för hudgetåret
1940141; given Stockholms slott den 1 mars
1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 1 mars 1940.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsrådet
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning nied chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till stat för försvarsväsendets
fastiglietsfond för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande
:
I proposition nr 184 till 1939 års lagtima riksdag hemställde Kungl. Majit
örn riksdagens yttrande över ett av chefen för finansdepartementet framlagt
förslag rörande bland annat redovisningen av vissa av försvarsväsendet disponerade
fastigheter. Nämnda förslag innebar för försvarsväsendets del, att
/lilläng till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 170.
r.ca 10
2
Kungl. May.ts proposition nr 170.
den fondredovisning, som tidigare tillämpats i fråga örn de till statens allmänna
fastiglietsfond hörande fastigheterna, skulle utsträckas till att omfatta
de fastigheter, som förvaltades av arméförvaltningen, marinförvaltningen och
flygförvaltningen — dock med undantag för befästningsanläggningar och
byggnader, vilka enbart representerade kulturhistoriskt värde — samt att
för de olika förvaltningsgrenarna skulle upprättas särskilda delfonder. Vidare
ifrågasattes, huruvida icke dessa delfonder borde sammanföras inom ramen
av en särskild försvarsväsendets fastiglietsfond. Den utvidgade fastiglietsredovisningen
borde tillämpas från och med budgetåret 1940/41, vilket innebar,
att de nya delfonderna borde upprättas per den 30 juni 1940.
Enligt en vid propositionen fogad preliminär beräkning av värdena å de
fastigheter, vilka borde ingå i försvarsväsendets delfonder, skulle dessa delfonders
sammanlagda tillgångar uppgå till 507.3 miljoner kronor, därav 112.7
miljoner kronor markvärde och 394.6 miljoner kronor byggnadsvärde.
I skrivelse den 13 maj 1939, nr 245, meddelade riksdagen, att riksdagen
lämnat det genom propositionen framlagda förslaget beträffande fastighetsredovisningen
utan erinran.
Chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet för den 4
januari 1940 vid behandlingen av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
rörande utgifterna å driftbudgeten anfört, att de av försvarsväsendet disponerade
fastigheterna syntes böra upptagas till redovisning å en särskild
kapitalfond, försvarsväsendets fastiglietsfond. Under denna fond borde i
anslutning till de av riksdagen godkända grunderna för redovisningen av ifrågavarande
fastigheter inrättas tre särskilda delfonder för de respektive förvaltningsmyndigheterna.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att vid förordnande om den nya
fastiglietsfondens inrättande meddela beslut rörande invärdering av fastigheterna
å fonden samt angående övriga i samband därmed stående redovisningsfrågor
m. m. Härvid böra givetvis erforderliga jämkningar ske beträffande
de preliminärt beräknade fastighetsvärdena på grund av förändringar
i fastighetsbeståndet intill tidpunkten för fondens inrättande.
I innevarande års statsverksproposition, bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna
å driftbudgeten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för
försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41. Till grund för detta
statförslag ligga framställningar, som förvaltningsmyndigheterna avgivit i
samråd med riksräkenskapsverket, arméförvaltningen med skrivelse den 30
september 1939, marinförvaltningen med skrivelse den 18 oktober 1939 och
flygförvaltningen med skrivelse den 31 augusti 1939. I statförslaget har, i
överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkningar, upptagits ett överskott
att tillföras riksstatens driftbudget under arméförvaltningens delfond
å 2,597,000 kronor, under marinförvaltningens delfond å 2,270,000 kronor
och under flygförvaltningens delfond å 743,000 kronor, sammanlagt 5,610,000
kronor. Chefen för finansdepartementet har i sin till statsrådsprotokollet
den 4 januari 1940 lämnade redogörelse för inkomsterna å driftbudgeten
anfört, att som de av armé-, marin- och flygförvaltningarna avgivna statför
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 170.
slagen då ännu icke varit slutgranskade, de i förslaget till stat för fastighetsfonden
ingående inkomst- och utgiftsbeloppen endast vore approximativa.
Av besparingsskäl hade de av myndigheterna äskade beloppen för reparations-
och underhållskostnader väsentligt nedsatts.
I fråga örn uppställningen överensstämmer det till statsverkspropositionen
hörande statförslaget med staten för allmänna fastighetsfonden. Sålunda
upptager förslaget följande titlar, nämligen å inkomstsidan: A. Ersättning
för till statsmyndigheter upplåtna lokaler; B. Hyror och arrenden för till
enskilda upplåtna lokaler och markområden; och C. Diverse inkomster; samt
å utgiftssidan: A. Reparations- och underhållskostnader m. m.; B. Avsättning
till värdeminskningskonto; C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av
fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden; och Överskott att
tillföras riksstatens driftbudget. Under en var av dessa titlar å såväl inkomst-
som utgiftssidan hava inkomsterna respektive utgifterna upptagits
särskilt för varje delfond.
Yid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning
och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.
Utgifterna.
Reparations- och underhållskostnader m. ni.
Enligt de grunder, som framlades för 1915 års riksdag, böra de årliga
kostnaderna för underhåll av försvarsväsendets byggnader beräknas till Va
procent av anläggningskostnaden 1—4 året, 3U procent under 5—8 året och
1 procent från och med 9 året. Utöver det på detta sätt beräknade underhållet
ha arméförvaltningen och flygförvaltningen för underhåll av uthyrningsfastigheter
samt jordbruks- och skogsfastigheter disponerat inflytande
hyres- och arrendeinkomster. Kostnaderna för detta underhåll, vilka icke
belastat riksstaten, böra tydligen medtagas bland utgifterna i staten för
fastighetsfonden.
I utlåtande den 28 februari 1939 angående sättet för redovisning i riksbokföringen
av fastigheter, som disponerades bland annat av försvarsväsendet,
har riksräkenskapsverket i fråga örn de hittillsvarande underhållskostnadernas
storlek framhållit, att dessa för lantförsvarets och sjöförsvarets del förefölle
vara relativt låga i jämförelse med de belopp, som utginge för allmänna
fastighetsfonden, detta särskilt med hänsyn till byggnadernas relativt snabba
förslitning och — för sjöförsvarets del — höga ålder. A andra sidan anvisades
i viss utsträckning särskilda anslag till större reparationer och ombyggnader.
Riksräkenskapsverket förutsatte, att anslag till underhåll anvisades
till sådana belopp, att de gåve täckning för samtliga underhålls- och
reparationskostnader, medan å andra sidan sådana moderniseringar och tillbyggnader,
som medförde ökat anläggningsvärde, borde redovisas å kapitalbudgeten.
AméfiJrvaHniii&eiis del fond Anslaget å fjärde huvudtiteln till byggnader, övningsfält
och skjutbanor utgör förbudgetåret 1939/40 3,500,000 kronor. För un
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 170.
derhän av jordbruks-, uthyrnings- och skogsfastigheter stå för samma budgetår
till förfogande 649,000 kronor. Med ledning av en överslagsberäkning kunna
177,000 kronor av underhållskostnaderna hänföras till befästningar-. Följaktligen
belöpa av underhållet för innevarande budgetår på annat än befästningar
(4,149,000 —177,000=) 3,972,000 kronor, motsvarande 1.2 procent
av det till 325,500,000 kronor beräknade byggnadsvärdet per den 1 juli 1940.
Härutöver hava för budgetåret 1939/40 anslagsmedel beviljats för följande
mera omfattande förbättringsarbeten:
Iståndsättningsarbeten ...............
Modernisering av matinrättning .....
Elektriska ledningar...................
Restaureringsarbeten å Karlberg.....
Uppvärmningsanläggningar ...........
Summa kronor 1,375,000
.. kronor 500,000
45,000
100,000
100,000
630,000
Medräknas dessa kostnader utgör underhållet 5,347,000 kronor eller 1,6
procent av byggnadsvärdet.
Arméförvaltningen har under hänvisning till den starka förslitning, för
vilken i synnerhet kasernerna äro utsatta, beräknat underhållet till 1.5 procent
av byggnadsvärdet, vilket utgör 4,882,600 kronor. Härtill komme skatter
62,000 kronor. Ytterligare skulle tillkomma för underhåll av övnings- och
skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter 747,395 kronor.
Het äskade beloppet utgör sålunda sammanlagt 5,691,995 kronor.
För budgetåret 1939/40 räknade arméförvaltningen i sina anslagsäskanden
med ett underskott å anslagstiteln för uthyrnings- samt jordbruks- och skogsfastigheter
av 162,661 kronor. Hå utgifter och inkomster för fastigheterna
i fråga icke borde vara beroende av varandra och då skäl saknades att söka
balansera dem inbördes, borde enligt arméförvaltningens åsikt, därest dessa
fastigheters rationella underhåll icke skulle äventyras, byggnadsanslaget ökas
med nyssnämnda underskottsbelopp. Under hänvisning till vad arméförvaltningen
sålunda och vid tidigare tillfällen anfört framhöll jag i samband
med frågan örn reglerandet av utgifterna under fjärde huvudtiteln för budgetåret
1939/40, att en ändring av byggnadsanslagets konstruktion kunde synas
önskvärd men att med hänsyn till pågående utredning angående sättet för
redovisning i riksbokföringen av försvarsväsendets fastigheter, en dylik ändring
icke då borde ifrågakomma. Emellertid borde det få ankomma på
Kungl. Maj:t att i enstaka fall medgiva, att, därest utgifterna för en fastighet
skulle visa sig överstiga inkomsterna från densamma, och de behållna
inkomsterna från samtliga ifrågavarande fastigheter visade sig ej förslå till
skillnadens täckande, det uppkomna underskottet finge täckas av under
byggnadsanslaget anvisade medel.
I detta sammanhang må nämnas, att arméförvaltningen i sina petita för
nästkommande budgetår äskat anslag för iståndsättnings-, moderniseringsocli
renoveringsarbeten å byggnader samt uppvärmningsanläggningar med
sammanlagt 4,920,000 kronor.
5
Kungl. Majus proposition nr 170.
Vid beräknandet av nu ifrågavarande utgiftspost å staten för försvarsväsendets
fastighetsfond torde man icke kunna bortse från den synpunkten
— som Ilar giltighet även för marinens och flygvapnets del — att underhållet
å försvarsväsendets fastigheter under de sista decennierna obestridligen
varit knappt tillmätt. Detta framgår bland annat av en jämförelse med
den av byggnadsstyrelsen under budgetåren 1938/39 och 1939/40 tillämpade
beräkningsgrunden, enligt vilken underhållet av de allmänna fastighetsfonden
tillhörande fastigheterna skattats till 1.7 procent av byggnadsvärdet. Det
förefaller uteslutet, att ett tillfredsställande underhåll av lantförsvarets fastigheter
kan vinnas för lägre kostnad än 1.5 procent av byggnadsvärdet. Den
omständigheten att det i stor utsträckning är fråga örn underhåll av övningsfält,
vägar, hägnader m. m. samt kostnader för skogsvård, betesvård o. s. v.
försvårar givetvis fastställandet av en rationell beräkningsgrund samt jämförelser
med annan fastighetsförvaltning. Det synes möta stora svårigheter,
att på sätt hittills ansetts böra ske balansera inkomster och utgifter för
lantförsvarets uthyrnings- samt jordbruks- och skogsfastigheter, och en ekonomisk
rationalisering härvidlag försvåras av de sociala hänsyn, som måste
tagas. Kravet på ett dylikt balanserande synes därför, såsom arméförvaltningen
vid upprepade tillfällen framhållit, icke ovillkorligen kunna vidhållas.
Med allt beaktande av det stränga sparsamhetskrav, som måste upprätthållas,
kan ifrågasättas örn det icke är principiellt riktigare att fastställa
underhållskostnaderna till ett mot verkliga förhållandet mera svarande belopp
i stället för att genom anslag till iståndsättningsarbeten på en omväg
tillgodose vad som i själva verket till stor del torde vara underhåll. Emellertid
torde även med en dylik höjning av underhållskostnaderna verkningarna
av ett under lång tid eftersatt underhåll icke kunna elimineras. Då varje
ledning saknas för fastställande av särskild beräkningsgrund för jordbruksoch
skogsfastigheter, torde för närvarande, åtminstone såsom ett provisorium.
underhållet för hela fastighetsbeståndet kunna bestämmas till 1.5 procent
av byggnadskostnaden. Härtill bör läggas förut nämnda belopp för
kommunalutskylder. Posten reparations- och underhållskostnader m. m.
skulle då för lantförsvarets del komma att upptagas till (4,882,500 + 62,000=)
4,944,500 kronor eller avrundat 4,950,000 kronor.
Ma lin förvaltningens delfond. För budgetåret 1939/40 disponeras från anslag under
fjärde huvudtiteln för underhåll av marinens nu ifrågavarande fastigheter
ett sammanlagt belopp av 1,536,000 kronor. Då fastighetsvärdet utgjort
73,386,000 kronor, har underhållet motsvarat 2. i procent av byggnadsvärdet.
Marinförvaltningen har föreslagit, att underhållsprocenten bestämmes till
2.5, motsvarande i runt till 1,835,000 kronor. Härtill skulle komma för
kasernområden, vägar, övningsfält, skjutbanor samt yttre ledningar 200,000
kronor och för skatter 61,000 kronor. Summan härav utgör 2,096,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag har marinförvaltningen anfört, att underhållet
länge eftersatts, särskilt under budgetåren 1931/32—1937/38, att byggnaderna
liro belägna vid kusten, där klimatets inverkan är särskilt ogynnsam, att
6
Kungl. Majus proposition nr 170.
byggnaderna äro av hög genomsnittsålder, vilket medför att volymen i förhållande
till värdet blir stor, att många byggnader äro av speciell konstruktion
(t. ex. stora takytor, kajer, bryggor, dockor), varav föranledes hög underhållskostnad.
I sina medelsäskanden för budgetåret 1940/41 bar marinförvaltningen upptagit
för iståndsättningsarbeten å byggnader i allmänhet 300,000 kronor och
för specificerade arbeten av liknande slag 371,000 kronor.
Vad förut anförts beträffande lantförsvarets fastigheter bar i huvudsak
tillämpning även för marinens del. Av det här anförda framgår emellertid,
att relativt sett betydligt större anslag stått till buds för underhåll av marinens
byggnader än för arméns. De av marinförvaltningen anförda omständigheterna
torde emellertid inverka fördyrande på underhållet av sjöförsvarets
byggnader. Till högre än 2 procent av fastighetsvärdet synes dock
underhållet icke kunna beräknas på grundval av nu föreliggande utredning,
ehuru denna beräkningsgrund innebär någon minskning i förhållande till
föregående budgetår. Till detta belopp, 1,467,700 kronor, kommer för utskylder
61,000 kronor. Posten reparations- och underhållskostnader m. m.
torde således för marinens del böra beräknas till 1,528,700 kronor eller avrundat
1,530,000 kronor.
Flygförvaltningens delfond. För budgetåret 1939/40 utgör det å fjärde huvudtiteln
anvisade egentliga underhållsanslaget för flygvapnets byggnader, flygfält
m. m. 375,000 kronor, vartill kommer beräknad inkomst av jordbruks- och
skogsfastigheter cirka 42,000 kronor, summa 417,000 kronor. Mot detta belopp
svarar ett byggnadsvärde vid budgetårets ingång av 28,018,000 kronor. Underhållet
har således utgjort cirka 1.5 procent av byggnadsvärdet.
Plygförvaltningen har beräknat underhållet till 1.5 procent av byggnadsvärdet.
Därjämte har förvaltningen upptagit särskilda poster för jordbruksoch
skogsfastigheter, flygfält, bomb- och skjutbanor samt för en grundligare
reparation av den från domänstyrelsen övertagna Borna kungsgård på Gotland.
Flygförvaltningens beräkning ter sig sålunda:
Kasernetablissement, tjänstebostäder och uthyrningsfastig
heter.
........................................................... kronor 571,000
Jordbruks- och skogsfastigheter................................ 40,000
Flygförvaltningen har framhållit, dels att flygvapnet från armén och marinen
övertagit en mångfald gamla byggnader, varå under lång tid före
överlämnandet intet eller ytterst obetydligt underhåll förekommit, dels att
förste provinsialläkaren i Gotlands län uttalat skarpa erinringar mot det
skick, vari vissa såsom arbetarebostäder å Roma kungsgård använda byggnader
befunne sig.
Flygfält..................
Bomb- och skjutbanor..
Roma kungsgård........
8,800
» 145,000
134,000
Summa kronor 898,800.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 170.
I siria anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 bär flygförvaltningen för
olika iståndsättningsarbeten upptagit 452,000 kronor.
Beträffande underhållet av flygvapnets byggnader kan hänvisas till det
beträffande lantförsvarets byggnader anförda. Aven om flygvapnet fått övertaga
en del äldre byggnader, torde en långt större del av byggnadsbeståndet
än vid övriga försvarsgrenar vara av relativt sent datum. Yad särskilt
byggnaderna å Borna kungsgård beträffar, torde det icke under nuvarande
förhållanden kunna ifrågakomma att anslå medel till den föreslagna reparationen.
De av förste provinsialläkaren påtalade bristerna torde kunna provisoriskt
avhjälpas inom ramen för anslaget i övrigt. På grund av vad sålunda
anförts, föreslår jag, att posten underhålls- och reparationskostnader
in. m. för flygförvaltningens del beräknas till 1,5 procent av byggnadsvärdet
38,065,199 kronor, utgörande avrundat 580,000 kronor.
De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för samtliga
delfonder uppgå sålunda till 7,060,000 kronor. På sätt tidigare skett
och i överensstämmelse med vad som tillämpas i fråga örn allmänna fastighetsfonden
torde anslagsposterna för bestridande av dessa kostnader böra
erhålla samma karaktär som reservationsanslag.
Avsättning till värdeminskningskonto.
I sitt förut nämnda utlåtande den 28 februari 1939 har riksräkenskapsverket
— som därvid förutsatt, att arméförvaltningens, marinförvaltningens
och flygförvaltningens delfonder ävensom motsvarande för tullverkets och
lotsverkets fastiglietsredovisning upprättade fonder skulle ingå i allmänna
fastighetsfonden — framlagt förslag till regler för avskrivning av byggnadsvärdena.
Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:
Avskrivning av de å de nya delfonderna redovisade byggnadsvärdena
synes böra ske enligt för fastighetsfonden i övrigt gällande regler. Därvid
torde alla rent militära etablissement samt lotsverkets byggnader avskrivas
på 40 år. Övriga byggnader, vissa friliggande bostadshus och förvaltningsbyggnader,
däribland tullverkets samtliga byggnader, torde böra avskrivas
på 60 år. För dockor samt i berg insprängda cisterner har riksräkenskapsverket
i detta sammanhang icke ansett sig böra förorda någon avskrivning,
Hamnanläggningar samt fyrar och övriga till fyrväsendet hörande anläggningar
synas böra helt avskrivas i likhet med vad som skett med de å
luftfartsfonden redovisade belysningsanläggningarna.
Riksräkenskapsverket har verkställt en beräkning över de belopp, som
eldigt nämnda grunder och med tillämpande av den enligt proposition nr
199 till 1938 års riksdag förordade avskrivningsmetoden böra uppföras å
värdeminskningskonto. Enligt denna beräkning skulle för de militära delfonderna
endast en ringa del av byggnadsvärdet bliva föremål för fortsatt
avskrivning. Riksräkenskapsverket anser sig med anledning härav böra förorda,
att samtliga de försvarsväsendets byggnadsvärden, som icke överföras från
andra kapitalfonder, vid delfondernas inrättande redovisas såsom helt avskrivna
genom att motsvarande belopp uppföras å värdeminskningskonto.
I propositionen nr 184 till 1939 års lagtima riksdag förklarade sig chefen
för finansdepartementet ej hava funnit anledning till erinran mot riksräken
-
8 Kungl. Majlis proposition nr 170.
skapsverkets förslag i denna del. Departementschefen förordade alltså, att
avskrivning av rent militära etablissement skulle ske på 40 år (grundavskrivning
50 procent) samt i övrigt på 60 år (grundavskrivning 25 procent).
I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag borde de militära etablissement,
som icke finansierats av lånemedel, upptagas till redovisning såsom
helt avskrivna. Övriga fastigheter, vilka vore hänförliga till dels 1936 års
försvarsbeslut, dels den påbörjade utflyttningen av vissa regementen till
Järvafältet m. m., borde per den 30 juni 1940 redovisas såsom från sin
tillkomst avskrivna enligt de regler, vilka vore avsedda att gälla för försvarsväsendets
fastigheter. Sistnämnda delvis retroaktiva reglering kunde
ske — beträffande den förra fastighetsgruppen — med anlitande av för
budgetåren 1936/37—1938/39 anvisade avskrivningsmedel samt — beträffande
fastigheterna å Järvafältet — genom disposition av reserverade inkomster
av exploateringen av vissa på sin tid för militära ändamål avsedda markområden
(Ladugårdsgärde, Mariebergsområdet, Johanneshov-Kvarnängen
m. fl.). Med avseende å sistnämnda medelsdisposition hänvisade chefen för
finansdepartementet till propositionerna 1937:227 samt 1938: 180 och 181.
Beträffande avskrivningsfrågans framtida ordnande yttrade chefen för finansdepartementet
fortsättningsvis följande:
Av särskild betydelse är härvid det av riksräkenskapsverket berörda
spörsmålet örn den framtida redovisningen av sistnämnda försäljningsmedel.
Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle dessa i viss utsträckning tillföras
särskilda under fastighetsfonden upplagda diversemedelstitlar; i enlighet
med riksdagens principiella ståndspunktstagande år 1937 (jfr riksdagens
skrivelse nr 250) och i anslutning till de förordade nya avskrivningsreglerna
torde de å dessa titlar redovisade medlen, i den män de ej
äro erforderliga för den här förordade kapitalregleringen per den 30 juni
1940, få — med iakttagande av nu gällande begränsning — disponeras för
finansiering till 50 procent av kostnaden för de nytillkommande byggnaderna
å Järvafältet och för ammunitionsfabriken, vilka byggnader då kunna
behandlas såsom till motsvarande belopp avskrivna. Även örn en dylik
anordning icke helt står i överensstämmelse med de regler för kapitalrédovisningen,
som nu tillämpas, torde den i nuvarande läge medföra avsevärda
fördelar. Jag förutsätter, att den föreslagna anordningen betraktas såsom
ett provisorium, som bör upphöra så snart utflyttningen till Järvafältet
respektive flyttningen av ammunitionsfabriken, slutförts.
Mot vad chefen för finansdepartementet sålunda anfört framställde riksdagen
icke någon erinran.
Utöver grundavskrivningen örn 50 respektive 25 procent av anskaffningskostnaden
erfordras för täckande av denna kostnad inom de förutsatta
tiderna en årlig avsättning till värdeminskningskonto å 1.25 procent. Medel
för denna avsättning skola uppföras å staten för försvarsväsendets fastighetsfond.
Förvaltningsmyndigheterna hava i samråd med riksräkenskapsverket
beräknat de belopp, som böra avsättas till värdeminskningskonto
för budgetåret 1940/41, på sätt framgår av det vid statsverkspropositionen
fogade beräknade förslaget till stat. Anledning till avvikelse från vad sålunda
föreslagits synes icke föreligga. Med hänsyn till sättet för beräk
-
9
Kungl. Majus proposition nr 170.
ningen av denna avsättning till värdeminskningskonto torde ifrågavarande
anslagsposter böra betecknas »förslagsvis». Under ifrågavarande utgiftstitel
böra således upptagas för arméförvaltningens delfond förslagsvis 193,000
kronor, för marinförvaltningens delfond förslagsvis 88,000 kronor och för flygförvaltningens
delfond förslagsvis 179,000 kronor, sammanlagt 460,000 kronor.
Hyres- och arrendeutgifter m. in. för av fonden förhyrda lokaler
och arrenderade markområden.
A denna titel torde — i enlighet med vad riksräkenskapsverket anfört i
sitt förenämnda utlåtande — böra redovisas dels de till försvarsväsendet
hänförliga hyror, vilka tidigare redovisats å allmänna fastighetsfonden och
utbetalts av byggnadsstyrelsen, och dels de hyres- och arrendeutgifter, som
för närvarande bestridas av anslag under fjärde huvudtiteln. Anslagsposterna
torde, i likhet med vad som tillämpas beträffande allmänna fastighetsfonden,
böra betecknas »förslagsvis».
Arméförvaltningen» delfoml. Arméförvaltningen har lämnat följande sammanställning
av ifrågavarande hyreskostnader:
Ändamål,
Belopp.
Kronor. Kronor.
Kostnaderna liava hittills
bestritts av anslag till
Hyra för rullföringsområde 45
och 46............................ 19,000: —
Hyra för försvarsstaben.......... 4,000: —
» » lokaler för inskrivningsförrätt
ningar.
.......................................
Hyra för rullföringsområdesexpe -
ditioner.......................... |
58,000: — |
Hyra för landstormsområdesexpe- |
|
ditioner.......................... |
2,700: — |
Hyra för II. fördelningens stab.. |
2,100: — |
» » militärbefälhavarens på |
|
Gotland stab.................... |
5,800: — |
Hyra för väg- och vattenbygg- |
|
nadskårens chefsexpedition — |
1,800: — |
Hyra för sjukvårdsstyrelsens förråd i Stock- |
holm
Hyrabelastandebyggnadsanslaget 10,000: —
Avgift till statens järnvägar för
underhåll av reningsverk...... 675: —
Hyra m. m. för luftbevaknings
eentraler
........................ 30,000: —
Arrende av övningsmark vid Kristianstad
........................ 1,000: —
23,000: — Byggnadsstyrelsen.
(Inskrivnings-, mönst24,
612:30j rings- och färdkost|
nader.
70,400:
Skrivmaterialier
expenser.
och
12,000: — Sjukvård.
'') Häri ingå genom kungl, brev den "lii 1938 anvisade 8,000 kronor från lantförsvarets
anslag till extra utgifter.
10
Kungl. Maj:ls proposition nr 170.
Ändamål. |
Belopp. Kostnaderna hava hittills |
|
Kronor. |
Kronor. bestritts av anslag till |
|
Arrende av betesmark för Herre- |
||
vadskloster...................... |
2,960: — |
|
Arrende av övningsmark vid Gävle |
700: — |
|
» » Rosersbergs kungsgård |
12,750: — |
|
Avgäld till Djurgårdsförvaltningen |
||
(enligt kungl, brev den n/i 1919) |
160: — |
|
Hyra för tomt till arméstabens |
||
stall.............................. |
20: — |
|
Hyra för kyrkogård vid Dalarö |
||
skans ............................ |
15: — |
sooon. .1-Byggnader, ovnings-oö,2öU. | fält och skjutbanor. |
Hyra för verkstadslokal vid T 4 |
||
(enligt kungl, brev den 1!i 1938) |
1,200: — |
|
Hyra för vissa landstormsförråd I 7 (enligt kungl, brev den 24/s |
||
1939) ............................ |
1,000: — |
2,200: — Extra utgifter. |
Summa kronor 190,492: 30
Efter det dessa uppgifter avlämnats har Kungl. Maj:t genom brev den 3
november 1939 bemyndigat byggnadsstyrelsen att under tiden den 7 november
1939—den 1 oktober 1942 förhyra lokaler för arméns sjukvårdsinspektion
och sjukvårdsstyrelse mot en årlig hyra av 34,500 kronor, vilka medel
skulle utgå från statens allmänna fastighetsfond. Då även dessa medel
böra redovisas å förevarande utgiftstitel, uppgår slutsumman av hyres- och
arrendeutgifter m. m. till 224,992 kronor 30 öre eller avrundat till 225,000
kronor.
Mariuförvaltningeus del fond. Marinförvaltningen har specificerat hithörande
liyresutgifter på följande sätt:
Från anslaget till skrivmateriel och expenser:
Marinförvaltningens lokaler i Stockholm .................... 89,300
Marindistrikts-, kommendants- och sjörullföringsexpeditio
nerna
i Härnösand.......................................... 3,050
Marindistrikts- och sjörullföringsexpeditionerna i Malmö
Fortifikationsexpeditionen i Karlskrona..................
Ostkustens marindistrikt ..................................
Sydkustens » ..................................
Västkustens » ..................................
Från anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m.
» » » underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.
Summa kronor 104,250
Kronor. |
Kronor. |
89,300 |
|
3,050 |
|
2,200 |
|
1,600 |
|
1,100 |
|
800 |
|
1,200 |
99,250 |
1,000 |
|
■ m. m. |
4:000 |
Det uppgivna medelsbehovet belöper sig alltså till i runt tal 104,000
kronor.
ii
Kungl. Maj:ts proposition nr 170.
Flygvapnets delfond. Utgifterna avse Ilar enbart hyra för flygvapnets lokaler
i Stockholm samt belöpa sig till sammanlagt 130,700 kronor eller avjämnat
131,000 kronor.
Enligt förestående komma hyres- och arrendeutgifter m. lii. för av fonden
förhyrda lokaler och arrenderade markområden att uppgå till 460,000 kronor.
De sammanlagda utgifterna för fonden belöpa sig till 7,980,000 kronor.
Inkomsterna.
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.
I enlighet med vad som galler beträffande statens allmänna fastighetsfond
böra under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras
respektive delfonder. Posterna torde, i enlighet med vad riksräkenskapsverket
förordat i sitt förut nämnda utlåtande, böra beräknas enligt de grunder, som
för närvarande tillämpas vid beräkning av ersättningar till andra delfonder
under allmänna fastighetsfonden än byggnadsstyrelsens delfond. Rörande
dessa grunder må här återgivas följande av vad chefen för finansdepartementet
anfört i propositionen nr 153 till 1939 års lagtima riksdag med förslag
till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40:
Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler för samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens delfond
skall bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder
disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning
skall anses vara för handen, har satts till 4 procent. Denna regel har tilllämpats
första gången vid upprättandet av staten för fastighetsfonden för
budgetåret 1938/39. Vid uppgörandet av bokslutet för fonden torde till
grund för fastställandet av överskottet böra läggas kapitalbehållningen vid
budgetårets ingång. Jag har för avsikt tillstyrka Kungl. Majit att meddela
en föreskrift av detta innehåll för upprättandet av bokslutet för fastighetsfonden.
Vid nu angivna förhållande bör ersättningen till ifrågavarande delfonder
av fastighetsfonden i statförslaget för budgetåret 1939/40 beräknas på grundval
av kapitalbehållningen vid detta budgetårs ingång. Vid beräkningen av
denna kapitalbehållning har riksräkenskapsverket utgått från att vid ingången
av budgetåret 1938/39 för investering i delfonderna disponibla medel komma
att i sin helhet lyftas före nämnda budgetårs utgång. Till kapitalbehållningen
den 1 juli 1938 har sålunda å ena sidan lagts till och med budgetåret
1938/39 anvisade, vid nämnda tidpunkt icke lyftade investeringsanslag
och å andra sidan avdragits för samma tid anvisade, ej lyftade avskrivningsanslag.
Riksräkenskapsverket framhåller, att även örn de beräknade överskotten
härigenom skulle komma att i någon nämnvärd grad överstiga de
definitiva, statsreglering^! likväl icke påverkas härav, eftersom ersättningsanslagen
komma att upptagas i anslutning till de beräknade överskotten.
Då det av riksräkenskapsverket sålunda föreslagna beräkningssättet är enkelt
i tillämpningen, tillstyrker jag, att detsamma lägges til) grund för upprättandet
av staten för fastighetsfonden i nu ifrågavarande delar. Givetvis
bör emellertid i förekommande fall den sålunda beräknade kapitalbehållningen
justeras med hänsyn till sådan kapitalökning för ifrågavarande delfonder,
som kan beräknas uppkomma annorledes än genom investeringsanslag
å kapitalbudgeten, ävensom till eventuellt motsedd kapitalminskning.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 170.
Enligt angivna beräkningsgrunder hava de respektive delfondernas inkomster
under denna titel i det beräknade statförslaget upptagits till respektive
6,161,000 kronor, 3,555,000 kronor och 1,542,900 kronor. Motsvarande
belopp Lava under fjärde huvudtiteln för de särskilda försvarsgrenarna
upptagits såsom beräknade förslagsanslag för ersättning till försvarsväsendets
fastighetsfond. Anledning till avvikelse från det preliminära statförslaget
förekommer endast beträffande arméförvaltningens delfond. Då
nämligen denna fond, såsom framgår av det förut anförda, belastats med
hyresutgifter, vilka med 35,000 kronor överstiga det härför beräknade beloppet,
bör motsvarande höjning äga mm å ersättningsanslaget, som i följd
därav kommer att uppgå till 6,196,000 kronor.
För samtliga delfonder uppgår alltså ersättningen för till statsmyndigheter
upplåtna lokaler till 11,293,900 kronor. Ersättningsanslag å fjärde huvudtiteln
torde böra äskas i enlighet med den sålunda justerade beräkningen.
Hyx-or och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.
Denna titel torde, liksom beträffande allmänna fastighetsfonden, böra
omfatta såväl hyror för tjänstebostäder som hyror och arrenden för eljest
av försvarsväsendets myndigheter upplåtna lokaler och markområden. Å
fjärde huvudtiteln redovisas för närvarande ersättning för tjänstebostäder å
avlöningsanslagen, medan övriga hyror och arrenden i regel redovisas å
respektive underhållsanslag. I samband med inrättandet av den nya fastighetsfonden
komma samtliga dessa inkomster att överföras till fastighetsfondens
stat.
Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningen har beräknat inkomsterna
under förevarande titel sålunda:
Tjänstebostäder och uthyrningsfastigheter .................. kronor 1,048,687
Övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks- och
skogsfastigheter) m. 11. fastigheter.......................... » 535,107
Övriga hyror och arrenden .................................... » 165,000
Summa kronor 1,748,794
Avrundat kan således denna inkomstpost beräknas till 1,749,000 kronor.
Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har specificerat de beräk
-
nade hyres- och arrendeinkomsterna sålunda:
Hyra för tjänstebostäder hittills redovisade å avlönings
anslaget
........................................................ kronor 180,000
Inkomster av fastigheter tillhörande flottans skifferoljeverk
hittills redovisade å anslaget till flottans krigsberedskap
och övningar.................................................... » 15,000
Inkomster hittills redovisade å anslaget till underhåll av
flottans fartyg och byggnader ................................ » 63,000
Inkomster hittills redovisade å anslaget till befästningar,
kustartilleriets kaserner m. m............................... » 4,000
Inkomster från Gustavsviks örlogsdepå........................ » 20,000
Hyror hittills influtna från Stockholms varvs byggnadsfond » 154,000
Summa kronor 436,000
Kungl. Majus proposition nr 7/0. 13
I enlighet härmed bör denna inkomstpost i statförslaget upptagas till
436,000 kronor.
Flyg-fiirvaltningens delfond. Flygförvaltningen har rörande ifrågavarande inkomster
lämnat följande beräkning:
Hyra för tjänstebostäder.....................
Inkomst av uthyrningsfastigheter ...........
Inkomst av jordbruks- och skogsfastigheter
......... kronor 41,000
......... » 9,000
......... » 40,000
Summa kronor 90,000
Sistnämnda belopp bör upptagas i förslaget till stat.
De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda
upplåtna lokaler och markområden uppgå enligt vad salunda anförts till
2,275,000 kronor.
Diverse inkomster.
I enlighet med vad riksräkenskapsverket i sitt förut nämnda utlåtande
anfört torde under denna titel böra upptagas samtliga de inkomster, vilka
icke hava karaktär av hyror eller arrenden, exempelvis grusförsäljningsmedel,
vissa inkomster från jordbruksegendomar, inkomster av skogsavverkningar
m. m. ävensom eventuellt förekommande ränteinkomster. Såsom exempel
på hithörande inkomster har riksräkenskapsverket vidare nämnt Stockholms
stads bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll ävensom vissa ersättningar
från fartyg för utnyttjande av dockor, kajplats m. m., såvida icke inkomsterna
äro att hänföra till varvsdriften.
I arméförvaltningens förslag till stat för arméförvaltningens delfond har
under titeln »Diverse inkomster» upptagits ett belopp av 15,000 kronor, utgörande
mot civila patienters vård å militära sjukhus svarande del av fastigheternas
underhållskostnad. Arméförvaltningen har i samband nied denna
post hänvisat till den sakkunnigutredning angående vissa med vården av
civila patienter å garnisonssjukhusen sammanhängande organisationsfrågor,
varom jag enligt bemyndigande den 19 juni 1939 föranstaltat. Resultatet
av denna utredning (statens off. utredn. 1939:31) föreligger numera och jag
kommer i annat sammanhang att redogöra för min ställning till densamma.
Här må emellertid förutskickas, att med hänsyn till det sätt, varpå garnisonssjukhusens
ställning i budgettekniskt hänseende synes böra regleras,
förevarande post torde böra avse liela kostnaden för sjukhusfastigheternas
löpande underhåll samt bestämmas till 20,000 kronor, vilket belopp upptagits
i den beräknade staten.
I marinförvaltningens förslag till stat för marin förvaltningens delfond har
såsom diverse inkomster redovisats Stockholms stads bidrag till Skeppsholmsbrons
underhåll 900 kronor och lantförsvarets bidrag för samma ändamål
450 kronor, sammanlagt 1,350 kronor. Detta belopp torde kunna avrundas
till 1,000 kronor.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 170.
I förslaget till stat för flygförvaltningens delfond Ilar posten Diverse inkomster»
utförts med ett formellt belopp av 100 kronor.
Sammanlagt upptages sålunda under titeln »Diverse inkomster» 21,100
kronor.
Överskott.
Överskotten skola, såsom förut anförts, beräknas till 4 procent av delfondernas
uppskattade kapitalbehållningar. I enlighet med de beräkningar,
som framlagts av myndigheterna, torde dessa kapitalbehållningar kunna
uppskattas till 64.93 miljoner kronor för arméförvaltningens delfond, 56.74
miljoner kronor för marinförvaltningens delfond och 18.5 9 miljoner kronor
för flygvapnets delfond. Överskotten skulle alltså böra beräknas till för
arméförvaltningens delfond 2,597,000 kronor, för marinförvaltningens delfond
2,270,000 kronor och för flygförvaltningens delfond 743,000 kronor eller sammanlagt
5,610,000 kronor. Dessa belopp överensstämma med de i den beräknade
staten upptagna.
I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till stat för
försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41 (Bil. A).
Hemställan.
Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte i proposition föreslå riksdagen att
dels godkänna det av mig förordade förslaget till stat för
försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41; och
dels under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1940/41 anvisa
följande anslag, nämligen
under avdelningen C. Lantförsvaret till Ersättning till försvarsväsendets
fastighetsfond: Arméförvaltningens delfond ett förslagsanslag
av 6,196,000 kronor,
under avdelningen D. Sjöförsvaret till Ersättning till försvarsväsendets
fastighetsfond: Marinförvaltningens delfond ett
förslagsanslag av 3,555,000 kronor, samt
under avdelningen E. Flygvapnet till Ersättning till försvarsväsendets
fastighetsfond: Flygförvaltningens delfond ett förslagsanslag
av 1,542,900 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. F. Holmer.
kungl. Majas proposition nr 170.
15
Bilaga A.
Förslag till stat för försrarsväsendets fastiglietsfond för budgetåret 1940/41.
Inkomster. |
Kronor |
||
A. |
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler: |
||
1. Arméförvaltningens delfond.................... 2. Marinförvaltningens « .................... 3. Flygförvaltningens » .................... |
........ 6,196,000 ........ 3,555,000 ........ 1,542,900 |
11,293,900 |
|
B. |
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler |
och markområden: |
|
1. Arméförvaltningens delfond.................... 2. Marinförvaltningens » ..................... 3. Flygförvaltningens » ................... |
........ 1,749,000 ........ 436,000 ........ 90,000 |
2,275,000 |
|
C. |
Diverse inkomster: |
||
1. Arméförvaltningens delfond.................... 2. Marinförvaltningens » .................... 3. Flygförvaltningens » .................... |
........ 20,000 ........ 1,000 ........ 100 |
21,100 |
|
Summa |
13,590,000 |
||
Utgifter. |
|||
A. |
Reparations- och underhållskostnader m. m.: |
||
1. Arméförvaltningens delfond .................... 2. Marinförvaltningens » .................... 3. Flygförvaltningens » .................... |
........ 4,950,000 ........ 1,530,000 ........ 580,000 |
7,060,000 |
|
B. |
Avsättning till värdeminskningskonto: |
||
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis ........ 2. Marinförvaltningens » , » ........ 3. Flygförvaltningens » , » ........ |
........ 193,000 ........ 88,000 ........ 179,000 |
460,000 |
|
C. |
Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och |
||
1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis ........ 2. Marinförvaltningens » . » 3. Flygförvaltningens » , » ........ |
........ 225,000 ........ 104,000 ........ 131,000 |
460,000 |
|
överskott att tillföras rilcsstatens driftbudget: |
|||
1. Arméförvaltningens delfond.................... 2. Marinförvaltningens » .................... 3. Flygförvaltningens » ........; .......... |
........ 2,597,000 ........ 2,270,000 ........ 743,000 |
5,010,000 |
|
Summa |
13,590,000 |