Kungl. Majlis proposition nr 163.
1
Nr 163.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående statsförvärv
av Kalmar—Berga, östra Smålands och
Mönsterås järnvägar; given Stockholms slott den 8
mars 1940.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe
mentschefen hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Mölter, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:
I skrivelse den 4 mars 1940 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande ingånget avtal om förvärv av Kalmar
—Berga, Östra Smålands och Mönsterås järnvägar. Järnvägsstyrelsen har
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 163.
551 40
2
Kungl. Majlis proposition nr 163.
tillika liemställt, att till förvärvets genomförande å riksstaten för budgetåret
1940/41 under rubriken Statsförvärv av enskilda järnvägar måtte anvisas ett
reservationsanslag av 785,000 kronor. Avtalet torde få såsom bilaga fogas
till dagens statsrådsprotokoll.
Innan jag ingår på järnvägsstyrelsens skrivelse, torde jag med avseende
å ifrågavarande järnvägar få meddela följande:
Kalmar—Berga järnväg örn 76.6 kilometer och Östra Smålands järnväg,
innefattande bansträckorna Ruda—Oskarshamn örn 32.6 kilometer och Ruda
—Alghultsby örn 45.7 kilometer, tillhöra Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag.
Mönsterås järnväg tillhör Mönsterås nya järnvägsaktiebolag och
innefattar linjerna Mönsterås—Grönskåra örn 57.9 kilometer och Grönskåra
—Fagerhult om 11.i kilometer. Alla linjerna hava en spårvidd av 0.891
meter. Koncession meddelades å Kalmar—Berga järnväg år 1892, å Östra
Smålands järnväg åren 1904 och 1917 samt å Mönsterås järnväg år 1899.1
I sin skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen inledningsvis, att Kalmar läns
östra järnvägsaktiebolag och Mönsterås nya järnvägsaktiebolag såsom ägare
till Östra Smålands järnväg respektive Mönsterås järnväg i en till Kungl.
Majit den 24 januari 1939 inkommen skrift hemställt örn statsförvärv av
Östra Smålands järnväg, statsbidrag för upprätthållande av driften på Mönsterås
järnväg samt räntefrihet å visst statslån, för vilket Kalmar läns östra
järnvägsaktiebolag stöde i borgen eller — därest nämnda hemställan icke
skulle bifallas — örn tillstånd att nedlägga driften på berörda två järnvägar
och försälja desamma. Av framställningen framginge, att Kalmar läns östra
järnvägsaktiebolag avsåge att alltjämt driva Kalmar—Berga järnväg. Sedan
anbefallda utlåtanden i ärendet avgivits av dels 1932 års järnvägsekonomiutredning,
som enligt Kungl. Maj:ts uppdrag verkställt ingående utredningar
i frågan, dels järnvägsstyrelsen, fulllmäktige i riksgäldskontoret samt länsstyrelsen
i Kalmar län, varjämte förnyad framställning ingått från järnvägsbolagen,
hade Kungl. Majit genom beslut den 26 maj 1939 förordnat, att
handlingarna i ärendet skulle överlämnas till järnvägsstyrelsen för att vara
tillgängliga vid de förhandlingar, som kunde komma att äga rum mellan
järnvägsstyrelsen och vederbörande intressenter rörande eventuellt ingripande
från statens sida. i fråga örn driften på samtliga ifrågavarande järnvägar
i ett sammanhang, ävensom att framställningarna i övrigt icke skulle
föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Järnvägsstyrelsen hade kort tid därefter
mottagit hänvändelse från representanter för förenämnda bolag samt
för bolagens huvudintressenter, Kalmar läns södra landsting och Kalmar
stad. Därvid hade framhållits bland annat, att bolagens ekonomiska ställning
vore så ogynnsam, att varje uppskov med beslut angående erforderliga
saneringsåtgärder kunde befaras vålla allvarliga olägenheter.
Enligt järnvägsstyrelsens mening kunde det i Kungl. Majits beslut antydda
eventuella ingripandet från statens sida, efter statsmakternas vid
samma tid fattade principbeslut örn enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet
genom statsförvärv av de enskilda järnvägsföretagen, näppeligen
tänkas få annan form än ett statsförvärv av bolagens järnvägar med mera.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Sedan erforderliga tekniska och ekonomiska utredningar angående järnvägarna
blivit verkställda, hade — jämlikt av Kungl. Majit den 9 juni 1939
åt järnvägsstyrelsen givet uppdrag — förhandlingar örn statsförvärv ägt rum.
Såsom resultat av dessa hade framgått nu förevarande avtal örn statsförvärv
av järnvägarna.
Järnvägsstyrelsen meddelar följande uppgifter angående de tekniska förhållandena
:
Kalmar—Berga
järnväg
Rälsvikt, kg/m ........................ 24.2—26.8
Minsta krökningsradie, m............ 300
Största lutning, °/oo .................. 16.6 7
Största tillåtna hastighet, km/tim. .. 60
Östra Smålands |
Mönsterås |
järnväg |
j ärnväg |
17.3-17.8 |
17.0—17.4 |
300 |
300 |
16.o |
16.o |
40 |
40 |
Den rullande materielen å järnvägarna utgjordes vid 1938 års slut av:
Kalmar—Berga
järnväg
Änglök.................................. 7
Lokomotor ............................ —
Motorvagnar............................ 4
Personvagnar.......................... 23
varav 4-axliga ...................... 10
Resgods- och godsvagnar ............ 297
Östra Smålands
järnväg
5
1
6
4
73
Mönsterås
järnväg
3
1
7
2
62
Järnvägsstyrelsen upplyser, att bolagens linjer bildade en gemenskap
i såväl förvaltnings- som drifthänseende, dock att varje bolag hade sin särskilda
inkomst- och utgiftsbokföring. I denna förvaltningsgemenskap deltoge
även Kalmar—Torsås järnväg och Ljungbyholm—Karlslunda järnväg,
en gemenskap som lämpligen borde fortsätta även efter statsförvärvet av de
tre förstberörda järnvägarna. Vissa förberedande utredningar hade redan
gjorts rörande Kalmar—Torsås järnväg och Ljungbyholm—Karlslunda järnväg,
men förhandlingar om desammas statsövertagande hade ej medhunnits
ännu.
Järnvägsstyrelsen meddelar i fortsättningen vissa siffersammanställningar,
avsedda att belysa de ekonomiska förhållandena under åren 1931—1938 för
Kalmar—Berga, Östra Smålands och Mönsterås järnvägar.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Driftriikningar.
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
Medel- tal |
|
Kalmar—Berga järnväg. |
Tusen |
t a 1 |
k r o |
n o r |
|||||
Inkomster. |
|||||||||
Persontrafik.............. |
239 399 |
211 294 |
196 283 |
197 332 |
197 356 |
204 359 |
219 380 |
217 352 |
210 344 |
Övriga inkomster(posttrans- |
|||||||||
porter m. m.) .......... |
65 |
57 |
60 |
58 |
63 |
60 |
67 |
66 |
62 |
Summa |
703 |
562 |
539 |
587 |
616 |
623 |
666 |
635 |
616 |
1 Utgifter.................. |
570 |
517 |
514 |
499 |
524 |
497 |
544 |
551 |
527 |
Driftöverskott ............ |
133 |
45 |
25 |
88 |
92 |
126 |
122 |
84 |
89 |
.. Ostra Smålands järnväg. |
|||||||||
Inkomster. |
|||||||||
Persontrafik.............. |
70 |
59 |
56 |
57 |
58 |
57 |
57 |
60 |
59 i |
Godstrafik................ |
124 |
94 |
95 |
102 |
89 |
105 |
128 |
112 |
106 |
i Övriga inkomster ........ |
58 |
43 |
31 |
31 |
37 |
34 |
37 |
39 |
39 |
Summa |
252 |
196 |
182 |
190 |
184 |
196 |
222 |
211 |
204 |
j Utgifter.................. |
289 |
276 |
199 |
188 |
191 |
220 |
230 |
246 |
230 |
Driftöverskott ............ |
— 37 |
-80 |
— 17 |
+ 2 |
— 7 |
— 24 |
— 8 |
-35 |
— 26 |
Mönsterås järnväg. |
|||||||||
Inkomster. |
|||||||||
Persontrafik.............. |
41 |
38 |
35 |
36 |
36 |
35 |
37 |
36 |
37 |
Godstrafik................ |
92 |
61 |
62 |
67 |
72 |
71 |
77 |
62 |
70 |
Övriga inkomster ........ |
28 |
29 |
31 |
32 |
35 |
26 |
24 |
25 |
29 |
Summa |
161 |
128 |
128 |
135 |
143 |
132 |
138 |
123 |
136 |
Utgifter................. |
168 |
152 |
161 |
140 |
153 |
155 |
155 |
||
Driftöverskott ............ |
— 7 |
— 27 |
— 24 |
— 20 |
-18 |
— 8 |
— 15 |
-32 |
-19 |
Järnvägsstyrelsen anför härefter, att bolagen i anslutning till järnvägsrörelsen
bedreve en betydande såväl linje- som länstrafik. Den befarna våglängden
i linjetrafik utgjorde 230 km. Linjesträckningen vore sådan, att
vissa linjer följde järnvägarna och sålunda närmast vore att betrakta som
skyddslinjer, medan andra framginge vinkelrätt mot järnvägarna och därigenom
vidgade de senares trafikområde. Länstrafik för personbefordran bedreves
förutom med bussar även med personbilar. Godsbefordran utfördes
med lastbilar, stationerade på ett femtontal platser. Den sammanlagda
fordonsparken, som ägdes av Östra Smålands biltrafikaktiebolag — ett
dotterbolag till järnvägarna — utgjordes av 9 omnibusar, 9 personbilar och
24 lastbilar med ett anskaffningsvärde per den 1 juli 1939 av 290,000 kronor
och ett bruksvärde vid samma tidpunkt av 81,000 kronor. Linjetrafiken
hade lämnat ett relativt gott resultat, lastbiltrafiken däremot ett mindre
gott. Det finge ankomma på närmare utredning, huruvida biltrafiken efter
Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 5
järnvägarnas förstatligande skulle bedrivas i nuvarande omfattning, särskilt
vad lastbiltrafiken beträffade.
Kalmar läns östra järnvägsaktiebolags vinst- och förlusträkningar för
åren 1931—1938, avseende Kalmar—Berga järnväg, vilken här främst torde
vara av intresse, te sig på följande sätt:,
Vinst- och förlusträkningar.
Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag.
1931 |
1932 |
1933 |
1934 |
1935 |
1936 |
1937 |
1938 |
|
luse |
n t a |
k r |
o n o |
r |
||||
Inkomster. |
||||||||
Från föregående år balanserad vinst |
55 |
66 |
34 |
— |
3 |
i |
— |
— |
Driftöverskott. |
||||||||
Av järnvägsrörelsen ............ |
133 |
45 |
25 |
88 |
92 |
126 |
122 |
84 |
» bilrörelsen .................. |
26 |
30 |
22 |
10 |
5 |
— |
— |
— |
Ersättning för omlagd samtrafiks- |
24 |
9 |
16 |
13 |
||||
väg .......................... |
20 |
38 |
35 |
7 |
||||
Diverse inkomster (med avdrag för |
20 |
17 |
||||||
diverse utgifter) .............. |
— 2 |
— |
— |
— |
7 |
2 |
||
Förlust för året ................ |
— |
32 |
46 |
— |
2 |
— |
— |
— |
Summa |
232 |
211 |
182 |
122 |
lil |
150 |
152 |
93 |
Utgifter. Avsättning till förnyelsefond: |
50 |
49 |
51 |
53 |
53 |
50 |
||
för järnvägsrörelsen .......... |
56 |
— |
||||||
d-.o förd inom linjen .......... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
(5) |
(56) |
för bilrörelsen ................ |
30 |
33 |
36 |
10 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Räntor.......................... |
50 |
59 |
61 |
58 |
54 |
44 |
45 |
34 |
Skatter.......................... |
2 |
3 |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
Förlust å bilrörelse.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
4 |
— |
24 |
» på Mönsterås järnväg .... |
— |
— |
— |
— |
— |
8 |
43 |
|
» » Ostra Smålands järnväg |
— |
— |
— |
— |
— |
39 |
13 |
34 |
Vinst från föregående år ........ |
55 |
66 |
34 |
— |
3 |
1 |
— |
— |
» för året .................. |
39 |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
Summa |
232 |
211 |
182 |
122 |
lil |
150 |
152 |
93 |
Vinstfördelning. Till bolagsstämmans förfogande: |
-12 |
+ 3 |
+ 1 |
+ 47 |
+ 39 |
+ 58 |
||
Vinst ( + ) eller förlust (—) .... |
+ 94 |
+ 34 |
||||||
Från fonder .................. |
— |
— |
+ 92 |
— |
— |
— |
+ 17 |
— |
Summa |
+ 94 |
+ 34 |
+ 80 |
+ 3 |
+ 1 |
+ 47 |
+ 56 |
+ 58 |
Härav disponerade för: |
80 |
|||||||
avskrivning å aktier .......... |
28 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Till täckande av förluster på Östra |
47 |
56 |
58 |
|||||
järnväg- ...................... |
— |
— |
— |
— |
— |
|||
Vinst ( + ) eller förlust (—) balan- |
||||||||
serad till efterföljande år...... |
+ 66 |
+ 34 |
— |
+ 3 |
+ 1 |
— |
— |
|
Summa |
+ 94 |
+ 34 |
+ 80 |
+ 3 |
+ 1 |
+ 47 |
+ 56 |
+ 58 |
6
Kungl. Majus proposition nr 163.
Järnvägsbolagens balansräkningar per den 31 december 1938, de senaste tillgängliga,
lia följande utseende.
Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag |
Mönsterås nya j |
||
Östra Smålands |
järnvägsaktiebolag! |
||
Kalmar—Berga |
Mönsterås järnväg |
||
T u s |
e n t a 1 k r o |
n o r |
|
Tillgångar. |
|||
Anläggningar för järnvägsrörelsen .... |
3,837 |
322 |
1,462 |
Automobilrörelsen .................... |
42 |
5 |
8 |
Skuldförbindelser m. m................. |
296 |
4 |
11 |
Rörelsemedel: |
|||
i kassa och bank.................... |
— |
— |
— |
förråd .............................. |
82 |
6 |
15 |
övriga .............................. |
94 |
17 |
9 |
Förlust för året och balanserad från före- |
|||
gående år .......................... |
— |
34 |
278 |
Summa |
4,351 |
388 |
1,783 |
Skulder. Främmande kapital: |
159 |
||
Statslån ............................ |
80 |
— |
|
Obligationslån ...................... |
— |
— |
994 |
Reverslån .......................... |
1.186 |
132 |
|
Svävande skulder.................... |
224 |
97 |
160 |
Eget kapital: |
1,200 |
450 |
|
Aktiekapital ........................ |
— |
||
Reservfond.......................... |
— |
— |
— |
Förnyelsefond ........................ |
1,661 |
— |
179 |
D:o förd inom linjen .................. |
(61) |
(35) |
(116; |
Summa |
4,351 |
388 |
1,783 |
Angående bolagens lån meddelar järnvägsstyrelsen följande uppgifter:
Kalmar—Berga och Mönsterås järnvägar ha icke erhållit något statslån.
Till järnvägsanläggningen Ruda—Oskarshamn beviljades däremot på sin tid
ett lån ur allmänna järn vägslånefonden å 483,300 kronor och till järnvägsanläggningen
Ruda—Älghultsby dels ett lån ur samma fond å 1,525,000
kronor dels ett lån ur handels- och sjöfartsfonden å 207,000 kronor. Sistnämnda
lån jämte därå upplupen ränta ersattes efter kort tid med ett lån
å 224,000 kronor ur allmänna järnvägslånefonden.
Järnvägsföretaget Ruda—Oskarshamn kunde till en ringa del och järnvägen
Ruda—Älghultsby ej alls fullgöra sin betalningsskyldighet för statslånen.
År 1931 försattes bägge järnvägsbolagen på egen begäran i konkurs,
varefter riksgäldskontoret för bevakande av statens fordringar på grund av
statslånen nödgades inköpa deras järnvägar. I enlighet med av Kungl. Maji
i proposition nr 204 till 1932 års riksdag framlagt förslag försåldes järnvägarna
därefter såsom en järnvägsenhet för en köpeskilling av 200,000
kronor till ett av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag för ändamålet bildat
dotterbolag, Östra Smålands järnvägsaktiebolag. Köpeskillingen gäldades
genom avlämnande av en skuldförbindelse å 200,000 kronor till riksgäldskontoret,
för vilken skuldförbindelse säkerhet lämnades i form av inteckning
med bästa rätt i järnvägen samt borgen av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag.
Järnvägsdriften lämnade emellertid sådant ekonomiskt resultat, att Östra
Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 7
Smålands järnvägsaktiebolag år 1936 måste träda i likvidation. Järnvägen
förvärvades därvid exekutivt av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag för en
köpeskilling av 40,000 kronor. Detta belopp, ävensonr köpeskillingen för
viss särskilt försåld rullande materiel inbetalades till riksgäldskontoret i avräkning
å förenämnda statens fordran, som därigenom nedbringades till omkring
149,400 kronor.
Vidare häftar Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag i skuld för två statslån
å tillsammans 94,340 kronor för inköp av motorvagnar. Det första beviljades
den 15 juni 1935 lydande å 47,040 kronor och det andra den 7
januari 1937 å 47,300 kronor"! Å dessa lån kvarstår ett oguldet belopp av
78,316 kronor 40 öre jämte ränta.
Övriga lån, som innefattas i avtalet, äro två lån hos enskilda järnvägarnas
pensionskassa, om respektive 544,072 kronor (låntagare Kalmar läns östra
järnvägsaktiebolag) och 128,000 kronor (låntagare Mönsterås nya järnvägsaktiebolag)
jämte därå upplupen ränta. Beloppen avse den 1 juli 1940.
Denna skuld ingår i köpeskillingen 710,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen upplyser, att styrelsen enligt avtalet vidare hade att
ställa 75,000 kronor till förfogande för friköpande av samtliga aktier i förutnämnda
Östra Smålands biltrafikaktiebolag. Den köpesumma, som staten
enligt avtalet skulle erlägga för järnvägarna, uppginge sålunda till 863,000
kronor (710,000 + 78,000 + 75,000). Härtill komme det belopp, varmed driftskuklerna
kunde komma att överskrida värdet av i förvärvet ingående rörliga
tillgångar, örn överenskommelsens innebörd anför styrelsen vidare:
Det torde böra inledningsvis framhållas, att denna köpesumma icke är
framkalkylerad på grundval av föreliggande i det föregående delvis återgivna
uppgifter angående de senare årens resultat, vilka med hänsyn till
planerade saneringsåtgärder icke ansetts representativa för framtiden. Summan
ifråga motsvarar däremot ungefärligen det belopp, som järnvägarna beräknats
kunna förränta i fortsatt enskild drift, därest sagda saneringsåtgärder komme
till stånd. Det må i detta sammanhang påpekas, att det beräknade affärsvärdet
helt hänför sig till Kalmar-Berga järnväg, medan övriga tvenne järnvägar
även efter saneringen skulle förbliva underskottsbanor.
Vid fastställande av det belopp, som bör redovisas över riksstaten, harman
att till i avtalets § 3 angiven köpeskilling 710,000 kronor lägga å samma
ställe angivet 75,000 kronor kontant belopp, varför summan blir 785,000
kronor. Vad förenämnda lån ur motorvagnslånefonden om c:a 78,000 kronor
beträffar, vill styrelsen föreslå, att kapitalet må överföras från motorvagnslånefonden
till statens järnvägars fond. Vad slutligen beträffar resterande
belopp för Östra Smålands järnvägsaktiebolags statslån, föreslås att detsamma
avskrives på sätt tidigare skett vid övertagande av underskottsbanor.
Vad beträffar övriga övertagna skulder och rörliga tillgångar föreslås, att
de må föras på det särskilda utjämningskonto, med rubrik »Inköpskonto
för enligt 1939 års riksdags beslut förvärvade enskilda järnvägar», örn vars
uppläggande hemställts i styrelsens skrivelse den 23 februari 1940 angående
(löteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar.
Järnvägsstyrelsen ingår härefter på frågan örn järnvägarnas affärsvärde
samt framhåller, att man vid beräkningen av järnvägarnas affärsvärde i enskild
regi förutsatt, att vissa saneringsåtgärder skulle vidtagas. Ett ställningstagande
till denna fråga behövde emellertid icke med nödvändighet
ske samtidigt med behandlingen av hill- förevarande ärende, utan syntes
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
fastmer övervägande skäl tala för att därmed borde tillsvidare anstå. Det syntes
nämligen vara önskvärt, att klarhet först kunde vinnas i fråga örn tiden för
genomförandet av sådana planerade vägförbättringar, som vore en förutsättning
för trafikens överflyttning till buss- och lastbilsbefordran. Genom ett
uppskov vunnes också, att det kunde bli klarlagt, huruvida — såsom från
visst håll gjorts gällande — den hittills svaga trafikrörelsen till någon
väsentlig del varit avhängig av mindre gynnsamma drift- och taxeförhållanden.
Till förmån för ett sådant uppskov kunde vidare anföras, att för närvarande,
då läget på bränslemarknaden vore mycket kritiskt, de till partiellt
nedläggande ifrågasatta Mönsterås och Östra Smålands järnvägar syntes
böra tillsvidare bibehållas på grund av deras egenskap av skogsbygdsbanor,
enär de nu kunde få större trafikuppgifter än normalt.
Styrelsen erinrar härefter örn att styrelsens nu gjorda uttalande icke vore
att fatta som ett stöd åt ortsintresset örn bibehållande för framtiden av
ifrågavarande bandelar — oavsett utfallet av järnvägsrörelsen — utan försiktigheten
hade blott synts fordra, att man icke inför ett ovisst läge redan
nu bunde sig för en så allvarlig åtgärd som upprivandet av järnvägar i
bygder med för närvarande i övrigt mindre tillfredsställande kommunikationsförhållanden.
Under hänvisning till att bestämmelsen i avtalets § 1 örn bidrag till bolagens
ränteutgifter för tiden från 1 oktober 1939 innebure i sak, att staten
mot erhållande av uppstående driftöverskott påtoge sig förräntningen av
köpesumman från och med sagda dag, anför järnvägsstyrelsen vidare, att
avtalet i övrigt utformats i enlighet med förefintlig praxis, vilket särskilt
gällde i fråga örn de punkter, som reglerade personalens anställnings- med
flera förhållanden. I anslutning härtill yttrar styrelsen:
Jämlikt mom. 5 i avtalets § 5 skola flertalet av befattningshavarna vara
berättigade att från och med den 1 januari 1941 erhålla anställning enligt
för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor. Enligt vid avtalen
fogad bilaga C komma att i statens järnvägars tjänst övertagas från
de tre järnvägarna 133 man, nämligen 119 ordinarie och 14 icke ordinarie.
Härutöver övergå i statens järnvägars tjänst 35 man vid bilavdelningen och
2 banarbetare. Den sammanlagda personalstocken, som överföres från de
enskilda järnvägarnas till statens järnvägars tjänst, uppgår sålunda till
170 man.
Den lönegradsplacering, som framgår av bilaga C, har skett i samförstånd
med järnvägarnas förvaltningar och representanter för berörda personalorganisationer,
med vilka överläggningar i saken ägt rum.
Av den personal, som skall övertagas i statens järnvägars tjänst, är ingen
avsedd att omedelbart bliva placerad på aktiv stat i högre lönegrad än A 20,
varför något beslut av riksdagen icke erfordras i fråga örn antalet befattningar.
Järnvägsstyrelsen upplyser slutligen, att det i samband med järnvägarnas
införlivande med statens järnvägar vore avsett, att desamma skulle tillföras
ett nybildat distrikt, beträffande vars omfattning styrelsen bomme att senare
avgiva förslag.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
9
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, dels besluta, att Kalmar—Berga, Östra
Smålands oell Mönsterås järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av
staten oell införlivas med statens järnvägar, dels till förvärvets genomförande
å riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubriken Statsförvärv av enskilda
järnvägar anvisa ett reservationsanslag av 785,000 kronor.
Vid ärendets avgörande i järnvägsstyrelsen har järnvägsfullmäktigen Oscar
Falkman mot beslutet anmält avvikande mening oell anfört:
Ett inköp av Kalmar—Berga med flera järnvägar, som skulle innebära
en investering av över 900,000 kronor, oräknat det övertagna ansvaret för
järnvägarnas personal, kan påtagligen ej motiveras av några ekonomiska
skäl, eftersom järnvägarna antagligen komma att gå med förlust och frågan
örn ett — åtminstone partiellt — nedläggande snart torde bliva aktuell.
Statsförvärvet synes ej heller kunna motiveras av några för nuvarande kristid
speciella förhållanden. Med hänsyn till önskvärdheten att inför den
hotande penningkrisen icke öka statens skulder avstyrkes ett förvärv för
närvarande av angivna järnvägar.
Fullmäktige i riksgäldskontoret, som avgivit yttrande i ärendet den 7 mars
1940, framhålla, att de med hänsyn till vad i ärendet förekommit ej ville
motsätta sig, att förslag örn statsförvärv av här ifrågavarande smalspåriga
järnvägar framlades för den nu församlade riksdagen. Beträffande förslagets
innehåll anföra fullmäktige följande:
Yad då först beträffar den avtalade köpeskillingen av 710,000 kronor anse
sig fullmäktige — i betraktande av ifrågavarande järnvägsföretags, sedda
som en helhet, mycket svaga ekonomiska ställning och de ovissa utsikterna
för en framtida förbättring av driftresultaten — böra ifrågasätta skäligheten
av den preliminära uppgörelsen i denna del.
Bestämmelsen i avtalets § 1 örn bidrag till bolagens ränteutgifter för
tiden från den 1 oktober 1939 innebär, såsom järnvägsstyrelsen påpekar, i
sak att staten mot erhållande av uppstående driftöverskott påtager sig förräntningen
av köpesumman från och med nämnda dag. Under förutsättning
av att järnvägarna i fråga övertagas av staten den 1 juli 1940 kommer
nämnda bestämmelse sålunda att medföra en utgift för staten av 20,700
kronor. — Styrelsens i avtalets § 3 stipulerade övertagande av betalningsskyldigheten
för bolagens driftskulder, i den mån dessa ej kunna täckas
med tillgängliga medel, torde ock komma att innebära risk för en ej
oväsentlig utgift för staten. Av samma skäl, som ovan anförts i fråga örn
köpeskillingens belopp, vilja fullmäktige uttala sin tveksamhet örn skäligheten
av avtalet även i förevarande hänseende.
Vidare vilja fullmäktige med anledning av järnvägsstyrelsens ovan berörda
uttalande angående uppskov tills vidare med vissa saneringsåtgärder, innebärande
främst nedläggande av driften i viss omfattning, framhålla, att tidigare
verkställda utredningar enligt fullmäktiges mening otvetydigt givit vid
handen, att i betraktande av det mycket svaga driftresultatet å vissa bandelar
starka skäl tala för trafikens nedläggande å åtminstone de sämsta av
dessa bandelar. Även om fullmäktige beakta de av järnvägsstyrelsen anförda
skälen för att beslut i denna fråga bör tills vidare anstå, anse sig
fullmäktige dock böra uttala önskvärdheten av att frågan, så snart så lämpligen
kan ske, måtte upptagas till förnyat övervägande.
I övrigt har det föreliggande förslaget ej föranlett någon erinran från
fullmäktiges sida. Fullmäktige hava således ej något att invända mot att
resterande belopp av Östra Smålands järnvägsaktiebolags ovan omförmälda
Departements
chefen.
10 Kungl. Maj-.ts proposition nr 163.
statslån avskrives och sålunda Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag befrias
från ytterligare betalningsansvar för detsamma. Såsom järnvägsstyrelsen
framhållit, bör kapitalskulden för lånet ur motorvagnslånefonden örn cirka
78,000 kronor överföras från nämnda fond till statens järnvägars fond. I
samband därmed bör riksgäldskontoret av järnvägsstyrelsen tillgodoföras
intill dagen för övertagandet upplupen, ogulden ränta å detta lån.
Riks gäl dsfidlmäktigcii Karl Magnusson har anmält avvikande mening och
förklarat sig instämma i vad järnvägsfullmäktigen Falkman yttrat vid ärendets
avgörande i järnvägsstyrelsen.
De nu till prövning föreliggande statsförvärven av Kalmar—Berga, Östra
Smålands och Mönsterås järnvägar utgöra ett led i de av riksdagen beslutade
åtgärderna för järnvägsnätets enhetliggörande. Ifrågavarande järnvägar
jämte Kalmar—Torsås och Ljungbyholm—Karlslunda järnvägar utgöra en
förvaltningsgemenskap, i vilken Kalmar—Berga järnväg utgör huvudleden.
I skrivelse den 20 januari 1939 till Kungl. Majit gjorde Kalmar läns östra
ä rnvägsaktiebolag och Mönsterås nya järnvägsaktiebolag såsom ägare till
Östra Smålands järnväg respektive Mönsterås järnväg framställning angående
statsförvärv av Östra Smålands järnväg, statsbidrag för uppehållande
av driften å Mönsterås järnväg samt räntefrihet för visst statslån, för vilket
Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag stöde i borgen, eller, örn nämnda
hemställan ej skulle bifallas, örn tillstånd att nedlägga driften å berörda
två järnvägar och försälja desamma. Denna framställning föranledde ej
annan Kungl. Majis åtgärd än att genom beslut den 26 maj 1939 förordnades,
att handlingarna i ärendet skulle överlämnas till järnvägsstyrelsen för
att vara tillgängliga vid de förhandlingar, som kunde komma att äga rum
mellan järnvägsstyrelsen och vederbörande intressenter rörande eventuellt
ingripande från statens sida i fråga örn driften å samtliga förevarande järnvägar
i ett sammanhang. Sedermera mottog järnvägsstyrelsen hänvändelse
från representanter för förenämnda järnvägsaktiebolag samt deras huvudintressenter,
Kalmar läns södra landsting och Kalmar stad. Därvid framhölls
bland annat, att bolagens ekonomiska ställning vore så ogynnsam, att varje
uppskov med beslut angående erforderliga saneringsåtgärder kunde befaras
vålla allvarliga olägenheter. Sedan erforderliga utredningar angående järnvägarna
verkställts, hava jämlikt av Kungl. Maji den 9 juni 1939 åt järnvägsstyrelsen
givet uppdrag förhandlingar örn statsförvärv ägt rum. Såsom
resultat av dessa föreligger det av järnvägsstyrelsen till godkännande överlämnade
preliminära avtalet om statsförvärv av järnvägarna.
Börande bolagens ställning m. m. samt deras ekonomiska mellanliavanden
med staten och andra långivare må erinras örn, att Östra Smålands järnvägsaktiebolag,
som år 1936 trätt i likvidation, häftar i en skuld till riksgäldskontoret
å omkring 149,400 kronor jämte upplupna räntor, för vilken
skuld Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag står i borgen, att sistnämnda
bolag innehar två statslån från motorvagnslånefonden, varå kvarstår ett
oguldet belopp av omkring 78,300 kronor jämte ränta, samt att Kalmar läns
östra järnvägsaktiebolag och Mönsterås järnvägsaktiebolag innehava lån hos
11
Kungl. Majus proposition nr 163.
enskilda järnvägars pensionskassa å respektive omkring 544,000 kronor oell
128,000 kronor jämte ränta.
Enligt avtalet, varigenom överlåtas bolagens järnvägar jämte deras övriga
egendom med vissa undantag, skola bolagen såsom vederlag erhålla dels en
köpeskilling av 710,000 kronor att erläggas genom att järnvägsstyrelsen
övertager betalningsskyldigheten för nämnda båda lån hos enskilda järnvägarnas
pensionskassa jämte ränta, varefter resterande beloppet betalas
kontant, dels befrielse för Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag från betalningsskyldigheten
från förenämnda kapitalskuld för lånen från motorvagnslånefonden
jämte ränta samt från ytterligare betalningsansvar för Östra
Smålands järnvägsaktiebolags statslån. — R idare skall järnvägsstyrelsen
ställa till bolagens förfogande ett belopp av 75,000 kronor för friköpande
av de förpantade eller i enskild ägo varande aktierna i ett biltrafiksaktiebolag.
— Därjämte äga bolagen att såsom bidrag till sina ränteutgifter för
tiden från den 1 oktober 1939 till dagen för tillträdet av för samma tid inflytande
medel behålla ett månatligt belopp av 2,300 kronor, varjämte styrelsen
förbinder sig att övertaga betalningsskyldigheten för bolagens driftskulder,
i den mån dessa ej kunna täckas av tillgängliga medel.
Såsom järnvägsstyrelsen framhåller i sin skrivelse, uppgår sålunda den
köpesumma, som staten enligt avtalet skall erlägga för järnvägarna, till
863,000 kronor (710,000 + 78,000 + 75,000), vartill kommer det belopp, varmed
driftskulderna kunna komma att överskrida, värdet av i förvärvet inga
ende rörliga tillgångar. Av beloppet 863,000 kronor har järnvägsstyrelsen
föreslagit, att 785,000 kronor (710,000 + 75,000) redovisas över riksstaten,
under det att kapitalskulden för lånen från motorvagnslånefonden överföres
från denna fond till statens järnvägars fond och det resterande beloppet av
Östra Smålands järnvägsaktiebolags statslån avskrives såsom tidigare skett
vid övertagande av underskottsbanor.
Vid ett övervägande av de olika på frågan inverkande förhållandena får
ej förbises, att vid tidigare utredningar i saken spörsmålet örn nedläggande
av driften å vissa delar av Östra Smålands järnväg respektive Mönsterås
järnväg varit aktuellt. Järnvägsstyrelsen har i sin förevarande framställning uttalat,
att ett ställningstagande till denna fråga icke behövde med nödvändighet
ske samtidigt med behandlingen av här föreliggande ärende. Fastmera syntes
övervägande skäl tala för att därmed borde tills vidare anstå i avbidan bland
annat på genomförandet av sådana planerade vägförbättringar, vilka vore en
förutsättning för trafikens överflyttning till buss- och lastbilsbefoidran. I anledning
av vad järnvägsstyrelsen sålunda yttrat, må anföras, att det knappast
synes påkallat att i statens ägo överföra järnvägar, som nara nog helt
förlorat sin betydelse för den bygd de genomlöpa. Med hänsyn till nuvarande
krisläge synes dock ett omedelbart nedläggande av driften böra undvikas.
Jag förutsätter emellertid i likhet nied fullmäktige i riksgäldskontoret
att, därest driftresultatet icke väsentligt förbättras, frågan om rörelsens nedläggande
å de svagaste bandelarna snarast upptages till förnyad prövning
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
På grund av vad sålunda anförts vill jag icke motsätta mig, att statsmakterna
redan nu skrida till statsövertagande av ifrågavarande järnvägar. Vad
beträffar den i köpeskillingen ingående posten å 710,000 kronor lia fullmäktige
i riksgäldskontoret ansett sig böra ifrågasätta skäligheten av den preliminära
uppgörelsen i denna del. Även jag finner köpeskillingen vara för
statsverket jämförelsevis oförmånlig, men med hänsyn till de uppoffringar,
som huvudintressenterna i järnvägarna, Kalmar läns södra landsting och
Kalmar stad, gjort för uppehållande av järnvägsdriften, anser jag mig emel''
lertid icke böra föreslå någon reducering av köpeskillingen. Av samma skäl
kan jag även godtaga den i avtalets § 1 upptagna bestämmelsen örn bidrag
till bolagens ränteutgifter för tiden från den 1 oktober 1939 liksom även den
i avtalets § 3 stipulerade skyldigheten för staten att övertaga ansvaret för
bolagens driftskulder, i den mån dessa ej kunna täckas med tillgängliga
medel.
Mot de av järnvägsstyrelsen i anledning av förvärvet föreslagna bokföringsåtgärderna
har jag intet att erinra.
I samband med järnvägarnas övergång förutsättes, att personalen vid desamma
likaledes övergår i statens järnvägars tjänst enligt de grunder, som
innehallas i avtalets § 5. Då bland denna personal icke finnes någon befattningshavare,
som är avsedd att omedelbart placeras i A 21 eller högre lönegrader,
erfordras intet beslut av riksdagen med avseende å antalet befattningshavare.
Kalmar läns södra landstings förvaltningsutskott och drätselkammaren i
Kalmar hava med stöd av vederbörliga bemyndiganden numera godkänt avtalet.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna ifrågavarande, vid
statsrådsprotokollet denna dag fogade avtal örn förvärv av
Kalmar—Berga, Östra Smålands och Mönsterås järnvägar,
dels ock till Statsförvärv av Kalmar—Kerga järnväg m. m.
för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i statens affärsverksfonder
under rubrik Statens järnvägar anvisa ett reservationsanslag
av...................................... kronor 785,000.
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.
Kungl. Majus proposition nr 163.
13
Avslcrift.
Bilaga.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för Svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Kalmar läns östra järnv ägs aktiebolag och Mönsterås
nya järnvägsaktiebolag, nedan kallade bolagen, å andra sidan, angående
förvärv för svenska statens räkning av Kalmar—
Berga, Östra Smålands och Mönsterås järnvägar rn. m.
§ I
Mom.
1. Bolagen överlåta till svenska staten på följande villkor med
full äganderätt dels bolagens järnvägar, nämligen Kalmar—Berga och Ostra
Smålands (Oskarhamn—Buda—Älghultsby) järnvägar, tillhöriga Kalmar läns
östra järnvägsaktiebolag och Mönsterås järnväg, tillhörig Mönsterås nya
järnvägsaktiebolag jämte allt, vad till desamma hör, dels alla andra av bolagen
ägda fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar — med iakttagande
av vad nedan i detta moment sägs — samt rättigheter.
Från överlåtelsen undantagas dels av bolagen ägda men hos Aktiebolaget
Svenska Handelsbanken pantförskrivna 1,800 stycken aktier i Kalmar Verkstadsaktiebolag,
dels av bolagen ägda 100 stycken aktier i Kalmar Bostadsaktiebolag.
Såsom bidrag till bolagens ränteutgifter för tiden från den 1 oktober
1939 och till dagen före tillträdet äga bolagen att av för samma tid inflytande
medel behålla ett månatligt belopp av tvåtusentrehundra (2,300)
kronor.
I första stycket omnämnda fastigheter äro angivna i bifogade förteckning,
bil. A.
Morn. 2. Tillträdet skall ske under år 1940 å dag, som Kungl. Maj:t bestämmer.
Morn. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 4. Bolagen må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för
andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften
å och underhållet av bolagens järnvägar, deras biltrafik samt annan med
deras rörelse samordnad verksamhet ävensom för gäldande av ränta å i § 3
omförmälda statslån för motorvagnsköp. Bolagen må icke heller ikläda sig
sådana förpliktelser, som äro ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.
§2-
All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolagen å tillträdesdagen
till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.
Därvid skola bolagen utställa överlåtelsehandling samt avlämna lagfartsbevis
och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagens fasta egendom ävensom
gravationsbevis, utvisande, att densamma är fri från andra inteckningar än
sådana som vid tillträdet överlämnas till styrelsen. Bolagen skola vidare
överlämna de enligt § 3 friköpta aktierna i Östra Smålands biltrafiksaktiebolag
och därvid garantera, att detta bolag icke veterligen häftar för gäld.
Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga örn järnvägarna
m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
§ 3.
I vederlag för den överlåtna egendomen m. m. skola bolagen erhålla
dels en köpeskilling av sjuhundratiotusen (710,000) kronor, vilket belopp
erlägges på så sätt, att styrelsen från och med tillträdesdagen övertager betalningsskyldigheten
för bolagens båda lån — örn respektive 544,072:08
(Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag) och 128,000 kronor (Mönsterås nya
järnvägsaktiebolag) — hos enskilda järnvägarnas pensionskassa jämte därå
upplupen ränta, varefter resterande belopp kontant erlägges,
dels befrielse ej mindre från Kalmar läns östra järnvägsaktiebolags skyldighet
att till statsverket betala oguldna delar av sin kapitalskuld (78,316 kronor
40 öre) jämte ränta för de till bolagen utlämnade statslånen för motorvagnsköp,
än även från ytterligare betalningsansvar för Östra Smålands järnvägsaktiebolags
statslån.
Vidare ställer styrelsen till bolagens förfogande ett belopp av 75,000 kronor
för friköpande av samtliga aktier i Östra Smålands Biltrafiksaktiebolag, vilka
aktier äro antingen förpantade i bank såsom säkerhet för lån eller i enskild
ägo.
Styrelsen övertager därjämte betalningsskyldigheten för bolagens driftskulder,
i den mån dessa ej kunna täckas med tillgängliga medel. Bolagens
driftskulder vid 1939 års utgång äro förtecknade i särskild till styrelsen
lämnad uppgift och bolagen garantera, att de vid sagda tidpunkt icke hade
andra sådana skulder.
Kostnaderna för lagfart å den överlåtna egendomen samt för bolagens
likvidation gäldas av styrelsen.
§ 4-
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen alla rättigheter och
skyldigheter rörande bolagens rörelse enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden, vilka finnas, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bil. B.
Bolagen förbinda sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de i förteckningen
upptagna, uppsägbara avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt
giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid järnvägarna anställda, i bil. C upptagna befattningshavare,
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som
enligt vid bolagens järnvägar tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem,
allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Moni. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt
lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart
före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall
härvid tagas endast till i bolagens tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga
löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell förmån
av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag,
ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande uppdrag,
vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till övriga
förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,
fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,
medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas,
utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga
tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3 här nedan föranleder
till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 163.
15
Avlöningen må dock icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid
statens järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i
den lönegrad, i vilken vederbörande befattningshavare enligt bil. C skall
placeras, såvida icke annat särskilt angivits i nämnda bilaga.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av banorna gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola — med beaktande av i andra stycket av
mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla
dels för all personal under tiden intill 1940 års utgång, i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,
intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller
pensioneras.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1940 års utgång
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1939 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna
järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1939 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande
å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1940 års utgång
entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägarna icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C
är avsedd att ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår frisk befattningshavare
— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande pensionsbestämmelser
skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,
som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång
på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt
för pensionsinrättningen att utbetala pension.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras
å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1
januari 1941 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-
och lönevillkor under följande förbehåll:
a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägarna företagen läkarundersökning
visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda
fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;
b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och
efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekom mande fall med placering jämväl vid annat statligt
företag än SJ eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
16
Kungl. Majus proposition nr 163.
c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen oell instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid
statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagens tjänst och
d) att de icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande
pensionsreglementen på sig tillämpade.
Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt
mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat
från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras å
befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.
Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal,
på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes
de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma
vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar
eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.
Mom. 8. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens
järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar
efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma
i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension
enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest
banan ej övergått i statens ägo.
'' § 6.
Styrelsen skall från och med tillträdesdagen i förhållande till sådana
pensionsinrättningar, vari personalen är försäkrad, äga samma förpliktelser
och rättigheter, som bolagen skulle ägt, örn järnvägarna fortfarande varit
bolagens egendom.
§ "*■
Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning
över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor.
§ 8.
Bolagens järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
— med de eventuella modifikationer däri, som kunna komma att bliva föreskrivna
för järnvägar av annan spårvidd än den normala — komma till tilllämpning
å desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under förutsättning,
att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen hinna
att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen för järnvägarnas
godssamtrafik.
§ 9.
Därest Mönsterås järnväg före utgången av år 1947 skulle komma att helt
eller delvis nedläggas, medgiver styrelsen, att vad som vid upprivningen
kan utvinnas av genom detta avtal överlåten egendom avseende denna järnväg
må utbetalas till Kalmar läns södra landsting och Kalmar stad efter
fördelning, som mellan dem bliver överenskommen.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
§ 10.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagens del under förbehåll av godkännande av
bolagsstämma samt av Kalmar läns södra landsting och stadsfullmäktige i
Kalmar stad.
Stockholm den 27 februari 1940. Kalmar den 27 februari 1940.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN.
G. Dahlbeck.
Erik Malmkvist.
KALMAR LÄNS ÖSTRA JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG.
John Jeansson. H. Arvidsson.
MÖNSTERÅS NYA JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG.
C. P. V. Gränebo. Gust. L. Johnsson.
bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 163.
551 40 2