Kungl. Majus proposition nr 168.

1

Nr 168.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån av
statsmedel åt stiftelsen Godtemplarordens vårdhem
för alkoholister för utförande av byggnadsarbeten
m. m. vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm;
given Stockholms slott den 8 mars 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det
förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för socialdepartementet statsrådet Möller.

Gällande bestämmelser rörande statsbidrag till anordnande av erkända
alkoholistanstalter äro intagna i en den 27 maj 1932 (nr 217) utfärdad kungörelse,
vari bland annat stadgas följande.

Statsbidrag må tilldelas landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan
för anordnande av erkänd alkoholistanstalt. Statsbidragets sammanlagda
belopp, däri jämväl inbegripet bidrag till kostnad för reparationer, förbättringar
eller dylikt, som för anstalten tidigare kan hava beviljats, må uppgå
till högst 2,000 kronor för vårdplats, när fråga är örn nybyggnad, och i annat
fall till högst 1,500 kronor för vårdplats. Statsbidrag må icke överstiga vad
från annat håll tillskjuten, såframt ej särskilda skäl därtill föranleda.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 168.

C05 40

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Ansökning om statsbidrag skall ställas till Kungl. Majit. Ansökningen skall
bland annat innehålla förbindelse att återbära statsbidraget, i fall anstalten
skulle komma att användas för annat ändamål, nedläggas eller avyttras.

Landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan, som önskar att för
anordnande av erkänd alkoholistanstalt erhålla upplåtelse av kronan tillhörig
jord, har att därom göra framställning hos Kungl. Majit.

Statsbidrag gäldas från ett under femte huvudtiteln uppfört reservationsanslag
till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter.

På därom av stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister gjord
framställning har Kungl. Majit den 10 mars 1939 dels fastställt stadgar för
stiftelsen, dels medgivit, att till stiftelsen finge för anordnande av en alkoholistanstalt
för män, benämnd »Godtemplarordens erkända alkoholistanstalt
Dagöholm», med undantag för visst område upplåtas kronoegendomen 23/io
mantal Dagöholm nr 5 i Lerbo socken av Södermanlands län, dels erkänt
alkoholistanstalten såsom allmän och fastställt vissa särskilda föreskrifter för
anstalten, dels ock beviljat stiftelsen statsbidrag med 80,000 kronor till bestridande
av kostnaderna för anstaltens anordnande i enlighet med upprättade
ritningar till nybyggnads- och ändringsarbeten för anstalten.

Alkoholistanstalten är enligt de av Kungl. Majit meddelade föreskrifterna
avsedd för vård av manliga alkoholister, företrädesvis yngre personer och
eljest sådana, som icke tidigare åtnjutit vård å alkoholistanstalt. Anstalten
har beräknats inrymma 40 vårdplatser.

Vid beviljandet av nämnda statsbidrag beräknades kostnaderna för anordnandet
till 150,000 kronor. Härutöver beräknades, att för bestridande av vissa
särskilda kostnader i samband med tillträdandet av kronoegendomen skulle
erfordras ett belopp av 16,000 kronor. Efter inhämtande av riksdagens medgivande
i ämnet (se Kungl. Majits proposition den 10 februari 1939, nr 81,
och riksdagens skrivelse den 18 mars 1939, nr 122) tillerkände Kungl. Majit
den 13 april 1939 stiftelsen ett extra statsbidrag av 16,000 kronor för gäldande
av sistnämnda kostnader.

I skrivelse den 6 mars 1940 har styrelsen för statens alkoholistanstalt Dagöholm
gjort framställning örn ett statslån åt stiftelsen för utförande av vissa
byggnadsarbeten m. m. vid anstalten.

Körande anstaltens ekonomiska förhållanden har anstaltsstyrelsen till en
början anfört följande.

I sina kalkyler vid startandet av anstalten hade stiftelsen räknat med att
till bestridande av anordningskostnaderna själv bidraga med två fonder, tillhörande
Sveriges storloge av I. O. G. T., å respektive 10,000 och 20,000 kronor.
Vidare hade stiftelsen avsett att upptaga ett lån å 40,000 kronor. Följande

stat hade uppgjorts:

Inkomster:

Räntefritt lån ur P. A. Levins fond ................................. kronor 10,000

Räntebärande lån ur Laura Meuller-Gravallius fond ............ » 20,000

Statsbidrag för 40 vårdplatser i nybyggnad .................... » 80,000

Extra statsbidrag för tillträde av Dagöholm ..................... » 16,000

Lån att upptagas av stiftelsen ..............................:........... »_40,000

Summa kronor 166,000

Kungl. Majus proposition nr 168. 3

Ut gifter:

För nybyggnad ............................................................... kronor 80,000

För omedelbara förbättringsarbeten i äldre byggnad ......... » 10,000

För jordbruksinventarier ................................................ » 45,000

För anstaltsinventarier ................................................... » 15,000

För tillträde av Dagöholm ................................................ » 16,000

Summa kronor 166,000

Det lån, stiftelsen ämnat upptaga, hade blivit aktuellt först sedan nuvarande
oroliga yttre förhållanden inträffat. Därigenom hade med ens stängts
möjligheten att erhålla banklån. Då stiftelsen icke ägde fast egendom att
inteckna, hade svårigheterna blivit så mycket större. I detta nödläge hade
stiftelsen på socialstyrelsens inrådan vänt sig till styrelsen för Sans-Soucifonden
i Uppsala — en genom nedläggandet av anstalten Sans-Souci därstädes
uppkommen fond, som förvaltades för alkoholistvårdsändamål •— med
anhållan örn anslag ur fonden. Ett dylikt anslag å 10,000 kronor hade också,
enligt vad som under hand meddelats genom socialstyrelsen, ställts i utsikt.
Dessutom hade stiftelsen genom hänvändelse till Sveriges storloge av I. O. G. T.
lyckats erhålla, utöver förut omnämnda fonder, ett lån å 25,000 kronor. Därmed
hade storlogen sträckt sig så långt dess förmåga räckte, och några ytter
ligare medel kunde ej därifrån erhållas. Möjligen kunde dock de 5,000 kronor,
som resterade i det ursprungligen beräknade lånebehovet, utverkas i ytterligare
lån lios storlogen, i annat fall torde detta belopp kunna uppbringas
genom lån mot säkerhet i lantbruksinventarier.

Krisläget hade emellertid också medfört, att kostnaderna för anordnandet
av anstalten sprungit i höjden. Nybyggnaden, som beräknats skola kosta
80,000 kronor, hade uppförts på entreprenad och hade dragit en sammanlagd
kostnad av 103,000 kronor. Vidare hade det visat sig, att anstalten icke hade
användbart dricksvatten. Långvariga och besvärliga undersökningar hade
måst utföras, innan denna fråga lösts. Kostnaden för framdragande av bak
teriefritt vatten till anstalten komme att uppgå till 12,000 kronor, något som
stiftelsen icke på förhand räknat med. Slutligen hade den gamla huvudbyggnaden
vid egendomen befunnits vara i så dåligt skick, att betydligt mera
omfattande restaurationsarbeten måste vidtagas, än vad som förutsetts.
Anstalten avsåge att här inreda kök, matsal, kontor och personalbostäder.
I samband härmed måste avlopp, vatten och värme indragas i byggnaden.
Kostnaderna härför komme att överskrida de beräknade 10,000 kronorna med
minst 20,000 kronor.

Kort efter sitt övertagande av Dagöholm hade stiftelsen vidare drabbats
av eldsvåda genom åsknedslag, varvid ladugården nedbrunnit till grunden.
Försäkringsvärdet, 32,000 kronor, komme icke att täcka kostnaderna för uppförandet
av en ny ladugård. Anstalten hade för avsikt att framdeles hos
domänstyrelsen anhålla örn bidrag att täcka den merkostnad, som komme att
uppstå. Anstaltsstyrelsen, som med stöd av meddelade föreskrifter erhållit
uppdrag att omhänderhava jämväl stiftelsens angelägenheter, ansåge sig hava
anledning förmoda, att denna framställning komme att bifallas, då egendomen
helt tillhörde staten och stiftelsen förbundit sig att vid anstaltens nedläggande
återlämna den upplåtna egendomen med alla de förbättringar, som beräknats
skola komma till utförande.

Den inträffade branden hade emellertid varit ödesdiger för anstalten på.
annat sätt. Sålunda måste en del av kreatursbesättningen realiseras och kostnader
för provisorisk ladugård under vintern bestridas. Den minskade djur
besättningen hade medfört minskade inkomster för jordbruket, så att detta
icke kunnat bära sig under året, utan stiftelsen måste träda emellan.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

Av det sagda framginge, att anstalten för sitt fortsatta bestånd måste uppdriva
ytterligare minst 55,000 kronor enligt följande uppställning:

Ökade utgifter för nybyggnaden ....................................... kronor 23,000

Ökade utgifter för iordningställande av den äldre huvudbyggnaden
........................................................................ » 20,000

Utgifter för anskaffande av dricksvatten .............................. » 12,000

Summa kronor 55,000

Anstaltsstyrelsen anför vidare, att styrelsen, då alla möjligheter syntes
uteslutna att på annat sätt anskaffa de erforderliga medlen, nödgades hemställa
hos Kungl. Maj:t örn erhållande av ett statslån å 55,000 kronor. Styrelsen
framhåller, att det ekonomiska läget för anstalten för närvarande vore sådant,
att dess existens måste anses vara äventyrad. Styrelsen erinrar, att alkoholistanstalten
å Kurön på sin tid erhållit statslån för vissa byggnadsändamål,
vilket lån torde hava lämnats räntefritt med tio års amorteringstid. För nu
ifrågavarande lån vore — anför styrelsen vidare — styrelsen givetvis villig
underkasta sig de villkor, Kungl. Majit ville föreskriva, dock att amorteringstiden
för lånet med hänsyn till rådande förhållanden samt till den omständigheten,
att anstalten vore nystartad och följaktligen ännu icke fullt uppdriven,
icke syntes böra sättas alltför kort.

I anledning av förevarande framställning har socialstyrelsen den 7 mars
1940 avgivit utlåtande.

Styrelsen förklarar däri inledningsvis, att bristen på vårdplatser inom den
organiserade alkoholistvården hade föranlett socialstyrelsen, i dess egenskap
av uppsiktsmyndighet över alkoholistvården i riket, att göra hänvändelser
till lämpliga institutioner i syfte att förmå dessa att anordna och driva
erkända alkoholistanstalter. Dagöholmsanstalten hade tillkommit efter en
sådan hänvändelse till Godtemplarorden. Tillkomsten av denna anstalt hade
medfört icke blott lindring av platsbristen utan även en betydelsefull ökning
av anstaltssystemets differentieringsmöjligheter. Dagöholmsanstalten utgjorde
nämligen en specialanstalt för yngre första-gångs-intagna alkoholister,
vilken kategori tidigare måst hänvisas till de övriga öppna allmänna alkoholistanstalterna
med deras mera heterogena klientel.

Styrelsen framhåller härefter, att i de för stiftelsen fastställda stadgarna
funnes en föreskrift av innehåll att, därest av stiftelsen anordnad alkoholistanstalt
nedlades, avyttrades eller eljest till annan överlätes eller densamma
användes för annat än därmed i stadgarna förutsatt ändamål eller ock meddelat
erkännande av densamma såsom allmän alkoholistanstalt återkallades,
stiftelsens samtliga behållna tillgångar, efter Kungl. Maj:ts beprövande, skulle
användas för annat likartat anstaltsändamål eller, örn behov därav ej förefunnes,
tillfalla staten. I anslutning härtill uttalar styrelsen, att örn stiftelsen
icke såge sig i stånd att upprätthålla verksamheten å anstalten, denna torde
få drivas såsom statsanstalt samt att en sådan omläggning av verksamheten
icke skulle vara fördelaktig ur statsfinansiell synpunkt.

Rörande orsaken till att stiftelsens ekonomiska beräkningar slagit fel gör
socialstyrelsen följande uttalanden.

Kungl. Majus proposition nr 168. ''O

Att stiftelsens kalkyler visat sig ohållbara syntes bero dels därpå att dessa
kalkyler varit alltför optimistiska och dels därpå att vissa utgifter blivit avsevärt
högre än vad som rimligen hade kunnat förutses. Den ursprungliga
kostnadsplanen hade icke upptagit några utgifter för anskaffande av dricksvatten.
Att dylika utgifter skulle bliva nödvändiga hade bort kunna förutses.
Å andra sidan hade på grund av ogynnsamma grundvattensförhållanden dessa
kostnader uppgått till ett så högt belopp som 12,000 kronor, vilket vore avsevärt
större än man skäligen kunnat förutsätta. Det hade vid anordnande
av de erkända alkoholistanstalterna visat sig, att det vore mycket vanskligt
att på förhand beräkna kostnaderna för iordningställande av äldre byggnader
för nya ändamål. I detta fall hade de uppskattade kostnaderna tydligen
varit alltför låga men den nu angivna kostnadsökningen för detta ändamål,
20,000 kronor, berodde till avsevärd del därpå att huvudbyggnaden å Dagöholm
befunnit sig i ett betydligt sämre tillstånd än som kunnat förutses. — Som
ett exempel härpå kunde nämnas att en stor balkong å övre våningen störtat
ned några veckor efter stiftelsens övertagande av egendomen.

De erkända alkoholistanstalterna hade i allmänhet haft ekonomiska svårigheter
i början av sin verksamhet. Sedan verksamheten kommit igång hade de
i regel fått ordnad ekonomi. I förevarande fall hade de ekonomiska svårigheterna
skärpts av krisläget, som ökat omkostnaderna och minskat möjligheterna
att erhålla lån i den öppna marknaden. En speciell omständighet
i detta fall vore också, att stiftelsen icke kunde låta inteckna fastigheten,
eftersom denna tillhörde staten.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter har socialstyrelsen tillstyrkt
bifall till framställningen, därvid styrelsen förordat, att för ändamålet mätte
för nästa budgetår anvisas ett särskilt låneanslag.

Beträffande villkoren för lånet föreslår styrelsen, med hänsyn tdl vad
anstaltsstyrelsen framhållit, att amorteringstiden sättes till längre tid än 10
år, förslagsvis 15 år, och att den får börja löpa först då anstalten kan beräknas
stå fullt färdig, förslagsvis från och med år 1942. Rörande räntevillkoren framlägger
styrelsen intet förslag men erinrar att det lån, som år 1932 lämnats
alkoholistanstalten å Kurön, varit räntefritt.

Till sist anför socialstyrelsen, att låneanslaget syntes böra ställas till socialstyrelsens
förfogande, att av styrelsen utbetalas till stiftelsen med iakttagande
i tillämpliga delar av bestämmelserna i kungörelsen den 27 maj 1932 (nr 217)
örn statsbidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter.

Statskontoret, som yttrat sig i ämnet den 7 mars 1940, anför, att ämbetsverket,
icke hade någon annan erinran att framställa än att med hänsyn till
vederbörande fastighets egenskap av kronoegendom någon inteckningssäkerhet
icke torde kunna erbjudas. På grund härav och då godtagbar säkerhet av
annan beskaffenhet knappast torde kunna erhållas, har statskontoret ifrågasatt,
huruvida icke, därest Kungl. Majit funne skäl tillmötesgå framställningen,
i sådant syfte erforderligt anslag — som under andra förhallanden
kunde hava uppförts å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd —
rätteligen borde äskas å driftbudgeten.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har staten för anordnande av
ifrågavarande alkoholistanstalt redan lämnat ett ganska betydande bidrag.
Icke dess mindre anser jag det med hänsyn till det obestridliga behovet av

Departements chefen.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 168.

denna anstalt och de speciella omständigheter, som åberopats till stöd folden
gjorda framställningen, motiverat, att ytterligare ekonomisk hjälp lämnas
från statsverkets sida i syfte att möjliggöra att anstalten anordnas och
utbygges i enlighet med den uppgjorda planen och nu föreliggande kostnadsberäkningar.
Hjälpen synes mig lämpligen böra få formen av ett räntefritt
lån, vilket bör amorteras under en tid av 15 år, räknat från och med den 1
januari 1942. Lånebeloppet torde böra bestämmas till 55,000 kronor.

För ändamålet bör för nästa budgetår å kapitalbudgeten, under fonden
för låneunderstöd, upptagas ett särskilt reservationsanslag, vilket lärer kunna
rubriceras lån till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister för
utförande av byggnadsarbeten m. m. vid erkända alkoholistanstalten Dagöholm.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lån till stiftelsen Godtemplarordens vårdhem för alkoholister
för utförande av byggnadsarbeten m. m. vid erkända
alkoholistanstalten Dagöholm för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten,
fonden för låneunderstöd, anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 55,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.