Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

1

tfr 159.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
avlönings- m. Jl. anslag under riksstatens fjärde
huvudtitel för budgetåret 1940/41; given Stockholms
slott den 8 mars 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott
den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag hava åtskilliga anslag
under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1940/41 kunnat upptagas
med allenast beräknade belopp i avvaktan på att slutliga förslag rörande
medelsanvisningarna i fråga kunde föreläggas riksdagen. I vissa fall hava
slutliga förslag redan framlagts för riksdagen, nämligen beträffande anslagen
till familjebidrag åt vissa värnpliktiga och till flottans ersättningsbyggnad.
Efter det åtskilliga med övriga anslagsfrågor sammanhängande utredningar
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159,

298 40

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

numera blivit slutförda, torde jag nu få upptaga till behandling jämväl återstoden
av de under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår upptagna frågor,
beträffande vilka slutliga förslag ännu icke föreligga. I samband därmed
torde också vissa andra anslagsfrågor få upptagas till behandling.

I fråga örn de utredningar, på vilkas slutförande vissa av de ifrågavarande
anslagsfrågorna varit beroende, vill jag särskilt framhålla, att chefen för
finansdepartementet denna dag hemställer örn avlåtande av proposition till
riksdagen med förslag till nytt avlöningsreglemente för fast anställt manskap
vid försvarsväsendet, grundat på det av 1936 års lönekommitté den 14 december
1939 avgivna förslaget i ämnet (statens off. utredn. 1939:38). De i det
följande upptagna förslagen i fråga örn lantförsvarets, sjöförsvarets och flygvapnets
allmänna avlöningsanslag med tillhörande förslagsstater hava uppi
gjorts med utgångspunkt från de lönebestämmelser, som innefattas i det förslag
till manskapsavlöningsreglemente, vilket av chefen för finansdepartementet
denna dag framlägges.

Jag övergår nu till behandlingen av de särskilda anslagsfrågorna.

Kungl. Majis proposition nr 159.

3

C. LANTFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1. Avlöning till personal vid arméförvaltningen, förslagsanslag.

[1.] För avlöning till personal vid arméförvaltningen är i riksstaten för
innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 780,000 kronor.

Enligt den för anslaget fastställda avlöningsstaten är berörda belopp
uppdelat på följande poster:

1. Avjöningar till tjänstemän å ordinarie stat ............... kronor 456,900: —

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat ............... » 45,300: —

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .................................................................. » 145,436: —

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................ kronor 79,500: —

b. Avlöningsförhöjningar m. m....... » 16,700: — » 96,200:

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän ............................................................ » 873: —

6. Rörligt tillägg......................................................... » 35.291: —

Summa kronor 780,000: —

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslogs med hänsyn
till den då pågående utredningen angående omorganisation av arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse och de organisatoriska frågor, som därmed kunde
äga samband, att i avbidan på den proposition i ämnet, som senare komme
att avlåtas, arméförvaltningens avlöningsanslag måtte upptagas med ett till
800,000 kronor beräknat belopp.

Sedan förenämnda utredning numera avslutats och de för utredningen tillkallade
sakkunniga1) överlämnat ett den 20 januari 1940 dagtecknat betänkande
angående omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse m. m.
(statens off. utredn. 1940:2), anhåller jag nu, efter gemensam beredning
med cheferna för social- och finansdepartementen, att få återkomma till frågan
örn arméförvaltningens avlöningsanslag och att i samband därmed få redogöra
för huvudpunkterna i de sakkunnigas förslag.

Dessförinnan torde lämpligen böra till behandling upptagas vissa av armé
förvaltningen i dess skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret
1940/41 gjorda framställningar rörande personalbehovet å andra av
ämbetsverkets departement och styrelser än sjukvårdsstyrelsen.

l) Generalkrigskommissarien Th. Wijnbladh, generalmajoren A. Bredberg och t. f. generalfältläkaren
D. Lindsjö.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Vad först beträffar tygdepartementet har arméförvaltningen i sin
skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår erinrat, att enligt den
gällande organisationen av departementets civilbyrå denna — bortsett från
vakt- och kvinnlig biträdespersonal — består av 1 krigsråd (gemensamt för
tygdepartementets och fortifikationsstyrelsens civilbyråer), 1 sekreterare
(lönegrad A 24) och 1 bokhållare (lönegrad A 21). Vidare har arméförvaltningen
anfört huvudsakligen följande:

Sedan civilbyråns arbetsbörda undergått en avsevärd utökning genom den
av senare års riksdagar beslutade höjningen av försvarsberedskapen, hade
Kungl. Majit genom brev den 30 juni 1938 och den 14 juli 1939 medgivit,
att under budgetåren 1938/39 och 1939/40 finge förordnas en å tygdepartementet
placerad befattningshavare att i byråchefs ställe handlägga de ärenden
eller grupper av ärenden, som till honom av generalfälttygmästaren överlämnades.
I samband därmed medgavs anställande å departementet av tvenne
extra tjänstemän, varav en tjänstgjort å departementets bokhållarexpedition
och en hos sekreteraren.

Även örn för kommande budgetår några extra anslag till materielanskaffningar
icke skulle anvisas, kunde det icke förväntas att arbetsbördan å byrån
skulle lättas i sådan grad, att sekreteraren kunde förutom utredningar och
annat arbete i samband med leveranskontrakt medhinna jämväl utförande av
egentliga sekreterargöromål. Vägande skäl syntes sålunda tala för att civilbyråns
personal utökades med en notarie. Härigenom skulle jämväl öppnas
möjlighet för å departementet tjänstgörande amanuenser att inom rimlig tid
vinna befordran inom byrån.

Under åberopande härav har arméförvaltningen hemställt, att å personalförteckningen
för arméförvaltningen måtte uppföras ytterligare en notariebefattning
i lönegrad A 21.

För egen del finner jag det uppenbart, att en mera permanent förstärkning
av arbetskrafterna bör beredas tygdepartementets civilbyrå i betraktande av
de kontinuerligt ökade arbetsuppgifter, som under senare tid ålagts b3U’ån.
Arméförvaltningens förslag i ämnet synes mig ändamålsenligt och jag till
styrker fördenskull, att ämbetsverkets personalförteckning för ifrågavarande
ändamål ökas med en notarietjänst. Med hänsyn till den återhållsamhet, som
under rådande förhållanden bör iakttagas vid inrättande av nya tjänster,
lärer emellertid befattningen ifråga böra upptagas såsom extra ordinarie. Å
arméförvaltningens avlöningsstat bör i anledning härav posten avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal: grundavlöningar ökas med 6,831 kronor och
delposten avlöningsförhöjningar med 858 kronor, varjämte å personalförteckningen
för ämbetsverket bör upptagas den sålunda till inrättande föreslagna
extra ordinarie notariebefattningen.

Vidkommande intendent urdeparte mente t har arméförvaltningen
anmält, att den till tjänstgöring å departementet placerade notarien å arméförvaltningens
övergångsstat komme att avgå med pension den 1 april 1941,
varför avlöning till denne befattningshavare borde beräknas endast för tiden
intill nämnda dag. I följd härav kunde avlöningsposten till tjänstemän å
övergångsstat minskas med 2,100 kronor.

I anslutning härtill har arméförvaltningen hemställt, att å intendenturdepartementet
måtte såsom ersättare för ifrågavarande befattningshavare få

5

Kungl. Majus proposition nr 159.

anställas en amanuens (lönegrad Eo 18), vilken med hänsyn till önskvärdheten
av kontinuitet i arbetet borde få antagas redan från och med den 1
januari 1941. Arméförvaltningen har fördenskull beräknat medel för avlöning
till dylikt amanuensbiträde för halva nästa budgetår.

Emot denna framställning torde intet vara att erinra, och jag tillstyrker
därför, att för ändamålet beräknas erforderliga medel. I följd härav skulle
grundavlöningsposten till icke-ordinarie personal höjas med 2,832 kronor och
posten avlöningsförhöjningar med 402 kronor.

Beträffande den kamerala revisionens personalbehov har arméförvaltningen
i sin förenämnda skrivelse anfört, att fullständig siffergranskning
av revisionens räkenskapsmaterial under de senaste 15 åren icke kunnat genomföras
till följd av de indragningar av kvinnlig biträdespersonal, som beslutats
i samband med besparingsarbetet efter världskriget. Den ofullständiga kontrollen
i förevarande hänseende vore så mycket mer betänklig som lokalförvaltningarna
ägde kännedom örn att räkenskaperna icke underkastades
siffergranskning. Det syntes därför erforderligt, att åtgärder snarast vidtoges
i syfte att erhålla en fullständig siffergranskning av arméns räkenskaper. —
För närvarande vore sex kvinnliga biträden å revisionskontoren sysselsatta
med dylikt arbete. Den vid fullt genomförd siffergranskning erforderliga
ytterligare personalen torde böra beräknas till sju biträden. I avvaktan på
vidare erfarenhet i fråga örn den personal, som för ändamålet vore oundgängligen
erforderlig, ansåge sig emellertid arméförvaltningen böra hemställa
örn en utökning av den siffergranskande personalen å kameralbyråns revisionskontor
med förslagsvis 3 ordinarie och 2 icke-ordinarie kontorsbiträden.

Arméförvaltningens förevarande framställning finner jag beaktansvärd. På
grund av den återhållsamhet, som i enlighet med vad i det föregående angivits
bör iakttagas vid bedömandet av framställningar rörande nyinrättande av
ordinarie befattningar, finner jag mig dock allenast på det sätt kunna tillmötesgå
föreliggande framställning, att jag tillstyrker en uppräkning av
anslagsposten till avlöning till icke-ordinarie personal med kostnaderna för
avlöning åt tre extra ordinarie kontorsbiträden (lönegrad Eo 4). Delposten
grundavlöningar å nämnda anslagspost torde fördenskull böra höjas med
(3 X 2,802 =) 8,406 kronor och delposten avlöningsförhöjningar med (3 X
360=) 1,080 kronor.

Vad slutligen angår fortifikation sst yreisen har arméförvaltningen i
sin förenämnda skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov för nästa
budgetår hemställt, dels att det för styrelsens skjutbaneofficer avsedda årsarvodet
å 1,410 kronor måtte förändras till ett för pensionerad officer avsett
arvode av 3,180 kronor för år, dels ock att ett dylikt arvode måtte beräknas
för en expeditionsofficer å fortifikationsstyrelsen.

Denna framställning har såvitt avser skjutbaneofficerens arvodesförhöjning
motiverats därmed, att med befattningen numera vore förenad en arbetsbörda
motsvarande den arvodister i allmänhet åliggande. — Beträffande behovet
av den för expeditionsofficer å fortifikationsstyrelsen avsedda arvodesbefattningen
har arméförvaltningen anfört, att befattningen, som vore avsedd för

6

Kungl. Majlis proposition nr 159.

fortifikationskårens chefsexpedition, erfordrades för handläggning av därstädes
förekommande personal- och mobiliseringsärenden. För bestridande
av dessa göromål användes för närvarande adjutanten hos chefen för fortifikationskåren
(officer å aktiv stat), vilken tillika vore avdelningschef å fortifikationsstyrelsens
befästningsbyrå. Med hänsyn till arbetsbördan å befästningsbyrån
vore en dylik anordning till förfång för byråns arbete.

De av arméförvaltningen föreslagna åtgärderna i förevarande avseende
finner jag ägnade att med en relativt ringa kostnadsökning tillföra fortifikationsstyrelsen
ett beaktansvärt tillskott till arbetskrafterna, Jag biträder
därför arméförvaltningens förslag i denna del och beräknar i anslutning härtill
under den i arméförvaltningens avlöningsstat upptagna posten arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, medel för ändamålet med
(3,180 — 1,410 + 3,180 =) 4,950 kronor.

Vissa av arméförvaltningen i övrigt gjorda framställningar örn inrättande
av nya tjänster m. m. finner jag icke nu påkalla åtgärd.

Jag övergår nu till det tidigare omnämnda sakkunnigbetänkandet angående
omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse m. m.
För överskådlighetens skull kommer jag vid redogörelsen för dessa organisationsfrågor
att behandla även de avsnitt i betänkandet, som avse sjukvårdsinspektionen
och de föreslagna omorganisationsåtgärdernas inverkan på vissa
lantförsvarets stater.

För den ifrågavarande utredningen, som närmast tillkommit i anledning
av hemställan i ämnet av arméförvaltningen i dess skrivelse angående lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1940/41, meddelades följande direktiv
(jfr riksdagsberättelsen 1940, sid. 49—50):

Frågan örn sjukvårdsstyrelsens omorganisation bör underkastas en förutsättningslös
och allsidig utredning, siktande till att giva styrelsen en organisation,
som är ägnad att i möjligaste mån underlätta fyllandet av de särskilt
under nuvarande förhållanden synnerligen viktiga och omfattande arbetsuppgifter,
som måste åvila styrelsen. I samband med denna utredning måste
givetvis uppkomma till bedömande vissa andra hithörande frågor, bland annat
Set organisatoriska spörsmål, som hänför sig till sjukvårdsstyrelsens och
medicinalstyrelsens förhållande sinsemellan. Härvid torde främst böra övervägas,
huruvida åtgärder böra vidtagas för att vinna enhetlighet i behandlingen
av ärenden rörande den allmänna hälso- och sjukvården, vilka äro av
den natur, att såväl militära som civila intressen därav beröras. Vidare måste
vid utredningen hänsyn tagas till det resultat, vartill den pågående utredningen
angående läkemedelsförsörjningen för försvarsväsendet må komma i
organisatoriskt hänseende. Slutligen lärer det icke kunna undgås, att även
sjukvårdsinspektionens inre organisation, i varje fall i vad avser personaluppsättningen,
upptages till prövning i detta sammanhang. I den omfattning,
som för utredningens bedrivande påkallas, bör samarbete äga rum med
medicinalstyrelsen.

Över betänkandet hava, efter remiss, följande myndigheter avgivit utlåtanden,
nämligen chefen för försvarsstaben, chefen för armén, arméförvaltningen,
medicinalstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden samt för -

7

Kungl. Majus proposition nr 159.

svarsväsendets lönenämnd. Såvitt avser de i betänkandets kap. III avhandlade
organisatoriska frågor, som hänföra sig till sjukvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens
förhållande sinsemellan, hava till följd av remiss utlåtanden avgivits
av marinförvaltningen, flygförvaltningen, ^kommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap, svenska landstingsförbundet, sjukhusens standardiseringskommitté
samt överstyrelsen för svenska röda korset.

I sitt betänkande hava de sakkunniga till en början lämnat en ingående
redogörelse för det militära hälso- och sjukvårdsväsendets utveckling före och
efter sjukvårdsstyrelsens tillkomst (betänkandet sid. 7 25). I anslutning

härtill hava de sakkunniga i betänkandets kap. II (sid. 26 34) avhandlat det
meddelade utredningsuppdragets innebörd och omfattning och därvid erinrat,
att frågan örn en ändrad organisation av sjukvårdsstyrelsen ett flertal gånger
förts fram av sjukvårdsstyrelsen och arméförvaltningen i dess helhet,

I betänkandets kap. III (sid. 35—48) avhandlas härefter de i utredningsdirektiven
berörda organisatoriska frågor, som hänföra sig till sjukvårdsstyrelsens
och medicinalstyrelsens förhållande sinsemellan.

De sakkunnigas förslag i denna del avse väsentligen vissa organisationsändringar
inom medicinalstyrelsen och beröra därför endast i ringa mån de
anslagsspörsmål, varom här är fråga.

I anslutning till de sakkunnigas förslag i förevarande avsnitt örn inrättande
inom medicinalstyrelsen av en permanent beredskapsbyrå hava emellertid de
sakkunniga föreslagit, att mobiliseringsplaceringen av rikets läkare skulle
äga rum inom sjukvårdsinspektionen i nära förbindelse med beredskapsbyrån
och delvis bekostad av för denna byrå beräknade medel. Detta förslag, som
för sjukvårdsinspektionens del skulle kräva viss personal — enligt de sakkunnigas
förslag en läkare med visst arsarvode samt ett kontorsbiträde
torde böra upptagas till prövning först i samband med ett blivande slutligt
ställningstagande till de sakkunnigas förslag i avseende å medicinalstyrelsen.

De sakkunnigas förslag beträffande sjukvårdsinspektionen och sjukvårdsstyrelsen
inledes med vissa allmänna synpunkter beträffande ledningen
av arméns hälso- och sjukvård, vilka sammanfattningsvis innebära följande.

Inspektionsverksamhet och förvaltningsverksamhet böra även pa sjukvårdsområdet
i möjligaste mån hållas organisatoriskt skilda från varandra.

Förvaltningsärenden angående sjukvården böra därför icke till någon del
inordnas under sjukvårdsinspektionen. Då med hänsyn till ärendenas särart
ett motsvarande inordnande under intendenturdepartementet ej heller lämpligen
kan ske, bör alltjämt en sjukvårdsstyrelse bibehållas.

Det är av stor vikt att genom lämplig organisation av sjukvårdsstyrelsen
skapas erforderliga förutsättningar bland annat för tillfredsställande handhavande
av materielärendena. ....

Chefskapet över sjukvårdsinspektionen och sjukvårdsstyrelsen bör utövas
av generalfältläkaren. Organisationen av sjukvårdsstyrelsen bör dock bereda
möjlighet för generalfältläkaren att vid krig och i vissa fall även under fredstid
kunna mera odelat ägna sig åt den yttre verksamheten.

De sakkunniga behandla härefter i betänkandets kap. V sjuk vårdsinspektionens
inro organisation och lämna därvid såsom inledning en
redogörelse för inspektionens arbetsuppgifter. Ur denna redogörelse må här
återgivas följande:

8

Kungl. Maj:ts proposition nr loit.

Generalfältläkaren handhar i egenskap av inspektör för sjukvårdsväsendet
frågor rörande den fackverksamhet han företräder och därmed sammanhängande
frågor rörande utbildning, organisation och utrustning. Härvid
åligger det honom att inspektera arméns sjukvårdsanstalt samt hälsovårdsförhållandena
inom armén och dess etablissement, utbildningskurser för
militärläkare, värnpliktiga läkares m. fl. fackutbildning och facktjänstgöring,
utförandet av läkarnas vid armén tjänsteåligganden samt sjukvårdspersonalens
fackutbildning och facktjänstgöring. Vid sjukvårdsinspektionen rullföras dessutom
vissa kategorier värnpliktiga. Till sjukvårdsinspektionens arbetsområde
höra även de ärenden, som följa med generalfältläkarens chefskap över fältläkarkåren.

För fullgörande av dessa arbetsuppgifter — vilka de sakkunniga funnit
väl avvägda -— stå enligt nu gällande organisation till förfogande, förutom
generalfältläkaren, en regementsläkare, en kapten ur generalstabskåren samt
en pensionerad underofficer såsom expeditionsunderoffloer. Dessutom tjänstgör
såsom adjutant en bataljonsläkare vid fältläkarkåren, vilken jämlikt särskilda
av Kungl. Majit meddelade bestämmelser äger att, i den mån han icke
fullgör honom författningsenligt åliggande tjänstgöring, uppbära särskilt
arvode, så att hans sammanlagda avlöning under tiden för adjutantstjänstgöringen
uppgår till den pä motsvarande lid belöpande avlöningen till
bataljonsläkare på stat vid till Stockholm förlagt truppförband med lön i
lägsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad. Slutligen må erinras, att överfältläkaren
enligt 19 g i instruktionen den 30 juni 1937 (nr 675) för fältläkarkåren
har att inom inspektionen i tillämpliga delar fullgöra stabschef
vid arméfördelning åliggande sysslor.

Enligt de sakkunnigas mening är det uppenbart, att nämnda personaluppsättning
icke är tillfyllest för att de krav, sorn ur medicinska och militära
synpunkter måste ställas på hälso- och sjukvården vid armén och som fått
ökad skärpa genom den hastigt fortgående utvecklingen på området, skola
bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda. För bedömande av de förbättringar,
som de sakkunniga i nämnda hänseende funnit behövliga, hava de
sakkunniga närmare ingått på de arbetsuppgifter, som enligt den i det föregående
lämnade redogörelsen tillkomma sjukvårdsinspektionen samt den nya
uppgift — mobiliseringsplaceringen av rikets läkare — vilken enligt de sakkunnigas
mening bör åläggas inspektionen. Med utgångspunkt härifrån hava
de sakkunniga framlagt följande förslag till personaluppsättning vid sjukvårdsinspektionen
:

I fråga örn militär personal erfordras en stabschef, regementsofficer i lönegrad
Oa 4 eller Oa 5 på generalstabskårens stat, en kompaniofficer i lönegrad
Oa 3, uppförd å staten för officerare och underofficerare vid trängen,
samt en pensionerad underofficer i arvodesbefattning.

För läkaruppgifternas bestridande erfordras enligt de sakkunnigas uppfattning
dels två läkare på fältläkarkårens stat, regementsläkare, dels ock en
läkare med arvode, med utgående från lön enligt lägsta löneklassen för bataljonsläkare
vid i Stockholm förlagt truppförband jämte å lönen belöpande
rörligt tillägg efter sex procent samt med frånräknande av belopp, motsvarande
pensionsavdrag, beräknat till ett belopp i ett för allt av 8,100 kronor för år.

För rullförings- och placeringsarbetet erfordras, såsom redan omförmälts,
ett kvinnligt biträde. För inspektionen i övrigt bör beräknas ett kontorsbiträde
(MEo 4). Skulle detta, såsom från inspektionens sida framhållits, visa
sig icke vara tillräckligt, torde i avvaktan å närmare erfarenhet förstärkning
vid behov böra få påräknas.

9

Éungl. Maj:ts proposition nr lött.

Vakttjänstgöringen förutsattes liksom vid övriga inspektioner skola fullgöras
av därtill beordrade ordonnanser. ....

Yad slutligen angår den personal, som enligt vad utredningen givit vid
handen tillfälligt bör kunna ställas till förfogande för vissa särskilda arbetsuppgifter,
såsom tandläkare och apotekare, specialläkare och andra expertei,
synes behovet kunna tillgodoses genom att för motsvarande uppgifter inom
sjukvårdsstyrelsen avsedd personal tages i anspråk.

I förhållande till sjuk vårdsinspektionens personaluppsättning enligt den
nu gällande, i det föregående angivna organisationen innebär förslaget dels
utbyte av den nuvarande kaptenen ur generalstabskåren mot en regementsofficer
ur kåren, dels ock tillkomsten av följande nya beställningar eller befattningar,
nämligen en kapten å trängens stat, en regementsläkare å staten
för fältläkarkåren samt ej mindre en läkare nied årsarvode av 8,100 kronor
jin även två kontorsbiträden i lönegraden MEo 4 å staten för truppslagsinspektionerna
samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna VI. Sjukvårdsinspektionen.
Hälften av såväl förenämnda årsarvode som lönen för det ena
kontorsbiträdet skulle enligt de sakkunnigas förslag bestridas av medel undei
femte huvudtiteln. En bataljonsläkare vid fältläkarkaren skulle icke vidale
erfordras såsom adjutant åt generalfältläkaren, i följd varav till nämnda
bataljonsläkare utgående arvodesfyllnad bleve inbesparad.

Örn skälen för de föreslagna statökningarna hava de sakkunniga anfört
huvudsakligen följande:

En förutsättning för att arbetet inom sjuk vårdsinspektionen, skulle giva
bästa möjliga utbyte syntes vara, att det vid generalfältläkarens sida ställdes
en organisatorisk kraft med förmåga att utöva den omedelbara ledningen av
arbetet, så att detta inriktades och bedreves på ett efter förhållandena i varje
särskilt fall avvägt sätt. Värdefullt vore att en generalstabsofficer, liksom för
närvarande vore fallet, inginge i sjukvardsinspektionen, ävensom att denne
generalstabsofficer ägde en tjänstegrad, som motsvarade den ställning, han
därstädes borde intaga. Hen omedelbara ledning av arbetet inom sjukvårdsinspektionen,
som sålunda befunnits erforderlig, bolde utövas av generalstabsofficeren.
Vid sådant förhållande vore det uppenbart, att denne borde vara
av regementsofficers grad. Härigenom och med den bestämda gränsdragning
mellan inspektion och styrelse, som nu avsåges skola åvägabringas, komme
utan tvivel erforderlig effektivitet och önskvärd stadga att givas åt inspektionen
och dess verksamhet. ....

För den fackmässiga delen av sjukvårdsutbildningen liksom även för inspektionens
befattning med utrustningsfrågor och organisationsärenden borde
ständigt stå till förfogande sjukvårdsutbildad officer ur trängen — lämpligen
en kompaniofficer. Het vore även av vikt, att en fast organisation gåves åt
sjukvård sinspektionens expediti onsarbete. Hittills hade sjukvårdsinspektionen
och sjukvårdsstyrelsen haft gemensam registrator — en omständighet, som i
viss mån varit ägnad att motverka ett önskvärt åtskiljande av inspektionsoch
förvaltningsärenden. Hen kvinnliga befattningshavare, som bestrede
tjänsten, hade därigenom också fått, en väl stor arbetsbörda. En uppdelning
av göromålen borde alltså ske. Frånsett att expeditionsunderofficeren, såsom
i det föregående sagts, behövde disponeras för andra uppgifter, krävde en god
lösning, att göromålen i fråga handhavas av en expeditionsofficer. Såsom
sådan syntes lämpligen kunna anlitas den trängofficer, som i det föregående
föreslagits skola placeras vid inspektionen och som alltså jämte övriga upp

10

Kungl. Majus proposition nr 159.

gifter skulle handhava dessa göromål. Det borde i detta sammanhang framhållas,
att under utredningen övervägts, örn de ändamål, för vilka denne i
främsta rummet vore avsedd, skulle kunna tillgodoses genom inrättande av
en arvodesbefattning för pensionerad officer. De sakkunniga hade emellertid
funnit att, örn man skulle vinna den effektivitet, som nu eftersträvades, en
sådan lösning icke vore tillfyllest.

Fackverksamheten — som principiellt borde åvila generalfältläkaren personligen
— fordrade med hänsyn till sin omfattning ständig tillgång inom inspektionen
till en väl kvalificerad militärläkare med god erfarenhet av truppsjukvård.
För handläggning av de arbetsuppgifter, vilka sammanhängde med
arméns sjukvårdsutrustning — och härvidlag vore det av vikt att fasthålla
vid den gränsdragning, som i enlighet med vad i det föregående anförts, borde
företagas mellan å ena sidan sjukvårdsinspektionen och sjukvårdsstyrelsen —
fordrades ständig tillgång till medicinsk sakkunskap, representerad av läkare.
— För dessa läkaruppgifters bestridande erfordrades därför enligt de sakkunnigas
uppfattning två läkare på fältläkarkårens stat, regementsläkare,
d. v. s. en utökning med en regementsläkare utöver den redan befintlige.

Under utredningen hade noga prövats, huruvida till nedbringande av kostnaderna
en av de båda regementsläkarna — av vilka den ene huvudsakligen
torde komma att taga befattning med fackverksamheten och personalfrågor
och den andre med utbildningsärenden — skulle kunna utbytas mot.en bataljonsläkare.
Det hade emellertid befunnits, att med hänsyn till ole stora
anspråk på erfarenhet och rutin, som måste ställas på båda dessa läkare och
sorn icke kunde förväntas bliva fyllda, därest allenast bataljonsläkares löneförmåner
skulle beredas, det vore nödvändigt att beträffande bägge räkna
med regementsläkares lön för att organisationen skulle bliva betryggande.

De sakkunniga hade föreslagit, att mobiliseringsplaceringen av rikets
läkare koncentrerades till sjukvårdsinspektionen och där verkställdes under
erforderlig medverkan av medicinalstyrelsen. Arbetet härmed krävde inom
inspektionen tillgång till en läkare med goda insikter i läkarnas skiftande
funktioner i krig och därjämte en omfattande personalkännedom. En fullgod
personell beredskap syntes icke heller med hänsyn till de ständigt förekommande
förändringarna genom tillkomst och avgång av personal ävensom beträffande
kompetens (specialisering o. s. v.), tjänstgöringsort m. m., med tillräcklig
säkerhet kunna vinnas med mindre än att för biträde med hithörande
göromål anlitades lämplig läkare med daglig tjänstgöring. Därjämte erfordrades
ett kontorsbiträde. — I enlighet med de grunder, efter vilka jämlikt
kungl, brev den 28 juli 1939 medel anvisats för ändamålet i fråga under budgetåret
1939/40, borde i staten för sjukvårdsinspektionen anmärkas, att hälften
av kostnaderna för arvodet till läkaren och för lönen till kontorsbiträdet skulle
bestridas av medel under femte huvudtiteln. Sistnämnda medel syntes böra
upptagas bland kostnaderna för medicinalstyrelsens beredskapsbyrå. I den
mån eljest kostnader uppstode för vederbörande författningsenligt tillkommande
förmåner (sjukvård, vikariatsersättning och dylikt), torde dessa kostnader
kunna bestridas av vederbörliga anslag under fjärde huvudtiteln.

För all här omförmäld personal utom den för krigsplacering m. m. avsedda
läkaren förutsattes heltidstjänstgöring. Beträffande militärläkare hade emellertid
såväl vid behandling av frågan örn fältläkarkårens organisation vid 1911
års riksdag som vid de senaste militära löneregleringarna, 1921 och 1936. betonats
vikten och betydelsen ur statsintressets synpunkt av att det bereddes
dem möjlighet till enskild praktik vid sidan av den militära tjänsten. Deras
placering i lönegrader hade också fastställts under hänsynstagande till att de
genom enskild verksamhet kunde förskaffa sig ökade inkomster. Man syntes
därför icke kunna av ifrågavarande regementsläkare å sjukvårdsinspektionen

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

uttaga en arbetstid å tjänsterummet av för civila befattningshavare stadgad
längd eller alltså 42 timmar i veckan. Detsamma gällde örn motsvarande befattningshavare
i sjukvårdsstyrelsen. Med utgångspunkt härifrån syntes for
dessa beställningshavare en arbetstid å tjänsterummet av i medeltal 5 timmar
per dag eller alltså 30 timmar i veckan böra godtagas.

Den av de sakkunniga förordade nyorganisationen av sjukvårdsinspektionen
har föranlett vissa av de hörda myndigheterna till särskilda uttalanden.

Arméförvaltningen har sålunda uttalat, att ämbetsverket till fullo anslöte
sig till de sakkunnigas uttalande örn angelägenheten att vidmakthålla en klar
gränsdragning mellan inspektions- och förvaltningsverksamhet. De sakkunnigas
förslag i fråga örn personaluppsättningen inom sjukvårdsinspektionen
gåve icke arméförvaltningen anledning till erinran. Att den omedelbara ledningen
av arbetet inom sjukvårdsinspektionen lades på en officer syntes vara
en bestämd fördel.

Statskontoret har funnit den av de sakkunniga föreslagna organisationen
av sjukvårdsinspektionen vara av en omfattning, som svårligen kunde sägas stå
i god överensstämmelse med den återhållsamhet, som i nuvarande läge präglade
alla avgöranden på det civila området. Då, såsom de sakkunniga framhållit,
organisationen vore avvägd med hänsyn till normala fredsförhållanden,
funné sig statskontoret föranlåtet med styrka betona vikten av att erforderlig
varsamhet iakttoges vid den nödiga utbyggnaden av personalbeståndet. — Ur
de anförda synpunkterna har statskontoret ansett de skäl, som de sakkunniga
anfört till stöd för förslaget att utbyta beställningen såsom generalstabsofficer
(kapten) mot en beställning såsom stabschef (regementsofficer), knappast vara
sakligt motiverade och därför ej heller godtagbara. "V idare syntes antalet lönegradsplacerade
läkare vid inspektionen kunna begränsas till hälften av det
föreslagna. I

I likhet med de sakkunniga är jag angelägen att understryka vikten av att
även på sjukvårdens område en bestämd skillnad upprätthålles mellan inspektions-
och förvaltningsverksamhet. Att en viss utökning av de nuvarande
arbetskrafterna vid sjukvårdsinspektionen är betingad av omfattningen av den
löpande verksamheten därstädes finner jag också, i likhet med de sakkunniga,
stå klart. Å andra sidan synes mig den av de sakkunniga förordade personalförstärkningen
ligga i överkant. En viss varsamhet torde också såsom statskontoret
påpekat böra iakttagas vid uppbyggandet av en för fredsförhållanden
avsedd organisation.

I anslutning till de anförda synpunkterna kan jag icke tillstyrka, att den
nu för tjänstgöring i sjukvårdsinspektionen avsedde kaptenen vid generalstabskåren
utbytes mot en regementsofficer vid kåren såsom stabschef. Däremot
finner jag det välbetänkt, att till tjänstgöring i inspektionen placeras en sjukvårdsutbildad
kapten ur trängen. En dylik befattningshavare torde komma
att tillföra inspektionen nödiga förutsättningar för handhavandet av på inspektionen
ankommande utbildnings- och materielärenden. Huruvida vederbörande
jämväl kommer att äga möjlighet att såsom de sakkunniga förutsatt

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ägna nödig tid åt expedifcionstjönsten lärer icke kunna med säkerhet förutsägas
utan torde få bliva beroende av erfarenheten. Jag tillstyrker sålunda, att å
staten för officerare och underofficerare vid trängen uppföres ytterligare en
kaptensbeställning; härtill återkommer jag vid behandlingen av nämnda stat.

Yad beträffar utökningen av antalet för sjukvårdsinspektionen avsedda
regementsläkare med ytterligare en sådan beställning kan det visserligen synas
tveksamt, örn icke i stället för den ene regementsläkaren en bataljonsläkare
borde tillkomma. På de av de sakkunniga anförda skäl finnér jag mig likväl
böra föreslå, att en regementsläkare anst inrättas. Till denna fråga återkommer
jag vid behandlingen av staten för fältläkarkåren.

Av skäl som jag i det föregående anfört torde de sakkunnigas förslag örn
inrättande av en för mobiliseringsplaceringsarbete avsedd läkarbefattning
med årsarvode samt i anslutning härtill örn inrättande av en extra ordinarie
kont.orsbiträdestjänst för biträde åt nämnde läkare icke böra upptagas till behandling
i detta sammanhang.

Beträffande inspektionens behov av biträdeshjälp torde detta i enlighet
med de sakkunnigas förslag böra beräknas till ett kontorsbiträde. Därjämte
torde den nu för inspektionen avsedde expeditionsunderofficeren vara erforderlig
för ändamålet. Härav förän!edes upptagande å staten för truppslagsinspektionerna
samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna under VI. Sjukvårdsinspektionen
av ifrågavarande kontorsbiträdestjänst (lönegrad MEo 4).

Med den av mig sålunda tillstyrkta organisationen av sjukvårdsinspektionen
skulle denna komma att under generalfältläkaren omfatta en kapten ur generalstabskåren,
en kapten ur trängen, två regementsläkare, ett kontorsbiträde samt
en expeditionsund erofficer.

Jag övergår nu till de sakkunnigas förslag rörande sjukvårdsstyrelsens
organisation.

Enligt 1936 års härordning består sjukvårdsstyrelsen under generalfältläkarens
chefskap av en byrå, fältläkarbyrån, med överfältläkaren och en förrådsvaktmästare
såsom civilmilitär personal. Av pensionerad .personal finnas
i styrelsen en officer och en underofficer, tjänstgörande den förre såsom sjukvårdsintendent
och den senare såsom förrådsförvaltare. Den civila ordinarie
personalen utgöres av en notarie och ett kontorsbiträde. Såsom biträde åt
notarien tjänstgör en amanuens. Den civilmilitära personalen är upptagen å
fältläkarkårens stat, under det att övrig personal är uppförd å stat för arméförvaltningen.

Enligt beslut av 1937 års riksdag har en befattning som kanslibiträde överförts
till övergångsstat. Befattningshavaren avses för registratorsgöromålen
å sjukvårdsstyrelsen (med sjukvårdsinspektionen) samt äger härför åtnjuta
vikariatsersättning såsom för uppehållande av befattning i lönegrad All.

Vidare hava, enligt beslut av 1938 års riksdag och 1939 års lagtima riksdag,
å arméförvaltningens avlöningsstat under anslagsposten till avlöning till ickeordinarie
befattningshavare medel anvisats för anställande av ett e. o. kontorsbiträde
respektive en e. o. expeditionsvakt.

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 1159.

Sitt omdöme örn den nu gällande organisationen av styrelsen hava de sakkunniga
sammanfattat på följande sätt:

Den nu verkställda utredningen Ilar lämnat klara bevis för att gällande
organisation icke utgör tillfyllestgörande underlag för sjukvårdsstyrelsens
verksamhet. Utan djupgående förändringar kan styrelsen icke förväntas oliva
i stånd att på ett i allt tillfredsställande sätt fylla de anspråk, som mot bakgrunden
av den allmänna utvecklingen på detta område måste ställas pa
arméns högsta förvaltningsorgan för hälso- och sjukvårdsärenden. Uppenbara
brister förefinnas såväl med avseende å personalens storlek i och för sig sorn
ock därutinnan, att med den nuvarande organisationen någon rationell uppdelning
av ärendena efter deras olika art icke är möjlig. Den enda byrå, pa
vilken styrelsen arbetar, kan icke anses vara i stånd att ensam handhava alla
de vitt skilda och ofta mycket omfattande uppgifter, som falla inom gränserna
för styrelsens verksamhetsområde. Det får icke förbises, att även på detta
område föreligga stora och betydelsefulla arbetsuppgifter av beredskaps natur,
särskilt i vad angår materiel. Det har också visat sig, att i synnerhet materielärendena
blivit lidande på den nuvarande organisationen. Behovet av en särskild,
för dylika ärenden avsedd byrå är starkt framträdande. Det fortlöpande
behovet av speciell sakkunskap är ej heller tillgodosett, vare sig rent organisatoriskt
eller med avseende å därför behövliga medel. Vidare ingår icke i
organisationen någon befattningshavare med erforderlig kompetens för handläggning
av de talrika ärenden av juridisk och allmänt administrativ natur,
vilka ankomma å styrelsen, samt för bevakande av motsvarande synpunkter i
andra ärenden. Åtskilliga brister i styrelsens arbete och yttringarna därav
äro otvivelaktigt hänförliga till denna omständighet.

Med utgångspunkt från det nu anförda hava de sakkunniga funnit erforderligt,
dels att sjukvårdsstyrelsens verksamhet efter ärendenas olika art uppdelas
å lämpligt antal byråer, dels ock att dessa byråer var för sig göras fullt
arbetsdugliga genom tillförande av erforderligt antal befattningshavare med
den specialutbildning och rutin, som på varje särskild post utgör förutsätt
ningen för ett framgångsrikt arbete.

För att en rationell fördelning av ärendena skall kunna uppnås erfordras
enligt de sakkunnigas mening tre särskilda byråer, nämligen en för
hälso- och sjukvårdsärenden, en för materielärenden samt en för

civila ärenden.

Beträffande de sålunda föreslagna byråernas verksamhetsområde och personaluppsättning
hava de sakkunniga anfört i huvudsak följande:

Hälso- och s j uk vårdsby rån borde stå under chefskap av överfältläkaren.
På byrån skulle i huvudsak komma att falla ärenden angående
arméns hälso- och sjukvård i allmänhet, d. v. s. i stort sett ärenden avseende
vaccination, blodgruppsbestämning, blodgivarorganisation, tuberkulosbekämpande
och kaserninfektioner samt dessutom bland annat tjänsteläkarorganisationen,
granskning av diet- och portionsstater, granskning av års- och specialrapporter
samt kvartalssjukbesked, upprättandet av sjukvårdsstyrelsens årsredogörelser
ävensom åtskilliga ärendesgrupper i gemensam handläggning med
annan avdelning av arméförvaltningen.

Med hänsyn till betydelsen och omfattningen av byråns arbetsuppgifter
syntes det nödvändigt, att en regementsläkare inginge i byrån såsom biträde
åt överfältläkaren. Av skäl som de sakkunniga anfört vid behandlingen av
sjukvårdsinspektionens personaluppsättning och då den ifrågavarande befattningshavaren
vid behov borde kunna vikariera såsom chef för byrån, syntes

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

En brist vore att de militära sjukvårdsorganen saknade specialutbildad
personal på socialhygienens område, och alla skäl syntes tala för att denna
brist nu avhjälptes. Detta kunde lämpligast ske genom inrättande vid den
föreslagna hälso- och sjukvårdsbyrån av en särskild föredragandetjänst — med
hänsyn till kraven i merithänseende en regementsläkare — vilken skulle hava
att utreda och för generalfältläkaren föredraga alla sådana frågor och ärenden,
vilkas bedömande krävde speciell fackkunskap i hygien. Denna särskilda föredragande
syntes böra inom sitt fack stå även sjukvårdsinspektionen samt
övriga försvarsgrenar till tjänst.

Till byrån borde vidare på ett fastare sätt än hittills knytas två experter
i ärenden, som regelmässigt förekomme på sjukvårdsstyrelsen, nämligen tandvårds-
och sjukhusärenden.

Det syntes lämpligt att därvid ansluta till karolinska sjukhuset och alltså
anställa såsom expert i tandvårdsärenden föreståndaren för tandpolikliniken
vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelning och såsom expert i sjukhusärenden
en av läkarna vid samma avdelning, vilka borde erhålla fasta arvoden,
förslagsvis vardera 2,000 kronor för år.

I betraktande av önskvärdheten att bereda ökade möjligheter att anlita
såväl medlemmar av det vid sjukvårdsstyrelsen redan befintliga vetenskapliga
rådet som vid särskilt behov andra sakkunniga, syntes det å arméförvaltningens
avlöningsstat beräknade beloppet av 1,000 kronor till arvoden åt sakkunniga
å sjukvårdsstyrelsen böra höjas, förslagsvis till 3,000 kronor.

Materielbyråns arbetsuppgifter syntes i huvudsak kunna angivas på
följande sätt: att beräkna arméns utrustningsbehov av sjukvårdsmateriel, att
i vad på styrelsen ankomme utföra försök med dylik materiel, att utarbeta
materielmodeller, att beräkna erforderliga anslag samt utarbeta anskaffningsplaner,
att upphandla materiel och besiktiga nyanskaffade förnödenheter, att
utarbeta föreskrifter rörande materieiens förvaring, vård och handhavande
samt att leda och övervaka förrådsverksamheten ävensom att planlägga och
förbereda materielförsörjningen vid krig eller krigsfara.

I betraktande av arbetsuppgifternas natur och de praktiska erfarenheterna
från senare tid, då sjukvårdsstyrelsen tillfälligt varit försedd med militär personal
för biträde vid materielfrågors handläggning^ syntes saken bliva bäst
betjänad, örn befattningen såsom chef för materielbyrån besattes med en
officer. Med hänsyn till värdet härvidlag av en anknytning till trängen syntes
för befattningen böra avses regementsofficer å staten för officerare och underofficerare
vid trängen. Till biträde åt honom borde — förutom sjukvårdsstyrelsens
läkare — beräknas en trängofficer, kapten på aktiv stat, vilken även
borde vara byråchefens ställföreträdare.

För att behovet av en i upphandlingsärenden väl förfaren tjänsteman skulle
bliva fullödigt tillgodosett borde i byråns personal även ingå en kapten å
intendenturkarens stat. Denne borde tillika omhänderhava sjukvårdsstyrelsens
tekniska revision samt i övrigt stå till förfogande inom sjukvårdsstyrelsen vid
handläggning av ärenden, där behov av hans specialkunskap förelåge.

Inom byrån borde vidare — i anslutning till vad som föreslagits i ett av
särskilda sakkunniga den 20 december 1939 avgivet betänkande med förslag
till organisation av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning — finnas en särskild
avdelning för omhänderhavande av planläggningsarbetet för försvarsväsendets
läkemedelsförsörjning i fred och i krig. I överensstämmelse med
berörda förslag torde läkemedelsavdelningen böra förestås av den såsom
föreståndare för statsapoteket anställde apotekaren mot ett särskilt arvode
av 2,000 kronor för år. Det syntes böra förutsättas, att föreståndaren för läkemedelsavdelningen
skulle biträda inom styrelsen även eljest då vid handläggning
av ärenden angående apoteksväsendet behov av hans fackkunskap förelåge.

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande behovet av den föreslagna nya civilbyrån hava de sakkunniga
anfört, att det inom arméförvaltningen sedan länge framstått såsom ett
bestämt önskemål, att de talrika sjukvårdsstyrelsen tillhörande ärendena av
allmänt juridisk eller administrativ natur måtte alltifrån begynnelsen bliva
även i dessa hänseenden tillförlitligt bedömda. _ Visserligen erhölle dessa ärenden
i den mån gemensam handläggning med civila departementet i dem ägde
rum tillbörligt beaktande, men den av de sakkunniga förordade anordningen
skulle avsevärt påskynda de ifrågavarande ärendenas handläggning och vara
ägnad att lätta civila departementets även under normala förhållanden stora
arbetsbörda. Ävenså måste det anses såsom synnerligen behövligt, att årenden
rörande medelsbehov eller andra riksdagsärender!. efter förberedande behandling
å styrelsens övriga byråer kunde överlämnas till en för civila ärenden
avsedd byrå för att därstädes undergå slutlig utformning. Även vid den
på sjukvårdsinspektionen ankommande handläggningen av kommendermgsfrågor
skulle det vara av värde att, då så behövdes, kunna samarbeta med en
inom sjukvårdsstyrelsen upprättad civilbyrå. Härigenom skulle vinnas önskvärd
säkerhet för att i samband med kommenderingar meddelade avlöningsföreskrifter
bleve riktigt och pa ett oförtydbart sätt utformade.

De ärenden, vilka skulle komma att handläggas av en dylik byrå hava de
sakkunniga angivit på följande sätt: framställningar rörande lantförsvarets
medelsbehov, såvitt angår styrelsens förvaltningsområde, utarbetande av stat
för garnisonssjukhusen samt fördelning av medel under omkostnadsstaten för
samma sjukhus, meddelande av föreskrifter rörande användandet av medel
under styrelsens förvaltning, utformande av reglementen och andra föreskrifter
för garnisonssjukhusen, meddelande såvitt på styrelsen beror av avlöningsföreskrifter
i samband med förordnande av extra läkare samt sjukvårds- och
ekonomipersonal, tvister rörande läkar-, sjukvårds- och ekonomipersonals
skyldigheter, på styrelsen ankommande handläggning av lönefrågor angående
dylik personal, upprättande av kollektivavtal med betjäningspersonal vid
garnisonssjukhusen, pensionsfrågor rörande dylik personal, upprättande av
samarbetsavtal med landsting angående vård av civila patienter å garnisonssjukhus,
upprättande av leveranskontrakt, behandling av revisionsanmärkningar,
vilka kommunicerats styrelsen eller framställts av styrelsens tekniska
revision, tvister örn den arméns personal tillkommande förmånen av fri sjukvård
samt förordnande av tjänsteläkare. I övrigt skulle byråns chef i mån av
behov tillhandagå övriga byråer i juridiska och administrativa spörsmål.

På grundval av den sålunda gjorda uppräkningen av arbetsuppgifter för den
till inrättande föreslagna civilbyrån hava de sakkunniga beräknat personalbehovet
för byrån.

Till en början uttala sig de sakkunniga för att såsom chef för byrån beräknas
en byrådirektör i lönegrad A 28. Byrån borde nämligen å ena sidan
utrustas med en chef, som hade erforderlig kompetens i fråga om både utbildning
och erfarenhet, medan det å andra sidan icke syntes behövligt att inplacera
tjänsten i olbo lönegraden. — Det borde tilläggas, att en lösning på
det sättet, att krigsråd å annat departement jämväl skulle påläggas ifrågavarande
uppgifter, icke läte sig göra med hänsyn till den arbetsbörda, som
redan åvilade envar av dessa befattningshavare.

Å byrån erfordrades dessutom, enligt vad erfarenheten visat, en notarie i
lönegraden A 21 samt en heltidsamanuens. Dessa skulle såsom hittills utgöra
styrelsens kansli och efter erforderliga anvisningar uppsätta koncept till utgående
expeditioner för samtliga byråer.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande slutligen behovet av för sjukvårdsstyrelsen gemensam kvinnlig
biträdespersonal samt vaktpersonal uttala de sakkunniga följande:

Enligt 1936 års försvarsbeslut skola såsom registratorer å arméförvaltningens
departement och fortifikationsstyrelse finnas anställda pensionerade
officerare i arvodesbefattningar. I anslutning härtill hava till övergångsstat
vid arméförvaltningen överförts dels en tjänsteman i lönegrad A 21 dels ock
tre kansliskrivare och ett kanslibiträde i respektive lönegraderna A 11 och A 7.
För sjukvårdsstyrelsen har sålunda enligt detta beslut icke beräknats någon
pensionerad officer i arvodesbefattning såsom registrator. Däremot har, på
sätt ovan anförts, 1937 års riksdag medgivit, att ett till övergångsstat överfört
kanslibiträde finge tills vidare anlitas för registratorsgöromålen å sjukvårdsstyrelsen.
Ifrågavarande kanslibiträde torde sålunda böra fortfarande bibehållas
samt såsom hittills komma i åtnjutande av vikariatsersättning såsomför
uppehållande av befattning i lönegrad All. Vid uppkommande vakans i befattningen
torde böra tagas under övervägande frågan örn inrättande av en befattning
för en pensionerad officer för tjänstgöring såsom registrator i sjukvårdsstyrelsen.

En e. o. expeditionsvakt erfordras såsom hittills för vakttjänstgöring inom
styrelsen.

För renskrivnings- och andra kontorsgöromål av enklare beskaffenhet torde
böra beräknas fyra kontorsbiträden, varav ett för den tekniska revisionen och —
i enlighet med vad i förenämnda betänkande angående läkemedelsförsörjningen
föreslagits — ett för läkemedelsavdelningen. Huruvida de två återstående
kontorsbiträdena skola kunna medhinna övriga inom styrelsen förekommande
göromål av nyssnämnda slag kan icke med visshet bedömas, förrän
ånyo sådana normala förhållanden inträtt, med utgångspunkt från vilka den
nu föreslagna organisationen upplagts.

Den utökning av kontorspersonalen, som sålunda föreslagits, synes böra
medföra, att å arméförvaltningens personalförteckning uppföres ytterligare
ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 samt dessutom under arméförvaltningens
avlöningsstat beräknas medel till ett e. o. kontorsbiträde i lönegraden Eo 4.

Enär sjukvårdsstyrelsen numera avflyttat från arméförvaltningens ämbetshus
till lokal, varest för telefonförbindelsen finnes anordnad telefonväxel,
torde för dennas betjänande få avses en extra tjänsteman i andra lönegraden
(Ex 2), för vilken medel böra beräknas under arméförvaltningens avlöningsstat.

Den av de sakkunniga föreslagna omorganisationen av sjukvårdsstyrelsen
innebär sålunda, att styrelsen under generalfältläkaren skulle organiseras på
tre byråer, en grupp delvis fast avlönade experter samt en för styrelsen
gemensam personalgrupp enligt följande sammanställning:

hälso- och sjukvårdsbyrån, chef överfältläkaren, två regements
läkare;

materielbyrån, chef regementsofficer ur trängen, en kapten ur trängen,
en kapten ur intendenturkåren, en apotekare, chef för läkemedelsavdelningen;

civilbyrån, chef byrådirektör (A 28), en notarie (A 21), en amanuens
(Eo 18);

experter, en expert i tandvårdsärenden och en expert i sjukhusärenden,
båda med årsarvoden å 2,000 kronor, samt vetenskapligt råd och tillfälliga
sakkunniga med sammanträdesarvoden; samt

för styrelsen gemensam personal, nämligen en registrator (kansli
biträde — lönegrad A 7 — på övergångsstat med vikariatsersättning såsom för

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

17

tjänstgöring å befattning i 11 :e lönegraden), en extra ordinarie expeditionsvakt
(lönegrad Eo5), två kontorsbiträden (lönegrad A 4), två extra ordinarie
kontorsbiträden (lönegrad Eo 4) samt en extra befattningshavare, telefonist
(lönegrad Ex 2).

Jämfört med den nu gällande organisationen av styrelsen, för vilken i det
föregående redogjorts, innebär det nu framlagda förslaget avsevärda personalökningar,
i det att beställningar (befattningar) för två regementsläkare, en
regementsofficer och en kompaniofficer ur trängen, en kapten ur intendenturkåren,
en byrådirektör, ett ordinarie och ett extra ordinarie kontorsbiträde
samt en extra telefonist föreslås till nyinrättande. Vidare skulle tre fasta
årsarvoden å 2,000 kronor tillkomma samt posten till sakkunniga i övrigt å
sjukvårdsstyrelsen ökas med 2,000 kronor.

De sakkunnigas förslag beträffande sjukvårdsstyrelsen har tillstyrkts av
flertalet hörda myndigheter. Chefen för försvarsstaben och chefen för armén
lia sålunda understrukit angelägenheten av att den föreslagna organisationen
snarast må komma till stånd. — Arméförvaltningen anser de sakkunnigas förslag
angående uppdelning av göromålen inom sjukvårdsstyrelsen å tre byråer,
nämligen en hälso- och sjukvårdsbyrå, en materielbyrå och en civilbyrå innebära
en rationell lösning av organisationsfrågan. Beträffande de olika
byråernas verksamhetsområden och den föreslagna personaluppsättningen
har arméförvaltningen i stort sett biträtt de sakkunnigas förslag.

Medicinalstyrelsen har — i anslutning till vad ämbetsverket uttalat beträffande
de sakkunnigas förslag i kap. III — anfört följande:

Styrelsen har i och för sig intet att invända mot den rätt betydliga utbyggnaden
med tre byråer i sjukvårdsstyrelsen och två nya byråer i medicinalstyrelsen,
då givetvis de ärenden, dessa byråer äro avsedda att handlägga,
även i fortsättningen komma att kräva avsevärd personal. Det synes dock
rent principiellt mindre lämpligt att grunda en för fredstid avsedd organisation
på förhållandena under en tid som den närvarande. Skulle sjukvårdsstyrelsen
organiseras som en fristående styrelse för sig, torde den beräknade
organisationen icke vara för stor. Ett inordnande av sjukvårdsstyrelsen inom
medicinalstyrelsens ram kan väl icke ske utan anställande av ny personal,
örn vars storlek medicinalstyrelsen icke för närvarande kan hava någon uppfattning.
Det förefaller dock sannolikt, att en besparing i fråga örn antalet
anställda personer bör kunna ske. Med det mycket stora antal ärenden, som
med nuvarande organisation måste behandlas inom vardera styrelsen för sig,
kommer ett dubbelarbete att ske, och det blir i ännu högre grad förhållandet,
om särskilda kamerala byråer skola förefinnas inom de båda styrelserna.
Medicinalstyrelsen kan icke finna, att det borde möta större svårigheter att
så inordna sjukvårdsstyrelsen inom medicinalstyrelsens ram, att gemensamma
arbetsuppgifter vare sig rörande personalplacering, utrustning, centraliserad
upphandling eller andra ärenden komma att handläggas med en besparing av
personal.

Statskontoret har i överensstämmelse med dess i det föregående återgivna
uttalanden rörande sjukvårdsinspektionens personaluppsättning anfört, att då
såsom do sakkunniga framhållit organisationen vore avvägd med hänsyn till
normala fredsförhållanden, ämbetsverket funne sig föranlåtet med styrka
betona vikten av att erforderlig varsamhet iakttoges vid den nödiga utbyggnaden
av personalbeståndet.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 samt. Nr 159. 298 40 2

18

Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

Beträffande de föreslagna olika byråernas ämbetsbefattning, personaluppsättning
m. m. hava vissa remissmyndigheter gjort särskilda påpekanden.

Yad först angår hälso- och sjukvårdsbyrån har chefen för armén funnit
den för byrån avsedda uppsättningen regementsläkare väl stor. Statskontoret
funne sig icke kunna tillstyrka, att å byrån inrättades mer än en läkarbefattning.
Då såsom chef för byrån skulle fungera överfältläkaren (lönegrad
Ca 30), hade statskontoret icke heller funnit oundgängligen nödvändigt, att
såsom byråchefens närmaste man en regementsläkare skulle behöva anställas.
Det syntes ämbetsverket full tillräckligt, örn för ändamålet ifråga anlitades
en beställningshavare i bataljonsläkargraden (lönegrad Ca 22). Statskontoret
ville i detta sammanhang jämväl fästa uppmärksamheten vid att den ene av
de föreslagna regementsläkarna skulle företräda en speciell fackkunskap på
det hygieniska området. Då redan nu ett organ funnes — statens institut för
folkhälsan — vilket hade till uppgift, bland annat, att på begäran tillhandagå
med råd och upplysningar i alla frågor, som folie inom nämnda område, syntes
ännu mindre anledning föreligga för ett bifall till de sakkunnigas förslag i
denna del.

Vidkommande härefter materielbyrån har arméförvaltningen uttalat följande:

Beträffande den föreslagna materielbyrån ansluter sig arméförvaltningen
till förslaget, att befattningen såsom chef för byrån bör besättas med en officer.
De sakkunniga hava i detta sammanhang uttalat att, med hänsyn till värdet
av en anknytning härvidlag till trängen, för befattningen synes böra avses
regementsofficer å staten för officerare och underofficerare vid trängen. Av
betänkandet framgår, att bakgrunden till detta förslag är önskemålet att på
ett bindande sätt tillgodose intresset av ett nära samband i denna del mellan
sjukvårdsledningen och trängen, ett intresse, som hittills icke blivit till fullo
tillgodosett, men som är så mycket viktigare som en avsevärd del av den
sjukvårdsmateriel, varom är fråga, skall användas av trängens sjukvårdspersonal
i dess tjänsteutövning. Arméförvaltningen delar till fullo de sakkunnigas
mening örn betydelsen av att en dylik samverkan äger rum och har
därför i och för sig icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits. Emellertid
synes det icke uteslutet, att lägen kunna uppkomma, då även med fullt
beaktande av berörda synpunkter det vore av värde att erhålla ett vidsträcktare
underlag för personvalet. En utväg härför vore givetvis, att befattningen uppfördes
å staten för arméförvaltningen. Härigenom skulle möjlighet hållas
öppen att vid inträffande ledighet kunna förvärva den för befattningen mest
kompetente personen, givetvis med beaktande av att vederbörande örn möjligt
skall äga den kännedom örn sjukvårdsorganisation och sjukvårdsmateriel, som
utgör en förutsättning för att tjänsten skall så kunna utövas, att den sak
det gäller blir på bästa sätt betjänad. Om denna anordning väljes synes, i
analogi med vad fallet är beträffande vissa befattningshavare vid försvarsstaben,
i staten för arméförvaltningen böra uppföras en befattning för överstelöjtnant
eller major med arvode motsvarande lönen i vederbörlig lönegrad.

Såsom av det anförda framgår bör givetvis även vid en dylik lösning tillses,
att befattningshavaren fyller de krav på erfarenhet och utbildning i förevarande
hänseenden, som är avsikten med de sakkunnigas förslag. Visserligen
kan mot den av arméförvaltningen föreslagna lösningen invändas, dels
att härigenom tillskapas en ny arvodesbefattning med därav följande successionsförordnanden,
dels ock att, i olikhet med vad hittills varit fallet, staten
för arméförvaltningen kommer att belastas med kostnader för avlöning åt

19

Kungl. Majus proposition nr 159.

militär beställningshavare på aktiv stat. Med hänsyn till de fördelar, arméförvaltningen
anser det nu framställda förslaget innebära, synas emellertid
sistnämnda omständigheter icke böra stå hindrande i vägen.

De sakkunniga hava uttalat, att den såsom biträde åt byråchefen avsedde
trängofficeren bör vara byråchefens ställföreträdare. Arméförvaltningen utgår
emellertid från att vid förfall för byråchefen det skall ankomma på generalfältläkaren
att såsom vikarie förordna den officer, som under föreliggande förhållanden
prövas för befattningen lämpligast.

Vidkommande den i betänkandet föreslagne intendenturofficeren å materielbyrån
ifrågasätter arméförvaltningen, huruvida denne med hänsyn till den
ställning, han är avsedd att intaga, bör organisatoriskt anknytas till viss
byrå och örn han icke lämpligare bör under förslagsvis beteckningen sjukvårdsintendent
upptagas såsom en för sjukvårdsstyrelsen i dess helhet gemensam
befattningshavare.

För nedbringande av personalkostnaderna har statskontoret ifrågasatt en
begränsning av den militära personalen å materielbyrån. Någon större olägenhet
skulle enligt ämbetsverkets förmenande icke uppstå, därest tillsvidare i
avvaktan på närmare erfarenhet antalet kaptensbeställningar inskränktes
till en.

Försvar sväsendets lönenämnd har ifrågasatt, huruvida icke behovet av en
intendenturutbildad officer å materielbyrån skulle kunna tillgodoses genom
ianspråktagande av pensionerad officer mot åtnjutande av sedvanligt arvode
å 8,180 kronor för år. — Lönenämnden har vidare i utlåtande över det förenämnda
betänkandet rörande organisationen av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning
beträffande det i nämnda betänkande framlagda och i betänkandet
angående sjukvårdsstyrelsen godtagna arvodet å 2,000 kronor för år till
föreståndaren för materielbyråns läkemedelsavdelning anfört, att dylikt
tilläggsarvode icke borde inrättas. Därest särskild gottgörelse för föreståndarskapet
ansåges böra ifrågakomma, borde denna utgå i form av högre löneställning,
förslagsvis med belopp motsvarande lönen till fältläkare (lönegrad
Ca 28).

Allmänna lönenämnden däremot har tillstyrkt de sakkunnigas förslag i
sistnämnda hänseende.

De sakkunnigas förslag örn inrättande inom sjukvårdsstyrelsen av en
särskild civilbyrå under ledning av en byrådirektör anser arméförvaltningen
synnerligen välbetänkt samt uttalar vidare bland annat följande:

Rörande den nya byråns arbetsuppgifter kan arméförvaltningen i stort
sett ansluta sig till de sakkunnigas härom gjorda uttalanden. Arméförvaltningen
förutsätter emellertid, att meningen med förslaget är, att frågor rörande
löne- och andra avlöningsförmåner liksom hittills skola tillkomma civila
departementet eller i varje fall handläggas av nämnda departement och
sjukvårdsstyrelsen gemensamt. Så bör i allt fall bliva förhållandet. — Beträffande
lönegradsplaceringen för chefen för den föreslagna civilbyrån vill
arméförvaltningen understryka de sakkunnigas uttalande om angelägenheten
av att befattningshavaren icke placeras i lägre lönegrad än den föreslagna
A 28. Eljest lär man icke kunna påräkna, att för befattningen förvärva en
person med den kompetens, som är nödvändig för tillgodoseende .av syftet
med den föreslagna anordningen.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande löneställningen för den föreslagna byrådirektörst jönsten framhåller
allmänna lönenämnden, att det möjligen kunde synas tveksamt, huruvida
icke nämnda tjänst skulle kunna utbytas mot en sekreterartjänst. Med
hänsyn till angelägenheten av att för befattningen kunna erhålla en tjänsteman
med erforderlig administrativ erfarenhet ville lönenämnden dock icke
motsätta sig förslaget i förevarande avseende.

Statskontoret har i sitt utlåtande funnit sig icke kunna biträda förslaget örn
inrättande av en särskild civilbyrå. Det syntes icke förenligt med de allmänna
reglerna för årets budgetarbete att nu uppbygga en organisation av den
föreslagna omfattningen. Ämbetsverket finge i stället föreslå, att den för
fullgörandet av de administrativa göromålen behövliga personalen upptoges
såsom gemensam för hela sjukvårdsstyrelsen. Statskontoret ville emellertid
ej motsätta sig, att den nuvarande notariebefattningen gåves en förbättrad
lönegradsplacering. En förändring av tjänsten till befattning såsom sekreterare
i lönegrad A 24 syntes dock tillräcklig.

Den av de sakkunniga förordade expertorganisationen å sjukvårdsstyrelsen
har föranlett statskontoret till följande uttalande:

Statskontoret har för sin del icke kunnat finna tillräcklig anledning föreligga
att utbygga den nuvarande organisationen på sätt här förordats. Därest
för visst fall särskild expertis skulle erfordras, torde möjligheten härutinnan
kulina tillgodoses lika väl örn —- i likhet med vad förhållandet är beträffande
medlemmarna i medicinalstyrelsens vetenskapliga råd — den tillkallade sakkunnige
erhåller gottgörelse i form av visst lämpligt avvägt arvode för varje
gång han efter kallelse inställer sig hos sjukvårdsstyrelsen. Statskontoret,
som alltså avstyrker förslaget örn fasta årsarvoden, får i stället föreslå, att
den nuvarande anslagsposten till arvoden åt sakkunniga å sjukvårdsstyrelsen
höjes till förslagsvis högst 5,000 kronor.

Yad härefter angår de sakkunnigas förslag rörande för sjukvårdsstyrelsen
gemensam biträdes- och vaktpersonal har arméförvaltningen hemställt, att
åt det kanslibiträde, som förutsatts skola bestrida registratorsgöromålen å
styrelsen, måtte få utgå enahanda löneförmåner — 11 :e lönegraden — som
tillkomma övriga kvinnliga registratorer inom arméförvaltningen. Vidare
borde den av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie expeditionsvaktstjänsten
uppföras å ordinarie stat.

Allmänna lönenämnden framhåller, att den av de sakkunniga föreslagna
anordningen med avseende å fullgörande av registratorsgöromålen i sjukvårdsstyrelsen
allenast bör tillämpas tillsvidare i avvaktan på uppkommande
vakans eller förflyttning av nuvarande kanslibiträdet hos styrelsen till annan
avdelning inom arméförvaltningen. Såsom de sakkunniga framhållit, synes
därefter böra tagas under övervägande frågan örn inrättande av en arvodesbefattning
för en pensionerad officer för göromålen ifråga.

Statskontoret har beträffande nu ifrågavarande personal föreslagit, att
denna begränsades till ett kontorsbiträde (lönegrad A 4) och ett skrivbiträde
(lönegrad A 2), vartill skulle komma det kanslibiträde, som för närvarande
handhade registratorsgöromålen. Härutöver syntes böra beräknas medel
för anställande av följande icke-ordinarie tjänstemän, nämligen en amanuens,

21

Kunyl. Majus proposition nr 159.

en extra ordinarie expeditionsvakt, ett extra ordinarie kontorsbiträde, ett
extra ordinarie skrivbiträde ävensom en extra telefonist.

I nära anslutning till förslaget rörande sjukvårdsstyrelsens omorganisation
hava de sakkunniga gjort framställning örn inrättande av en särskild stat för
sjukvårdsväsendets förrådspersonat. Till denna fråga återkommer jag i det
följande vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag.

Det förslag till omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,
för vilket i det föregående redogjorts, vill jag i princip lämna min anslutning.

Yad beträffar den av de sakkunniga förordade indelningen å byråer samt
de olika byråernas föreslagna arbetsområden finner jag mig såtillvida bora
tillstyrka förslaget i denna del, att jag föreslår inrättande inom styrelsen av
en hälso- och sjukvårdsbyrå samt en materielbyrå med av de sakkunniga föreslagna
arbetsuppgifter. Avgörande skäl synas mig däremot icke hava forebragts
för inrättande inom styrelsen av en särskild civilbyrå. De sakkunniga
hava visserligen såsom en brist i den nu gällande organisationen framhållit
den ringa tillgången på civil personal med insikter i och erfarenheter av
administrativa arbetsuppgifter av skilda slag. Med den förstärkning av den
administrativa, för styrelsen gemensamma personalen, som jag i det följande
kommer att föreslå, synes emellertid denna brist få anses bliva tillfredsställande
avhjälpt utan en så genomgripande åtgärd som inrättande av en
särskild civilbyrå. Åtskilliga ärenden av administrativ natur förutsättas därvid
alltjämt böra handläggas gemensamt med civila departementet, varigenom
de administrativa och allmänt juridiska synpunkterna fullt ut torde komma
till sin rätt.

Yad beträffar den föreslagna hälso- och sjukvårdsbyråns inre organisation
är jag såtillvida ense med de sakkunniga, att jag finner chefskapet över byrån
böra anförtros åt överfältläkaren. Likaså biträder jag de sakkunnigas förslag
örn en regementsläkare såsom överfältläkarens närmaste man vid utövandet
av ledningen av byråns arbete. Däremot synes det mig icke ådagalagt, att
ytterligare en regementsläkare skulle vara erforderlig för att såsom särskild
föredragande tillföra sjukvårdsstyrelsen speciell sakkunskap inom socialhygienens
område. I den mån behovet av expertis pa förevarande område icke
kan tillgodoses på den av statskontoret anvisade vägen genom anlitande av
statens institut för folkhälsan, lärer hinder ej möta att tillkalla särskild sakkunnig
för varje särskilt fall.

Jag föreslår sålunda, att hälso- och sjukvårdsbyrån med de av de sakkunniga
föreslagna arbetsuppgifterna organiseras med överfältläkaren såsom chef och
med en regementsläkare för bestridande av det egentliga byråarbetet.

Beträffande materielbyrån anser jag lika med de sakkunniga, att en regementsofficer
ur trängen bör utöva chefskapet över nämnda byrå. Genom denna
anordning torde det på ett rationellt sätt bliva sörjt för att de viktiga materielärendena
bliva ur militär synpunkt tillfredsställande handlagda. För ändamålet
bör staten för officerare och underofficerare vid trängen utökas med en
majorsbeställning, vartill jag återkommer i annat sammanhang.

22

Kungl. Majus proposition nr 159.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle å materielbyrån tjänstgöra även en
kapten ur trängen och en kapten ur intendenturkåren. För min del anser jag
mig icke kunna tillstyrka upptagande å respektive stater av nya beställningar
för detta ändamål. I stället vill jag föreslå, att den befattning för pensionerad
officer som för närvarande är anknuten till sjukvårdsstyrelsen alltjämt bibeliålles.

Vad angar arvodet åt den apotekare, som skall förestå materielbyråns
läkemedelsavdelning, vill jag erinra, att det i det föregående omnämnda
betänkandet angående läkemedelsförsörjningen förutsätter inrättande inom
sjukvårdsstyrelsen av en till materielbyrån ansluten läkemedelsavdelning
med uppgift att planlägga försvarsväsendets läkemedelsförsörjning i fred
och i krig. Föreståndaren för denna avdelning förutsättes skola vara föreståndaren
för det militärapotek, örn vars inrättande jag i annat sammanhang framlägger
förslag. För sitt arbete som föreståndare för läkemedelsavdelningen
skulle denne äga åtnjuta ett å arméförvaltningens stat upptaget årsarvode av
2,000 kronor. Till denna anordning giver jag min anslutning.

Vad beträffar den av de sakkunniga föreslagna fasta expertorganisationen
finner jag mig för närvarande ej vilja taga ställning till förslaget i denna del
i annan mån än att, pa sätt statskontoret föreslagit, den för sjukvårdsstyrelsen
avsedda anslagsposten till arvoden åt sakkunniga torde böra höjas från 1,000
till 5,000 kronor. Rörande dispositionen av denna anslagspost torde det böra
ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av sjukvårdsstyrelsen giva närmare
föreskrifter.

Jag övergår sa till fragan örn organisationen av den för sjukvårdsstyrelsen
gemensamma personalen. I anslutning till vad jag anfört i det föregående
torde till denna grupp böra hänföras den för styrelsen erforderliga civila
administrativa personalen. I viss anslutning till vad allmänna lönenämnden
och statskontoret i denna del anfört anser jag ledningen av det administrativa
arbetet a styrelsen kunna anförtros åt en befattningshavare i sekreterargrad.
Denne sekreterare torde emellertid icke böra placeras i högre lönegrad än
den 24:e. — Den administrativa personalen i övrigt torde i enlighet med de
sakkunnigas förslag böra beräknas till en notarie (A 21) och en heltidsamanuens
(Eol8).

De sakkunnigas förslag rörande registratorsgöromålens bestridande har ej
givit mig anledning till erinran. Lika med allmänna lönenämnden förutsätter
jag, att vid det ifrågavarande kanslibiträdets avgång registratorsbefattningen
besättes med arvodist. Gent emot beräkningen av antalet erforderliga kvinnliga
biträden i övrigt har jag intet att erinra; dock synes den till inrättande
föreslagna ordinarie kontorsbiträdestjänsten utan olägenhet kunna utbytas
mot ett extra ordinarie biträde, varför alltså tre extra ordinarie kontorsbiträden
(Eo 4) skola ingå i organisationen. I detta antal ingår ett för förenämnda
läkemedelsavdelning avsett biträde, vilket av läkemedelsförsörjningssakkunniga
föreslagits till inplacering i lönegrad MEo 4. Enligt allmänna
grunder torde emellertid a detta biträde böra tillämpas civila icke-ordinariereglementet,
varför vederbörande här upptages i lönegrad Eo 4. Huruvida

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ytterligare kvinnlig biträdespersonal må bliva erforderlig, torde få bliva beroende
av erfarenheterna. —— Yakttjänstgöringen å sjukvårdsstyrelsen torde
liksom hittills få bestridas av en extra ordinarie expeditionsvakt (Eo 5).

Den av mig i det föregående förordade nyorganisationen av arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse innebär i sina huvuddrag följande. Styrelsen skulle
bestå av två byråer — hälso- och sjukvårdsbyrån samt materielbyrån ävensom
gemensam personal enligt följande uppställning:

hälso- och sjukvårdsbyrån, chef överfältläkaren, en regementsläkare;

materielbyrån, chef major ur trängen, en apotekare, föreståndare för
läkemedelsavdelningen, en pensionerad officer, ett extra ordinarie kontorsbiträde
(Eo 4); samt

för styrelsen gemensam personal, en sekreterare (A 24), en notarie
(A21), en amanuens (Eol8), ett kanslibiträde (å övergångsstat), en extra
ordinarie expeditionsvakt (Eo 5), ett kontorsbiträde (A 4), två extra ordinarie
kontorsbiträden (Eo 4) samt en extra telefonist (Ex 2).

För tillkallande av expert- och sakkunnighjälp ställes ett belopp av 5,000
kronor till styrelsens förfogande.

Med denna organisation blir den nuvarande befattningen för en pensionerad
underofficer (förrådsförvaltare) överflödig. På sätt under lantförsvarets avlöningsanslag
anföres, torde emellertid denna befattning böra överföras till
den föreslagna nya staten för sjukvårdsväsendets förrådspersonal.

Det av mig tillstyrkta omorganisationsförslaget innebär åtskilliga förändringar
i avseende å arméförvaltningens avlöningsstat samt vissa stater
under lantförsvarets avlöningsanslag. Beträffande de sistnämnda — till vilka
jag återkommer vid behandlingen av vederbörliga stater — påkallas sålunda
uppförande av följande nya beställningar, nämligen å staten för fältläkarkåren
en regementsläkare (lönegrad Ca 26) samt å staten för officerare och
underofficerare vid trängen en major (lönegrad Oa 4).

Beträffande arméförvaltningens avlöningsanslag, till vilket jag nu anhåller
att få återkomma, medför den av mig förordade organisationen av sjukvårdsstyrelsen
jämte de inledningsvis tillstyrkta personalförändringarna i avseende
å ämbetsverkets departement och fortifikationsstyrelse följande ändringar.

Å personalförteckningen bör sålunda till en början upptagas ytterligare en
sekreterare i lönegraden A 24 och anslagsposten till avlöning till tjänstemän
ä ordinarie stat i följd härav ökas med 9,951 kronor från nuvarande 456,900
kronor till, i avrundat tal, 467,000 kronor. Med hänsyn emellertid till de
principer, som varit vägledande för budgetarbetet och för vilka chefen för
finansdepartementet redogjort i statsverkspropositionen till innevarande års
riksdag (Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor,
sid. 1—2) torde förevarande anslagspost kunna nedsättas till 454,000 kronor.

Å personalförteckningen bör vidare i enlighet med vad inledningsvis anförts
under rubrik Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20 upptagas
1 notarie i lönegrad Eo 21.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I anslutning till vad inledningsvis anförts torde anslagsposten till avlöningar
till tjänstemän å övergångsstat böra minskas med 2,100 kronor till
43,200 kronor och i personalförteckningen anmärkas, att lön åt den därstädes
upptagna notarien å övergångsstat beräknats allenast för tiden till och nied
den 31 mars 1941.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, vilken post i den nu gällande staten är upptagen med 145,436
kronor, torde böra upptagas arvoden dels till 1 apotekare, föreståndare för
läkemedelsavdelningen å sjukvårdsstyrelsens materielbyrå, med 2,000 kronor,
dels ock till sakkunniga å sjukvårdsstyrelsen ytterligare 4,000 kronor, varemot
vederbörlig anslagspost minskas med kostnaderna för arvode till 1 pensionerad
underofficer med 2,130 kronor. Som inledningsvis tillstyrkts vissa förändringar
i avseende å arvodisterna vid fortifikationsstyrelsen, medförande en kostnadsökning
av 4,950 kronor, torde nu ifrågavarande anslagspost å avlöningsstaten
böra beräknas till (145,436 + 4,950 + 6,000 — 2,130=) 154,256 kronor.

Vad därefter angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, vilken för närvarande är upptagen med 96,200 kronor, därav 79,500
kionor till grundavlöningar m. m. och 16,700 kronor till avlöningsförhöjningar
m. m., får jag erinra, att jag inledningsvis tillstyrkt inrättande vid arméförvaltningen
av en extra ordinarie notariebefattning (Eo 21), en amanuensbefattning
(Eo 18) från och med den 1 januari 1941 samt tre extra ordinarie kontoisbiträdesbefattningar
(Eo 4), medförande ökningar av grundavlöningsposten
med respektive 6,831, 2,832 samt 8,406 kronor, eller tillhopa 18,069 kronor,
samt ökningar av posten till avlöningsförhöjningar med respektive 858, 402
och 1,080 kronor, eller tillhopa 2,340 kronor.

Av vad jag i det föregående anfört rörande sjukvårdsstyrelsens ickeordinarie
kvinnliga biträdespersonal följer, att under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal medel böra beräknas för ytterligare två
extra ordinarie kontorsbiträden Eo 4 samt en telefonist Ex 2, varigenom grundavlöningsposten
skulle höjas med (5,604 + 2,454 =) 8,058 kronor och posten
till avlöningsförhöjningar med (3 X 360=) 1,080 kronor. I anslutning härtill
beräknar jag medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal till för grundavlöningar (79,500 + 18,069 + 8,058 =) 105,627
kronor, eller i avrundat tal, 105,700 kronor, samt för avlöningsförhöjningar
m. m. (16,700 + 2,340 + 1,080=) 20,120 kronor, eller i avrundat tal 20,100
kronor, varför förevarande anslagspost i sin helhet kommer att uppgå till
(105,700 + 20,100 =) 125,800 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän torde i överensstämmelse med vad därom anförts i statsverkspropositionen
till 1939 års riksdag böra beräknas till i sin helhet 873 kronor.

Till rörligt tillägg torde enligt numera tillämpade grunder böra beräknas
56,871 kronor.

I enlighet med vad salunda anförts kommer det sammanlagda medelsbehovet
under arméförvaltningens avlöningsanslag att uppgå till (454,000 + 43,200 +
154,256 + 125,800 + 873 + 56,871 =) 835,000 kronor.

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Tillika med ny personalförteckning torde ny avi
valtningen, upprättad i enlighet med det nu sagda, böra föreläggas riksdagen
för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för den civila personalen
vid arméförvaltningen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generalkrigskommissarie .................................... B 3

4 krigsråd ............................................................ A 30

1 ombudsman ...................................................... A 26

1 sekreterare ...................................................... A 26

2 revisionskommissarier ....................................... A 26

3 sekreterare ...................................................... A 24

1 pensionskamrerare ............................................. A 24

1 sekreterare och kamrerare .................................... A 24

2 kamrerare ......................................................... A 24

5 notarier ............................................................ A 21

10 revisorer ......................................................... A 21

2 bokhållare ......................................................... A-21

1 kassör ............................................................... A 15

1 kansliskrivare ................................................... A11

8 kanslibiträden ................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ....................................... A 7

8 expeditionsvakter ................................................ A 5

16 kontorsbiträden ................................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bokhållare ......................................................... A 21

1 notarie (till och med den 31 mars 1941) .................. A 21

1 registrator ......................................................... A 21

3 kansliskrivare ................................................... All

1 kanslibiträde ...................................................... A 7

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie ............................................................ Bo 21;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .......................................... kronor 454,000: —

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis .................................... » 43,200: —

26

Kungl. Majus proposition nr 159.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t ........................ kronor 154,256: —

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a.

Grundavlöningar

m. m................... kronor 105,700: —

b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslags vis.

...................... 20,100: -- » 125,800: —

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... » 873: —

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 56,871:-—

Summa förslagsanslag kronor 835,000: -—;

dels och till avlöning till personal vid arméförvaltningen för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 835,000 kronor.

2. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.,

förslagsanslag.

[2.] I Kungl. Maj:ts proposition nr 247 till 1939 års lagtima riksdag beräknades
anslagsposterna under förslagsanslaget till avlöning till personal vid
staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1939/40 sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater ... kronor

B. Rörligt tillägg ................................................... »

C. Kallortstillägg ................................................... »

D. Felräkningspenningar ....................................... »

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl ........................ »

F. Anställningspenningar ....................................... »

G. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt man skap

............................................................ »

H. Lönefyllnad åt musikdirektörer ........................... »

I. Kostnader för musikelever ................................. »

J. Gottgörelse för tjänstehästar .............................. »

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden ......................................................... »

L. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag ......... »

M. Vissa arvoden m. m........................................... »

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda ut gifter

m. m.................................................... »

Summa kronor

34,430,355

1,475,000

97.000

16.000

240.000

74.000

100.000
7,980

23,940

12,500

16.000
715,000
327,914

50,000:

37,585,689: —

Den sålunda erhållna summan ansågs kunna minskas med dels 400,000
kronor till följd av att nytillkommande befattningar i vissa fall beräknades
bliva tillsatta först den 1 oktober 1939, dels 900,000 kronor, utgörande beräk -

27

Kungl. Majus proposition nr 159.

nåd ersättning för tjänstebostäder, dels 200,000 kronor, motsvarande beräknad
ersättning från respektive landsting till vissa militära sjukhus för vård av
civila patienter å sjukhusen, dels ock 150,000 kronor till följd av att personal
å övergångsstat beräknades uppehålla vissa å stat uppförda, för pensionerad
personal avsedda arvodesbefattningar, eller med sammanlagt 1,650,000 kronor.
Den verkställda beräkningen utvisade därefter ett medelsbehov av 35,935,689
kronor.

Med hänsyn till den utökning av personalkadrerna, som vore avsedd att äga
rum under budgetåret 1939/40, ansåg man sig emellertid kunna utgå ifrån, att en
ansenlig del av personalen under nämnda budgetår bomme att uppbära lön
enligt lägre löneklasser än man vid fastställandet av gällande grunder för
beräkningen av avlöningsanslag räknat med. Vidare ansåg man sig hava att
räkna med att en del beställningar under året bomme att vara vakanta. Till
följd härav ansågs det nyssnämnda beloppet, 35,935,689 kronor, böra minskas
till 35,000,000 kronor. I enlighet härmed har anslaget å riksstaten för innevarande
budgetår uppförts med sistnämnda belopp.

Enligt 1936 års riksdags beslut skulle övergången till den vid nämnda riksdag
antagna härordningen äga rum i tre skeden, av vilka det första skulle
omfatta budgetåret 1936/37, det andra tiden 1937—1940 och det tredje tiden
1940—1946.

Sedan dåvarande t. f. chefen för armén med skrivelse till Kungl. Majit den
30 december 1936 bland annat framlagt förslag till reglerande föreskrifter beträffande
de förändringar i de aktiva officers- och underofficerskadrerna, som
borde vidtagas under andra övergångsskedet, ävensom plan över dessa kaderförändringar,
har denna plan under budgetåren 1936/37—1939/40 i huvudsak
följts.

Till ledning för manskapsrekryteringen under anställningsåren 1936—1940
har tjänat en av Kungl. Majit genom brev den 6 november 1936 fastställd plan.

I skrivelse till Kungl. Majit den 15 juli 1939 har chefen för armén framlagt
förslag till plan för kaderökningen under det återstående tredje övergångsskedet,
Enligt en vid nämnda skrivelse fogad tablå uppgår antalet nya beställ-,
ningar, som under nämnda skede skola upprättas för genomförande av 1936
års härordningsbeslut, till 39 kaptens-, 34 löjtnants-, 54 fänriks-, 20 fanjunkar-,
29 sergeants- och 34 furirsbeställningar. Då den genom försvarsbeslutet bestämda
personalökningen vid staber, skolor och dylikt redan genomförts under
andra övergångsskedet, avse de nu föreslagna kaderökningarna i sin helhet
truppförbanden.

Vid arméchefens omförmälda skrivelse har fogats ett förslag till plan för
genomförandet av de avsedda kaderökningarna under det nyssnämnda övergångsskedet.

Enligt vad i skrivelsen angivits hade vid uppgörandet av denna plan
eftersträvats, att kadrerna skulle bliva fyllda så snart som möjligt, utan att
ökningen skedde snabbare än befordringsförhållandena och beräknad tillgång
på personal medgåve.

28

Kungl. Majus proposition nr 159.

Ett undantag från denna regel hade emellertid ansetts böra göras beträffande
fänriksbeställningarna, villia enligt vad som förutsatts vid genomförandet
av 1939 års militära avlöningsreglemente hädanefter skulle uppdelas på ordinarie
beställningar, upptagna på truppförbandens stater, och extra ordinarie
befattningar, för vilka erforderliga avlöningsmedel skulle beräknas å en särskild
under avlöningsanslaget upptagen anslagspost. En undersökning visade,
att med det till och med 1940—1942 års kurs vid krigsskolan fastställda
kadettantalet sammanlagda antalet erforderliga extra ordinarie och ordinarie
fänriksbeställningar under de närmaste åren komme att något överskrida det
totala antal fänriksbeställningar, som förutsatts i försvarsordningen.

Den sålunda av chefen för armén uppgjorda planen för kaderökningarna
under det tredje övergångsskedet torde i huvudsak böra tjäna till ledning vid
uppgörandet av förslag till stater för truppförbanden under de närmaste
budgetåren. Till frågan örn de planenliga kaderökningarna under budgetåret
1940/41 återkommer jag i det följande vid behandlingen av staterna för truppförbanden
m. m.

För undvikande av rubbningar i arbetsförhållandena vid skolor och truppförband
samt för begränsande av de med personalens omplacering förenade
flyttningskostnaderna torde de för nästkommande budgetår planerade kaderökningarna
i allmänhet böra genomföras först från och med den 1 oktober 1940.

Ehuru de kaderökningar, som skola vidtagas under nästkommande budgetår,
således i regel icke komma att företagas förrän en fjärdedel av budgetåret
förgått, torde dock — såsom skett för innevarande budgetår — av budgettekniska
skäl lön för de nytillkommande beställningarna böra beräknas för hela
budgetåret. Då staterna för truppförbanden härigenom komma att förete ett
något för högt avlöningsbelopp, har från det beräknade totala avlöningsbeloppet
avdrag ansetts böra göras med ett belopp, motsvarande den ungefärliga
summan av de belopp, varmed ifrågavarande stater blivit för högt
beräknade.

För budgetåret 1940/41 torde förslagsanslaget till avlöning till personal
vid staber och truppförband m. fl. böra beräknas under följande rubriker:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

C. Rörligt tillägg.

D. Kallortstillägg.

E. Felräkningspenningar.

E. Hyres- och ortstillägg.

G. Anställningspenningar.

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

I. Lönefyllnad åt musikdirektörer.

J. Kostnader för musikelever.

K. Gottgörelse för tjänstehästar.

L. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

M. Ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag.

Kungl. Majus proposition nr 159.

29

N. Vissa arvoden m. m.

O. Avlöning till civila skrivbiträden.

P. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

Q. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

A. Avlöningsförmåneri upptagna i vederbörliga stater.

Under denna rubrik äro för innevarande budgetår upptagna
dels generalitetet och personalkårer, omfattande staterna för generalitetet,
generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttygkåren, fortifikationskåren, intendenturkåren,
fältläkarkåren och fältveterinärkåren,

dels staber, inspektioner m. m., omfattande staterna för arméstaben jämte
krigsarkivet, truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna,
arméfördelningsstaberna m. m. samt rullföringsbefälhavare med

biträden, . i • te dels

undervisningsverken, omfattande staterna för krigsskolan, krigshog skolan,

artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
ridskolan, artilleriets skjutskola samt arméns underofficersskola,

dels truppförbanden m. m., omfattande staterna för infanteriet, kavalleriet,
artilleriet, ingenjörtrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna, tygdepartementets
fabriker och anstalter, väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition

samt armémuseum, .

dels garnisonssjukhusen m. m. omfattande staterna för garnisonssjukhuset
i Stockholm, garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och
Sollefteå, garnisonssjukhuset i Boden samt staten för arméns sjuksköterskekår,
dels ock polispersonalen, omfattande staten för polispersonalen i Boden

och å Karlsborg. roin-.a

Såsom i statsverkspropositionen till innevarande ars riksdag framhållits

torde kostnaderna för garnisonssjukhusen från och med nästkommande
budgetår icke vidare böra upptagas under lantförsvarets avlöningsanslag utan
beräknas i annan ordning. Med hänsyn härtill torde uppställningen för nästkommande
budgetår så tillvida böra ändras att rubriken Garnisonssjukhusen
m m bortfaller. Den under nämnda rubrik för närvarande upptagna staten
för arméns sjuksköterskekår torde i likhet med staten för tygdepartementets
fabriker och anstalter m. fl. stater böra upptagas under rubriken Truppförbanden
m. m. . ^

Under sistnämnda rubrik torde vidare böra upptagas en ny stat for sjuk vårdsväsendets

förrådspersonal.

Här torde böra anmärkas, att lönerna för arméns olika manskapskategoner
beräknats enligt följande löneklasser i det föreslagna nya manskapsavlonmgsreglementet,
nämligen för furirer 9:e, för korpraler 5:e samt för vicekorpraler
och meniga 2:a löneklassen.

I. Generalitetet och personalkårer.

Beträffande den under förevarande rubrik upptagna staten för artilleristabskåren
ifrågasätter jag icke någon ändring för nästkommande budgetår Med
avseende å övriga under rubriken upptagna stater får jag anföra följande.

30

Kungl. Majus proposition nr 159.

Staten för g-eneralitetet. Under denna stat är för närvarande upptagen en
beställning för en inspektör för kavalleriet i lönegraden Ob 2. Då för framtiden
beställningshavare i denna lönegrad icke synas böra vara uppförda å
staten för generalitetet, torde ifrågavarande beställning för nästkommande
budgetår i enlighet med arméförvaltningens i ämnet framlagda förslag böra
avföi as från denna stat och i stället uppföras å staten för truppslagsinspektionerna
samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna under II. Kavalleriinspektionen.
Statens för generalitet slutsumma bör till följd härav minskas
med i runt tal 15,000 kronor till 173,100 kronor.

Staten för generalstabskåren. Å denna stat är för närvarande upptagen
bland annat en överstebeställning i lönegraden Oa 6. I skrivelse till Kungl.
Maj.t den 29 september 1939 har chefen för armén gjort framställning örn
att denna beställning måtte omändras till en beställning i alternativt lönegraden
Ob 1 eller Oa 6 och därvid anfört bland annat följande:

För att kunna erhålla ifrågavarande beställning skall vederbörande enligt
generaistabskårens nu gällande instruktion § 4, moni. 1, (SF nr 670/1937)
»vara överstelöjtnant vid generalstabskåren eller vara överste eller överste lojtnant

och förut hava tillhört nämnda kår (generalstaben)».---

... 01''ganiserandet av arméstabens utbildningsavdelning och för handläggning
av det ökade antal ärenden berörande särskilt trupputbildnin^en,
sorn i och med den nya försvarsordningen tillfördes utbildningsavdelningen
ansågs det mest ändamålsenligt att såsom chef för ifrågavarande avdelning
till generalstabskåren intransportera en av infanteriregementscheferna. Härigenom
skulle säkerställas, att avdelningschefen bomme att äga den för
arbetet vid avdelningen i detta läge erforderliga, praktiska erfarenheten såsom
truppförbandschef.

Det kail även framgent komma att visa sig ändamålsenligt att till överstebeställning
vid generalstabskåren överföra en regementschef för att inom
någon av arméstabens underavdelningar (infanteri- eller kavalleriinspektionerna)
hava tillgång till en officer med sådan chefs praktiska erfarenhet.

Jämlikt »Instruktion för chefen för armén jämte honom underlydande or<*an
för utövande av lantförsvarets militära ledning» (SF nr 669/1937) § 16 morn.
5, skall chefskapet över arméstaben och generalstabskåren, därest chefen för
arméstaben är förhindrad bestrida sin tjänst, såvida icke Kungl. Majit på
förslag av chefen för armén annorlunda förordnar, utövas av den till tjänsteställningen
främste av de vid arméstaben tjänstgörande generalstabsofficerarna
såsom befälhavare med de skyldigheter och rättigheter, som tillkomma regementsbef
kidavare, enligt vad därom särskilt är stadgat. Sagde befälhavare
skall härvid jämväl med enahanda befogenhet bestrida inspektionsnryndigheten
vid militärläroverken enligt chefens för armén närmare bestämmande.
En vid arméstaben placerad överste vid generalstabskåren kan sålunda i enlighet
med här anförda bestämmelser komma att uppbära i stort sett samma
ansvar som en regementschef.

Med nu gällande lönesystem torde det icke föreligga möjlighet att för framtiden
tillgodose önskemålet att kunna placera regementschef såsom överste
vid generalstabskåren; det kan nämligen icke antagas, att en beställningshavare
med icke ortsgraderad lön örn 15,000 kronor för år skall befinnas hågad övergå
till beställning med en ortsgraderad lön, som å högsta dyrort (Stockholm)
uppgår till 14,010 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159. 31

I utlåtande den 20 oktober 1939 över berörda framställning har försvarsväsendets
lönenämnd anfört följande:

Lönenämnden vill först framhålla, att det nya lönesystemet icke lärer medföra
löneminskning för beställningshavare i lönegraden Ob 1, som i anslutning
till de i 3 § militära avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna
transporteras till överstebeställning i lönegraden Oa 6. Det i 10 § 3 morn.
avlöningsreglementet givna stadgandet torde nämligen vara avsett även för
ett dylikt fall. Lönenämnden kan sålunda icke finna, att den utav chefen för
armén ifrågasatta anordningen skulle vara erforderlig för att säkra ett ur
militära synpunkter önskvärt personval. Ur denna synpunkt torde fördenskull
framställningen icke påkalla åtgärd.

En sak för sig är, att den ifrågavarande överstebeställningen måhända kan
anses vara av den kvalificerade beskaffenhet, att den bör jämställas med
regementschef sbeställning och sålunda placeras i lönegraden Öb 1. Huruvida
detta är förhållandet kan lönenämnden icke avgöra på grundval av den nu
föreliggande framställningen. Örn och i vilken mån några andra till överstegraden
hänförliga beställningar än dem, som i samband med löneregleringen
uppförts i lönegraden Ob 1, böra erhålla en ändrad löneställning, måste för
övrigt enligt 1936 års lönekommittés mening bliva i väsentlig mån beroende
av de resultat, som vid den förutsatta — och beträffande vissa förvaltningsområden
numera igångsatta — tjänsteförteckningsrevisionen kunna komma
att framgå med avseende å sådana civila befattningar, vilka i fråga örn nuvarande
lönenivå samt i fråga örn arbetsuppgifter och ställning ° inom förvaltningsorganisationen
kunna anses närmast jämförliga med ifrågavarande
militära chefsbefattningar.

Med hänsyn till att sålunda frågan örn ändrad löneställning for bland andra
den i framställningen avsedda beställningen i en framtid kommer att bliva
föremål för statsmakternas prövning i annat sammanhang, torde det icke
vara rådligt att nu till särskild behandling upptaga det här föreliggande
spörsmålet.

Såsom av lönenämndens ifrågavarande utlåtande framgår lära de nu gällande
avlöningsbestämmelserna icke föranleda löneminskning för en regementschef,
som efter det militära avlöningsreglementets ikraftträdande transporteras
till ifrågavarande överstebeställning vid generalstabskåren. Av denna anledning
föreligger därför icke något skäl att vidtaga någon ändring beträffande
löneställningen för denna beställning, vilken vid det nya avlöningsreglementets
tillkomst ansetts böra placeras i samma lönegrad som övriga för regementschefer
icke avsedda överstebeställningar.

Då jag icke heller i övrigt ifrågasätter någon ändring beträffande staten
för generalstabskåren torde denna stat för nästkommande budgetår böra
upptagas med samma belopp som för innevarande budgetår, 510,300 kronor.

Staten för Kitty skåren. Jämlikt 1936 års försvarsbeslut skall vid Stockholms
tygstation finnas en tygofficer, beordrad ur truppförbanden, vilken förutom
sin lön åtnjuter ett årligt arvode av 600 kronor, uppfört å staten för tygdepartementets
fabriker och anstalter.

T sin skrivelse den 27 september 1939 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1940/41 har arméförvaltningen framhållit, att signalregementets
tygverkstad, vilken vöre avsedd att efter Stockholms tygstations utflyttning

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

till Järvafältet sammanföras med tygstationen, vore av den storleksordning,
att den borde förestås av en tygofficer. Emellertid vore befälstillgången vid
truppförbanden så knapp, att det för framtiden torde möta oöverstigliga svårigheter
att erhålla officerare ur truppförbanden för uppehållande av vare sig
denna eller den redan vid tygstationen befintliga tygofficersbefattningen.
Ämbetsverket hemställde därför, att å fälttygkårens stat måtte uppföras två
nya kaptensbeställningar, vilkas innehavare skulle avses för dessa befattningar.

Då det med hänsyn till befälsbehovet vid artilleriet för närvarande torde
möta svårigheter att ur artilleritruppförbanden beordra en officer till tjänstgöring
vid Stockholms tygstation, anser jag mig böra tillstyrka, att en särskild
kaptensbeställning inrättas för den nuvarande tygofficeren därstädes. Beställningen
i fråga torde i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit böra
uppföras å staten för fälttygkåren. Enär någon sammanföring av Stockholms
tygstation och signalregementets tygverkstad icke lärer kunna påräknas under
nästkommande budgetår, saknar jag anledning att i detta sammanhang ingå
på frågan örn behovet av en för nämnda verkstad avsedd ytterligare tygofficersbeställning.
Antalet kaptensbeställningar vid fälttygkåren — för
närvarande 20 — torde i enlighet med vad sålunda anförts för nästkommande
budgetår böra ökas till 21.

Å förevarande stat äro för närvarande uppförda sju tygingenjörsbeställningar
av 1. klassen i lönegrad Ca 27 och en tygingenjörsbeställning av
2. klassen i lönegrad Ca 24.

I sin förenämnda skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen
meddelat, att generalfälttygmästaren i en till ämbetsverket ingiven promemoria
bland annat gjort framställning örn uppflyttande av sistnämnda beställning
till en tygingen jörsbeställning av 1. klassen. Till stöd för denna framställning
hade generalfälttygmästaren anfört, att innehavaren av beställningen
i fråga hade att leda arbetet dels på radioverkstadens laboratorium, där bland
annat 5 högskoleutbildade ingenjörer vore sysselsatta, dels på konstruktionsavdelningen,
som förestodes av en högskoleutbildad ingenjör med biträde av
12 konstruktörer och ritare. Med hänsyn till den sakkunskap, som erfordrades
av denne beställningshavare, samt den arbetsbörda och det stora ansvar, som
numera åvilade honom, syntes det vara med rättvisa och billighet förenligt,
att den för honom avsedda beställningen uppflyttades till tygingen jörsbeställning
av 1. klassen. Härigenom komme också rekryteringen att underlättas.

För egen del har arméförvaltningen anfört, att frågan örn uppflyttning av
beställningen som tygingenjör av 2. klassen till beställning som tygingenjör
av 1. klassen visserligen syntes kunna lösas i samband med en blivande revision
av tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet. Med hänsyn
emellertid till vid radioverkstaden rådande särskilda förhållanden, syntes
dock inga hinder av principiell natur möta mot uppflyttning av ifrågavarande
beställning. Arméförvaltningen ansåge sig sålunda böra tillstyrka, att å staten
för fälttygkåren — med uteslutande av en beställning som tygingenjör av

2. klassen i lönegrad Ca 24 — uppfördes 8 beställningar som tygingenjörer av
1. klassen i lönegrad Ca 27.

33

Kungl. Majus proposition nr loit.

Försvarsväsendets lönenämnd, som den 13 november 1939 yttrat sig över
arméförvaltningens ifrågavarande förslag, har förklarat, att nämnden, vid det
förhållandet att en förbättrad löneställning syntes vara av behovet påkallad
för ifrågavarande beställning, icke haft något att erinra mot detsamma.

För min del finner jag mig icke böra för närvarande tillstyrka den föreslagna
lönegradsuppflyttningen utan anser, att å fälttygkårens stat alltjämt
böra upptagas 7 tygingenjörer av 1. och 1 tygingenjör av 2. klassen.

Vid tygstationen i Boden äro för närvarande placerade sju tyghantverkare.
Av dessa torde fem ursprungligen hava varit avsedda för tjänstgöring vid de
fem forten i Bodens fästning, under det att de återstående två varit avsedda
för tygstationen i Boden. På grund av det ökade arbetet vid tygstationen
hava emellertid jämväl två av de för forten avsedda tyghantverkarna under
de senare åren måst helt disponeras för tygstationens räkning. Härigenom
hava emellertid två av forten kommit att sakna tyghantverkare. Vid dessa
fort hava befattningarna såsom uppbördsmän för tygmaterielen, vilka befattningar
regelmässigt förutsatts skola innehavas av tyghantverkare, därför måst
överlåtas å fortväblar eller fortmaskinister. Dessa senare befattningshavare,
vilkas huvuduppgift ligger på annat område, kunna emellertid självfallet icke
förutsättas besitta den ingående, på praktisk erfarenhet vunna kännedom örn
fortens tygmateriel, som är erforderlig för denna materiels rätta skötsel och
vård. Med hänsyn härtill och då någon av de vid tygstationen för närvarande
placerade tyghantverkarna på grund av arbetets omfattning därstädes icke
kunde överflyttas till tjänstgöring vid forten, har arméförvaltningen hemställt,
att för dylik tjänstgöring måtte å förevarande stat för nästkommande budgetår
uppföras ytterligare två tygliantverkarbeställningar, den ene av 1. klassen och
den andre av 2. klassen.

Denna framställning anser jag mig böra biträda. Å staten torde alltså
antalet tyghantverkare av 1. klassen, som för närvarande är 17, böra upptagas
med 18 och antalet tyghantverkare av 2. klassen — för närvarande 69 —
med 70.

Staten bör upptagas med en slutsumma av 1,234,700 kronor.

Staten för fortifikationskåreu. Såsom i propositionen nr 247 till 1939 års lagtima
riksdag framhölls skulle staten för fortifikationskåren enligt 1936 års
försvarsbeslut vid fullt utbyggd organisation upptaga bland annat 2 överstelöjtnants-
och 4 majorsbeställningar, av vilka en vore avsedd för chefen
för flygförvaltningens byggnadsavdelning. Genom beslut av nyssnämnda
riksdag utökades staten med ytterligare en maj or sbeställning, vadan densamma
numera vid fullt utbyggd organisation skall omfatta 5 dylika beställningar.
Med anledning av att befattningen såsom chef för flygförvaltningens
byggnadsavdelning för närvarande bestrides av en officer på flygvapnets stat,
upptager emellertid staten för fortifikationskåren för innevarande budgetår
endast 4 majorsbeställningar.

Bihang till riksdagens protokoll 11)40. 1 sami. Nr 159.

ilis 40 3

34

Kungl. Majus proposition nr 159-

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen anfört, att
chefen för fortifikationskåren — under erinran örn att den nuvarande chefen
för flygförvaltningens byggnadsavdelning vore skyldig att avgå med pension
under budgetåret 1940/41 — gjort framställning om upptagande för nämnda
budgetår av ytterligare en majorsbeställning å staten för fortifikationskåren.
Samtidigt har emellertid arméförvaltningen meddelat, att chefen för flygvapnet
i yttrande över denna framställning framhållit, att under budgetåret
1940/41 behov icke förefunnes att disponera officer ur fortifikationskåren för
befattningen såsom chef för flygförvaltningens byggnadsavdelning. Innehavaren
av denna befattning vore nämligen icke skyldig att avgå från sin beställning
förrän den 1 april 1941, och under återstoden av budgetåret förelåge
möjlighet att förordna beställningshavare vid flygvapnet att uppehålla
befattningen. Spörsmålet, huruvida för befattningens upprätthållande från
och med budgetåret 1941/42 borde avses regementsofficer vid flygvapnet eller
ur fortifikationskåren, borde, efter närmare utredning, underställas Kungl.
Maj:ts prövning.

Arméförvaltningen har ansett, att för ifrågavarande ändamål bör för nästkommande
budgetår uppföras en ny majorsbeställning å staten för fortifikationskåren.

Såsom av det föregående framgår skall staten för fortifikationskåren vid
fullt utbyggd organisation omfatta 5 majorsbeställningar, ehuru densamma
för närvarande, med anledning av att befattningen såsom chef för flygförvaltningens
byggnadsavdelning bestrides av en officer på flygvapnets stat,
endast upptager 4 dylika beställningar.

Då innehavaren av sistnämnda befattning under nästkommande budgetår
kommer att avgå med pension, torde staten för fortifikationskåren i enlighet
med vad arméförvaltningen föreslagit för nämnda budgetår böra utökas med
ytterligare en majorsbeställning. Med hänsyn till de delade meningar, som
synas råda angående upprätthållandet av befattningen som chef för flygförvaltningens
byggnadsavdelning, torde emellertid i en anmärkning till
staten böra föreskrivas, att den nya majorsbeställningen skall tillsättas endast
under förutsättning, att Kungl. Majit förordnar, att nyssnämnda befattning
skall upprätthållas av beställningshavare å fortifikationskårens stat. I

I sin förenämnda skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen
vidare, under åberopande av vad chefen för fortifikationskåren i skrivelse till
ämbetsverkets civila departement den 30 juni 1939 anfört angående behovet
av personal ökningar vid fortifikationskåren, gjort framställning om utökningav
staten för nämnda kår med en kaptensbeställning, avsedd för en fortifikationsbefälhavare
på Gotland, en löjtnantsbeställning, avsedd för en
fortifikationsofficer i Vaxholms fästning, samt fyra fanjunkarbeställningar,
av vilka en vore avsedd för Vaxholms fästning, en för Gotlands kustartilleriförsvar,
en för byggnadsavdelningen vid staben för Övre Norrlands trupper
samt en för motsvarande avdelning vid militärbefälets på Gotland stab.

Beträffande behovet av de sålunda föreslagna beställningarna, hade chefen

Kungl. Majus proposition nr loit. 35

för fortifikationskåren i sin förenämnda skrivelse den 30 juni 1939 anfört i
huvudsak följande:

För handhavande av de fortifikatoriska arbetena vid Fårösund hade i 1936
års försvarsbeslut avsetts den i militärbefälet på Gotland ingående fortifikationsofficeren,
i egenskap av fortifikationsbefälhavare på Gotland. Med hänsyn
till omfattningen av de arbetsuppgifter, som bomme att åvila fortifikationsofficeren
vid militärbefälet, läte sig emellertid en sådan förening av de
båda befattningarna å en och samma beställningshavare för framtiden icke
göra. Olägenheter hade dessutom uppstått därigenom att en och samma beställningshavare
inom sitt förvaltningsområde lydde under olika myndigheter.

Yad fortifikationspersonalen i Vaxholms fästning anginge utgjordes denna
enligt 1936 års försvarsbeslut av en regementsofficer, en kompaniofficer, en
fortifikationskassör och tre underofficerare. Sedan arbetena med den s. k.
havsbandslinjens befästande kommit i gång, hade denna arbetskraft visat sig
otillräcklig. De marina myndigheterna hade beräknat den nödvändiga förstärkningen
till 1 kompaniofficer och 1 underofficer. Kompaniofficeren avsåges
såsom arbetsledare, enär den enda nu befintliga kompaniofficeren icke
medhunne detta arbete utan måste ägna sig åt, förutom det starkt ökade byråarbetet,
handläggningen av ärenden rörande ordinarie underhåll, större reparationer
och nybyggnadsarbeten inom fästningens inre linje. Den för Vaxholms
fästning föreslagne nye underofficeren vore avsedd såsom arbetsledare vid
större arbetsplats inom havsbandslinjen.

Den för biträde vid Gotlands kustartilleriförsvar föreslagne underofficeren
vore oundgängligen erforderlig på grund av de omfattande kasern- och
befästningsanläggningar, som påginge vid Fårösund.

Beträffande slutligen de för byggnadsavdelningarna vid staben för Övre
Norrlands trupper och militärbefälets på Gotland stab avsedda underofficersbeställningarna
motsvarades dessa av två å staten för arméfördelningsstaberna
m. m. för närvarande upptagna arvodesbefattningar för expeditionsunderofficerare.
Vid ledigförklaringar under år 1939 hade emellertid dessa arvodesbefattningar
av brist på sökande icke kunnat återbesättas. I fråga örn den
förstnämnda befattningen hade tillsättningssvårigheter redan tidigare förefunnits.
Med hänsyn härtill och för att säkerställa tillgången på för byggnadsavdelningarna
erforderlig underofficerspersonal borde arvodesbefattningarna
i fråga utbytas mot motsvarande antal fanjunkarbeställningar på fortifikationskårens
stat.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka förslaget om utökande av fortifikationskåren
med en kapten och en löjtnant, avsedda den förre för Gotlands
kustartilleriförsvar och den senare för Vaxholms fästning. Likaså förefaller
det befogat att för tjänstgöring vid Gotlands kustartilleriförsvar å kårens stat
upptaga en ny fanjunkarbeställning. Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att
en å staten för arméfördelningsstaberna m. m. under rubriken II. Staben vid
övre Norrlands trupper upptagen arvodesbefattning för expeditionsunderofficer
utbytes mot en fanjunkarbeställning å nu förevarande stat. Däremot torde för
byggnadsavdelningen vid militärbefälets på Gotland stab även för nästkommande
budgetår böra avses en arvodesbefattning för en pensionerad underofficer.
Icke heller anser jag mig böra föreslå någon ny fanjunkarbeställning
för tjänstgöring i Vaxholms fästning.

I enlighet med vad sålunda anförts torde staten för fortifikationskåren för
nästkommande budgetår böra upptagas med en slutsumma av 329,700 kronor.

36

Kungl. Majus proposition nr 159.

Staten för intendenturkåren. I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen
meddelat, att chefen för intendenturkåren i skrivelse till ämbetsverket
den 28 juni 1939 gjort framställning örn utökning av personalen vid
kåren med två officerare. Av dessa avsåges den ene att ställas till chefens för
armén förfogande för att biträda med förberedelsearbetet för de årliga arméoch
vinterfälttjänstövningarna ävensom för uppdrag i övrigt i syfte att gagna
samarbetet mellan arméstaben och centralförvaltningen, i syfte att ernå en
förenklad och skyndsammare handläggning av förekommande ärenden. Då
kraven på omdöme och erfarenhet hos denne officer måste ställas högt, borde
han enligt chefens för intendenturkåren mening i staten uppföras såsom regementsofficer
eller kapten. Den andre officeren, en kapten, borde placeras vid
intendenturkårens chefsexpedition och avsåges för ifrågakommande förstärkning
av personalen vid intendenturdepartementets byråer, för tillfälliga uppdrag
samt för biträde åt försvarsstaben vid förberedelsearbetet för luftförsvarsövningar
m. m.

I sin nyssnämnda skrivelse har arméförvaltningen vidare meddelat, att
chefen för krigsskolan gjort framställning örn att den i krigsskolans stat upptagna
arvodesbefattningen för en pensionerad officer, avsedd såsom intendent
tillika kasernofficer vid skolan, måtte utbytas mot en å förevarande stat upptagen
kaptensbeställning på stat. Sistnämnda framställning hade tillstyrkts
av chefen för arméstaben, varjämte chefen för intendenturkåren ansett tillräckliga
skäl föreligga för att för denna befattning uppföra en ytterligare
kaptensbeställning vid intendenturkåren.

Med anledning av vad myndigheterna sålunda anfört har arméförvaltningen
förordat, att intendenturkårens stat för nästkommande budgetår ökas med
dels en beställning för major eller kapten, avsedd för placering vid arméstaben
såsom sakkunnig i förvaltningsfrågor och redogörare vid större övningar
m. m., dels ock en kaptensbeställning, avsedd för bestridande av befattning
såsom intendent vid krigsskolan.

Däremot har arméförvaltningen ansett tillräckliga skäl icke vara anförda
för uppförande av ytterligare en kaptensbeställning för intendenturkårens
chefsexpedition. De uppgifter, som skulle åligga innehavaren av denna beställning
med avseende å, bland annat, förberedelsearbetet för luftförsvarsövningar,
syntes ämbetsverket utan olägenhet kunna fullgöras av innehavaren
av den föreslagna beställningen som major eller kapten.

Sedermera har generalintendenten i skrivelse till chefen för armén den 31
januari 1940 på närmare anförda skäl hemställt örn framläggande av förslag
örn en förstärkning av intendenturkåren från och med budgetåret 1940/41, utöver
vad som i arméförvaltningens förberörda skrivelse föreslagits, med 1
regementsofficer och 6 kaptener.

Chefen för armén har i anledning av generalintendentens nyssberörda
framställning i skrivelse den 27 februari 1940 uttalat, att den av generalintendenten
föreslagna statökningen syntes välmotiverad. Med hänsyn till det stora
antalet vakanser inom officerskadern inom armén kunde det emellertid ifrågasättas,
huruvida det föreslagna antalet beställningar i sin helhet kunde be -

37

Kungl. Majus proposition nr loll.

sättas inom den närmaste tiden. Även örn därtill kompetenta officerare funnes
att tillgå, vore en transport till intendenturkåren ofta icke möjlig, enär hänsyn
måste tagas till övriga truppslags behov av officerare. Under förutsättning
att den i arméförvaltningens äskande upptagna statökningen (en major
eller kapten samt en kapten) komme till stånd, syntes därför ytterligare högst
tre beställningar böra tillkomma nästa budgetår. Som behovet av personal
med hänsyn till redan i fred föreliggande arbetsuppgifter torde vara mest
trängande vid intendenturkompanierna, borde dessa beställningar avses för
vart och ett av de tre intendenturkompanierna. Härvid syntes en major böra
avses för 1. intendenturkompaniet i Stockholm, vilket även med hänsyn till
befordringsförhållandena inom kåren vore lämpligt.

För egen del anser jag det vara ådagalagt, att officerskadern vid intendenturkåren
med hänsyn till kårens numera mycket omfattande arbetsuppgifter är
för knappt tillmätt och att en viss utökning därför är befogad. Med hänsyn
bland annat till föreliggande rekryteringssvårigheter synes emellertid utökningen
för närvarande böra begränsas till att omfatta allt som allt 1 majorsoch
2 kaptensbeställningar. Därvid förutsätter jag emellertid, att intendentsbefattningen
vid krigsskolan alltjämt skall uppehållas av en pensionerad
officer i arvodesbefattning och icke, såsom av arméförvaltningen föreslagits,
av en officer på aktiv stat.

Med föranledande av det sagda kommer intendenturkårens stat att sluta
på ett belopp av 1,277,800 kronor.

Staten för fältläkarkåren. Å staten för fältläkarkåren är för närvarande upptagen
en beställning för regementsläkare vid Värmlands regemente. I enlighet
med 1936 års härordningsbeslut skall denna beställning vid nuvarande innehavarens
avgång indragas och ersättas med en bataljonsläkarbeställning.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen gjort framställning
örn att den nuvarande regementsläkarbeställningen vid ifrågavarande
regemente måtte för framtiden få kvarstå samt i samband därmed anfört
följande:

1936 års försvarsbeslut innebar bland annat, att i Karlstad skulle förläggas
dels Värmlands regemente — vars organisation skulle minskas till »ungefär
en bataljons storlek» — och dels en flygflottilj. Av militärläkare skulle vid
flygflottiljen finnas en flygläkare av 1. graden och vid infanteritruppförbandet
—- efter nuvarande beställningshavares avgång — en bataljonsläkare. 1938 års
riksdag upphävde emellertid beslutet örn förläggning av en flygflottilj i
Karlstad.

Värmlands regemente torde efter genomförd organisation komma att bestå
av regementsstab m. m. av samma omfattning som vid normalregemente samt
6 kompanier. Även örn regementets organisation sålunda bliver mindre än
övriga infanteriregementens, synes det önskvärt, att för läkarbefattningen vid
regementet, med hänsyn till vederbörandes självständiga ställning och ansvar,
avse en regements- och icke en bataljonsläkarbeställning. De regementsläkaren
vid ett infanteriregemente påvilandé uppgifterna beträffande krigssjukvården
och mobiliseringsförberedelserna såväl beträffande regementet som inskrivningsområdet
torde — med hänsyn till regementets krigsorganisation — ej i

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

högre grad understiga dem vid ett normalinfanteriregemente. För dessa uppgifter,
vilka ej i tillnärmelsevis samma grad förefinnas vid övriga truppförband
med endast en läkare kräves ej blott den kontinuitet i erfarenhet och
inlevelse i orten, som en regementsläkaretjänst på ett helt annat sätt än en
bataljonsläkartjänst (= passage tjänst) garanterar, utan även att tjänsten
genom tillräckligt ekonomiskt vederlag och tjänsteställning förmår locka kvalificerade
aspiranter.

På grund av det anförda torde den nuvarande regementsläkarbeställningen
vid Värmlands regemente böra kvarstå och anmärkningen 1 under fält-läkarkårens
stat 1939/40 utgå.

De av arméförvaltningen anförda skälen för bibehållande av läkarbefattningen
vid Värmlands regemente som en regementsläkarbeställning synas mig
vara av vägande art. Såsom ett ytterligare skäl för en dylik anordning kan
anföras att infanteriets officersaspirantskola inom kort torde komma att förläggas
till regementet. Jag tillstyrker således, att för Värmlands regemente
avses en regementsläkarbeställning i stället för en beställning för bataljonsläkare.
I enlighet härmed bör anmärkning 1 till staten bortfalla.

Å staten för fältläkarkåren är för närvarande upptagen en beställning för
regementsläkare vid sjukvårdsinspektionen. I det föregående har jag vid behandlingen
av anslaget till avlöningar åt personal vid arméförvaltningen föreslagit,
bland annat, att för tillgodoseende av personalbehovet vid ämbetsverkets
sjukvårdsstyrelse och sjukvårdsinspektionen borde avses dels en
regementsläkare för styrelsen dels ock ytterligare en regementsläkare för
inspektionen. Då dessa läkare böra upptagas å staten för fältläkarkåren, torde
denna stat av nu nämnd anledning för nästkommande budgetår böra utökas
med två nya regementsläkarbeställningar.

För ombesörjande av sjukvården vid garnisonssjukhuset i Boden och truppförbanden
därstädes finnas för närvarande fyra regements- och två bataljonsläkare,
uppförda å staten för fältläkarkåren, ävensom en å staten för garnisonssjukhuset
uppförd läkare vid reumatikeravdelningen med arvode motsvarande
lönen för bataljonsläkare. Härtill komma tre extra underläkare vid garnisonssjukhuset,
anställda enligt medgivande av Kungl. Majit, samt två assistentläkare,
vilka icke åtnjuta någon kontantlön utan endast vissa naturaförmåner.
Av de å fältläkarkårens stat uppförda läkarna äro två av regementsläkarna
och de båda bataljonsläkarna anställda vid staben för Övre Norrlands trupper,
under det att de båda återstående regementsläkarna äro anställda vid garnisonssjukhuset.
Samtliga dessa läkare utom de båda sistnämnda regementsläkarna
och assistentläkarna, vilka endast tjänstgöra vid garnisonssjukhuset,
äro tjänstgöringsskyldiga vid såväl sjukhus som truppförband. En av de vid
staben anställda regementsläkarna fungerar jämväl såsom stabsläkare.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen erinrat örn att
chefen för övre Norrlands trupper i skrivelse till Kungl. Majit den 18 mars
1939 gjort framställning örn en omorganisation av sjukvården i Boden och
därvid hemställt, att läkarpersonalen därstädes måtte placeras på stab och
truppförband i enlighet med för arméfördelningarna gällande grunder även -

39

Kungl. Majus proposition nr 159.

som utökas med en fältläkare och två bataljonsläkare, samtliga uppförda å
staten för fältläkarkåren.

Arméförvaltningen har i sin nyssnämnda skrivelse den 27 september 1939
förklarat sig anse, att bärande skäl icke förelåge för ett frångående av den nuvarande
organisationen med samtliga läkare — med undantag av två rege
mentsläkare vid garnisonssjukhuset — placerade vid staben för Övre Norrlands
trupper. För tillgodoseende av det ökade läkarbehovet i Boden borde
tillkomma en fältläkare, avsedd såsom statsläkare vid staben för Övre Norrlands
trupper. Vidare borde en av de för närvarande förefintliga extra läkarna
upptagas såsom ordinarie bataljonsläkare, varjämte de båda andra bolde upptagas
såsom extra bataljonsläkare med avlöning enligt lönegraden MEx 22.
Samtliga de nytillkommande läkarna borde uppföras å fältläkarkårens stat
med placering vid staben för Övre Norrlands trupper. Slutligen borde jämväl
den för närvarande å staten för garnisonssjukhuset uppförda läkaren vid
reumatikeravdelningen upptagas å fältläkarkårens stat såsom ordinarie bataljonsläkare,
likaledes med placering vid staben för Övre Norrlands trupper.

I utlåtande den 5 januari 1940 över ett av särskilda sakkunniga den 3 november
1939 avgivet, till arméförvaltningen remitterat betänkande angående
vissa med vården av civila patienter å garnisonssjukhusen sammanhängande
spörsmål har emellertid ämbetsverket sedermera förklarat sig biträda ett av
dessa sakkunniga framlagt förslag att samtliga de tre förenämnda extra
läkarna vid garnisonssjukhuset i Boden ävensom ytterligare två läkare skulle
upptagas såsom extra bataljonsläkare i lönegraden MEx 22 å fältläkarkårens
stat med placering vid sjukhuset men med skyldighet att tjänstgöra jämväl vid
truppförband.

Av vad som i ärendet anförts i såväl arméförvaltningens förenämnda
skrivelse den 27 september 1939 som nyssnämnda sakkunnigbetänkande lärer
framgå, att den för tjänstgöring vid garnisonssjukhuset och truppförbanden
i Boden fast anställda läkarpersonalen är för fåtalig i förhållande till de
arbetsuppgifter, som åligga densamma. Det nuvarande systemet att förstärka
denna personal genom anställande för kort tid av civila läkare, vilka i första
hand äro knutna till sjukhuset men vid behov jämväl få tagas i anspråk för
truppsjukvården, medför olägenheter för såväl sjukhuset som truppförbanden,
varför detsamma icke kan anses vara tillfredsställande. Med hänsyn
härtill har jag ansett mig böra biträda de sakkunnigas av arméförvaltningen
tillstyrkta förslag, att läkarpersonalen i Boden utökas med fem extra bataljonsläkare
i lönegraden MEx 22, varvid förutsättes att de nuvarande extra läkarna
och assistentläkarna försvinna. Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att en
fältläkarbeställning upptages å staten för uppehållande av stabsläkarbefattningen
vid staben för övre Norrlands trupper.

Såväl arméförvaltningen som förenämnda sakkunniga hava förutsatt, att
samtliga de nytillkommande läkarbeställningarna liksom övriga militärläkarbeställningar
skola uppföras å fältläkarkårens stat. Såsom jag i samband med
behandlingen av garnisonssjukhusens avlöningsanslag får tillfälle att närmare

40

Kungl, Maj:ts proposition nr 159.

framhålla torde emellertid de huvudsakligen för garnisonssjukhusens behov
avsedda nja extra bataljonsläkarna vid såväl sjukhuset i Boden som övriga
garnisonssjukhus böra uppföras å staten för garnisonssjukhusen. Till denna
stat torde jämväl böra överföras de för närvarande å staten för fältläkarkåren
upptagna båda regementsläkarna vid garnisonssjukhuset i Boden och bataljonsläkaren
vid garnisonssjukhuset i Karlsborg, vilka samtliga äro helt avsedda
för tjänstgöring vid respektive sjukhus. Till denna fråga återkommer
jag i samband med behandlingen av garnisonssjukhusens avlöningsanslag.

Den föreslagna nya fältläkarbeställningen torde däremot böra uppföras å
staten för fältläkarkåren med placering vid staben för Övre Norrlands trupper.

Å förevarande stat äro för närvarande uppförda två beställningar för regementsläkare
vid garnisonssjukhuset i Stockholm. Såsom framgår av propositionen
nr 247 till 1939 års lagtima riksdag avsågos dessa båda regementsläkare
efter garnisonssjukvårdens i Stockholm överflyttande till Karolinska
sjukhuset skola utbytas mot två på viss tid förordnade biträdande överläkare
vid garnisonsavdelningen vid sistnämnda sjukhus. Dylikt utbyte skulle
emellertid ske först i mån av ifrågavarande beställningshavares avgång från
sina regementsläkarbeställningar. Sedan en av omförmälda läkare numera
avlidit, torde för nästkommande budgetår endast en regementsläkarbeställning
böra upptagas för garnisonssjukhuset i Stockholm. Denna beställning torde
böra avföras från förevarande stat och avlöningsmedel för densamma beräknas
under anslaget till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. I
samband härmed bör den nuvarande anmärkningen 2 till staten utgå.

Sedan en av de å staten för fältläkarkåren för innevarande budgetår upptagna
tva beställningarna för bataljonsläkare vid Kronobergs regemente numera
i enlighet med bestämmelse i anmärkning 3 till staten indragits, bör för nästkommande
budgetår upptagas endast en bataljonsläkarbeställning för nämnda
regemente.

Såsom jag i annat sammanhang anför torde den för arméns sjukvårdsväsende
behövliga förrådspersonalen böra sammanföras å en särskild stat
under avlöningsanslaget. I samband härmed torde den å staten för fältläkarkåren
uppförda förrådsvaktmästarbeställningen böra överföras till den nya
staten.

Å nu gällande stat för fältläkarkåren äro upptagna 25 beställningar för
bataljonsläkare vid kåren med lön av 2,400 kronor. Dessa beställningar,
vilka äro förenade med fullmakt, hava i enlighet med beslut av 1939 års lagtima
riksdag från och med den 1 juli 1939 i samband med det militära avlöningsreglementets
ikraftträdande omändrats till icke-ordinarie arvodestjänster,
varvid dock de dåvarande beställningshavarna medgivits rätt att bibehållas
vid sina dittillsvarande förmåner, därest de icke frivilligt ville övergå till de
nyinrättade icke-ordinarie arvodestjänsterna. I anmärkning till staten har
föreskrivits, att beställningarna i fråga skola vid nuvarande innehavarnas avgång
indragas och ersättas med icke-ordinarie arvodestjänster med motsvarande
avlöning.

41

Kungl. Majus proposition nr 159.

I enlighet med nyssnämnda bestämmelse hava vissa av bataljonsläkarbeställningarna
vid fältläkarkåren numera indragits och ersatts med arvodestjänster,
och denna övergång kan beräknas fortgå under nästkommande budgetår. Med
hänsyn härtill synes det vara lämpligt att för nämnda budgetår vidtaga den
ändringen i staten, att de ordinarie beställningarna såsom bataljonsläkare vid
fältläkarkåren utgå ur staten och ersättas med motsvarande antal icke-ordinarie
arvodestjänster med samma benämning och avlöning men uppförda under
rubriken personal med arvoden. I samband härmed bör den nuvarande
anmärkningen 5 till staten utbytas mot en ny anmärkning av innehåll, att de
i staten uppförda arvodena jämväl äro avsedda för ordinarie bataljonsläkare
vid fältläkarkåren ävensom att de icke-ordinarie befattningarna må tillsättas
endast i mån av avgång bland de ordinarie.

I enlighet med vad i det föregående anförts torde följande ändringar för
nästkommande budgetår böra vidtagas i staten för fältläkarkåren:

Å staten uppföras dels en ny fältläkarbeställning för staben vid Övre Norrlands
trupper dels ock två nya regementsläkarbeställningar, den ena avsedd
för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och den andra för sjukvårdsinspektionen.
Vidare bortfaller den i anmärkning till staten upptagna bestämmelsen,
att beställningen såsom regementsläkare vid Värmlands regemente vid nuvarande
innehavarens avgång skall indragas och ersättas med en bataljonsläkarbeställning.

Å andra sidan avföras från staten de för närvarande därstädes uppförda
beställningarna (befattningarna) för två regementsläkare vid garnisonssjukhuset
i Stockholm, två regementsläkare vid garnisonssjukhuset i Boden, en
bataljonsläkare vid garnisonssjukhuset i Karlsborg samt en förrådsvaktmästare.
Vidare minskas antalet bataljonsläkare vid Kronobergs regemente
från två till en, varjämte bataljonsläkarna vid fältläkarkåren avföras såsom
ordinarie beställningshavare och upptagas såsom icke-ordinarie befattnings
havare under rubriken personal med arvoden.

I anledning av de sålunda vidtagna ändringarna utgå — förutom anmärkning
1 — jämväl anmärkningarna 2 och 3 i den nuvarande staten, varjämte
anmärkning 5 får annan lydelse. Slutligen minskas den under staten upptagna
anslagsposten 4 med 2,340 kronor, motsvarande arvoden för de från
staten avförda regementsläkarna vid garnisonssjukhuset i Boden.

Staten kommer härefter att sluta å ett belopp av 800,600 kronor.

Staten för fältyeterinärkåren. Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle bland
annat de dåvarande bataljonsveterinärbeställningarna vid Svea och Göta
artilleriregementen samt Svea ingenjörkår indragas. Vidare skulle enligt försvarsbeslutet
regementsveterinären vid veterinärinspektionen jämte egen
tjänst bestrida veterinärvården vid Signalregementet, regementsveterinären vid
intendenturdepartementet skulle bestrida veterinärvården vid Svea ingenjörkår
och batalj onsveterinären vid Livregementet till häst motsvarande vård vid
Svea livgarde och krigsskolan. Regementsveterinären vid staben för Ovik

42

Kungl. Majus proposition nr löt).

Norrlands trupper skulle, förutom erforderlig veterinärtjänst vid staben, bestrida
veterinärvården vid samtliga truppförband i Boden.

Indragningen av de förenämnda veterinärbeställningarna vid Svea artilleriregemente
oell Svea ingenjörkår är, i avvaktan på de nuvarande beställningsliavarnas
avgång, ännu icke genomförd.

I sin skrivelse den 27 september 1939 bär arméförvaltningen gjort framställning
örn vissa ändringar i den 1936 beslutade fältveterinärorganisationen
och därvid anfört bland annat: I skrivelse till ämbetsverket den 7 juli 1939
hade överfältveterinären framhållit, att veterinärtjänsten vid Svea och Göta
artilleriregementen vore av sådan omfattning, att det tidigare ansetts nödvändigt
att där hava en regements- och en bataljonsveterinär. Arbetsuppgifterna
hade oavbrutet ökats till följd av dels ökat hästantal, dels ökad undervisningsskyldighet,
dels ökade krav på deltagande i övningsmarscher och utbildningskurser,
förläggning till skjutfält m. m. samt tjänstgöring vid annat
än eget truppförband. Vidare hade utvecklingen på det veterinärmedicinska
området medfört allt större krav på veterinäryrkets utövare genom de mera
ingående och omfattande metoder, som nu komme till användning vid såväl
undersökningar som behandlingar. Antalet hästsjukdagar gåve en viss bild
av arbetets omfattning. Nämnda antal utgjorde vid vartdera av Svea och Göta
artilleriregementen i medeltal 13,500 per år. Motsvarande siffror för kavalleritruppförbanden
vore ungefär desamma. Härtill komme, att erfarenheten bestämt
utvisat, att kvalificerade vikarier icke vid alla erforderliga tillfällen
kunde erhållas i förläggningsorten och att de vikarier, som kunde uppbringas,
endast undantagsvis vore i stånd att åtaga sig tjänstgöring i den omfattning,
som tjänsten vid ett artilleriregemente krävde. Bataljonsveterinärbeställningen
vid Svea artilleriregemente borde därför bibehållas och en ny beställning
för en bataljonsveterinär vid Göta artilleriregemente borde tillkomma.

Vidare hade överfältveterinären i inspektionsrapport den 24 november 1938
till chefen för armén gjort framställning angående vissa ändringar beträffande
tjänstgöringsskyldigheten för regementsveterinärerna vid veterinärinspektionen
och arméförvaltningens intenclenturdepartement ävensom för batalj onsveterinären
vid Livregementet till häst samt i samband därmed föreslagit, att
bataljonsveterinärbeställningen vid Svea ingenjörkår måtte för framtiden bibehållas
och at innehavaren av denna beställning uppdragas veterinärvården
jämväl vid Signalregementet.

Slutligen hade överfältveterinären i sin förenämnda skrivelse den 7 juli
1939 anfört bland annat följande beträffande veterinärvården i Boden:

Då staben för Övre Norrlands trupper organiserats i likhet med arméfördelning
och stabsveterinären enligt gällande förvaltningsreglementen skall fullgöra
fördelningsveterinärs åligganden, bör för befattningen avses en fältveterinär
i lönegrad Ca 26 med skyldighet att bestrida veterinärvård vid truppförband
i Boden enligt chefens för Övre Norrlands trupper bestämmande.

Den kommitté, som år 1916 tillkallades för utredning angående veterinärväsendets
vid arméns organisation, föreslog i sitt betänkande även en bataljonsvetermärbeställning
i Boden. Förslaget upptogs emellertid icke i Kungl.
Maj.ts proposition till 1918 ars riksdag, nr 83, angående veterinärväsendets

43

Kungl. Majus proposition nr Idit.

omorganisation. Behovet av en bataljonsveterinär därstädes har dock gjort
sig starkt gällande, vilket vid flera tillfällen framhållits. Svårigheterna att
vid behov skaffa kvalificerad vikarie för stabsveterinären och att i övrigt förse
Boden med extra veterinärer vid alla de tillfällen, då arbetets omfattning så
oundgängligen kräver, hava starkt framträtt icke minst under de senaste åren.
Täta ombyten av vikarier och extra veterinärer i övrigt hava menligt inverkat
på veterinärtjänstens bedrivande. Överfältveterinären har därför föreslagit,
att å staten måtte uppföras en bataljonsveterinärbeställning för staben för
Övre Norrlands trupper med skyldighet för innehavaren att bestrida veterinärvård
för truppförbanden i Boden.

I fråga örn veterinärvården i Boden hade vidare chefen för Övre Norrlands
trupper anfört i huvudsak följande:

Regementsveterinären vid Övre Norrlands trupper skall dels i egenskap av
stabsveterinär fullgöra fördelningsveterinärs åligganden dels ock bestrida
veterinärtjänst vid samtliga truppförband i Boden.

Då Övre Norrlands trupper i stort sett hava samma ständiga indelning som
en arméfördelning — beträffande antalet truppförband och hästantalet vid
dessa är Övre Norrlands trupper till och med större än II. arméfördelningen —
torde stabsveterinärens arbete inom staben få anses fullt likvärdigt med motsvarande
befattningshavares vid en arméfördelningsstab. Vad tjänsten vid
truppförbanden i Boden beträffar, har denna en omfattning, som motsvarar
drygt två batalj onsveterinärtjänster. Visserligen uppgår hästantalet för närvarande
ej till mer än cirka 225 stamhästar och 425 ackordhästar (därav ett
flertal i tjänst året runt), men då dessa tillhöra 4 olika truppförband, blir
handhavandet av veterinärvården ytterst betungande för en veterinär. Särskilt
må framhållas det omfattande arbete, som sammanhänger med ackordhästarnas
upprepade inkallelser, besiktningar hos fodervärdarna, hästinlejningar, inköp
m. m. — ett arbete, som enligt av stabsveterinären förd statistik tager cirka
100 dagar årligen i anspråk. Förutom detta arbete omfattar tjänsten vid truppförbanden
expeditions- och förvaltningsgöromål, undervisning vid skolor, utbildning
av hovslagarpersonal, utförandet av hästbesiktningar samt rekognosceringsresor
för krigsförberedelsearbetet.

Tjänsteåliggandena för stabsverinä.ren äro sålunda alltför omfattande och
arbetet alltför splittrat för att han under alla förhållanden skall kunna på
ett fullt tillfredsställande och för hästvården betryggande sätt fullgöra desamma.

För att i någon mån motverka bristerna i nuvarande system har överfältveterinären
under särskilt påfrestande perioder av utbildningsåret (vinterutbildningen,
beredskapstjänstgöringen) ställt värnpliktiga veterinärer eller
bataljonsveterinärer i reserven till förfogande. Sålunda hava sedan den 1
oktober 1938 intill budgetårets slut tjänstgjort i Boden sammanlagt 7 veterinärer
(därav 3 värnpliktiga). Det ligger emellertid i öppen dager, att denna
tillfälligt tjänstgörande personal icke på långt när kan ersätta en ordinarie,
rutinerad bataljonsveterinär, alldenstund tjänsten ovillkorligen kräver förtrogenhet
med såväl tjänsten vid truppförbanden som de speciella förhållandena
inom övre Norrland. De värnpliktiga veterinärerna skola för övrigt
bibringas utbildning av stabsveterinären, varför deras tjänstgöring knappast
kan sägas bidraga till att avlasta dennes arbetsbörda.

Systemet med tillfälligt beordrade eller mot dagarvode anställda veterinärer
drager avsevärda kostnader — under budgetåret 1938/39 sammanlagt
3,725 kronor i avlöningar och arvoden, vartill kominor rese- och traktamentskostnader.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Chefen för Övre Norrlands trupper hemställde sålunda, att ytterligare en
bataljonsveterinär måtte upptagas i staten för fältveterinärkåren med placering
vid Norrbottens artillerikår samt med skyldighet att enligt chefens för
Övre Norrlands trupper bestämmande bestrida veterinärvården vid andra
truppförband i Boden.

För egen del hade arméförvaltningen, på grund av vad sålunda anförts,
bibragts den uppfattningen, att en revision av veterinärorganisationen enligt
1936 års försvarsordning vore ofrånkomlig. Mot vad överfältveterinären i
sådant hänseende föreslagit, hade ämbetsverket icke funnit anledning till
erinran. Den kostnadsökning, som förslagets genomförande komme att medföra,
omkring 15,000 kronor, motvägdes av minskade kostnader för avlöning
samt rese- och traktamentsersättning för extra veterinärer, som nu måste
beordras att bestrida veterinärvård vid Göta artilleriregemente och vid
Bodens garnison. Dessa kostnader uppginge lågt räknat till omkring 5,000
kronor.

I detta sammanhang anser jag mig till en början böra erinra örn, att Kungl.
Maj:t genom brev den 17 november 1939, efter framställning i ämnet av överfältveterinären,
bemyndigat denne att för tiden högst till och med den 30 juni
1940 träffa avtal med icke tjänstgöringsskyldig veterinär i fältveterinärkårens
reserv eller civil veterinär att — utöver enligt vederbörlig stat avsett antal
veterinärer — bestrida veterinärvård vid staben vid Övre Norrlands trupper
och vid Göta artilleriregemente. Samtidigt har Kungl. Majit förordnat, att
kostnaderna för ersättning åt de veterinärer, med vilka avtal örn tjänstgöring
sålunda komme att träffas, skulle bestridas av den under lantförsvarets avlöningsanslag
uppförda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän,
oförutsedda utgifter m. m.

Med hänsyn till vad överfältveterinären anfört angående omfattningen av
veterinärtjänsten vid Svea och Göta artilleriregementen synes behov föreav
tva veterinärer vid dessa regementen. Jag anser mig därför böra tillstyrka
sådan ändring av 1936 års försvarsbeslut, att den för Svea artilleriregemente
avsedda bataljonsveterinärbeställningen bibehålies å staten för
fältveterinärkåren jämväl efter nuvarande innehavarens avgång ävensom att
å staten för nästkommande budgetår upptages en ny beställning för bataljonsveterinär,
avsedd för Göta artilleriregemente.

Jämväl förslaget örn omorganisation av veterinärtjänsten i Boden anser jag
mig med hänsyn till vad i ärendet anförts böra biträda. Den nuvarande för
staben vid Övre Norrlands trupper avsedda regementsveterinärbeställningen
torde sålunda i staten för nästkommande budgetår böra utbytas mot en fältvetennärbeställning,
vars innehavare skall vara skyldig att fullgöra regementsveterinärs
åligganden vid truppförbanden i Boden. I samband härmed torde
den för närvarande å staten uppförda anslagsposten å 1,170 kronor till arvode
åt regementsveterinären vid staben vid Övre Norrlands trupper böra utgå ur
staten. Vidare torde å staten böra uppföras en likaledes för nämnda stab
avsedd ny bataljonsveterinärbeställning, vars innehavare skall vara skyldig
att fullgöra bataljonsveterinärs åligganden vid truppförbanden i Boden.

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Däremot anser jag mig icke böra biträda förslaget örn bibehållande efter
nuvarande innehavarens avgång av bataljonsveterinärbeställningen vid Svea
ingenjörkår och i samband därmed ifrågasatta åtgärder med avseende å handhavandet
av veterinärtjänsten vid vissa truppförband och formationer i Stockholm.
Den lättnad i arbetsbördan för regementsveterinärerna vid veterinärinspektionen
och bataljonsveterinären vid Livregementet till häst, som med
dessa åtgärder avsetts, synes åtminstone i viss utsträckning kunna vinnas på
annat sätt, åtminstone så länge den nuvarande bataljonsveterinären vid Svea
ingenjörkår kvarstår i tjänst. Sålunda synes under denna tid veterinärtjänsten
vid Signalregementet kunna uppdelas mellan regementsveterinären vid veterinärinspektionen
och regementsveterinären vid intendenturdepartementet.
Vidare torde för avlastande av bataljons veterinärens vid Livregementet till
häst arbetsbörda bataljonsveterinären vid Svea artilleriregemente kunna övertaga
veterinärvården vid Svea livgarde eller krigsskolan. Frågan om dylika
åtgärders vidtagande torde emellertid icke i detta sammanhang böra upptagas
till slutligt avgörande utan torde få bero på särskild framställning i ämnet
från överfältveterinärens sida.

Ett av arméförvaltningen i nyssnämnda skrivelse framlagt förslag om uppförande
under staten för fältveterinärkåren av en anslagspost å 300 kronor
till arvoden åt sakkunniga anser jag mig icke böra biträda.

I enlighet med vad sålunda anförts böra å förevarande stat för nästkommande
budgetår uppföras nya beställningar för en fält- och en bataljonsveterinär
vid staben vid Övre Norrlands trupper samt en bataljonsveterinär
vid Göta artilleriregemente. Härjämte bör den för närvarande under staten
upptagna anmärkningen örn att beställningen såsom bataljonsveterinär vid
Svea artilleriregemente skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång
utgå ur staten. Å andra sidan bör den för närvarande å staten upptagna beställningen
för en regementsveterinär vid staben vid Övre Norrlands trupper
uteslutas ur staten. Så torde även böra ske med den under staten uppförda
anslagsposten för arvode åt innehavaren av sistnämnda beställning.

Staten slutar å ett belopp av 239,000 kronor. II.

II. Staber, inspektioner m. m.

Staten för arméstaben jämte krigsarkivet. För förstärkning av arbetskrafterna
inom arméstabens personalavdelning har Kungl. Majit genom brev den 16
september 1938 och den 30 juni 1939 medgivit, att en officer i reserven finge
efter frivilligt åtagande mot viss ersättning beordras till tjänstgöring vid
arméstaben under tiden från och med den 1 oktober 1938 till och med den
31 mars 1940. I sin förenämnda skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen
meddelat, att chefen för arméstaben hos ämbetsverket anmält,
att erfarenheterna från de båda arbetsåren vid arméstaben givit vid handen,
att den från början för personalavdelningen beräknade personaltillgången
varit för ringa. Med hänsyn till rådande personalbrist vid truppförbanden
voro det mindre lämpligt ali för förstärkning av personalen anlita från trupp -

46

Kungl. Majus proposition nr 159.

förbanden kommenderad personal. Ett stort antal av de ärenden, som handlades
vid personalavdelningen vore emellertid av den art, att de med fördel
kunde omhänderhavas av en med dylika ärenden förtrogen äldre officer i
reserven. Chefen för arméstaben hade därför hemställt, att i staten måtte
upptagas ytterligare en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning såsom
aktuarie med ett arvode av 3,180 kronor.

Arméförvaltningen har ansett sig böra förorda denna hemställan.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande i ärendet den 13 november
1939 förklarat, att från nämndens synpunkt intet vore att erinra emot uppförande
å arméstabens stat av den av chefen för arméstaben föreslagna arvodesbefattningen.

Då en utökning av personaltillgången vid arméstabens personalavdelningsynes
vara av behovet påkallad, anser även jag mig böra biträda förslaget örn
inrättande av en ny arvodesbefattning för en pensionerad officer vid staben.
I enlighet härmed torde å staten under rubrik I. Arméstaben B. Personal
med arvoden, Pensionerad personal böra upptagas en ytterligare aktuariebefattning
med arvode av 3,180 kronor. Antalet dylika befattningar — för närvarande
4 — kommer alltså för nästkommande budgetår att uppgå till 5.
Arvodesposten för pensionerad personal kommer härigenom att ökas med
3,180 kronor till 42,210 kronor.

Å staten för arméstaben äro för innevarande budgetår under rubriken ickeordinarie
befattningshavare upptagna, bland andra, två kanslibiträdes- och
sex kontorsbiträdesbefattningar.

I skrivelse till arméförvaltningen den 7 augusti 1939 har chefen för arméstaben
anmält behov av ytterligare en kanslibiträdesbefattning, avsedd för
stabens utbildningsavdelning. Genom inrättande av en dylik befattning skulle
ett av stabens nuvarande kontorsbiträden kunna placeras vid krigsarkivet,
där behov av ett dylikt biträde förelåge. Härjämte har arméchefen hemställt,
dels att en av de nuvarande kanslibiträdesbefattningarna måtte uppflyttas
till kansliskrivarbefattning, dels ock att såväl denna sistnämnda befattning
som en av kanslibiträdes- och tre av kontorsbiträdesbefattningarna
måtte uppföras såsom ordinarie.

Armeförvaltningen har förordat den sålunda av chefen för armén gjorda
framställningen och allmänna lonenämnden, som den 22 november 1939 avgivit
utlåtande i ärendet, har förklarat sig icke hava något att erinra mot de
i detsamma framförda förslagen.

Av utredningen i ärendet synes framgå, att arméstabens skrivbiträdespersonal,
vilken senast genom beslut av 1939 års lagtima riksdag utökades
med tre extra ordinarie kontorsbiträden, är i behov av utökning med ytterligare
en befattningshavare. Jag tillstyrker därför, att en dylik utökning nu
kommer till stånd. Emellertid synes ökningen åtminstone tillsvidare böra
begränsas till att avse en kontorsbiträdesbefattning i stället för, såsom chefen
för armén föreslagit, en kansliskrivarbefattning.

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Då de arbetsuppgifter, sora åligga kontorspersonalen vid arméstaben och
krigsarkivet, måste anses vara av så permanent beskaffenhet, att åtminstone
flertalet av denna personal kan beräknas för framtiden bliva erforderlig för
deras fyllande, synes det vara skäligt, att, i likhet med vad i statsverkspropositionen
föreslagits i fråga om försvarsstabens motsvarande personal, ordinarie
anställning beredes en del av befattningshavarna i fråga. Vid bedömandet
av frågan i vilken omfattning överflyttning till ordinarie anställning
bör ske, har jag funnit mig böra tillstyrka, att dylik anstälbiing beredes ett
kanslibiträde med placering i lönegrad A 7 och tre kontorsbiträden med
placering i lönegrad A 4. Av dessa torde kanslibiträdet och två av kontorsbiträdena
böra uppföras å staten under rubriken I Arméstaben. A. Ordinarie
beställnings- (befattnings-) havare, Civil personal, under det att det tredje
kontorsbiträdet, vilket bör avses för krigsarkivet, torde böra uppföras under
rubriken II. Krigsarkivet, Ordinarie befattningshavare.

Övrig skrivbiträdespersonal — ett kanslibiträde i lönegrad MEo 7 och fyra
kontorsbiträden i lönegrad MEo 4 — torde liksom hittills å staten böra upptagas
under rubriken I. Arméstaben. C. Icke-ordinarie befattningshavare.

Å förevarande stat äro för närvarande under rubriken betjäningspersonal
upptagna en automobilförare och nio hästskötare.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 3 november 1939 medgivit, att de
nio ifrågavarande hästskötarna finge, räknat från och med den 1 oktober 1939,
såsom extra ordinarie vaktmästare placeras i lönegraden MEo 5, torde de å
förevarande stat böra avföras från rubriken betjäningspersonal och i angiven
befattning och lönegrad uppföras under rubriken icke-ordinarie befattningshavare.

Vad automobilföraren angår har chefen för arméstaben föreslagit, att jämväl
denne befattningshavare måtte beredas anställning såsom extra ordinarie
tjänsteman i lönegraden MEo 5.

Detta förslag har förordats av arméförvaltningen, som hemställt, att jämväl
automobilföraren måtte å staten uppföras såsom extra ordinarie vaktmästare.

Försvarsväsendets lönenämnd, som den 13 november 1939 avgivit utlåtande
i ärendet, har förklarat, att nämnden icke haft något att erinra mot att ifrågavarande
befattningshavare bereddes tjänstemannaställning.

Även jag anser mig böra biträda förslaget om uppförande å förevarande
stat av en extra ordinarie vaktmästarbefattning i lönegraden MEo 5 för automobilföraren
vid arméstaben. Antalet extra ordinarie vaktmästare å arméstabens
stat kommer vid bifall till de framlagda förslagen att utgöra 11 i
stället för nu 1.

Till följd av vad i det föregående anförts böra de under staten upptagna
anslagsposterna för löner till ordinarie civil personal och för löner till ickeordinarie
befattningshavare ökas från 41,055 kronor till 56,428 kronor respektive
från 63,236 kronor till 83,400 kronor.

Rubriken D. Betjäningspersonal ävensom den för avlöning åt dylik personal
avsedda anslagsposten torde böra avföras från staten.

48

Kungl. Majus proposition nr 159.

Under förevarande stat är för närvarande upptagen en anslagspost å förslagsvis
4,600 kronor till chefens för arméstaben förfogande för avlönande av
extra tjänstemän (amanuenser) i krigsarkivet.

Med anledning av en av chefen för arméstaben gjord framställning örn utökning
av personalen vid krigsarkivet har arméförvaltningen hemställt, att
under rubriken II. Krigsarkivet, Icke-ordinarie befattningshavare måtte för
nästkommande budgetår upptagas dels en extra ordinarie arkivarie i lönegrad
Eo 20 dels ock en förste amanuens i lönegrad Eo 18.

Allmänna lönenämnden, som den 22 november 1939 yttrat sig i ärendet,
har förklarat sig icke hava något att erinra mot det sålunda av arméförvaltningen
framförda förslaget.

För egen del anser jag mig under nuvarande förhållanden icke böra ifrågasätta
någon utökning eller omorganisation av den icke-ordinarie personalen
vid krigsarkivet. Emellertid torde den för avlönande av dylik personal å
staten upptagna anslagsposten, vilken är beräknad med utgångspunkt från de
i kungörelsen den 15 juni 1935, nr 397, angivna avlöningsbeloppen för extra
ordinarie tjänstemän, böra anpassas efter nu gällande avlöningsbestämmelser.
Av denna anledning torde posten i fråga för nästkommande budgetår böra upptagas
med ett belopp av 6,470 kronor, motsvarande grundavlöning jämte två avlöningsförhöjningar
efter vederbörliga pensionsavdrag för en icke-ordinarie
tjänsteman i lönegraden Eo 18 i civila icke-ordinariereglementet.

Staten för arméstaben jämte krigsarkivet kommer i enlighet med vad som
nu anförts att sluta å ett belopp av 310,000 kronor.

Staten för truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna.

I enlighet med vad i det föregående vid behandlingen av staten för generalitetet
anförts torde den för närvarande under sistnämnda stat uppförda beställningen
för en inspektör för kavalleriet för nästkommande budgetår böra
överflyttas till förevarande stat och där upptagas under rubriken II. Kavalleriinspektionen.
I

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen med anledning
av en av chefen för armén därom gjord framställning, hemställt örn upptagande
å förevarande stat av ett kontorsbiträde i lönegraden MEo 4 för
vardera av infanteri- och artilleriinspektionerna.

Med anledning av denna hemställan får jag erinra örn att Kungl. Majit
sedan åtskilliga år anvisat särskilda medel för anställande, där så oundgängligen
erfordrades, av extra skrivhjalp vid truppslagsinspektionerna. Med avseende
å infanteri- och artilleriinspektionerna har behovet av dylik skrivhjälp
visat sig vara konstant året örn, under det att arbetet vid de 3 mindre
truppslagsinspektionerna endast påfordrade extra skrivhjälp vid vissa tider
av året. Med hänsyn härtill anser jag mig böra biträda förslaget örn uppförande
av ett kontorsbiträde vid vardera av de båda förstnämnda inspektionerna.
Befattningshavarna i fråga torde böra uppföras i lönegraden MEo 4.

49

Kungl. Majus proposition nr 159.

Vidare torde, i enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen
av frågan örn omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse anfört,
under förevarande stat böra upptagas ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden
MEo 4, avsett för sjukvårdsinspektionen.

I enlighet med vad som nu anförts kommer staten för nästkommande
budgetår att sluta å ett belopp av 97,600 kronor.

Staten för arméfördeluingsstaberna lii. m. På förslag av Kungl. Majit beslöt
1939 års lagtima riksdag, att särskilda befattningar för beredskapsofficerare
skulle inrättas vid en var av I, II och IV arméfördelningarnas staber ävensom
vid militärbefälet på Gotland. För dessa befattningar hava i enlighet med
nämnda beslut för innevarande budgetår å förevarande stat upptagits särskilda
beställningar för överstelöjtnanter, vilka tillsatts på förordnande med
arvoden motsvarande lön i lönegraden Oa 5.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen meddelat,
att i en promemoria den 12 september 1939 från arméstaben till ämbetsverket
anförts, att vid III. arméfördelningens stab antalet ärenden av sådan
art, som motiverat inrättandet av beredskapsofficersbefattningar, bomme
att ökas i sådan omfattning, att en beredskapsofficer bleve erforderlig jämväl
vid nämnda arméfördelning. Samtidigt bomme emellertid motsvarande arbetsuppgifter
för militärbefälet på Gotland att minskas. På grund härav och
med hänsyn till sistnämnda stabs organisation kunde särskild beredskapsofficer
därstädes utan påtaliga olägenheter undvaras. Den för militärbefälet
på Gotland avsedda överstelöjtnantsbeställningen borde därför utgå ur staten
för nästkommande budgetår och ersättas med en motsvarande beställning,
avsedd för III. arméfördelningens stab.

Denna hemställan, mot vilken arméförvaltningen icke funnit anledning till
erinran, anser jag mig böra biträda.

Sedan chefen för fjärde arméfördelningen i skrivelse den 12 december 1939
till arméförvaltningens intendenturdepartement och fortifikationsstyrelse
gjort framställning örn anställande av en pensionerad underofficer såsom förvaltningsunderofficer
å Järvafältet, hava arméförvaltningens intendentur- och
civila departement samt fortifikationsstyrelse i skrivelse till Kungl; Majit
den 5 januari 1940 anfört, att den alltmera ökade användningen av Järvafältet
för förläggning av trupp ävensom den avsevärda uppläggning av materiel, som
skett och avsåges skola ske därstädes, nödvändiggjorde inrättandet av en
befattning såsom förvaltningsunderofficer för övningsfältet med uppgift att
under domänofficeren därstädes ombesörja de göromål, som plägade åligga
kasernunderofficer, ävensom att handhava uppbörden av all å Järvafältet
förvarad, kronan tillhörig materiel. Departementen och styrelsen hemställde
därför, att för ifrågavarande ändamål måtte anställas en pensionsavgången
underofficer mot ett årligt arvode av 2,130 kronor.

Genom brev den 26 januari 1940 har Kungl. Majit medgivit, att under
tiden från och med den 1 februari 1940 tillsvidare intill den 1 juli samma

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 40 4

50

Kungl. Majus proposition nr 159.

år finge såsom biträde åt domänofficeren för Järvafältet, med upgift tillika
att vara uppbördsman för därstädes förvarad materiel, tjänstgöra en underofficer,
vilken såsom pensionsavgången tillhörde reserven, mot åtnjutande av
ett arvode av 2,130 kronor för år; och skulle härav föranledda kostnader —
utom för dyrtidstillägg, som skulle utgå av därför avsedda medel — bestridas
av den under lantförsvarets avlöningsanslag upptagna anslagsposten för tillfälligt
anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Då ifrågavarande befattningshavare lärer bliva behövlig jämväl efter den
30 juni 1940, synas medel för arvode åt honom för framtiden böra beräknas
under förevarande stat, där under rubriken I Arméfördelnings- och militär -omradesstaberna. B. Personal med arvoden för ändamålet torde böra uppföras
en arvodesbefattning å, 2,130 kronor för en förvaltningsunderofficer för Järvafältet.

Å förevarande stat äro för närvarande under rubriken staben vid Övre
Norrlands trupper upptagna fyra arvodesbefattningar å 1,980 kronor för
fortväblar, avsedda för pensionerad personal.

För att en fortväbel skall kunna avses för ett vart av Bodens fem fort,
torde i enlighet med arméförvaltningens förslag antalet arvoden för dylika
befattningshavare för nästkommande budgetår böra ökas till fem.

Såsom i det föregående vid behandlingen av staten för fortifikationskåren
anförts torde en av de å förevarande stat rinder rubriken II. Staben vid Övre
Norrlands trupper uppförda arvodesbefattningarna för expeditionsunderofficerare
böra utbytas mot en å förstnämnda stat upptagen beställning för
fanjunkare. Till följd härav bör å nu förevarande stat antalet befattningar
för expeditionsunderofficerare under staben vid Övre Norrlands trupper
minskas från 5 till 4.

Staten kommer sålunda att sluta å ett belopp av 288,600 kronor.

Staten för rullföringsbefälhavare med biträden. Å denna stat äro för närvarande
upptagna arvoden för personalen vid landets olika rullföringsområdesexpeditioner.
I regel äro vid varje rullföringsområde arvoden beräknade för,
förutom en befälhavare, ett biträde. För några av de större områdena äro
emellertid arvoden beräknade för två eller flera biträden. För Stockholms
stads och Göteborgs stads rullföringsområden äro dessutom arvoden upptagna
för särskilda rullföringsofficerare, tre vid det förstnämnda och en vid
det sistnämnda området.

På därom gjorda framställningar har Kungl. Majit medgivit dels genom
brev den 22 juni 1939, att ytterligare en rullföringsofficer finge anställas vid
Stockholms stads rullföringsområde under budgetåret 1939/40, dels ock genom
brev den 30 december 1939, att en extra rullföringsofficer och en extra rullföringsunderofficer
finge anställas vid Göteborgs stads rullföringsområde
för tiden 1 januari—30 juni 1940. Vidare har Kungl. Majit genom olika
brev medgivit, att ett antal extra rullföringsbiträden finge tillsvidare intill
utgången av budgetåret 1939/40 anställas vid vissa rullföringsområden å

51

Kungl. Majus proposition nr 159.

fastlandet, varvid samtidigt föreskrivits, att kostnaderna för till dessa rullföringsbiträden
utgående arvoden skulle — utom för förekommande dyrtidstillägg,
som skulle utgå av därför avsedda medel -— bestridas från den under
lantförsvarets avlöningsanslag upptagna anslagsposten för tillfälligt anställande
av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

I sin skrivelse den 27 september 1939 bar arméförvaltningen under åberopande
av en utav arméstaben verkställd utredning i ämnet hemställt, att
antalet rullföringsbiträden måtte i förevarande stat ökas vid Stockholms
stads rullföringsområde från 10 till 13 samt vid rullföringsområdena i landsorten
från 89 till 115. Vidare har arméförvaltningen förklarat sig icke hava
något att erinra mot upptagande å staten av ytterligare en officer vid Stockholms
stads rullföringsområde.

Av den i ärendet verkställda utredningen lärer framgå, att behov av ökad
arbetskraft föreligger såväl vid Stockholms stads rullföringsområde som vid
åtskilliga av rullföringsområdena i landsorten. Det synes därför vara ofrånkomligt
att vidtaga en viss utökning av personalen vid dessa rullföringsområden.
Emellertid är jag icke nu beredd att tillstyrka en så ansenlig
personalökning, som arméförvaltningen ifrågasatt, utan föreslår att ökningen,
vad rullföringsbiträdena angår, begränsas till 2 vid Stockholms stads rullföringsområde
samt till 11 vid rullföringsområdena i landsorten. Vidare torde
en ytterligare rullföringsofficer böra tillkomma vid vartdera av Stockholms
stads och Göteborgs stads rullföringsområden. Härigenom kommer antalet
rullföringsofficerare vid de båda sistnämnda rullföringsområdena att bliva
4 respektive 2. Antalet rullföringsbiträden kommer att bliva 12 -— mot för
närvarande 10 — vid Stockholms stads rullföringsområde samt 100 — mot
för närvarande 89 — vid rullföringsområdena i landsorten. Fördelningen av
de nytillkomna arvodena för rullföringsbiträden i landsorten torde böra ankomma
på Kungl. Maj:t.

Staten, som genom berörda åtgärder ökas med 34,470 kronor, kommer att
sluta å ett belopp av 533,160 kronor. III.

III. Undervisningsverken.

Staten för krigsskolan. I den undervisningsstadga för krigsskolan, som fastställts
att gälla från och med den 1 juli 1939 (T. L. B. nr 54/1939) har ämnet
krigsbyggnadskonst upptagits under benämningen fältarbeten. Med anledning
härav torde å staten uttrycken förste respektive andre lärare i krigsbyggnadskonst
böra utbytas mot förste respektive andre lärare i fältarbeten.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen, under åberopande
av en av chefen för krigsskolan gjord framställning i ämnet, ifrågasatt
vissa jämkningar i staten för krigsskolan åsyftande dels höjning av de till
kompanichefen vid reservofficerskursen och vissa lärare vid skolan utgående
arvodena dels ock viss omläggning av arbetsuppgifterna för en del av skolans
lärare.

I avvaktan på åtgärder för det militära arvodesväsendets rationalisering

52

Kungl. Maj:ts proposition nr loit.

anser jag mig emellertid icke nu böra ifrågasätta några ändringar nied avseende
å nyssnämnda arvoden.

Yad omläggningen av arbetsuppgifterna för skolans lärare angår, torde
denna vid behov i erforderlig omfattning kunna verkställas inom den nuvarande
statens ram. Av denna anledning synes därför någon ändring av staten
för närvarande icke vara påkallad, dock att en viss justering bör företagas i
fråga örn anslagsposten för ordinarie beställningshavare.

Såsom framgår av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
(fjärde huvudtiteln sid. 54) har jag vid beräkningen av medelsbehovet under
lantförsvarets mathållningsanslag för budgetåret 1940/41 räknat med att de
för närvarande från lantförsvarets avlöningsanslag bestridda kostnaderna för
avlöning åt köks- och servispersonalen vid bland annat krigsskolan skola från
och med den 1 juli 1940 bestridas av förstnämnda anslag. På grund härav
torde de sex å förevarande stat under rubriken betjäningspersonal upptagna
köksbiträdena böra uteslutas ur staten. I samband härmed torde anslagsposten
till anställande av betjäningspersonal ävensom tillfällig extra personal böra
omräknas. Härvid torde, i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit,
några särskilda medel icke vidare böra beräknas för anställande av extra personal,
utan torde vid behov erforderliga medel för detta ändamål enligt arméförvaltningens
civila departements beprövande få utgå av den under avlöningsanslaget
uppförda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän,
oförutsedda utgifter m. m. Anslagsposten för anställande av betjäningspersonal
torde för nästkommande budgetår böra upptagas med 5,500 kronor.

I samband med överflyttandet av kostnaderna för köksbiträdenas avlöning
till mathållningsanslaget torde anslagsposten för bostadsersättning till dessa
biträden böra utgå ur staten för krigsskolan. I

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen anfört följande
beträffande kostnaderna för lärarnas vid de militära skolorna trupptjänstgöring: I

enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 247 till innevarande års
riksdag gjorda framställning (sid. 37), komma för budgetåret 1939/40 kostnaderna
för resor och tjänstgöringstraktamenten för eleverna vid krigshögskolan
och artilleri- och ingen]’örhögskolan under praktisk tjänstgöring att bestridas
från avlöningsanslaget, varvid för ändamålet erforderligt belopp upptagits
under särskilda anslagsposter under staterna för högskolorna. Däremot gäldas
kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamente för lärarna vid högskolorna
under trupptjänstgöring från övningsanslaget, varigenom för samma
ändamål sålunda två olika anslag tagas i anspråk.

Det har synts arméförvaltningen, att, för åvägabringande av enhetlighet i
fråga örn utgiftsbelastningen, kostnaderna för trupptjänstgöring för officerare
vid samtliga undervisningsverk borde belasta ett och samma anslag.---

I anslutning härtill föreslår arméförvaltningen, att till de särskilda skolornas
stater under avlöningsanslaget överflyttas de under övningsanslaget för dylika
kostnader nu beräknade medel.

Verkställd utredning har givit vid handen, att kostnaderna för lärarnas vid
de olika skolorna trupptjänstgöring under budgetåret 1938/39 uppgått till följande
ungefärliga belopp, nämligen:

Kungl. Majus proposition nr 159.

53

vid krigsskolan ............................................................ kronor 11,000: —

» krigshögskolan ...................................................... » 1,600: —

» artilleri- och ingenjörhögskolan .............................. » 1,000:

» skjutskolan för infanteriet och kavalleriet .................. » 800: —

» ridskolan ............................................................... » ?00: —

» arméns underofficersskola .................................... » 6,000: —

Med ledning härav och med beaktande att tjänstgöringstiden vid truppförband
under uppehåll i kurserna torde komma att väsentligen utsträckas under
budgetåret 1940/41, torde under de särskilda skolornas stater för budgetåret
böra upptagas anslagsposter för bestridande av kostnader för resor och tjänstgöringstraktamenten
vid trupptjänstgöring för personalen, med följande belopp,
nämligen:

vid krigsskolan .........................................

» krigshögskolan ...................................

» artilleri- och ingenjörhögskolan ...........

» skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

» ridskolan ............................................

» arméns underofficersskola ....................

kronor 11,000

» 1,800

» 1,000

» 900

» 800

» 13,000

Såsom arméförvaltningen framhållit hava från och med innevarande budgetår
i staterna för krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan upptagits
särskilda anslagsposter för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för
eleverna vid dessa skolor under praktisk tjänstgöring. Däremot bestridas motsvarande
kostnader för de vid lantförsvarets undervisningsverk tjänstgörande
lärarnas trupptjänstgöring alltjämt från övningsanslaget. För erhållande
av enhetlighet i fråga örn utgiftsredovisningen synas emellertid jämväl
dessa senare kostnader böra utbrytas ur nyssnämnda anslag och redovisas å
avlöningsanslaget, där under de olika skolornas stater särskilda anslagsposter
torde böra upptagas för bestridande av kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten
vid trupptjänstgöring åt samtlig personal vid skolorna, som vid
dylik tjänstgöring är berättigad till rese- och traktamentsersättning.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit torde för ifrågavarande
ändamål under förevarande stat böra beräknas ett belopp av 11,000 kronor.

Med beaktande av vad sålunda anförts kommer staten för krigsskolan att
sluta å ett belopp av 346,350 kronor.

Staten för krigshögskolan. I enlighet med vad som anförts vid behandlingen
av staten för krigsskolan torde under anslagsposten 3) under förevarande
stat böra beräknas medel jämväl för bestridande av kostnaderna för
resor och tjänstgöringstraktamenten åt lärarna vid skolan under trupptjänstgöring.
Då medelsbehovet härför beräknats till 1,800 kronor torde anslagsposten
i fråga, vilken samtidigt torde böra givas en något ändrad formulering,
böra ökas från för närvarande 16,000 kronor till 17,800 kronor.

Staten för skolan kommer för nästkommande budgetar att sluta å ett belopp
av 135,960 kronor.

Staten för artilleri- oell ingciijörhögskolan. Under denna stat är för närvarande
upptagen en anslagspost å 25,000 kronor till tjänstgöringstraktamenten

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

och resekostnader för eleverna vid artilleri- och ingenjörhögskolan under praktisk
tjänstgöring. Med hänsyn till ökningen av antalet elever vid skolan under
nästkommande budgetår torde det för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet
för nästkommande budgetår böra ökas till 48,000 kronor. Härjämte
torde, i enlighet med vad som i det föregående anförts, under förevarande
anslagspost, vilken i samband därmed bör något omformuleras,
medel böra beräknas jämväl för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader
åt skolans lärare under trupptjänstgöring. Då de årliga kostnaderna för
sistnämnda ändamål beräknas uppgå till 1,000 kronor torde anslagsposten för
nästkommande budgetår böra upptagas med (48,000 + 1,000=) 49,000

kronor.

Staten slutar å ett belopp av 177,200 kronor.

Staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet. I sin skrivelse den 27
september 1989 har arméförvaltningen meddelat, att chefen för denna skola i
en till ämbetsverket överlämnad skrivelse den 27 juni 1939 bland annat hemställt,
dels att den nuvarande maskinist- och eldarpersonalen vid skolan,
bestående av en maskinist i lönegraden MEo 12 och en eldare i lönegraden
MEo 2, måtte beredas ordinarie anställning i lönegraderna Ca 12 respektive
Ca 7, dels ock att å skolans stat måtte upptagas en befattning för ytterligare
en eldare i lönegraden MEo 5.

Denna framställning har tillstyrkts av arméförvaltningen och försvarsväsendets
lönenämnd har förklarat sig icke hava något att erinra mot de av
skolchefen föreslagna ändringarna med avseende å maskinist- och eldarpersonalen
vid skolan.

För egen del anser jag mig emellertid icke under nuvarande förhållanden
böra ifrågasätta någon annan ändring beträffande ifrågavarande personal,
än att jag tillstyrker, att för eldaren vid skolan, vilken för närvarande är
upptagen under rubriken betjäningspersonal, upptages en ny befattning i
lönegraden MEo 5 under rubriken icke-ordinarie befattningshavare.

Efter överförandet av eldaren till icke-ordinarie personal kommer under
rubriken betjäningspersonal endast att kvarstå en kokerska, för vilken för
närvarande är beräknat ett årligt arvode av 840 kronor jämte vissa naturaförmåner.
Arméförvaltningen har meddelat, att skolchefen i skrivelse till
ämbetsverkets civila departement den 2 augusti 1939 framhållit, att det sålunda
för kokerskan beräknade arvodet vore för lågt i förhållande till den
kontanta avlöning, som enligt gällande kollektivavtal utginge till köks- och
servispersonalen vid skolan. Skolchefen hade därför hemställt, att arvodet
till kokerskan måtte höjas till 100 kronor för månad jämte dyrtidstillägg
enligt tidigare gällande grunder.

Med anledning av denna framställning har arméförvaltningen föreslagit,
att anslagsposten för anställande av betjäningspersonal måtte för nästkommande
budgetår upptagas med 1,200 kronor.

Detta arméförvaltningens förslag anser jag mig böra biträda.

55

Kungl. Majus proposition nr 159.

Såsom framgår av anm. 1 till staten åtnjuta vissa av innehavarna av de
för pensionerade underofficerare avsedda befattningarna vid skolan förmånen
av fri bostad med bränsle och lyse mot det att det sedvanliga kontanta arvodet
till dem minskats från 2,130 till 1,740 kronor. För ernående av större likformighet
med avseende å ersättningen åt den pensionerade underofficerspersonalen
vid skolan synes förmånen av fri bostad för framtiden böra bortfalla
och de kontanta arvodesbeloppen bestämmas till samma belopp, 2,130
kronor, för samtlig dylik personal. Då någon ändring emellertid icke synes
böra göras beträffande de nuvarande befattningshavarnas avlöningsförmåner,
torde den föreslagna nya ordningen icke böra träda i tillämpning, förrän vid
tillsättningar av efterträdare till dessa befattningshavare.

Med anledning av en av skolchefen därom gjord framställning har arméförvaltningen
föreslagit, att den under skolans stat upptagna anslagsposten
för tjänstgöringstraktamenten åt till skolans ordinarie kurser beordrade
lärare och elever m. fl. måtte för nästkommande budgetår höjas från 94,000
kronor till 106,000 kronor. Emellertid torde det vara synnerligen ovisst, huruvida
verksamheten vid skolan under nästkommande budgetår kan komma att
försiggå i normal omfattning. Med hänsyn härtill synes något mera trängande
behov av en höjning av nyssnämnda förslagsvis beräknade anslagspost icke
föreligga. Arméförvaltningens omförmälda förslag anser jag mig därför icke
böra biträda utan tillstyrker, att anslagsposten i fråga bibehålies oförändrad
jämväl för nästkommande budgetår.

I syfte att giva skolchefen ökad möjlighet att på lämpligaste sätt disponera
det antal tjänstgöringsdagar, för vilket tjänstgöringstraktamente är beräknat
i staten har formuleringen av punkt 5) i staten ansetts böra något ändras.

I anslutning till vad i det föregående anförts torde under staten böra upptagas
en ny anslagspost för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för
personal vid skolan under trupptjänstgöring. Denna post torde, i enlighet
med vad arméförvaltningen föreslagit, för nästkommande budgetår böra upptagas
med 900 kronor.

Med iakttagande av vad sålunda anförts kommer staten att sluta a ett
belopp av 175,940 kronor.

Staten för ridskolan. På därom av arméförvaltningen gjord framställning
har Kungl. Majit genom brev den 31 augusti 1939 medgivit, att vid
ridskolan finge under tiden från och med den 1 oktober 1939 tillsvidare intill
den 1 juli 1940 såsom extra expeditionsunderofficer, tillika uppbördsman för
tyg-, kasernvårds- och sjukvårdsmateriel, tjänstgöra en underofficer, som
tvångsvis överförts till övergångsstat, eller, såsom pensionerad, tillhörde reserven,
mot åtnjutande av, underofficer å övergångsstat lön efter den ortsgrupp,
vartill Strömsholm hänfördes, samt underofficer i reserven arvode, beräknat
efter 2,130 kronor för år, jämte dyrtidstillägg enligt för nyreglerade verk
gällande grunder.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen, under erinran

56

Kungl. Majus proposition nr 159.

om Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut, framhållit, att för förvaltningstjänstens
behöriga skötsel vid ridskolan för framtiden förelåge ett oundgängligt behov
av en expeditionsunderofficer, varför ytterligare en för pensionerad underofficer
avsedd arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer borde uppföras
på skolans stat. Arvodet till denne befattningshavare borde upptagas
med 2,130 kronor för år. Ifrågavarande anordning anser jag mig böra tillstyrka.

Anslagsposten för avlöning till icke-ordinarie befattningshavare torde böra
omräknas enligt militära icke-ordinariereglementet och upptagas med ett
belopp av 5,034 kronor.

Såsom i statsverkspropositionen vid behandlingen av lantförsvarets mathållningsanslag
framhållits torde kostnaderna för avlöning åt köksbiträdet
vid ridskolan från och med nästkommande budgetår böra bestridas från nyssnämnda
anslag. Den under rubriken betjäningspersonal upptagna köksbiträdesbefattningen
torde därför böra utgå ur staten. Under sistnämnda
rubrik böra alltså upptagas en eldare, en kusk och fem stallbetjänter. Den
för avlöning åt denna personal avsedda anslagsposten torde i enlighet med
arméförvaltningens förslag böra upptagas med 17,016 kronor.

För tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan
under trupptjänstgöring bör i anslutning till vad i det föregående anförts
uppföras en ny anslagspost, vilken i enlighet med arméförvaltningens förslag
torde böra upptagas med 800 kronor.

Staten för ridskolan kommer härefter att sluta å ett belopp av 72,100 kronor.

Staten för artilleriets skjutskola. Arméförvaltningen har meddelat, att inspektören
för artilleriet i skrivelse till ämbetsverkets civila departement den
12 maj 1939 överlämnat förslag till ny stat för artilleriets skjutskola för
budgetåret 1940/41 och därvid anfört bland annat följande:

Tidigare hade förutsatts, att läkar- och veterinärvården vid skolan skulle
bestridas av tjänstgöringsskyldiga, generalfältläkaren respektive överfältveterinären
underställda militärläkare respektive veterinärer. Enär det under
en följd av år visat sig omöjligt att erhålla sådan personal, hade avlöning för
läkare och veterinärer upptagits i staten för skolan, varvid ersättningen beräknats
i överensstämmelse med föreskrifterna i Kungl. Maj:ts båda brev den
28 juli 1939 angående förhöjd ersättning åt vissa läkare och veterinärer under
tjänstgöring vid armén under budgetåret 1939/40 (T. L. A. 155—156). Under
en särskild anmärkning under staten hade angivits, att ersättning från skolans
anslag utginge allenast, därest icke tjänstgöringsskyldig personal kunde
beordras till skolan.

Enär det vore att förvänta, att till kurser för divisionschefer framdeles
kunde komma att beordras antingen överstelöjtnanter eller majorer eller
äldre kaptener, hade föreslagits härav betingad ändring under rubriken
»Kurser» under 1. och 2. perioden. Likaledes syntes det nödvändigt att till
»Formationer» och till »Övningstruppen» under 2. perioden kunna beordra
1 regementsofficer eller kompaniofficer, i följd varav ändringar föreslagits
beträffande under sagda rubriker upptagen personal.

■^en...ene *1® bill staben under 2. perioden beordrade underofficerarna
hade tjänstgjort såsom köksföreståndare. Samme underofficer hade jämväl

Kungl. Majlis proposition nr 159. ;) 1

tjänstgjort vid övningstruppen, vilken under de senaste åren under liela utbildningstiden
före skjutskolans 2. period varit förlagd till Skillingaryd. Då
det vore att förutse, att så även framdeles bleve förhållandet, hade för staben
under 2. perioden upptagits 1 köksföreståndare i 140 dagar.

Det hade visat sig nödvändigt att för tillgodoseendet av befälstillgången
vid truppförbanden kunna föreslå utbyten av personal tillhörande olika kategorier.
För att möjliggöra dylika utbyten utan att för varje särskilt tillfälle
underställa frågan örn skolans anordnande Kungl. Maj:ts prövning, hade i
särskild anmärkning under staten föreslagits, att dylika omflyttningar finge
äga rum under förutsättning att kostnaderna holle sig inom fastställd ram.

Arméförvaltningen har förklarat, att ämbetsverket icke hade något att
erinra mot det sålunda av inspektören för artilleriet framlagda förslaget, vars
genomförande komme att medföra en kostnadsökning av 6,210 kronor.

Även jag har ansett mig böra biträda detta förslag. I enlighet härmed har
uppgjorts förslag till ny stat för skolan. Denna stat slutar å ett belopp av
57,900 kronor.

Staten för arméns underofficersskola. Arméförvaltningen har i sin skrivelse
den 27 september 1939 meddelat, att chefen för arméns underofficersskola i
skrivelse till ämbetsverket den 15 mars 1939 bland annat gjort framställning
örn uppförande å skolans stat av en arvodesbefattning för en tygunderofficer
samt därvid anfört i huvudsak följande:

Som tygunderofficer hade tidigare varit placerad en av kompaniadjutanterna,
Då emellertid denne underofficer vore fullt sysselsatt med göromålen
som kompaniadjutant, hade tygunderofficerstjänsten blivit lidande.
Den ökning av tygmaterielen vid skolan, som under senare år ägt rum och
alltjämt påginge, hade därför nödvändiggjort, att kompaniadjutanten befriades
från uppdraget att vara tygunderofficer. Såsom ett provisorium _ hade de
arbetsuppgifter, som ålåge innehavare av tygunderofficersbefattning, uppdelats
sålunda, att biträde åt intendenten och förrådsförvaltaren fått övertaga
uppbörden av annan tygmateriel än vapen och ammunition samt att såsom
tygunderofficer för vapen och ammunition placerats,_ under vintern en av de
till förberedande kursen beordrade kompaniunderofficerarna och under sommaren
en av kompaniadjutanterna. Denna anordning med ofta förekommande
ombyten av tygunderofficerare hade emellertid medfört väsentliga olägenheter
och stöde icke i överensstämmelse med den genom 1937 års tygmaterielreglemente
genomförda nya organisationen av tygmaterielvården, som förutsatte
en särskild tygunderofficer. På grund härav och då ingen annan av de
å skolans stat upptagna eller till skolan beordrade underofficerarna kunde
avses för sådan befattning, borde skolans stat utökas med en för pensionerad
underofficer avsedd tygunderofficersbefattning med ett arvode av 2,130
kronor. Örn så skedde, kunde samtidigt antalet till skolan beordrade kompaniunderofficerare
minskas med en.

Skolchefens ifrågavarande förslag har biträtts av arméförvaltningen.

Även jag anser mig böra giva detsamma min anslutning och tillstyrker
därför, att å staten uppföres en ytterligare arvodesbefattning å 2,130 kronor,
avsedd för en pensionerad tygunderofficer. I samband härmed torde den
ändringen böra vidtagas i punkt 5 i staten, att antalet sergeanter, för vilka
tjänstgöringstraktamente beräknas, minskas från sex till fem, varigenom an -

58 Kungl. Majus proposition nr 159.

slagspostens belopp kan minskas med 1,600 kronor från 31,500 kronor till
29,900 kronor.

För beredande av bättre möjlighet för skolchefen att vid behov utnyttja,
de till skolan tillfälligt beordrade lärare, för vilka tjänstgöringstraktamenten
beräknats under punkt 4 i staten, har i denna punkt orden lärare vid »allmänna
kursen» ansetts böra utbytas mot orden lärare vid »skolan».

Under förevarande stat är för närvarande upptagen en anslagspost å 6,000
kronor för anställande av extra personal, avsedd för skrivhjälp. Arméförvaltningen
har meddelat, att för dessa anslagsmedel anställts två civila kontorsbiträden.
De arbeten, dessa utförde, vore av sådan natur att därför fordrades
kontinuerlig arbetskraft. Kontorsbiträdena i fråga borde därför beredas anställning
såsom extra ordinarie tjänstemän i lönegraden MEo 4. Vidare borde
ytterligare ett kontorsbiträde i samma lönegrad anställas såsom biträde åt
intendenten.

Ifrågavarande framställning anser jag mig så tillvida böra biträda, att jag
tillstyrker att i stället för den för närvarande å staten upptagna anslagsposten
för skrivhjälp under rubriken icke-ordinarie befattningshavare upptagas två
befattningar för kontorsbiträden i lönegraden MEo 4. Medelsbehovet under
anslagsposten för avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare kommer därefter
att uppgå till i runt tal 12,100 kronor.

Ett av arméförvaltningen framlagt förslag örn utökning av eldarpersonalen
vid skolan anser jag mig icke böra biträda.

Jämväl å denna stat torde i enlighet med vad i det föregående anförts en
särskild anslagspost böra upptagas för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader
för personal vid skolan under trupptjänstgöring. I överensstämmelse
med vad arméförvaltningen föreslagit torde för detta ändamål för nästkommande
budgetår böra beräknas ett belopp av 13,000 kronor.

Den föreslagna staten slutar å ett belopp av 347,000 kronor. IV.

IV. Truppförbanden m. m.

Såsom i det föregående omförmälts har chefen för armén med skrivelse
den 15 juli 1939 framlagt förslag till plan för de kaderökningar, som enligt
1936 års försvarsbeslut skola vidtagas vid armén under övergångsåren
1940—1946.

I anslutning till denna plan har arméförvaltningen i sin skrivelse den 27
september 1939 föreslagit, bland annat, att staterna för nedan angivna förband
skola för budgetåret 1940/41 planenligt utökas sålunda:

en var av staterna för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet,
Norra skånska infanteriregementet, Upplands regemente, Dalregementet,
Hälsinge, Bohusläns och Västerbottens regementen samt Smålands arméartilleriregemente
med en kaptensbeställning,

59

Kungl. Majus proposition nr 159.

en var av staterna för Svea livgarde samt Svea, Göta, Wendes och Norrlands
artilleriregementen med en fanjunkarbeställning,

vardera av staterna för Skaraborgs och Södermanlands regementen (pansarbataljonerna)
med 2 sergeantsbeställningar,

staten för officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet med 4
kaptens-, 2 löjtnants-, 2 styckjunkare och 2 sergeantsbeställningar,

staten för officerare och underofficerare vid trängen med en kaptens- och
2 fanjunkarbeställningar,

vardera av staterna för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen med
2 furirsbeställningar samt

vardera av staterna för Norrlands trängkår och Skånska trängkåren med
en furirsbeställning.

Vad fänriksbeställningarna angår har arméförvaltningen erinrat örn att
dessa beställningar, enligt vad som förutsatts vid tillkomsten av militära avlöningsreglementet,
hädanefter skola uppdelas i ordinarie beställningar, upptagna
å vederbörliga stater, samt extra ordinarie befattningar, för vilka avlöningsmedel
skola beräknas å en särskild anslagspost under lantförsvarets
avlöningsanslag. Antalet beställningar för ordinarie fänrikar har av arméförvaltningen
för nästkommande budgetår beräknats till 186, vilket i förhållande
till det antal dylika beställningar, som enligt den för härordningsbeslutets
genomförande gällande uppsättningsplanen skulle finnas innevarande
budgetår, innebär en minskning med 73. A andra sidan har ämbetsverket
förutsatt, att för budgetåret 1940/41 under avlöningsanslaget medel
skola beräknas för avlöning av omkring 132 extra ordinarie fänrikar.

Emot arméförvaltningens förslag beträffande de kaderändringar, som under
nästkommande budgetår planenligt böra vidtagas, har jag, örn jag bortser
från beräkningen av antalet fänriksbeställningar, icke något att erinra. Truppförbandens
stater torde alltså för nämnda budgetår planenligt böra ökas
med 14 kaptens-, 2 löjtnants-, 9 fanjunkar-, 6 sergeants- och 6 furirsbeställningar
i enlighet med den fördelning, som arméförvaltningen föreslagit. De
nya beställningarna torde böra tillsättas först från och med den 1 oktober
1940.

Vad fänriksbeställningarna angår har chefen för armén i skrivelse till
Kungl. Majit den 18 december 1939 framhållit, att, sedan det i arméförvaltningens
förenämnda skrivelse den 27 september 1939 ingående förslaget beträffande
kaderändringar uppgjordes, med avseende å dessa beställningar
vissa förändringar inträffat i fråga örn den lägsta officersgradens rekrytering.
Sålunda hade genom kungl, brev den 10 november 1939 föreskrivits, att under
utbildningsåret 1939/40 en kurs skulle anordnas för utbildning av reservofficerare
och reservofficersaspiranter till officerare på aktiv stat vid armén.
Till denna utbildning hade kommenderats sammanlagt 54 elever, av vilka en
del efter avslutad utbildning kunde komma att erhålla fullmakt (konstitutorial)
såsom löjtnanter eller fänrikar på aktiv stat, under det att återstoden, innan
dylik anställning erhölles, torde komma att antagas till extra ordinarie
fänrikar. På grund av nu nämnda förhållanden bomme det av arméförvalt -

60

Kungl. Majus proposition nr 159.

ningen för nästkommande budgetår angivna behovet av beställningar (befattningar)
för fänrikar att något ändras.

Med hänsyn till vad chefen för armén sålunda anfört och med beaktande
av att, sedan arméförvaltningens förslag i ämnet avgavs, vissa förändringar
inträtt inom officerskadrerna, synes antalet beställningar för ordinarie fänrikar
för budgetåret 1940/41 böra upptagas med 186 enligt den fördelning på truppförbanden,
som framgår av de för dessa förband uppgjorda förslagsstaterna.
Antalet extra ordinarie fänriksbefattningar torde för samma budgetår böra
beräknas till i runt tal 150. Till frågan örn medelsbehovet för dessa senare
befattningar återkommer jag i det följande.

Utöver de kaderändringar, som sammanhänga med den planenliga utökningen
av truppförbandens stater enligt 1936 års härordningsbeslut, har arméförvaltningen
i sin skrivelse den 27 september 1939 ifrågasatt åtskilliga ytterligare
ändringar med avseende å dessa stater för tillgodoseende av vissa angivna
personalbehov.

Sålunda har arméförvaltningen gjort framställning örn vissa ändringar beträffande
personalen vid truppförbandens tygavdelningar och
därvid anfört bland annat följande:

Genom 1936 års försvarsbeslut hava de materielslag, som tillhöra tygdepartementets
förvaltningsområde, avsevärt ökats, varjämte materielstocken genom
de senaste årens anskaffningar blivit väsentligt större än tidigare. Härigenom
har den för matenelens förvaltning disponibla personalen blivit otillräcklig
— Sedan nu sjalva övergångstidens extra arbete slutförts, är det möjligt att
överblicka behovet av arbetskraft under normala förhållanden. Arméförvaltningens
tygdepartement har därför från truppförbandscheferna infordrat utredning
beträffande här berörda förhållanden. I dessa utredningar föreslås
en utökning — i vissa fall avsevärd — av personalen vid tygavdelningarna
Aven arméfordelnmgscheferna framhålla, att den dyrbara och ömtåliga tygmateriden
icke i längden torde kunna skötas på ett nöjaktigt sätt, därest icke
den jämförelsevis fåtaliga tygpersonalen vid förbanden utökas.

Beträffande sättet för och omfattningen av denna utökning framföras ett
flertal olika förslag. — I det följande upptagas endast de behov, som med
visshet kunna förutses komma att med nuvarande organisation bliva bestående
för framtiden.--•—•

Infanteriregementenas tygavdelningar disponera över följande personal
vilken dock understundom även bekläder andra befattningar samtidigt med
tjänsten vid tygavdelningen, nämligen 1 tygofficer, 1 tygunderofficer 1 tv<*-underofficer (pensionerad), 1 vapenhantverkare, 1 korpral (biträde vid vapenlorradet)
samt ett mindre antal beställningsmän, värnpliktiga yrkesmän
(undantagsvis), civilarbetare (tillfälligt anställda) och värnpliktigt handräckmngsmanskap.

I befattningen som tygunderofficer (på stat) är i regel placerad en äldre
fanjunkare. Det vöre för dennes tjänst av synnerligen stor betydelse, örn
han dels kunde odelat ägna sig åt befattningen i fråga, dels kunde kvarstå i
e1n..,an8rc följd av år, varigenom större skicklighet och kontinuitet i tjänstens
skotande skulle ernås. Det ansvar och de tjänsteplikter i övrigt, som åli™a
denne tygunderofficer göra honom närmast jämförbar med förvaltare vid°intendenturkåren.
Med hänsyn härtill torde tygunderofficeren böra placeras
i samma lönegrad som förvaltare, nämligen UO 3. — __ —

61

Kungl. Majus proposition nr 159.

Den korpral, som avses såsom biträde vid vapenförrådet, kan icke förväntas
i allmänhet kvarstå i sin befattning mer än ett år. Han hinner således icke
bibringas erforderlig rutin i arbetet eller materielkännedom förrän mot slutet
av sin tjänst vid tygavdelningen. För denna tjänst fordras emellertid just
kontinuitet samt förtrogenhet med materielen och förmåga att utan övervakning
ombesörja förrådsvården m. m. Ett utbyte av nämnde korpral mot en
förrådsman synes därför med hänsyn till tjänstens behöriga gång ofrånkomlig.

Behov av en dylik förrådsman föreligger emellertid även vid kavalleriet,
artilleriet, ingenjörtrupperna, signalregementet och trängtrupperna. Vid
dessa truppslag har emellertid icke en beställning för korpral (konstapel) beräknats
för biträde vid vapenförrådet, i följd varav en minskning med en dylik
beställning icke kan äga rum.

På grund av vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt dels att
i samtliga stater för infanteriregementena måtte — med uteslutande av en
fanjunkarbeställning i lönegrad UO 2 — upptagas en beställning för en tygförrådsförvaltare
i lönegrad UO 3, dels ock att i staterna för samtliga truppförband
av infanteriet — utom Svea livgarde — kavalleriet, artilleriet, ingenjör-,
signal- och trängtrupperna måtte — vid infanteriet med uteslutande av en
korpralsbeställning — under rubriken »Icke-ordinarie befattningshavare»
upptagas ytterligare en för tygförrådet avsedd förrådsman i lönegrad MEo 5.

Då arméförvaltningens förslag örn upptagande å truppförbandens stater
av en för respektive tygförråd avsedd förrådsmansbefattning i lönegraden
MEo 5 synes vara ägnat att på ett lämpligt sätt tillgodose det genom tygmaterielens
starka utökning inträdda behovet av personalförstärkning vid
dessa förråd, anser jag mig böra biträda detsamma och tillstyrker alltså, att
å en var av truppförbandsstaterna med undantag av staten för Svea livgarde
upptages en för tygförrådet avsedd förrådsmansbefattning i lönegraden MEo 5.
Yad Svea livgarde angår föreligger icke nu något behov av någon ytterligare förrådsman,
då regementets stat redan genom beslut av 1939 års lagtima riksdag
på förslag av Kungl. Majit utökats med en dylik befattningshavare.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit, torde tillkomsten av de
nya förrådsmansbefattningarna böra medföra, att staterna för ett vart av de
infanteritruppförband, som erhållit en dylik befattning, minskas med en
korpralsbeställning.

Förslaget om uppförande å infanteriregementenas stater av tygförrådsförvaltare
i lönegraden UO 3 i stället för fanjunkarbeställningar i lönegraden
UO 2, avsedda för tygunderofficerare, anser jag mig icke kunna tillstyrka,
liksom jag icke heller finner mig böra för närvarande förorda inrättande av
särskilda regementskassörsbeställningar vid ingenjör- och trängkårerna, vilket
av arméförvaltningen föreslagits.

Yad staten för Svea livgarde i övrigt angår har arméförvaltningen
hemställt, att å densamma måtte för nästkommande budgetår uppföras en
ytterligare arvodesbefattning å 3,180 kronor för en pensionerad officer, avsedd
såsom biträde åt regementsintendenten. Såsom skäl för denna hemställan
har ämbetsverket anfört, att den förvaltning, för vilken regementsintendenten
vid nämnda regemente hade att svara, vore betydligt större än vid övriga

62

Kungl. Majus proposition nr 159.

infanteriregementen. Sålunda omfattade Svea livgarde tre bataljoner under
det att övriga infanteriregementen endast hade två.

Vidare skulle 1. intendenturkompaniet i och med Göta livgardes upphörande
i förvaltningshänsende anslutas till Svea livgarde, vilket även i viss
mån vore fallet med det till Stockholm förlagda detachementet av Östgöta
luftvärnsregemente.

Genom beslut den 22 september 1939 har Kungl. Majit medgivit, att en
officer, vilken såsom pensionerad tillhörde reserven eller som tvångsvis överförts
till övergångsstat, finge under tiden den 1 oktober 1939 tills vidare intill
den 1 juli 1940 tjänstgöra vid regementet såsom biträde åt regementsintendenten.

Då behovet av ett dylikt biträde åt regementsintendenten torde kvarstå
jämväl efter den 1 juli 1940, anser jag mig böra biträda arméförvaltningens
förslag örn uppförande på regementets stat av en för detta biträde avsedd
arvodesbefattning å 3,180 kronor.

I staterna för innevarande budgetår hava cheferna för samtliga truppförband
av regementes karaktär i enlighet med vad som förutsatts vid tillkomsten
av det nya militära avlöningsreglementet placerats i lönegraden Ob 1. I fråga
örn Värmlands regemente, vilket enligt 1936 års försvarsbeslut avsågs
skola ombildas till en infanterikår, placerades dock chefsbefattningen i den
för andra överstar än regementschefer avsedda lönegraden Oa 6.

Genom beslut av 1939 års lagtima riksdag (skrivelse nr 311) har emellertid
den för sistnämnda truppförband genom 1936 års försvarsbeslut avsedda
personalkadern undergått en sådan utökning, att det ansetts böra bibehålla
sin karaktär av regemente. Redan denna omständighet talar för att den för
regementschefer i militära avlöningsreglementet avsedda lönegraden Ob 1
bör tillämpas jämväl i fråga örn chefen för Värmlands regemente. Härtill
kommer att, såsom jag i annat sammanhang (statsverkspropositionen, kapitalbudgeten,
Bil. 3 sid. 12—13) föreslagit, infanteriets officersaspirantskola torde
komma att förflyttas till Värmlands regementes etablissement i Karlstad och
underställas chefen för nämnda regemente. Därest så blir fallet kommer denne
chef att med hänsyn till ansvar och befälsställning fullt kunna jämföras med
chefen för ett vanligt infanteriregemente. Då ett likställande i lönehänseende
av ifrågavarande chefsbefattning med övriga regementschefsbefattningar sålunda
är motiverat, vill jag föreslå, att densamma upptages i lönegraden Ob 1
från och med nästkommande budgetår.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle manskapspersonalen vid en var av
strids v agnsbataljoner na vid de s. k. kombinerade infanteriregementena
utgöras av 18 furirer, 9 korpraler, 9 vicekorpraler och 12 volontärer. Planenligt
skulle denna personal vara rekryterad från och med anställningsåret
1939/40. Före nämnda tid redovisades stridsvagnspersonalen på dåvarande
Göta livgardes stat.

Sedan inspektören för infanteriet i skrivelse till Kungl. Majit den 7 december
1934 framhållit, att det dåvarande rekryteringssystemet vid Göta liv -

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

gardes stridsvagnsbataljon icke visat sig ändamålsenligt ur utbildningssynpunkt
utan borde omläggas på sådant sätt, att endast manskap, som förut erhållit
fullständig infanteriutbildning (till och med furirskola), bomme att
anställas vid bataljonen, medgav Kungl. Maj:t, sedan ärendet anmälts i 1935
års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln sid. 22—23), genom brev den
30 augusti 1935, att för vicekorpraler och volontärer vid bataljonen avsedda
beställningar tills vidare finge vakanssättas och de därigenom ledigblivna
lönerna användas för avlönande av underbefäl av högre grad vid bataljonen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 27 januari 1937 anförde inspektören för
infanteriet sedermera, att det sålunda på grund av brevet den 30 augusti 1935
försöksvis tillämpade rekryteringssystemet visat sig lämpligt, varför ytterligare
vakanssättning borde ske av — förutom vicekorprals- och volontärbeställningarna
— jämväl samtliga korpralsbeställningar vid bataljonen med
undantag av den, som vore avsedd för en sjukvårdsbeställningsman. Detta
förslag biträddes av arméförvaltningen, som i sin skrivelse den 10 september
1937 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39 framhöll, att
med hänsyn till vad inspektören för infanteriet anfört angående det nya
rekryteringssystemets lämplighet ett fortsatt provisorium på detta område
knappast vore av behovet påkallat, utan borde erforderliga ändringar å bataljonens
stat vidtagas. I anledning därav föreslog Kungl. Majit i statsverkspropositionen
till 1938 års riksdag sådan ändring av staten för Göta livgardes
stridsvagnsbataljon, att manskapsbeställningarna vid bataljonen, frånsett den
för en sjukvårdare avsedda korpralsbeställningen, skulle komma att utgöras
av uteslutande furirsbeställningar. Härvid förutsattes, att kostnaderna för
manskapets avlöning enligt den föreslagna nya staten skulle hålla sig inom
den för bataljonens manskapsstat i 1936 års försvarsbeslut förutsatta anslagsramen.

Förslaget i fråga lämnades av riksdagen utan erinran och i enlighet med
detsamma upptogos å staten för Göta livgarde, stridsvagnsbataljonen, för
budgetåret 1938/39 45 furirer och 1 korpral. För innevarande budgetår, då
stridsvagnsbatal joner upptagits å Skaraborgs och Södermanlands regementen,
utgöres manskapskadern vid varje bataljon av 34 furirer och 1 korpral.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen meddelat, att
inspektören för infanteriet nu åter gjort framställning örn ändring av principerna
för rekryteringen av manskapspersonalen vid stridsvagnsvapnet och
därvid anfört bland annat följande:

I inspektörens för infanteriet skrivelse den 27 januari 1937 hade framhållits,
att den minskning i stridsvagnsvapnets kader, som bleve en följd av
;itt endast hava furirer i stället för furirer och korpraler, säkerligen skulle
komma att uppvägas av en bättre kvalitet av underbefäl. Detta förmodande
hade emellertid visat sig icke hålla streck. Sedan det nya rekryteringssystemet
nu tillämpats under en följd av år, och därigenom kunnat till sina verkningar
ingående studeras, hade det enligt samstämmiga rapporter ifrån Göta
livgardes stridsvagnsbataljon visat sig nödvändigt för att kunna tillsätta
samtliga manskapsbeställningar, att i kvalitativt hänseende sänka fordringarna
för det anställda underbefälet långt under vad som kunde anses lämpligt med

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

hänsyn till tjänstens krav. På grund av dessa erfarenheter borde en återgång
ske till det tidigare tillämpade rekryteringssystemet på grundval av de i 1936
års försvarsbeslut fastställda staterna. Med hänsyn till kravet på ökad krigsberedskap
(uppställande av beredskapsförband) vore det synnerligen önskvärt,
att kadern för varje stridsvagnsbataljon samtidigt ökades med 3 furirer.

Då en återgång till det ursprungliga rekryteringssystemet icke kunde ske
utan vissa övergångsformer, hade inspektören föreslagit, att denna övergång
skulle ske på sådant sätt, att den föreslagna nya manskapsstaten för en stridsvagnsbataljon,
nämligen 21 furirer, 9 korpraler, 9 vicekorpraler samt 12 volontärer,
fastställdes att gälla så snart ske kunde med rätt för vederbörande regementschef
att inom samma ekonomiska ram tillsvidare och intill dess vederbörliga
beställningar i olika grader kunnat besättas, behålla i tjänst ett större
antal furirer, än vad staten upptoge.

Inspektörens för infanteriet ifrågavarande förslag har biträtts av arméförvaltningen,
som för egen del anfört, att för den ifrågasatta kaderökningen med
tre furirer talade -— förutom det av inspektören anförda skälet — behovet av
kvalificerade biträden för handhavandet av den dyrbara stridsvagns- och vapenutrustning,
som inginge i stridsvagnsbataljonerna.

Med hänsyn till vad myndigheterna sålunda anfört, anser jag mig icke böra
motsätta mig en återgång till det tidigare tillämpade systemet för rekrytering
av manskapspersonalen vid ifrågavarande bataljoner, vilka numera benämnas
pansarbataljoner. Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att kadern vid varje
pansarbataljon ökas med 3 furirer utöver vad som förutsattes i 1936 års härordningsbeslut.
I enlighet härmed torde å vardera av staterna för Skaraborgs och
Södermanlands regementen, pansarbataljonen, för nästkommande budgetår böra
upptagas 21 furirer, 9 korpraler samt 21 vicekorpraler och volontärer. Då en
återgång till det äldre rekryteringssystemet icke synes kunna genomföras utan
en viss övergångstid, torde i anmärkning under respektive stater böra föreskrivas,
att desamma, i vad avser manskapet vid pansarbataljonerna, skola
bringas i tillämpning i mån av avgång bland de enligt vederbörlig stat för
budgetåret 1939/40 anställda furirerna. I

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen gjort framställning
örn utökning av eldarpersonalen vid Wendes och Bodens artilleriregementen.
Beträffande det förstnämnda regementet har arméförvaltningen
därvid anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement den 27 juli 1939 hade
chefen för första arméfördelningen framhållit, att Stora Kronohuset i Kristianstad
från och med den 1 oktober 1939 skulle disponeras för expeditionslokaler
för arméfördelnings- och militärområdesstaberna samt för regementsexpeditionen
vid Wendes artilleriregemente ävensom för lokaler för regementets
officersmäss. En i omförmälda byggnad installerad centralvärmeanläggning
beräknades vara driftfärdig den 1 oktober 1939. För denna anläggnings
skötsel och vård erfordrades särskilt utbildad personal. Undersökning
hade verkställts rörande möjligheten att pålägga den vid regementet anställda
maskinist- och eldarpersonalen ansvaret för tillsynen av anläggningen. Med
hänsyn till de vid regementet rådande speciella tjänsteförhållandena, hade
det emellertid befunnits, att en sådan anordning icke lämpligen läte sig
genomföra. I stället borde en särskild eldare tillsättas för skötseln m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

65

av värmeanläggningen i Stora Kronohuset. Denne befattningshavare skulle
då jämsides med sin tjänst såsom eldare jämväl utföra reparationer å andra
under hans tillsyn stående anläggningar och installationer m. m., vartill man
eljest skulle vara nödsakad anlita privat arbetskraft. Dessutom skulle det
åligga honom att såsom gårdskarl hava tillsyn över till byggnaden hörande
gårdsområde ävensom sköta den regementet åvilande skyldigheten till gaturenhållning
inom angränsande delar av staden. Under förekommande semesterperioder
sommartid skulle han slutligen tjänstgöra såsom ersättare för eldarne
vid kasernetablissementen, varigenom nu utgående särskilda kostnader för
vikarier kunde inbesparas.

Sedan en inom fortifikationsstyrelsen verkställd utredning givit vid handen,
att ett oundgängligt behov av ytterligare en eldare förelåge vid Wendes artilleriregemente,
hade civila departementet genom beslut den 1 september 1939
med stöd av 42 § militära icke-ordinarie reglementet medgivit, att vid
regementet finge från och med den 1 oktober 1939 tills vidare högst till och
med den 30 juni 1940 anställas en extra eldare med avlöning enligt lönegrad
MEx 5 i reglementet samt föreskrivit att härav föranledda kostnader — utom
för rörligt tillägg, som borde utgå av därför avsedda medel —- skulle bestridas
av den under lantförsvarets avlöningsanslag uppförda posten till tillfälligt
anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Då behovet av denne eldare ansetts komma att bliva för framtiden bestående
har arméförvaltningen hemställt, att i staten för Wendes artilleriregemente
måtte för nästkommande budgetår uppföras ytterligare en befattning
för eldare av 2. klassen med placering i lönegraden MEo 5.

I fråga örn eldarbehovet vid Bodens artilleriregemente har arméförvaltningen
åberopat en av chefen för övre Norrlands trupper i skrivelse till
ämbetsverkets fortifikationsstyrelse den 22 juni 1939 gjord framställning i
ämnet, däri denne anfört i huvudsak följande:

Chefen för Bodens artilleriregemente har anmält, att regementets maskinistoch
eldarpersonal är otillräcklig. Vid regementet finnas en maskinist och en
eldare, vilka under eldningsperioden skola ombesörja eldning i pannor vid
9 olika platser vid regementet, nämligen i norra, mellersta och södra officersbyggnaderna,
mässbyggnaden, norra och södra kasernen, ångcentralen, pjäsexercishuset
samt nya underofficersbyggnaden. Avståndet mellan norra officersbyggnaden
och nya underofficersbyggnaden är omkring 1,200 meter Enär
översyn måste ske flera gånger dagligen, blir den tid mycket knapp, då
maskinist och eldare äro disponibla för vid regementet förekommande mindre
reparationer m. m. av övriga under maskinistens tillsyn varande anläggningar,
installationer m. m., och det har under ett flertal år visat sig, att det
icke varit möjligt för maskinist- och eldarpersonalen att hålla pannrum med
pannor m. m. samt anordningar för vatten och avlopp vid regementet i ett
tillfredsställande och ordentligt skick.

Planerade nybyggnader vid regementet omfatta bland annat ny kasern,
garage och luftvärnsmaterielförråd (varmförråd). Det sistnämnda medför en
ny eldningsplats, under det att pannorna i mässbyggnaden komma att bliva
obehövliga, därigenom att denna byggnad liksom den nya kasernen avses
skola inkopplas på värmecentralen i norra kasernen. Nya garaget beräknas
erhålla värme från pjäsexercishusets pannor, som utökas. Härigenom blir
antalet eldningsplatser oförändrat, men det utökade värmesystemet kommer
att kräva mera tid för eftersyn m. m.

Ilihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

298 40 5

66

Kungl. Majus proposition nr 159.

Under förmälan, att en genom fortifikationsstyrelsen verkställd utredning
bekräftat behovet av förstärkning av eldarpersonalen vid Bodens artilleriregemente,
har arméförvaltningen hemställt, att å regementets stat måtte upptagas
en befattning i lönegraden MEo 5 för en eldare av 2. klassen.

Av vad myndigheterna anfört synes framgå, att eldarpersonalen vid såväl
Wendes som Bodens artilleriregementen är i behov av förstärkning. Jag
anser mig därför böra tillstyrka arméförvaltningens förslag om upptagande
för nästkommande budgetår å vartdera av dessa regementens stater av en
ny extra ordinarie befattning för en eldare av 2. klassen med placering i lönegraden
MEo 5. Då staten för Wendes artilleriregemente för närvarande upptager
två befattningar för eldare av 2. klassen, kommer den följaktligen hädanefter
att upptaga tre dylika befattningar. Bodens artilleriregemente kommer i
likhet med samtliga övriga fältartilleriregementen att erhålla en eldarbefattning
av 2. klassen.

Såsom i det föregående anförts bör staten för officerare och underofficerare
vid luft värn sartilleriet för nästkommande budgetår planenligt
utökas med — förutom visst antal fänriksbeställningar — 4 kaptens-, 2
löjtnants-, 2 fanjunkare- och 2 sergeantsbeställningar, varjämte vardera av
staterna för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen böra utökas med 2
furirsbeställningar.

Såsom framgår av propositionen nr 232 till 1939 års lagtima riksdag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen
(sid. 29—30) har emellertid luftvärnsartilleriet utöver denna planenliga statökning
ansetts vara i behov av vissa ytterligare kaderökningar till följd av
de i nämnda proposition föreslagna beredskapsåtgärderna. Under hänvisning
till vad beträffande detta särskilda ökningsbehov i omförmälda proposition
anförts har arméförvaltningen nu hemställt, att luftvärnsartilleriets stater måtte,
utöver den förut angivna planenliga utökningen, för nästkommande budgetår
utökas med 1 majors-, 1 kaptens-, 3 löjtnants-, 3 styckjunkare-, 2 sergeants-,
5 furirs- och 5 konstapelbeställningar.

Ifrågavarande extra kaderökningar, vilka äro betingade av tillkomsten av
de i propositionen nr 232/1939 omförmälda särskilda beredskapsförbanden ur
luftvärnsartilleriet, anser jag mig böra tillstyrka.

Till följd av vad nu och i det föregående anförts bör staten för officerare
och underofficerare vid luftvärnsartilleriet för nästkommande budgetår utökas
med sammanlagt 1 majors-, 5 kaptens-, 5 löjtnants-, 5 styckjunkare och 4
sergeantsbeställningar. Antalet beställningar för fänrikar torde böra upptagas
med 15.

Staterna för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen torde vardera
böra utökas nied 7 furirs- och 5 konstapelbeställningar.

Å staten för Karlsborgs luftvärnsregemente äro för närvarande
upptagna bland annat en maskinist och en eldare av 1. klassen. I skrivelse
till Kungl. Majit den 5 januari 1940 hemställde arméförvaltningens
civila departement och fortifikationsstyrelse med anledning av en utav

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

67

chefen för nämnda regemente hos fortifikationsstyrelsen gjord framställning,
att eldarpersonalen vid regementet måtte utökas med en eldare
av 2. klassen. Såsom skäl för denna hemställan anfördes bland annat,
att antalet värmeledningspannor vid de under regementets förvaltning stående
byggnaderna från år 1929 ökats från fyra till tretton, att avståndet mellan de
olika värmeenheterna vore betydande, att värmesystemen i de nytillkomna
värmeenheterna vore omfattande och fordrade mycken tillsyn, att avloppssystemet
vid regementet vore föråldrat och med varje år krävde allt mera
översyn samt att omläggningar och reparationer av elektriska ledningar på
grund av nedskärning i vederbörligt anslag måst i allt större utsträckning
uppdragas åt maskinistpersonalen.

Genom brev den 2 februari 1940 medgav Kungl. Maj:t, att vid nämnda
regemente finge under tiden intill den 1 juli 1940 finnas anställd en extra
eldare med placering i 5:e lönegraden i löneplanen MEx. Samtidigt föreskrev
Kungl. Maj:t, att härav föranledda kostnader skulle bestridas av den under
lantförsvarets avlöningsanslag upptagna anslagsposten för tillfälligt anställande
av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Då ifrågavarande befattningshavare torde bliva erforderlig även för framtiden,
anser jag mig böra förorda, att han för nästkommande budgetår upptages
å regementets stat med placering i lönegraden MEo 5.

På därom av chefen för armén gjord framställning har Kungl. Maj:t genom
brev den 30 december 1939 medgivit, att vid Östgöta luft värnsregementes
till Stockholm detacherade division finge tills vidare under tiden 1
januari—30 juni 1940 såsom biträdande tygofficer tjänstgöra en officer, vilken
såsom pensionsavgången tillhörde reserven eller som tvångsvis överförts till
övergångsstat emot åtnjutande av i brevet närmare angiven ersättning.

Då ifrågavarande detachement av Östgöta luftvärnsregemente torde komma
att vara i behov av en särskild tygofficer, så länge detsamma kvarligger i
Stockholm, och då personaltillgången vid regementet icke medgiver, att en
officer på stat avses härför, torde en lämplig pensionerad officer även i fortsättningen
böra anställas för ändamålet. Medel för arvode åt en dylik officer
torde därför böra beräknas under regementets stat, där följaktligen en arvodesbefattning
å 3,180 kronor torde böra upptagas.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle vid en var av ingenjörkårerna
upprättas en arvodesbefattning för en ingenjörförrådsförvaltare, pensionerad
underofficer. På av Kungl Majit i statsverkspropositionen till 1937 års riksdag
framlagt förslag upptogs för budgetåret 1937/38 arvode för en dylik befattning
i staten för Svea ingenjörkår. Samtidigt ändrades benämningen å befattningsinnehavaren
till förvaltningsunderofficer.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit torde för nästkommande
budgetår i vardera av staterna för Göta och Bodens ingenjörkårer planenligt
böra upptagas arvode för en dylik befattningshavare.

68

Kungl. Majus proposition nr 159.

I staten för Signalregementet torde antalet för förrådsunderofficerare
avsedda, a.rvodesbefattningar i enlighet med arméförvaltningens förslag böra
utökas till det i 1936 års försvarsbeslut avsedda antalet eller alltså till 4.

Beträffande denna stat hava dessutom åtskilliga ytterligare personalökningar
ifrågasatts för nästkommande budgetår.

Sålunda har arméförvaltningen i sin skrivelse den 27 september 1939
föreslagit, att officerspersonalen vid regementets kompani i Boden måtte utökas
med ytterligare en kapten och såsom skäl härför anfört, att de arbetsuppgifter
som för närvarande alåge den såsom chef för nämnda kompani
placerade officeren vore alltför betungande för en person.

Vidare har arméförvaltningen i samma skrivelse gjort framställning örn
ökning av manskapspersonalen vid Bodenkompaniet samt därvid anfört
följande:

1930 års försvarskommission beräknade antalet fast anställt manskap vid
signalregementets i Boden förlagda kompani till 15 furirer, 12 korpraler och
vicekorpraler och 20 volontärer (betänkandet del II, sid. 399). Av dessa avsågos
2 furirer för fästningssignalnätet, 2 furirer och 1 korpral för förvaltningstjänst
och 3 furirer och 3 korpraler såsom beställningsmän. För utbildningen
skulle således återstå 8 furirer, 8 korpraler och vicekorpraler och 20
volontärer. Sedan Bodens kustradiostation genom Kungl. Maj:ts brev den
3 mars 1939 (kommunikationsdepartementet) övertagits av armén, hava från
signalregementets i Boden förlagda kompani 1 furir, 1 korpral, 1 vicekorpral
och 1 volontär varit ständiga signalister därstädes. 1 volontär har dessutom
ständigt mast avses för utbildning till sådan tjänst. Det har härvid visat sig,
att denna personal icke varit tillräcklig, utan hava ytterligare ett underbefäl
och en volontär måst avses härför. Personalen bör således uppgå till 4 underbefäl
och 2 volontärer, för att tjänsten skall kunna skötas på ett tillfredsställande
sätt. Denna personal kan icke deltaga i annan tjänst, varför för
utbildning vid signalkompaniet endast återstår 12 underbefäl och 18 volontären
Denna tillgång är ur utbildningssynpunkt icke tillräcklig. En överflyttning
av personal från regementets huvuddel i Stockholm låter sig med hänsyn
till den ringa tillgången på personal därstädes icke göra, varför enda utvägen
synes vara en ökning av staten för signalregementet med 2 furirer, 2 korpraler
och 2 volontärer, varvid avvägning graderna emellan gjorts så, att befordringsutsikterna
icke försämras.

Slutligen har arméförvaltningen i nyssnämnda skrivelse gjort framställning
örn upptagande å regementets stat av en arvodesbefattning för en pensionerad
officer, avsedd att tjänstgöra såsom adjutant hos den regementsofficer, som
närmast svarar för mobiliseringsförberedelserna vid regementet. Såsom
skäl för denna framställning har arméförvaltningen anfört, att den mångfald
fältförband av olika slag, som vid mobilisering skulle upprättas
vid signalregementets huvuddel och vid Bodens signalkompani, medförde
en synnerligen komplicerad mobiliseringsplanläggning och krävde
tillgång på en på detta område rutinerad och erfaren personal. Än
mera komme så att bliva fallet, då det i 1936 års försvarsordning avsedda
systemet med mobiliseringscentraler inom kort skulle förverkligas. Sagda
system komme nämligen att ställa väsentligt ökade krav på en i detalj utformad
planläggning särskilt i vad beträffade placering av den värnpliktiga

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

personalen. Regementets ytterligt knappt beräknade kader av aktiva officerare
medgåve icke, att en kompaniofficer avdelades för kontinuerlig tjänstgöring
vid mobiliseringsavdelningen, utan för detta ändamål borde avses en
pensionerad officer, som odelat kunde ägna sig åt ifrågavarande uppgift.

Av vad arméförvaltningen i ärendet anfört synes framgå, att de sålunda
av ämbetsverket föreslagna personalökningarna vid signalregementet äro av
behovet synnerligen påkallade. Jag anser mig därför böra biträda arméförvaltningens
berörda förslag och tillstyrker alltså, att den här förut angivna
personalen upptages på signalregementets stat för nästkommande budgetår.

Vid uppgörandet av förslag till denna stat torde slutligen hänsyn böra
tagas till den kaderökning, som för signalregementets del erfordras för att
möjliggöra radioanstaltens vid försvarsstaben förseende med erforderlig personal
från armén. Såsom framgår av vad som beträffande denna fråga anförts

1 statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln
sid. 18—21), erfordras av denna anledning för nästkommande budgetår en
ökning av staten med 4 furirer och 5 meniga,

I enlighet med vad som nu anförts bör alltså den ordinarie personalen vid
signalregementet för nästkommande budgetår utökas med 1 kapten, 6 furirer,

2 korpraler och 7 meniga. Vidare bör arvodespersonalen utökas med en
mobiliseringsofficer och 3 förrådsunderofficerare. I anslutning till vad som
i det föregående anförts bör slutligen under rubriken icke-ordinarie befattningshavare
upptagas en ytterligare förrådsmansbefattning. I

I fråga örn staten för officerare och underofficerare vid trängen har jag
vid behandlingen av anslaget till avlöningar åt personal vid arméförvaltningen
föreslagit, att för tillgodoseende av personalbehovet vid sjukvårdsstyrelsen
borde avses en regementsofficer vid trängen samt att för tjänstgöring vid sjukvårdsinspektionen
borde tillkomma en kapten vid trängen. Däremot har jag
icke ansett mig böra biträda ett av arméförvaltningen framlagt förslag om
uppförande å förevarande stat av ytterligare en majorsbeställning, avsedd
såsom chef för trängofficersskolan. I enlighet med vad sålunda anförts och
då trängens officerskader för nästkommande budgetår planenligt skall utökas
med en kaptensbeställning, kommer för nämnda budgetår antalet å stat vid
trängen upptagna majorer att utgöra 6 och antalet kaptener 27.

Å staterna för en var av de fyra trängkårerna bör i enlighet med vad i det
föregående anförts tillkomma ytterligare en förrådsmansbefattning.

Å staten för Norrlands trängkår är för närvarande upptagen en
arvodesbefattning å 3,180 kronor, avsedd för en pensionerad officer, chef för
arméns hundväsende.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juli 1939 har inspektören för infanteriet
gjort framställning om utökande av den för arméns hundväsende avsedda
personalen och därvid anfört bland annat följande:

Vid arméhundväsendet tillgodoses för närvarande hela arméns behov av
hundar för användning i sjukvårds-, rapport- och dragtjänst samt av för
tjänsten med arméhundar erforderlig utbildning av personal. Kurser för officerare,
underofficerare, underbefäl av det fast anställda manskapet samt värn -

70

Kungl. Majus proposition nr 159.

Pliktiga anordnas årligen. Under åren 1936—1939 Ilar fast anställd personal
av berörda kategorier i erforderlig omfattning utbildats för 11 infanteriregementen
och samtliga trängkårer. Under sommaren 1939 utbildas vid den förde
värnpliktiga hundförarna avsedda tjänstehundskolan- icke mindre än 45
värnpliktiga. Antalet för tjänst vid armén dresserade stamhundar uppgår för
närvarande till 42, varav 30 fördelade på truppförband och 12 uppställda vid
arméhundgården i Sollefteå. Samtidigt hava 52 enskilda ägare tillhörande
hundar bibringats erforderlig dressyr för att under övningar och vid mobilisering
stå till arméns förfogande, benämnda reservhundar.

Enligt för arméhundväsendets utveckling gällande planer är avsikten att
efterhand under åren 1939—1942 förse samtliga infanteriförband med erforderligt
antal utbildad personal och dresserade tjänstehundar.

Erfarenheten från de år, under vilka arméhundväsendet hittills varit i verk^.
^ket, har givit vid handen, att tiden är inne att vidtaga vissa organisationsförändringar,
därest utbildnings- och dressyrarbetet skall kunna framdeles
bedrivas i erforderlig omfattning och på ett tillfredsställande sätt.

Den för arméhundväsendet fastställda befälsstaten upptager blott en man,
chefen för arméhundväsendet, pensionerad officer. Den för dressyren erforderliga
personalen har ställts till förfogande från truppförbanden. Sålunda
har en underofficer på stat vid trängen alltsedan arméhundväsendets tillkomst
ställts till förfogande såsom dressyrlärare och tillsyningsman över
arméhundgården. Då nämnde fanjunkare avgår ur aktiv tjänst den 1 april
1941, synes tiden vara inne att giva åt ledningen av dressyrarbetet och tillsynen
över arméhundgården en fast organisation. Lämpligen synes detta
kunna ske genom att för befattningen såsom tillsyningsman vid arméhundgården
inrätta en arvodesbefattning för underofficer. Därigenom bliver det
även möjligt att för befattningen avse just fanjunkaren ifråga, vilken torde
vara den ende, som för närvarande äger för befattningen erforderliga kvalifikationer.
Befattningen synes böra tillkomma redan den 1 juli 1940, i vilket
fall bemälde fanjunkare förklarat sig villig att avgå med förtidspension.

Det erforderliga dressyrarbetet har man i övrigt sökt tillgodose genom att
såsom biträdande dressörer anlita från truppförbanden för utbildning vid
arméhundväsendet beordrat underbefäl, som befunnits lämpliga för ändamålet.
Det är givetvis förenat med stora olägenheter för infanteriförbanden
att för tjänstgöring vid arméhundväsendet avstå för andra arbetsuppgifter
avsett underbefäl. Men framförallt giver detta tillvägagångssätt icke den
nödiga kontinuitet och säkerhet i det så betydelsefulla dressyrarbetet. Med
hänsyn härtill är det nödvändigt att genom fastare anställningsformer sörja
för den erforderliga kontinuiteten. Lämpligen synes samma tillvägagångssätt
böra tillämpas som vid ridskolan vid anställning av fodermarskar. Det
erforderliga antalet biträdande dressörer har beräknats till två. Dessa böra
upptagas såsom icke ordinarie befattningshavare i lönegrad MEo 5.

På grund av vad sålunda anförts hemställde inspektören för trängen att
å staten för Norrlands trängkår måtte uppföras dels en för en pensionerad
underofficer avsedd befattning såsom tillsyningsman för arméhundgården
dels ock två befattningar såsom vaktmästare (biträdande dressörer) vid hundgården
med placering i lönegraden MEo 5.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 27 september 1939 förklarat sig
biträda inspektörens för trängen ifrågavarande förslag.

Då detta förslag synes vara ändamålsenligt för erhållande av en lämplig
organisation av utbildningen och dressyrarbetet vid arméhundgården, anser
även jag mig böra biträda detsamma, dock att jag icke tillstyrker anställande

71

Kungl. Majus proposition nr 159.

av mer än 1 vaktmästare vid hundgården. Å staten för Norrlands trängkår torde
alltså för nästkommande budgetår böra uppföras dels en arvodesbefattning å
2,130 kronor för en pensionerad underofficer, avsedd såsom tillsyningsman
vid arméns hundgård, dels ock under rubriken icke-ordinarie befattningshavare
en befattning i lönegraden MEo 5 för en vaktmästare vid hundgården.

Staten för tygdepartementets fabriker oell anstalter. Beträffande denna stat
förutsätter jag icke någon ändring för nästkommande budgetår.

Staten för sjukvårdsviisendets förrådspersonal. Såsom jag vid behandlingen av
omorganisationen av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i det föregående
framhållit, har i betänkandet rörande nämnda omorganisation även framlagts
förslag till en nyorganisation av förrådspersonalen vid sjukvårdsväsendets
förrådsanstalter, och jag anhåller nu att få återkomma till denna fråga.

Den genom sjukvårdsstyrelsens försorg anskaffade sjukvårdsmaterielen
finnes upplagd dels vid sjukvårdsstyrelsens förråd i Stockholm och Örebro,
dels vid chefen för övre Norrlands trupper respektive militärbefälhavaren på
Gotland underställda ständiga krigssjukvårdsmaterielförråd i Boden och på
Gotland. Härförutom finnes vid varje trängkår i krigsförråd upplagd sjukvårdsmateriel.
Vården och redovisningen av materielen vid förråden i Stockholm
och Örebro omhänderhavas under sjukvårdsintendenten av den vid sjukvårdsstyrelsen
tjänstgörande förrådsförvaltaren (pensionerad underofficer).
Bör tillsynen över förrådet i Stockholm finnes anställd en förrådsvaktmästare
i lönegrad Ca 7. Såsom uppbördsman vid förrådet i Örebro tjänstgör sedan
en följd av år en av inspektören för trängen enligt Kungl. Maj:ts medgivande
därtill beordrad underofficer å övergångsstat vid trängen. De ständiga krigssjukvårdsmaterielförråden
i Boden och på Gotland stå under tillsyn av förrådsförvaltaren
vid garnisonssjukhuset i Boden respektive sjukvårdsunderofficeren
vid Gotlands infanteriregemente. Slutligen lia för tillsynen och
vården av den vid trängkårerna upplagda krigssjukvårdsmaterielen för varje
trängkår beräknats en sergeant såsom sjukvårdsförrådsunderofficer samt en
korpral såsom sjukvårdsförrådskorpral.

Beträffande innebörden av det av de sakkunniga framlagda förslaget må
ur de sakkunnigas betänkande (sid. 68—69) anföras följande:

De omfattande undersökningar rörande sjukvårdsmaterielen, som under de
senaste åren verkställts inom sjukvårdsstyrelsen, hava till fullo ådagalagt behovet
av en för materielens vård och redovisning särskilt avsedd kvalificerad
personal. Den utökning av den dyrbara materielen, som befunnits ofrånkomlig,
har även aktualiserat kravet på en utökning av förrådspersonalen.
Den nu verkställda utredningen har givit till resultat, att den organisatoriskt
sett lämpligaste lösningen av ifrågavarande spörsmål är sammanförandet å
en särskild stat av den personal, som erfordras för ifrågavarande förrådsverksamhet.
I samband därmed bör den personal vid trängkårerna, som tagits i
anspråk för sjukvårdsförrådstjänsten, lösgöras för andra arbetsuppgifter, för
vilkas utförande denna personal oundgängligen erfordras och med vilka den
kommer att bliva fullt sysselsatt. Bör omhänderhavandet av trängkårernas
förråd av krigssjukvårdsmateriel skulle alltså av den å berörda stat upptagna

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

personalen erforderligt antal placeras vid respektive trängkårs- och personalen
darmed oliva i denna sin tjänst underställd vederbörande kårchef.

Såsom det anförda utvisar, är det sålunda av stor betydelse att för vården
och redovisningen av ovannämnda åtta förråd äga tillgång till erforderligt
antal personer, som icke blott äro val kvalificerade för denna verksamhet
utan även kunna odelat ägna sig åt sin arbetsuppgift. Med hänsyn till det
ansvar och de tjänsteplikter, som komma att åläggas dessa befattningshavare,
torde de bliva närmast jämförliga med tygförvaltare av 2. klassen vid fälttygkåren.
De torde följaktligen böra hänföras till lönegrad Ca 15. Med denna
lonegradsplacering vinner man dels att befattningshavaren kan, till följd av
den högre pensionsåldern, kvarsta vid befattningen under en längre följd av
år med därav följande större skicklighet och rutin vid göromålens omhänderhavande,
dels ock att befattningen blir eftersträvansvärd, vilket möjliggör
större urval vid befattningens tillsättande.

Såsom biträden vid tillsynen över förråden böra finnas anställda dels vid
förrådet i Stockholm, på sätt hittills varit fallet, en förrådsvaktmästare i lönegrad
Ca 7, dels ock förrådsman i lönegrad MEo 5. Under utredningen har
övervägts, huruvida icke även vid trängkårernas förråd av sjukvårdsmateriel
bora finnas förrådsvaktmästare i lönegrad Ca 7. Med hänsyn till nödvändigheten
att begränsa kostnaderna synes man emellertid böra stanna vid att blott
rakna med förrådsman i lönegrad MEo 5. Antalet förrådsman bör utgöra
två vid vart och ett av förråden i Stockholm och vid trängkårerna. Därjämte
erfordras en förrådsman vid vart och ett av förråden i Örebro och Boden samt
på Gotland. Det förutsättes givetvis, att vid tillsättandet av befattning såsom
dylik förrådsman äldre, i tjänsten väl vitsordat underbefäl i första hand bör
ifrågakomma.

Ifrågavarande personal synes, i enlighet med vad här anförts, lämpligen
böra upptagas å en särskild stat, benämnd stat för sjukvårdsväsendets förrådspersonat.
A denna stat torde alltså böra upptagas:

8 sjukvårdsförrådsförvaltare i lönegrad .................................... Ca 15

1 förrådsvaktmästare » » ................................ Ca 7

13 förrådsmän » » .............................. MEo 5

Vissa av de myndigheter, vilka till följd av remiss utlåtit sig över förenämnda
betänkande, hava även uttalat sig beträffande den nu förevarande
organisationen.

Arméförvaltningen har förklarat sig till alla delar biträda de sakkunnigas
ifrågavarande förslag. Sjukvårdsmaterielförråden, sådana de enligt gällande
planer skulle upprätthallas, representerade synnerligen betydande ekonomiska
värden. Det syntes vara ägnat att medföra önskvärd reda och ordning i hithörande
förhållanden att ifrågavarande personal sammanfördes å särskild stat.

Statskontoret hai uttalat, att det i väsentlig mån undandroge sig ämbetsverkets
bedömande, huruvida hela den personal, som beräknats för detta ändamål,
vore av behovet påkallad eller icke. Ämbetsverket ville emellertid ifråga
sätta behövligheten av att såsom förrådsförvaltare anställa beställningshavare
i så relativt hög lönegrad som Ca 15. Försiktigheten syntes under alla omständigheter
bjuda, att dessa befattningshavare tills vidare i avvaktan på närmare
erfarenhet anställdes såsom extra ordinarie tjänstemän. Det syntes för
övrigt förtjänt att tagas under övervägande, örn icke i syfte att nedbringa per -

73

Kungl. Majus proposition nr 159.

sonalkostnaderna pensionerade underofficerare borde mot visst arvode anställas
i större eller mindre utsträckning för handhavande av de uppgifter, örn

vilka här vöre fråga.

För egen del finner jag mig böra biträda förslaget örn att uppföra sjukvårdsväsendets
civila förrådspersonal under en särskild stat. Lika med statskontoret
finner jag mig emellertid böra föreslå vissa beskäringar i den personalorganisation
för sjukvårdsförråden som av de sakkunniga föreslagits.

Vad då först beträffar förrådetiStockholm — vilket såsom av den i det
föregående lämnade redogörelsen framgår under sjukvårdsstyrelsens sjukvårdsintendent
(pensionerad officer) förvaltas av den vid styrelsen tjänstgörande,
av medel under arméförvaltningens stat avlönade förrådsförvaltare!!
(pensionerad underofficer) samt en å staten för fältläkarkåren upptagen förrådsvaktmästare
(lönegrad Ca 7) — förutsätter jag beträffande denna organisation
tills vidare ingen annan ändring än att förrådet i enlighet med de sakkunnigas
förslag torde böra tillföras två förradsmän (lönegrad MEo 5).

Vidkommande härefter förrådet i Örebro, torde det vara lämpligt att
det närmaste inseendet över detta förråd anförtros åt en befattningshavare,
tillhörande den av de sakkunniga föreslagna kategorien sjukvårdsförrådsförvaltare
(lönegrad Ca 15). Personalbehovet i övrigt vid detta förråd torde —
med bibehållande tills vidare av den nuvarande anordningen med en underofficer
på övergångsstat vid trängen såsom uppbördsman — kunna beräknas
till en förrådsman.

Beträffande båda de nu avhandlade förråden synes det icke omöjligt, att
en annan organisation i en framtid kan visa sig mera ändamålsenlig. En föinyad
prövning av detta spörsmål torde emellertid få bliva beroende av erfarenheterna Jämväl

förråden i Boden och på Gotland torde vara i behov av en
viss personalförstärkning. I avseende å dessa förråd, över vilka tillsynen alltjämt
torde böra utövas i den ordning som nu sker, finner jag mig böra föreslå,
att personalen vid ettvart av dem förstärkes med en förrådsvaktmästare och en

förrådsman.

Vad slutligen angår vården av förråden vid trängkårerna, vilken för
närvarande handhaves av en sjukvardsförradsunderofficer (sergeant) med biträde
av en sjukvårdsförrådskorpral, synes denna organisation i stort sett vara
ändamålsenlig, varför densamma i varje fall tills vidare bör bibehållas. För
att bereda nu angivna befattningshavare lättnad i arbetsbördan torde det vara
lämpligt att till ettvart av här ifrågavarande förråd knyta en förrådsman.

Som jag ej har något att erinra mot den av de sakkunniga föreslagna anordningen,
att här avsedd personal sammanföres å en gemensam stat, benämnd
staten för sjukvårdsväsendets förrådspersonal, torde i anslutning till det
ovan anförda å denna stat böra upptagas följande befattningshavare.

1 sjukvårdsförrådsförvaltare i lönegrad ....................................... Ca 15

3 förrådsvaktmästare » » ....................................... *^a 1

!) förrådsmän » ....................................... MEo 5

1 pensionerad underofficer, arvode kronor .................................... 2,130

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Av förrådsvaktmästartjänsterna äro endast två nja, i det att den för sjukvårdsstyrelsens
förråd i Stockholm avsedda beställningen finnes uppförd å
fältläkarkårens stat. I det föregående har jag med hänsyn till det här framlagda
förslaget gjort framställning om nämnda beställnings uteslutande från
berörda stat.

För den pensionerade underofficeren (förrådsförvaltaren vid sjukvårdsstyrelsens
förråd i Stockholm) är för närvarande arvode beräknat å staten
för arméförvaltningen. Med hänsyn till befattningens nära anknytning till
den här ifrågavarande förrådsorganisationen synes det lämpligare, att arvodet
uppföres å staten för sjukvårdsväsendets förrådspersonal och att befattningen
i fråga benämnes förrådsunderofficer.

Staten slutar å ett belopp av 45,800 kronor.

Staterna för väg''- oell vattenbyggnadskårens chefsexpedition samt armémuseum.

Beträffande ifrågavarande stater ifrågasätter jag icke några ändringar för
nästkommande budgetår.

Staten för arméns sjuksköterskekår. Å denna stat äro för budgetåret 1939/40
upptagna 30 befattningar för sjuksköterskor, samtliga i lönegraden MEo 7.
Enligt vad arméförvaltningen meddelat hava innehavarna av dessa befattningar
för nämnda budgetår av ämbetsverkets sjukvårdsstyrelse fördelats till
tjänstgöring med en å ett vart av följande truppförband: Kronobergs och
Hallands regementen, Södra och Norra skånska infanteriregementena, Skånska
kavalleriregementet, Wendes artilleriregemente, Smålands arméartilleriregemente,
Skånska trängkåren, Jämtlands fältjägarregemente, Dalregementet,
Hälsinge regemente, Norrlands artilleriregemente, Norrlands trängkår, Skaraborgs,
Älvsborgs, Bohusläns och Värmlands regementen, Göta artilleriregemente,
Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet,
Upplands och Södermanlands regementen, Svea ingenjörkår, Signalregementet,
Norrbottens regemente (Norrbottens artillerikår m. fl.), Västerbottens
regemente, Bodens ingenjörkår (Bodens artilleriregemente m. fl.), Norrlands
dragonregemente samt Gotlands infanteriregemente.

Efter att hava erinrat om att 1930 års försvarskommission framhållit,
att det för den militära sjukvården vore av synnerlig betydelse, att vid varje
truppförband hava en sjuksköterska, har arméförvaltningen vidare anfört bland
annat följande.

Med det i staten för arméns sjuksköterskekår upptagna antalet av 30 sjuksköterskor
kan emellertid icke detta krav fyllas. Framställningar från truppförband,
som icke kunnat tilldelas sjuksköterska, örn erhållande av extra sjuksköterska
hava i viss utsträckning kunnat tillmötesgås genom anlitande av
den i staten upptagna anslagsposten för anställande av extra sjuksköterskor.
Då dessa anslagsmedel icke torde vara avsedda för långtidsanställning av
sköterskor utan fastmera för att tillgodose tillfälliga behov, exempelvis under
semestrar, tjänstledighet och sjukdom samt vid ökad sjuklighet på truppförbanden,
har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ansett sig böra i görligaste
män begränsa tiden för anställande av extra sköterskor vid truppförband, som
icke tilldelats sjuksköterska.----

75

Kungl. Majus proposition nr 159.

Det torde även ur ekonomisk synpunkt vara nödvändigt, att samtliga truppförband,
som hava egen sjukavdelning, erhålla vart och ett sin sjuksköterska.
Örn ett truppförband saknar sköterska, nödgas nämligen truppförbandsläkaren
i många fall avpollettera till sjukhus även sådana sjuka, som eljest med ekonomisk
fördel skulle kunna vårdas vid truppförbandet. Då sjukhuskostnaderna
— både på civila lasarett och garnisonssjukhus — äro avsevärt högre än vid
truppförbandens sjukavdelningar, böra för att nedbringa sjukvårdskostnaderna
inga andra avpolletteras till sjukhus än de, som äro i behov av sjukhusvård
eller sådan behandling, som icke kan meddelas vid truppförbandet. — —

Vid trängkårens föreligger dessutom ett fortbestående behov av sjuksköterska
för biträde vid sjukvårdsmanskapets utbildning.

De truppförband, vilka hava egen sjukavdelning och vid vilka till följd
härav, i enlighet med vad ovan anförts, böra finnas anställda sjuksköterskor
året om, utgöras av:

Jönköpings-Kalmar regemente
Västernorrlands regemente
Livregementet till häst
Livregementets husarer
Svea artilleriregemente

eller sammanlagt 10 truppförband.

Gotlands artillerikår
Karlsborgs luftvärnsregemente
Göta ingenjörkår
Svea trängkår
Göta trängkår

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt,
att å staten för arméns sjuksköterskekår måtte för nästkommande budgetår
upptagas 40 sjuksköterskor.

Det torde vara uppenbart, att det ur sjukvårdssynpunkt måste anses vara
önskvärt, att ett vart av de truppförband, vilka disponera egen sjukavdelning,
jämväl äga tillgång till egen sjuksköterska. Även ur ekonomisk synpunkt
torde, såsom arméförvaltningen framhållit, en dylik anordning vara önskvärd,
då avpolletteringar av sjukdomsfall från truppförbandens sjukavdelningar
till garnisonssjukhus eller lasarett därigenom i många fall skulle kunna onödiggöras.
Det synes därför vara ändamålsenligt, att arméns sjuksköterskekår
nu utökas, så att nämnda önskemål kan tillgodoses. Jag har därför ansett
mig böra biträda arméförvaltningens förevarande förslag, varigenom sjuksköterskekåren
skulle komma att utökas med 10 nya befattningar. Antalet
sjuksköterskebefattningar å staten för arméns sjuksköterskekår bör alltså för
nästkommande budgetår upptagas med 40. Anslagsposten för löner åt dessa
befattningshavare torde för nästkommande budgetår böra upptagas med

128,500 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande år
av 27,300 kronor.

Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande förevarande
stat, torde densamma för det kommande budgetåret böra upptagas med en
slutsumma av (117,100 + 27,300=) 144,400 kronor.

V. Polispersonalen.

[ fråga örn den å staten för polispersonalen i Boden och å Karlsborg upptagna
personalen ifrågasätter jag icke någon ändring för nästkommande
budgetår.

76

Kungl. Majis proposition nr 159.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Såsom jag i det föregående anfört torde antalet extra ordinarie fänrikar
för nästkommande budgetår böra beräknas till cirka 150. För lön åt dessa
befattningshavare torde böra beräknas en anslagspost av förslagsvis 455,000
kronor.

C. Rörligt tillägg.

Under denna rubrik är för innevarande budgetår upptaget ett belojjp av

1.475.000 kronor. Med hänsyn till de utökningar i kadrerna som föreslagits
ävensom till höjningen av den levnadskostnadsindex som ligger till grund för
beräknande av rörligt tillägg torde för ändamålet för nästa budgetår böra beräknas
ett förslagsvis angivet belopp av 2,250,000 kronor.

D. Kallortstillägg.

Anslagsposten för kallortstillägg är för innevarande budgetår upptagen med
ett belopp av 97,000 kronor.

Arméförvaltningen har meddelat, att nytillkommande beställningar och
befattningar för nästkommande budgetår torde komma att medföra en ökad
belastning å förevarande anslagspost av omkring 3,000 kronor.

Jämlikt nu gällande bestämmelser äger det fast anställda manskapet icke
uppbära kallortstillägg. Enligt det föreliggande förslaget till nytt manskapsavlöningsreglemente
har dock även denna personal i viss utsträckning ansetts
böra göras delaktig av denna förmån. Sålunda skall enligt förslaget i fråga
kallortstillägg tillkomma, förutom beställningshavare tillhörande löneplanen
Mb i manskapsavlöningsreglementet, sådan beställningshavare med lön enligt
lönegraden Ma 3 i samma reglemente, vilken kan räkna en anställningstid av
minst 8 år. Med hänsyn till de villkor, som för manskapets del skola gälla
för erhållande av kallortstillägg, torde emellertid de föreslagna nya bestämmelserna
icke komma att påverka anslagsbelastningen i sådan grad, att en
uppräkning av anslagsposten till kallortstillägg därav synes böra föranledas.
Nämnda anslagspost torde därför för nästkommande budgetår böra upptagas
med (97,000 + 3,000 =) 100,000 kronor.

E. Felräkningspenningar.

Under denna rubrik beräknades för innevarande budgetår ett belopp av

16.000 kronor.

Enligt 32 § 1939 års militära avlöningsreglemente äger beställningshavare,
som å tjänstens vägnar handhar penninguppbörd eller verkställer kontant utbetalning
av medel, enligt av Kungl. Majit fastställda grunder erhålla felräkningspenningar
till belopp, som skall bestämmas med hänsyn till de omständigheter,
under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och i förhållande till
uppbördens eller utbetalningens omfattning.

I anslutning till ikraftträdandet av förenämnda reglemente uppdrog Kungl.
Majit genom beslut den 30 juni 1939 ät armé-, marin- och flygförvaltningarna
att uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med förslag till de föreskrifter, som
kunde finnas erforderliga för att reglera, i vilken omfattning och med vilka
belopp felräkningspenningar skulle utgå inom de olika förvaltningsområdena.

77

Kungl. Majus proposition nr 159.

Sedan dylika förslag inkommit och försvarsväsendets lönenämnd däröver
avgivit utlåtande, är ärendet beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

I avvaktan å det beslut, som kan komma att fattas rörande felräkningspenningar
inom lantförsvarets förvaltningsområde, torde kostnaderna för
ifrågavarande förmåner få beräknas till samma belopp som för innevarande
budgetår, eller 16,000 kronor.

F. Hyres- och ortstillägg.

Under rubriken »Hyresbidrag åt visst underbefäl» är för innevarande
budgetår upptagen en anslagspost å 240,000 kronor.

Enligt det föreliggande förslaget till manskapsavlöningsreglemente skall
den nuvarande förmånen av hyresbidrag efter detta reglementes ikraftträdande
försvinna och ersättas av en löneförmån benämnd hyres- och ortstillägg, som
i stället för fri inkvartering må utgå till beställningshavare, vilka kunna räkna
viss minsta anställningstid. Hyres- och ortstillägget avses skola utgå efter
ortsgruppsfördelning med lägst 252 och högst 828 kronor för gift beställningshavare
samt med lägst 168 och högst 456 kronor för annan beställningshavare.

De årliga kostnaderna för ifrågavarande förmån torde kunna beräknas till

290,000 kronor, med vilket belopp förevarande anslagspost följaktligen torde
böra upptagas för nästkommande budgetår.

G. Anställning spenningar. H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt
indelt manskap. I. Lönefyllnad åt musikdirektörer.

J. Kostnader för musikelever.

Under dessa rubriker torde i enlighet med arméförvaltningens förslag för
budgetåret 1940/41 böra beräknas samma belopp som för innevarande budgetår
eller respektive 74,000, 100,000, 7,980 och 23,940 kronor.

K. Gottgörelse för tjänstehästar.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår upptaget ett belopp
av 12,500 kronor. Beloppet har beräknats med utgångspunkt från ett hästantal
av 50.

Enligt vad arméförvaltningen meddelat uppgick antalet egna tjänstehästar
i september 1939 till 30. På grund av hästarnas låga ålder kunde man enligt
ämbetsverkets mening icke räkna med att detta antal komme att nedgå till
nästkommande budgetår, varför man borde utgå från detsamma vid beräkningen
av medelsbehovet för nämnda budgetår.

I enlighet härmed bör under förevarande rubrik upptagas ett belopp av

7,500 kronor.

L. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Arméförvaltningen har meddelat, att under budgetåret 1940/41 11 fänrikar,
tillhörande i Boden förlagda truppförband, torde komma att utexamineras
från krigsskolan.

Mod hänsyn härtill torde förevarande anslagspost för nämnda budgetår
böra upptagas med 22,000 kronor.

78

Kungl. Majus proposition nr 159.

M. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

I enlighet med arméförvaltningens förslag torde förevarande anslagspost,
vilken för innevarande budgetår är upptagen med 715,000 kronor, för budgetåret
1940/41 böra upptagas med 720,000 kronor.

N. Vissa arvoden m. m.

Under denna rubrik har i den för riksdagen framlagda anslagsberäkningen
för budgetåret 1939/40 upptagits ett belopp av 327,914 kronor.

Genom brev den 30 juni 1939 har Kungl. Maj:t medgivit, att de i en brevet
bilagd förteckning upptagna arvoden m. fl. till vissa belopp bestämda ersättningar
-—- med undantag av de i förteckningen tillika angivna belopp för
remontdepåernas personal samt till arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare
och landstormsförrådsförvaltare, för vilka belopps användande särskilda
stater fastställts — finge från och med den 1 juli 1939 och tills vidare
intill den 1 juli 1940 utgå med högst de i förteckningen angivna, för helt år
beräknade belopp. Förenämnda förteckning slutar å ett belopp av 346,166
kronor. Avvikelsen från slutsumman i den för riksdagen framlagda beräkningen
beror till huvudsaklig del på att de belopp, som i den fastställda förteckningen
upptagits för remontdepåernas personal och för arvoden m. m. åt
landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare, åtskilligt
överstiga de belopp, som för motsvarande ändamål upptagits i den för riksdagen
framlagda anslagsberäkningen.

De arvoden, som föreläggas riksdagen för prövning och å förteckningen
upptagas under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med
avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret m. fl.», uppgå för
närvarande till sammanlagt 6,174 kronor.

För nästkommande budgetår ifrågasätter jag icke några ändringar beträffande
dessa arvoden.

Under rubriken B i arvodesförteckningen äro för närvarande medel upptagna
för bland annat arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare och
landstormsförrådsförvaltare. För detta ändamål har tidigare under åtskilliga
år beräknats ett belopp av 195,500 kronor. Såsom omförmäldes i propositionen
nr 247 till 1939 års lagtima riksdag angående vissa avlöningsanslag under
riksstatens fjärde huvudtitel förutsatte 1936 års försvarsutskott i sitt av riksdagen
i förevarande avseende godkända utlåtande nr 1, att ifrågavarande kostnader
skulle kunna minskas med de under respektive truppförbands stater
beräknade kostnaderna för arvoden åt mobiliseringsofficerare vid infanteriregementena
på fastlandet eller med tillhopa (20 X 3,180 =) 63,600 ki*onor.
Då den nya landstormsorganisationen, beträffande vilken utredning sedan åtskillig
tid pågått inom arméstaben, förutsattes skola träda i kraft i början av
år 1940, ansågs arvodesbeloppet för budgetåret 1939/40 kunna nedskäras med

15,500 kronor till 180,000 kronor, med vilket belopp det därför upptogs i de
i propositionen framlagda kostnadsberäkningarna för nämnda budgetår.
Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende lämnades av riksdagen utan
erinran.

79

Kungl. Majus proposition nr 159.

I den genom förenämnda brev den 30 juni 1939 fastställda arvodesförteckningen
för innevarande budgetår har emellertid nyssnämnda arvodesbelopp
med hänsyn till den ökade arbetsbörda, som den förstärkta försvarsberedskapen
medfört för landstormsområdesbefälhavarna, ansetts böra ökas till

195,000 kronor.

Den inom arméstaben pågående, i propositionen nr 247/1939 omförmälda
utredningen rörande landstormens omorganisation har ännu icke slutförts.
Emellertid hava inom staben ingående undersökningar verkställts beträffande
de närmare förutsättningarna och sättet för omorganisationens genomförande.

Uti en från arméstaben till arméförvaltningen överlämnad promemoria har
beträffande dessa undersökningar anförts i huvudsak följande:

De uppgifter, som för hemortsförsvaret tillkomma landstormen, hava
ställt allt större krav på förbandens organisation, utrustning och beväpning
m. m. Betydelsen av en väl fungerande organisation, som snabbt kan träda i
funktion, har genom omständigheternas makt blivit allt mer framträdande.
Särskilt är detta fallet beträffande landstormsförbanden, vilkas mobilisering
måste försiggå under former, väsentligt avvikande från linjeförbandens. Dessa
senare äga nämligen tillgång på en rutinerad befälskader, som vid mobilisering
är till större delen omedelbart disponibel. Kraven på denna för landstormen
avsedda särskilda organisation bliva av denna anledning synnerligen
stora, såväl vad det i fredstid bedrivna, ytterst minutiösa och omfattande
förberedelsearbetet beträffar som ock i fråga örn mobiliseringens genomförande.
Skäl föreligga att icke anse förhållandena i dessa avseenden för
närvarande fullt tillfredsställande.

Med tillkomsten av mobiliseringsofficerarna hava förutsättningarna för
ett betryggande planläggningsarbete likväl blivit i väsentlig grad förbättrade.
Såväl förberedelsearbetet som i synnerhet genomförandet av landstormsförbandens
mobilisering kräva dock allt fortfarande en decentralisering av
organisationen i vissa delar.

De arbetsuppgifter, som numera åvila landstormsområdesbefälhavarna,
hava genom förhållandenas utveckling blivit till såväl art som omfattning helt
andra än tidigare, vilket framträtt icke minst under den senaste tiden. De
arvoden, som i allmänhet tillkomma dessa befattningshavare, kunna därför
icke anses vara fullt avpassade efter de ökade arbetsuppgifterna och ansvaret.
Ett bibehållande av den nuvarande organisationen synes ur beredskapssynpunkt
väl motiverat men kräver med nödvändighet sådan omreglering
av nu utgående arvoden, att dessa komma att bättre än nu är fallet
svara mot landstormsområdesbefälets ansvar och arbetsuppgifter.

En omorganisation inom den av särskilda utskottet nr 1 vid 1936 års
riksdag angivna kostnadsramen skulle däremot kräva en så betydande reducering
av antalet befattningshavare, att det erforderliga förberedelsearbetet
samt ett betryggande genomförande av mobiliseringen äventyras.

Under utredningens gång har i samband med förberedelsearbetet för ny
krigsorganisation för landstonnen övei’vägts, örn icke beträffande vissa delar
av mobiliseringsförberedelserna åtskilliga — för övrigt av utvecklingen betingade
— förenklingar kunde vidtagas. . . Ehuru utredningen till följd av med
frågan i övrigt förknippade spörsmål icke ännu kunnat slutföras, synes densamma
dock på nuvarande stadium giva vid handen, att kostnaderna för
genomförande av den ifrågasatta organisationen — förutom för arvoden åt
mobiliseringsofficerarna — torde- för arvoden till landstormsområdesbefälhavare
och landstormsförrådsförvaltare komma att uppgå till omkring 250,000
kronor.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I enlighet med vad sålunda anförts har arméförvaltningen föreslagit, att
för arvoden m. m. till landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare
måtte för nästkommande budgetår beräknas ett belopp av 250,000
kronor.

Häremot har jag icke något att erinra.

I detta sammanhang anser jag mig böra till riksdagens kännedom meddela,
att Kungl. Maj:t genom brev den 10 november 1939 och den 19 januari 1940
medgivit, att särskild ersättning — utöver årligt arvode enligt gällande stat —
finge utgå till landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare
för ökat arbete under år 1939 och 1940 till följd av den förstärkta försvarsberedskapen,
ävensom föreskrivit, att härav föranledda kostnader skulle bestridas
av det för försvarsväsendet för budgetåret 1939/40 uppförda förskottsanslaget
till lantförsvaret.

För remontdepåernas personal torde för nästkommande budgetår böra upptagas
samma belopp som för innevarande budgetår eller 78,600 kronor.

I enlighet med vad som nu anförts har uppgjorts en ny »Förteckning över
vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil. nr 72). Denna
förteckning slutar å 401,166 kronor, vilket belopp torde böra upptagas i anslagsberäkningen
för budgetåret 1940/41 under rubriken »Vissa arvoden m. m.».

O. Avlöning till civila skrivbiträden.

Vid anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet den 24 mars 1939 av frågan
örn avlåtande till riksdagen av proposition angående vissa avlöningsanslag
under riksstatens fjärde huvudtitel framhöll jag med anledning av en av
arméförvaltningen i ämnet gjord framställning, att det syntes vara uppenbart,
att civil personal för skrivhjälp i viss utsträckning behövde ställas till truppförbandsexpeditionernas
förfogande, därest skrivarbetet därstädes skulle
kunna skötas på ett tillfredsställande sätt utan regelmässigt anlitande av
för sådant arbete icke avsedd militär personal. Emellertid syntes ytterligare
utredning vara erforderlig, innan denna fråga kunde upptagas till slutligt
avgörande.

Genom brev den 15 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit sedermera, bland
annat, åt arméförvaltningens civila departement att verkställa ytterligare utredning
angående behovet av civila skrivbiträden vid truppförbandsexpeditionerna
vid armén samt till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill
denna utredning kunde giva anledning.

Med föranledande härav har civila departementet från samtliga arméfördelningschefer,
chefen för Övre Norrlands trupper och militärbefälhavaren
på Gotland infordrat vissa uppgifter i ärendet.

Vidare har chefen för armén efter i ärendet verkställd utredning i skrivelse
den 19 augusti 1939 till civila departementet anfört bland annat följande:

önskemålet synes vara att vid samtliga expeditioner erforderlig skrivhjälp
finnes tillgänglig utan att värnpliktig personal avsedd för utbildning
med vapen behöver anlitas samt att befälspersonalen icke personligen behöver
utföra rent mekaniskt renskrivningsarbete. Av de infordrade upp -

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 159

gifterna synes framgå att vid ett infanteriregemente härför erfordras 3 skrivbiträden
— 1 för avdelning I, 1 för avdelning IY och kassaförvaltningen oell
1 för inskrivningsexpeditionen. Vid kavalleriet, artilleriet och Signalregementet
synes behovet vara 2 per regemente — 1 för avdelning I och 1 för
avdelning IY och kassaförvaltningen. Yid ingenjör- och trängtrupperna synes
1 skrivbiträde per kår vara tillfyllest.

Ovan angivna antal skrivbiträden utgöra vid infanteriet 63, vid kavalleriet,
artilleriet och Signalregementet 30, vid ingenjör- och trängtrupperna 7 eller
tillsammans 100 stycken. Härtill kommer skrivbiträden vid de högre truppförbandens
staber med minst 2 per stab utom vad beträffar militärbefälet på
Gotland, där ett skrivbiträde synes tillfyllest, eller tillsammans 11 stycken.

För egen del har arméförvaltningen beträffande denna fråga anfört bland
annat följande:

Kostnaderna för avlöning, enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder,
till sålunda föreslaget antal civila biträden komma att utgöra, om därför
avses kontorsbiträde!! i lönegrad MEo 4, omkring 323,350 kronor, och, örn
skrivbiträden i lönegraden MEo 2 avses, omkring 289,700 kronor.

På grund av vad som vid den i ärendet verkställda utredningen framkommit,
finner arméförvaltningen oundgängligen erforderligt, att vid truppförbanden
finnas anställda civila skrivbiträden i viss omfattning. Det torde
emellertid möta vissa svårigheter att nu fastställa det antal skrivbiträden,
som böra upptagas på staterna. Vidare kan tvekan råda, vilken löneställning
bör avses för ifrågavarande skrivbiträden.---

Vid övervägande härav har arméförvaltningen funnit sig böra stanna vid
att föreslå att tills vidare, i avvaktan på ytterligare erfarenhet rörande ifrågavarande
anordning, under avlöningsanslaget upptages en särskild anslagspost
å förslagsvis 200,000 kronor att stå till Kungl. Maj:ts disposition för anställande
vid truppförbanden, efter prövning i varje särskilt fall, av oundgängligen
erforderligt antal extra skrivbiträden i lönegraden MEx 2.

Av den i ärendet verkställda utredningen torde framgå, att ett påtagligt
behov av civil skrivhjälp för närvarande föreligger vid truppförbandsexpeditionerna.
Särskilt gäller detta truppförbandens kassaförvaltningar men i viss
utsträckning jämväl de övriga avdelningarna av regementsstaberna. Det synes
vara uppenbart, att anställandet vid dessa expeditioner av rutinerad civil
skrivhjälp skulle komma att i väsentlig grad underlätta arbetet därstädes,
varjämte behovet av militär personal för utförande av vanligt skrivmaskinsarbete
och dylikt skulle minskas eller försvinna. Med hänsyn härtill anser
jag det ändamålsenligt, att civila skrivbiträden i viss utsträckning anställas
vid truppförbandsexpeditionerna. I detta sammanhang anser jag mig böra
erinra om att Kungl. Majit redan genom brev den 22 september och den
17 november 1939 medgivit anställandet i viss utsträckning av kvinnliga extra
skrivbiträden vid dessa expeditioner intill den 1 juli 1940. Samtidigt har
föreskrivits, att kostnaderna för dessa skrivbiträden skola bestridas, i den
män de föranledas av den förstärkta försvarsberedskapen, av det å förskottsstaten
för försvarsväsendet uppförda anslaget till lantförsvaret, samt i övrigt
av den under lantförsvarets avlöningsanslag uppförda anslagsposten för
tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. lii.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

298 40 6

82

Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

För nästkommande budgetår torde i enlighet nied vad arméförvaltningen
föreslagit under avlöningsanslaget böra uppföras en särskild anslagspost att
stå till Kungl. Maj:ts förfogande för anställande i erforderlig omfattning av
extra skrivbiträden vid truppförbanden. Denna anslagspost torde i avvaktan
på närmare erfarenhet angående medelsbehovet böra upptagas med ett belopp
av förslagsvis 200,000 kronor.

P. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

I anledning av väckta förslag hava 1934—1939 års riksdagar bemyndigat
Kungl. Maj:t att under budgetåren 1934/35—1939/40 bereda anställningshavare
av manskapet med viss tids anställning vid försvarsväsendet möjlighet
att efter kontraktstidens utgång kvarstå över stat vid vederbörligt truppförband
i högst sex månader, med rätt att därunder komma i åtnjutande av
tjänstledighet för genomgående av utbildningskurser, fullgörande av provtjänstgöring
m. m. i och för erhållande av civilanställning. Beträffande skälen
för de sålunda vidtagna åtgärderna och de närmare principerna för överstatsanställningens
anordnande m. m. hänvisas till framställning i ämnet i 1935
års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, sid. 34—39) samt till 1936 års
riksdags skrivelse nr 4, punkt 3:o.

I enlighet med riksdagens bemyndigande har Kungl. Majit genom särskilda
brev den 31 augusti 1939 till arméförvaltningen, mariliförvaltningcn och
flygförvaltningen meddelat bestämmelser i fråga om anställande över stat
under budgetåret 1939/40 av visst manskap (musikmanskap), som vid utgången
av löpande anställningstid kunde räkna minst sex års väl vitsordad
anställning vid respektive försvarsgren, dock under förutsättning att vederbörande
under de sista tre åren närmast före samma tidpunkt innehaft fast
anställning under en sammanlagd tid av minst två år. Möjlighet till dylik
anställning har också medgivits för flaggkorpral i flottans reserv med enahanda
tjänstetid i stamanställning under förutsättning att anställningen över
stat avsetts att äga rum i omedelbar anslutning till fullgjord tjänstgöring i
reserven under 12 månader i följd.

Anordningen med överstatsanställning har hittills haft karaktär av försöksanordning
och riksdagens bemyndigande angående beredande av dylik anställning
har för varje gång lämnats för blott ett år i sänder.

I sitt den 14 december 1939 avgivna betänkande med förslag till manskapsavlöningsreglemente
har emellertid 1936 års lönekommitté föreslagit, att denna
anställningsform skulle göras till en permanent anordning och att bestämmelser
om densamma skulle införas i avlöningsreglementet. I det förslag
till dylikt reglemente, som på chefens för finansdepartementets föredragning
denna dag kommer att underställas riksdagens prövning, hava också bestämmelser
härom intagits. I enlighet med lönekommitténs förslag har därvid
beträffande grunder och villkor för överstatsanställningen någon saklig
ändring icke ifrågasatts i nuvarande bestämmelser. Erforderliga detaljföreskrifter
förutsättas skola meddelas av Kungl. Majit vid sidan av avlöningsreglementet.

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

De årliga kostnaderna för löner och hyresbidrag till de överstatsanställda
vid försvarsväsendet i dess helhet hava under de senare åren uppgått till

250,000 å 275,000 kronor, därav cirka två tredjedelar för lantförsvarets del.
Härtill komma utgifterna för underhåll m. m. Något särskilt anslagsbelopp
har icke beräknats för ändamålet utan uppkommande kostnader hava guldits
av de anslag, från vilka motsvarande kostnader för manskap med beställning
på stat bestridas.

Ett bifall till förslaget örn att överstatsanställningen skall göras till en
permanent anordning synes böra medföra, att kostnaderna för de överstatsanställdas
löner för framtiden beräknas under särskilda anslagsrubriker
under de olika försvarsgrenarnas avlöningsanslag. Däremot torde kostnaderna
för underhåll m. m. även hädanefter liksom hittills böra gäldas av de anslag,
från vilka motsvarande kostnader bestridas för manskap med beställning
på stat.

I enlighet härmed torde under lantförsvarets avlöningsanslag för nästkommande
budgetår böra upptagas en ny anslagsrubrik benämnd »Avgånget
militärmanskaps anställning å civilanställningsstat». Under denna rubrik
torde böra upptagas ett belopp av 165,000 kronor.

Q. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Denna anslagspost har sedan åtskilliga år tillbaka upptagits med ett belopp
av 50,000 kronor.

För nästkommande budgetår ifrågasätter jag icke någon ändring i anslagsbeloppet.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag förut anfört har jag låtit uppgöra beräkning av
utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl. för budgetåret 1940/41 (se Bil. nr 73). Från den beräknade anslagssumman,
40,585,836 kronor, hava avdrag gjorts dels med 250,000 kronor till
följd av att nytillkommande befattningar i vissa fall beräknas bliva tillsatta
först den 1 oktober 1940, dels ock med 100,000 kronor till följd av att
personal å övergångsstat beräknas uppehålla vissa å stat uppförda arvodesbefattningar,
avsedda för pensionerad personal. Den verkställda beräkningen
utvisar sålunda ett medelsbehov under förevarande anslag av 40,235,836 kronor.
Emellertid torde man på grund av utökningen av personalkadrerna under
nästkommande budgetår kunna utgå ifrån, att under nämnda budgetår en
del av personalen kommer att uppbära lön enligt lägre löneklasser än man
vid fastställandet av nu gällande grunder för beräkning av avlöningsanslag
räknat med. Till följd härav torde den sålunda beräknade summan böra
minskas till 40,000,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater
för generalitetet, generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttyg -

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

kåren, fortifikationskåren, intendenturkåren, fältläkarkåren, fältveterinärkåren,
arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna
samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna, arméfördelningsstaberna
m. m., rullföringsbefälhavare med biträden,
krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, ridskolan, artilleriets
skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband av infanteriet,
kavalleriet och artilleriet, officerare och underofficerare
vid luftvärnsartilleriet, officerare och underofficerare m. fl. vid
ingenjörtrupperna, ingenjörkårerna och signalregementet, officerare
och underofficerare vid trängen, trängkårerna, tygdepartementets
fabriker och anstalter, sjukvårdsväsendets förrådspersonal,
väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition, armémuseum,
arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden
och å Karlsborg (se Bil. nr 1—71), att gälla under budgetåret
1940/41, dock beträffande de å vissa stater uppförda ickeordinarie
befattningshavarna och betjäningspersonalen endast
i fråga örn de för dessa personalgruppers avlöning erforderliga
medelsanvisningarna,

dels bemyndiga Kungl. Majit att för tillämpningen av staterna
meddela särskilda föreskrifter av i huvudsak samma innehåll,
som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom brev
den 22 juni 1939 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen
av lantförsvarets stater m. m. under budgetåret
1939/40,

dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning
över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar»
(Bil. nr 72) under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare
med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden, att utgå under budgetåret
1940/41,

dels ock till avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
40,000,000 kronor.

Sjukvård m. m.

37. Garnisonssjukhusen: Avlöningar, förslagsanslag.

[3.] I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln,
punkterna 46 och 47, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde komma att avlåtas till riksdagen, för budgetåret
1940/41 beräkna till Garnisonssjukhusen: Avlöningar ett förslagsanslag
av 750,000 kronor och till Garnisonssjukhusen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 775,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla dessa ärenden.

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Under punkten 46 erinrade jag om att särskilda av Kungl. Majit för
ändamålet tillsatta sakkunniga*) den 3 november 1939 inkommit med betänkande
angående vissa med vården av civila patienter å garnisonssjukliusen
sammanhängande organisationsfrågor (Statens off. utredn. 1939: 31).

Beträffande innehållet i detta betänkande tillåter jag mig hänvisa till vad
jag därom anfört i nyssnämnda punkt i statsverkspropositionen.

Såsom därvid framhölls böra utgifterna för garnisonssjukhusen redovisas
under ett avlönings- och ett omkostnadsanslag under fjärde huvudtiteln,
under det att inkomsterna vid sjukhusen böra redovisas under en särskild
inkomsttitel^ å riksstaten, benämnd »Inkomster vid garnisonssjukhusen».

Med garnisonssjukhus avses i detta sammanhang garnisonssjukhusen i
Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå och Boden. Däremot förutsattes,
att kostnaderna för garnisonssjukvården i Stockholm skola bestridas
i annan ordning. De nyssnämnda garnisonssjukhusen benämnas i
de sakkunnigas betänkande samarbetssjuklius.

Innan jag ingår på frågan om medelsbehovet under garnisonssjukhusens
avlöningsanslag för nästkommande budgetår, torde det vara lämpligt att i
korthet redogöra för den nuvarande personaltillgången vid dessa sjukhus, i
vad läkarpersonalen angår. Beträffande den övriga personalen hänvisas till
de för innevarande budgetår fastställda staterna för garnisonssjukhusen i
Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå samt för garnisonssjukhuset
i Boden.

Yad då till en början garnisonssjukhuset i Karlsborg angår finnas där
två läkare, av vilka den ene, som tillika är regementsläkare vid Karlsborgs
luftvärnsregemente, förestår kirurgiska avdelningen och den andre, som är
bataljonsläkare å fältläkarkårens stat med placering vid sjukhuset, den medicinska.
Dessutom tjänstgör regementsläkaren vid Skaraborgs regemente
vid behov såsom röntgenläkare vid sjukhuset.

Garnisonssjukhuset i Skövde, som är avsett för kirurgiska fall, har dels
en sjukhusläkare, tillika regementsläkare vid Göta trängkår, dels en biträdande
läkare, tillika bataljonsläkare vid Skaraborgs regemente, dels ock en
röntgenläkare, tillika regementsläkare vid Skaraborgs regemente.

Vid garnisonssjukhuset i Eksjö, som är avsett för medicinska fall, finnas
en chefläkare, tillika regementsläkare vid Jönköpings-Kalmar regemente,
en röntgenläkare, tillika bataljonsläkare vid nyssnämnda regemente, samt
en civil läkare, som jämlikt Kungl. Majits särskilda medgivande biträder å
sjukhuset.

Garnisonssjukhuset i Linköping, som är uppdelat a en allmän avdelning
och en avdelning för öron-, näs- och halssjukdomar, har dels en läkare
ä allmänna avdelningen, tillika regementsläkare vid Svea trängkår, och dels
en läkare å den andra avdelningen, tillika bataljonsläkare vid Livgrenadjärregementet.

1 Generalkrigskommissarien Th. Wijnbladh, medicinalrådet lii. Hidén, ledamoten av riksdagens
första kammare P. Gustafsson i Benestad, lasarettssysslomannen E. Lindley och
överfältlilkaren O. Nordlander.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Vid garnisonssjukhuset i Sollefteå, som är avsett för medicinska fall,
finnas en överläkare, tillika regementsläkare vid Västernorrlands regemente,
en underläkare, tillika bataljonsläkare vid samma regemente, en röntgenläkare,
tillika bataljonsläkare vid Norrlands trängkår och röntgenläkare vid
länslasarettet i Sollefteå, samt en extra läkare, som förordnats av medicinalstyrelsen
och vars avlöning utgår av de medel, landstinget enligt avtal
utbetalar såsom gottgörelse åt vederbörande läkare för vården av civila
patienter.

Vad slutligen garnisonssjukhuset i Boden angår, finnas vid detta sjukhus
som är delat å en kirurgisk och en medicinsk avdelning, en ögon-,
en epidemi-, en reumatiker- samt en barnbördsavdelning — en överläkare
å kirurgiska avdelningen med barnbördsavdelningen, en överläkare å medicinska
avdelningen med reumatiker- och epidemiavdelningarna, en ögonläkare,
en röntgenläkare samt å vardera av medicinska och kirurgiska avdelningarna
en förste underläkare. Samtliga dessa läkare äro upptagna å
fältläkarkårens stat, de båda överläkarna såsom regementsläkare vid sjukhuset,
ögon- och röntgenläkarna såsom regementsläkare vid staben för Övre
Norrlands trupper samt de båda förste underläkarna såsom bataljonsläkare
vid samma stab. Överläkarna hava ingen tjänstgöringsskyldighet utom sjukhuset.
De övriga hava däremot samtliga tjänstgöringsskyldighet såsom regements-
eller bataljonsläkare vid olika truppförband i Boden.

Förutom de nu nämnda läkarna finnas vid sjukhuset dels en läkare å
reumatikeravdelningen, uppförd å sjukhusets stat, dels tre extra läkare enligt
särskilt medgivande av Kungl. Majit, dels ock två assistentläkare, vilka icke
åtnjuta någon kontantlön utan endast vissa naturaförmåner. Jämväl dessa
läkare — dock icke assistentläkarna — skola vid behov tjänstgöra även å
truppförbanden.

Bortsett från den civila läkaren vid sjukhuset i Eksjö, de extra läkarna
vid sjukhusen i Sollefteå och Boden samt reumatikerläkaren och de två
assistentläkarna vid sistnämnda sjukhus äro samtliga de förutnämnda sjukhusläkarna
såsom regements- eller bataljonsläkare uppförda å fältkårens stat.

Såsom av det föregående framgår avlönas den extra läkaren vid garnisonssjukhuset
i Sollefteå av landstinget. Vidare bestridas avlöningskostnaderna
för reumatikerläkaren i Boden enligt särskilt avtal av pensionsstyrelsen.

I övrigt bestridas kostnaderna för löner åt läkarna vid garnisonssjukhusen
från lantförsvarets avlöningsanslag.

Vad garnisonssjukhusens personal utom läkarna angår är densamma såsom
i det föregående framhållits upptagen å de för sjukhusen gällande staterna
ock avlönas således även den från lantförsvarets avlöningsanslag. Utöver
den a sjukhusstaterna uppförda personalen finnes dock vid garnisonssjukhuset
i Linköping en sjuksköterska, som avlönas av Östergötlands län
landsting.

De förutnämnda sakkunniga hava vid sin utredning kommit till det resultatet,
att all personal å garnisonssjukhusen bör vara statsanställd.

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I detta sammanhang hava de sakkunniga jämväl till behandling förehaft
frågan, huruvida läkarbehovet vid garnisonssjukhusen bör fyllas uteslutande
med militärläkare eller delvis tillgodoses med anlitande av civila läkare samt
därvid anfört bland annat följande:

För närvarande bestrides läkarvården sa gott som helt och hållet av å
staten för fältläkarkåren uppförda läkare, av vilka de liesta tillika tjänstgöra
å truppförband. Av de å samarbetssjukliusen tjänstgörande militärläkarna
äro allenast överläkarna å kirurgiska och medicinska avdelningarna
vid garnisonssjukhuset i Boden helt avkopplade från truppsjukvården. Den
sålunda i stort sett över hela linjen åvägabragta kombinationen av sjnkhusoch
truppsjukvård måste anses erbjuda så stora fördelar, att den så långt
sig göra låter bör bevaras. Visserligen kan föreningen av sjukhus- och
trupptjänstgöring lätt leda till slitningar, därest läkarpersonalen ej är tillräckligt
manstark, men å andra sidan måste en sadan kombination uppenbarligen
vara ägnad att verksamt bidraga till att å truppförbanden lämnas
bästa möjliga sjukvård åt anställda och värnpliktiga. Den omständigheten,
att truppsjukvården i betydande omfattning liandhaves av väl utbildade
sjukhusläkare, är även ur vidsträcktare synpunkter av betydelse för försvarsväsendet,
vilket icke bör i detta sammanhang lämnas obeaktat. A samarbetssjukhusen
anställda civila läkare kunna ej i önskvärd utsträckning utnyttjas
för bestridande av truppsjukvården. Örn å samarbetssjukliusen nu
tjänstgörande militärläkare i viss omfattning ersattes av civila läkare, skulle
således de fördelar av det nuvarande systemet, som här antytts, i motsvarande
män elimineras. Enligt de sakkunnigas mening äro dessa fördelar
så stora, att detta system bör komma i tillämpning även med avseende å
de ytterligare sjukhusläkarbefattningar, som må inrättas. De sakkunniga
förbise därvid éj, att fältläkarkåren härigenom kan komma att erhålla en
högre numerär än eljest vore nödvändigt. För undvikande av konflikter mellan
sjukhus- och trupp sjukvårdens berättigade krav å läkarpersonalen vid samarbetssjukhusen
bör nämligen densammas storlek avpassas så, att ingendera
sjukvårdsgrenens intressen bliva eftersatta. I sådant hänseende torde enligt
erfarenhetens vittnesbörd truppsjukvården löpa den största risken. Vill man
sålunda helt tillvarataga de beaktansvärda fördelar, som det nuvarande systemet
bär möjlighet att giva, bör alitsa tillses, att till samarbetssjukliusen
finnes knutet ett för tillgodoseende av såväl sjukhus- som truppsjukvården
å förläggningsorten fullt tillräckligt antal läkarkrafter, vilka såväl äro militarmedicinskt
kvalificerade som även besitta erforderlig specialutbildning.

I anslutning till vad sålunda anförts hava de sakkunniga föreslagit, att
alla till garnisonssjukhusen fast knutna läkare skola vara militärläkare, uppförda
å fältläkarkårens stat och örn möjligt med tjänstgöringsskyldighet vid
truppförband. Däremot förutsättas lönerna för samtliga läkare vid gainisonssjukhusen
— även för sådana som delvis tjänstgöra vid truppförband
i sin helhet skola uppföras å garnisonssjukhusens stat. Medelst omföring
anses lantförsvarets avlöningsanslag sedermera kunna vid behov belastas
med de lönekostnader, som belöpa på sjukhusläkarnas trupptjänstgöring.

Med ledning av uppgifter, som inhämtats från garnisonssjukhusens direktioner
och respektive förvaltande truppförbandscliefer, hava de sakkunniga
föreslagit vissa ändringar beträffande sjul,■liusnts personal, innebärande för
samtliga sjukhus, utom det i Karlsborg, ökningar saväl beträffande läkarna
som annan personal.

88

Kungl. Majus proposition nr 159.

I berörda avseende innebär de sakkunnigas förslag följande:

Vid garnisonssjukhuset i Karlsborg minskas antalet assistentsköterskor
från tre till två.

Vid sjukhuset i Skövde tillkomma dels en ny extra bataljonsläkare dels
ock en assistentsköterska, fem sjukhusbiträden, ett skrivbiträde, en kokerska
och ett köksbiträde.

I Eksjö ersättes den civila läkaren med en extra bataljonsläkare, varjämte
ett skrivbiträde tillkommer.

I Linköping tillkommer en extra bataljonsläkare med lasarettsläkarkompetens
å öron-, näs- och halssjukdomarnas område, varjämte den för
närvarande av landstinget avlönade sjuksköterskan uppföres å sjukhusets stat.

I Sollefteå utbytes den av medicinalstyrelsen förordnade extra läkaren
mot en extra bataljonsläkare. Vidare tillkomma ytterligare en extra bataljonsläkare
ävensom ett skrivbiträde och ett sjukhusbiträde.

Vad slutligen sjukhuset i Boden angår utbytas de tre nuvarande, jämlikt
särskilt medgivande av Kungl. Maj:t förordnade extra läkarna därstädes
mot lika många extra bataljonsläkare, varjämte ytterligare två extra bataljonsläkare
tillkomma. Å sjukhusets stat uppföras vidare dels en befattning
som sjukkassör, avsedd för pensionerad underofficer, dels ock ytterligare
ett kontorsbiträde, sex köksbiträden, en städerska, en maskintvättare och
en snickare.

Samtliga de nytillkommande extra bataljonsläkarna förutsättas skola upp
föras å fältläkarkårens stat i lönegraden MEx 22 med placering vid respektive
sjukhus men med skyldighet jämväl att tjänstgöra vid truppförband.

Beträffande landstingens ersättningsskyldighet till kronan för vård av civila
patienter a garnisonssjukhusen hava de sakkunniga sammanfattningsvis anfört
följande:

1. Samtliga de utgifter, vården av civila patienter förorsakar, böra redovisas
i kronans räkenskaper.

2. Till grund för beräknandet av ersättningen från respektive landsting
böra läggas driftkostnaderna vid sjukhuset under det budgetår, då den vård
lämnats, vilken ersättningen avser (= vårdkostnadsunderlaget).

3. Till driftkostnader böra hänföras enahanda utgifter som de, vilka vid
civila sjukhus redovisas under denna benämning.

4. Landstinget bör gentemot kronan svara för så stor del av vårdkostnadsunderlaget,
som motsvarar antalet civila vårddagar vid sjukhuset. Det
belopp, landstinget har att för ett budgetår erlägga till kronan, utgöres med
andra ord av produkten utav antalet civila vårddagar under budgetåret och
samma års vårddagkostnad med avdrag för civila patienters legosängsavgifter.

Såsom i statsverkspropositionen framhållits hava de sakkunniga jämväl
avgivit förslag i fråga örn redovisningen av garnisonssjukhusens inkomster och
utgifter ävensom i fråga om sjukhusens ställning i budgettekniskt hänseende.
Med avseende a vad de sakkunniga i berörda hänseenden anfört hänvisas
till statsverkspropositionen (fjärde huv.-tit. sid. 73—74).

89

Kungl. Majus proposition nr 159.

I samband med behandlingen av nyssnämnda spörsmål liava de sakkunniga
jämväl påpekat, att samtliga ifrågavarande sjukhus utom det i Boden
saknade egen kassaförvaltning. Då detta förhållande medförde avsevärda
olägenheter hava de sakkunniga föreslagit, att varje sjukhus måtte erhålla
egen kassaförvaltning. Enligt de sakkunnigas mening skulle detta ej behöva
medföra något väsentligt merarbete för sjukhusförvaltningarna. Fördelarna
ur redovisningssynpunkt av en dylik anordning lage i öppen dag. Någon
egentlig förändring av sjukhusens ställning i förvaltningshänseende föranleddes
ej därav. Detta gällde även, örn sjukhusväbel^ såsom lämpligen
borde ske vid andra sjukhus än i Boden, där särskild kassör föresloges,
tillika förordnades att vara redogörare. Sålunda syntes det vara en lämplig
anordning, att förvaltnings- och annan personal vid vederbörande truppförband
— eventuellt mot särskild ersättning — fortfarande ombesörjde
vissa arbetsuppgifter för sjukhusets räkning ävensom att proviant och andra
förnödenheter i stor utsträckning anskaffades gemensamt för sjukhus och
truppförband samt mot ersättning tillhandahölles sjukhuset från truppförbandets
förråd. Ett samarbete mellan sjukhus och truppförband å den ekonomiska
förvaltningens område under ledning av gemensam intendent syntes
vara till påtaglig fördel för bådadera.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande över de sakkunnigas betänkande den
15 december 1939 anfört bland annat, att enligt styrelsens mening en alltför
stor arbetsbörda vilade å den såsom röntgenläkare vid garnisonssjukhuset
i Boden tjänstgörande regementsläkaren. Denne borde därför helt frigöras
från tjänstgöring såsom truppförbandsläkare. Av denna anledning borde å
röntgenavdelningen inrättas en ny underläkartjänst, vars innehavare skulle
vara skyldig att fullgöra de åligganden beträffande truppförbandstjänsten,
som nu åvilade röntgenläkaren.

Arméförvaltningen, som, efter inhämtande av yttranden i ärendet från
vederbörande militära myndigheter m. fi., den 5 januari 1940 ävenledes avgivit
utlåtande över de sakkunnigas betänkande, har anslutit sig till de av
de sakkunniga framförda allmänna synpunkterna rörande personalbehovet
vid garnisonssjukhusen och dess tillgodoseende. De av de sakkunniga föreslagna
personalökningarna, vilka till vissa delar sammanfölle med de motsvarande
ökningar, varom arméförvaltningen hemställt i sin skrivelse den
27 september 1939 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetaret 1940/41,
hava i huvudsak tillstyrkts av ämbetsverket. Därutöver har i utlåtandet
framställning gjorts örn vissa ytterligare personalförstärkningar vid en del
av sjukhusen. Sålunda borde, därest en särskild kassaförvaltning skulle
komma att inrättas vid garnisonssjukhuset i Karlsborg, en skrivbiträdesbefattning
upptagas för detta sjukhus. Vid sjukhuset i Eksjö borde tillkomma
dels en ytterligare extra bataljonsläkare i lönegraden MEx 22, dels
ock en köksföreståndarinna, en kokerska och tre köksbiträden. Slutligen
borde vid sjukhuset i Linköping tillkomma en sjuksköterska och ett sjukhusbiträde.
Vad beträffar de sakkunnigas förslag i övrigt har arméförvaltningen
icke haft något att däremot erinra.

90

Kungl. Majus proposition nr 159.

I likhet med de sakkunniga anser även jag, att det system som i princip
redan tillämpas, nämligen att all personal vid de ifrågavarande garnisonssjukhusen
skall vara statsanställd, jämväl för framtiden bör bibehållas.
Vidare ansluter jag mig till de sakkunnigas åsikt, att garnisonssjukhusens
behov av läkare i sin helhet bör fyllas ur militärläkarnas led, varvid som
regel förutsättes, att sjukhusläkarna i allmänhet jämväl skola hava tjänstgöringsskyldighet
vid truppförbanden. Från regeln att läkarna vid garnisonssjukhusen
skola vara militärläkare synes dock ett undantag böra göras i
fråga örn den vid garnisonssjukhuset i Boden anställde läkaren vid sjukhusets
reumatikeravdelning. Denne läkare, vars avlöning ytterst bekostas
av pensionsstyrelsen, synes såsom i propositionen nr 247 till 1939 års lagtima
riksdag framhölls icke nödvändigt behöva vara militärläkare. Ej heller
anser jag mig nu böra i övrigt ifrågasätta någon ändring med avseende å
hans anställnings- eller avlöningsförhållanden.

Örn jag sålunda i de hänseenden, som nu berörts, i allt väsentligt ansluter
mig till det av de sakkunniga framlagda förslaget, anser jag mig däremot
icke kunna biträda detsamma, i vad det innebär, att alla vid garnisonssjukhusen
tjänstgörande läkare skola uppföras å fältläkarkårens stat men
uppbära avlöning från garnisonssjukhusens avlöningsanslag. Genom en dylik
anordning skulle visserligen vinnas, att alla militärläkare bleve uppförda å
en gemensam stat, men denna stat bleve med ett sådant system avsevärt
missvisande ur anslagssynpunkt. Staten för fältläkarkåren skulle sålunda
komma att upptaga ett betydligt större antal beställningar än det, för vilket
avlöning beräknas under staten; däremot skulle å staten för sjukhusen
komma att redovisas avlöningar, som till väsentlig del icke hänförde sig
till arbetet vid sjukhusen. Jag finner mig såsom en ur redovisningssynpunkt
lämpligare anordning i stället böra föreslå, att samtliga läkare, vilkas
beställningar äro knutna till truppförband eller staber etc. (arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse, sjukvårdsinspektionen) upptagas å fältläkarkårens
stat och jämväl avlönas därifrån, även örn deras tjänstgöring delvis är förlagd
till ett garnisonssjukhus. Däremot böra de läkare, vilkas beställningar
äro hänförda till vissa sjukhus eller som eljest anställts direkt för tillgodoseende
av läkarbehovet vid sjukhusen, redovisas å sjukhusens stat tillika
med övrig för sjukhusen avsedd personal. Å sjukhusstaten skulle med tilllämpning
härav komma att redovisas följande läkare, nämligen dels de vid
sjukhusen i Boden och Karlsborg anställda ordinarie läkarna (2 regementsläkare
i Boden och 1 bataljonsläkare i Karlsborg), dels de för tjänstgöring
vid sjukhusen enligt förslaget avsedda extra batalj onsläkarna, dels slutligen
den förenämnde reumatikerläkaren vid garnisonssjukhuset i Boden.

Med det sålunda av mig förordade systemet för läkarnas redovisning å
staten kommer visserligen den för garnisonssjukhusen avsedda staten att
såtillvida bliva missvisande, att de å sjukhusen tjänstgörande truppförbandsläkarnas
löner icke alls komma att belasta detta anslag. Men en motsvarande
inadvertens skulle även och troligen i högre grad uppkomma med
tillämpande av de sakkunnigas förslag, vilket förutsatte, att alla löner för

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

samtliga å sjukhusen tjänstgörande läkare skulle beräknas under sjukhusens
stat, alltså även till den del de belöpte å tjänstgöringen vid truppförbanden.
För fastställande av det s. k. vårdkostnadsunderlaget (grunden för beräkningen
av landstingens ersättningsskyldighet) måste enligt bägge systemen
ett avräkningsförfarande äga rum gentemot det allmänna avlöningsanslaget.

Yad därefter beträÉEar personalbehovet å de särskilda sjukhusen anser
jag mig icke hava anledning att frångå vad de sakkunniga därutinnan föreslagit,
dock att, på grund av vad arméförvaltningen i sitt yttrande anfört,
vid garnisonssjukhuset i Karlsborg torde böra tillkomma ett skrivbiträde i
lönegraden MEo 2 samt att vid sjukhuset i Eksjö med hänsyn till den där
nytillkomna köksavdelningen torde böra få anställas en köksföreståndarinna,
en kokerska och tre köksbiträden. Arméförvaltningens hemställan örn anställande
utöver de sakkunnigas förslag vid sjukhuset i Eksjö av en extra
bataljonsläkare och vid sjukhuset i Linköping av en sjuksköterska och ett
sjukhusbiträde anser jag mig däremot icke hava tillräckliga skäl att för närvarande
tillstyrka.

De sakkunnigas förslag örn att för samtliga sjukhusen anordna särskilda
kassaförvaltningar, med anlitande av personal fran truppförband pa platsen,
synes mig vara välmotiverat; bestämmelser härom torde det böra ankomma
på arméförvaltningen att utfärda.

I enlighet med vad ovan sagts har jag låtit uppgöra en förslagsstat för
garnisonssjukhusen (Bil. 74), vilken torde böra underställas riksdagen för
fastställelse. Denna stat slutar på ett belopp av 820,000 kronor.

I anledning av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att, med godkännande av bifogade förslag till stat för garnisonssjukhusen
(Bil. nr 74) att tillämpas under budgetåret
1940/41, till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 820,000 kronor.

38. Garnisonssjukhusen: Omkostnader, förslagsanslag.

[4.) De under föregående punkt omförmälda sakkunniga hava i sitt betänkande
jämväl framlagt ett förslag till uppställning av omkostnadsstat
för garnisonssjukhusen. Detta förslag, som med de sakkunnigas uppfattning
örn nettoredovisning av sjukhuskostnaderna under fjärde huvudtiteln
intagits som en del av förslaget till stat för garnisonssjukhusen, omfattar
tre huvudposter, nämligen:

1. Reseersättningar, förslagsvis.

2. Expenser, förslagsvis.

3. Övriga utgifter.

Under huvudposten 3. Övriga utgifter hava de sakkunniga ansett böra
upptagas följande delposter, nämligen:

a) Inventariers underhåll och komplettering

b) Tvätt och renhållning, förslagsvis

92

Kungl. Majus proposition nr 159.

c) Kosthåll, förslagsvis

d) Läkemedel, förslagsvis

e) Förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården, förslagsvis

f) Värme, lyse och vatten, förslagsvis

g) Diverse utgifter

h) Fastigheters underhåll

i) Särskild verksamhet.

De sakkunniga hava anfört, att det sålunda uppgjorda förslaget till omkostnadsstat
i stort sett uppställts i överensstämmelse med karolinska sjukhusets
omkostnadsstat. De sakkunniga hava beträffande omkostnadsstaten
vidare anfört följande:

De olika delposterna under »3. Övriga utgifter» motsvara i stort sett
de utgiftsgrupper, som av civila sjukhus redovisas till medicinalstyrelsen.
Därest denna indelning användes samt redovisningen av ifrågavarande delposter
uppdelas å lämpliga räkenskapstitlar, erhålles direkt ur räkenskaperna
erforderligt material för bedömande av samarbetssjukhusens ekonomi.

Vissa av anslagsposterna hava upptagits förslagsvis, andra åter såsom
fasta belopp (obetecknade anslag). Härutinnan hava de sakkunniga sökt
följa vedertagna principer.

Anslagsposter av reservationsanslags natur torde i detta sammanhang
icke böra komma i fråga och kunna med den här gjorda uppläggningen ej
heller förekomma, då riksstatsanslaget i sin helhet måste vara förslagsanslag.

De under omkostnadsstaten uppförda anslagsposternas ändamål framgår
i regel tillfyllest av benämningen. I den mån förtydliganden kunna erfordras,
vinnas sådana genom utfärdandet av förut omförmälda anvisningar
beträffande redovisningen.

Upptagandet av en särskild anslagspost för fastigheters underhåll —
varmed endast det löpande underhållet avses — torde måhända förutsätta,
att de utav samarbetssjukhusen disponerade fastigheterna icke i likhet med
försvarsväsendets fastighetsbestånd i övrigt inordnas under statens allmänna
fastighetsfond. Möjligen kan också den omständigheten, att vederbörande
landsting i regel deltaga i kostnaderna för större reparationer samt till- och
ombyggnad av sjukhusen, tala emot sjukhusbyggnadernas redovisning å
fastighetsfonden. Hur därmed än sker måste det med hänsyn till att utgifterna
för det löpande fastighetsunderhållet ingå i vårdkostnadsunderlaget
vara ett bestämt önskemål att medel därtill beräknas under ifrågavarande
anslag. En tänkbar lösning synes vara, att härför under omkostnadsstaten
för garnisonssjukhusen upptaget belopp omfördes till fastighetsfondens medel.
Detta belopp skulle i sådant fall lämpligen kunna beräknas efter viss procent
av sjukhusfastigheternas byggnadsvärde.

Posten till särskild verksamhet torde komma att omfatta huvudsakligen
underhåll och drift av ambulansbilar; sådan finnes vid vissa av sjukhusen.

Förvaltningen av de å omkostnadsstaten uppförda anslagsposterna kan tänkas
underställas arméförvaltningens olika departement och styrelser i enlighet
med de skilda posternas natur. Enligt denna princip skulle exempelvis
anslagen till expenser, kosthåll, värme, lyse och vatten samt tvätt och renhållning
falla under intendenturdepartementet, fastigheters underhåll under
fortifikationsstyrelsen samt endast de med den egentliga sjukvården förbundna
posterna under sjukvårdsstyrelsen. Emellertid synes det vara mest praktiskt
att de å omkostnadsstaten uppförda anslagen i sin helhet förvaltas av sjuk -

93

Kungl. Majus proposition nr 159.

vårdsstyrelsen såsom central myndighet, dock att därvid i förekommande
fall samarbete bör äga rum med departement eller styrelse, som eljest handlägger
motsvarande frågor. För en dylik centralisering talar den omständigheten,
att samtliga anslagsposter direkt eller indirekt avse sjukvård, ävensom
önskemålet om enhetlig ledning a,v förvaltningen vid sjukhusen.

Särskild omkostnadsstat för varje sjukhus behöver, såvitt de sakkunniga
finna, som regel icke upprättas i annan man än att de anslagsposter, som
äro att anse såsom obetecknade anslag, fördelas mellan de olika sjukhusen,
varvid viss del av vederbörande anslagspost lämpligen bör bibehållas under
den centrala myndighetens omedelbara disposition för lämnande av särskilda
medelsanvisningar i erforderlig omfattning m. fl. ändamål.

RiksräkenskapsverJcet har i yttrande i ärendet den 22 november 1939 förklarat,
att mot den föreslagna statuppdelningen i förevarande hänseende intet
vore att erinra.

Arméförvaltningen har i sitt yttrande över de sakkunnigas förslag förordat
de sakkunnigas förslag i denna del och i anslutning därtill uppgjort följande
förslag till omkostnadsstat för garnisonssjukhusen för budgetåret 1940/41:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis .................................... kronor

2. Expenser, förslagsvis ............................................. »

3. Övriga utgifter:

a) Inventariers underhåll och komplettering ............ »

b) Tvätt och renhållning, förslagsvis ........................ »

c) Kosthåll, förslagsvis ..........................................

d) Läkemedel, förslagsvis ....................................... »

e) Förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården, förslagsvis »

f) Värme, lyse och vatten, förslagsvis ..................... »

g) Diverse utgifter ................................................ »

h) Fastigheters underhåll ....................................... »

i) Särskild verksamhet ..........................................

Summa kronor 776,000: —

För min del vill jag ansluta mig till de av de sakkunniga föreslagna samt
av riksräkenskapsverket och arméförvaltningen förordade principerna för uppställningen
av garnisonssjukhusens omkostnadsstat.

I fråga om det av arméförvaltningen framlagda förslaget till omkostnadsstat
för nästkommande budgetår vill jag erinra örn att det för fastigheters
underhåll upptagna beloppet 20,000 kronor är att betrakta som en ersättning
till försvarsväsendets fastighetsfond: arméförvaltningens delfond. I det nyligen
till riksdagen avlåtna förslaget till stat för försvarsväsendets fastighetsfond
för nästa budgetår har också nämnda belopp beräknats såsom inkomst
under arméförvaltningens delfond. I den blivande omkostnadsstaten för
garnisonssjukhusen, vilken det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter
förslag av sjukvårdsstyrelsen fastställa, torde därför böra anmälas, att denna
delpost avser ersättning till fastighetsfonden.

3,000:

6,000:

50.000

7.000

425.000

95.000

125.000

25.000

18.000
20,000

2.000

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Yad beträffar det av arméförvaltningen avgivna förslaget till medelsberäkning
under anslaget för nästkommande budgetår har jag ingen annan erinran
än att det föreslagna slutbeloppet torde böra avrundas till 775,000 kronor.
Yid fastställande av omkostnadsstaten torde anslagsposten till expenser
komma att av Kungl. Maj:t på vanligt sätt maximeras.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 775,000 kronor.

Kungl. Majus proposition nr 159.

95

D. SJÖFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl., förslagsanslag.

[5.] I proposition nr 247 till 1939 års riksdag angående vissa avlöningsanslag
under riksstatens fjärde huvudtitel beräknades anslagsposterna under sjöförsvarets
avlöningsanslag för budgetåret 1939/40 sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 13,656,959:

B. Börligt tillägg ...................................................

C. Felräkningspenningar .......................................

D. Inkvarteringsbidrag till kadetter ........................

E. Avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa

expeditioner ......................................................

F. Viss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal ......

G. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag .........

H. Arvoden m. m. enligt förteckning .....................

I. Kostnader för musikelever vid flottan ..................

J. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet ......

K. Viss icke-ordinarie eldarpersonal vid marinen ......

L. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m.................................................

Summa kronor 14,682,770: —

Härutöver beräknades såsom merkostnad för avlöning till manskap, som
åtnjuter avlöning enligt äldre bestämmelser, ett belopp av 720 kronor, varmed
nyssnämnd summa, 14,682,770 kronor, alltså höjdes. Från det sålunda beräknade
anslagsbeloppet (14,682,770 + 720 =) 14,683,490 kronor, gjordes avdrag
med dels 158,500 kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder,
dels 57,510 kronor på grund av att för pensionerad personal avsedda befattningar
beräknades uppehållas av personal på övergångsstat, vadan beräkningen
utvisade ett medelsbehov av (14,683,490—- [158,500 + 57,510] =)
14,467,480 kronor. Enär emellertid en ansenlig del av personalen under
budgetåret 1939/40 syntes komma att uppbära lön enligt lägre löneklasser än
de vid anslagsberäkningen förutsatta, blev det sålunda beräknade medelsbehovet
under anslaget uppskattat till allenast 14,400,000 kronor, med vilket
belopp anslaget uppförts i riksstaten.

Här må vidare framhållas, att vid fastställandet av stater för ovannämnda
anslagsposter till avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa expeditioner
och till viss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal kostnaderna under staterna
beräknades uppgå till 110,128 respektive 57,500 kronor, d. v. s. till sammanlagt
38,428 kronor mer än enligt den ursprungliga beräkningen. Däremot
har vid fastställandet av marinens arvodesförteckning det ursprungligen för
arvoden beräknade beloppet, 65,058 kronor, kunnat nedsättas till 64,658 kronor.

500,000

3,460

31,180

103,700

25,500

270,000

65,058

3,600

1,800

9,513

12,000: —

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Medelsbehovet under aviöningsanslaget torde för budgetåret 1940/41 böra
beräknas under samma anslagsrubriker som för innevarande budgetår med
tillägg dock för en rubrik, avseende löner åt extra ordinarie fänrikar, och en
rubrik för avgånget militärmanskaps anställning på civilanställningsstat.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

I. Kårer och stater m. m.

Beträffande de särskilda personalstaterna får jag anföra följande:

Staten för cliefen för marinen och vid marinstaben anställd personal. Beträffande
denna stat, som för innevarande budgetår slutar å ett belopp av 102,655 kronor,
ifrågasätter jag för budgetåret 1940/41 icke någon ändring.

Staten för flottans officerskår, underofficerskår och sjömansk&r m. fl. Den för innevarande
budgetår för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår
m. fl. fastställda staten upptager följande ordinarie militär personal:

Officerare.

4 flaggmän.

2 kommendörer Ob 2.

3 kommendörer Ob 1.

3 kommendörer Oa 6.

17 kommendörkaptener av 1. graden.
17 kommendörkaptener av 2. graden.
123 kaptener.

107 löjtnanter.

45 fänrikar.

321

U nderofficerare.

18 förrådsförvaltare. I

217 flaggunderofficerare.

378 underofficerare av 2. graden.
613

Manskap.

281 flaggkorpraler.

1,127 korpraler och högbåtsman.
1,915 meniga.

3,323

Musikpersonal.

1 musikdirektör Oa 3.

1 musikdirektör Oa 2 el. Oa 3.

2

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41
har marinförvaltningen föreslagit, att en ökning av flottans personalkadrer
måtte i närmare angiven omfattning genomföras under budgetåren 1940/41—
1943/44.

Marinförvaltningen har i detta hänseende till en början framhållit, att
chefen för marinstaben i sin till ämbetsverket avlåtna skrivelse angående
medelsbehovet för det kommande budgetåret förklarat personalbehovet vid
flottan vara för knappt beräknat, varför tillgången på stampersonalen borde
väsentligt ökas. Med hänsyn till att en utökning av kadrerna, särskilt då det
gällde kvalificerad officers- och underofficerspersonal, toge lång tid i anspråk
hade nämnde chef framhållit betydelsen av att få bestämd åtminstone den
ungefärliga omfattningen av kadrernas utökning för att därigenom möjlighet
skulle kunna förefinnas att rätt planlägga för rekrytering och utbildning.
Chefen för marinstaben hade i anslutning till vad sålunda anförts angivit
vissa behov, vilka borde inom den närmaste tiden tillgodoses. Dessa behov
kunna sammanfattningsvis angivas sålunda:

97

Kungl. Majlis proposition nr 159.

I första hand borde en ökning av personalkadrerna ske för stärkande av
den personella beredskapen vid marinen i enlighet med den plan, som intagits
i Kungl. Maj:ts proposition nr 232 till 1939 års lagtima riksdag angående
vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen.
Vidare borde tillgodoses behovet av minsvepnings- och minpersonal, inom
vilket område bristen på omedelbart tillgänglig yrkesutbildad personal gjort
sig särskilt påmind. Ävenledes borde den för krigsubåtskolan avsedda personalen
utökas. För kontrolltjänst erfordrades med hänsyn till de stora nyanskaffningarna
av artilleri- och pansarmateriel ytterligare en officer och en
underofficer. Slutligen borde å stat uppföras beställningar bland annat för
2 underofficerare, avsedda för tjänstgöring å tankfartyget Brännaren, vars
bemanning visat sig otillräcklig, samt för en förrådsförvaltare vid torped- och
mindepartementet i Karlskrona.

Marinförvaltningen har vidare anfört, att chefen för marinen i skrivelse
till ämbetsverket den 8 september 1939 framhållit såsom i hög grad angeläget,
att marinens personalbehov bleve klarlagda och att flottans personalfrågor
bragtes till definitiv lösning. Chefen för marinen hade därvid ansett, att
samtliga av chefen för marinstaben angivna behov i första hand borde bliva
tillgodosedda. Utöver nämnda behov förelåge emellertid, enligt vad chefen
för marinen anfört, även sådana, som betingades av anbefallda eller planerade
nybyggnader av fartyg samt modernisering av äldre fartyg utöver vad
chefen för marinstaben vid sina medelsäskanden haft anledning räkna med.
Chefen för marinen hade för sin del framhållit, att erforderliga kaderökningar
i den mån så vore möjligt borde uppdelas å en fyraårsperiod.

Av marinförvaltningens förenämnda skrivelse inhämtas, att chefen för
marinen i sin förenämnda skrivelse förordat kaderökning under fyraårsperioden
1940/41—1943/44 enligt vad som framgår av följande sammanställning:

Beställning

Enligt
staten för
budget-året

1939/40

Ökning under budgetåret

Summa

ökning

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

4

8

34

2

2

1

1 ! 1

5

123

10

8

6

2

26

152

16

16

12

8

52

18

1

_

1

217

18

15

14

13

60

378

30

27

24

22

103

281

25

20

17

14

76

1,127

119

105

88

45

357

1,915

184

162

140

68

554

4,257

405

355

302

172

1,234

Officerare.

Flaggman...........

Kommendörer.......

Kommendörkaptener .

i Kaptener ...........

i Subalternofficorare. . .

Underofficerare.

Förrådsförvaltare ...........

Flaggunderofficerare.........

Underofficerare av 2. graden

Manskap.

Flaggkorpraler..............

Korpraler och högbåtsmän . .
Meniga ....................

Summa

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 4 0 7

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

De ändamål, som chefen för marinen avsett skola tillgodoses med den sålunda
föreslagna kaderökningen, ökningens fördelning för dessa ändamål på
officerare, underofficerare och manskap samt ökningens genomförande, såvitt
avser de olika ändamålen under 4-årsperioden, framgår av följande tablå:

Ändamål

Kaderökning

helhet

i sin

Ökning under budgetåret

Summa

office-

rare

under-

office-

rare

man-

skap

1940/

41

1941/

42

1942/

43

1943/

44

Den personell a försvarsberedskapen

17

57

323

127

127

125

18

397

Minsvepningsväsendet............

17

12

102

33

34

33

33

133

Krigsubåtskola..................

5

4

24

33

—

—

—

33

Nybyggnad av beslutade fartyg . .

7

7

45

19

19

21

—

59

Ifrågasatt nybyggnad............

24

73

387

119

121

123

121

484

Modernisering av äldre fartyg . .

12

7

87

52

54

—

—

106

Kustflottans luftvärn ............

—

—

16

16

—

—

—

16

Vissa särskilda behov............

1

4

1

6

—

—

—

6

Summa

83

164

987

405

355

302

172

1,234

De i tablån för vissa särskilda behov angivna beställningarna avse av chefen
för marinstaben såsom erforderliga ansedda kaderökningar för tillgodoseende
av behovet av 1 kontrollofficer, 1 kontrollunderofficer (flaggunderofficer), 1
flaggunderofficer för sjökrigsskolan, 1 underofficer av 2. graden och 1 flaggkorpral
för tankfartyget Brännaren samt 1 förrådsförvaltare för torped- och
mindepartementet i Karlskrona.

Marinförvaltningen har tillstyrkt, att chefens för marinen förslag i angiven
omfattning måtte läggas till grund för bestämmandet av flottans personalkadrer
under budgetåren 1940/41—-1943/44 med den ändringen dock, att antalet
flaggunderofficerare nedsättes med 1, som enligt planen skolat tillkomma
under budgetåret 1940/41 för att fylla visst behov vid sjökrigsskolan, vilket
behov marinförvaltningen ansett böra tillgodoses i annan ordning, samt att
antalet flaggkorpraler ökas med ytterligare 3, motsvarande minskning i
antalet underofficerare av 3. graden. För nästkommande budgetår borde,
enligt vad marinförvaltningen under hand inhämtat, av föreslagna 2 nytillkommande
kommendörkaptensbeställningar 1 avses för kommendörkapten av
1. graden och 1 för kommendörkapten av 2. graden samt av 16 nytillkommande
subalternofficerare 14 för löjtnanter och 2 för fänrikar.

De förslag till förändringar i personalhänseende, som sålunda av myndigheterna
framlagts, hänföra sig till under hösten 1939 föreliggande förhållanden.
Sedermera hava emellertid av kända anledningar utgångsläget i åtskilliga
avseenden blivit ett annat, vilket i sin tur inverkar på de personalbehov,
som kan beräknas behöva fyllas under den närmaste framtiden. Dessa
ändrade personalbehov hava av chefen för marinen angivits i särskild skrivelse
den 23 februari 1940. Motiven till i skrivelsen föreslagna ändringar i tidigare
framlagd plan för kaderökning äro i vissa avseenden av den art, att det icke
synes lämpligt här närmare redogöra för desamma, utan torde riksdagens
vederbörande utskott därom böra inhämta närmare upplysning genom de
handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet. Här må dock framhållas
följande.

99

Kungl. Majits proposition nr 159.

De förändringar i den av chefen för marinen tidigare framlagda planen för
kaderökningen vid flottan under fyraårsperioden 1940/41—1943/44 — vilken
plan såsom ovan framhållits i huvudsak tillstyrkts av marinförvaltningen —
kunna sammanfattas sålunda. Beträffande kaderökningen för tillgodoseende
av den personella försvarsberedskapen har föreslagits en ökning under budgetåret
1940/41 av antalet officerare —- kommendörkaptener av 1. graden och
subalternofficerare — med 3. Det forcerade byggandet av minsvepningsfartyg
har ansetts medföra, att den tidigare på fyra år fördelade kaderökningen
bör verkställas under de närmaste två budgetåren, varjämte för ändamålet
föreslås tillkomma ytterligare 14 manskapsbeställningar. I fråga örn kaderökningarna
för tillgodoseende av personal för krigsubåtsskolan och för vissa
särskilda behov föreslås ingen ändring. Yad åter angår personalbehovet för
de till nybyggnad beslutade fartygen anses det forcerade byggandet av undervattensbåtar
nödvändiggöra, att den tidigare på tre budgetår fördelade
ökningen verkställes på två år. I planen har därvid jämväl inarbetats personalbehov
för planerad nybyggnad av ytterligare ett antal undervattensbåtar.
Den för ifrågasatt nybyggnad av fartyg tidigare angivna personalökningen
har beräknats för att tillgodose behovet för två jagare i stället för tidigare
fyra, varemot behovet för nytillkommande motortorpedbåtar uteslutits. Med
hänsyn till forcerat byggande har emellertid ökningen för ifrågavarande ändamål
fördelats på två i stället för tidigare tre år. Kaderökningarna för modernisering
av äldre fartyg och för tillgodoseende av kustflottans luftvärn hava
beräknats enligt tidigare angivna grunder. Slutligen har anmälts behov av
kaderökning, varmed ej räknats i den tidigare planen, för tillgodoseende av
personalbehovet för vissa nytillkommande fartyg.

Kaderökningen under budgetåret 1940/41—1943/44 enligt chefens för
marinen nyssnämnda reviderade förslag framgår av följande sammanställning:

Beställning

Enligt
stat för
budgetåret
1939/40

Ökning under budgetåret

Summa

ökning

1940/41

1941/42

1942/43

1 943/44

Officerare.

Flaggman..................

4

—

—

—

—

—

Kommendörer..............

8

—

—

—

—

—

Kommendörkaptener........

34

6

2

—

—

8

Kaptener ..................

123

18

12

2

—

32

Subalternofficerare..........

152

40

22

4

—

66

Underofficerare.

Förrådsförvaltare ..........

18

1

—

_

_

1

Flaggunderofficerare........

217

32

16

5

4

57

Underofficerare av 2. graden

378

53

36

9

9

107

Manskap.

Flaggkorpraler..............

281

76

29

6

5

116

Korpraler och högbåtsman . .

1,127

302

132

37

—

471

Meniga ....................

1,915

453

194

63

—

710

4,257

981

443

126

18

1,568

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

De ändamål, som chefen för marinen avsett skola tillgodoses med den i den
reviderade planen föreslagna kaderökningen, ökningens fördelning för dessa
ändamål på officerare, underofficerare och manskap samt ökningens genomförande,
såvitt avser de olika ändamålen under 4-årsperioden, framgår av
följande tablå:

Ändamål

Kaderökning

helhet

i sin

Ökning under budgetåret

Summa

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

ökning

Den personella beredskapen

20

57

323

129

127

126

18

400

Hinsvepningsväsendet......

17

12

116

79

66

—

—

145

Krigsubåtskolan............

5

4

24

33

—

—

—

33

Nybyggnad av beslutade eller
planerade undervattens-

båtar ....................

19

19

136

87

87

—

—

174

Nybyggnad av beslutade 2

jagare ....................

10

36

172

109

109

—

—

218

Modernisering av äldre fartyg

12

7

87

52

54

—

—

106

Kustflottans luftvärn........

—

16

16

—

—

—

16

Vissa särskilda behov .

1

4

1

1 6

—

—

—

6

Nytillkommande fartyg......

22

26

422

470

—

—

—

470

Summa

106

165

1,297

981

443

126

18

1,568

I anslutning till det reviderade förslag örn kaderökningar, som chefen för
marinen framlagt och varför härovan lämnats en redogörelse, har nämnde
chef anfört, att ett möjliggörande av de avsevärda ökningar av kadrerna, som
föreslagits för budgetåret 1940/41, nödvändiggjorde särskilda åtgärder,
syftande till en avsevärd utökning av rekryteringen ävensom till anställning
å stat av personal i reserven och av värnpliktiga.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att två olika förslag till kaderökning
vid flottan under de närmaste budgetåren framlagts av chefen för marinen,
nämligen dels ett i anslutning till medelsäskandena för budgetåret 1940/41,
vilket förslag hänförde sig till förhållandena, sådana de kunde förutses under
hösten 1939 och vilket förslag i huvudsak biträtts av marinförvaltningen, dels
ett med hänsyn till senare ändrade förhållanden reviderat förslag. Enligt
det förra förslaget angavs för fyraårsperioden 1940/41—1943/44 kaderökningen
till inalles 1,234 beställningar, därav 83 beställningar för officerare, 164 för
underofficerare och 987 för manskap. I det reviderade förslaget åter har en
ökning av personalbeståndet under fyraårsperioden med tillhopa 1,568 beställningar
angivits såsom erforderlig, därav 106 officerare, 165 underofficerare
och 1,297 manskap.

För egen del finner jag en utökning av flottans personalkadrer under de
närmaste budgetåren ur olika synpunkter framstå som ofrånkomlig. Jag delar
därvidlag de av myndigheterna framförda skälen för en kaderökning för stärkande
av den personella beredskapen, för uppbringande av antalet för minsvepning
avsedd personal, för tillgodoseende av krigsubåtsskolans behov av

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

personal, för tillgodoseende av kustflottans luftvärn och för vissa särskilda
behov, sådana dessa angivits av marinförvaltningen. Yad åter angår den
personalökning, som angivits såsom erforderlig för att fylla personalbehovet
för redan beslutad eller planerad nybyggnad, för modernisering av äldre
fartyg och för eventuellt ytterligare tillkommande fartyg torde jämväl i dessa
avseenden en förstärkning av personalkadrerna bliva nödvändig. Särskilt i
sistnämnda hänseende föreligga emellertid uppenbarligen för närvarande
svårigheter att bedöma, vilken omfattning en kaderökning bör givas. Frågan
härom torde nämligen nära sammanhänga med frågan örn i vilken utsträckning
det i fortsättningen bliver nödvändigt utnyttja det samlade fartygsbeståndet
av såväl äldre som nyare fartyg.

Även örn jag sålunda finner en väsentlig kaderökning i fråga örn flottans
personal bliva nödvändig under den närmaste tiden, anser jag mig för närvarande
icke kunna taga definitiv ståndpunkt vare sig till den av chefen för
marinen föreslagna utökningen i dess helhet eller till ökningens fördelning
under den angivna fyraårsperioden. Det beslut, som nu bör fattas, torde
därför böra avse endast budgetåret 1940/41. Vid avgörande i vilken mån
personalökning under nästa budgetår kan tillstyrkas, synas även böra beaktas
svårigheterna att över huvud taget fylla kadrerna i den omfattning chefen
för marinen föreslagit. Särskilt för officerskadern — beträffande vilken redan
nu förefinnas vakanser i de lägre graderna — synas dessa svårigheter bliva
stora. För att i möjligaste mån tillgodose de av chefen för marinen framställda
kraven och under hänsynstagande till olika på frågan inverkande
omständigheter finner jag mig emellertid böra tillstyrka, att å staten för
flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl. för budgetåret
1940/41 uppföras beställningar för ytterligare 2 kommendörkaptener av 1.
graden, 2 kommendörkaptener av 2. graden, 14 kaptener, 25 löjtnanter, 1
förrådsförvaltare, 25 flaggunderofficerare, 42 underofficerare av 2. graden samt
tillhopa 710 beställningar för manskap. Till frågan örn den närmare fördelningen
av manskapsbeställningarna på olika grader torde jag få återkomma
senare.

För närvarande finnas å staten uppförda 45 ordinarie fänriksbeställningar
i lönegraden Oa 1. Vid framläggandet av propositionen nr 247 till 1939 års
lagtima riksdag förutsatte jag, att några extra ordinarie fänriksbeställningar
enligt det nya militära avlöningsreglementet icke skulle komma att tillsättas
vid marinen under innevarande budgetår. Sedermera har emellertid Kungl.
Majit genom beslut den 12 januari 1940 förklarat utbildningen vid sjökrigsskolan
för äldsta årskursen sjökadetter avslutad och i anslutning därtill bemyndigat
chefen för marinen att såsom extra ordinarie fänrik antaga sjökadett,
vars utbildning sålunda avslutats. I likhet med vad som föreslagits för armén
torde från och med budgetåret 1940/41 fänriksbeställningarna vid marinen böra
uppdelas på ordinarie beställningar, upptagna å vederbörlig stat, och extra
ordinarie fänriksbeställningar, för vilka avlöning bör räknas under särskild
post å avlöningsanslaget. För budgetåret 1940/41 föreslår jag härvidlag, att å
marinens personalstater uppföras endast så många ordinarie fänriksbeställ -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ningar som motsvarar antalet vid budgetårets ingång tillsatta dylika beställningar.
Med hänsyn till föreskriften om viss prövotid kommer nämligen
icke någon extra ordinarie fänrik att kunna erhålla ordinarie fänriksbeställning
under budgetåret 1940/41. För flottans del erfordras med nämnda beräkningsgrund
24 ordinarie fänriksbeställningar. Vidare torde emellertid å staten
upptagas ytterligare 6 ordinarie fänriksbeställningar, vilka kunna erfordras
därest reservpersonal, vilken efter föreskriven utbildning övergår till stammen,
avses antagas i ordinarie beställning. Till frågan örn avlöning för extra
ordinarie fänrikar återkommer jag i annat sammanhang.

I detta sammanhang får jag erinra, att jag i statsverkspropositionen till
innevarande års riksdag tillstyrkt ett utbyggande under budgetåret 1940/41
av försvarsstabens radioanstalt enligt ett av chefen för försvarsstaben i skrivelse
den 1 september 1939 framlagt förslag. I anslutning därtill framhöll
jag, att verkställd utredning givit vid handen, att de kaderökningar, som skulle
erfordras för att möjliggöra den föreslagna organisationens förseende med
erforderlig personal, utgjorde, såvitt avser flottan, 1 kapten, 1 underofficer
av 2. graden, 1 flaggkorpral, 7 korpraler (nuvarande benämning) och 13
meniga.

Jag föreslår nu, att dessa beställningar måtte uppföras å stat för budgetåret
1940/41.

I sitt betänkande med förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente (statens
off. utredn. 1939: 38) har 1936 års lönekommitté förordat, att allt manskap
vid försvarsväsendet utom marinens flaggkorpraler och högbåtsman skola
sammanföras i en gemensam löneplan för manskap i allmänhet, benämnd
löneplan Ma. Beträffande flaggkorpraler och högbåtsmän har lön ekorn m ilten
förordat inrättandet av en särskild löneplan Mb. I löneplanen Ma borde enligt
kommittén upptagas tre lönegrader, till vilka såvitt flottan angår följande
beställningar skulle hänföras, nämligen till lönegraden 1 meniga med undantag
av de nuvarande 1. klass sjömännen, till lönegraden 2 1. klass sjömän,
vilka skulle erhålla den nya benämningen korpraler, och till lönegraden 3 de
nuvarande korpralerna, vilka skulle erhålla den nya benämningen båtsmän.
I anslutning härtill har lönekommittén framhållit, att den ifrågasatta inplaceringen
i löneplanen Ma skulle få vissa konsekvenser med avseende å de personalstater
för flottan och kustartilleriet, å vilka manskapsbeställningarna
vore upptagna. För flottans del borde i staten ur meniggraden utbrytas det
antal beställningar, som erfordrades för befordran till den nya för korpraler
avsedda mellangraden av dem, som fullgjort villkoren för uppfattning till
1. klass sjömän, eventuellt med tillägg för ett mindre antal beställningar för
korpraler, avsedda för dem, vilka vore kompetenta för korpralsbefordran men
icke omedelbart kunde vinna sådan befordran på grund av brist på lediga
beställningar. Anställning i nuvarande korpralsgraden åter borde, enligt vad
lönekommittén framhållit i samband med vissa föreslagna övergångsanordningar,
gälla såsom anställning i den nya båtsmansgraden. Det syntes emellertid
enligt lönekommittén böra ankomma på vederbörande försvarsgrenschef
att verkställa närmare beräkningar och framlägga förslag beträffande

103

Kungl. Majus proposition nr 159.

antalet beställningar i de grader, som berördes av den av lönekommittén
ifrågasatta omläggningen.

De av lönekommittén sålunda angivna principerna för omläggningen av
manskapets avlöningsförhållanden hava biträtts i den av Kungl. Majit denna
dag framlagda propositionen med förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente,
dock att den av lönekommittén föreslagna benämningen båtsman i
propositionen utbytts mot titeln furir.

Enligt under hand från marinstaben inhämtade uppgifter bör det antal
manskapsbeställningar, som enligt det ovan anförda av mig förordats till uppförande
å stat för budgetåret 1940/41, eller 4,057 (motsvarande nu å staten
uppförda, 3,323, + föreslagen kaderökning, 710, + för tillgodoseende av försvarsstabens
radioanstalt, 21, + ökning på grund av avgående underofficerare
av 3. graden, 3) fördelas å 345 beställningar för flaggkorpraler, 160 för högbåtsmän,
1,200 för furirer, 185 för korpraler och 2,167 för meniga.

På grund av vad sålunda anförts torde å stat för budgetåret 1940/41 få upptagas
följande ordinarie beställningar för militär personal nämligen:

Officerare.

4 flaggmän.

2 kommendörer Ob 2.

3 kommendörer Ob 1.

3 kommendörer Oa 6.

19 kommendörkaptener av 1. graden.
19 kommendörkaptener av 2. graden.
138 kaptener.

132 löjtnanter.

30 fänrikar.

Underofficerare.

19 förrådsförvaltare. I

242 flaggunderofficerare.

421 underofficerare av 2. graden.

Manskap.

345 flaggkorpraler.

160 högbåtsmän.

1,200 furirer.

185 korpraler.

2,167 meniga.

Musikpersonal.

2 musikdirektörer.

I fråga om den civila personalen ifrågasättes för nästa budgetår ingen
ändring.

Kostnaden för avlöning till de ordinarie beställningshavarna hava beräknats
för officerare 2,672,531 kronor, för underofficerare 3,025,089 kronor,
för manskap 5,808,702 kronor, för musikpersonal 15,448 kronor samt för civil
personal 17,928 kronor, eller tillhopa 11,539,698 kronor. För manskapet hava
därvid löner beräknats, för flaggkorpraler i 5:e löneklassen, för högbåtsmän
i 4:e löneklassen, för furirer i 7:e löneklassen, för korpraler i 5:e löneklassen
och för meniga i 2:a löneklassen av vederbörlig lönegrad. För övrig personal
ha lönerna beräknats enligt sedvanliga beräkningsgrunder.

Antalet kvarstående underofficerare av 3. graden beräknas, såsom förut
framhållits, nedgå med 3 till 1, för vilken lön enligt för innevarande budgetår
tillämpade grunder torde få beräknas till 4,000 kronor.

I fråga örn anslagsposterna för arvoden till pensionerad och civil personal,
för representationsbidrag och för anställningspenningar ifrågasättes ingen
ändring.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande anslagsposten till lönetillägg åt flaggkorpraler och korpraler
föreslår jag icke annan ändring än att posten med hänsyn till de i manskapsavlöningsreglementet
föreslagna nya benämningarna angives såsom avsedd
för visst underbefäl.

Å innevarande budgetårs stat finnes uppförd en delpost för hyresbidrag åt
manskap å 215,000 kronor. Enligt 1936 års lönekommittés förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente,
vilket i förevarande hänseende lagts till grund för
förenämnda proposition med förslag till dylikt reglemente, skola vissa beställningshavare
av manskapet alltjämt i stället för fri inkvartering äga åtnjuta
s. k. hyres- och ortstillägg med vissa angivna belopp. De kostnader, som föranledas
av denna förmån, beräknas enligt från marinförvaltningen inhämtad
uppgift för flottans del för budgetåret 1940/41 belöpa sig till 130,000 kronor.
För bestridandet av dessa kostnader torde alltjämt å förevarande stat upptagas
en särskild förslagspost, benämnd hyres- och ortstillägg åt visst manskap.

Anslagsposten till inkvarteringsersättning till manskap, för innevarande
budgetår beräknad till 45,000 kronor, torde i överensstämmelse med av marinförvaltningen
gjord hemställan med hänsyn till budgetbelastningen under
budgetåret 1938/39 — 117,000 kronor -— böra höjas till 100,000 kronor.

1 överensstämmelse med vad sålunda anförts och med beaktande av att från
tionde huvudtiteln bekostade avlöningar till flottans å statsisbrytarna tjänstgörande
personal beräknats komma att uppgå till 110,000 kronor har jag låtit
upprätta en förslagsstat för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår
m. fl. (se Bil. nr 76), vilken stat slutar å ett belopp av 11,830,068 kronor.

Staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår oell manskap m. fl. Å den

för innevarande budgetår fastställda staten för kustartilleriets officerskår,
underofficerskår och manskap m. fl. finnas uppförda följande ordinarie beställningshavare,
nämligen:

118 officerare, därav 1 chef för kustartilleriet (Ob 3), 1 överste, kommendant
i Vaxholms fästning (Ob2), 2 överstar (Obl), 6 överstelöjtnanter, 10 majorer,
41 kaptener, 41 löjtnanter och 16 fänrikar;

156 underofficerare, därav 11 förrådsförvaltare, 55 flaggunderofficerare och
90 underofficerare av 2. graden;

819 manskapsbeställningar, därav 67 flaggkorpraler (därest i staten uppförd
underofficer av 3. graden avgått, 68), 282 korpraler och 470 meniga; samt

2 musikdirektörer.

Antalet å nämnda stat uppförda officers-, underofficers- och musikdirektörsbeställningar
överensstämmer med antalet dylika beställningar, som enligt
den å sid. 145 och 146 i 1936 års särskilda utskotts utlåtande nr 1 införda
tablån över kustartilleriets personal under uppsättningstiden beräknats skola
uppföras å stat för budgetåret 1939/40. Vad åter angår manskapet överstiger
det å staten uppförda antalet beställningar det å förenämnda plan för budgetåret
beräknade med 2 flaggkorpraler (därest i staten uppförd underofficer av
3. graden avgått, 3), 30 korpraler och 70 meniga. Ökningen avsåg tillgodose
befälsbehovet vid kustartilleriets beredskapsorganisationer.

105

Kungl. Majus proposition nr 159.

Enligt förenämnda plan avsågos å ifrågavarande stat under budgetåret
1940/41 följande beställningar skola upptagas, nämligen:

127 officerare, därav en chef (Ob3), 1 överste (Ob2), 2 överstar (Obl),

7 överstelöjtnanter, 11 majorer, 42 kaptener, 46 löjtnanter och 17 fänrikar;

179 underofficerare, därav 14 förrådsförvaltare, 65 flaggunderofficerare och
100 underofficerare av 2. graden;

777 manskapsbeställningar, därav 65 flaggkorpraler, 272 korpraler och 440
meniga; samt

2 musikdirektörer.

I sin skrivelse till marinförvaltningen den 9 augusti 1939 rörande kustartilleriets
medelsbehov för budgetåret 1940/41 har chefen för kustartilleriet
framhållit, att det vore nödvändigt att genomföra en utökning av kustartilleriets
personalkadrer i hastigare takt och i större omfattning än som
beräknats enligt 1936 års försvarsbeslut. Sålunda erfordrades enligt nämnde
chefs mening viss förstärkning av personalkadrerna utöver den i samband med
fastställande av staten för budgetåret 1939/40 medgivna redan för tillgodoseende
i full utsträckning av det behov av stampersonal, som uppstått genom
tillkomsten i beredskapssyfte av vissa utöver 1936 års plan beslutade försvarsanstalter
inom kustartilleriet. Vidare hade utvecklingen utvisat, att Älvsborgsfästning
borde vara bemannad. För beredskapens upprätthållande och utbildningens
bedrivande syntes för närvarande ett detachement örn tva kompanier
erforderligt inom fästningen. Därjämte erfordrades förstärkning av chefens
för kustartilleriet stab med 1 major, 1 kapten och 1 flaggunderofficer. Slutligen
borde den personal, som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknats för
kustartillerimaterielens skötsel och vård, med hänsyn till den ansenliga nyanskaffningen
under de senare åren utökas med 1 flaggkorpral, 2 korpraler
och 3 meniga för vartdera av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen
samt med 2 korpraler och 2 meniga för Gotlands kustartillerikår.

De kaderökningar, som chefen för kustartilleriet sålunda föreslagit, borde
enligt vad nämnde chef uttalat genomföras under budgetåren 1940/41—1943/44
enligt en för ändamålet upprättad plan. Därvid borde beträffande manskapsbeställningarna
iakttagas, att samtliga dylika beställningar, som upptagits i
1936 års plan, borde uppföras å stat redan under budgetåret 1940/41.

Chefen för marmén har i skrivelse till marinförvaltningen den 29 september
1939 anfört, att han anslöte sig till den av chefen för kustartilleriet framlagda
planen i vad denna avsåge en påskyndad uppsättning enligt 1936 års försvarsbeslut,
kaderökning för den personella beredskapens tillgodoseende, uppsättande
av ett detachement örn två kompanier i Älvsborgs fästning samt tillgodoseende
av visst specialutbildat manskap. Beträffande den av chefen för kustartilleriet
begärda utökningen av den för kustartilleriets stab avsedda personalen
har chefen för marinen förklarat sig icke kunna biträda en ökning av
antalet regementsofficerare så snart efter det 1936 års försvarsbeslut trätt i
kraft. Utökningen för nämnda stab borde därför inskränkas till 1 kapten och
1 underofficer. Däremot har chefen för marinen framhållit, att de ärenden
beträffande kustartillerikrafternas operativa utnyttjande m. m., som handlades

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

i marinstaben, numera fått en sådan omfattning, att deras snabba och omsorgsfulla
beredning icke kunde utföras enbart av en officer ur kustartilleriet. För
tillgodoseende av marinstabens behov borde därför ske en kaderökning med
1 kapten, att tillgodoses redan under budgetåret 1940/41. För tillgodoseende
av trängande behov av ytterligare personal å marinförvaltningens minavdelning
borde därjämte under nämnda budgetår tillkomma 1 kapten.

I anslutning till vad sålunda anförts har chefen för marinen framlagt en
plan för den av honom förordade kaderökningens genomförande under budgetåren
1940/41—1943/44.

M ar inf örvaltningen har för egen del tillstyrkt det förslag chefen för marinen
sålunda framlagt.

Med ledning av vad myndigheterna anfört har jag låtit upprätta följande
översikt, utvisande de av chefen för marinen och marinförvaltningen förordade
kaderökningarna i förhållande till 1936 års försvarsbeslut vid fullt genomförd
organisation.

Översikt 1.

Beställnings-

havare

Antal enligt
1936 års
beslut vid
genomförd
organisation

Föreslagen ökning i

förhållande

till 1936 års beslut

Summa

ökning

För perso-nell bered-skap

För detache-ment i
Älvsborgs
fästning

För mate-rielens
skötsel och
vård

För kust-artilleriets
stab

För marin-staben och
marinför-valtningen

Ob 3

i

Ob 2

i

—

—

_

_

Ob 1

2

—

_

_

_

Oa 5

4

—

—

_

_

Oa 4

11

—

i

_

_

i

Oa 3

49

3

3

_

i

2

9

Oa 2

54

6

6

—

12

Oa 1

19

2

2

_

_

4

UO 3

14

—

1

_

_____

_____

1

UO 2

88

5

5

_

i

_

11

UO 1

120

10

12

—

_

22

Mm 3

65

15

9

2

_

_

26

Mm 2

336

60

40

6

_

_

106

Mm 1

536

90

70

8

—

—

168

Summa

1,303

194

149

16

2

2

363

Såsom ovan framhållits har chefen för marinen föreslagit, att den i förestående
översikt angivna, utöver 1936 års plan hänförliga kaderökningen
skulle genomföras under tiden till och med budgetåret 1943/44. Härvid må
till en början framhållas, att en del av nämnda kaderökning redan medgivits
av 1939 års riksdag, i det att i staten för budgetåret 1939/40 uppfört antal beställningshavare
av manskapsgrad för tillgodoseende av den personella beredskapen
ökats med 3 flaggkorpraler, 30 korpraler och 70 meniga utöver det för
samma budgetår i den av 1936 års riksdags särskilda utskott uppgjorda planen
angivna. Chefen för marinen har emellertid även anslutit sig till chefens för
kustartilleriet förslag örn en påskyndad kaderökning inom ramen för 1936
års beslut på så sätt, att samtliga i planen upptagna beställningar kunde upp -

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

föras å stat senast under budgetåret 1942/43. Med utgångspunkt från den för
budgetåret 1939/40 fastställda staten skulle den av chefen för marinen för
fyraårsperioden 1940/41—1943/44 förordade kaderökningen äga rum på sätt
framgår av följande översikt 2.

Översikt 2.

Beställningar

Enligt
staten för
1939/40

Påskyndad
kaderökning
enligt 1936
års beslut l)

Kader-ökning ut-öyer 1936
års beslut

= summa
ökning i
översikt 1

Summa
ökning i

Föreslagen fördelning av ökningen
å budgetåren

till

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

Ob 3

1

_

_

_

—

—

—

—

Ob 2

1

—

—

—

—

—

—

--

Ob 1

2

—

—

—

—

—

—

—

Oa 5

6

i

—

1

1

—

—

—

Oa 4

10

i

i

2

1

1

—

—

Oa 3

41

8

9

17

6

4

3

4

Oa 2

41

13

12

25

8

5

6

6

Oa 1

16

3

4

7

2

1

2

2

I UO 3

11

3

1

4

4

—

—

—

1 UO 2

55

33

11

44

13

10

10

11

UO 1

90

30

22

52

18

12

11

11

Mm 3

2)68

—

3)23

23

8

5

5

5

Mm 2

282

54

106

160

74

46

40

—

1 Mm 1

470

66

168

234

110

74

50

—

Av den lämnade redogörelsen framgår, att myndigheterna föreslagit dels
en påskyndad utökning av kustartilleriets kadrer i förhållande till 1936 års
försvarsbeslut, sådant det framgår av den av 1936 års särskilda utskotts i utlåtande
nr 1 framlagda planen för kustartilleriets personal under uppsättningstiden,
dels ock en ytterligare kaderökning utöver nämnda plan för tillgodoseende
av vissa personalbehov, vilka yppats sedan nämnda plan upprättats.
Myndigheterna föreslå därvid, att de förordade kaderökningarna skola genomföras
under fyraårsperioden 1940/41—1943/44.

Yad först beträffar den föreslagna påskyndade planenliga utökningen av
kustartilleriets personal under övergångsperioden finner jag mig böra med
hänsyn till det rådande utrikespolitiska läget och angelägenheten av att
snarast möjligt genomföra den för kustartilleriet enligt 1936 års försvarsbeslut
förordade personalorganisationen biträda därutinnan framlagt förslag.

Yad åter angår förslaget örn utökning av kustartilleriets personalkadrer utöver
vad som förutsatts enligt meromnämnda plan finner jag angelägenheten
att i möjligaste män stärka vapnets krigsberedskap motivera en dylik kaderökning.
Jag har därvid intet att erinra mot den ökning i antalet beställningshavare,
som avser tillgodoseende av befälsbehovet för kustartilleriets beredskapsorganisation.
Icke heller finner jag anledning till erinran mot den ut- i) * 3

i) Skillnaden mellan antalet enligt 1936 års plan vid fullt genomförd organisation
och antalet å staten för budgetåret 1939/40 upptagna beställningar.

s) Därav övergångsvis en underofficer av 3. graden.

3) Rätteligen 26; 3 hava emellertid uppförts å stat redan för budgetåret 1939/40.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ökning av manskapskadrerna, som beräknats för skötsel och vård av nytillkommen
materiel. Likaledes torde på sätt chefen för marinen föreslagit en förstärkning
av arbetskrafterna för chefens för kustartilleriet stab med 1 kapten
och 1 flaggunderofficer få anses motiverad, varjämte behov av ytterligare 2
kaptener för tjänstgöring i marinstaben och å marinförvaltningens minavdelning
torde få anses styrkt. Vad beträffar den föreslagna utökningen av stampersonalen
för bemanning av Älvsborgs fästning, vill jag erinra örn att jag
vid framläggandet av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag vid
behandlingen av sjöförsvarets anslag till de värnpliktigas avlöning anförde,
att jag icke ansåge mig kunna förorda, att en särskild värnpliktskontingent uttoges
för utbildning vid fästningen under nästa budgetår. Oavsett huru organisationen
av Älvsborgs fästning framdeles bomme att gestaltas, syntes nämligen
på sätt chefen för kustartilleriet gjort gällande svårigheter föreligga att
nu avse befäl för en dylik kontingent. Emellertid synes detta icke böra utesluta,
att redan under nästa budgetår en viss utökning av stamkadrerna äger
rum för fyllande av behovet av stampersonal vid fästningen; jag utgår nämligen
ifrån, att fästningen för en lång följd av år framåt måste vara bemannad.
Av den enligt »Översikt 2» här ovan föreslagna kaderökningen för nästa budgetar
beräknas falla a Älvsborgs fästnings behov allenast följande personal,
nämligen 1 förrådsförvaltare, 3 flaggkorpraler, 10 korpraler och 25 meniga.

Jag förordar sålunda, att till grund för kaderökningarna vid kustartilleriet,
såvitt avser budgetåret 1940/41, må läggas den plan, som innefattas i förenämnda
översikt 2. Beträffande en del av i planen upptagna beställningar må
emellertid följande framhållas. Yad angår de ordinarie fänriksbeställningarna
torde, på sätt i motsvarande hänseende föreslagits vid behandlingen av
staten för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl.,
sådana beställningar för budgetåret 1940/41 å staten böra uppföras till
ett antal, som motsvarar det verkliga antalet konstituerade fänrikar vid budgetårets
ingång. Detta antal beräknas emellertid uppgå till 18, eller det för innevarande
budgetår upptagna antalet (16) med tillägg av den för budgetåret föreslagna
kaderökningen (2). I fråga örn medelsbehovet för anställande av extra
ordinarie fänrikar återkommer jag senare under anslagsrubriken B. Löner till
extra ordinarie fänrikar.

Yad åter angår manskapsbeställningarna äro vissa ändringar erforderliga
med hänsyn till Kungl. Maj:ts denna dag framlagda proposition med förslag
till nytt manskapsavlöningsreglemente. Såsom jag redan vid behandlingen
av flottans personalstat framhållit, komma flaggkorpraler och högbåtsmän att
hänföras till en särskild löneplan Mb och allt övrigt manskap att sammanföras
till en för de olika försvarsgrenarna gemensam löneplan Ma. I anslutning
härtill har föreslagits, såvitt avser marinen, att mellan meniggraden och
den hittillsvarande korpralsgraden skall inskjutas en ny lönegrad, avsedd för
1. klass sjömän och 1. klass kustartillerister och ställd i jämnbredd med
korpralsgraden vid armén och flygvapnet. På så sätt komma i stället för de
nuvarande två lönegraderna — de för menige och korpraler — att i fortsättningen
finnas tre, nämligen en för furirer, motsvarande den nuvarande

109

Kungl. Majus proposition nr 159.

korpralsgraden, en ny korpralsgrad samt en meniggrad. För kustartilleriets
vidkommande föreslås den nu inrättade mellangraden, korpralsgraden, jämväl
som en mellangrad mellan de nuvarande menig- och korpralsgraderna för
dem, som avlagt korpralsexamen och som enligt nuvarande ordning normalt
befordras direkt från menig- till korpralsbeställning efter utgången av andra
tjänsteåret.

I sitt betänkande med förslag till manskapsavlöningsreglemente har 1936
års lönekommitté uttalat, att ifrågasatta omläggningar av manskapets avlöningsförhållanden
syntes få vissa konsekvenser med avseende å de personalstater,
å vilka manskapsbeställningarna vore upptagna. Yad kustartilleriet
anginge syntes för dess vidkommande antalet för mellangraden erforderliga
beställningar få tillskapas genom utbrytande ur den nuvarande korpralsgraden.
Det syntes emellertid böra ankomma på vederbörande försvarsgrenschef att
verkställa närmare beräkningar och framlägga förslag beträffande antalet
beställningar i de grader, som berördes av omläggningarna.

I sitt utlåtande över lönekommitténs förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente
har chefen för marinen i förevarande hänseende framhållit, att vid
tillämpande av det föreslagna manskapsavlöningsreglementet borde med utgångspunkt
från nu gällande stater och utbildningsbestämmelser räknas med
följande procentuella avvägning av antalet manskapsbeställningar inom de
olika till löneplanen Ma hänförliga lönegraderna, nämligen med 20.2 procent
furirer, 17.2 procent korpraler och 62.6 procent meniga. I anbefallt yttrande
till chefen för marinen har chefen för kustartilleriet angivit det inbördes förhållandet
mellan furirer och korpraler till 54 procent furirsbeställningar mot
46 procent korpralsbeställningar.

Med iakttagande av den av chefen för marinen angivna procentuella avvägningen
föreslår jag, att de manskapsbeställningar, vilka jag i det föregående
föreslagit till uppförande å stat för budgetåret 1940/41, eller (819 + 192=)
1,011, fördelas med 75 å flaggkorpraler, med 190 å furirer, med 161 å korpraler
och med 585 å meniga.

I sitt förenämnda betänkande har emellertid 1936 års lönekommitté även
framhållit, att det fast anställda manskapets hänförande till det nya manskapsavlöningsreglementet
erfordrade vissa övergångsbestämmelser. I fråga örn
inplaceringen av de nuvarande innehavarna av manskapsbeställning i det
nya reglementets beställningar har lönekommittén, såvitt angår kustartilleriet,
anfört följande:

I fråga om kustartilleriet kan tvekan råda, i vilka beställningar enligt det
nya reglementet nuvarande innehavare av korpralsbeställningar skola placeras.
Då såsom kompetensvillkor för tillträdande av de föreslagna nya furirsbeställningarna
vid kustartilleriet är avsett att uppställas fordran på godkänd
genomgång av den lägre underofficersskolan, läge det väl närmast till hands,
att endast sådana korpraler, vilka vid övergången till det nya reglementet
uppfyllde detta villkor — varvid emellertid med lägre underofficersskola
borde jämställas genomgången förberedande kurs vid arméns underofficersskola
och lägre klass vid flottans underofficersskola —- skulle överföras till
furirsbeställningar, under det att de, som ej genomgått minst nämnda utbildning,
efter övergången till reglementet skulle placeras i den nya korprals -

Ilo

Kungl. Majus proposition nr 159.

gladen. Den för sistnämnda personalkategori härigenom uppkommande löneminskningen
bleve av den storlek, att den rimligtvis borde kompenseras med
personliga lönetillägg.

Emellertid skulle en dylik anordning för dem, som sålunda finge kvarstå
såsom korpraler, dessutom innebära, att de, från att enligt nuvarande bestämmelser
hava varit till tjänsteställningen likställda med flottans korpraler
samt arméns och flygvapnets furirer, bomme att för framtiden stå en
tjänst egind lägre än dessa, intill dess det nya kompetenskravet uppfyllts. Billighetsskäl
synas därför kunna åberopas för att samtliga de beställningshavare
vid kustartilleriet, som omedelbart före övergången till det nya reelementet
innehava korpralsbeställning, efter reglementets ikraftträdande oavsett
utbildning erhålla tjänsteställning och — i stället för personliga lönetilllägg
— även lön såsom furirer.

Till förmån för en sådan anordning talar även sannolikheten av att denna
lösning skulle underlätta övergången till den tilltänkta nya utbildningsordningen
vid kustartilleriet, enligt vilken den hittillsvarande lägre underofficersskolan
skulle förläggas till tredje anställningsåret.

Huruvida vid tillämpning av den anordning, som sålunda övergångsvis
ifrågasatts, de korpraler, vilka ej genomgått lägre underofficersskolan, böra
tilldelas furirslön över stat eller med ianspråktagande delvis av å stat uppförda
furirsbeställningar, torde böra avgöras med hänsyn till tillgången på
sådana beställningar och under beaktande av att den normala befordringsgången^
icke i alltför hög grad bör rubbas. Ståndpunkt till sistnämnda
spörsmål lärer ej kunna tagas förrän i samband med avvägning av antalet
beställningar i olika grader vid kustartilleriet, och det torde böra ankomma
på marinledningen att i dessa avseenden framlägga beräkningar och förslag.
I den man furirslöner utgå över stat, torde emellertid korpralsbeställningarna
ej böra i full utsträckning besättas.

Beställningshavare vid kustartilleriet, som före reglementets ikraftträdande
kvalificerat sig för korpralsbefordran enligt hittillsvarande regler men ännu
ej erhållit sådan befordran, bör i mån av tillgång på beställningar befordras
till den nya korpralsgraden, i vilken vederbörande bör kvarstå intill dess befordran
till furirsgraden enligt de nya reglerna kan äga rum.

Jag har tidigare föreslagit, att å staten för budgetåret 1940/41 skola
uppföras 190 beställningar för furirer. Samtliga de beställningshavare, som
enligt för innevarande budgetår fastställd stat uppbära korpralslön, 282
stycken, komma sålunda icke att kunna beredas furirslön. Ett bifall till de
av lönekommittén förordade principerna för övergången till det nya reglementet
måste därför medföra, att lön såsom furirer beredes ytterligare 92
av de nuvarande korpralerna. Ett tillgodoseende av detta önskemål torde
kunna ordnas så, att dessa 92 beställningshavare av manskapet, som för
närvarande uppbära lön i korpralsgraden, men vilka efter ikraftträdandet av
det nya manskapsavlöningsreglementet icke erhålla furirsbeställning, tilläggas
tjänsteställning som furirer och såsom sådana förklaras berättigade uppbära
furirs löneförmåner. Föreskrift härom har intagits i anmärkning under den
förslagsstat, som avses att föreläggas riksdagen. I

I förevarande sammanhang får jag till behandling upptaga väckt förslag örn
höjning av löneförmånerna för chefen för Gotlands kustartilleriförsvar,
tillika chef för Gotlands kustartillerikår.

lil

Kungl. Majlis proposition nr 159.

Jag får därvid till en början framhålla, att någon särskild beställning för
denne chef icke finnes upptagen i tjänsteförteckningen till det militära avlöningsreglementet.
Chefskapet utövas för närvarande av en major vid, överstelöjtnant
i kustartilleriet. Redan i sina yttranden över 1936 års lönekommittés
förslag till nytt militärt avlöningsreglemte framhöllo vissa myndigheter, att
chefskapet för Gotlands kustartilleriförsvar borde hänföras till lönegraden
Ob 1, under det att annan myndighet framlagt alternativa förslag örn beställningens
inplacerande i lönegraden Ob 1 eller Oa 6. Jämväl i vissa motioner i
anledning av propositionen nr 245/1939 med förslag till dylikt reglemente
framställdes yrkanden om högre löneställning för beställningshavaren i fråga.

I skrivelse till chefen för marinen den 25 oktober 1939 har nu chefen för
Gotlands kustartilleriförsvar hemställt, att, räknat från den 1 juli 1939, ett
arvode örn 4,200 kronor för år — motsvarande skillnaden i lön i lönegraderna
Ob 1 och Oa 5 — måtte utverkas för nämnde chef, varjämte gjorts vissa framställningar
i fråga örn beställningens hänförande till rese- och traktamentsklass.

I yttrande till chefen för marinen har marinförvaltningen ansett sig böra
på det kraftigaste tillstyrka den begärda förbättringen av chefens för Gotlands
kustartilleriförsvar löneställning genom tilldelande av särskilt arvode. Marinförvaltningen
har i anslutning därtill bland annat framhållit, att en förbättrad
löneställning redan under normala fredsförhållanden vore önskvärd, men att en
dylik förbättring för närvarande med hänsyn till den inträdda förstärkta försvarsberedskapen
och det stora ansvar, som åvilade nämnde chef under kustartilleriorganisationens
uppbyggnad, vore än mer motiverad. Marinförvaltningen
har förty förordat, att ett arvode måtte tillerkännas ifrågavarande
chef, som motsvarar skillnaden mellan lönen i lönegraderna Ob 1 och Oa 4
eller, efter den nuvarande innehavarens uppflyttning i lönegraden Oa 5, skillnaden
mellan lönen i lönegraden Ob 1 och Oa 5.

Chefen för marinen har med överlämnande av handlingarna i skrivelse den
19 december 1939 föreslagit, att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tilllika
chef för Gotlands kustartillerikår, måtte för innevarande budgetår tillerkännas
ett arvode, motsvarande skillnaden i lön enligt lönegraden Ob 1
och den lönegrad, beställningshavaren i fråga enligt stat tillhör.

I ärendet har försvarsväsendets lönenämnd avgivit utlåtande den 13 februari
1940. Lönenämnden har därvid anfört bland annat följande:

I skrivelse nr 426 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
militärt avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner anförde
1939 års lagtima riksdag såvitt nu är i fråga:

»I detta sammanhang vill riksdagen erinra örn vissa motionsvis gjorda
yrkanden örn förändringar i löneställning för beställningshavare i högre lönegrader.
Sålunda har i motionen II: 443 påyrkats, att kårchef måtte hänföras
till lönegraden Oa 6. Enligt vad i motionen framhålles borde även övervägas,
huruvida icke motsvarande löneställning borde beredas flottiljchefer vid flygvapnet
och kustartilleriets kårchef på Gotland. Vidare har i de likalydande
motionerna I: 320 och II: 475 hemställts, att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar
måtto hänföras till lönegraden Ob 1. Otvivelaktigt synes vara, att det
tjänsteansvar i såväl rent militärt som ekonomiskt hänseende, som åvilar kår -

112

Kungl. Maj:ts proposition nr loit.

cheferna, i en del fall närmar sig en regementschefs. Frågan örn en ändring av
kårchefernas löneställning är emellertid förenad med vissa organisatoriska
spörsmål. Efter övervägande Ilar riksdagen kommit till den uppfattningen,
att vissa skäl tala för att en översyn av ifrågavarande beställningshavares lönegradsplacering
bör komma till stånd.»

Riksdagen hemställde i anslutning till det anförda, att Kungl. Majit ville
taga under övervägande frågan örn lönegradsplaceringen för, bland andra, kårchefer.

Såsom av förestående redogörelse framgår, har riksdagen för sin del ansett
visst fog föreligga för en förbättrad löneställning för här ifrågavarande beställningshavare.
Ett definitivt ställningstagande från statsmakternas sida till
denna fråga lärer dock knappast kunna förväntas förrän resultatet av den nu
pågående civila tjänsteförteckningsrevisionen föreligger, därvid en jämförelse
mellan de arbetsuppgifter och det tjänsteansvar, som åvila å ena sidan civila
befattningshavare i chefs- och därmed jämförliga befattningar och å andra
sidan militära chefsbeställningar torde komma att bliva av avgörande betydelse.

Även örn den pågående civila tjänsteförteckningsrevisionen inom en ej
alltför avlägsen framtid torde vara slutförd och därmed förutsättningar skapade
för en omprövning av löneställningen för den i detta ärende avsedda chefsbeställningen,
torde likväl det slutliga avgörandet av förevarande spörsmål
komma att draga ut på tiden.

Det torde emellertid böra erinras, att chefskapet för Gotlands kustartillerikår
och kustartilleriförsvar omfattar ett befäl över en personal, som till antalet
i det närmaste motsvarar vad som förekommer vid regemente. I vissa avseenden
-—- såsom beträffande självständig tyg- och fastighetsförvaltning •— torde
nu ifrågavarande chef hava minst lika stort ansvar som åvilar regementschef.
Man torde vidare icke kunna bortse från, att den faktiska utbyggnad av
kårchefens arbetsuppgifter utöver den ram som förutsatts i 1936 års försvarsbeslut,
är av permanent natur. Å andra sidan anser sig lönenämnden — för att
icke föregripa den blivande omprövningen av kårchefens löneställning — icke
kunna föreslå högre löneförmåner än som med säkerhet kunna förväntas framdeles
bliva honom tillförsäkrade.

I anslutning till vad lönenämnden sålunda anfört har nämnden funnit det
ansvar och de arbetsuppgifter, som äro förbundna med nämnda chefskap vara
av den art och omfattning, att de påkalla upptagande å tjänsteförteckningen
till militära avlöningsreglementet av en särskild beställning i lönegraden Oa 6
för chefen för Gotlands kustartillerikår och Gotlands kustartilleriförsvar.
Lönenämnden föreslår därför, att en sådan beställning upptages å staten för
officerare och underofficerare vid kustartilleriet mot utbytande av en av de
å nämnda stat uppförda överstelöjtnants- eller majorsbeställningarna. Lönenämnden
föreslår vidare, att, intill dess en dylik reglering verkställts, vederbörande
må få komma i åtnjutande av sådan lönefyllnad, att hans sammanlagda
avlöning uppgår till de löneförmåner, som utgå till beställningshavare
i lönegraden Oa 6.

För egen del finner jag mig böra såtillvida biträda lönenämndens förslag,
att jag förordar uppförande å stat från och med budgetåret 1940/41 av en särskild
beställning för chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands
kustartillerikår, hänförd till lönegraden Oa 6. Med hänsyn till att den
för närvarande såsom chef för Gotlands kustartilleriförsvar placerade beställ -

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ningshavaren före innevarande budgetårs utgång förväntas komma att utnämnas
till överstelöjtnant vid kustartilleriet, torde från staten för nästa
budgetår samtidigt kunna avföras en överstelöjtnantsbeställning. Lönenämndens
förslag örn beredande av lönefyllnad till innehavaren av ifrågavarande
chefsbeställning så vitt avser innevarande budgetår finner jag mig icke böra
biträda.

Å staten för kustartilleriet torde sålunda för budgetåret 1940/41 få uppföras
följande ordinarie beställningar, nämligen:

Antal Beställning Lönegrad

Officerare.

1 generalsperson, chef för kustartilleriet ................................. Ob 3

1 överste, kommendant i Vaxholms fästning ........................ Ob 2

2 överstar ........................................................................... Ob 1

1 chef för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands

kustartillerikår .................................................................. Oa 6

6 överstelöjtnanter ............................................................... Oa 5

11 majorer ........................................................................... Oa 4

47 kaptener ........................................................................... Oa 3

49 löjtnanter ........................................................................ Oa 2

18 fänrikar .................................. Oa 1

Underofficerare.

15 förrådsförvaltare ............................................................... OO 3

68 flaggunderofficerare ......................................................... kJO 2

108 underofficerare av 2. graden ................................................ OO 1

Manskap.

75 flaggkorpraler .................................................................. Mb 2

190 furirer .............................................................................. Ma ^

161 korpraler ........................................................................... Ma 2

585 meniga .............................................................................. Ma 1

Kostnaden för löner till ordinarie beställningshavare beräknas till för
officerare 965,866 kronor, för underofficerare 779,095 kronor, för manskap
1,288,464 kronor och för musikpersonal till 13,550 kronor, eller tillhopa 3,046,975
kronor. Beträffande manskapet har avlöningen beräknats, för flaggkorpraler
i 5:e löneklassen, för furirer i 7:e löneklassen, för korpraler i 5:e löneklassen
och för meniga i 2:a löneklassen av vederbörlig löneplan.

Med hänsyn till att den för närvarande å övergångsstat uppförde underofficeren
av 3. graden beräknas kvarstå även under budgetåret 1940/41 förutsättes
ingen ändring beträffande anslagsposten till avlöning till denne beställningshavare,
utan torde densamma böra upptagas oförändrad till 3,700 kronor.

Å staten för innevarande budgetår finnas uppförda arvodesbefattningar
för 7 pensionerade officerare och 16 pensionerade underofficerare, motsvarande
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 40 8

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

det i 1936 års plan för budgetåret upptagna. Enligt nämnda plan avsågs antalet
pensionerade underofficerare skola ökas med en under vart och ett
av budgetåren 1940/41 och 1941/42, varefter antalet befattningar för pensionerad
personal skulle hava uppbringats till det antal, som enligt planen motsvarar
behovet vid fullt genomförd organisation. I sin förutnämnda skrivelse
angående kustartilleriets medelsbehov för nästkommande budgetår har nu
chefen för kustartilleriet föreslagit ett påskyndat genomförande av personaluppsättningen
även i vad avser de för pensionerad personal avsedda befattningarna,
i det att de båda enligt planen återstående pensionerade underofficerarna
föreslås upptagas å stat redan under budgetåret 1940/41. Vidare har
nämnde chef föreslagit en utökning av antalet befattningar för pensionerad
personal med bland annat 1 underofficer, avsedd som kasernunderofficer vid
Gotlands kustartillerikår.

Med biträdande av dessa av chefen för marinen och marinförvaltningen tillstyrkta
förslag har jag beräknat antalet befattningar för pensionerad personal
under budgetåret 1940/41 till 7 för officerare och 19 för underofficerare. Posten
för arvoden till pensionerad personal torde med hänsyn härtill höjas med
6,390 kronor till 62,730 kronor.

I fråga örn storleken av anslagsposten till anställningspenningar ifrågasättes
ingen ändring, utan torde densamma böra uppföras oförändrad med 11,000
kronor.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av flottans personalstat anfört
i fråga örn förmånen av hyres- och ortstillägg åt visst manskap, torde för
ifrågavarande ändamål för kustartilleriets del beräknas ett belopp av förslagsvis
28,000 kronor.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra en förslagsstat
för kustartilleriets officerare, underofficerare och manskap m. fl.
Statens slutsumma uppgår till 3,152,405 kronor.

Staten för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens
ecklesiastikstat oell marinens poliskår. I enlighet med 1936 års försvarsbeslut
skulle mariningenjörkåren utgöras av:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

4 marindirektörer av 2. graden,

10 mariningenjörer av 1. graden, 1.
löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2.
löneklassen,

9 mariningenjörer av 2. graden,

2 marinunderingenjörer under 10 månader,

2 marinunderingenjörer under 8 månader,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

2 mariningenjörer av 2. graden i
reserven (stipendiater) under 10
månader, samt

2 mariningenjörer av 2. graden i reserven
(stipendiater) under 8 månader.

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Sedan 1936 års försvarsbeslut fattats, har emellertid antalet ordinarie beställningar
vid mariningenjörkåren i viss omfattning utökats. Sålunda medgav
1938 års riksdag uppförande å stat av ytterligare 1 mariningenjör av 1.
graden, 2. löneklassen, och 1 specialingenjör av 2. graden, varjämte en marindirektör
av 2. graden utbyttes mot en marindirektör av 1. graden. Vidare
medgav 1939 års lagtima riksdag, att å stat uppfördes beställningar för ytterligare
1 specialingenjör av 2. graden och 1 specialingenjör av 3. graden.
Sedan benämningarna mariningenjör av 1. graden, 1. löneklassen, och mariningenjör
av 1. graden, 2. löneklassen, i samband med det nya militära avlöningsreglementet
ändrats till förste mariningenjör respektive mariningenjör
av 1. graden, upptager den för budgetåret 1939/40 fastställda staten följande
ordinarie beställningshavare, nämligen:

1 marinöverdirektör,

3 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
10 förste mariningenjörer,

6 mariningenjörer av 1. graden,

9 mariningenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 1. graden,

10 specialingenjörer av 2. graden och

5 specialingenjörer av 3. graden.

Några marinunderingenjörer eller mariningenjörer av 2. graden i reserven
(stipendiater) hava hittills icke antagits eller utnämnts. Dessa befattningar
bygga nämligen på de utbildningsbestämmelser, som av Kungl. Majit fastställts
den 22 juni 1934. Den första omgång mariningenjörskadetter, som
antagits enligt dessa bestämmelser, hinner icke genomgå föreskriven utbildning
till marinunderingenjörer förrän under budgetåret 1940/41 och till
mariningenjör av 2. graden i reserven (stipendiat) förrän under budgetåret
1941/42. Genom brev den 12 januari 1939 hava förenämnda bestämmelser
upphävts och ersatts med nya, vilka emellertid även de förutsätta antagning
av marinunderingenjörer och utnämning av mariningenjörer av 2. graden i
reserven (stipendiater). Då för de mariningenjörselever, som antagits före
1935, utbildningen anordnats enligt äldre bestämmelser, ha å staterna hitintills
alltjämt uppförts arvoden för extra mariningenjörer och för mariningenjörsstipendiater.
Staten för budgetåret 1939/40 upptar

4 extra mariningenjörer och

5 mariningenjörsstipendiater. I

I skrivelse till chefen för marinen den 11 juli 1939 har marinöverdirektören
anfört, att det å innevarande budgetårs stat uppförda antalet beställningar
för egentliga mariningenjörer (32) för närvarande ej kunde fyllas på grund
av brist på ingenjörer, vilka efter genomgången utbildning kunde påräknas
och anses kompetenta såsom sökande till ordinarie beställning vid mariningenjörkåren.
Under åren 1939, 1940 och 1941 beräknades ävenledes vissa
vakanser komma att uppstå. Samtidigt som sålunda det nuvarande i sig självt
alldeles otillräckliga antalet å stat uppförda mariningenjörsbeställningar ej
kunde fyllas, komme reserven ej att kunna tillföras något nytt tillskott av
ingenjörer, som genomgått föreskriven utbildning. Marinöverdirektören hem

116 i Kungl. Majas proposition nr 159.

ställde därför, att åtgärder måtte vidtagas för att avhjälpa bristerna å mgenjörspersonal.
I sådant hänseende föresloge marinöverdirektören, att å staten
för budgetåret 1940/41 måtte uppföras 5 extra mariningenjörer, innebärande
en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 1, och 5 mariningenjörsstipendiater.
De sistnämnda skulle vara de sista stipendiater, som utbildades
enligt före 1935 gällande bestämmelser. Härjämte borde uppföras
2 marinunderingenjörer, vilka vore de första, som utbildades enligt 1934 års
bestämmelser. Med dessa åtgärder skulle enligt marinöverdirektörens mening
vakanserna i egentliga mariningenjörsbeställningar kunna fyllas och marin -ingenj orkar ens stam så småningom ökas från och med den 1 juli 1941.

Yad åter specialingenjörerna angår har marinöverdirektören i sin nyssnämnda
skrivelse föreslagit, att å staten för nästkommande budgetår borde
uppföras beställningar för ytterligare 1 specialingenjör av 2. graden, avsedd
som elektroingenjör, och 2 specialingenjörer av 3. graden, av vilka den ene
avsåges tjänstgöra som torpedingenjör vid Karlskrona örlogsvarv och den
andre såsom radioingenjör å kustflottan. Denna ökning vore erforderlig för
att tillgodose de nya krav på specialingenjörer, som sammanhängde med
beslutad eller planerad förstärkning och modernisering av flottans materiel.

Sedermera har marinöverdirektören i skrivelse den 23 augusti 1939 till
chefen för marinen framlagt tablåer över det slutliga behovet av personal vid
mariningenjörkåren, sådant detta behov kunde bedömas med hänsyn till
hittills beslutad omfattning av flottans fartygsbestånd, rustningar och varvsrörelse
m. m. I enlighet med vad nämnda tablåer utvisade borde antalet
mariningenjörkårens ordinarie befattningshavare så snart ske kunde uppbringas
till 49 egentliga mariningenjörer och 23 specialingenjörer. Dessa
beställningar borde enligt nämnde chef fördelas på sätt framgår av följande
sammanställning:

A. Egentliga mariningenjör er.

Marinöverdirektör ................................. 1

Marindirektörer av 1. graden .................. 3

Marindirektörer av 2. graden .................. 7

Förste mariningenjörer ........................... 17

Mariningenjörer av 1. graden .................. 9

Mariningenjörer av 2. graden .................. 12

B. Specialingenjörer.

Specialingenjörer av 1. graden ............... 5

Specialingenjörer av 2. graden ............... 11

Specialingenjörer av 3. graden ............... 7.

En ökning av de egentliga mariningenjörerna i angiven omfattning kunde,
enligt vad marinöverdirektören i sistnämnda skrivelse framhållit, med nuvarande
utbildningssystem i bästa fall ske med 1 beställningshavare under
budgetåret 1941/42, med 2 under budgetåret 1942/43, med 3 under budgetåret
1943/44, med 5 under budgetåret 1944/45, med 3 under budgetåret 1945/46

117

Kungl. Majus proposition nr 159.

och med 3 under budgetåret 1946/47. För att en snabbare utökning skulle
bliva möjlig erfordrades särskilda åtgärder, innebärande användandet jämsides
med det ordinarie utbildningssystemet av ett tillfälligt utbildningssystem
för redan utexaminerade civilingenjörer.

Förslag örn ett dylikt tillfälligt utbildningssystem har av marinöverdirektören
framlagts i skrivelse till chefen för marinen den 5 oktober 1939. Av
skrivelsen må här återgivas bland annat följande:

Till ifrågasatt utbildning kunna endast ifrågakomma sådana civilingenjörer,
som utexaminerats från skeppsbyggnadsavdelningen vid Tekniska Högskolan
eller Chalmers Tekniska Högskola (respektive Institut) och ännu ej uppnått
30 levnadsår. Av dylika ingenjörer borde ifrågakomma såväl sådana, som
redan erhållit utbildning såsom värnpliktiga ingenjörer, nedan benämnda
grupp A, som även sådana, som ännu ej fullgjort sin värnplikt eller fullgjort
densamma vid annat vapenslag, nedan benämnda grupp B. För grupp A
bör den under värnplikten erhållna utbildningen användas som grund, varför
dessas utbildning kan göras kortare än som är möjligt för grupp B.

För grupp A utgör den erforderliga utbildningstiden 6 och för grupp B
11 månader. Efter dylik utbildning skulle vederbörande vara kompetent att
förordnas till marinunderingenjör för en tid av IV2 år och efter utgången
av denna tid utnämnas till mariningenjör av 2. graden i mariningenjörkårens
reserv samt i enlighet med föreskrifterna i nådiga brevet den 12 januari 1939
kunna tilldelas stipendium och vinna kompetens för anställning vid stammen.

Enär den ifrågasatta extra kadettutbildningen ej bör igångsättas utan att
säkerhet förefinnes att den kan fullföljas med fortsatt utbildning av kadetterna
som marinunderingenjörer, bör 1940 års lagtima riksdag fatta beslut
örn ökning av antalet marinunderingenjörer från och med den 1 juli 1940.

Utbildningen kan således ej igångsättas tidigare än den 1 juli 1940. Då
det vidare är ovisst, hur många lämpliga sökande, som komma att anmäla sig
till genomgående av utbildningen, synes det lämpligt att en första kurs, uteslutande
omfattande grupp A, påbörjas vid angiven tidpunkt och att beslut
örn ytterligare en kurs, omfattande grupp B, fattas, sedan utbildningen av
grupp A igångsatts.

De sålunda antagna kadetterna böra benämnas »extra mariningen jörskadetter».

För beräkning av kostnaderna har förutsatts, att sex extra mariningenjörskadetter,
tillhörande grupp A, antagas.

Statsverkets kostnader för den föreslagna kadettutbildningen, som bör bestridas
av anslaget för flottans krigsberedskap och övningar, beräknas till
cirka 11,000 kronor för budgetåret 1940/41. Härvid är förutsatt att extrakadetterna
erhålla samma förmåner som mariningenjörskadetter med flaggkadetts
tjänsteklass och dessutom ett tillägg av under sjökommendering
3 kronor 50 öre per dag och under landkommendering 5 kronor per dag. Denna
förhöjning är motiverad därav, att extrakadetterna redan vid antagningen
inneha fullständig civilingenjörsutbildning, och är nödvändig för att marinen
i konkurrensen med den privata industrien skall kunna erhålla kvalificerade
sökande.

Då kadettutbildningen den 1 januari 1941 avslutats och vederbörande förordnats
till marinunderingenjörer, erfordras en utökning av mariningenjörkårens
stat med 6 beställningar som marinunderingenjörer med arvode enligt
löneplan Ca i militära avlöningsreglementet 16. lönegraden och 16. löneklassen
medförande en kostnadsökning för budgetåret 1940/41 av cirka 16,000
kronor och för 1941/42 av cirka 32,000 kronor, varvid förutsättes att 3 marin -

118

Kungl. Majus proposition nr 159.

underingenjörer placerats på Ostkustens oell 3 vid Sydkustens marindistrikt.
För budgetåren 1942/43 och 1943/44, då dessa till mariningenjörer av 2. graden
i mariningenjörkårens reserv utnämnda ingenjörerna enligt 24—28 §§ i ovannämnda
nådiga brev skulle vara berättigade att söka stipendium, beräknas
kostnaderna uppgå till 9,600 respektive 4,800 kronor, varvid förutsattes att
4 nya stipendier utdelas.

De enligt grupp A utbildade skulle således kunna inträda i stammen den

1 januari 1944 eventuellt tidigare, örn ovan föreslagen dispens i särskilt fall
medgivits. Man torde kunna beräkna, att dispens skulle kunna beviljas för

2 mariningenjörer av 2. graden i reserven, varvid dessa skulle kunna inträda
i stammen redan den 1 juli 1942.

Därest ej tillräckligt antal lämpliga sökande anmäla sig till grupp A oell
utbildning av en grupp B skulle visa sig erforderlig, uppkommer för dessas
inträde vid stammen en försening av cirka 6 månader och motsvarande förskjutning
i kostnaderna mellan budgetåren samt någon ökning i kostnaderna
för kadettutbildningen till följd av den 5 månader längre utbildningstiden.
För extrakadetter grupp B böra under de första fem månaderna samma ekonomiska
förmåner utgå som för mariningenjörskadett under motsvarande kurser,
medan under återstående sex månader samma förmåner böra utgå som för
extrakadetter grupp A.

Om man utgår ifrån, att av de 6, som beräknats bliva antagna till utbildning,
4 befinnas lämpliga för inträde vid stammen, och att två av dessa enligt
ovan beviljats dispens, skulle den i min skrivelse den 23 augusti 1939 angivna
ökningen av de egentliga mariningenjörerna kunna ske enligt följande:

1941/42 1. 1942/43 4, 1943/44 5, 1944/45 5, 1945/46 2.

Marinöverdirektören har under åberoj^ande av vad sålunda och i övrigt
anförts anhållit, att chefen för marinen måtte göra vederbörlig framställning

1 syfte att möjliggöra antagning av sex extra mariningenjörskadetter för utbildning
enligt det framlagda förslaget, ävensom att å staten för budgetåret
1940/41 måtte upptagas 6 marinunderingenjörer under halva budgetåret utöver
de 2, varom marinöverdirektören tidigare framlagt förslag.

Chefen för marinen har i skrivelse den 17 oktober 1939 till marinförvaltningen
framhållit, att han i stort sett kunde biträda det av marinöverdirektören
i skrivelsen den 23 augusti 1939 framlagda förslaget till utökning av
antalet egentliga mariningenjörer från nuvarande 32 till 49. Chefen för
marinen har emellertid ansett sig böra begränsa ökningen av antalet marindirektörer
av 2. graden till 3 mot föreslagna 4, men däremot förorda en ökning
av antalet mariningenjörer av 1. graden med 4 mot föreslagna 3. Mot marinöverdirektörens
förslag i fråga örn ökningen av antalet specialingenjörer har
chefen för marinen förklarat sig intet hava att erinra. Chefen för marinen
har även anslutit sig till det av marinöverdirektören framlagda förslaget örn
anordnande av en tillfällig utbildning av mariningenjörer. I anslutning härtill
har nämnde chef framhållit som sin åsikt, att kaderökningen i fråga örn
de egentliga mariningenjörerna skulle med anlitande av den tillfälliga rekryteringen
kunna genomföras inom fyra budgetår, därvid under budgetåret 1940/41
borde tillkomma 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer,

2 mariningenjörer av 1. graden samt 1 mariningenjör av 2. graden, under
budgetåret 1941/42 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer och
1 mariningenjör av 2. graden, under budgetåret 1942/43 2 förste mariningen -

119

Kungl. Majit» proposition nr 159.

jörer, 1 mariningenjör av 1. graden och 1 mariningenjör av 2. graden samt
under budgetåret 1943/44 1 marindirektör av 2. graden, 1 förste mariningenjör
och 1 mariningenjör av 1. graden.

Marinförvaltningen har tillstyrkt, att de av chefen för marinen angivna
principerna för mariningenjörkårens utökning få läggas till grund för anslagsberäkningen
för budgetåren 1940/41—1943/44 och i anslutning därtill föreslagit,
att mariningenjörkårens stat för budgetåret 1940/41 måtte i förhållande
till innevarande budgetår ökas med 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste
mariningenjörer, 2 mariningenjörer av 1. graden, 1 mariningenjör av 2. graden,
1 specialingenjör av 2. graden, 2 specialingenjörer av 3. graden, 1 extra mariningenjör
samt 8 marinunderingenjörer, därav under halva budgetåret endast 2.

I det föregående omförmälda förslag till utökning åskådliggöres av följande
sammanställning: _

Beställning

Enligt

staten

1939/40

Enligt marin-överdirek-törens förslag
till utökning

Enligt chefens
för marinen
förslag till
utökning =
marinförvalt-ningen

Ökning enligt

marinöver-

direktören

chefen för
marinen

Marinöverdirektör ..........

i

i

i

—

—

Marindirektörer av 1. graden

3

3 *)

31)

—

—

Marindirektörer av 2. graden

3

7

6

4

3

Förste mariningenjörer......

10

17

17

7

7

Mariningenjörer av 1. graden

6

9

10

3

4

Mariningenjörer av 2. graden

9

12

12

3

3

Specialingenjörer av 1. graden

4

5

5

i

i

Specialingenjörer av 2. graden

10

ii

11

1

1

Specialingenjörer av 3. graden

5

i

7

2

2

Extra mariningenjörer ......

4

5 *)

5a)

ls)

i*)

Mariningenjörsstipendiater . .

5

5*)

/ fi\

52)

/ fi\

Marinunderingenjörer........

—

(2 + g>)

(2 + i)’)

(2 + 2h

(2+2>

Utökning av de egentliga mariningenjörsbeställningarna har av de olika
myndigheterna beräknats kunna äga rum på sätt framgår av följande tablå:

Budgetår

Ökning i antalet egentliga mariningenjörs-beställningar enligt:

Marinöver-direktören ;
utan tillfällig
utbildning

Marinöver-direktören ;
med tillfällig
utbildning

Chefen för
marinen;
vied tillfällig
utbildning

1940/41

6

1941/42

i

i

4

1942/43

2

4

4

1943/44

3

5

3

i 1944/45

5

5

—

| 1945/46

3

2

—

1946/47

3

—

—

17

17

17

*) Därav 1 med särskilt arvode och kommendörs tjänsteställning.
2) Avser budgetåret 1940/41.

120

Kungl. Majds proposition nr 159.

Utöver de förslag om kaderökningar, som framlagts i samband med marinförvaltningens
förslag till medelsäskanden, har emellertid fråga uppkommit
örn en ytterligare ökning av ingenjörspersonalen, vilken ökning sammanhänger
med det förslag örn utbyggnad av en central torpedverkstad, som av mig förordats
i årets statsverksproposition. I sådant hänseende har marinöverdirektören
i skrivelse till chefen för marinen den 14 februari 1940 föreslagit,
bland annat, att för tillgodoseende av behovet av torpedingenjörer
ytterligare 1 specialingenjör av 3. graden måtte beräknas tillkomma under
budgetåret 1940/41.

I anledning av denna hemställan har marinförvaltningen i yttrande till
chefen för marinen den 22 februari 1940 tillstyrkt inrättandet av ytterligare
en befattning för specialingenjör av 3. graden. Chefen för marinen har för
sin del med handlingarnas överlämnande härutinnan instämt med marinförvaltningen.

Innan jag övergår till bedömandet av frågan i vilken utsträckning de väckta
förslagen om utökning av mariningenjörkårens personal böra vinna beaktande
må här till slut framhållas, att marinöverdirektören i en till mig
överlämnad, den 24 februari 1940 dagtecknad promemoria funnit sig böra
angiva vissa synpunkter rörande möjligheterna att så snabbt som möjligt
genomföra den önskvärda kaderökningen vid mariningenjörkåren. Av marinöverdirektörens
ifrågavarande promemoria må här återgivas följande:

Nu i tjänst varande fyra extra mariningenjörer, tillhörande två årskurser
och sex mariningenjörsstipendiater, tillhörande två årskurser, hava samtliga
under förstärkt försvarsberedskap placerats å befattningar, som egentligen
borde bestridas av ordinarie eller reserven tillhörande personal. Örn den för
stamanställning erforderliga kvalifikationstiden av fyra år efter antagning till
stipendiat avkortas med 1U respektive 1—1 1U år för de fyra extra mariningenjörerna
och med IV2 år för de tre äldsta stipendiaterna kunna extra mariningenjörerna
söka stamanställning den 1 juli 1940 och stipendiaterna den 1
april 1941.

Dessutom komma med säkerhet en, eventuellt två mariningenjörer av 2:a
graden i reserven att söka stamanställning, under förutsättning att den av
chefen för marinen föreslagna kaderökningen för budgetåret 1940/41 kommer
till stånd.

Härigenom kan man under budgetåret 1940/41 påräkna nio sökande till
stamanställning.

För budgetåret 1941/42 kunna med liknande utgångspunkter för minskningen
av de formella kompetensfordringarna, de tre yngre av nu i tjänst
varande stipendiater söka stamanställning den 1 oktober 1941.

För budgetåret 1942/43 kunna två sökande från det tillfälliga utbildningssystemet
påräknas den 1 juli 1942 och fyra sökande den 1 oktober 1942 från
det ordinarie utbildningssystemet örn för de sistnämnda erforderlig treårig
kvalifikationstid minskas med 1 år.

Med ovan angivna dispensmöjligheter och med av mig föreslaget tillfälligt
utbildningssystem kan alltså den av chefen för marinen föreslagna kaderökningen
för de egentliga mariningenjörerna genomföras utan att vakanser
behöva uppstå annat än under kortare perioder.

Av mig den 11 juli och 23 augusti 1939 till chefen för marinen avgivna
förslag till mariningenjörkårens ökning under budgetåret 1940/41 respektive

121

Kungl. Majus proposition nr 159.

linder därpå följande budgetår hade uppgjorts med tanke på normala förhållanden.
Ett förslag att genomföra en snabbare ökning genom användande
av ett tillfälligt utbildningssystem för redan utexaminerade civilingenjörer
avlämnades av mig till chefen för marinen den 5 oktober 1939. Samtliga
dessa förslag förutsatte även att utbildningen av redan antagen personal för
fyllande av behovet av egentliga mariningenjörer fortfarande skulle ske enligt
hittills gällande grunder. Erfarenheterna under den tid, förstärkt försvarsberedskap
pågått, visa emellertid att så ej kunnat ske. Översyns- och moderniseringsarbeten
å i tjänst varande fartyg, utrustning och ändring av hjälpfartyg
samt nybyggnads- och projektarbeten för krigsfartyg måste forceras på allt
sätt, samtidigt som kravet på mariningenjörspersonal för besättande av
mobiliseringsposter måste fyllas. Då personaltillgången sedan flera år tillbaka
visat sig synnerligen knapp för normalt fredsbehov, blev det nödvändigt att
avbryta den normala utbildningen av såväl extra mariningenjörer som mariningen
jörsstipendiater och att placera nämnda personal i befattningar, för
vilka kompetensfordringarna rätteligen borde hava varit större, än personalen
ifråga med hänsyn till utbildningen innehade. Härmed förenade olägenheter
måste tagas med hänsyn till lägets krav. Å andra sidan medförde personals
placering å mera ansvarsfulla poster att erfarenhet och användbarhet snabbare
förvärvades.

Under förutsättning att förstärkt försvarsberedskap kommer att fortgå,
synes det mig därför möjligt att för nämnda personalkategorier minska på
de formella villkoren för vinnande av kompetens att söka stamanställning,
varvid minskningen i utbildningstid kan ökas allt efter som vederbörandes
tjänstgöringstid under förstärkt försvarsberedskap okas..

Med hänsyn till det nyss anförda kan en kaderökning för de egentliga
mariningenjörerna ske snabbare än som förutsattes i mina ovannämnda förslag
till chefen för marinen.

För egen del får jag beträffande storleken av mariningenjörkåren anföra
följande. Redan i samband med tillkomsten av 1936 års försvarsbeslut framhöllo
myndigheterna angelägenheten av att antalet egentliga mariningenjörer
måtte bestämmas till väsentligt större antal än det, som sedermera enligt
samma beslut fastställdes. Vid sina medelsäskanden för de båda senaste
budgetåren hava myndigheterna jämväl hemställt örn en utökning av antalet
dylika beställningshavare. Dessa förslag hava emellertid i fråga örn antalet
beställningar vunnit beaktande endast i så måtto, att beställning å stat uppförts
för ytterligare 1 mariningenjör av 1. graden. I samband med sina medelsäskanden
för budgetåret 1940/41 hava nu de av frågan berörda myndigheterna
ånyo framhållit behovet av en utökning av antalet egentliga mariningenjörer.
Även jag finner skäl tala för en sådan utökning av kåren, att personal i tillräcklig
omfattning finnes tillgänglig för utförande av de arbetsuppgifter,
för vilka kompetent personal med hänsyn till den stora specialiseringen
på området icke torde stå till buds utanför kårens egon krets. En utökning
av kåren blir emellertid, såsom myndigheterna framhållit, svår
att genomföra inom den närmaste tiden, därest man anlitar endast den normala
utbildningsvägen för mariningenjörer. Ett tillfälligt utbildningssystem
med syfte att på kortast möjliga tid bibringa å skeppsbyggnadsavdelning utexaminerade
civilingenjörer erforderlig kompetens synes därför vara att
tillråda för det snara genomförandet av en kaderökning. Därvid synes

122

Kungl. Majus proposition nr loit.

det av marinöverdirektören framlagda, av chefen för marinen biträdda förslaget
i huvudsak kunna läggas till grund. Därest riksdagen icke har något
att däremot erinra, torde det få ankomma å Kungl. Majit att, efter särskild
framställning i ämnet, utfärda för en dylik utbildning erforderliga bestämmelser.

Även örn jag sålunda förordar, att en viss kaderökning i fråga örn de egentliga
mariningenjörerna under den närmaste tiden kommer till stånd, finnér
jag mig icke nu beredd att slutgiltigt fatta ståndpunkt till ökningens storlek
eller till ökningens fördelning å olika beställningar utan anser, att ökningen
bör bestämmas från budgetår till budgetår. Yad därvid budgetåret 1940/41
beträffar synes, såsom av det föregående kan inhämtas, möjligheter föreligga
för en utökning enligt den av chefen för marinen avgivna, av marinförvaltningen
biträdda planen endast under förutsättning att viss dispens i
fråga örn utbildningen meddelas beträffande vissa extra mariningenjörer och
mariningenjörsstipendiater, som utbildas enligt före 1935 gällande bestämmelser.
Med hänsyn till önskvärdheten att snarast möjligt utöka personalbeståndet
torde skäl kunna åberopas för anlitande av en sådan utväg. I
anslutning härtill finner jag mig kunna såtillvida förorda en utökning av
antalet egentliga mariningenjörer för budgetåret 1940/41 som jag föreslår
upptagande å stat av nya beställningar för 1 marindirektör av 2. graden, 1
förste mariningenjör, 1 mariningenjör av 1. graden och 1 mariningenjör av
2. graden.

Beträffande specialingenjörerna torde intet vara att erinra mot de framlagda
förslagen att å staten för nästa budgetår uppföra beställningar för ytterligare
1 specialingenjör av 2. graden och 3 specialingenjörer av 3. graden.

Slutligen förordar jag, att å staten för budgetåret 1940/41 måtte upptagas
arvoden till dels 5 extra mariningenjörer och 5 mariningenjörsstipendiater,
dels 8 marinunderingenjörer, därav 2, belöpande å hela budgetåret, avses för
mariningenjörsaspiranter, som genomgått enligt 1934 års utbildningsbestämmelser
föreskriven utbildning samt 6, belöpande å halva budgetåret, för extra
mariningenjörskadetter, som kunna komma att utbildas enligt det föreslagna
tillfälliga utbildningssystemet.

Kostnadsökningen för de nytillkomna ingenjörsbeställningarna beräknas
uppgå till 75,630 kronor. För de ordinarie beställningshavarna beräknas sålunda
medelsbehovet under budgetåret 1940/41 till (511,619 + 75,630 —)
587,249 kronor.

Marinförvaltningen har i sitt förslag till stat för nästkommande budgetår
upptagit arvoden till marinunderingenjörerna motsvarande lönen i 16. lönegraden,
16. löneklassen av löneplanen Ca i 1939 års militära avlöningsreglemente.
För egen del anser jag mig för närvarande icke kunna tillstyrka
annan avvägning av arvodet än den, som angivits enligt grunderna för 1936
års försvarsbeslut. Enligt nämnda beslut avsågs till marinunderingenjörerna
utgå arvoden motsvarande lönen i 9. löneklassen löneplanen C i 1927 års
officersavlöningsreglemente. Jag förutsätter emellertid, att marinförvaltningen
i samband med avgivandet av sina medelsäskanden för budgetåret 1941/42 in -

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

kommer med ett motiverat förslag rörande omräkning av de ifrågavarande
arvodena. För arvoden till extra mariningenjörer, mariningenjörsstipendrater
oell marinunderingenjörer beräknar jag ett sammanlagt belopp av 56,985
kronor.

För innevarande budgetår fastställd stat upptar följande ordinarie beställningshavare
vid marinintendenturkåren:

1 kommendör,

3 kommendörkaptener av 1. graden,

7 » » 2. »

29 kaptener,

15 löjtnanter,

5 fänrikar.

Antalet å nämnda stat uppförda beställningar i olika grader överensstämmer
med 1936 års försvarsbeslut utom i vad avser antalet löjtnantsbeställningar,
vilket jämlikt medgivande av 1939 års lagtima riksdag å staten upptagits med
en mer än vad försvarsbeslutet förutsatt.

I skrivelse till chefen för marinen den 3 oktober 1939 har chefen för marinintendenturkåren
anmält, att verkställd utredning givit vid handen, att en utökning
av marinintendenturkårens personal med sammanlagt 17 beställningar
vore av behovet påkallad. 1 anslutning därtill har chefen för marinintendenturkåren
anfört följande:

Krigsförberedelsearbetet borde bland annat innefatta en omsorgsfull planläggning
av erforderliga materielanskaffningar m. m. samt utformandet av en
mängd för tjänsten vid mobilisering eller krig nödvändiga särskilda föreskrifter
Möjligheten för att i tillräcklig utsträckning kunna genomfora detta
omfattande och komplicerade arbete berodde av tillgången på för andamålet
kvalificerad personal. Det hade därvid visat sig att tillgången på mtendenturofficerare
varit otillräcklig. Så gott som alla högre chefer vid mannens lokalförvaltningar
hade också på senaste tid yrkat på antingen ökning av antalet
å vederbörliga expeditioner tjänstgörande intendenturofficerare eller ock
kommendering på vassa befattningar av äldre och mera erfaren personal an

som kunnat tilldelas dem. „ ..... . ■,

För att marinens intendenturofficerare skulle kunna pa ett tilltredsstallanae
sätt fylla sina krävande och synnerligen mångskiftande uppgifter måste möjlighet
beredas dem att inhämta viss specialutbildning. För mannens övriga
officerskårer vore sedan länge sörjt för särskild och högre utbildning av mångå
slag och det vore beklagligt, att man för intendenturkåren vidkommande
måste konstatera efterblivenhet i motsvarande hänseende. Orsaken vore
emellertid ytterst rådande personalbrist. ... . ,

Fänrikar vid marinintendenturkåren borde under de första tjänsteåren icke
avses för bestridande av tjänster, varmed voro förenade föredragningsskyldighet
eller mera självständig handläggning av förvaltningsärenden, enär
dessa givetvis saknade deli mognad och rutin, som endast föijer med den
erfarenhet, som den längre tjänstetiden skänker.

Det ofrånkomliga behovet av ersättningspersonal borde beaktas. Att, såsom
nu vore förhållandet, förfall för en befattningshavare att uppehålla sin
tjänst eller en oförutsedd avgång merendels medförde flera eljest omotiverade
omplaceringar å andra tjänster, vore en mycket allvarlig olägenhet och hade

124

Kungl. Majus proposition nr 159.

föranlett energiska klagomål från därav drabbade chefer. Genom att begära
ett antal beställningar avsedda för sådana ordinarie befattningar, som nu bekläddes
med fänrikar, skulle emellertid dessa senare kunna frigöras och utgöra
ersättningspersonal samtidigt som de underginge vidareutbildning.

Slutligen utgjorde den omständigheten, att antalet å aktiv stat upptagna
intendenturofficerare understege mobiliseringsbehovet av stampersonal, ett
tvingande skäl för utökning av numerären.

Den ökning med 17 beställningar, vilken chefen för marinintendenturkåren
sålunda förordat, borde enligt ett i nyssnämnda skrivelse framlagt förslag fördelas
å fyraårsperioden 1940/41—1943/44, därvid enligt viss angiven fördelning
under budgetåret 1940/41 borde tillkomma 7 beställningar samt under vart och
ett av de därpå följande tre budgetåren 3, 4 respektive 3 beställningar. Därjämte
har föreslagits viss uppf lyftning av vissa nu i lägre grader upptagna
beställningar. Den föreslagna ökningen innefattade emellertid icke personalökning,
som kunde bliva betingad av en bemanning av Älvsborgs fästning
eller av en eventuell omorganisation av flottans underofficersskolor.

I samband med förslaget om utökning av marinintendenturkåren har chefen
för kåren i förberörda skrivelse framlagt förslag örn upptagande å stat av en särskild
beställning i lönegraden Oa 5 för chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad,
vilken beställningshavare tillika avsåges bestrida befattningen
såsom beklädnadsintendent vid intendenturförvaltningen inom Sydkustens
marindistrikt. \id bifall till detta förslag skulle emellertid å staten upptagna
kaptensbeställningar kunna minskas med den för nämnda tjänst nu avsedda.

Chefen för marinen har i skrivelse till marinförvaltningen förklarat sig icke
hava något att erinra mot det framlagda förslaget beträffande den numerära
ökningen av kåren. Den framlagda 4-årsplanen syntes emellertid så till vida böra
ändras att för budgetåret 1940/41 ej borde ifrågasättas större ökning än med
1 kommendörkapten av 2. graden, 3 kaptener och 3 löjtnanter. Jämväl förslaget
att bereda chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad avlöning i
lönegraden Oa 5 har chefen för marinen tillstyrkt.

Marinförvaltningen har för sin del framhållit, att, därest ett av ämbetsverket
väckt förslag om inrättande av en arvodesbefattning för en pensionerad
officer med tjänstgöring vid marinförvaltningens sanitetsavdelning vunne
bifall, den av chefen för marinintendenturkåren förordade kaderökningen
borde inskränkas till 16 beställningshavare. Marinförvaltningen har emellertid
i övrigt förklarat sig tillstyrka den föreslagna kaderökningen, vilken såvitt avser
budgetåret 1940/41 borde erhålla den omfattning, som av chefen för marinen
föreslagits. Jämväl den föreslagna högre löneställningen för chefen för
marinens centrala beklädnadsverkstad har av marinförvaltningen tillstyrkts.

I fråga örn chefens för beklädnadsverkstaden löneställning har försvarsväsendets
lönenämnd i yttrande den 29 november 1939 anfört följande:

Yad angår frågan örn inrättande av en särskild beställning för chefen för
marinens centrala beklädnadsverkstad, vill lönenämnden erinra, att övervägandet
av denna fråga torde ingå i det uppdrag, som genom beslut den
22 juni 1939 (finansdepartementet) lämnats sakkunniga för utredning av
frågan om reglering av vissa militära arvoden. Då denna utredning enligt vad

125

Kungl. Majus proposition nr 159.

sorn inhämtas av propositionen nr 79 till nu pågående urtima riksdag torde
komma att ställas på framtiden, kan det visserligen synas tveksamt örn den
föreliggande frågan nu bör göras till föremål för isolerad behandling.

Emellertid tala starka sakskäl för att giva chefen för marinens centrala
beklädnadsverkstad en högre löneställning och en fastare anknytning till verkstadens
ledning. Det stora ekonomiska ansvar, som åvilar ledaren för här
ifrågavarande, på senare år starkt utvidgade verkstadsdrift talar för att en
särskild beställning inrättas för denne i 5:e lönegraden Oa. Ur synpunkten
av att ernå kontinuitet i företagets ledning torde även en sådan anordning
vara att förorda.

Vid sådant förhållande och då för chefen för arméns centrala beklädnadsverkstad
genom beslut vid 1939 års lagtima riksdag inrättats en särskild beställning
i lönegrad Oa 5 finner sig lönenämnden böra tillstyrka marinförvaltningens
förevarande förslag.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att förslag väckts dels örn en väsentlig
utökning av marinintendenturkåren under de närmaste fyra budgetåren,
dels ock örn utbyte av en å stat nu uppförd kaptensbeställning, vars innehavare
bestritt tjänsten såsom chef för marinens centrala beklädnadsverkstad, mot en
beställning i lönegraden Oa 5.

Vad först angår frågan örn en utökning av kårens ordinarie personal finner
jag de av chefen för marinintendenturkåren därutinnan anförda skälen vara
av den art, att desamma i möjligaste män böra beaktas. Jag finner mig
därför böra i så måtto biträda förslaget örn en dylik ökning, att jag förordar,
att å staten för budgetåret 1940/41 på sätt chefen för marinen föreslagit
uppföras beställningar för ytterligare 1 kommendörkapten av 2. graden,
3 kaptener och 3 löjtnanter. Med hänsyn till vad som anförts till stöd för ett
utbyte av 1 kaptensbeställning mot en beställning för chefen för beklädnadsverkstaden
finner jag vidare ett dylikt utbyte böra äga rum, därvid jag i likhet
med marinförvaltningen förutsätter, att det å marinens arvodesförteckning
uppförda särskilda arvodet å 1,200 kronor till nämnde chef icke längre bör utgå.

De ordinarie fänriksbeställningarna torde böra upptagas till samma antal
som för innevarande budgetår, eller 5, därav 3 avses för vid budgetårets ingång
kvarstående ordinarie fänrikar och 2 för att bereda möjlighet till anställning
i stammen av i reserven utnämnda fänrikar. Beträffande medelsbehovet för
avlönande av extra ordinarie fänrikar återkommer jag senare under rubriken

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Jag får sålunda förorda, att antalet beställningshavare vid marinintendenturkåren
för budgetåret 1940/41 fastställes till:

1 kommendör,

3 kommendörkaptener av 1. graden,

1 chef för marinens centrala beklädnadsverkstad,

8 kommendörkaptener av 2. graden,

31 kaptener,

18 löjtnanter och
5 fänrikar.

För avlöning till de nytillkommande bestå! lningshavarna beräknas enligt
sedvanliga beräkningsgrunder åtgå 53,508 kronor, ökningen i kostnader med

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

anledning av utbyte av 1 beställning i lönegraden Oa 3 mot 1 i lönegraden Oa 5
beräknas till 2,514 kronor. Avlöningsposten till ordinarie beställningshavare
vid marinintendenturkåren för budgetåret 1940/41 kommer därför att uppgå till
(455,846 + 2,514 + 53,508 =) 511,868 kronor.

I fråga om medelsbehovet för marinläkarkåren får jag till en början framhålla
följande.

Enligt 37 § avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och
underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid
försvarsväsendet utgår till innehavare av beställning såsom marinläkare av
2. graden arvode med 2,700 kronor för år räknat jämte förhöjning av arvodet
med 300 kronor efter en tjänstetid av tre år, varjämte sådan beställningshavare
under tjänstgöring i land äger uppbära dagarvode med 12 kronor.

Å den för budgetåret 1938/39 fastställda staten för bland annat marinläkarkåren
funnos bland ordinarie beställningshavare uppförda 16 marinläkare av
2. graden.

I sitt betänkande med förslag till nytt militärt avlöningsreglenrente framhöll
1936 års lönekommitté, att förenämnda arvodesbefattningar för marinläkare
av 2. graden borde såsom varande bisysslor avföras ur avlöningsreglementet
och att befattningarna i fråga lämpligen borde ombildas till ickeordinarie
tjänster. Lönekommittén förutsatte därvid, att en omprövning av
arvodesbeloppen skulle komma till stånd samt att, då beställningarna vore
konstruerade som ordinarie tjänster, de beställningshavare, som tillsatts före
det nya avlöningsreglementets ikraftträdande, under löpande förordnandetid
skulle få bibehållas vid sina löneförmåner, därest de icke frivilligt överginge
till de nyinrättade icke-ordinarie arvodestjänsterna.

Lönekommitténs förslag till nytt militärt avlöningsreglenrente upptog följaktligen
icke några bestämmelser om marinläkare av 2. graden.

Med anledning härav föreslog jag vid framläggandet av propositionen nr 247
till 1939 års lagtima riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens
fjärde huvudtitel, att några ordinarie beställningar för marinläkare a,v 2. graden
efter det nya avlöningsreglementets ikraftträdande icke borde tillsättas samt
att å stat uppförda dylika beställningar skulle ersättas med icke-ordinarie
arvodestjänster. Jag förutsatte emellertid, att ett utbyte skulle ske i mån av
beställningshavares avgång eller efter frivilligt övergående. Med hänsyn
därtill föreslog jag, att å staten för budgetåret 1939/40 alltjämt skulle bland
ordinarie beställningshavare upptagas samma antal marinläkare av 2. graden
som för budgetåret 1938/39, eller 16 stycken, men att dessa beställningar i
mån av innehavarnas avgång eller vid löpande förordnandetids utgång skulle
ersättas med för personal med arvoden avsedda icke-ordinarie befattningar.
Arvodena föreslogos i avbidan å ifrågasatt omprövning böra bestämmas till
det vid det nya reglementets ikraftträdande till marinläkare av 2. graden utgående
beloppet, 2,700 kronor, med tillägg, i förekommande fall, av en förhöjning
efter tre års tjänstetid å 300 kronor. Rätten att uppbära dagarvode förutsattes
skola tillkomma jämväl innehavare av icke-ordinarie arvodestjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

127

Mot vad sålunda föreslogs framställde riksdagen icke någon erinran.

Å staten för innevarande budgetår finnas vidare uppförda 8 arvoden å 1,410
kronor till marinläkarstipendiater.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår bär
marinförvaitningen framhållit, att marinöverläkaren i skrivelse till chefen för
marinen den 30 juni 1939 hemställt om åtgärder för genomförande av en ökning
av marinläkarkåren så att en bättre överensstämmelse mellan efterfrågan och
tillgång på läkare vid kåren ernåddes. Marinöverläkaren hade därvid angivit
behovet av nya befattningar till 11. Behovet hade enligt marinöverläkaren i
första hand gjort sig gällande med anledning av dels ökat antal rustade fartyg,
dels spridd förläggning vid kustartilleriregementena med behov av en läkare
vid varje förläggningsort dels ock den ökade omfattningen av verksamheten
vid marinens sjukhus i Karlskrona. Marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiat
vore enligt reglementet för marinen skyldiga tjänstgöra genomsnittligt
minst tre månader årligen. Bestämmelserna hade emellertid med
hänsyn till vikten av att dessa läkare genom verksamhet inom den civila hälsooch
sjukvården erhölle allsidiga och omfattande kunskaper städse tolkats så,
att tjänstgöring icke borde krävas mer än under genomsnittligt tre månader
årligen. De läkare, varom nu vore fråga, hade emellertid under budgetåret
1938/39 utöver tre månaders normal tjänstgöring tjänstgjort under sammanlagt
34 tjänstgöringsmånader, motsvarande en ökning av kåren med minst 11 läkare.
Även en beräkning av antalet vakanser, som årligen uppstode och för vars
fyllande avsevärd tid måste tagas i anspråk, utvisade, att kåren borde ökas med
11 läkare. Marinförvaltningen har vadare framhållit, att, sedan chefen för
marinstaben förordat den föreslagna utökningen men ansett att densamma
borde uppdelas på två budgetår, marinöverläkaren i skrivelse till chefen för
marinen den 22 augusti 1939 anhållit, att marinläkarkåren under budgetåret
1940/41 måtte utökas med minst 4 marinläkare av 2. graden och minst 2 marinläkarstipendiater
samt att återstående ökning måtte få äga rum från och med
den 1 juli 1941.

Med förmälan, att chefen för mannen icke haft något att erinra mot marinöverläkarens
i skrivelsen den 22 augusti 1939 framlagda förslag har marinförvaltningen
tillstyrkt detsamma och sålunda för budgetåret 1940/41 beräknat en
ökning av marinläkarkåren med 4 marinläkare av 2. graden och 2 marinläkarstipendiater.

I anslutning härtill har marinförvaltningen framhållit, att ehuruväl det icke
kunde anses klarlagt, i vilken utsträckning de nu såsom ordinarie beställningshavare
upptagna 16 marinläkarna av 2. graden skulle komma att överföras till
icke-ordinarie, det likväl syntes uppenbart, att nu ifrågavarande fyra nya befattningar
för marinläkare av 2. graden skulle upptagas under rubriken »Personal
med arvoden».

Av det anförda torde framgå, att behov av en ökning i antalet till marinläkarkåren
knutna läkarkrafter föreligger. Jag finner mig därför böra tillstyrka,
att kåren under nästa budgetår tillföres 4 marinläkare av 2. graden och

128

Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

2 marinläkarstipendiater. Antalet marinläkare av 2. graden kommer sålunda
att uppgå till 20. De nytillkommande tjänsterna böra i överensstämmelse med
vad ovan anförts rörande tjänsternas ändrade karaktär uppföras under rubriken
personal med arvoden. Det synes i anslutning därtill lämpligt företaga
den ändringen i förhållande till den för innevarande år fastställda staten,
att jämväl de bland ordinarie beställningshavare uppförda 16 marinläkarna
av 2. graden upptagas under sistnämnda rubrik med angivande, att å staten
sålunda angivet antal innefattar även de marinläkare av 2. graden, som före
den 1 juli 1939 erhållit förordnande såsom ordinarie beställningshavare.

Beträffande till marinläkare av 2. graden utgående förmåner ifrågasätter
jag icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår. Arvodena
torde sålunda få upptagas med 2,700 kronor för år med förhöjning å 300 kronor
efter en tjänstetid av 3 år, varjämte under tjänstgöring torde få utgå särskilt
dagarvode med 12 kronor. Bestämmelser härom hava intagits i anmärkning
under staten. Anmärkningen har, då löneförmånerna äro lika för de äldre
och de nya tjänsterna, kunnat givas generell avfattning.

De nytillkommande tjänsterna medföra en ökning av anslagsposten till
arvoden vid marinläkarkåren med (20 X 2,700 + 2 X 1,410=) 56,820 kronor.
Å andra sidan kan anslagsposten till löner respektive arvoden till den ordinarie
personalen minskas med (16 X 2,700 =) 43,200 kronor.

Å den för innevarande budgetår fastställda staten finnes uppfört ett arvode
å 3,600 kronor till röntgenläkaren vid marinens sjukhus i Karlskrona. I
skrivelse den 15 december 1939 har marinförvaltningen hemställt, att detta
arvode från och med den 1 november 1939 måtte få utgå efter ett till 4,800
kronor för år förhöjt belopp. Höjningen motiverades med det under senare
tid starkt ökade arbetet för ifrågavarande läkare, vilket förhållande föranlett
denne att till nämnda dag uppsäga på ett arvode av 3,600 kronor för år
baserat kontrakt. Marinförvaltningen framhöll tillika, att det icke läte sig
göra att finna någon ersättare för den dåvarande röntgenläkaren, som vore
villig sluta kontrakt på dittillsvarande lönevillkor.

Med anledning av förenämnda framställning medgav Kungl. Majit genom
brev den 30 december 1939, att till röntgenläkaren vid ifrågavarande sjukhus
finge utöver i gällande stat upptaget arvode tillsvidare för tiden den 1
november 1939 — den 30 juni 1940 utgå arvodestillägg med 100 kronor för
månad, att bestridas av den under sjöförsvarets avlöningsanslag uppförda
anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter
m. m.

Då den ökning av röntgenläkarens arbetsuppgifter, som föranlett förenämnda
arvodestillägg, torde få anses bliva bestående synes det motiverat,
att från och med budgetåret 1940/41 å stat uppföra ifrågavarande arvode
med ett till 4,800 kronor förhöjt belopp.

I övrigt ifrågasätter jag för nästkommande budgetår icke någon ändring
beträffande nu förevarande stat. I överensstämmelse med det anförda upprättad
förslagsstat (se Bil. nr 78) slutar å ett belopp av 1,581,646 kronor.

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Staten för rid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal. För innevarande
budgetår fastställd stat slutar å ett belopp av 105,380 kronor, varav
8,000 kronor beräknats för löner till ordinarie beställningshavare, 2,730 kronor
för arvode åt pensionerad och civil personal, 38,000 kronor för avlöning till
icke-ordinarie befattningshavare, 52,650 kronor för anställande av betjäningspersonal
och 4,000 kronor för beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal
samt till vikariatsersättning under sjukdom.

Beträffande anslagsposten till löner åt de ordinarie beställningshavarna
ifrågasattes icke någon ändring för nästa budgetår.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår
föreslog marinförvaltningen, att ett arvode å 5,500 kronor måtte få upptagas
å staten för möjliggörande av anställande vid sjukhusets medicinska avdelning
av en underläkare med minst tre års anställningstid.

Vid framläggandet av förenämnda proposition nr 247 till 1939 års lagtima
riksdag fann jag mig emellertid, med hänsyn till den pågående utredningen
rörande ifrågasatt ändrad organisation av marinens sjukhus i Karlskrona,
icke för det dåvarande böra förorda, att arvode för den föreslagna underläkartjänsten
uppfördes å sjukhusets stat. Jag förutsatte därvid, att sjukhusets
behov av läkarkrafter tills vidare skulle få tillgodoses på sätt ditintills
skett.

Emellertid har nu marinförvaltningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1940/41 meddelat, att förste läkaren vid marinens
sjukhus i Karlskrona ånyo framhållit behovet av förstärkning av läkarkrafterna
vid sjukhuset. Förste läkaren hade därvid anfört bland annat följande:

Den moderna sjukhusvården ställde betydligt större krav på läkarpersonalen
än tidigare. Behovet av en förstärkning av underläkarepersonalen vid marinens
sjukhus hade med hänsyn härtill under senare år allt starkare framträtt. Den
nuvarande anordningen med kommendering av biträdande läkare till sjukhuset,
med personalombyte vanligen efter betydligt kortare tid än ett år, ofta
endast någon månad, vore mycket ogynnsam för sjukvården till följd av den
bristande kontinuiteten i arbetet, orsakad såväl av de relativt kortvariga
kommenderingarna som de biträdande läkarnas från fall till fall växlande utbildning
och kompetens. Därtill komme, att det visat sig vara en synnerligen
otillfredsställande anordning att dela upp den biträdande läkarens tjänstgöring
på sjukhusets kirurgiska och medicinska avdelningar. Sjukhusets
största avdelning, den medicinska, vore synnerligen arbetskrävande med
hänsyn till sjukvårdens i hastigt tempo fortskridande utveckling, som medförde
alltmera tidsödande, ingående undersökningar och synnerligen omfattande
journalföring. Å nämnda avdelning mottoges ett mycket stort antal
fall för ingående observation och utredning med hänsyn till tjänstens olika
krav och för bedömande av frågan om ersättning från riksförsäkringsanstalten.
Arbetet å avdelningen krävde, att densamma tillgodosåges med en särskild för
denna avdelning avsedd biträdande läkare. För att nämnde biträdande läkare
skulle kunna rationellt utbildas och utnyttjas och för bibehållande av nödig
kontinuitet i arbetet vore det i hög grad önskvärt, att han anställdes som
ordinarie underläkare nied förordnande på minst tro år. Pågående utredning
angående ordnande av marinens sjukhusvård i Karlskrona hade ännu icke
slutförts och det torde i värjo fall dröja flera år innan marinens nuvarande
sjukhusorganisation komme att undergå någon genomgripande förändring. På

Bihang till riksdagens protokoll I9 IO. 1 sami. Kr 159. 298 40 il

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

grund av den ovisshet, som ännu rådde i denna fråga, torde det vara lämpligare,
att ifrågavarande biträdande läkare anställdes som extra läkare med
förordnande på ett år i sänder. Det vore för sjukhusets verksamhet synnerligen
olyckligt örn sjukhusfrågans ovissa läge skulle anses böra medföra, att
anställande av underläkare (extra läkare) ännu en gång skulle skjutas åt sidan.
Behovet av sådan läkarkraft måste med skärpa framhållas. För kirurgiska
avdelningens behov borde fortfarande liksom hittills biträdande läkare kommenderas.

Marinförvaltningen har instämt i vad sålunda anförts rörande inrättande
av ifrågavarande läkartjänst och har jämväl funnit sig böra understryka angelägenheten
av att frågan redan nu vunne sitt avgörande. Ämbetsverket har
därför i enlighet med ett av chefen för Sydkustens marindistrikt väckt förslag
hemställt, att å sjukhusets stat måtte uppföras ett arvode å 5,500 kronor fölen
extra läkare vid den medicinska avdelningen samt att denne läkare utom
arvodet även måtte förklaras berättigad komma i åtnjutande av förmån av
fri bostad, värme, lyse samt sängservis för en person ävensom semester under
30 dagar. Nämnda förmåner motsvarade vad som utginge till förste underläkare
vid länslasarettet i Karlskrona, vars arbetsbörda och ansvar vore jämförbara
med den till inrättande föreslagna tjänstens.

Medicinalstyrelsen har i avgivet utlåtande tillstyrkt bifall till framställningen.

Av det anförda framgår, att det sätt, på vilket behovet av biträdande läkare
vid marinens sjukhus i Karlskrona hittills tillgodosetts, nämligen genom
anlitande av genom medicinalstyrelsen förordnad, för sjukhusets kirurgiska
och medicinska avdelningar gemensam extra läkare, särskilt för den medicinska
avdelningen medfört betydande olägenheter, bland annat till följd av många
gånger helt kortvariga förordnanden. Då det icke torde kunna förväntas, att
någon genomgripande omorganisation av sjukhuset kommer att äga rum inom
den närmaste tiden, anser jag mig böra biträda marinförvaltningens nu föreliggande
förslag örn inrättande av en extra läkartjänst med förordnande på
ett år i sänder. Mot de av marinförvaltningen föreslagna löne-, natura- och
semesterförmånerna synes intet vara att erinra. Delposten för arvoden till
pensionerad eller civil personal torde med hänsyn härtill böra höjas från
nuvarande 2,730 till 8,230 kronor.

Från avlöningsposten till icke-ordinarie befattningshavare avlönas för närvarande
2 operations- och röntgensköterskor samt 6 sjuksköterskor, samtliga
med avlöning enligt lönegrad ME o 7. Marinförvaltningen har nu gjort framställning
örn anställande av ytterligare två sköterskor och till stöd för framställningen
anfört bland annat följande. Arbetet både å sjukhusets röntgenlaboratorium
och kliniska laboratorium hade ökat i synnerligen hastig takt.
Den vetenskapliga utvecklingen hade medfört ett starkt ökat behov av röntgendiagnostik
och laboratorieundersökningar för sjukdomsfallens omsorgsfulla
utredning och behandling. Hittills hade sjukhuset haft tillgång till endast en
sjuksköterska för dessa båda uppgifter, vilket särskilt under sista året visat
sig vara fullständigt otillräckligt. Det vore oundgängligen nödvändigt att

131

Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 159.

sjukhuset ägde tillgång till en särskild röntgensköterska för röntgenlaboratoriet
och en laboratoriesköterska för det kliniska laboratoriet. Den nu för
båda laboratorierna avsedda sjuksköterskan skulle därvid avses för det kliniska
laboratoriet och den nytillkomna för röntgenlaboratoriet. Sjukvårdsarbetet på
avdelningarna bleve ävenledes för varje år alltmera krävande. De av medicinalstyrelsen
för dfe civila sjukhusen givna direktiven rörande sjuksköterskornas
arbetstid kunde icke följas å marinens sjukhus med nuvarande antal avdelningssköterskor.
Därtill komme, att sjuk- och semestervikarie eller extra
arbetskraft under ökad sjuklighet numera endast med yttersta svårighet eller
ej alls stöde att uppbringa, vilket tidvis ytterligare försvårade möjligheten
att på ett rimligt sätt ordna avdelningssköterskornas och nattsköterskans
arbete. För att skapa rimligare arbetsförhållanden för nämnda sjuksköterskor
och giva dem tillfälle till nödig ledighet vore det nödvändigt att anställa ytterligare
en avdelningssköterska med uppgift att såsom »löpare» i bestämd ordning
avlösa övriga här avsedda sjuksköterskor. De sålunda föreslagna sjukskötersketjänsterna
beräknades medföra en kostnadsökning av i runt tal 6,400
kronor.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att behovet av ytterligare sköterskepersonal
vid sjukhuset är trängande. Jag finner mig därför böra förorda bifall
till marinförvaltningens förslag att utöka denna personal med en röntgensköterska
och en sjuksköterska. Med hänsyn härtill torde avlöningsposten till
icke-ordinarie befattningshavare böra höjas med nettobeloppet för avlöning
till två icke-ordinarie befattningshavare i lägsta löneklassen inom lönegraden
MBo 7 eller med i runt tal 5,800 kronor.

Från den till chefsläkarens förfogande stående anslagsposten för anställande
av betjäningspersonal avlönas för närvarande två vid sjukhuset anställda
eldare, vilka övergångsvis åtnjuta lön enligt 4. lönegraden för icke-ordinarie
befattningshavare. Marinförvaltningen har föreslagit, att, sedan eldare av
2. klass uppförts i 5. lönegraden å tjänsteförteckningen till gällande militära
icke-ordinariereglemente (MEo), ifrågavarande båda eldare borde erhålla ickeordinarie
anställningsform, med bibehållande dock av nuvarande lönegradsplacering.

I avgivet utlåtande den 29 november 1939 har försvarsväsendets lönenämnd
ansett ifrågavarande eldare böra anställas såsom eldare av 2. klass i 5. lönegraden
MEo. Lönenämnden har till stöd härför anfört, att det syntes nämnden
mindre rationellt, att eldarna vid sjukhuset bibehölles vid en löneställning,
som beträffande manliga beställningshavare allmänt övergivits inom det
statliga lönesystemet.

Med biträdande av vad lönenämnden sålunda föreslagit får jag förorda, att
förenämnda två eldare från och med budgetåret 1940/41 uppföras å sjukhusets
stat såsom icke-ordinarie befattningshavare i 5. lönegraden MEo. Kostnaden
för deras avlöning beräknas enligt sedvanliga grunder uppgå till i runt tal
6,200 kronor.

Delposten till icke-ordinarie befattningshavare kommer sålunda att för
nästa budgetår uppgå till (38,000 + 5,800 -f 6,200=) 50,000 kronor.

132

Kungl. Marits proposition nr 159.

Vidkommande delposten till anställande av betjäningspersonal torde denna
för nästkommande budgetår å ena sidan minskas med ett belopp, motsvarande
vad som beräknats i avlöning till förenämnda två eldare. Å andra sidan torde
posten med hänsyn till att lönerna för övrig från delposten avlönad personal
till följd av från och med den 1 april 1939 gällande kollektivavtal höjts böra
undergå viss förhöjning. I överensstämmelse med marinförvaltningens förslag
torde delposten för nästkommande budgetår böra uppföras med i runt
tal 52,800 kronor.

Vad slutligen angår delposten för beredande av tjänstledighet åt sjukhusets
personal samt till vikariatsersättning under sjukdom torde denna med
hänsyn till de nya kollektivavtalsbestämmelserna för sjukhusets betjäningspersonal
böra höjas från nuvarande 4,000 kronor till 4,500 kronor.

Medelsbehovet för marinens sjukhus i Karlskrona uppgår enligt förestående
beräkningar till (8,000 + 8,230 + 50,000 + 52,800 + 4,500 =) 123,530 kronor.

Staten för sjörullföringsbefälliavare med biträden. I fråga om denna stat föreslås
icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår. Staten
kommer sålunda att sluta å ett belopp av 22,950 kronor.

II. Undervisningsverken.

Staten för sjökrigshögskolan. Enligt kostnadsberäkningarna för den nya
marinorganisationen skola vid sjökrigshögskolan tillämpas två olika stater,
den ena avsedd att gälla för budgetår begynnande under jämnt kalenderår,
och den andra för budgetår, som tager sin början under udda kalenderår. Inberäknat
lönen till skolans expeditionsvakt slutar den förra staten å 31,496
kronor och den senare å 38,396 kronor.

Den för budgetåret 1938/39 fastställda staten slutade å ett belopp av 31,909
kronor. Ökningen i förhållande till den enligt försvarsbeslutet angivna kost.
nadssumman hänförde sig dels till uppförandet av ett arvode å 300 kronor
för repetitör från kustartilleriet i ämnet »stabstjänst» dels ock till att ersättningsbeloppet
till extra föreläsningar höjdes med 200 kronor för beredande
av skälig ersättning åt vissa lärare i luftkrigskonst.

Från och med innevarande budgetår har å staten uppförts beställningen
såsom chef för skolan. Efter omräkning enligt det nya militära avlöningsreglementet
av den beräknade kostnaden för lön åt skolans expeditionsvakt
upptogs anslagsposten till lön till ordinarie beställnings- (befattnings-) havare
till 17,025 kronor mot under budgetåret 1938/39 3,009 kronor, innebärande en
ökning av 14,016 kronor.

Å staten för innevarande budgetår beräknades jämväl för avlönande av tillfällig
biträdespersonal ett belopp av 1,000 kronor, till vilket motsvarighet
saknades å den för budgetåret 1938/39 fastställda staten. Behov av dylik
biträdespersonal kommer, enligt vad marinförvaltningen i sin skrivelse
rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår framhållit, att förefinnas
även under budgetåret 1940/41.

133

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

Med utgångspunkt från den för budgetåret 1938/39 fastställda staten skulle
sålunda medelsbehovet för sjökrigshögskolan under budgetåret 1940/41 uppgå
till (31,909 + 14,016 + 1,000=) 46,925 kronor.

I sin förenämnda skrivelse har emellertid marinförvaltningen erinrat örn
att chefen för sjökrigsskolan den 6 juli 1939 till chefen för marinen överlämnat
förslag till delvis ny organisation av sjökrigshögskolan och undervisningen
därstädes. Nämnda förslag hade överlämnats till marinförvaltningen
för yttrande. Ämbetsverket hade ännu icke fattat ståndpunkt till förslaget.
Chefen för marinen hade emellertid på marinförvaltningens hemställan
örn direktiv för kostnadsberäkningen för budgetåret 1940/41 meddelat,
att det framlagda omorganisationsförslaget såvitt avser nämnda budgetår
ifrågasattes till genomförande endast såtillvida, att ryska språket borde utgå
som undervisningsämne i allmänna kursen samt att mindre jämkningar i
vissa avseenden borde genomföras enligt ett förnyat av skolchefen avgivet
förslag.

De ändringar i förhållande till gällande organisation, som sålunda föreslagits,
innebära,, att ett arvode å 750 kronor till läraren i ryska språket, allmänna
kursen, utgår, ävensom att en höjning vidtages dels av arvodet till
lärare i förbindelselära, allmänna kursen, med 175 kronor, dels av det för
repetitörer avsedda arvodesbeloppet med 850 kronor, dels ock av anslagsposten
för extra föreläsningar och övningar med 300 kronor.

På föranledande av chefen för marinen har marinförvaltningen vidare föreslagit,
att det arvode å 400 kronor åt en gymnastik- och idrottsofficer, som
under innevarande budgetår utgått från under anslaget till flottans krigsberedskap
och övningar för sjökrigshögskolans idrottsverksamhet beräknade
medel, måtte upptagas å sjökrigshögskolans stat.

För egen del har jag intet ätt erinra mot vad myndigheterna föreslagit i
fråga örn ändrad beräkningsgrund för sjökrigshögskolans medelsbehov för
budgetåret 1940/41. I överensstämmelse härmed torde statens anslagssumma
böra upptagas till (46,925 + 175 + 850 + 300 + 400 — 750=) 47,900 kronor.
Förslag till stat för budgetåret 1940/41 har uppgjorts i enlighet härmed (se
Bil. nr 81).

Staten för sjökrigsskolan. Medelsbehovet vid sjökrigsskolan växlar från
budgetår till budgetår allt efter antalet undervisningstimmar vid skolan,
vilket åter är beroende av det antal klasser, vari skolans elever regements--enligt uppdelas.

För innevarande budgetår slutar staten å 84,012 kronor, därav 19,000
kronor beräknats för lön till skolans ordinarie beställnings-(befattnings-)
havare, 60,418 kronor för arvoden till viss personal, 2,994 kronor för lön till
icke-ordinarie befattningshavare samt 1,600 kronor ställts till chefens för
skolan förfogande för vissa angivna ändamål.

I fråga örn anslagsposterna för löner till den ordinarie och icke-ordinario
personalen samt det till skolchefens förfogande stående beloppet i fråga sättes
för nästa budgetår ingen ändring.

134

Kungl. Maj:ts proposition nr löt).

Beträffande anslagsposten till arvoden föreslår jag, att denna må för
budgetåret 1940/41 beräknas till 71,546 kronor. Till grund för denna beräkning
ligger ett av chefen för skolan uppgjort, av marinförvaltningen biträtt
förslag till stat för skolan under samma budgetår. Vid förslagets upprättande
har räknats med tvenne kurser å sjöofficerslinjen, varav en uppdelad i parallellavdelningar,
tvenne kurser å vardera av kustartilleri- och marinintendentslinjema,
en kurs örn två parallellavdelningar å reservofficerslinjen, flottan,
en kurs å reservofficerslinjen, kustartilleriet, samt en kurs å reservintendentslinjen,
varjämte till kadettofficerare och lärarpersonal utgående arvoden beräknats
enligt för innevarande budgetår tillämpade grunder. Skolchefen har
därjämte i förslaget upptagit ett särskilt arvode å 2,130 kronor, avsett för en
pensionerad underofficer, tillika kassör vid skolan.

Till stöd för sitt förslag om uppförande av förenämnda arvodesbefattning
har, chefen för skolan anfört följande:

Jämlikt 14 § i reglemente för sjökrigsskolan, som trädde i kraft den 1
mars 1939, skall vid skolan finnas en av mig bland underlydande utsedd
kassör. För denna befattning hade avsetts den expeditionsunderofficer, pensionerad
underofficer, som av mig upptagits i föregående års juliskrivelse.
Emellertid har ingen sådan befattningshavare avsetts för sjökrigsskolan i
innevarande års stat, vilket haft till följd att kassörsbefattningen måst överflyttas
på expeditionsvakten vid skolan för att av honom uppehållas vid sidan
av hans egen tjänst. Den nu till tjänstgöring vid skolan av chefen för marinen
kommenderade expeditionsunderofficeren är i sin egenskap av musikunderofficer
ofta upptagen av sin musiktjänst och kan därför icke avses för kassörstjänsten.
I mitt förslag till stat för budgetåret 1940/41 har jag därför upptagit
medel för anställande av en pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer
och kassör. Därest förslaget örn expeditionsunderofficer
av någon anledning icke anses kunna bifallas, är det nödvändigt att tillsätta
annan motsvarande befattningshavare, förslagsvis en förste kontorist.

Medelsbehovet för sjökrigsskolan för budgetåret 1940/41 kommer i enlighet
med vad jag sålunda föreslagit att uppgå till (19,000 + 71,546 + 2,994 +
1,600=) 95,140 kronor. I den förslagsstat (se Bil. nr 82), som torde få föreläggas
riksdagen, har anmärkningen 2 med hänsyn till viss omplacering av
kadettofficerarna å de olika läroämnena givits en delvis ändrad formulering i
förhållande till innevarande budgetår.

Staten för marinens underofiicersskolor m. ni. Underofficersutbildningen vid
flottan äger för närvarande rum vid två underofficersskolor, den ena förlagd
i Stockholm och den andra i Karlskrona. Vid kustartilleriet åter bedrives
undervisningen vid en i Karlskrona förlagd underofficersskola. Redan 1930
års försvarskommission upptog emellertid till behandling frågan om en
ändrad organisation av flottans underofficersutbildning. Kommissionen föreslog
därvid, att flottans underofficersutbildning för vinnande av större enhetlighet
i utbildningen och för att åstadkomma vissa besparingar borde anordnas
gemensamt för de båda örlogsstationerna i en till Karlskrona förlagd
skola. Vid framläggandet av 1936 års försvarsproposition tillstyrktes detta
förslag, mot vilket icke heller riksdagen hade något att erinra.

135

Kungl. May.ts proposition nr 159.

Frågan om en omorganisation av underofficersutbildningen vid marinen
har sedermera varit föremål för en förberedande utredning inom marinstaben.
Sedan denna utredning överlämnats till de utredningsmän, som jämlikt
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 januari 1939 tillkallats för att inom försvarsdepartementet
biträda med fortsatt utredning angående principerna för
rekryteringen inom försvarsväsendets officerskårer m. m., hava nämnda utredningsmän
i ett den 21 december 1939 avgivet betänkande (statens off.
utredn. 1939: 43) framlagt förslag till underofficersutbildningens anordnande
vid marinen. Utredningsmännen hava därvid angivit olika alternativ i fråga
örn den närmare organisationen av utbildningen; gemensamt för de olika
alternativen är, att utbildningen föreslås helt koncentrerad till Karlskrona.

Förenämnda betänkande har den 23 december 1939 remitterats till ett
flertal myndigheter och organisationer för inhämtande av yttrande. I avvaktan
å statsmakternas beslut i frågan torde emellertid den nuvarande organisationen
av marinens underofficersutbildning böra läggas till grund för
anslagsberäkningen för ändamålet för det kommande budgetåret.

Den för innevarande budgetår fastställda staten för marinens underofficersskolor
m. m. slutar å ett belopp av 50,629 kronor. Av detta belopp har för
arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Stockholm beräknats
11,632 kronor. Marinförvaltningen har i överensstämmelse med av chefen för
Ostkustens marindistrikt verkställda beräkningar för nästa budgetår föreslagit
en sänkning av dessa arvoden med tillhopa 2,144 kronor. Marinförvaltningen
har emellertid på därom av chefen för kustartilleriet gjord framställning
även föreslagit, att för kustartilleriets underofficersskola måtte fa beräknas
arvode å 600 kronor till ytterligare en instruktionsofficer för utbildning i
ämnet »fälttjänst». Dylik utbildning hade under senare år bedrivits försöksvis
vid skolan, men borde nu med hänsyn till vunna erfarenheter bliva av permanent
natur.

Mot de av marinförvaltningen framlagda beräkningarna har jag icke någon
erinran att framställa. Medelsbehovet under ifrågavarande stat torde därför
få beräknas till (50,629 — 2,144 + 600 =) 49,085 kronor.

Staten för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna. Enligt grunderna för
1936 års försvarsbeslut (särskilda utskottet, sid. 135) skola de vid förutvarande
skeppsgosseskolorna anställda ordinarie ämneslärarna, vilka efter skolornas
indragning icke erhålla annan statlig tjänst, överföras till övergångsstat i
enlighet med de närmare villkor, som det skulle ankomma på Kungl. Majit att
bestämma. I överensstämmelse härmed blcvo två av de vid skeppsgosseskolan
i Marstrand tjänstgörande ordinarie ämneslärarna i samband med skolans indragning
vid utgången av läsåret 1936/37 överförda å övergångsstat med viss
tjänstgöringsskyldighet vid skeppsgosseskolan i Karlskrona. I och med att
jämväl skeppsgosseskolan i Karlskrona från och med utgången av läsåret
1938/39 indrogs blev frågan örn framtida anställnings- och avlöningsförhållanden
aktuell såväl i fråga om nyssnämnda två lärare som även beträffande tre
vid sistnämnda skeppsgosseskola anställda ordinarie ämneslärare. Vid fram -

136

Kungl. Majus proposition nr 159.

läggandet av propositionen nr 247 till 1939 års riksdag angående vissa avlöningsanslag
under fjärde huvudtiteln föreslog jag härvidlag, att förenämnda
feni lärare i avvaktan å resultatet av utredning, huruvida möjlighet kunde
förefinnas att placera någon eller några av dem inom försvarsväsendet i övrigt
eller att på annat sätt bereda dem sysselsättning, borde uppföras å övergångsstat
med bibehållande av tidigare utgående löneförmåner, tjänstgöringspenningar,
ålderstillägg och tillfällig löneförbättring. Jag förutsatte därvid, att
därest den förenämnda utredningen skulle definitivt giva vid handen, att dylik
sysselsättning icke skulle kunna beredas ifrågavarande lärare, de i fortsättningen
borde uppföras å allmänna indragningsstaten.

I överensstämmelse därmed förelädes riksdagen förslag till stat för budgetåret
1939/40 för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna, slutande
å ett belopp av 26,200 kronor. Förslaget föranledde icke någon riksdagens
erinran, varför staten genom beslut den 15 juni 1939 fastställdes. Samtidigt
uppdrogs åt marinförvaltningen att i samråd med skolöverstyrelsen verkställa
den i det föregående omnämnda utredningen.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
marinförvaltningen meddelat, att förenämnda utredning'' alltjämt påginge.
Marinförvaltningen ansage sig därför icke böra föreslå annan förändring i
den för budgetaret 1939/40 fastställda staten än den som sammanhängde med
att en av de fem ämneslärarna, J. A. Petruson, förordnats att från och med
den 1 juli 1939 vara adjunkt vid samrealskolan i Alingsås. Anslagsposterna
till löner och tjänstgöringspenningar och till tillfällig löneförbättring komme
därigenom att minskas med 3,600 respektive 600 kronor och statens slutsumma
förty att uppgå till 22,000 kronor.

För egen del finner jag mig i avvaktan å resultatet av anbefalld utredning
rörande möjligheten att placera de återstående ordinarie ämneslärarna böra
biträda det av marinförvaltningen framlagda förslaget till stat för denna
personal för det kommande budgetåret.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Såsom jag inledningsvis anfört erfordras under budgetåret 1940/41 för
marinens del särskilda avlöningsmedel för avlönande av extra ordinarie
fänrikar. I förevarande hänseende torde medel till en början böra beräknas
för avlöning under hela budgetåret till de extra ordinarie fänrikar vid flottan
och kustartilleriet, vilka normalt skolat efter avslutad utbildning antagas
under hösten 1940 men jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande 12 januari 1940
antagits i dylik beställning redan under innevarande budgetår. Antalet dylika
beställningar utgör vid flottan 20 och vid kustartilleriet 12. Vidare torde beräknas
medel för avlönande av 5 extra ordinarie fänrikar vid marinintendenturkåren,
som beräknas antagas under våren 1940. Medelsbehovet beräknas för
budgetåret 1940/41 uppgå till 120,000 kronor.

C. Rörligt tillägg.

För innevarande budgetår har för bestridande av kostnaderna för rörligt
tillägg beräknats ett belopp av 500,000 kronor. I sin skrivelse rörande sjö -

137

Kungl. Majus proposition nr 159.

försvarets medelsbehov för nästkommande budgetår har marinförvaltningen
meddelat, att anslagsbelastningen för nämnda ändamål under juli 1939 uppgått
till något över 44,700 kronor. Därest samma anslagsbelastning skulle
uppstå för var och en av budgetårets övriga 11 månader, skulle sålunda för
budgetåret 1939/40 erfordras ett belopp av 536,400 kronor. Med utgångspunkt
från dessa beräkningar har marinförvaltningen föreslagit, att för rörligt tilllägg
för budgetåret 1940/41 måtte beräknas ett belopp av 535,000 kronor.

För egen del finner jag mig med hänsyn till inträffad höjning av levnadskostnadstalet
böra för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1940/41 beräkna
ett belopp av 800,000 kronor.

D. Felräkningspenningar.

För bestridande av kostnaderna för felräkningspenningar har för innevarande
budgetår förslagsvis upptagits ett till 3,460 kronor beräknat belopp.
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande rubrik vid behandlingen
av lantförsvarets avlöningsanslag får jag föreslå, att för budgetåret
1940/41 under nu förevarande anslagsrubrik upptages samma belopp
som för innevarande budgetår.

E. Inkvarteringsbidrag till kadetten m. fl.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår beräknats ett
belopp av 31,180 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 18 oktober 1939 meddelat, att
enligt de för budgetåret 1938/39 avslutade räkenskaperna belastningen å
anslagsposten utgjort något mer än 35,500 kronor. Marinförvaltningen härmed
hänsyn härtill och till den ökning av kadettkurserna, som blir en följd
av föreslagen ökning av marinens stampersonal, föreslagit att posten för
budgetåret 1940/41 borde uppföras med 35,000 kronor.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 1 december 1939 medgivit, att vid
den kurs för utbildning av officersaspiranter vid flottan, som tagit sin början
försommaren 1939, må utöver tidigare medgivet antal utbildas ytterligare
högst femton aspiranter, torde förevarande anslagspost enligt marinförvaltningens
beräkning böra uppräknas med ytterligare i runt tal 9,000 kronor.

Anslagsbehovet för inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl. torde sålunda
för budgetåret 1940/41 böra beräknas till (35,000 + 9,000 —) 44,000 kronor.

F. Avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa expeditioner.

Under denna anslagsrubrik beräknades vid framläggandet av förenämnda
proposition nr 247 ett belopp av förslagsvis 103,700 kronor. Den för anslagsposten
den 30 juni 1939 fastställda staten slutar emellertid å ett belopp
av 110,128 kronor, ökningen av det beräknade beloppet föranleddes därav,
att Kungl. Majit vid statens fastställande godkände vissa av marinförvaltningen
efter förhandlingar med marinens civila tjänstemannaförbund och efter
hörande av vederbörliga myndigheter föreslagna lönegradsuppflyttningar i
fråga örn vissa av do å staten uppförda befattningshavarna.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I sm skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41
har marinförvaltningen meddelat, att chefen för kustartilleriet föreslagit, att
medel måtte beräknas för anställande av ytterligare två kontorister och ett
skrivbiträde vid kustartilleriets olika förband. Marinförvaltningen har emellertid
för egen del ansett, att efter det nya militära icke-ordinarie reglementets
ikraftträdande nya extra ordinarie befattningar i allmänhet icke borde inrättas
utan att först genom tillsättande av extra tjänstemän det stadigvarande
behovet av befattningarna i fråga prövats. Marinförvaltningen har med hänsyn
härtill föreslagit, att de belopp -— tillhopa 2,200 kronor — som enligt den
för innevarande budgetår fastställda staten avses för anställande av extra
befattningshavare m. m., måtte väsentligt höjas, förslagsvis med 12,000 kronor,
så att möjlighet skulle kunna förefinnas för marinförvaltningen att tillgodose
styrkt behov av nya extra tjänstemän.

För egen del finner jag mig med hänsyn till vad av marinförvaltningen
sålunda anförts böra tillstyrka viss uppräkning av medelsbehovet under förevarande
anslagsrubrik. Jag finner mig emellertid icke kunna tillstyrka, att
för nästa budgetar för anställande av extra befattningshavare beräknas mer
än 7,000 kronor, vilket innebär en förhöjning i förhållande till innevarande
budgetår med 4,800 kronor. Medelsbehovet under anslagsrubriken torde sålunda
böra beräknas till (110,128 + 4,800=) 114,928 eller i runt tal 115,000
kronor.

G. Wiss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal.

Under denna anslagsrubrik upptogs i den för 1939 års riksdag framlagda
anslagsberäkningen ett belopp av 25,500 kronor. Medelsbehovet beräknades
därvid i fråga örn den kvinnliga ekonomipersonalen med utgångspunkt från
den s. k. K-löneplanen i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser
för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare
vid försvarsväsendet. Sedan nämnda personal erhållit sina avlöningsförhållanden
reglerade enligt 1939 års militära icke-ordinarie reglemente,
beräknades vid fastställande av staten för den kvinnliga sjukvårds- och
ekonomipersonalen för innevarande budgetår medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål till förslagsvis 57,500 kronor.

Marinförvaltningen har för nästkommande budgetår icke ifrågasatt annan
ändring i medelsberäkningen under anslagsposten än att medel borde få beräknas
för anställandet av en biträdande husmoder vid Kungsholms forts
matinrättning. Pa grund av den årligen återkommande stora förläggningen
sommartid av manskap till Kungsholms fort samt till beräknade extra inkallelser
av värnpliktiga vintertid erfordrades nämligen vid sidan av husmodern
av Ira klass en biträdande husmoder vid matinrättningen ifråga.
Hittills hade biträdande husmoder under sommarmånaderna kunnat erhållas
från skeppsgossekåren, där utspisning icke varit anordnad under denna tid.
Enär denna möjlighet icke längre stöde till buds på grund av att f. d. skeppsgossekårens
matinrättning komme att vara i gång året runt samt biträdande
husmoder nu erfordrades även vintertid, borde därför en särskild sådan husmoder
anställas vid Kungsholms fort, vilket beräknades medföra en kostnad
av 2,754 kronor för år.

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Med beaktande av vad marinförvaltningen sålunda föreslagit har jag beräknat
medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik till (57,500 + 2,754 =)
i runt tal 59,000 kronor.

H. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

För ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag enligt det nya militära
avlöningsreglementet beräknades vid framläggandet av marinens avlöningsanslag
för budgetåret 1939/40 ett belopp av 270,000 kronor. I avvaktan å
erfarenhet angående utgiftsbelastningen för ifrågavarande ändamål under
nämnda budgetår torde i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag
enahanda belopp böra beräknas för budgetåret 1940/41.

Enligt 1936 års lönekommittés förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente
skall den, som tillträder beställning tillhörande reglementets löneplan
Mb — högbåtsman och flaggkorpraler — och tidigare icke innehaft sådan
beställning, äga uppbära ekiperingshjälp med 300 kronor. Vidare avses beställningshavare,
som tillhör nämnda löneplan, skola äga uppbära årligt
ekiperingsbidrag med 120 kronor. Kommittén har jämväl föreslagit, att
envar innehavare av flaggkorprals- eller högbåtsmansbeställning vid själva
övergången till det nya reglementet tillerkännes ett engångsbelopp av 300
kronor. För högbåtsmännens vidkommande föreslås emellertid vid tillämpning
av dessa bestämmelser skola gälla, att det årliga ekiperingsbidraget icke
må utbetalas förrän ett år förflutit från reglementets ikraftträdande eller,
beträffande den, som uppburit ekiperingshjälp enligt reglementet, förrän ett
år efter det denna hjälp uppburits.

Därest dessa lönekommitténs förslag vinna statsmakternas bifall, torde
för budgetåret 1940/41 för bestridande av med förmånerna förenade kostnader
under förevarande anslagsrubrik i enlighet med fran marinförvaltningen inhämtade
upplysningar böra beräknas ett belopp av 130,000 kronor. Sammanlagda
medelsbehovet under anslagsposten beräknas sålunda till (270,000 +
130,000=) 400,000 kronor. I.

I. Arvoden m. m. enligt förteckning.

Under förevarande anslagsrubrik upptogs i den för 1939 års riksdag framlagda
anslagsberäkningen ett belopp av 65,058 kronor.

Genom brev den 30 juni 1939 medgav Kungl. Maj:t, att från de under
anslagsrubriken beräknade medlen under budgetåret 1939/40 finge utgå
arvoden m. fl. ersättningar med tillhopa 64,658 kronor enligt fördelning, som
framgår av en brevet bifogad förteckning. Av sistnämnda belopp hänföra
sig 23,058 kronor, motsvarande det vid anslagsberäkningen upptagna beloppet,
till arvoden, som i förteckningen upptagits i kolumen »A. Arvoden till
ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,
sjöförsvaret m. fl.» under det att återstoden, 41,600 kronor beräknats
åtgå för arvoden, som hänförts till kolumn »B. Arvoden till vissa icke-ordinario
befattningshavare m. fl. ersättningar».

140

Kungl. Majus proposition nr 159.

Beträffande anslagsbehovet för nästkommande budgetår i fråga örn arvoden,
som skola föreläggas riksdagen för prövning — de till A-kolumnen hänförliga
arvodena får jag anföra följande: Vid behandlingen av staten för flottans
officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl. har jag biträtt ett av
marinförvaltningen framlagt förslag om utökning av den för kontrolltjänst
avsedda personalen med en kapten, avsedd att placeras å marinförvaltningens
artilleriavdelnings besiktningsdetalj med tjänstgöringsskyldighet i mån av
behov jämväl vid aktiebolaget Bofors. I anslutning till nämnda förslag har
mai inf örvaltningen framhållit, att till den kontrollofficer, som för närvarande
funnes vid marinen och vilken i fortsättningen avsåges helt tagas i anspråk för
tjänstgöring vid nämnda bolag, utginge ett å arvodesförteckningen uppfört
arvode å 1,200 kronor. Marinförvaltningen har nu föreslagit, att jämväl den nytillkommande
kontrollofficeren måtte tillerkännas ett särskilt arvode, vilket
emellertid med hänsyn till beställningshavarens egenskap av biträdande kontrollofficer
borde bestämmas till allenast 600 kronor.

Marinförvaltningens förevarande förslag finner jag mig böra biträda.
Arvodet i fråga torde böra uppföras å arvodesförteckningens A-kolumn under
rubriken marinens centrala myndigheter m. fl.

Å arvodesförteckningen finnas för närvarande i A-kolumnen under rubrikerna
för Ostkustens och Sydkustens marindistrikt övergångsvis uppförda
arvoden utöver eljest utgående lön dels å 300 kronor till envar av två uppbördsman
för marindistriktens läkaruppbörder dels å 174 kronor till envar
av två tillsyningsman vid örlogsstationernas häkten och arrester. Enligt
kungörelsen den 15 juni 1939 (nr 277) med bestämmelser i fråga örn befattningshavares
övergång till militära avlöningsreglementet och militära ickeordinariereglementet,
avd. I mom. 9, skall å nämnda arvoden utgå förhöjning
med belopp, motsvarande vad som skolat utgå såsom dyrtidstillägg enligt
vid kungörelsens utfärdande gällande grunder för sådant tillägg och med
tillämpning av det indextal, som var gällande omedelbart före den 1 juli 1939,
I överensstämmelse med marinförvaltningens förslag torde ifrågavarande
arvoden i förteckningen böra upptagas med de belopp, som i enlighet med
förenämnda bestämmelser utgå, eller med 336 respektive 198 kronor, å vilka
belopp dyrtidstillägg icke må beräknas. Merkostnaden under förteckningen
uppgår till 120 kronor.

Å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen finnes i A-kolumnen
under rubriken Ostkustens marindistrikt upptaget ett belopp av 3,248
kronor, avsett för tillsyningsmän m. fl. vid befästningar, kruthus m. m.
enligt särskild fördelning av Kungl. Maj:t. För nämnda ändamål erfordras
för budgetåret 1940/41, enligt vad marinförvaltningen meddelat, allenast
3,110 kronor, innebärande sålunda en minskning i förhållande till innevarande
budgetår med 138 kronor.

Å förteckningen finnes för närvarande under rubriken Sydkustens marindistrikt
uppfört ett arvode å 1,200 kronor till den beställningshavare, som är
placerad som chef för marinens centrala beklädnadsverkstad. Såsom redan vid
behandlingen av staten för marinintendenturkåren framhållits torde detta

Kungl. Maj.ts proposition nr 159. 141

arvode, därest förslaget om högre löneställning för nämnde chef vinner
bifall, böra avföras från förteckningen.

Under rubriken Vaxholms kustartilleriregemente finnas i A-kolumnen uppförda
arvodesbelopp å dels 144 kronor till uppbördsman vid vissa matinrättningar
enligt särskild fördelning dels likaledes 144 kronor till tre uppbördsman
vid tillfällig förläggning av mineringsskolan eller av annan trupp under
en tid av minst två månader. Med hänsyn till det ökade antalet förläggningsplatser
i yttre havsbandslinjen inom Vaxholms fästning samt de varierande
tidsperioder, varunder utbildningen äger rum vid de olika förläggningsplatserna
torde i enlighet med chefens för kustartilleriet av marinförvaltningen
tillstyrkta förslag från och med budgetåret 1940/41 i stället för förenämnda
särskilda arvodesbelopp i förteckningen böra uppföras deras summa,
288 kronor, med angivande allenast, att beloppet avses för uppbördsmän vid
matinrättningar vid vissa tillfälliga förläggningar av skola eller annan trupp.

Under rubriken Karlskrona kustartilleriregemente är i den för innevarande
budgetår fastställda förteckningens A-kolumn uppfört ett arvodesbelopp av
570 kronor till uppbördsmän vid vissa matinrättningar enligt särskild fördelning
av Kungl. Majit. Av beloppet avses enligt fastställd fördelning 216
kronor till tre uppbördsmän vid vissa matinrättningar, däribland den vid
Oscarsvärn, 210 kronor till uppbördsmannen vid matinrättningen å Kungsholms
fort och 144 kronor till uppbördsmannen vid matinrättningen å Västra
Hästholmen. Marinförvaltningen har beträffande arvodet till uppbördsmannen
vid Oscarsvärn för nästkommande budgetår föreslagit en höjning med 72
kronor för att bringa arvodet i överensstämmelse med det, som för liknande
arbetsuppgifter utgår vid andra matinrättningar. Ämbetsverket har vidare
under hänvisning till sin särskilda hemliga skrivelse rörande medelsbehovet
för nästkommande budgetår föreslagit, att arvodesbeloppet å 216 kronor till
uppbördsmän vid vissa matinrättningar måtte få bibehållas oförändrat för
att bereda möjlighet till arvode till uppbördsman vid viss i den särskilda
skrivelsen angiven matinrättning.

Vad marinförvaltningen sålunda föreslagit finner jag mig böra biträda. I
överensstämmelse med ämbetsverkets förslag har av ifrågavarande uppbördsmannaarvoden
de vid matinrättningarna vid Kungsholms fort, Västra Hästholmen
och Oscarsvärn avsedda uppförts särskilt å förteckningen under det
att övriga arvoden uppförts med ett summabelopp. I förhållande till innevarande
budgetår innebär förslagens genomförande en merkostnad av 144
kronor.

Beträffande A-kolumnen ifrågasätter jag i övrigt för nästa budgetår icke
annan ändring, än att det arvode, som för närvarande utgår till föreståndaren
för laboratoriet vid Vaxholms fästning må kunna utgå jämväl till pensionerad
underofficer. Medelsbehovet för A-kolumnens arvoden uppgår till 22,584
kronor.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda arvodesförteckningen åtgår
för arvoden till vissa icke-ordinarie befattningshavare och för vissa andra
ersättningar — de i förteckningens B kolumn upptagna arvodena — ett

142

Kungl. Majus proposition nr 159.

sammanlagt belopp av 41,600 kronor. Bland sina medelsäskanden för budgetåret
1940/41 har marinförvaltningen framlagt vissa förslag i fråga örn ändrad
disposition av å förteckningen nu uppförda arvoden eller ersättningar, örn
ändrad beräkningsgrund för vissa eldararvoden samt örn uppförande å förteckningen
av arvoden för vissa nya behov. Den merkostnad i förhållande
till innevarande budgetår, som dessa förslags genomförande skulle betinga,
uppgår till i runt tal 27,700 kronor. Jag finner mig emellertid icke i förevarande
sammanhang böra taga ställning till dessa förslag i vidare mån, än
att jag vid beräkning av förevarande anslagspost för de till B-kolumnen
hörande arvodena och särskilda ersättningarna upptager det högre beloppet,
(41,600 + 27,700==) 69,300 kronor. Det torde sedermera få ankomma på
Kungl. Majit att i samband med fastställande för budgetåret 1940/41 av
arvodesförteckningen pröva, i vad mån marinförvaltningens ifrågavarande
förslag böra vinna beaktande.

I anslutning till det anförda har jag låtit upprätta »Förteckning över i
stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil. nr 85), vars B-kolumn
överensstämmer med den för innevarande budgetår fastställda. Inberäknat
förenämnda belopp å 27,700 kronor för nya ändamål utvisar förteckningen
ett medelsbehov under förevarande anslagsrubrik å 91,884 kronor.

J. Kostnader för musikelever vid flottan. K. Kostnader för musikelever
vid kustartilleriet. L. Viss icke-ordinarie eldarpersonal vid marinen.

NI. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Beträffande medelsbehovet under dessa anslagsrubriker ifrågasättes ingen
ändring i förhållande till innevarande budgetår, varför för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1940/41 torde böra beräknas 3,600, 1,800, 9,513
respektive 12,000 kronor.

N. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag
anfört under rubriken »Avgånget militärmanskaps anställning å
civilanställningsstat» torde för bestridandet av kostnaderna för löner till den
marinens personal, som för budgetåret 1940/41 beräknas komma att åtnjuta
löner å civilanställningsstat, böra upptagas ett belopp av 80,000 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra en beräkning av
utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.
för budgetåret 1940/41 (se Bil. nr 86). Beräkningen av de under rubrikerna
A—N upptagna posterna slutar å ett belopp av 18,767,636 kronor.

Nämnda summa torde böra å ena sidan ökas med 288 kronor för bestridande
av merkostnader för manskap, som åtnjuter avlöning enligt vissa äldre
bestämmelsei’. Å andra sidan bör minskning ske med 53,250 kronor på
grund av att för pensionerad personal avsedda befattningar förväntas komma
att uppehållas av personal på övergångsstat.

143

Kungl. Majus proposition nr 159.

Beräkningen utvisar alltså ett anslagsbehov av 18,714,674 kronor. Emellertid
torde en ansenlig del av personalen under nästa budgetår komma att
uppbära lön enligt lägre löneklass än man vid anslagets beräkning förutsatt,
varjämte man torde få räkna med åtskilliga vakanser i beställningarna. Till
följd härav torde den sålunda beräknade summan böra minskas till 18,300,000
kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater
för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal, för
flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl., för
kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.,
för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,
marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår, för vid
marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal, för sjörullföringsbefälhavare
med biträden, för sjökrigshögskolan, för
sjökrigsskolan, för marinens underofficersskolor m. m. samt för
viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna (se Bil. nr
75—84), att gälla under budgetåret 1940/41,
dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil.
nr 85) i kolumnen »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare
med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret
m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 18,300,000
kronor.

Undervisning, understöd, expenser m. m,

18. Biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap vid marinen.

[6.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, fjärde huvudtiteln,
punkten 84, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Biblioteksverksamhet
för underofficerare och manskap vid marinen för budgetåret 1940/41
anvisa ett anslag av 6,200 kronor.

Ett dylikt anslag har under en följd av år utgått för det ifrågavarande
ändamålet. Emellertid framlägger chefen för ecklesiastikdepartementet denna
dag förslag om avlåtande till riksdagen av proposition med hemställan, bland
annat, örn anvisande av anslagsmedel för främjande av biblioteksverksamhet
vid truppförband, örlogsstationer etc. vid försvarsväsendet i dess helhet, med
vilka medel avses att tillgodose jämväl biblioteksverksamhet för manskap vid
marinen. Vid sådant förhållande lärer den i statsverkspropositionen gjorda
framställningen örn anvisande av det ifrågavarande anslaget under fjärde

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

huvudtiteln böra återkallas. I den män särskilda medel jämväl i fortsättningen
må finnas erforderliga för biblioteksverksamheten för marinens underofficerare,
torde sådana medel få ställas till förfogande i annan ordning.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte

återkalla Sitt i årets statsverksproposition gjorda förslag örn
anvisande under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret
1940/41 av ett anslag av 6,200 kronor till Biblioteksverksamhet
för underofficerare och manskap vid marinen.

Kungl. Majlis proposition nr 151).

145

E. FLYGVAPNET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

2. Avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m., förslagsanslag.

[7.J Förslagsanslaget till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m. har i riksstaten
för innevarande budgetår uppförts med 4,150,000 kronor.

Anslaget har beräknats sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater...

B. Rörligt tillägg ...................................................

C. Vissa arvoden m. m..............................................

D. Felräkningspenningar ..........................................

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl ...........................

F. Anställningspenningar .......................................

G. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag .........

H. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m....................................................

I. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för inten denturpersonal

avsedda befattningar .....................

J. Arvoden till lärare vid vissa av flygvapnets skolor

K. Arvoden för upprätthållande av läkarvården under

semester m. m....................................................

L. Inkvarteringsersättning åt manskap vid Roslagens

flygflottilj .........................................................

M. Löner till extra ordinarie fänrikar ........................

kronor 4,033,538: —
» 180,000: —

» 3,440: —

» 2,400: —

» 14,000: —

7,500: —
» 87,500: —

14,000: —

700: —
68,750: —

14,000: —

300: —
7,000: —

Summa kronor 4,433,128

Från denna summa, 4,433,128 kronor, har dragits ett belopp av 30,000
kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Med hänsyn
till att en ansenlig del av personalen beräknades uppbära lön enligt lägre
löneklasser än man vid anslagets beräkning antagit och då vissa beställningar
förväntades komma att vara vakanta under en avsevärd del av budgetåret
blev emellertid det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppskattat
till allenast förenämnda belopp, 4,150,000 kronor.

Innan jag övergår till en närmare redogörelse för medelsbehovet under
förevarande anslag för budgetåret 1940/41 får jag här framhålla följande. De
medelsbehov, som avses att tillgodoses genom anvisning under anslaget,
kunna sägas vara av två olika slag. Å ena sidan märkas sålunda de medelsbehov,
som mera direkt hänföra sig till den av 1936 års riksdag beslutade
flygvapenorganisation, i fråga om vilka medelsbehov flygförvaltningen framlagt
förslag i sin skrivelse den 31 augusti 1939 rörande flygvapnets medelsbehov
för nästa budgetår. Å andra sidan ha, sedan nämnda medelsäskanden
framlades, vissa ytterligare medelsbehov tillkommit, vilka falla utom ramen

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. tias 40 10

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

av den av 1936 års riksdag beslutade organisationen. På förslag av Kungl.
Majit (prop. nr 49) har nämligen innevarande års riksdag (skrivelse nr 58)
beslutat, att linder budgetåret 1940/41 vissa flygförband skola nyuppsättas,
vilka icke förutsatts i 1936 års försvarsbeslut. Denna nyuppsättning — omfattande
två jaktflottiljer, tills vidare förlagda till Trollhättan och Bulltofta,
samt en arméspaningsdivision, anknuten till Östgöta flygflottilj, och en
marinspaningsdivision, anknuten till Boslagens flygflottilj — erfordrar
vissa i propositionen närmare angivna åtgärder i personalhänseende. I särskild
skrivelse den 6 februari 1940 har flygförvaltningen framlagt förslag i
fråga örn det av dessa åtgärder erforderliga medelsbehovet.

1 samband med övervägandet rörande tillgodoseende under förevarande
anslag av dessa med uppsättning av nya förband sammanhängande medelsbehov
har fråga uppkommit, huruvida icke skäl föreligga att för budgetåret
1940/41 tillämpa en delvis annan uppställning av flygvapnets avlöningsanslag
än den hittillsvarande. I anslutning härtill får jag anföra följande.

Hittills ha medel för den från anslaget avlönade personal, som icke blott
tillfälligt anställes vid flygvapnet, beräknats under ett flertal olika stater,
vilka sammanförts under anslagsrubriken »A. Avlöningsförmåner, upptagna
i vederbörliga stater». Ett undantag har gjorts i fråga örn de extra ordinarie
fänrikarna, vilkas löner redovisats under en särskild anslagsrubrik. De särskilda
stater, å vilka medel sålunda beräknats och å vilka antalet beställnings-(befattnings-)
havare fördelats, äro staterna för officerare och underofficerare
m. fl. vid flygvapnet, för flygstaben, för flygkrigshögskolan samt
för en var av de olika flygflottiljerna och flygkrigsskolan. Å den förstnämnda
staten hava sammanförts samtliga ordinarie beställningar för officerare och
underofficerare ävensom de beställningar för civilmilitär personal, vilka äro
avsedda för ingenjörs-, verkmästar- och hantverkarpersonalen. Å de särskilda
staterna för flygflottiljerna och flygkrigsskolan åter hava fördelats flygvapnets
manskapsbeställningar, viss annan civilmilitär personal än den förut nämnda
ävensom arvodespersonal och icke-ordinarie befattningshavare. Flygförvaltningen
har nu i sin förutnämnda skrivelse den 6 februari 1940 föreslagit, att
av den kaderökning, som föranledes av nyuppsättningen av flygförband, vissa
beställningshavare, nämligen de, till vilka motsvarighet nu finnes å staten för
officerare m. fl., skulle hänföras till denna, under det att övriga skulle redovisas
å en särskild samlingsstat, benämnd »flygförband under uppsättning». Som
skäl för denna anordning har anförts, att en förutsättning för att nyuppsättningen
skall kunna medhinnas till beräknade tidpunkter vore, att Kungl. Majit
lämnades fria händer att efter omständigheterna fördela de nya beställningarna
å äldre och nyuppsatta flottiljer liksom att överföra beställningar
från nu befintliga flottiljer till de nya. Uppsättningen av de nya förbanden
medförde nämligen, att utbildning vid nuvarande flottiljer måste äga rum av
nytillkommande personal, som sedermera avsåges att överflyttas till de nya
flottiljerna. Detta medförde i sin tur, att en fast fördelning av de nya manskapsbeställningarna
på de särskilda flottiljerna icke nu kunde ske.

Av det anförda framgår, att möjlighet för närvarande icke förefinnes att

147

Kungl. Majus proposition nr 159.

avgöra, till vilken flottilj — äldre eller nyuppsatt — vissa av de under budgetåret
1940/41 nytillkommande, för de nya förbanden avsedda manskapsbeställningarna
skola hänföras, ävensom att en viss omflyttning av beställningar
mellan flottiljerna under budgetåret måste ske. Med anledning härav synes
det kunna ifrågasättas, huruvida skäl föreligga att bibehålla ordningen med
särskilda stater för de olika flottiljerna. Dessa stater synas nämligen icke,
åtminstone icke i vad angår de egentliga manskapsbeställningarna, komma
att återgiva det verkliga personalbeståndet vid varje flottilj under budgetåret.
Jag får därför föreslå, att samtliga manskapsbeställningar vid flygvapnet
överföras till den för flygvapnet gemensamma personalstaten, vars
benämning i samband därmed torde böra förändras till »Stat för officerare,
underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet», övriga, hittills å de särskilda
staterna för flottiljerna och flygkrigsskolan hänförda befattningar
torde i detta sammanhang lämpligen kunna sammanföras till en för flygflottiljerna
och flygkrigsskolan gemensam stat, förslagsvis benämnd »Stat för
flygflottiljerna och flygkrigsskolan». Å denna torde emellertid alltjämt böra
angivas fördelningen å olika flottiljer (flygkrigsskolan), så långt detta är
möjligt. Den för de nyuppsatta förbanden avsedda personalen torde därvid
för budgetåret 1940/41 få angivas såsom placerad vid »Flygflottiljer under uppsättning»
.

Beträffande övriga för innevarande budgetår upptagna anslagsrubriker
under avlöningsanslaget ifrågasätter jag icke andra ändringar än att anslagsrubriken
»Hyresbidrag åt visst underbefäl» i anslutning till förslaget till nytt
manskapsavlöningsreglemente ändras till »Hyres- och ortstillägg åt visst
manskap», samt att rubriken »Inkvarteringsersättning åt manskap vid
Roslagens flygflottilj» utgår, då medel för detta ändamål icke längre erfordras.
Under anslaget bör därjämte tillkomma nya anslagsrubriker för »Löner för
viss kontraktsanställd civil personal» och för »Avgånget militärmanskaps anställning
å civilanställningsstat».

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Staten för officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid flygvapnet.

Å ifrågavarande för budgetåret 1939/40 fastställda stat äro upptagna följande
beställningshavare, nämligen:

196 officerare, därav 1 chef för flygvapnet, 2 överstar i lönegraden Ob 2,
4 överstar i lönegraden Oa 6, därav 1 i intendenturbefattning och 1 chef för
flygkrigsskolan, 6 överstelöjtnanter, 1 överstelöjtnant eller major i intendenturbefattning,
10 majorer, 1 major eller kapten i intendenturbefattning,
63 kaptener, 8 kaptener i intendenturbefattning, 70 löjtnanter och 30 fänrikar,

130 underofficerare, därav 16 förrådsförvaltare, 40 fanjunkare och 74 sergeanter,
samt

107 beställningar för civilmilitär personal, därav 2 flygdirektörer av 1.
graden, 4 flygdirektörer av 2. graden, 10 flygingenjörer av 1. graden, 8 flygingenjörer
av 2. graden, 11 flygingenjörer av 3. graden, 1 förste flygläkare,

148

Kungl. May.ts proposition nr 159.

7 flygläkare av 1. graden, 5 verkmästare av 1. klassen, 6 verkmästare av

2. klassen och 53 hantverkare.

Denna personaluppsättning öyerensstämmer med den, som för budgetåret
1939/40 upptogs i den å sid. 166 av 1936 års särskilda utskotts utlåtande nr 1
införda planen över utökningen av flygvapnets personal under övergångsperioden,
utom i följande avseenden. Av de i planen upptagna beställningarna
har 1 maj orsbeställning, avsedd för officer i intendenturbefattning, utbytts
mot 1 beställning för överstelöjtnant eller major, samt 1 kaptensbeställning,
likaledes avsedd för officer i intendenturbefattning mot 1 beställning för
major eller kapten, varjämte ytterligare 1 kaptensbeställning i intendenturbefattning
tillkommit tidigare än vad i planen avsetts. Vidare ha tillkommit
beställningar för 1 flygingenjör av 1. graden och 1 flygingenjör av 3. graden.
Antalet flygläkare av 1. graden åter har upptagits till 7 mot i planen angivna 8.
Slutligen ha tillkommit beställningar för 1 verkmästare av 2. klassen och 18
hantverkare. För anledningen till dessa ändringar i förhållande till förenämnda
plan har redogörelse lämnats i proposition nr 247 till 1939 års riksdag,
sid. 121 o. f.

Såsom jag inledningsvis under förevarande punkt anfört torde under förevarande
stat böra från och med budgetåret 1940/41 upptagas jämväl flygvapnets
manskapsbeställningar. För innevarande budgetår finnas dylika beställningar
å de olika flottiljstaterna upptagna för sammanlagt 210 furirer,
210 korpraler, 170 vice korpraler och 449 meniga, eller tillhopa 1,039 beställningar.

Jag övergår härefter till att redogöra för de förslag om kaderökningar i
olika avseenden, som begärts för nästa budgetår. Det torde därvid vara lämpligt
att i redogörelsen skilja mellan den ökning, som hänför sig till den av
1936 års riksdag beslutade flygvapenorganisationen, och den, som sammanhänger
med den av innevarande års riksdag beslutade nyuppsättningen av
flygförband.

Kaderökning, hänförlig till 1936 års flygvapenorganisation.

I sin skrivelse den 31 augusti 1939 angående flygvapnets medelsbehov för
nästkommande budgetår har flygförvaltningen framlagt förslag till vissa
kaderökningar vid flygvapnet.

Flygförvaltningen har i sådant hänseende beträffande officerare föreslagit
utökning, utöver de i innevarande budgetårs stat uppförda beställningarna,
med beställningar för 3 överstar, 1 överstelöjtnant, 2 majorer, 8 kaptener,
1 kapten i intendenturbefattning, 5 löjtnanter och 13 fänrikar. Detta förslag
innebär i förhållande till vad i förenämnda plan upptagits för budgetåret
1940/41 en ökning utöver försvarsbeslutet med 2 överstar, 2 majorer och 1
kapten i intendenturbefattning samt 10 fänrikar, men samtidigt en minskning
med 1 överstelöjtnant, innebärande en nettoökning i förhållande till 1936 års
plan med 14 beställningar.

Till stöd för förslaget har flygförvaltningen framhållit bland annat följande.
Sedan 1939 års riksdag beviljat medel för utbildning vid kadettskolan av

149

Kungl. Majus proposition nr 159.

högst 15 elever utöver tidigare medgivet antal, vore det chefens för flygvapnet
avsikt att så ordna utbildningen vid skolan, att omkring 18 kvalificerade
reservofficerare och reservofficersaspiranter med genomgången reservofficerskurs
kunde genomgå kadettskolans äldre årskurs vintern 1939—40 och
utexamineras våren 1940. Motsvarande antal beställningar borde därför uppföras
å stat för budgetåret 1940/41. Av de fjorton enligt flygförvaltningens
förslag nytillkommande beställningarna borde emellertid icke alla uppföras
som fänriksbeställningar, utan åtminstone 4 upptagas i högre grader. Flygförvaltningen
anför i anslutning härtill, att med nästa budgetår samtliga
staber, förband, utbildningsanstalter m. m., med undantag av eskaderstaben,
enligt 1936 års beslut uppsatts. Antalet regementsofficersbeställningar under
budgetåret 1940/41 enligt 1936 års uppsättningsplan svarade emellertid icke
mot organisationen. En tillämpning av denna plan medgåve således exempelvis
icke, att chefen för flygförvaltningens materielavdelning, som enligt försvarsordningen
skulle förestås av en överste, eller någon enda befattning
såsom chef för flottilj erliölle överstes löneförmåner. Antalet majorsbeställningar
vore så ringa, att befattningarna exempelvis såsom chef för flygkrigshögskolan,
chef för flygstabens organisationsavdelning, chef för aspirantskolan
och chef för kadettskolan vid flygkrigsskolan icke kunde besättas med
regementsofficerare. Än mindre kunde befattningen såsom regementsofficer
tili förfogande vid flottilj vid alla flottiljer besättas med en major. Ett fortsatt
tillämpande i detalj av 1936 års uppsättningsplan skulle således enligt flygförvaltningen
leda till, att åtskilliga av de viktigaste befattningarna inom flygvapnet
skulle komma att beklädas med beställningshavare av lägre grad och
därmed också lägre avlöning än vad statsmakterna vid organisationens fastställande
avsett och beräknat. Detta innebure en oegentlighet, som av personalen
måste kännas desto hårdare som arbetsbördan just under uppsättningsåren
vore väsentligt större än vid fullt genomförd organisation. Flygförvaltningen
hade därför funnit en ökning av antalet överste- och majorsbeställningar
ägnad att i någon mån råda bot för nämnda missförhållanden.

I fråga om den föreslagna ökningen i förhållande till 1936 års plan av
antalet kaptensbeställningar med 1 kapten i intendenturbefattning har flygförvaltningen
framhållit, att denne avsåges för placering vid ämbetsverkets
intendenturavdelning, vars personal med hänsyn till påvilande arbetsbörda
vore otillräcklig, särskilt vid de tillfällen då eskaderstab organiserades, då
nämligen en av de tre å intendenturavdelningen placerade intendenturofficerarna
helt toges i anspråk av staben. Detta vore ur mobiliseringssynpunkt
en betydande olägenhet. Då någon av övriga å stat uppförda beställningar
för intendenturofficerare icke kunde tagas i anspråk för eskaderintendentstjänsten
ansåge sig flygförvaltningen böra föreslå en utökning utöver 1936
års plan med 1 kaptensbeställning i intendenturbefattning, avsedd för placering
vid flygförvaltningens intendenturavdelning.

I fråga örn underofficerare har flygförvaltningen i förenämnda sammanhang
föreslagit upptagande å staten för nästkommande budgetår av samma
antal förrådsförvaltare, fanjunkare och sergeanter som för budgetåret an -

150

Kungl. Majus proposition nr 159.

givits i 1936 års plan. Därutöver har emellertid flygförvaltningen föreslagit
inrättande av särskilda beställningar som flottiljkassörer vid flygflottiljerna,
motsvarande regementskassörerna vid armén. Sålunda har hemställts örn
uppförande å stat av 8 flottiljkassörer i lönegraden UO 3, avsedda för envar
av Västmanlands, Boslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta, Göta och Svea
flygflottiljer samt för flygkrigsskolan.

Vad den civilmilitära personalen angår har flygförvaltningen till en början
funnit det nödvändigt, att samtliga återstående flygingenjörsbeställningar
enligt 1936 års plan uppföras å stat redan från och med budgetåret 1940/41.
Då redan för innevarande budgetår en ökning skett i förhållande till 1936
års plan med 1 flygingenjör av 1. graden och 1 flygingenjör av 3. graden,
skulle förslaget för budgetåret 1940/41 innebära en ytterligare utökning utöver
planen med 2 förstagradstjänster och 2 tredjegradstjänster. Som skäl för sin
framställning härutinnan har flygförvaltningen anfört, att flygvapnets materielanskaffning
kommit att äga rum hastigare än vad 1936 års försvarsbeslut
förutsatt och att kravet på teknisk personal i motsvarande grad ökats. Vidare
har flygförvaltningen hemställt örn uppförande å stat av 2 verkmästare av
1. klassen, 1 verkmästare av 2. klassen och 8 hantverkare utöver det antal,
som i respektive beställningar uppförts i den för innevarande budgetår fastställda
staten.

Vad angår manskapsbeställningarna må till en början framhållas, att den
av 1936 års riksdags särskilda utskott framlagda planen för utökningen under
uppsättningsperioden redan från och med budgetåret 1937/38 måst frångås
för att möjliggöra flygvapenorganisationens genomförande. Det sammanlagda
antalet manskapsbeställningar för närvarande utgör 1,039.

I sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1939 har nu flygförvaltningen
beträffande behovet av manskapsbeställningar under budgetåret 1940/41
anfört, bland annat, följande:

I jämförelse med utländska flygvapen vore det svenska flygvapnets mekanikerstyrka
exceptionellt låg. Inom den svenska civila luftfarten räknades
även med en avsevärt större mekanikerstyrka per flygplan. Pågående utredningar
rörande flygvapnets totala behov av stammanskap hade ännu icke
slutförts. Det hade emellertid framkommit, att detta behov icke understege
1,800 man. Flygförvaltningen har vidare anfört, att vid olika tillfällen
framhållits önskvärdheten av att snarast möjligt erhålla tillräcklig tillgång
till yrkeskunnig och rutinerad mekanikerpersonal. Ett alltför snabbt realiserande
av önskemålet att på kortaste tid utöka manskapsstaterna till förut
angivet antal, 1,800, skulle emellertid medföra flera olägenheter. Bland annat
skulle därigenom flottiljernas manskapsskolor komma att få en sådan omfattning,
att undervisning m. m. i avsevärd grad måste bliva lidande därav. Tillgången
på instruktörer, lokaler m. m. satte även en gräns för den takt, i vilken
utökningen kunde äga rum. På grund av vad sålunda och i övrigt anförts har
flygförvaltningen föreslagit, att antalet manskapsbeställningar för nästa
budgetår borde upptagas till 1,299, därav 275 furirer, 302 korpraler, 301 vice
korpraler och 421 meniga, innebärande en ökning med tillhopa 260 beställningar.

151

Kungl. Majus proposition nr 159.

Kade rökning, sammanhängande med föreslagen uppsättning

av nya flygförband.

I förenämnda proposition nr 49 angående vissa åtgärder för förstärkning
av flygvapnet hava vissa åtgärder i personalhänseende angivits såsom erforderliga
för organiserande av de föreslagna nya förbanden. Av i propositionen
lämnad redogörelse framgår, att dessa åtgärder, såvitt avser dels den till förevarande
stat för innevarande budgetår hänförda personalen dels manskapsbeställningarna,
skulle innebära en utökning i förhållande till den personal,
som av flygförvaltningen i förenämnda skrivelse den 31 augusti 1939 upptagits
för nästa budgetår, med 2 överstelöjtnanter, 6 majorer och 8 kaptener,
därav 1 major och 1 kapten i intendenturbefattning, 4 förrådsförvaltare,
4 sergeanter, 1 flygdirektör av 1. graden, 4 flygingenjörer av 3. graden, 2 flygläkare
av 1. graden, 2 verkmästare av 1. klassen, 14 hantverkare, 80 furirer,
100 korpraler, 100 vicekorpraler och 50 menige. I skrivelse den 6 februari
1940 har flygförvaltningen föreslagit, att dessa beställningar skola uppföras
å stat för nästkommande budgetår. Därjämte har flygförvaltningen i samma
skrivelse hemställt, att beställning för ytterligare 1 förrådsförvaltare, avsedd
för ett centralt intendenturförråd, måtte uppföras å stat.

Av vad härovan anförts framgår, att förslag framlagts i fråga örn utökning
av viss flygvapnets personal i två olika hänseenden, nämligen dels i samband
med de vanliga medelsäskandena en ökning i förhållande till den av 1936 års
riksdags särskilda utskott framlagda planen för personalbeståndet under uppsättningsperioden
med däri senare beslutade ändringar med 2 överstar, i anslutning
vartill antalet enligt planen för budgetåret 1940/41 avsedda överstelöjtnantsbeställningar
minskats med 1, med 2 majorer, 1 kapten i intendenturbefattning,
10 fänrikar samt med 2 flygingenjörer av 1. graden, 2 flygingenjörer
av 3. graden, 1 verkmästare av 1. klassen, 1 verkmästare av 2. klassen och 8
hantverkare ävensom med tillhopa 260 manskapsbeställningar, dels ock därutöver
en ökning, sammanhängande med förslaget örn nyinrättande av vissa
flygförband, med 2 överstelöjtnanter, 6 majorer, därav 1 i intendenturbefattning,
8 kaptener, därav 1 i intendenturbefattning, 5 förrådsförvaltare, 4
sergeanter, 1 flygdirektör av 1. graden, 4 flygingenjörer av 3. graden, 2 flygläkare
av 1. graden, 2 verkmästare av 1. klassen, 14 hantverkare samt tillhopa
330 manskapsbeställningar. Härjämte har flygförvaltningen framlagt förslag
örn inrättande av särskilda flygflottiljkassörer vid de nuvarande flygförbanden.

Yad först angår den ökning utöver 1936 års plan, som sammanhänger med
förslaget örn inrättande av nya flygförband, anser jag mig böra biträda nämnda
förslag utom i så måtto, att jag dels anser den föreslagna nya beställningen
som flygdirektör av 1. graden böra ersättas med en beställning som flygdirektör
av 2. graden, dels finner mig icke nu kunna tillstyrka upptagande å staten av
den för ett centralt intendenturförråd avsedde förrådsförvaltaren. Mot
förslaget i övrigt har jag sålunda ingen erinran utan förordar, att ifrågavarande
personal uppföres å stat för budgetåret 1940/41. Jag förutsätter emellertid,
att denna personal icke tillsättes förrän oundgängligt behov av densamma
föreligger.

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Den av flygförvaltningen i dess skrivelse den 31 augusti 1939 begärda
kaderökningen av flygvapnets stat utöver den som enligt 1936 års plan avsetts
skola komma till stånd under budgetåret 1940/41 finner jag mig också
böra i vissa hänseenden tillstyrka. Sålunda torde med hänsyn till flygvapenorganisationens
snabbare utbyggnad den ändringen i planen böra vidtagas,
att för nämnda budgetår få tillsättas ytterligare 1 överste- och 1 majorsbeställning.
Någon minskning i antalet i planen upptagna överstelöjtnantsbeställningar
bör därvid icke äga rum. Med hänsyn till omfattningen av
flygvapnet materielanskaffning torde intet vara att erinra mot att samtliga
å planen vid fullt genomförd organisation uppförda ingenjörsbeställningar
upptagas å staten redan under nästa budgetår. Icke heller finner jag anledning
till erinran mot förslaget att för stärkande av den personella beredskapen
och tillgodoseende av flygvapnets mekanikerorganisation under
budgetåret 1940/41 å staten upptaga — oavsett förut förordad personal för
de nya förbanden — 7 verkmästare av 1. klassen, 7 verkmästare av 2. klassen,
61 hantverkare samt tillhopa 1,299 manskapsbeställningar. Förslaget örn inrättande
av särskilda beställningar för flottiljkassörer finner jag mig däremot
icke kunna biträda.

Antalet ordinarie fänriksbeställningar vid flygvapnet torde, liksom jag i
motsvarande hänseende föreslagit vid behandlingen av marinens personalstater,
för budgetåret 1940/41 i första hand böra beräknas så, att detsamma
motsvarar vid budgetårets ingång tillsatta dylika fänriksbeställningar. Detta
antal utgör, enligt vad jag inhämtat av flygförvaltningen, 20. Härjämte torde
böra beräknas 3 beställningar, vilka kunna erfordras, därest reservpersonal
efter genomgång av kompletterande utbildning avses antagas i stammen i
ordinarie beställning. För övriga fänrikar — de extra ordinarie — torde liksom
för innevarande budgetår medel få beräknas under en särskild anslagsrubrik.

Enligt vad jag ovan anfört skulle å förevarande stat för budgetåret 1940/41
upptagas tillhopa (1,299 + 330=) 1,629 manskapsbeställningar. I fråga om
den närmare fördelningen av dessa beställningar å olika manskapsgrader får
jag anföra följande. För närvarande äro å staterna uppförda beställningar
i fyra olika tjänstegrader, nämligen för furirer, korpraler, vice korpraler och
meniga. En var av dessa tjänstegrader är hänförd till sin särskilda lönegrad
i det nu gällande manskapsavlöningsreglementet. I det förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente,
som denna dag förelagts riksdagen, hava emellertid
de båda lägsta tjänstegraderna, de för meniga och vicekorpraler, hänförts till
en och samma lönegrad (Ma 1) av reglementets löneplan för manskap i allmänhet,
under det att de båda högre tjänstegraderna hänförts var och en
till sin särskilda lönegrad (Ma 2 respektive Ma 3). I överensstämmelse härmed
torde, då någon ändrad fördelning av det sammanlagda antalet manskapsbeställningar
å de olika graderna i övrigt icke ifrågasättes för nästa budgetår,
till lönegraden Ma 1 böra hänföras summan av de av mig föreslagna meningeoch
vicekorpralsbeställningarna, eller 872, till lönegraderna Ma 2 det föreslagna
antalet korpraler eller 402 samt till lönegraden Ma 3 det föreslagna antalet

153

Kungl. Maj:ts proposition nr loll.

furirer eller 355. Den närmare fördelningen av de olika beställningarna
mellan flygvapnets förband torde få ankomma på cbefen för flygvapnet att
fastställa.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts skulle den förslagsstat, som
förelägges riksdagen, komma att upptaga följande beställningar, nämligen:

223 officerare, därav 1 chef för flygvapnet, 2 överstar i lönegraden Ob 2,
6 överstar i lönegraden Oa 6, därav 1 i intendenturbefattning och 1 chef för
flygkrigsskolan, 10 överstelöjtnanter, 1 överstelöjtnant eller major i intendenturbefattning,
16 majorer, 1 major i intendenturbefattning, 1 major eller
kapten i intendenturbefattning, 78 kaptener, 9 kaptener i intendenturbefattning,
75 löjtnanter och 23 fänrikar,

153 underofficerare, därav 22 förrådsförvaltare, 47 fanjunkare och 84
sergeanter,

1,629 beställningar för manskap, därav 355 furirer, 402 korpraler och 872
vicekorpraler och meniga, samt

147 beställningar för civilmilitär personal, därav 2 flygdirektörer av 1.
graden, 5 flygdirektörer av 2. graden, 13 flygingenjörer av 1. graden, 8 flygingenjörer
av 2. graden, 17 flygingenjörer av 3. graden, 1 förste flygläkare,
10 flygläkare av 1. graden, 9 verkmästare av 1. klassen, 7 verkmästare av 2.
klassen och 75 hantverkare.

I detta sammanhang torde böra till behandling upptagas den sedan avsevärd
tid tillbaka aktuella frågan örn lönegradsplacering och tjänstetitel för den
främsta läkarbeställningen vid flygvapnet. Staten upptager för närvarande 1
förste flygläkare, placerad i lönegraden Ca 26.

Redan i sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för innevarande
budgetår hemställde flygförvaltningen på närmare anförda skäl örn höjning av
lönegraden för förste flygläkaren. Försvarsväsendets lönenämnd hade i avgivet
utlåtande i och för sig intet att erinra mot den ifrågasatta högre löneställningen
men fann med hänsyn till att en revision av tjänsteförteckningarna
till officersavlöningsreglementet syntes skola komma att äga rum spörsmålet
örn lönegradsuppflyttningen lämpligen böra upptagas till avgörande i samband
ined denna revision. För egen del fann jag mig icke, i varje fall för det
dåvarande, kunna tillstyrka den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår
har nu flygförvaltningen förnyat sin hemställan om höjning av förste flygläkarens
löneställning från nuvarande lönegraden Ca 26 till lönegraden Ca 28
och i samband därmed föreslagit, att beställningen i fortsättningen skulle
benämnas flygöverläkare.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande den 29 november 1939 —
under hänvisning till sitt tidigare i ämnet avgivna uttalande rörande det
befogade i att giva ifrågavarande befattningshavare en högre löneställning —
förklarat sig icke hava något att erinra mot att beställningen från och med
budgetåret 1940/41 uppfördes i lönegraden Ca 28 under benämning flygöverläkare.

154

Kungl. Majlis proposition nr loit.

Med hänsyn till flygvapnets alltmera vidgade omfattning och de väsentligt
ökade krav, som i anledning därav måste ställas på hälso- och sjukvårdens
främste representant vid vapnet, måste det anses befogat att befattningen
ifråga, såsom ock lönenämnden tillstyrkt, placeras i lönegraden Ca 28, d. v. s.
i samma lönegrad som fältläkarna vid armén och förste marinläkarna vid
marinen. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att den begärda löne
gradsuppflyttningen för den nuvarande förste flygläkaren kommer till stånd
från och med nästa budgetår. I samband därmed synes också på sätt som
föreslagits hans tjänstetitel böra förändras till flygöverläkare.

Medelsbehovet under förevarande stat (förslagsstat se Bil. nr 87) har uppskattats
till 5,155,772 kronor. Vid beräkningen av medelsbehovet har i fråga
örn officerare, underofficerare och civilmilitär personal tillämpats sedvanliga
beräkningsgrunder. För manskapsbeställningarna har räknats med lön enligt
7:e, 5:e och 2:a löneklassen i löneplanen Ma för respektive furirs-, korpralsoch
menig- (vicekorprals ) beställning.

Staten för flygstaben. Ifrågavarande stat slutar för innevarande budgetår å
ett belopp av 69,491 kronor, därav 7,599 kronor beräknats för avlöning till
ordinarie befattningshavare, 23,040 kronor för arvoden till pensionerad och
civil personal, 24,000 kronor för ortstillägg m. m. för flygattachéer, 11,912
kronor för avlöning till icke-ordinarie personal samt 2,940 kronor ställts till
stabschefens förfogande för anställande av betjäningspersonal.

I fråga örn anslagsposterna för avlöning till ordinarie personal och för
ortstillägg samt för anställande av betjäningspersonal ifrågasätter jag för
nästa budgetår ingen ändring.

Från anslagsposten för arvoden till pensionerad och civil personal utgå för
närvarande bland annat 4 arvoden å 3,180 kronor till pensionerade officerare
och 4 arvoden å 2,130 kronor till pensionerade underofficerare. I sin skrivelse
rörande medelsbehovet för budgetåret 1940/41 har flygförvaltningen beträffande
de för pensionerad personal avsedda arvodena föreslagit, bland
annat, att för stabens expedition måtte beräknas 1 pensionerad officer utöver
de 2, som för närvarande tjänstgöra å expeditionen. Flygförvaltningen har
därvid anfört, att den nuvarande personalen visat sig för fåtalig för utförande
av förekommande arbetsuppgifter. En förstärkning av arbetskrafterna hade
hittills kunnat åvägabringas därigenom, att en officer i arvodesbefattning ur
flygförvaltningen beordrats tills vidare tjänstgöra vid stabens expedition.
Då denna möjlighet i fortsättningen icke komme att stå till buds men arbetet
vid expeditionen tenderade att öka, vore det nödvändigt att staten för staben
utökades med 1 befattning för pensionerad officer.

Denna flygförvaltningens framställning anser jag mig böra biträda. Då
jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande antalet arvodesbefattningar
eller för dessa avsedda arvodesbelopp, har jag för budgetåret 1940/41
räknat med 5 befattningar för pensionerade officerare samt 4 befattningar för
pensionerade underofficerare.

Anslagsposten för arvoden till pensionerad och civil personal kommer att
uppgå till (23,040 + 3,180 =) 26,220 kronor.

155

Kungl. Majus proposition nr 159.

Beträffande anslagsposten för avlöning till icke-ordinarie personal har
flygförvaltningen till en början hemställt om en höjning av densamma för
att möjliggöra anställning av ytterligare 2 skrivbiträden i 2:a lönegraden,
vilka vore oundgängligen erforderliga för stabens och flygkrigshögskolans
behov. Under de tider, då behov av skrivpersonal vid skolan icke erfordrades
borde det för skolan avsedda skrivbiträdet utnyttjas för stabens behov,
varför avlöning lämpligen borde beräknas under stabens stat. Vidare har
flygförvaltningen hemställt örn höjning av den i anslagsposten ingående delsumman
för grundavlöningar med 400 kronor avsedda för bestridande av
kostnader för extra skrivhjälp och övertidsarbete.

Ifrågavarande hemställan finner jag mig böra biträda, i följd varav anslagsposten
för avlöning till icke-ordinarie personal för budgetåret 1940/41 beräknats
till 17,787 kronor, därav för grundavlöningar m. m. 16,287 kronor
och för avlöningsförhöjningar m. m. 1,500 kronor.

Medelsbehovet under förevarande stat (Bil. 88) kommer enligt det anförda
att för nästa budgetår uppgå till (7,599 -|- 26,220 + 24,000 -1- 17,787 + 2,940 =)
78,546 kronor.

Staten för flygkrig^högskolan. Enligt 1936 års riksdags särskilda utskotts
utlåtande nr 1 skall å skolans stat finnas uppförd befattning för 1 pensionerad
underofficer. I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för
innevarande budgetår föreslog flygförvaltningen, att under staten för
skolan finge beräknas arvode jämväl till 1 pensionerad officer. Detta
förslag fann jag mig vid framläggandet av proposition nr 247 till 1939
års lagtima riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde
huvudtitel icke kunna lämna min anslutning, utan ansåg, att i avvaktan å de
erfarenheter, som kunde vinnas under flygkrigshögskolans första verksamhetsår,
medelsbehovet borde bestämmas i enlighet med de till grund för försvarsbeslutet
liggande beräkningarna.

I sin skrivelse den 31 augusti 1939 rörande flygvapnets medelsbehov för
nästa budgetår har nu flygförvaltningen förnyat sin hemställan örn uppförande
å flygkrigshögskolans stat av ett arvode för 1 pensionerad officer och har i
anslutning härtill åberopat, att skolans verksamhet numera kunnat i detalj
planläggas. Därvid hade det visat sig nödvändigt, att skolan disponerade en
pensionerad officer såsom biträdande adjutant och redogörare. Adjutantens
tid bleve nämligen ofrånkomligen så gott som helt upptagen av lärarverk
samhet.

Här må jämväl framhållas, att chefen för flygvapnet i en med flygförvaltningen
gemensam skrivelse den 15 augusti 1939 hemställt örn bemyndigande
att för tiden den 1 oktober 1939—den 30 juni 1940 anställa en pensionerad
officer för tjänstgöring vid flygstaben eller flygkrigshögskolan. Till stöd för
denna hemställan åberopades i huvudsak samma skäl som de, vilka av flygförvaltningen
anförts i nyssnämnda skrivelse den 31 augusti 1939. På grund
av denna framställning medgav Kungl. Majit genom beslut den 29 september
1939, att vid flygkrigshögskolan eller flygstaben finge under tiden från och med

156

Kungl. Majda proposition nr 159.

den 1 oktober 1939 tillsvidare intill den 1 juli 1940 såsom expeditionsofficer
m. m. tjänstgöra en officer, vilken, såsom pensionerad, tillhörde reserven
eller som tvångsvis överförts till övergångsstat.

Med anledning av vad sålunda förekommit får jag tillstyrka, att från och
med budgetåret 1940/41 å flygkrigshögskolans stat uppföres förutom den å
staten nu uppförda befattningen för en pensionerad underofficer jämväl en
befattning för en pensionerad officer och att i arvode till denne befattningshavare
beräknas ett belopp av 3,180 kronor.

En i överensstämmelse med det anförda upprättad förslagsstat (se Bil. 89)
slutar å ett belopp av 5,310 kronor.

staten för flygflottiljerna och flygkrigsskolan. Såsom jag inledningsvis under
flygvapnets avlöningsanslag samt vid behandlingen av staten för flygvapnets
officerare, underofficerare och manskap m. fl. framhållit torde för budgetåret
1940/41 den ändringen i uppställningen av flygvapnets avlöningsanslag böra
vidtagas, att flygvapnets samtliga manskapsbeställningar, som hittills redovisats
å staterna för de olika flottiljerna (flygkrigsskolan), överföras till
den förenämnda gemensamma personalstaten, under det att övriga, hittills
å de särskilda flottiljstaterna redovisade befattningar sammanföras till en för
flygflottiljerna och flygkrigsskolan gemensam stat, å vilken emellertid alltjämt
böra angivas befattningarnas fördelning å de olika förbanden, så långt
detta är möjligt.

För innevarande budgetår hava avlöningsmedel beräknats under särskilda
stater för Västmanlands, Boslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta och Svea
flygflottiljer samt för flygkrigsskolan. Från och med budgetåret 1940/41 tillkommer
ytterligare en medeltung bombflottilj, Göta flygflottilj, enligt beslut
av 1938 års lagtima riksdag förlagd till Såtenäs, varjämte avlöningsmedel
böra beräknas för den personal, som avses för de genom beslut av innevarande
års riksdag tillkomna nya flygförbanden.

Över den personal vid de olika flottiljerna (flygkrigsskolan), för vilken
avlöning beräknats under innevarande budgetår, har jag låtit upprätta å följande
sida intagna sammanställning.

Hedan i sin skrivelse den 31 augusti 1938 med medelsäskanden för innevarande
budgetår hemställde flygförvaltningen, att å en var av staterna förde
olika flottiljerna och flygkrigsskolan måtte uppföras ytterligare ett kontorsbiträde
i lönegraden MEo 4, avsett för flottiljexpeditionernas intendenturavdelningar.
För egen del fann jag emellertid ytterligare utredning erforderlig,
innan frågan örn tillgodoseende av flottiljernas behov av skrivpersonal kunde
upptagas till slutligt avgörande. I avvaktan å dylik utredning föreslog jag,
att det borde få ankomma på Kungl. Majit att med anlitande av anslagsposten
till tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. besluta
örn anställande, där så prövades oundgängligen nödvändigt, av skrivbiträden
vid förbandens expeditioner.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1940/41 har
flygförvaltningen förnyat sin hemställan, att medel måtte beräknas för an -

Kungl. Majus proposition nr 159.

157

Beställning (befattning)

Löne-

grad

eller

arvode

Väst-

man-

lands

flyg-

flottilj

Kosla-

gens

flyg-

flottilj

Östgöta

flyg-

flottilj

Jämt-

lands

flyg-

flottilj

Flyg-

krigs-

skolan

Väst-

göta

flyg-

flottilj

Svea

flyg-

flottilj

Summa!

befatt-

ningar

Civilmilitär personal.

Maskinister................

Ca 12

i

i

1

i

i

i

i

7

Eldare av 1. klassen ......

Ca 7

i

i

i

i

i

i

i

7 1

Förrådsvaktmästare........

Ca 7

2

2

2

2

2

2

2

14

Personal med arvoden.

Underofficerare............

2,130

2

3

2

3

3

1

1

15 |

Icke-ordinarie befatt-ningshavare.

1

Förrådsman ..............

MEo 5

2

2

2

2

2

2

2

14

Eldare av 2. klassen ......

MEo 5

2

i

1

1

2

1

1

9 !

Vaktmästare ..............

MEo 5

—

—

—

—

5

—

—

5

Kontorsbiträden ..........

MEo 4

1

i

1

1

1

1

1

7

Telefonvakter av 2. klassen

MEo 2

1

i

1

1

1

1

1

7

Skrivbiträden..............

MEo 2

1

—

—

—

1

—

—

2

Husmödrar av 1. klassen . .

MEo 8

1

i

1

1

1

1

1

7

Biträdande husmödrar......

MEo 4

1

—

—

—

1

—

—

2

Sjuksköterskor ............

MEo 7

1

i

1

1

1

1

1

7

1

Betjäningspersonal.

1 Portvakt..................

1

-

—

—

—

1

Arvoden till ordinarie
beställningshavare.

Köksföreståndare..........

210

1

1

i

1

1

1

1

1

7

ställande av kontorsbiträden å flottilj expeditionernas (flygkrigsskolans) intendenturavdelningar.
Vidare har flygförvaltningen framhållit, att behov av civil
skrivpersonal förelåge även vid flygförbandens (flygkrigsskolans) divisioner,
vid vilka för närvarande endast värnpliktiga skrivbiträden anlitades, ävensom
vid flygkrigsskolans aspirantskola. På närmare anförda skäl har flygförvaltningen
i detta hänseende föreslagit, att å stat måtte upptagas befattningar för
dels ytterligare 1 e. o. kontorsbiträde å var och en av flygflottiljerna och flygkrigsskolan
dels 1 e. o. skrivbiträde för var och en av Roslagens, Östgöta, Jämtlands,
Västgöta, Göta och Svea flygflottiljer dels ock ytterligare två dylika
befattningar för vardera av Västmanlands flygflottilj och flygkrigsskolan.

I förevarande sammanhang får jag framhålla, att flygförvaltningen i
skrivelse den 19 september 1939 funnit skrivgöromålen å flygflottiljernas
(flygkrigsskolans) intendenturavdelningar ej minst till följd av den förstärkta
försvarsberedskapen hava nått en sådan omfattning, att en utökning av skrivpersonalen
redan under innevarande budgetår visat sig oundgängligen erforderlig.
Med anledning härav medgav Kungl. Majit genom beslut den 29 september
1939, att vid envar av flygflottiljerna samt flygkrigsskolan finge, där
så prövades oundgängligen nödvändigt, för tiden den 1 oktober 1939—-30 juni

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

1940 finnas anställda ett kvinnligt skrivbiträde med placering i lönegraden
MEo 2. &

\ad i ämnet förekommit synes giva vid handen, att frågan örn flottiljernas
förseende med erforderlig civil skrivpersonal icke längre kan skjutas åt sidan.
•lag tillstyrker förty, att för de förenämnda flygförbanden beräknas ytterligare
skrivpersonal i den av flygförvaltningen angivna omfattningen. De nytillkommande
befattningarna torde emellertid avses för skrivbiträden, hänförda
till lönegraden MEo 2.

Jag övergår härefter till den personalökning, som föranledes av beslutet örn
uppsättning av nya flygförband. I den till årets riksdag avlåtna propositionen
rörande denna nyuppsättning (nr 49) angavs behovet av civilmilitära och ickeordmane
befattningshavare för de nya förbanden, såvitt nu är i fråga, till
följande civilmilitära befattningshavare, nämligen 2 maskinister, 2 eldare av
1. klassen samt 4 förrådsvaktmästare ävensom till följande icke-ordinarie befattningshavare,
nämligen 34 förrådsman, av vilka 4 avsågos för de två nya
flottiljerna medan återstående 30 avsågos för fördelning med 3 å varje flottilj
för att frigöra, underbefäl i förrådstjänstbefattningar, 10 fallskärmsförrådsmän,
eller en för varje av de tio flottiljerna, likaledes avsedda att frigöra underbefäl
som för närvarande tjänstgör i flottiljernas fallskärmsförråd, samt, för
att i övrigt tillgodose de nytillkommande flottiljerna med icke-ordinarie''personal
i samma omfattning som vid de nuvarande flottiljerna, 2 eldare av 2.
klassen, 4 kontorsbiträden, 2 skrivbiträden, 2 telefonvakter, 2 husmödrar
av 1. klassen samt 2 sjuksköterskor. Samtlig personal förutsattes skola tillsättas
från och med den 1 juli 1940 eller senare vid de nya flottiljernas uppsättande.

I förutberörda skrivelse den 6 februari 1940 har flygförvaltningen föreslagit,
att förutom nyssnämnda personal jämväl ytterligare 1 förrådsvaktmästare och
1 förrådsman måtte uppföras å stat för budgetåret 1940/41, avsedda för ett
centralt intendenturförråd. Vidare har flygförvaltningen anmält medelsbehov
för arvoden å 2,130 kronor till 4 pensionerade underofficerare samt å 210 kronor
till 2 köksföreståndare.

För egen del finner jag mig icke böra för nästa budgetår föreslå uppförande
å stat av flera befattningar vid de nytillkommande förbanden än som förutsattes
vid framläggandet av förenämnda proposition nr 49 jämte därutöver
arvoden för 2 pensionerade underofficerare och för 2 köksföreståndare. Med
hänsyn till vad jag ovan föreslagit beträffande lönegradsplaceringen av den för
flottiljerna nytillkommande skri vper sonalen torde emellertid den ändringen
i fråga örn den icke-ordinarie personalen böra iakttagas, att i stället för 4
kontorsbiträden (lönegrad MEo 4) upptagas 2 kontorsbiträden och 2 skrivbiträden
(lönegrad MEo 2).

I övrigt ifrågasättes icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår
av den under förevarande stat redovisade personalen.

I överensstämmelse med vad ovan anförts har jag låtit upprätta förslag till stat
för flygflottiljerna och flygkrigsskolan för budgetåret 1940/41 (se Bil. nr 90) I
staten har den för de nya flygflottiljerna avsedda personalen redovisats under

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

en gemensam rubrik för »Flygflottiljer under uppsättning». Jag förutsätter, att
denna personal icke tillsättes förr än oundgängligt behov av densamma föreligger.
Medelsbehovet under staten har med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder
uppskattats till 605,348 kronor.

I sin förberörda skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästkommande
budgetår har flygförvaltningen framhållit, att den i 1936 års flygvapenorganisation
ingående bomb- och skjutskolan under budgetåret
1940/41 borde organiseras. I anslutning därtill har flygförvaltningen erinrat,
att ifrågavarande skola enligt planerna för flygvapnets uppsättning förutsatts
skola träda i funktion redan under innevarande budgetår, men att personaloch
medelstillgång icke medgivit detta. Flygförvaltningen har nu föreslagit,
att i en särskild stat för bomb- och skjutskolan borde för budgetåret 1940/41
upptagas befattning för en pensionerad underofficer.

1930 års försvarskommission förordade i sitt betänkande med förslag till
ordnande av Sveriges försvarsväsende, att bomb- och skjutskolan borde förläggas
till den av kommissionen föreslagna andra medeltunga bombflottiljen,
vilken enligt kommissionens mening borde förläggas till Karlsborg. Utbildningen
borde enligt förslaget anknytas till en av flottiljens divisioner, vid
vilket förhållande någon extra personal för skolan icke bleve erforderlig.

Den i propositionen den 27 mars 1936, nr 225, angående försvarsväsendets
ordnande föreslagna flygvapenorganisationen innefattade icke någon till Karlsborg
förlagd bombflottilj. Av olika skäl föreslogs i stället, att bomb- och skjutskolan
skulle såsom en självständig organisation direkt under chefen för flygvapnet
förläggas till Karlsborg och att personalbehovet för skolan skulle tillgodoses
i viss angiven omfattning.

1936 års riksdags särskilda utskott fann sig i utlåtandet nr 1 böra föreslå,
att bomb- och skjutskolan borde organiseras enligt av Kungl. Maj:t förordade
grunder, men ansåg det lämpligt, att skolan skulle ingå i den medeltunga
bombflottilj, som enligt utskottets förslag borde förläggas till Karlsborg, och
att personalbehovet för skolan borde beräknas till 1 chef, regementsofficer,
1 lärare, kompaniofficer, 1 underofficer och 1 pensionerad underofficer.

Vad sålunda av utskottet föreslagits biträddes av 1936 års riksdag.

Sedermera har riksdagen beslutit, att till Karlsborg skall i stället för en
medeltung bombflottilj förläggas en lätt bombflottilj (nuvarande Västgöta
flygflottilj) samt att förenämnda medeltunga bombflottilj skall förläggas till
Såtenäs (nuvarande Göta flygflottilj).

På grund av de ändringar i 1936 års försvarsbeslut, som sålunda ägt rum,
har frågan örn förläggningen av bomb- och skjutskolan varit föremål för vissa
förnyade överväganden av flygmyndigheterna. Enligt vad jag inhämtat har
förläggningsfrågan ännu icke kunnat bringas till definitivt avgörande. Detta
förhållande medför i sin tur svårighet att avgöra, vid vilken flottilj den för skolan
avsedda pensionerade underofficeren bör placeras. Under det att officers- och
underofficerspersonalen ingår i den för flygvapnet beräknade planenliga kaderökningen
och finnes upptagen i den för flygvapnet gemensamma personal -

160

Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

staten för officerare, underofficerare och manskap m. fl., synes nämligen befattningen
för den pensionerade underofficeren lämpligen böra redovisas under
den flottilj, till vilken skolan kan komma att bliva knuten. I avvaktan på beslut
i denna förläggningsfråga, vilket under för handen varande omständigheter
torde få ankomma på Kungl. Maj:t, torde även böra anstå med uppförande
å stat av ifrågavarande befattningshavare. Arvode torde i vart fall, såvitt
avser budgetåret 1940/41, kunna beredas vederbörande med anlitande av under
avlöningsanslaget beräknade medel.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Under förevarande anslagsrubrik böra medel beräknas för avlöning dels förde
fänrikar, som innevarande vår komma att antagas i extra ordinarie beställning,
dels ock för dem, som beräknas antagas våren 1941. För de förra, 23 stycken,
torde lön böra beräknas för hela budgetåret 1940/41, för de senare åter, omkring
30 stycken, endast för en tid av två och en halv månader. Medelsbehovet
beräknas uppgå till, i runt tal, 90,000 kronor.

C. Rörligt tillägg.

Medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik, som under innevarande
budgetår beräknats till 180,000 kronor, torde för budgetåret 1940/41 med hänsyn
till förväntad höjning av levnadskostnadstalet och det ökade antal befattningshavare,
som under budgetåret kommer att avlönas från anslaget, böra
upptagas till 500,000 kronor.

D. Vissa arvoden m. m.

Under denna rubrik upptogs i den för innevarande budgetår uppgjorda
medelsberäkningen ett belopp av 3,440 kronor. Förteckning över vissa i stat
icke uppförda arvoden vid flygvapnet för budgetåret 1939/40, upptagande arvoden
å tillhopa förenämnda belopp, fastställdes av Kungl. Majit den 15 juni
1939. Bland arvodena finnes ett å 1,200 kronor, avsett för en tillsyningsman
vid flygetablissementet i Fårösund.

I sin skrivelse den 31 augusti 1939 har flygförvaltningen framhållit, att
med hänsyn till tillkomsten av ett landflygfält vid Fårösund en tillsyningsman
erfordrades därstädes under nästkommande budgetår. Flygförvaltningen har i
samband därmed förklarat sig hava för avsikt att sammanslå denna befattning
med befattningen såsom tillsyningsman å Fårösunds övningsplats. Det för sistnämnda
uppdrag utgående arvodet syntes emellertid med hänsyn till de ökade
arbetsuppgifter, som efter sammanslagningen komme att åligga tillsyningsmannen,
vara alltför lågt. På grund därav och med hänsyn till den arbetsbörda
och det ansvar, som förvaltningen av landflygfältet med därå befintliga
byggnader komme att medföra, har flygförvaltningen funnit sig böra föreslå,
att det sammanlagda arvodet för tillsyningsmannen finge beräknas till 2,400
kronor.

Vidare har flygförvaltningen föreslagit, att under förevarande anslagspost
finge beräknas medel jämväl för ett arvode å 120 kronor för år till en till -

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

syningsman för en vid Ystad uppförd, flygvapnet tillhörig expeditionsbyggnad,
som förvaltas av flygkrigsskolan.

Slutligen har flygförvaltningen — under erinran, att 1939 års riksdag beviljat
medel för anordnande av krigsflygfält — hemställt, att för tillsyn av
flygfälten måtte under förevarande anslagsrubrik få beräknas ett sammanlagt
arvodesbelopp av 3,150 kronor, vilket belopp syntes böra ställas till flygförvaltningens
förfogande för utanordnande efter närmare fördelning av ämbetsverket.

Yad flygförvaltningen sålunda hemställt finner jag mig böra biträda. En i
anslutning härtill upprättad »Förteckning över vissa i stat icke uppförda
arvoden» (se Bil. nr 91) slutar å ett belopp av 7,910 kronor.

E. Felräkningspenningar.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag
under rubriken felräkningspenningar anfört får jag föreslå, att för bestridandet
av kostnader för felräkningspenningar inom flygvapnets förvaltningsområde
beräknas enahanda belopp som för innevarande budgetår, eller
2,400 kronor.

F. Hyres- och ortstillägg åt visst manskap.

Såsom jag förut framhållit innebär det denna dag framlagda förslaget till
nytt manskapsavlöningsreglemente, att vissa beställningshavare av manskapet
skola i stället för fri inkvartering äga åtnjuta s. k. hyres- och ortstillägg med
vissa i reglementet angivna belopp. Denna förmån motsvaras i viss mån av
det nu till vissa beställningshavare utgående hyresbidraget, för vilket medel,
såvitt avser flygvapnet, hittills beräknats under anslagsrubriken »Hyresbidrag
åt visst underbefäl». Kostnaderna för hyres- och ortstillägget beräknas, enligt
vad jag inhämtat, under budgetåret 1940/41 komma att uppgå till omkring

20,000 kronor, därvid hänsyn tagits till de genom tillkomsten av nya flygförband
nytillkommande beställningarna. Nämnda belopp torde böra upptagas
under förevarande anslagsrubrik.

G. Anställningspenningar.

För innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik beräknats
ett belopp av 7,500 kronor.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 31 augusti 1939 föreslagit, att
till bestridandet av kostnaderna för anställningspenningar måtte för budgetåret
1940/41 upptagas samma belopp som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknats
åtgå vid fullt genomförd organisation, eller 7,650 kronor. Sedermera
har emellertid flygförvaltningen i sin förutnämnda skrivelse den 6 februari
1940 med hänsyn till ökat medelsbehov med anledning av kaderökning för tillgodoseende
av personalbehovet för nytillkomna flygförband räknat med ett
medelsbehov av ytterligare 2,500 kronor. I överensstämmelse med flygförvaltningens
beräkningar torde under anslagsrubriken böra för budgetåret 1940/41
upptagas ett belopp av (7,650 + 2,500 =) i runt tal 10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940■ 1 sand. Nr 159. 298 40 11

162

Kungl. Maj. ts proposition nr 159.

H. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats 87,500
kronor. Beträffande medelsbehovet för nästkommande budgetår har flygförvaltningen
föreslagit dels i anslutning till sina medelsäskanden i skrivelsen
den 31 augusti 1939 en höjning till 103,500 kronor, dels ock i sin framställning
den 6 februari 1940 rörande ökning i medelsbehovet under avlöningsanslaget
på grund av de nytillkommande flygförbanden en höjning med ytterligare

8,000 kronor. Med biträdande av dessa beräkningsgrunder har jag upptagit
medelsbehovet under anslagsposten till (103,500 + 8,000=) i runt tal 110,000
kronor.

I. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Förevarande anslagspost, som för budgetåret 1938/39 beräknades till förslagsvis
9,000 kronor, höjdes för budgetåret 1939/40 till 14,000 kronor för att
bereda möjlighet till utökning av den vid flygförbanden anställda ickeordinarie
skrivpersonalen. Av vad jag tidigare föreslagit i fråga om tillgodoseende
av flottiljernas behov av skrivpersonal följer, att förevarande anslagspost
icke längre torde behöva för detta ändamål anlitas i samma utsträckning
som under innevarande budgetår. Flygförvaltningen har emellertid i sin
skrivelse den 31 augusti 1939 hemställt, att med hänsyn till det forcerade
arbetet för höjande av krigsberedskapen anslagsposten likväl borde bibehållas
vid det belopp, som beräknats för innevarande budgetår.

Vidare har flygförvaltningen i sin skrivelse den 6 februari 1940 beräknat en
anslagsökning å 2,000 kronor erforderlig för mötande av behov, sammanhängande
med tillkomsten av nya flygförband.

I detta sammanhang får jag framhålla, att Kungl. Majit med anledning av
en av flygförvaltningen i skrivelse den 4 december 1939 gjord framställning
genom beslut den 22 december 1939 medgivit, att vid en var av Västmanlands,
Roslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta och Svea flygflottiljer samt vid
flygkrigsskolan finge för handhavande under nu rådande förhållanden av mobiliseringsofficers
arbetsuppgifter för tiden från och med den 1 januari tills
vidare till och med den 30 juni 1940 tjänstgöra en pensionerad officer ur
armén eller marinen, mot åtnjutande av ett arvode av 3,180 kronor för år,
varjämte föreskrift lämnades, att av medgivandet föranledda kostnader — utom
för dyrtidstillägg — skulle bestridas av de medel, som för budgetåret anvisats
under nu förevarande anslagsrubrik. I sin förenämnda framställning framhöll
flygförvaltningen, bland annat, att jämlikt 1936 års försvarsbeslut för befattning
såsom mobiliseringsofficer avsetts en kapten å stat, men att möjligheterna
att avdela lämplig officer på flygvapnets stat i hög grad försvårats med hänsyn
till vapnets begränsade personalstater, vilka särskilt under den förstärkta försvarsberedskapen
vore synnerligen knappa.

Då det torde kunna förväntas, att under förevarande anslagspost upptagna
medel komma att jämväl under budgetåret 1940/41 tagas i anspråk för beredande
av arvoden till pensionerade officerare såsom mobiliseringsofficerare,
torde medelsbehovet under anslagsrubriken komma att överstiga det av flyg -

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

förvaltningen angivna. Medelsbehovet torde i vart fall icke komma att understiga
30,000 kronor, vilket belopp jag därför föreslår skola upptagas under
förevarande anslagsrubrik för nästa budgetår.

J. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för intendenturofficerare

avsedda befattningar.

I överensstämmelse med flygförvaltningens förslag, grundat på anslagsbelastningen
för budgetåret 1939/40, torde för budgetåret 1940/41 under
anslagsrubriken böra beräknas 1,120 kronor, eller samma belopp, vartill
medelsbehovet uppskattats enligt de till grund för 1936 års försvarsbeslut
liggande kostnadsberäkningarna.

K. Arvoden till lärare vid flygvapnets skolor.

Medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik uppskattades vid framläggandet
av anslagsberäkningarna för innevarande budgetår till, i avrundat
tal, 68,750 kronor. Dessa medel avsågos för bestridande av arvodeskostnader
vid flygkrigshögskolan, kadettskolan, aspirantskolan och underofficersskolan
med respektive 13,000, 6,230, 20,750 och 28,734 kronor.

I samband med fastställandet av stat för anslagsposten visade det sig
emellertid nödvändigt att i vissa avseenden giva utbildningen vid skolorna en
annan organisation än den, som legat till grund för medelsberäkningen. Sålunda
befanns bland annat erforderligt att uppdela aspirantskolans kurs för
officersaspiranter och underofficersskolans yngre kurs på parallellavdelningar,
varjämte även aspirantskolans kurs för underbefäl fanns böra uppdelas på en
högre och en lägre avdelning. Härav betingade ökade kostnader medförde
emellertid icke någon total kostnadsökning för budgetåret 1939/40 i förhållande
till förenämnda anslagsberäkning, enär den studentkurs för underbefäl,
som vid anslagsberäkningen förutsatts skola äga rum vid underofficersskolan,
på grund av brist på elever inställdes. Den för innevarande budgetår
fastställda staten för anslagsposten slutar å ett belopp av 61,320 kronor, därav

13,000 kronor för flygkrigshögskolan, 6,620 kronor för kadettskolan, 25,000
kronor för aspirantskolan och 16,700 kronor för underofficersskolan.

I fråga örn medelsbehovet för arvoden vid flygvapnets skolor för budgetåret
1940/41 har flygförvaltningen i sin skrivelse den 31 augusti 1939 beräknat
medel för arvoden till lärare förutom vid förutnämnda skolor jämväl vid
flygvapnets bomb- och skjutskola, vilken, såsom jag förut framhållit, torde
böra organiseras under nästkommande budgetår, samt vid den till inrättande
föreslagna flygvapnets flygreservskola. Det sammanlagda medelsbehovet har
av flygförvaltningen angivits till 83,564 kronor. Rörande den närmare fördelningen
av anslagsbeloppet å olika skolor må här framhållas följande:

För flygkrigshögskolans del angives enahanda medelsbehov som för innevarande
budgetår, avsett för bestridande av kostnader, enligt Kungl. Maj:ts
närmare bestämmande, för undervisning vid skolan, omfattande en allmän
kurs.

För bomb- och skjutskolan beräknas arvoden till chef, tillika förste lärare,
ä 1,080 kronor, samt till vardera av två andre lärare å 540 kronor, eller tillhopa
2,160 kronor.

164

Kungl. Majus proposition nr 159.

För kadettskolan beräknas ett belopp av 6,620 kronor erforderligt, eller
samma belopp som för innevarande budgetår.

Aspirantskolan beräknas draga en kostnad av 26,480 kronor. Därvid har
räknats med ett elevantal av 140 mot för innevarande budgetår 110, vilket
nödvändiggör, att undervisningen liksom för innevarande budgetår delvis
bedrives å parallellavdelningar och att antalet andre flyglärare ökas från 24
till 26.

Beträffande underofficersskolan har medelsbehovet beräknats till 33,354
kronor, därav 17,104 kronor för en studentkurs för underbefäl. Med hänsyn
till elevantalet har 1939—1941 års allmänna kurs även under nästkommande
budgetår uppdelats å parallellavdelningar. Det sammanlagda medelsbehovet
för studentkursen har angivits till samma belopp, varmed räknats för dylik
kurs för innevarande budgetår.

För flygreservskolan slutligen ha medel beräknats för 1 förste flyglärare
å 600 kronor och 3 andre flyglärare å 450 kronor, innebärande en sammanlagd
kostnad av 1,950 kronor.

I sin skrivelse den 6 februari 1940 angående ökningen i medelsbehovet
med hänsyn till tillkomsten av nya flygförband har flygförvaltningen vidare
hemställt örn medelsanvisning å ytterligare 2,800 kronor, avseende arvoden
till ytterligare 1 förste flyglärare och 12 flyglärare under omkring fyra och en
halv månader.

Mot de av flygförvaltningen framlagda beräkningarna rörande totala medelsbehovet
under ifrågavarande anslagsrubrik (83,564 -f 2,800 =) i runt tal 86,400
kronor, torde ingen erinran vara att framställa. På sätt flygförvaltningen föreslagit
torde emellertid beräkningarna icke böra fastlåsas utan möjlighet få
förbehållas Kungl. Maj:t att i samband med fastställande av stat för anslagsposten
vidtaga de ändringar inom ramen för det under anslagsposten anvisade
beloppet, som kunna befinnas erforderliga med hänsyn till skolornas ändamålsenliga
organisation.

L. Arvoden för upprätthållande av läkarvård under semester m. m.

För innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik upptagits
ett belopp av i runt tal 14,000 kronor, därav 4,905 kronor för beredande av
ersättning för upprätthållande av läkarvård under semester för förste flygläkaren
och för flygläkarna av 1. graden, 8,100 kronor för bestridande av kostnader
för upprätthållande av läkarvård vid vissa skolor och övningsplatser
utom förbandens ordinarie förläggningsort samt 1,000 kronor för ersättningtill
vikarie för ordinarie läkare vid inträffande sjukdom och tjänstledighet.

För nästa budgetår torde till en början böra beräknas medel för beredande
av ersättning för semestervikarie för de nytillkommande tre flygläkarna av
1. graden, eller (3 X 540 =) 1,620 kronor. Medelsbehovet skulle härefter
komma att uppgå till (14,000 + 1,620=) 15,620 kronor. Med hänsyn till än
ytterligare ökat medelsbehov på grund av tillkomsten av de nya flygförbanden
torde emellertid, på sätt flygförvaltningen föreslagit, under anslagsrubriken
böra anvisas tillhopa, i avrundat tal, 16,500 kronor.

165

Kungl. Majus proposition nr 159.

NI. Löner för viss kontraktsanställd civil personal.

Under förevarande anslagsrubrik får jag anmäla det medelsbehov för avlöningar
till viss kontraktsanställd civil personal, som sammanhänger med
beslutet örn inrättandet av nya flygförband.

I propositionen nr 49 till innevarande års riksdag angående vissa åtgärder
för förstärkning av flygvapnet har lämnats en redogörelse för de åtgärder i
personalhänseende, som betingas av de nya förbandens organiserande. I
anslutning därtill framhölls, bland annat, att de förslagsställande myndigheterna
ansett det nödvändigt att genom anställande i stor utsträckning av
civil personal kunna frigöra militär personal från sådana sysslor och befattningar,
som icke nödvändigt krävde militära kvalifikationer hos sina innehavare.
Ett avsevärt antal civila personer borde därför enligt det framlagda
organisationsförslaget antagas i kontraktsanställning för att efter viss utbildning
kunna tjänstgöra i expeditionstjänst, kasernvårdstjänst, verkstadstjänst
m. m.

Den civila personal, som enligt det framlagda förslaget till nyuppsättning
borde anställas medelst kontrakt till i det följande angivna månadslöner,
utgöres av: 50 befattningar i expeditionstjänst å 350 kronor, 10 schaktmästare
å 350 kronor, 30 kontorister eller kontorsbiträden å 250 kronor, 41 flygplanmontörer
k 350 kronor, 41 motormontörer å 350 kronor, 34 radiomontörer å
350 kronor, 7 elektriker å 350 kronor, 18 instrumentmekaniker å 350 kronor,
45 hjälpmontörer å 300 kronor, 25 vapensmeder k 300 kronor, 2 arbetsförmän
å 325 kronor, 8 yrkesarbetare å 250 kronor, 2 kontorsbiträden å 225
kronor och 6 skrivbiträden å 200 kronor.

En del av denna personal föreslogs få anställas redan under innevarande
budgetår. Flertalet borde finnas anställda från och med ingången av budgetåret
1940/41 och endast en mindre del tillkomma från och med de nya
flottiljernas uppsättande.

Riksdagen har (skrivelse nr 58) i huvudsak intet haft att erinra mot
det i propositionen framlagda förslaget till nyuppsättningens organiserande.

I sin skrivelse den 6 februari 1940 angående ytterligare medelsbehov för
budgetåret 1940/41 på grund av nyuppsättningen av flygförband har flygförvaltningen
beräknat medelsbehovet för den i samband med nyuppsättningen
nytillkommande, tillfälligt anställda personalen till 1,291,800 kronor för hela
budgetåret räknat. Flygförvaltningen har därvid räknat med anställande av
samtlig den personal, som för ändamålet angivits såsoin erforderlig i förenämnda
proposition, samt dessutom upptagit medel för anställande av ytterligare
15 sjuksköterskor eller sjukvårdare mot en månadslön av 300 kronor.
Flygförvaltningen har föreslagit, att förenämnda avlöningsmedel, vilka med
hänsyn till att hela antalet befattningshavare icke beräknades erforderligt
under hela budgetåret syntes kunna nedbringas till 1,150,000 kronor, borde
ställas till förfogande såsom ett särskilt förstärkningsanslag av reservationsanslags
natur, och har flygförvaltningen i anslutning därtill förutsatt, dels att
löner i vakanta beställningar jämväl skola kunna tagas i anspråk för ifrågavarande
ändamål, dels ock att Kungl. Majit skall äga disponera anslaget utan
att vara bunden av de anmälda behoven.

160

Kungl. Majda proposition nr 159.

För egen del finner jag mig böra biträda, att avlöningsmedel beräknas för
kontraktsanställande av den civila personal, som i förevarande avseende angivits
såsom erforderlig i propositionen nr 49. Den av flygförvaltningen
angivna kostnadssumman, 1,150,000 kronor, torde sålunda böra minskas med,
i runt tal, de 50,000 kronor, som beräknats för anställande av viss sjukvårdspersonal,
till 1,100,000 kronor.

Flygförvaltningens förslag, att ifrågavarande avlöningsmedel skulle uppföras
i riksstaten såsom ett särskilt anslag till förstärkning av flygvapnets
avlöningsanslag finner jag mig emellertid icke böra biträda. Ifrågavarande
avlöningsmedel böra i stället upptagas direkt under avlöningsanslaget under
en särskild anslagsrubrik, benämnd »Löner för viss kontraktsanställd civil
personal».

N. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag
anfört under rubriken »Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat»
torde för bestridandet av kostnaderna för löner till den flygvapnets
personal, som för budgetåret 1940/41 beräknas komma att åtnjuta
löner å civilanställningsstat, böra upptagas ett belopp av 5,000 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra en beräkning
av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer
m. m. för budgetåret 1940/41. Denna beräkning (se Bil. nr 92) slutar
å ett belopp av 7,824,306 kronor.

Emellertid torde de verkliga lönekostnaderna beträffande en stor del av
personalen komma att vara lägre än de som framkommit vid anslagsberäkningen,
beroende bland annat på att en stor del av personalen under budgetåret
nytillträda sina beställningar och följaktligen kunna beräknas uppbära
lön i lägsta löneklassen av vederbörande lönegrad. Vidare torde vissa beställningar
komma att vara vakanta under större eller mindre delar av budgetåret.
Med hänsyn härtill torde, såvitt den till 1936 års flygvapenorganisation
hänförliga personalen angår, den förenämnda beräknade anslagssumman
kunna minskas med 250,000 kronor. I motsvarande hänseende torde, enligt
vad av flygförvaltningen i dess skrivelse den 6 februari 1940 framhållits, beträffande
den för de nytillkommande flygförbanden avsedda personalen kunna
räknas med en minskning i det beräknade medelsbehovet med i runt tal

500,000 kronor. För bestridande av de kostnader, varför anslaget avses, torde
därför ett belopp av (7,824,306 — 250,000 — 500,000 =) 7,074,306 eller i runt
tal 7,075,000 kronor vara tillfyllest.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen, att

dels godkänna vid detta protokoll fogade förslag till stater
för officerare, underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet,

167

Kungl. Majus proposition nr 159.

för flygstaben, för flygkrigshögskolan samt för flygflottiljerna
och flygkrigsskolan (se Bil. nr 87—91), att gälla för budgetåret
1940/41,

dels ock till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer
to. to. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 7,075,000
kronor.

Vissa förändringar i avseende å redan gjorda anslagsäskanden.

[8.] Vid beräkningen i årets statsverksproposition av flygvapnets medelsbehov
för budgetåret 1940/41 lago till grund de kostnader, som hänförde sig
till den av 1936 års riksdag beslutade flygvapenorganisationen. Sedan riksdagen
på förslag av Kungl. Majit beslutat, att under budgetåret 1940/41 vissa
flygförband skola nyuppsättas, vilka icke förutsatts i 1938 års försvarsbeslut,
kommer flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår i åtskilliga
hänseenden att ökas.

I särskild skrivelse den 6 februari 1940 har flygförvaltningen angivit dessa
ökade medelsbehov. De sammanlagda kostnaderna hava av flygförvaltningen
beräknats till, därest kostnader för avlöning m. m. till nytillkommande personal
frånräknas, 6,717,700 kronor. Kostnaderna hava fördelats å vissa av de
särskilda anslag, vilka i årets statsverksproposition föreslagits skola uppföras
under riksstatens fjärde huvudtitel, Flygvapnet. Med hänsyn till ärendets
natur torde det icke vara lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för
det framlagda förslaget till ökad medelstilldelning, utan torde riksdagens
vederbörande utskott därom böra erhålla närmare upplysning genom de handlingar,
som komma att tillhandahållas utskottet.

För egen del finner jag mig böra föreslå en ökad medelstilldelning i förhållande
till vad i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagits
beträffande följande anslag och med nedan angivna belopp.

Anslaget till rekryteringskostnader ........................... kronor 10,000: —-

;> » rese- och traktamentspenningar ............... » 12,000: —

» » de värnpliktigas avlöning ........................ » 100,000: —

» » färdkostnader ....................................... » 20,000: —

» » skrivmaterialier och expenser m. m.......... » 10,000: —

» mathållning .......................................... » 320,000: -—

» » intendenturmateriel .............................. » 225,000: —

» bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

m. m.................................................... » 50,000: —

» » engångskostnader för anskaffning av inten -

denturmateriel ....................................... » 50,000: —

» flygvapnets övningar .............................. » 2,275,000: —

:> » motorfordon och motorbåtar .................. » 420,000: —

» sjukvård ............................................. » 17,000: —

» vapen och ammunition ........................... » 650,000: —

» underhåll av flygmateriel ........................ » 1,700,000: —

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Det sålunda ökade medelsbehovet för budgetåret 1940/41 torde, då enligt
vad jag erfarit utskottsförslag ännu icke föreligga rörande anslagen underfjärde
huvudtiteln för nästkommande budgetår, lämpligen böra tillgodoses
på det sätt, att de i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag upptagna
riksstatsanslag, som beröras av beslutet om de nytillkomna flygförbanden,
höjas med ovanstående belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte — med ändring i nedannämnda delar av Sina i årets statsverksproposition
framlagda förslag i fråga örn anslag under riksstatens fjärde
huvudtitel — föreslå riksdagen att

för budgetåret 1940/41 under riksstatens fjärde huvudtitel, Flygvapnet,
anvisa följande anslag, nämligen

till rekryteringskostnader ett förslagsanslag av 30,000 kronor;
till rese- och traktamentspenningar ett förslagsanslag av 60,000
kronor;

till de värnpliktigas avlöning ett förslagsanslag av 415,000
kronor;

till färdkostnader ett förslagsanslag av 100,000 kronor;
till skrivmaterialier och expenser m. m. ett reservationsanslag
av 110,000 kronor;

till mathållning ett förslagsanslag av 1,520,000 kronor;
till intendenturmateriel ett reservationsanslag av 1,060,000
kronor;

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. ett förslagsanslag
av 500,000 kronor;

till engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel
ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor;

till flygvapnets övningar ett reservationsanslag av 9,000,000
kronor;

till motorfordon och motorbåtar ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor;

till sjukvård ett förslagsanslag av 100,000 kronor;
till vapen och ammunition ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor; samt

till underhåll av flygmateriel ett reservationsanslag av 8,250,000
kronor.

Kungl. Majus proposition nr 159.

169

F. GEMENSAMMA ANSLAG.

Materiel.

Chiffreringsapparater, reservationsanslag.

[9.] I statsverkspropositionen till 1939 års riksdag, punkten 189, föreslog
Kungl. Majit riksdagen att till anskaffande av chiffreringsapparater för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 181,500 kronor. Riksdagen
beslöt sedermera i överensstämmelse därmed.

I skrivelse den 15 januari 1940 har nu chefen för försvarsstaben hemställt,
att för fullföljande av med anlitande av innevarande budgetårs anslag
för ändamålet påbörjade beställningar av chiffreringsapparater ett belopp av
368,500 kronor måtte för ändamålet anvisas för budgetåret 1940/41.

Förenämnda framställning finner jag mig böra tillstyrka och hemställer
förty, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till anskaffande av chiffreringsapparater för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 368,500 kronor.

Garnisonssjukvården i Stockholm.

9. Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, förslagsanslag.

[10.] Enligt beslut av 1930 års riksdag rörande karolinska sjukhusets organisation
(prop. 232; skr. 386) skulle garnisonssjukhuset i Stockholm sammanslås
med förstnämnda sjukhus. Beslutet innebar, att garnisonssjukhuset
såsom sådant skulle nedläggas och att för garnisonens sjuka skulle inrättas
särskilda avdelningar vid karolinska sjukhuset för medicinska och kirurgiska
sjukdomsfall. Vissa andra sjukdomsfall skulle behandlas på karolinska sjukhusets
kliniska specialavdelningar eller å dess polikliniker. Vården av
garnisonens hud- och könssjuka skulle emellertid förläggas till karolinska
sjukhuset först i samband med en andra utbyggnadsetapp; under mellantiden
skulle vård av dessa sjuka anknytas till en av Stockholmsregementenas
sjukvårdsinrättningar.

Enligt uttalande i förenämnda proposition nr 232/1930 skulle vissa av de
för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar avsedda läkarna ävensom en
sjukhusväbel avlönas från anslag under fjärde huvudtiteln.

Vid framläggandet av propositionen nr 247 till 1939 års lagtima riksdag
angående vissa avlöningsanslag under fjärde huvudtiteln beräknades verksamheten
vid garnisonssjukhuset komma att nedläggas först omkring den 1
oktober 1939. Med hänsyn härtill befanns en särskild stat för garnisonssjukhuset
erforderlig för budgetåret 1939/40. Efter garnisonssjukhusets anslutning
till karolinska sjukhuset avsågs en särskild stat böra uppföras för

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

garnisonssjukvården i Stockholm, å vilken borde upptagas den personal, för
vilken avlöningskostnaderna skulle bestridas av medel under fjärde liuvixdtiteln.
I avvaktan å den nya ordningen syntes emellertid med upprättandet
av dylik stat böra anstå till ett följande budgetår och för bestridandet av
avlöning till den personal, som erfordrades för garnisonssjukvårdens upprätthållande
efter upphörandet av verksamheten vid garnisonssjukhuset och
som skulle avlönas från fjärde huvudtiteln, under budgetåret 1939/40 tagas
i anspråk under förenämnda stat anvisade medel. Den till karolinska sjukhuset
knutna personal, SOm sålunda kunde ifrågakomma för avlöning från
medel under fjärde huvudtiteln, angavs till två befattningar som biträdande
överläkare vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, två för avdelningarna
avsedda yngre underordnade läkare, en särskild i ögonsjukdomar
specialutbildad läkare, avsedd för karolinska sjukhusets ögonklinik, och en
väbel. Därjämte borde från medel under nyssnämnda stat bestridas kostnaderna
för avlöning enligt Kungl. Maj:ts bestämmande till den personal,
som erfordrades för vården av garnisonens hud- och könssjuka vid en särskild,
till Göta livgarde förlagd poliklinik och sjukavdelning.

I fråga om avlöningsförmånexma till den vid karolinska sjukhuset verksamma
personalen förutsattes, att de båda befattningarna som biträdande
överläkare vid garnisonsavdelningarna tillsvidare boivie bestridas av innehavarna
av de å staten för fältläkaivkåren upptagna beställningarna såsom
regementsläkare vid gaimisonssjukhuset i Stockholm. I mån av dessa beställningshavares
avgång borde för de biträdande överläkai-befattningarna
avses två på viss tid förox-dnade läkare med ett årligt arvode av 7,500 kronor
för vardera. De båda underläkarna avsågos erhålla lön enligt 22. lönegraden
i den under 26 § kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser
för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk
inom allmänna civilförvaltningen intagna löneplanen för extra tjänstemän.
Ersättningen till ögonläkaren föreslogs utgå med 2,340 ki-onor för år. Väbeln
slutligen borde erhålla ett årligt arvode av 1,740 kronor jämte vissa naturaförmåner
eller, därest bostad icke kunde beredas befattningshavaren, 2,440
kronor.

Mot vad sålunda föreslagits framställde riksdagen icke någon erinran. I

I årets statsverksproposition erinrade jag (punkten 185), att arméförvaltningens
intendentur- och civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser
med skrivelse den 15 december 1939 inkommit med förslag,
innebärande vissa förändringar i fråga om ordnandet av garnisonssjukvården
i Stockholm. Detta förslag syftade i korthet till att karolinska sjukhusets
medicinska garnisonsavdelning tillsvidare skulle kvarbliva i det nuvarande
garnisonssjukhusets byggnad, under det att den kirurgiska garnisonsavdelningen
skulle inrymmas i de lokaler inom karolinska sjukhusets nybyggnad,
vilka enligt tidigare planer avsetts för båda garnisonsavdelningaima. Genom
detta arrangemang behövde den provisoriska avdelningen för hud- och könssjukdomar
vid Göta livgarde icke längre anordnas, utan kunde även denna

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

inrymmas i garnisonssjukhusets nuvarande byggnad. Såväl den medicinska
garnisonsavdelningen som avdelningen för hud- och könssjukdomar borde
därvid organisatoriskt ingå i karolinska sjukhuset. Då förslaget remitterats
till karolinska sjukhusets direktion för yttrande, men sådant yttrande vid
tiden för statsverkspropositionens avlåtande icke inkommit, ansåg jag mig
för det dåvarande icke beredd att fatta ståndpunkt till det framlagda förslaget.
Som detta nära sammanhängde med karolinska sjukhusets organisation,
förklarade jag mig komma att sedermera, efter samråd med chefen för
ecklesiastikdepartementet, upptaga frågan till förnyad prövning i och för
framläggande för riksdagen av slutligt förslag i ämnet. I avvaktan därpå
syntes tillsvidare böra under fjärde huvudtiteln i förslaget till riksstat för
nästa budgetår med ett allenast beräknat belopp, 46,000 kronor, upptagas
ett anslag, förslagsvis benämnt »Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar».

Jag får nu återkomma till frågan örn upptagande av medel för budgetåret
1940/41 för bestridandet av de kostnader för garnisonssjukvården i
Stockholm, vilka under budgetåret 1940/41 böra bestridas av medel under
fjärde huvudtiteln.

Till en början får jag därvid erinra örn att Kungl. Maj:t i proposition
nr 149 till innevarande års riksdag angående anslag till karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet (ecklesiastikdepartementet) i allt väsentligt biträtt ovan berörda
förslag till ändrad organisation av garnisonssjukvården, vilket sålunda innebär,
att garnisonssjukhuset tills vidare bibehålies och avses för de medicinska
och venerologiska garnisonsfallen. Av praktiska skäl föreslås emellertid
i nämnda proposition garnisonssjukhuset skola anknytas till karolinska
sjukhuset som ett slags filialsjukhus och följaktligen stå under inseende
av direktionen för karolinska sjukhuset. Den ändrade organisationen
föreslås erhålla endast provisorisk karaktär i avvaktan på närmare erfarenheter
rörande behovet av vårdplatser inom garnisonssjukvården under normala
förhållanden. I fråga örn kostnaderna för filialsjukhuset har i propositionen
förutsatts, att desamma skola — med undantag för vassa avlöningskostnader,
som skola bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln -—
bestridas från anslag under åttonde huvudtiteln. Detta gäller jämväl kostnaderna
för den venerologiska avdelningen. Krån fjärde huvudtiteln skulle
bestridas kostnaderna för vid garnisonssjukhuset anställda läkare.

I sin förenämnda, med ämbetsverkets intendentur- och civila departement
samt fortifikationsstyrelse gemensamma skrivelse den 15 december
1939 har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse framlagt förslag till avlöningsstat
för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, avsedd för den personal,
som skall avlönas från medel under fjärde huvudtiteln. Styrelsen har därvid
beräknat en post för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit å tillhopa 19,780 kronor, en post för avlöningar till icke-ordinarie
personal å 15,730 kronor samt en post för rörligt tillägg å 790 kronor.
Posten för arvoden synes därvid ha beräknats omfatta arvodena till de båda
biträdande överläkarna, vardera å 7,500 kronor, arvodet till den förutnämnde

172

Kungl. Majus proposition nr 159.

ögonläkaren å 2,340 kronor samt ett arvode till en väbel, beräknat till 2,440
kronor. Däremot har icke beräknats arvode för den läkare, som hittills
förestått poliklinik- och sjukavdelningen för vård av hud- och könssjuka,
utan har styrelsen beträffande avlöningen till denne läkare förutsatt, att
densamma skulle komma att bestridas från karolinska sjukhusets stat. Posten
för avlöningar till icke-ordinarie personal åter har beräknats för avlöning
m. m. till två underläkare enligt 22:a lönegraden löneplanen Ex i 1939 års
civila icke-ordinariereglemente.

I förenämnda skrivelse har sjukvårdsstyrelsen erinrat, att för vardera av
de båda garnisonsavdelningarna ursprungligen avsetts två underläkartjänster,
därav en med avlöning från fjärde huvudtiteln och en med avlöning från
karolinska sjukhusets stat, men att 1939 års riksdagsbeslut innebar en ändring
såtillvida, att antalet underläkare med avlöning från sjukhusets stat tillsvidare
minskades med en (den för kirurgiska avdelningen beräknade). Styrelsen
har nu framhållit, att med hänsyn till den föreslagna omorganisationen
och den ökade omfattningen av garnisonssjukvården ytterligare en underläkartjänst
erfordrades, närmast för att tillgodose behovet å den kirurgiska
avdelningen. Avlöning för denna befattning borde enligt styrelsen beräknas
å karolinska sjukhusets stat.

Det antal underläkarbeställningar, som enligt 1939 års förslag beräknats
för garnisonsavdelningarna efter sammanslagningen, synes även mig otillräckligt
för tillgodoseende av garnisonssjukvården, sådan den organiserats
enligt det till innevarande års riksdag framlagda förslaget. Jag finner mig
därför böra tillstyrka, att ytterligare en dylik beställning upptages för dessa
avdelningar. Avlöningen till denne torde emellertid böra bestridas från
medel under fjärde huvudtiteln. Med hänsyn till omorganisationen torde
det för närvarande vara svårt att avgöra, till vilken avdelning den nya befattningen
bör knytas. Erågan härom torde därför tills vidare få lämnas
öppen.

Beträffande medelsbehovet under budgetåret 1940/41 för bestridandet av
avlöningar till den personal, som avses för garnisonssjukvården med avlöning
från medel under fjärde huvudtiteln, får jag föreslå, att för budgetåret
1940/41 fastställes en särskild stat för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.
Såsom jag härovan under lantförsvarets avlöningsanslag vid
behandlingen av staten för fältläkarkåren anfört, torde till en början till
denna stat böra överföras en av de hittills för garnisonssjukhuset avsedda
regementsläkarbeställningarna. I anmärkning under staten torde i anslutning
därtill böra angivas, att denna beställning vid nuvarande innehavarens
avgång skall ersättas med en befattning som läkare vid kirurgiska eller
medicinska avdelningarna med ett arvode av 7,500 kronor. Å staten torde
vidare böra upptagas dels ett arvode å 7,500 kronor till den andre av de
två för garnisonsavdelningarna avsedda läkarna, dels ock arvoden å, i enlighet
med sjukvårdsstyrelsens förslag, 4,650 kronor till en läkare vid venerologiska
avdelningen, å 2,340 kronor till en ögonläkare samt med 2,440
kronor till en väbel, sistnämnda arvode med anmärkning att, därest för -

173

Kungl. Majda proposition nr 159.

månen av fri bostad åtnjutes, arvodet skall utgå med 1,740 kronor. Slutligen
torde å staten upptagas icke-ordinarie befattningar för tre underläkare
med avlöning enligt lönegraden Ex 22.

En i överensstämmelse härmed upprättad förslagsstat (se Bil. nr 93)
torde få föreläggas riksdagen för godkännande. Staten slutar å ett belopp
av 53,500 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna vid detta protokoll fogat förslag till stat för
karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar (se Bil. nr 93), att
gälla under budgetåret 1940/41,

dels ock till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 53,500 kronor.

Militärapoteket: Avlöningar, förslagsanslag.

[11.] Vid framläggandet av 1940 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,
punkten 186) erinrade jag, att Kungl. Majit genom beslut den 15 juni
1939 bemyndigat mig att tillkalla särskilda sakkunniga med uppgift att inom
departementet biträda med utredning rörande frågan örn organiserandet av
försvarsväsendets läkemedelsförsörjning m. m. I anledning därav tillkallade
sakkunniga1) hade den 29 december 1939 avgivit »Betänkande med förslag till
organisation av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning» (statens off. utredn.
1939:48), i vilket betänkande föreslagits, bland annat, att den centrala läkemedelsförsörjningen
skulle handhavas av ett särskilt organ, motsvarande det
nuvarande garnisonsapoteket. Vidare anförde jag, att det, sedan infordrade
yttranden över betänkandet inkommit, vore min avsikt att åter upptaga
nämnda fråga i och för avlåtande av proposition till riksdagen i ämnet. I avvaktan
därpå borde tills vidare i riksstatsförslaget för nästkommande budgetår
med ett allenast beräknat belopp av 80,000 kronor uppföras ett anslag för
ändamålet, förslagsvis benämnt »Garnisonsapoteket». Under åberopande
härav hemställde jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som sedermera komme att avlåtas, till Garnisonsapoteket
för budgetåret 1940/41 beräkna ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

Jag anhåller nu att få återkomma till denna fråga.

Över nämnda betänkande hava olika myndigheter och sammanslutningar
i anledning av remiss avgivit utlåtanden.

De. sakkunnigas förslag innebär i huvudsak följande: Inom arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse skulle inrättas en särskild avdelning, förslagsvis benämnd
läkemedelsavdelningen, för handläggning av ärenden rörande tillgodoseendet
av läkemedelsbehovet i första hand vid armén men jämväl vid marinen och *)

*) De sakkunniga hava varit generallotsdirektören T. P. J. Petersson, ordförande, apotekaren
A. Cedergren, majoren vid generalstabskåren N. L. V. Göth, verkställande direktören
i A.-B. Pharmacia C. E. Häggart, professor emeritus E. S. H. Key, föreståndaren
för garnisonssjukhusets i Stockholm apotek S. E. Svensson samt t. f. generalfältläkaren
D. M. Lindsjö.

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

flygvapnet. Marinförvaltningens sanitetsavdelning, flygförvaltningens sjukvårdssektion
samt häst- och veterinärbyrån inom arméförvaltningens intendenturdepartement
skulle därvid biträda läkemedelsavdelningen i dess arbete
genom att införskaffa och till läkemedelsavdelningen överlämna erforderliga
uppgifter för utarbetandet av planer och bestämmelser för tillgodoseendet av
läkemedelsbehovet för vederbörande försvarsgren. Såsom verkställande organ
skulle till läkemedelsavdelningens förfogande finnas ett statsapotek, vilket
skulle förse försvarsväsendet med dess behov av läkemedel såväl för den
dagliga förbrukningen i fredstid som för dess utrustningsbehov. Statsapoteket
skulle i lokalt hänseende vara anslutet till karolinska sjukhuset och jämväl
förse nämnda sjukhus med dess behov av läkemedel. Vidare skulle enligt förslaget
vid varje armén, marinen och flygvapnet tillhörande enhet allt efter
utrustningsbehovets storlek uppläggas större eller mindre läkemedelsförråd.
Omsättningen av de i dessa förråd förvarade läkemedlen skulle åstadkommas
dels genom förbrukning vid vederbörande förband dels ock genom leveranser
till vissa statliga eller statsunderstödda sjukhus. Slutligen hava de sakkunniga
avgivit förslag rörande anordnandet av de värnpliktiga apotekarnas utbildning.

Beträffande inrättandet av en läkemedelsavdelning i arméförvaltningen
sjukvårdsstyrelse har jag avgivit förslag i samband med min framställning
örn anvisande av medel under arméförvaltningens avlöningsanslag.

Vad därefter beträffar den av de sakkunniga föreslagna förrådsorganisationen
ute vid truppförbanden hava åtskilliga av de i ärendet hörda
myndigheterna givit uttryck för betänkligheter av skilda slag. Sålunda har
exempelvis medicinalstyrelsen ansett sig icke kunna tillstyrka de sakkunnigas
förslag i denna del utan föreslagit, att frågan måtte göras till föremål för fortsatt
utredning av medicinalstyrelsen och sjukvårdsstyrelsen i samråd. Icke
heller jag är beredd att på grundval av den nu föreliggande utredningen fatta
någon slutlig ståndpunkt till denna fråga, helst som de sakkunnigas förslag i
denna del mött rätt allvarliga gensagor. I likhet med medicinalstyrelsen
anser jag, att förevarande frågor böra göras till föremål för ytterligare överväganden
inom sjukvårdsstyrelsen, därvid naturligen samarbete bör äga rum
med medicinalstyrelsen. Förslag till de åtgärder, som på grundval av en sådan
undersökning kunna finnas lämpade för lösande av förrådsfrågan torde därefter,
i den mån så erfordras, av myndigheterna få underställas Kungl. Majis
prövning.

Vad beträffar frågan örn de värnpliktiga apotekarnas utbildning torde
denna få upptagas till omprövning i annat sammanhang.

Här återstår således att behandla frågan örn det av de sakkunniga föreslagna
statsapoteket.

Jag ber därvid att till en början få i korthet redogöra för det nuvarande
garnisonsapotekets organisation. Bestämmelserna härom återfinnas
i Kungl. Majis reglemente för garnisonssjukhuset i Stockholm den 13
december 1918. Enligt nämnda reglemente skall vid sjukhuset finnas ett
apotek, som förestås av den vid sjukhuset anställde apotekaren. Denne,
som förordnas av medicinalstyrelsen efter hörande av arméförvaltningens

175

Kungl. Majds proposition nr 159.

sjukvårdsstyrelse, är inför chefläkaren vid sjukhuset ansvarig för apotekets
skötsel och apoteksinventariernas noggranna vård. Apotekaren äger rättighet
att till riket införa apoteksvaror samt har till åliggande att bereda
och utlämna läkemedel dels till garnisonssjukhusets eget behov, dels efter
rekvisition av vederbörande läkare, tandläkare eller veterinär till i Stockholm
förlagda truppförband av armén och marinen dels ock efter särskilt
beslut av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för annat arméns behov.

Enligt den för garnisonssjukhuset i Stockholm gällande ordinarie staten
utgöres apotekets personal av

en apotekare, tillika föreståndare,
en biträdande apotekare och
en städerska.

Enligt särskilda Kungl. Maj:ts medgivanden finnas därutöver anställda

två extra apotekare,

ett laboratoriebiträde,

ett skrivbiträde,

ett extra apoteksbiträde och

en städerska.

Apoteksföreståndaren, biträdande apotekaren samt de två extra apotekarna
åtnjuta arvode med belopp motsvarande lön enligt lönegrad 20 i löneplanen Ca
av nu gällande militära avlöningsreglemente. Härutöver åtnjuter apoteksföreståndaren
ett föreståndararvode å 2,040 kronor örn året samt biträdande
apotekaren särskild ersättning med 61 kronor i månaden. Övrig personal åtnjuter
lön, laboratoriebiträdet och skrivbiträdet enligt lönegrad 7 respektive
lönegrad 2 i löneplanen MEx i militära icke-ordinariereglementet, samt det
extra apoteksbiträdet enligt lönegrad 4 av löneplanen MEo i samma reglemente.
Städerskorna åtnjuta arvode med 1,125 kronor för år ävensom portion
in natura.

Utöver nu nämnd personal tjänstgöra vid garnisonsapoteket fyra till fem
värnpliktiga apotekare, vilka där fullgöra sin fackt]änstgöring.

1 mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 15 juni 1939 i samband med
sakkunnigutredningens igångsättande framhöll jag, att det vore tveksamt,
huruvida en anordning innebärande att garnisonsapoteket i relativt oförändrat
skick överflyttades till karolinska sjukhuset för framtiden bomme att innebära
den ur försvarsväsendets synpunkt bästa lösningen i fråga om den militära
läkemedelsförsörjningen. 1 samband därmed erinrade jag om att det icke
syntes vara till fullo klarlagt, huruvida formen med ett eget apotek för försvarsväsendets
del vore den lämpligaste för läkemedelsförsörjningens organiserande
och omhänderhavande.

Såsom förut framhållits hava emellertid de sakkunniga föreslagit inrättandet
av ett statligt apotek för försvarsväsendets och karolinska sjukhusets
läkemedelsförsörjning. Vad till en början angår frågan om nödvändigheten överhuvud
av ett statligt apotek hava de sakkunniga som sin åsikt uttalat, att en
tillfredsställande ordning för läkemedelsförsörjningen vid försvarsväsendet
icke knnde grundas på leveranser från civilapotekon. Avgörande härför har

176

Kungl. Majus proposition nr 159.

ansetts vara, att dessa icke kunde förutsättas städse ligga inne nied så stora
lager som fordrades för att de, vid sidan av sina ordinarie uppgifter att sörja
för civilbefolkningens behov av läkemedel, jämväl skulle kunna fylla försvarsväsendets
dagliga behov och utrustningsbehov. Även örn civilapoteken kunde
fylla dagsbeliovet av läkemedel vid försvarsväsendets formationer i fredstid,
kunde de icke fylla utrustningsbehovet på kort tid efter anmaning, bland annat
beroende på att de icke ägde därför erforderlig tillverkningskapacitet. Även
örn det skulle vara möjligt för civilapoteken att tillgodose nu angivna behov
— något sorn icke vunne stöd av hittills gjorda erfarenheter — vore därmed
icke den frågan besvarad, örn försvarsväsendets läkemedelsförsörjning kunde
på nöjaktigt sätt ordnas utan hjälp av ett statligt apotek. En nyordning på
detta område måste nämligen jämväl innefatta, att tillgodoseendet av ersättningsbehoven
vid krigsfall kunde anses säkerställt. Härför fordrades, att redan
i fredstid grunden lades till den organisation, som skulle tillgodose försvarsväsendets
ersättningsbehov av läkemedel, samt att den personal, som skulle
utgöra stommen i en sådan organisation uttoges och underginge särskild utbildning.
För utbildningen av nämnda personal erfordrades enligt de sakkunnigas
mening tillgång till ett statligt apotek.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att örn den till inrättande föreslagna
läkemedelsavdelningen i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse skulle bliva i
i stånd att på ett effektivt sätt fullgöra sina uppgifter, fordrades att denna avdelning
ägde tillgång till ett apotek. Såsom stöd för sistnämnda uppfattning
hava de sakkunniga anfört:

Enligt vad utredningen funnit, skulle det icke lämpa sig, över huvud icke
vara möjligt att anlita ett eller flera civilapotek för att tillhandagå den föreslagna
läkemedelsavdelningen. Endast ett statsapotek, som får till uppgift
att centralt tillhandagå hela försvarsväsendet å läkemedelsområdet, kan förvärva
den kännedom om och den överblick över huru de spörsmål te sig i
praktiken, örn vilka läkemedelsavdelningen bör äga möjlighet att från apotek
kunna inhämta upplysning. Endast ett statsapotek med de resurser ett sådant
bör förfoga över, kan äga möjlighet att betjäna läkemedelsavdelningen med
undersökningar, råd och upplysningar, varav den kan ha behov för att den
skall kunna rätt fullgöra sin uppgift. Endast ett statsapotek kan enligt utredningens
uppfattning komma att utgöra det instrument, varav de myndigheter
oundgängligen äro i behov, som ha att svara för planläggningsarbetet för försvarsväsendets
läkemedelsförsörjning.

De sakkunniga hava härefter ägnat en ingående behandling åt frågan, huruvida
det sålunda föreslagna statliga apoteket borde gestaltas enbart såsom
militärapotek eller om det lämpligen kunde tilläggas den dubbla uppgiften att
fylla såväl de militära behoven som ock vissa civila behov. De sakkunniga
hava härutinnan anfört följande:

Utredningen har vid övervägande av detta spörsmål bibragts den uppfattningen,
att ett centralt statsapotek, som har till uppgift att tillgodose försvarsväsendets
läkemedelsbehov i fred, kan, utan att denna uppgift behöver eftersättas,
jämväl fylla vissa civila läkemedelsbehov. En dylik kombination kan
ur militär synpunkt rent av vara en fördel.

Yarje plan för ordnandet av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning måste
innebära, att i fredstid vissa läkemedelsförråd skola uppläggas. Ett lands

177

Kungl. Majus proposition nr 159.

militära maktmedel måste vid hotande fara kunna snabbt försättas på krigsfot.
Dit lior jämväl, att samtliga förband oell formationer skola omedelbart
lid mobilisering äga tillgång till sitt utrustningsbehov av läkemedel. Yad
som erfordras härför måste alltså redan i fredstid finnas upplagt i för vederbörande
förband lätt tillgängligt förråd.

Läkemedel kunna emellertid ej lagras för huru lång tid som helst.-----

De böra följaktligen omsättas. De lager av läkemedel, som i fredstid böra
uppläggas för att utrustningsbehovet skall kunna omedelbart fyllas, äro av
den storleksordning, att endast en mindre del av de i dessa förråd ingående
läkemedlen kan bliva föremål för omsättning inom försvarsväsendet genom att
det dagliga läkemedelsbehovet för försvarets fredsorganisation fylles från
dessa förråd. Skall vad sålunda icke kan i fredstid förbrukas inom försvarsväsendet
bliva föremål för omsättning, måste man härför söka avnämare inom
den civila sjukvården.

Enda sättet att rationellt ordna denna omsättning torde vara att härför
anlita de offentliga sjukhusen. Härvid böra i första hand ifrågakomma sjukhus,
som ha statlig karaktär. En dylik medverkan för säkerställande av omsättningen
av de läkemedel, som ingå i försvarsväsendets iäkemedelsförråd,
synes ock utan större olägenheter kunna ordnas. I första hand ledes tanken
härvid till att för denna uppgift anlita det nyuppförda karolinska sjukhuset
i Stockholm.

Anlitandet av detta sjukhus för omsättning av läkemedelsförråden skulle
visserligen ej lösa omsättningsproblemet i dess helhet, men dock en avsevärd
del därav. Vad av dessa förråd ej lämpligen kan omsättas genom den dagliga
läkemedelsförbrukningen vid truppförbanden och vid karolinska sjukhuset,
torde, enligt vad av utredningen företagna undersökningar giva vid handen,
åtminstone till väsentlig del kunna omsättas vid statens sinnessjukhus och
serafimerlasarettet samt vid följande statsunderstödda sjukhus, nämligen akademiska
sjukhuset i Uppsala och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund. Måhända får man räkna med, att vissa av de i läkemedelsförråden ingående
icke hållbara läkemedlen icke heller på nu angivet sätt i erforderlig
omfattning kunna bliva föremål för omsättning. Utredningen finner det icke
möjligt att på grundval av tillgängliga uppgifter örn läkemedelsförbrukningen
vid förenämnda statliga och statsunderstödda sjukhus med någon högre grad
av sannolikhet förutsäga huru utvecklingen i detta avseende kan komma att
te sig. Skulle emellertid de statliga och statsunderstödda sjukhusen icke
kunna sörja för erforderlig omsättning av nu åsyftade slag av icke hållbara
läkemedel, torde den utvägen böra närmare övervägas att söka vid de icke
statsunderstödda sjukhusen få till stånd den förbrukning av dessa läkemedel,
som ej kan ernås vid förenämnda statliga och statsunderstödda sjukhus.
Utredningen har emellertid icke ansett vare sig möjligt eller erforderligt
att på frågans nuvarande stadium framlägga förslag i detta hänseende. Då
normala fredsförhållanden åter inträda, skall det måhända ej heller anses
erforderligt, att hela utrustningsbehovet av icke hållbara läkemedel uppläggas
i förråd.

Läget är alltså, att det alternativ, som uppställts såsom motförslag till
(lern av statsmakterna en gång redan godtagna principen att grunda försvarsväsendets
läkemedelsförsörjning pä ett till karolinska sjukhuset förlagt, för
dess och försvarsväsendets behov gemensamt apotek, eller att ordna denna
läkemedelsförsörjning genom civilapoteken, vid den företagna undersökningen
befunnits icke leda till en pålitlig och effektiv organisation; att en sådan i
stället bör grundas på, att läkemedelsförsörjningen i fredslid ombesörjes från
ett statsapotek; samt att för vinnande av omsättning av de Iäkemedelsförråd,

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 sami. Nr 159 . 298 40 12

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

som i fredstid måste uppläggas, försvarsväsendet är beroende av medverkan
av de civila sjukhusen, därvid karolinska sjukhuset i Stockholm i första hand
synts böra ifrågakomma,

Det måste vid nu anförda förhållanden kunna framföras mycket starka
skäl emot att över huvud sammankoppla militär och civil läkemedelsförsörjning
för att man skall kunna frångå de av 1930 års riksdag angivna riktlinjerna
för lösandet av nu föreliggande spörsmål.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att inrättandet av ett statsapotek
borde bliva ekonomiskt fördelaktigt för statsverket, enär kostnaderna för
läkemedelsförsörjningen vid försvarsväsendet därigenom skulle kunna begränsas
till anskaffningskostnaderna för erforderliga läkemedel, kostnaderna
för driften av statsapoteket samt kostnaderna för vård av och tillsyn över de
av de sakkunniga föreslagna läkemedelsförråden.

Skiljaktig mening har mot förslaget i denna del anförts av apotekaren

A. Cedergren, som reserverat sig mot förslaget örn garnisonsapotekets anslutning
till karolinska sjukhuset. Cedergren har i stället föreslagit, att ett
från karolinska sjukhuset skilt militärapotek skulle inrättas, vilket apotek
skulle lia till uppgift att upplägga försvarsväsendets utrustningsbehov, att utarbeta
förslag till utrustningar m. m. samt att leverera läkemedlen till försvarsväsendets
förband, skolor m. m. i Stockholm.

Flertalet av de hörda militära myndigheterna hava tillstyrkt inrättandet
av ett statsapotek med de funktioner som de sakkunniga föreslagit.

Chefen för armén har sålunda i sitt yttrande i förevarande hänseende anfört:

Såsom framgår av betänkandet (sid. 51—52) framhöll jag i mitt yttrande
den 20 februari 1939 över direktionens för karolinska sjukhuset anslagsäskanden
för budgetåret 1939—1940 nödvändigheten av att det i arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse inginge en personalorganisation för handläggning
av militärfarmaceutiska frågor, vilken organisation till fullo kunde motsvara
de krav, som med hänsyn till läkemedelsförsörjningens betryggande kunde
komma att ställas på densamma.

Beträffande arméförvaltningens förslag i vad avsåg garnisonsapotekets anslutning
till karolinska sjukhuset ställde jag mig tveksam till lämpligheten av
en sådan anordning och ansåg att denna fråga borde göras till föremål för en
ny utredning.

De särskilt tillkallade sakkunniga hava nu verkställt en grundlig utredning
av samtliga hithörande spörsmål.

På grund av de skäl, som därvid anförts för ett statligt apoteks anslutning
lill karolinska sjukhuset, samt icke minst med hänsyn till de erfarenheter
rörande försvarsväsendets läkemedelsförsörjning, som framkommit i samband
med intagande av den förstärkta försvarsberedskapen hösten 1939, får jag i
underdånighet tillstyrka det av de sakkunniga framlagda organisationsförslaget.

Chefen för Göta trängkår har yttrat:

Det torde få anses vara till full evidens bevisat, att försöket att genom
leveranskontrakt med civila apotek inom ett större eller mindre »anskaffningsområde»
fylla bristerna i läkemedelsutrustningen slagit mindre väl ut såsom
även de sakkunniga (sid. 60) framhållit. En dylik organisation skulle säkerligen
även vara ägnad att skapa en oreda i ett redan i sig brådskande mobiliseringsarbete,
för att ej tala örn den bristande tillförlitligheten i systemet.

179

Kungl. Majus proposition nr 159.

Central upphandling, central dispensering, depåer på flera platser i landet
jämte skapandet av en fast organiserad militärapotekarekår, i huvudsak såsom
utredningen föreslagit, synes mig vara den enda framkomliga vägen vid hithörande
frågors lösande.

Befälhavaren för norra militärområdet har ifrågasatt, om en sammankoppling
av statsapoteket med karolinska sjukhuset kunde ske utan men för den rent
militära uppgiften, som måste anses vara den primära och den viktigaste, samt
i stället föreslagit inrättandet av ett självständigt, centralt militärapotek.

Militärbefälhavaren på Gotland kiar anfört, att sammankoppling av ett militärt
statligt apotek med karolinska sjukhuset icke säkert vore till fördel för
försvarsväsendets behov. De skäl, som förebragts för en dylik anordning,
vore icke övertygande. Försvarsväsendet behövde säkert tillgång till ett eget
apotek, men detta kunde åstadkommas på annat sätt, t. ex. såsom reservanten
i utredningen föreslagit. Chefen för läkemedelsavdelningen kunde på så vis
på ett helt annat sätt tillgodose de militära intressena än om han skulle vara
chef för karolinska sjukhusets apotek och där deltaga i vetenskapligt arbete
för sjukhusets räkning.

Chefen för kustflottan har framhållit, att det syntes honom uppenbart, att
ett statligt apotek vore erforderligt för försvarsväsendets läkemedelsförsörjning.
Likaså vore det uppenbart, att apoteket borde kombineras med statlig
sjukvårdsinrättning, örn överhuvudtaget någon säkerhet skulle vinnas för att
de lagrade läkemedlen skulle kunna omsättas.

Arméförvaltningen har framhållit, att en av förutsättningarna för att det
föreslagna apotekets verksamhet skulle bliva ekonomiskt fördelaktig för statsverket
vore att apoteket finge ombesörja läkemedelsleveranser jämväl till
karolinska sjukhuset och andra statliga inrättningar. Förutom de ekonomiska
fördelar, som den föreslagna organisationen skulle medföra, syntes erforderlig
omsättning av läkemedelsförråden därigenom kunna ske avsevärt lättare än
om apoteket skulle tillgodose allenast militära läkemedelsbehov. Mot det av
reservanten avgivna förslaget örn inrättandet av ett från karolinska sjukhuset
skilt militärapotek har arméförvaltningen framhållit, att en dylik organisation
utan tvivel skulle kräva en personal som endast obetydligt understege den
som föreslagits för ett statsapotek med de av de sakkunniga föreslagna arbetsuppgifterna.
Arméförvaltningen har slutligen föreslagit, att apoteket med
hänsyn till dess organisation och uppgifter skulle erhålla benämningen
»Militärapoteket».

De hörda civila myndigheterna hava — i den mån denna fråga upptagits
till bedömande -— utan undantag tillstyrkt förslaget i denna del. Härvid
må omnämnas, att medicinalstyrelsen, som redan tidigare tagit ställning
till denna fråga, i likhet med de sakkunniga ansett, att ett apotek vore nödvändigt
för försvarsberedskapens säkerställande och att ett enbart militärapotek
därvid icke vore tillfyllestgörande.

Karolinska sjukhusets direktion har i sitt utlåtande funnit sig icke hava anledning
att framställa någon erinran mot utredningens förslag i denna del,
vilket i huvudsak anslöte sig till de av riksdagen godkända riktlinjerna.

180

Kungl. Majus proposition nr 159.

Samtliga hörda sammanslutningar hava avstyrkt förslaget i denna del.

Apotekarsocietetens direktion har sålunda avstyrkt förslaget örn ett sammankopplande
av det militära apoteket med ett apotek vid karolinska sjukhuset
samt i stället föreslagit, att garnisonsapoteket i Stockholm skulle bibehållas
såsom ett militärt centralapotek, lydande under arméförvaltningen och
tills vidare förlagt i den serafimerlasarettet tillhöriga fastighet, vari det för
närvarande är inrymt, samt att vid karolinska sjukhuset skulle inrättas ett särskilt
sjukhusapotek, för vilket ändamål erforderlig del av de för apoteksändamål
vid nämnda sjukhus avsedda lokalerna skulle ställas till förfogande.

Centralstyrelsen för Sveriges apotekarförbund har ansett, att anslutningen
av garnisonsapoteket till karolinska sjukhuset icke kunde betraktas annat än
som ett palliativ, samt hemställt, att frågan örn försvarsväsendets läkemedelsförsörjning
och det militära apoteksväsendets organisation måtte göras till
föremål för en förnyad, förutsättningslös utredning.

Föreningen de svenska läkemedelsfabrikanterna har uttalat sin betänksamhet
mot garnisonsapotekets förläggande till karolinska sjukhuset samt i detta
hänseende anfört:

I sistnämnda hänseende vilja vi framhålla vådan av att förlägga en militär
institution med lager av förnödenheter för krigsmakten inom ett sjukhusområde,
varigenom ett visst sken av berättigande för sjukhusområdets bombarderande
kunde tillskapas. Men även i motsatt riktning tillskapas onödiga
risker i det att i praktiken ju på sistone visat sig, att större sjukhusanläggningar,
vilka äro lätt synliga från luften, blivit utsatta för direkt bombardemang.
Härigenom föreligger en risk för de militära, till garnisonsapoteket
förlagda läkemedelsförråden.

Yad beträffar organisationen av det föreslagna statsapoteket hava de
sakkunniga framhållit, att de militärfarmaceutiska arbetsuppgifter, som skulle
tillkomma detsamma, komme att bliva av betydligt större omfattning än motsvarande
arbetsuppgifter vid det nuvarande garnisonsapoteket. Därtill komme
den betydande leveransen av läkemedel till karolinska sjukhuset. Med hänsyn
härtill har personalen vid statsapoteket föreslagits skola utgöras av:

1 apoteksföreståndare,

1 biträdande apoteksföreståndare,

4 apotekare,

1 tekniskt biträde,

4 apoteksbiträden,

1 kontorsbiträde,

1 kassaförvaltare,

1 expeditionsunderofficer och

2 städerskor.

Den farmaceutiskt utbildade personalen vid apoteket skall enligt förslaget
åtnjuta arvode motsvarande lön enligt nedan angivna lönegrader i löneplanen
Ca i gällande militära avlöningsreglemente. Det tekniska biträdet föreslås
skola vara ordinarie befattningshavare med lön enligt nyssnämnda lönegrad.

181

Kungl. Majsts proposition nr 159.

Övrig personal vid apoteket föreslås med undantag av kassaförvaltaren, expeditionsunderofficeren
och städerskorna skola avlönas enligt militära ickeordinariereglementet.
Kassaförvaltaren och expeditionsunderofficeren förutsättas
skola vara pensionerade underofficerare i arvodesbefattning med ett
årligt arvode av 2,130 kronor. Städerskorna föreslås skola åtnjuta lön enligt
den av direktionen för karolinska sjukhuset antagna löneplanen eli.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle den sålunda vid apoteket anställda
personalen upptagas å en särskild stat enligt följande personalförteckning:

Befattning A. Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad eller arvode

1 tekniskt biträde ............................................................... Ca 7

B. Personal med arvoden.

Civil personal.

1 apoteksföreståndare, arvode ................................................ Ca 26

1 biträdande apoteksföreståndare, arvode ................................. Ca 22

4 apotekare, arvode ............................................................... Ca 20

Pensionerad personal.

1 kassaförvaltare .................................................................. 2,130

1 expeditionsunderofficer ...................................................... 2,130

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

4 apoteksbiträde!! ............................................................... MEo 4

1 kontorsbiträde .................................................................. MEo 4

2 städerskor ........................................................................ eU 4.

Avlöningskostnaderna för personalen vid statsapoteket hava av de sakkunniga
beräknats till i runt tal 82,000 kronor. Den vid apoteket anställda
farmaceutiskt utbildade personalen skall enligt de sakkunnigas förslag icke
komma i åtnjutande av pension från statsverket utan i stället från de inom apotekarsammanslutningarna
befintliga pensioneringsfonderna. Medel till nämnda
pensioneringsfonder erhållas dels genom uttaxering av s. k. allmän avgift från
apoteken dels genom personliga avgifter från legitimerade apotekare och
farmacie kandidater. De sakkunniga hava föreslagit att, då den farmaceutiska
personalen vid statsapoteket förutsättes skola uppehålla sina befattningar
därstädes endast förhållandevis kort tid för att därefter övergå till civila
apotekstjänster, personalens pensionsrätt från de nämnda fonderna borde
uppehållas jämväl under tjänsten vid statsapoteket. För detta ändamål borde
staten till dessa fonder inbetala en avgift, som enligt försäkringstekniska
grunder kunde anses motsvara de utfallande pensionerna. Denna avgift har
av de sakkunniga beräknats till i runt tal 1,000 kronor för varje apotekare
eller till omkring 6,000 kronor för hela den farmaceutiska personalen vid statsapoteket.

Föreståndaren för statsapoteket, vilken enligt förslaget tillika skall vara
föreståndare för läkemedelsavdelningen vid arméförvaltningens sjukvårds -

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

styrelse, Ilar av de sakkunniga föreslagits skola tillsättas av sjukvårdsstyrelsen
på förslag av apoteksbefordringsnämnden samt efter hörande av medicinalstyrelsen
och direktionen för karolinska sjukhuset. Övriga farmaceutiska befattningar
skulle tillsättas av sjukvårdsstyrelsen efter förslag av apoteksföreståndaren;
biträdespersonalen skulle tillsättas av apoteksföreståndaren.

Av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna har arméförvaltningen
förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget till personalstat för statsapoteket.
Ämbetsverket har emellertid ifrågasatt, huruvida icke med hänsyn
till det ansvar i förvaltningshänseende nr. m. som kornme att påvila statsapotekets
föreståndare, denne lämpligen borde förordnas av Kungl. Majit.

Medicinalstyrelsen har likaledes förklarat sig intet hava att erinra mot
personalförslaget men gentemot de sakkunniga föreslagit, att föreståndaren
skulle förordnas av Kungl. Majit efter förord av medicinalstyrelsen, sedan
apotekarbefordringsnämnden, sjukvårdsstyrelsen och karolinska sjukhusets
direktion yttrat sig i ärendet.

Riksräkenskapsverket har i avgivit yttrande i anledning av de sakkunnigas
förslag i fråga örn den farmaceutiskt utbildade personalens vid statsapoteket
avlönings- och pensionsförhållanden anfört följande:

En dylik anordning, som skulle innebära ett avsteg från de inom statsförvaltningen
i allmänhet tillämpade avlönings- och pensioneringsprinciperna,
kan riksräkenskapsverket icke förorda. Visserligen finnas inom försvarsväsendet
åtskilliga genom förordnande tillsatta beställningar, i vilka utgår
arvode motsvarande lön. Formellt sett äro dessa beställningar att betrakta
såsom ordinarie beställningar, vilka tillsättas genom förordnande tillsvidare.
Innehavarna åtnjuta sålunda ej pensionsrätt i dessa beställningar utan kvarstå
i sina innehavande fullmaktsbeställningar, vilka under tiden uppehållas
genom vikariatsförordnanden. Såsom framgår av 1936 års lönekommittés betänkande
med förslag till militärt avlöningsreglemente (statens off. utredn.
1938: 55; sid. 70) har denna anordning av de militära myndigheterna motiverats
med att då ifrågavarande befattningar endast under kortare tid borde
uppehållas av en och samma person och sålunda relativt täta personbyten
måste förekomma, det icke syntes vara fullt ändamålsenligt, att beställningarna
tillsattes medelst fullmakt. Lönekommittén, som icke blivit övertygad örn de
anförda skälens bärighet, nöjde sig emellertid för det dåvarande med att
förorda en närmare prövning av hithörande spörsmål i samband med en blivande
arvodesreglering. Under sådana förhållanden kan det icke vara lämpligt,
att den nu kritiserade anställningsformen utsträckes till nya områden av
statsförvaltningen, allra helst några övertygande skäl härför enligt riksräkenskapsverkets
mening icke blivit av de sakkunniga anförda.

Därest man, innan den nya statsapoteksorganisationen blivit slutligt prövad,
finner sig böra anställa apotekspersonalen under mindre fasta former, har
man att välja mellan anställning med visst av Kungl. Majit till siffran bestämt
arvode (utan rätt till s. k. ålderstillägg och utan pensionsrätt) eller ock
anställning såsom extra ordinarie, i vilket fall pensionsfrågan automatiskt
löses enligt de för statens extra ordinarie tjänstemän fastställda reglerna.
Skulle det befinnas önskligt att såsom ett provisorium bibehålla arvodesformen
utan att fördenskull beröva vederbörande möjligheten till pension för
sig och sina efterlevande, torde så kunna ske genom att staten ställer i utsikt
viss pension efter skälighetsprövning i varje särskilt fall. Däremot kan
riksräkenskapsverket icke tillstyrka, att staten skulle lämna årligt bidrag

183

Kungl. Majis proposition nr 159.

till en enskild pensionsfond, när statens strävanden under senare år tvärtom
gått ut på att avveckla den pensioneringsverksamhet, som för statstjänstemäns
räkning bedrivits av enskilda pensionskassor.

Försvarsväsendets lönenämnd bär ifrågasatt huruvida icke den biträdande
apoteksföreståndaren och de fyra apotekarna borde inplaceras såsom extra
tjänstemän i löneplanen MEx samt vidare anfört:

Med hänsyn till förhållandet mellan löneklasserna å Ca-löneplanen och
MEx-löneplanen skulle i sådant fall lönegraderna Mex 24, respektive MEx 22
komma till användning.

Tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet upptager ej beställning
för tekniskt biträde i lönegraden Ca 7, varför ett bifall till de sakkunnigas
förslag i denna del skulle kräva ändring av tjänsteförteckningen.
Med hänsyn till de med ifrågavarande befattning förbundna arbetsuppgifterna
och i betraktande av att ordinarie beställningar under rådande förhållanden
endast med största försiktighet böra ifrågakomma, finner lönenämnden, att
för nu avsedda tjänstegöromål lämpligen ett extra ordinarie laboratoriebiträde
(MEo 7) bör komma till användning.

Å tjänsteförteckningen till militära icke-ordinariereglementet förekommer
ej befattning såsom apoteksbiträde. På grund härav och då för detta speciella
fall någon ändring i tjänsteförteckningen ej torde böra ske, anser lönenämnden
att ifrågavarande biträden kunna benämnas kontorsbiträden.

Vad slutligen angår kassaförvaltaren och de två städerskorna har lönenämnden
ej funnit anledning till erinran mot vad de sakkunniga föreslagit.

I övrigt föranleder det remitterade betänkandet icke något lönenämndens
vidare yttrande i annan mån, än att det kan ifrågasättas huruvida icke ifrågavarande
befattningshavare lämpligen kunde hänföras till de civila avlöningsreglementena.

Allmänna lönenämnden har beträffande löneställningen för den apoteksutbildade
personalen vid statsapoteket i avgivet utlåtande anfört:

Med den av utredningen föreslagna anordningen skulle den ifrågavarande
personalen erhålla arvodesavlöning, varvid emellertid arvodena skulle utgå
enligt viss lönegrad. Härigenom skulle befattningshavarna kunna erhålla
ålderstillägg, varjämte avses att rörligt tillägg skulle komma att utgå på lönebeloppen.
En dylik ersättningsform är jämförelsevis ovanlig, men i förevarande
fall synas vissa skäl tala till förmån för densamma. Lönenämnden
vill härutinnan framhålla, att de ifrågavarande befattningarna äro avsedda
att rekryteras med personal, som efter viss tids tjänstgöring vid statsapoteket
övergår till verksamhet vid de privata apoteken Med hänsyn härtill
förefaller det lönenämnden befogat, att de även under anställningen vid
statsapoteket äga delaktighet i apotekarkårens pensionsinrättningar. På grund
av det anförda vill lönenämnden icke motsätta sig utredningens förslag, att
ifrågavarande befattningshavare erhålla arvoden motsvarande lön enligt vissa
lönegrader. I betraktande av att staten förutsattes skola erlägga pensionsavgifter
för den nu berörda personalen till apotekarkårens pensionsfonder,
bör dock enligt lönenämndens mening avdrag göras med belopp motsvarande
tjänste- och familjepensionsavdragen för ordinarie tjänsteman i vederbörande
lönegrad.

Vad härefter angår de av utredningen förordade lönegraderna för den
apoteksutbildade personalen, vill lönenämnden till en början framhålla, att
enligt nämndens mening för såväl sagda personal som övriga tjänstemän vid
statsapoteket böra tillämpas do civila och icke de militära avlöningsförfattningarna.
För farmaceut-personalen skulle sålunda lönegraderna A 26, A 22

184

Kungl. Majus proposition nr 159.

oell A 20 komma ifråga. Huruvida en dylik löneställning är lämpligt avvägd,
är för lönenämnden svårt att med bestämdhet bedöma, helst som några uppgifter
rörande löneförhållandena för motsvarande personal vid de privata
apoteken icke av utredningen lämnats. Såvitt lönenämnden av under hand
inhämtade upplysningar i sistberörda hänseende kunnat finna, synes dock
icke något vara att erinra mot att arvodena åtminstone tillsvidare i avvaktan
på närmare erfarenheter rörande befattningshavarnas åligganden bestämmas
enligt nyssnämnda lönegrader, ehuru som ovan framhållits med frånräknande
av vederbörliga pensionsavdrag. I fråga örn andra avlöningsförmåner än
själva lönen förutsätter lönenämnden, att de för motsvarande ordinarie tjänstemän
gällande bestämmelserna skola tillämpas.

Hörande löneställningen för övrig personal vid militärapoteket har lönenämnden
icke haft annat att erinra än att det tekniska biträdet tillsvidare
borde erhålla allenast extra ordinarie anställning med placering i lönegraden
Eo 7.

Apotekarsocietetens direktion har rörande frågan örn pensioneringen av
den farmaceutiska personalen vid statsapoteket med hänsyn till att personalen
i fråga kunde beräknas komma att söka privilegium å självständigt apotek,
medgivit, att pensioner till ifrågavarande personal finge utgå ur apotekarnas
pensioneringsfond, under förutsättning dock att förutom erforderlig årlig
summa från statsverket föreskrivna personliga månadsavgifter erlades till
fonden.

Av den av de sakkunniga förebragta utredningen samt innehållet i flertalet
däröver avgivna yttranden torde få anses framgå, att den militära läkemedelsförsörjningen
för att kunna tillfredsställande fungera kräver, att för dess omhänderhavande,
liksom nu är fallet, finnes ett statligt apotek.

Beträffande frågan om detta apotek bör ha karaktären av ett självständigt
militärapotek, avsett att i såväl fred som krig tjäna uteslutande militära ändamål,
eller örn detsamma kan tilläggas jämväl andra uppgifter, hava i viss mån
olika meningar försports. De sakkunniga hava föreslagit, att statsapoteket
skulle tilläggas den dubbla uppgiften att förse såväl försvarsväsendet som
karolinska sjukhuset med dess behov av läkemedel. En reservant bland de
sakkunniga samt ett par av de hörda militära myndigheterna ävensom de
hörda facksammanslutningarna hava däremot hävdat, att det statliga apoteket
borde hava formen av ett självständigt, från karolinska sjukhuset skilt militärapotek.
De av de sakkunniga till stöd för sitt förslag framlagda skälen
synas mig emellertid vara väl grundade och äga dessutom stöd i riksdagens
tidigare uttalade mening. Några övertygande skäl för att ett självständigt
militärapotek skulle ställa sig fördelaktigare vare sig ur ekonomisk eller
praktisk synpunkt hava icke förebragts; tvärtom tala åtskilliga skäl för motsatsen.
För egen del ansluter jag mig därför till de sakkunnigas mening,
att statsapoteket bör omhänderhava läkemedelsförsörjningen såväl för försvarsväsendet
som för karolinska sjukhuset. I enlighet med arméförvaltningens
förslag sjures det av de sakkunniga föreslagna statsapoteket lämpligen
böra benämnas »militärapoteket».

185

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

På grund av vad sålunda anförts får jag föreslå, att det nuvarande garnisonsapoteket
i Stockholm ombildas till ett centralt statsapotek, benämnt
militär apoteket. Detta apotek bör hava som sin främsta uppgift att vara
ett verkställande organ för den till inrättande inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
föreslagna läkemedelsavdelningen samt även i övrigt erhålla de
uppgifter i stort som av de sakkunniga föreslagits. Lokalt föreslås militärapoteket
skola förläggas till den för ändamålet redan uppförda nybyggnaden
i anslutning till karolinska sjukhuset.

Den av de sakkunniga föreslagna personaluppsättningen vid militärapoteket
innebär i jämförelse med den nuvarande personalen en ökning med två
apotekare, tre apoteksbiträde^ en kassaförvaltare och en expeditionsunderofficer.
Härjämte skulle finnas ett kontorsbiträde i stället för ett skrivbiträde.
Det av de sakkunniga föreslagna tekniska biträdet motsvaras av det nuvarande
laboratoriebiträdet. De omfattande och krävande arbetsuppgifter, som förutsättas
skola åvila militärapoteket, synas emellertid kräva, att vid apoteket
finnes tillgång på personal i den utsträckning de sakkunniga föreslagit, varför
jag icke har något att erinra mot storleken av den sålunda föreslagna personalen.
De sakkunnigas förslag, att föreståndaren för läkemedelsavdelningen
och militärapoteket skulle tillsättas av sjukvårdsstyrelsen på förslag av apotekarbefordringsnämnden
samt efter hörande av medicinalstyrelsen och direktionen
för karolinska sjukhuset, anser jag emellertid knappast lämpligt.
Såsom arméförvaltningen och medicinalstyrelsen föreslagit, torde i stället
nämnde befattningshavare böra förordnas av Kungl. Majit. Förordnandet
torde böra ske på förord av sjukvårdsstyrelsen samt efter hörande av
medicinalstyrelsen, apotekarbefordringsnämnden och karolinska sjukhusets
direktion. Övriga befattningar vid militärapoteket torde böra tillsättas på sätt
de sakkunniga föreslagit.

Rörande det av de sakkunniga föreslagna lönesystemet för den apoteksutbildade
personalen vid apoteket har jag icke annat att erinra än att jag i
likhet med allmänna lönenämnden finner att för såväl sagda personal som
övriga tjänstemän vid apoteket de civila avlöningsförfattningarna böra tilllämpas.
Jag får sålunda förorda, att den apoteksutbildade personalen kommer
i åtnjutande av arvode motsvarande lön, apoteksföreståndaren enligt lönegrad
A 26, biträdande apoteksföreståndaren enligt lönegrad A 22 och övriga
apotekare enligt lönegrad A 20.

Den farmaceutisk! utbildade personalen förutsättes enligt förslaget komma
att uppehålla sina befattningar vid militärapoteket endast förhållandevis kort
tid för att därefter övergå till civila apotekstjänster. Ifrågavarande personal
synes därför böra bibehållas vid rätten till pension från de inom apotekarsammanslutningarna
befintliga pensioneringsfonderna. I likhet med de sakkunnigas
av allmänna lönenämnden och apotekarsocietetens direktion tillstyrkta
förslag anser jag därför, att statsverket för att vidmakthålla berörda
pensionsrätt för den farmaceutiskt utbildade personalen bör till berörda
pensionera ngsf ond er inbetala en avgift, som enligt f örsäkri ngs tekniska grunder
anses motsvara de utfallande pensionerna. Vid sådant förhållande anser jag

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

emellertid i likhet med allmänna lönenämnden, att från de för sagda personal
föreslagna arvodena avdrag bör göras med belopp motsvarande tjänste- och
familjepensionsavdragen för ordinarie tjänstemän i vederbörande lönegrad. De
sakkunniga hava beräknat nyssnämnda pensionsavgift till apotekarpensioneringsfonderna
till omkring 6,000 kronor för hela den farmaceutisk! utbildade
personalen vid militärapoteket. Till frågan örn härför erforderlig medelsanvisning
ber jag att få återkomma i det följande.

Beträffande den av de sakkunniga för biträdespersonalen vid apoteket föreslagna
löneplaceringen har jag med ovannämnda förbehåll för att densamma
bör avlönas efter de civila avlöningsförfattningarna icke annat att erinra än
att det tekniska biträdet i likhet med vad allmänna lönenämnden föreslagit
tillsvidare bör erhålla allenast extra ordinarie anställning med placering i
lönegraden Eo 7 samt att städerskorna torde böra i staten uppföras som betjäningspersonal.
Städerskornas avlöning torde böra bestämmas till samma
belopp som utgår till karolinska sjukhusets städerskor.

De sakkunniga hava beräknat inkomsterna vid militärapoteket till i runt tal
360,000 kronor. På sätt de sakkunniga föreslagit och riksräkenskapsverket tillstyrkt
torde dessa inkomster böra inlevereras till statsverket under särskild
inkomsttitel, benämnd »Inkomster från militärapoteket». Härutinnan torde
chefen för finansdepartementet komma att i annat sammanhang framlägga
förslag.

Utgifterna för apoteket böra lämpligen upptagas under två särskilda anslag
under fjärde huvudtiteln, benämnda det ena Militärapoteket: Avlöningar och
det andra Militärapoteket: Omkostnader. Anslagen böra vara av förslagsanslags
natur. Till fragan örn medelsbehovet under omkostnadsanslaget ber
jag att få återkomma i det följande. Avlöningskostnaderna för apotekspersonalen
enligt den av mig föreslagna organisationen beräknas uppgå till
88,200 kronor. I anslutning till anslagsberäkningen har jag låtit upprätta förslag
till stat för militärapoteket (Bil. nr 94) och torde ifrågavarande förslagsstat
få underställas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, med godkännande av bifogade förslag till stat för militärapoteket
(Bil. nr 94), att tillämpas under budgetåret 1940/41, till
Militär apoteket: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 88,200 kronor.

Militärapoteket: Omkostnader, förslagsanslag.

[12.] De förut omnämnda sakkunniga hava på grundval av dels tillgängliga
uPP§i^er angående storleken av de läkemedelsförråd, som av deni föreslagits
skola upprättas, dels ock uppskattningen av ej mindre det dagliga läkemedelsbehovet
vid försvarsväsendets olika förband och formationer än även den förbrukning
av läkemedel, som kunde förväntas vid karolinska sjukhuset samt

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

vissa av de sakkunniga angivna statliga och statsunderstödda sjukvårdsinrättningar,
företagit beräkning av militärapotekets driftskostnader för nästkommande
budgetår. Enligt denna beräkning skulle sagda kostnader upptagas till
följande belopp:

Varuanskaffning ...................................

Avgifter till apotekarpensioneringsfonden
Vatten, gas, elektrisk ström och telefon ..

Expenser ............................................

Diverse omkostnader .............................

.......... kronor 283,500: —

.......... » 6,000: —-

........... » 3,600: —

........... » 1,000: —

........... » 7,200: —

Summa kronor 301,300: —

Arméförvaltningen har i avgivet yttrande förklarat sig icke hava något att
erinra mot den av de sakkunniga verkställda beräkningen av nämnda kostnader.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna för medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål har jag icke annan erinran att framställa än att anslaget i
riksstaten torde böra uppföras med ett till 300,000 kronor avrundat belopp.
Stat för anslaget torde i sinom tid få fastställas av Kungl. Maj:!

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen

att till Militär apoteket: Omkostnader för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Diverse.

19. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag.

[13.] Dyrtidstilläggsanslaget å fjärde huvudtiteln har i årets statsverksproposition
med hänsyn till det då ännu icke behandlade förslaget om lönereglering
för manskapet upptagits med ett till 100,000 kronor beräknat belopp.

Chefen för finansdepartementet kommer senare i dag att hemställa om avlåtande
av proposition till riksdagen angående nytt avlöningsreglemente för
fast anställt manskap vid försvarsväsendet i anslutning till förenämnda
förslag.

I anledning härav och då de blivande nya avlöningsbestämmelserna förmanskap
ej torde påkalla ändring av den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen
av förevarande anslag får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

188

Kungl. Majus proposition nr 159.

20. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag.

[14.] Av samma skäl, som angivits beträffande dyrtidstilläggsanslaget, har
även förevarande anslag i årets statsverksproposition upptagits med beräknat
belopp, 700,000 kronor.

Under åberopande av vad i nästföregående punkt anförts hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor.

Till vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Anders Broberg.

Kungl. Majus ''proposition nr 159.

189

Stat

för Generalitet»^.

Bil. nr 1.

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Inspektör för artilleriet, tillika
chef för artilleristabskåren . .

i

Ob 3

Chef för armén........

i

Ob 4

Generalfälttygmästare, tillika chef

Ob 3

| Arméfördelningscliefer.....

4

Ob 3

för fälttygkåren.......

i

Chef för Övre Norrlands trupper

1

Ob 3

Generalintendent, tillika chef för

Ob 3

! Inspektör för infanteriet ....

1

Ob 3

intendenturkåren ......

i

Avlöning till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 173 100: —

Summa förslagsanslag kronor 173100: —

Bil. nr 2.

Stat

för Generalstabskåren.

Antal

Lönegrad

Ordinarie beställningshavare.

Överadjutanter och stabsadjutanter.

Chef, tillika chef för arméstaben....................

i

Ob 2

Överste................................

i

Oa 6

Överstelöjtnanter...........................

5

Oa 5

Majorer.........................''.......

12

Oa 4

Kaptener...............................

36

Oa 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 510 300: —

Summa förslagsanslag kronor 510 300: —

190

Kungl. Majus proposition nr 159.

Stat

för Artilleristabsk&ren.

Bil. nr 3.

Ordinarie beställningshavare.

Antal

Lönegrad

Officerare.

Chef för artilleriets skjutskola.....

i

Oa 6

Överstelöjtnant.........

i

Oa 5

Överstelöjtnant eller major......

i

Oa 5 el. Oa 4

Majorer..........

3

Oa 4

Kaptener...........

5

Kaptener eller löjtnanter ....

2

Oa 3 el. Oa 2

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 123 800: —

Summa förslagsanslag kronor 123 800: —

Stat

för Fälttygkåren.

Bil. nr 4.

Ordinarie beställnings-

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

havare.

Officerare.

Överste............

Styresmän vid tygdepartementets

i

Oa 6

fabriker...........

3

Oa 6

Tygförvaltare av 1. klassen . .

ii

Ca 18

Överstelöjtnanter ......

3

Oa 5

Tygförvaltare av 2. »

12

Ca 15

Majorer..........

4

Oa 4

Departementsskrivare.....

2

Ca 17

Kaptener......

21

Oa 3

Tygverkmästare av 1. klassen . .

32

Ca 17

Tygverkmästare av 2. » . ..

5

Ca 14

Civilmilitär personal.

Tyghantverkare av 1. »

18

Ca 14

Tyghantverkare av 2. »

70

Ca 12

Tygmgenjörer av 1. klassen . .

7

Ca 27

Tygskrivare..........

6

Ca 12

Tygingenjör av 2. klassen . . .

1

Ca 24

Fortmaskinister........

7

Ca 12

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1 234 700: —

Summa förslagsanslag kronor 1 234 700: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

191

Stat

för Fortiflkationskåren.

Bil. nr 5.

Ordinarie beställnings-

An-

tal

Lönegrad

Underofficerare.

An-

tal

Lönegrad

havare.

Fanjunkare..........

10

UO 2

Officerare.

Sergeanter ..........

3

UO 1

Chef, tillika chef för arméförvalt-

Clvllmilltär personal.

ningens fortifikationsstyrelse .

i

Ob 3

Överste............

i

Oa 6

Fortifikationskassörer.....

4

Ca 18

Överstelöjtnanter.......

2

Oa 5

Departementsskrivare.....

1

Ca 17

Majorer............

5

Oa 4

Övermaskinist.........

1

Ca 15

Kaptener......... .

ii

Oa 3

Förste montör.........

1

Ca 12

Löjtnanter...........

5

Oa 2

Montör............

1

Ca 7

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 329 700: —

Summa förslagsanslag kronor 329 700: —

Anni. 1. Vid nuvarande innehavares avgång skall beställningen såsom chef, tillika chef för
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, utbytas mot en beställning såsom chef för
fortifikationskåren, tillika chef för arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, i lönegrad
Ob 2.

Anin. 2. En av majorsbeställningarna må tillsättas endast under förutsättning, att Kungl. Maj:t
förordnar, att befattningen såsom chef för flygvapnets byggnadsavdelning skall
upprätthållas av beställningshavare å fortifikationskårens stat.

Anm. 3. I mån av avgång skall antalet fortifikationskassörer minskas till 3.

Stat

för Intendenturkåren. 1

Bil. nr 6.

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

Ordinarie beställnings-

Underofficerare.

havare.

Officerare.

Överstar ...........

Överstelöjtnanter.......

Styresman vid arméns centrala

beklädnadsverkstad.....

Maj orer............

Kaptener...........

Löjtnanter...........

2

5

1

10

66

8

Oa 6
Oa 5

Oa 5
Oa 4
Oa 3

Oa 2

Förvaltare...........

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

Manskap.

Furirer............

Clvllmilltär personal.

Departementsskrivare.....

56

6

12

22

2

UO 3
UO 2
UO 1

Ma. 4

Ca 17

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 1 217 800: —

2. Tjänstgöringstraktamenten till intendents- och förvaltaraspiranter under

tjänstgöring utom förläggningsorten, förslagsvis............ » 50 000: —

3. Ansvarsarvode till andra officerare och underofficerare än intendents- och
förvaltaraspiranter, vilka utan att tillhöra intendenturkåren förordnas att
uppehålla antingen befattning, varmed är förenat uppdrag såsom chef för
kassaförvaltning, eller ock befattning, vilken är avsedd för förvaltare eller

för regementskassör, förslagsvis.................... » 10 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 277 800: —

192

Kungl. Majda proposition nr 159.

Bil. nr 7.

Stat

för Fältläkarkåren.

An-

Lönegrad

Lönegrad

A. Ordinarie beställnings-havare.

tal

arvode

tal

resp.
arvode 1

Civilmilitär personal.

1 Generalfältläkare .......

i

Cb 3

Bataljonsläkare vid

Överfältläkare.........

i

Ca 30

Militärbefälet på Gotland . .

i

Ca 22

Fältläkare vid

Staben vid Övre Norrlands

första arméfördelningen . . .

i

Ca 28

trupper..........

2

Ca 22

andra arméfördelningen . . .

i

Ca 28

Svea livgarde........

1

Ca 22

tredje arméfördelningen . . .

i

Ca 28

Livregementets grenadjärer .

1

Ca 22

fjärde arméfördelningen . . .

i

Ca 28

Livgrenadjärregementet . . .

1

Ca 22

Staben vid Övre Norrlands

Jämtlands fältjägarregemente .

1

Ca 22

trupper..........

i

Ca 28

Norra skånska infanterirege-

Regementsläkare vid

mentet..........

1

Ca 22

Sjukvårdsstyrelsen......

i

Ca 26

Södra skånska infanterirege-

Sjukvårdsinspektionen ....

2

Ca 26

mentet..........

1

Ca 22

Militärbefälet på Gotland . .

1

Ca 26

Upplands regemente.....

1

Ca 22

Staben vid Övre Norrlands

Skaraborgs regemente ....

1

Ca 22

trupper..........

2

Ca 26

Södermanlands regemente , .

1

Ca 22

Svea livgarde........

1

Ca 26

Kronobergs regemente ....

1

Ca 22

Värmlands regemente ....

1

Ca 2(1

Jönköpings-Kalmar regemente

1

Ca 22

Livregementets grenadjärer . .

1

Ca 26

Dalregementet........

1

Ca 22

Livgrenadjärregementet . . .

1

Ca 26

Hälsinge regemente.....

1

Ca 22

Jämtlands fältjägarregemente .

1

Ca 26

Älvsborgs regemente .

1

Ca 22

Norra skånska infanterirege-

Hallands regemente .

1

Ca 22

mentet..........

1

Ca 26

Bohusläns regemente

1

Ca 22

Södra skånska infanterirege-

Västerbottens regemente . .

1

Ca 22 |

mentet..........

1

Ca 26

Västernorrlands regemente . .

1

Ca 22 i

Upplands regemente.....

1

Ca 26

Livregementet till häst .

1

Ca 22 [

Skaraborgs regemente ....

1

Ca 26

Skånska kavalleriregementet .

1

Ca 22

Södermanlands regemente . .

1

Ca 26

Livregementets husarer . . .

1

Ca 22 i

Kronobergs regemente ....

1

Ca 26

Norrlands dragonregemente

1

Ca 22 1

Jönköpings-Kalmar regemente

1

Ca 26

Svea artilleriregemente .

1

Ca 22

Dalregementet........

1

Ca 26

Göta artilleriregemente .

1

Ca 22

Hälsinge regemente.....

1

Ca 26

Smålands arméartillerirege-

Alvsborgs regemente.....

1

Ca 26

melite........

1

Ca 22

Hallands regemente.....

1

Ca 26

Svea ingenjörkår

1

Ca 22

Bohusläns regemente.....

1

Ca 26

Göta ingenjörkår ......

1

Ca 22

Västerbottens regemente . . .

1

Ca 26

Sign alregementet

1

Ca 22

Västernorrlands regemente . .

1

Ca 26

Svea trängkår......

1

Ca 22

Svea artilleriregemente ....

1

Ca 26

Göta trängkår.....

1

Ca 22

Göta artilleriregemente . . .

1

Ca 26

Norrlands trängkår . . .

1

Ca 22

Wendes artilleriregemente . .

1

Ca 26

Skånska trängkåren . . .

1

Ca 22

Norrlands artilleriregemente

1

Ca 26

Krigsskolan (jämväl med skyl-

Smålands arméartillerirege-

dighet att meddela undervis-

mente...........

1

Ca 26

ning i militär hälsolära) . .

1

Ca 22

Karlsborgs luftvärnsregemente

1

Ca 26

Östgöta luftvärnsregemente .
Svea trängkår.....

1

1

Ca 26

Ca 26

B. Personal med arvoden.

Göta trängkår.......

1

Ca 2U

Civilmilitär personal.

Norrlands trängkår . .

1

Ca 26

Skånska trängkåren.....1

1

Ca 26

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren

25''

2 400 i

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 708110 —

2. Arvoden till ovanstående bataljonsläkare vid fältläkarkåren....... » 60 000: —

Transport kronor 768 110: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

193

3.

4.

6.

Transport

Arvoden, 1 500 kronor för bestridande av läkarvården vid ridskolan och 360
kronor för bestridande av läkarvården vid Herrevadsklosters remontdepå
Arvoden å 1 170 kronor till 2 regementsläkare och 2 bataljonsläkare på aktiv

stat i Boden...........................

Alderstillägg, 2 å 300 kronor, det ena efter 3 års och det andra efter 6
års väl vitsordad tjänst till bataljonsläkare vid fältläkarkåren, förslagsvis
............................

Dagarvoden till bataljonsläkare vid fältläkarkåren

a) å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 16 bataljonsläkare ....

b) å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 9 bataljonsläkare.....

Summa förslagsanslag

kronor 768 110: —
» 1 860: —
» 4 680: —

» 7 500: —

» 14 400: —

■> 4 050: —

kronor 800 600: —

Anm. 1. Beställningen såsom bataljonsläkare vid Svea artilleriregemente indrages vid nuvarande
innehavarens avgång.

Anin. 2. Antalet arvoden för bataljonsläkare vid fältläkarkåren är beräknat jämväl för beställningshavare,
vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning. Icke-ordinarie
arvodesbefattningar må tillsättas endast i mån av avgång bland de ordinarie beställningshavarna.

Anm. S. Under punkt 4 angivet arvode utgår endast till sådan regements- eller bataljonsläkare
i Boden, som före den 1 juli 1939 åtnjutit dylikt arvode, och får endast bibehållas,
så länge vederbörande kvarstår i den befattning, för vilken han vid nämnda tidpunkt
uppbar arvodet ifråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami.

Nr 159.

298 40 13

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Stat

för Fältveterinärkåren. 1

Bil. nr 8.

An-

tal

Lönegrad

Bataljonsveterinärer vid

An-

tal

Lönegrad

staben vid Övre Norrlands

Ordinarie beställnings-havare.

trupper..........

Livregementet till häst (därjämte

i

Ca 20

veterinärvården vid Svea liv

Clvilmilitär personal.

garde och Krigsskolan) . . .

i

Ca 20

Överfältveterinär .......

i

Ca 30

Skånska kavalleriregementet

Fältveterinärer vid

(därjämte veterinärvården vid

första arméfördelningen (där-

Herrevadsklosters remontdepå)

i

Ca 20

jämte regementsveterinärs ålig-

Livregementets husarer (där-

ganden vid Wendes axtillerirege-

jämte veterinärvården vid

Ca 20

mente) . . .........

i

Ca 26

Gudhems remontdepå) . . .

i

andra arméfördelningen (där-

Norrlands dragonregemente

jämte regementsveterinärs

(därjämte veterinärvården vid

Ca 20

åligganden vid Norrlands

Västerbottens regemente) . .

i

artilleriregemente).....

i

Ca 26

Svea artilleriregemente ....

i

Ca 20

tredje arméfördelningen (där-

Göta artilleriregemente . . .

i

Ca 20

jämte regementsveterinärs

Wendes artilleriregemente (där-

åligganden vid Livregemen-

jämte veterinärvården vid

tets husarer)........

i

Ca 26

Norra skånska infanterirege-

fj ärde arméfördelningen (där-

mentet)..........

i

Ca 20

jämte regementsveterinärs

Norrlands artilleriregemente

åligganden vid Livregemen-

(därjämte veterinärvården vid

Ca 20

tet till häst)........

i

Ca 26

Jämtlands fältjägarregemente)

i

staben vid Övre Norrlands

Svea ingenjörkår......

i

Ca 20

trupper..........

i

Ca 26

Göta ingenjörkår (därjämte

Begementsveterinärer vid

veterinärvården vid Jönkö-

Ca 20

veterinärinspektionen (där-

pings-Kalmar regemente) . .

i

jämte veterinärvården vid

Svea trängkår (därjämte vete-

Signalregementet).....

i

Ca 22

rinärvården vid Livgrenad-

Ca 20

intendenturdepartementet . .

i

Ca 22

järregementet).......

i

Skånska kavalleriregementet .

i

Ca 22

Göta trängkår (därjämte vete-

Norrlands dragonregemente .

i

Ca 22

rinärvården vid Skaraborgs

Ca 20

Svea artilleriregemente (där-

regemente)........

i

jämte veterinärvården vid

Norrlands trängkår (darj ämte

försvars- och. arméstaberna) .

i

Ca 22

veterinärvården vid Väster-

Ca 20

Göta artilleriregemente . . .

i

Ca 22

norrlands regemente) . . .

i

ridskolan..........

i

Ca 22

Skånska trängkåren.....

i

Ca 20

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 223 100: —

2. Arvoden till bestridande av veterinärvården vid truppförband m. m., där

militärveterinär saknas........................ » 14 000:

3. Veterinärinspektionen för bestridande av kostnader för besiktningar ... » 1 900: —

Summa förslagsanslag kronor 239 000: —

Anm. 1. Beställningen såsom bataljonsveterinär vid Svea ingenjörkår indrages vid nuvarande
innehavarens avgång, varefter det åligger regementsveterinären vid intendenturdepartementet
att bestrida veterinärvården vid kåren.

Anm. 2. Beställningen såsom bataljonsveterinär vid Svea artilleriregemente indrages vid nuvarande
innehavarens avgång.

Kungl. Majus proposition nr 159.

195

Stat

Bil. nr 9.

för Arméstaben jämte krigsarkivet.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

I. Arméstaben.

Civil personal.

A. Ordinarie beställnings-

Vice värd vid militärstabsbygg-

naden ............

Juridiskt biträde........

1

2 400
1800

(b efattnings-jhavare.

1

Militärattachéer.

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

C. Icke-ordinarie befatt-

Majorer............

3

Oa 4

ningshavare.

Stallföreståndare........

1

MEo 13

Civil personal.

Garageförman.........

1

MEo 10

Förste expeditionsvakter ....

Kanslibiträde.........

Expeditionsvakt........

Kontorsbiträden........

Maskinist...........

Eldare av 1. klassen......

2

1

1

2

1

1

A 7

A 7

A 5

A 4

Ca 12
Ca 7

Portvakter..........

Kanslibiträde.........

Fodermarsk..........

Vaktmästare..........

Eldare av 2. klassen......

Kontorsbiträden........

Telefonvakter av 1. klassen . . .

2

1

1

11

1

4

2

MEo 9
MEo 7
MEo 6
MEo 5
MEo 5
MEo 4
MEo 4

B. Personal med arvoden.

II. Krigsarkivet.

Ordinarie befattnings-

Militär personal på aktiv stat.

havar e.

Chef för arméstaben......

1

1892

Krigsarkivarie.........

1

A 28

Expeditionsvakter.......

2

A 5

Pensionerad personal.

Kontorsbiträde ........

1

A 4

Bibliotekarie..........

1

3 600

Redogörare..........

1

3180

Personal med arvoden.

Aktuarie vid organisationsavdel-ningen...........

1

3 600

Pensionerad personal.

Aktuarier...........

5

3180

Arkivofficerare ........

3

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Löner till ovanstående militärattachéer, förslagsvis...........kronor

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis........ »

Arvoden till ovanstående

chef för arméstaben.................kronor 1 892: —

pensionerad personal................. » 42 210: —

civil personal............. » 4 200: — „

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »

Arvoden m. m. till militärattachéer................... »

Till chefens för arméstaben förfogande för avlönande av icke-ordinarie

personal i krigsarkivet......................... »

Till chefens för arméstaben förfogande för bestridande av kostnaderna
dels för författningsenligt medgiven ersättning åt officer på aktiv stat,
som inkommenderas till arméstaben och krigsarkivet eller för militära kartarbeten,
dels ock för passagesystemets genomförande i kaptensgraden . . »

41 400: —
56 428: —

48 302: -83 400: —
48 000; —

6 470: —

26 000: -

Summa förslagsanslag kronor 310 000: —

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd militärattachébeställning skall vara underkastad transport
till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Ani». 3. Vid inträffande avgång ersättes en av befattningarna såsom förste expeditionsvakt med
en befattning såsom expeditionsvakt.

Anm. 3. Befattningarna som stallföreståndare och garageförman hänföras, så länge nuvarande
innehavarna av befattningarna kvarstå i desamma, till lönegraden MEo 13 resp. MEo 10.
Frågan om befattningarnas framtida bestridande skall därefter hänskjutas till Kungl.
Mnj:t.s prövning.

196

Kungl. Maj-As proposition nr 159.

Anm. 4. Befattningen såsom fodermarsk uppföres vid nuvarande innehavarens avgång i lönegraden
MEo 5.

Anni. 5. Befattningarna som portvakter hänföras till lönegraden MEo9, så länge de nuvarande
innehavarna av befattningarna kvarstå i dessa. Frågan örn befattningarnas framtida
bestridande skall därefter hänskjutas till Kungl Maurts prövning.

Ailm. 6. Under punkt 7 upptagen anslagspost må, därest Kungl. Maj:t för särskilt fall lämnar
medgivande därtill, disponeras för bestridande av ersättning åt officer, som ej tillhör
aktiv stat, under tjänstgöring vid arméstaben, krigsarkivet eller för militära kartarbeten.

Stat

Bil. nr 10.

för truppslags inspektionerna samt sjukvärds- och veterinärinspektionerna.

Lönegrad

An-

Lönegrad

I. Infanteriiuspektionen.

tal

resp.

arvode

B. Icke-ordinarie befatt-

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

ningshavare.

havare.

Överstelöjtnant eller major . .

Major.............

Kapten, arvode........

1

1

1

Oa 5 el.
Oa 4
Oa 4

Oa 3

Kontorsbiträde ........

IY. Ingenjörinspektionen.
Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

1

MEo 4

3180

B. Personal med arvoden.

Expeditionsofficer.......

1

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Expeditionsofficer.......

1

3180

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Y. Tränginspektionen.

C. Icke-ordinarie befatt-

Personal med arvoden.

ningshavare.

Kontorsbiträde ........

1

MEo 4

Pensionerad personal.

Expeditionsofficer.......

1

3180

II. Kavalleriinspektionen.

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

A. Ordinarie beställnings-havare.

Yl. Sjukv&rdsinspektionen.

Inspektör för kavalleriet ....

1

Ob 2

A. Personal med arvoden.

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

2130

Expeditionsunderofficer ....

1

Pensionerad personal.

Ordförande i remonteringsnämn-den.............

1

3180

B. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Kontorsbiträde........

1

MEo 4

III. Artilleriinspektionen.

A. Personal med arvoden.

YII. Yeterinärinspcktionen.

Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsofficer.......

1

3180

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

1. Löner resp. arvode till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 44 380: —

2. Arvoden till

å inspektionerna tjänstgörande kompaniofficerare, nämligen
4 vid infanteriinspektionen, 1 vid kavalleriinspektionen,

7 vid artilleriinspektionen, 4 vid ingenjörinspektionen och

2 vid tränginspektionen å 600 kronor.........kronor 10 800: —

ovanstående pensionerad personal............ » 32 940: — » 43 74O:

. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 9,4b0: —

Summa förslagsanslag kronor 97 600: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

Stat

för Arméfördelningsstaberna lii. lii,

197

Bil. nr 11.

Lönegrad

Lönegrad

I. Arméfördelnings- oell

tal

resp.

tal

resp.

militärområdesstaberna.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-(befattnings-havare.
Överstelöj tnanter vid I., IL, III. och

III. Militärbefälet på Gotland.

IV. förde]ningsstaberna, arvoden

4

Oa 5

A. Ordinarie beställnings-

Maskinist vid förutv. fästnings-

havare.

bataljonens kasern i Vaxholm
Eldare av 1. klassen vid förutv.

1

Ca 12

Militärbefälhavare.......

i

Ob 2

ingenj örkasemen i Vaxholm
Förrådsvaktmästare vid Stock-

1

Ca 7

B. Personal med arvoden.

holms luftvärn .......

2

Ca 7

Pensionerad personal.

B. Personal med arvoden.

Inskrivningsofficer.......

Expeditionsunderofficerare . . .

i

3

3180

2130

Pensionerad personal.

Förrådsförvaltare vid intenden-

Militärområdesbefälhavare i östra

turförrådet å Tingstäde . . .

1

2130

milit,äromr&det........

1

5100

Uppbördsman vid förplägnads-

Militärområdesbefälhavare i södra,

magasinet å Tingstäde ....

1

2130

norra o. västra militärområdena
Förvaltningsofficerare vid IV.

3

4 500

C. Icke-ordinarie befattnings-

arméfördelningens stab . . .

2

3180

havare.

Expeditionsunderofficerare . . .
Förvaltningsunderofficer vid

16

2130

Skogvaktare av 2. klassen å Ting-städe ............

1

MEo 8

• lärvafältet,.........

1

2130

Tillsyningsman och kyrkogårds-

fogde på Järvafältet.....

Förrådsuppbördsmän vid Stock-

1

2130

2 130

IY. Överkommendantskapet

holms luftvärn.......

2

i Stockholm.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Personal med arvoden.

havare.

Skogvaktare av 1. klassen åJärva-

Pensionerad personal.

fältet............

1

MEo 9

Kommendant.........

1

5100

Skogvaktare av 2. klassen å d:o

1

MEo 8

Adjutant...........

1

3180

Förrådsman vid Stockholms luft-

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

värn...........

4

MEo 5

II. Staben vid Övre Norrlands

Y. Platsbefälet å Karlsborg.

trupper.

A. Personal med arvoden.

A. Ordinarie beställnings-

Pensionerad personal.

havare.

J Kommendant i Bodens fästning

1

Ob 2

Förvaltningsofficer.......

1

3180

Förvaltningsunderofficerare . . .

2

2 130

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

B. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Militärområdesbefälhavare . . .
Expeditionsunderofficerare . . .
Fortväblar...........

1

4

5

4 500
2130
1980

Skogvaktare av 2. klassen . . .

Förrådsvaktmästare......

Vallmästare..........

1

1

1

MEo 8
MEo 7
MEo 6

Civil personal.

Garnisonspastor 1).......

1

6 000

O. Icke-ordinarie befattnings-

YI. Fästningsstaber.

havare.

Ordinarie beställnings-

1 Skogvaktare av 2. klassen . . .

1

MEo 8

havare.

Biträdande montör vid Bodens

Infanteribefälhavare i Vaxholms

j Oa 5 el.

\ Oa 4

fästning...........

1

MEo 7

fästning...........

1

Förrådsvaktmästare vid fortiflka-

Infant^ riadj vi tant i Vaxholms fäst-

tionslörvaltningen i Boden . .

1

MEo 7

ning, arvode ........

1

Oa 3

Kanslibiträde vid fortifikationsför-

Infanteriadjutant vid Karlskrona

vattningen i Boden.....

1

MEo 7

fästning, arvode.......

1

Oa 3

’) Utöver arvode utgår kallortstillägg enligt i militära avlöningsreglementet stadgade grunder.

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, förslagsvis kronor 113 440: —

2. Arvoden till ovanstående

civil personal ............................. » 6 000: —

pensionerad personal.......................... » 122160: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 47 000: —

Summa förslagsanslag kronor 288 600: —

Anm. 1. Befattningen som maskinist skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång.

Anm. 2. Då nuvarande innehavaren av befattningen som vallmästare å Karlsborg avgår, skall
frågan om befattningens framtida bestridande hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.

Bil. nr 12.

Stat

för rullföringsbefälhavare med biträden.

Antal

Arvoden

Personal med arvoden.

Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde..........

i

3 600

Befälhavaren för Göteborgs stads rullföringsområde...........

i

3 600

Övriga rullföringsbefälhavare, utom å Gotland.............

72

3180

Rullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdesbefälhavare .

4

2 760

Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde ...........

4

3180

Officerare vid Göteborgs stads rullföringsområde............

2

3180

Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde............

12

2 340

Biträden vid Stockholms lantrullföringsområde.............

4

2 340

Biträden vid rullföringsområden i landsorten..............

100

2130

Biträden vid rullföringsområden å Gotland, tillika landstormsområdesför-

v ältare...............................

4

1710

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 523 560: —

Personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden, förslagsvis...... » 9 600: —

Summa förslagsanslag kronor 533 160: —

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 523 560: —

Personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden, förslagsvis...... » 9 600: —

Anm. 1. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning att resp. befattningar
uppehållas av personal i reserven. Örn och i vad mån arvodena må utgå, därest
annan personal för ändamålet förordnas, beror av de bestämmelser, som utfärdas
av Kungl. Majit.

Anm. 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt i militära avlöningsreglementet stadgade
grunder.

Anm. 3. Från posten till personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden utgår sådant
tillägg till Tullföringsbiträde, som är underofficer i reserven men ej åtnjuter statspension
(pension och fyllnadspension) med 600 kronor efter en tjänstgöringstid av
minst tio år samt med ytterligare 480 kronor efter en tjänstgöringstid av minst
tjugu år.

Kungl. Majus proposition nr 159.

199

Bil. nr 13.

Stat

för Krigsskolan. *)

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

b) med lön på andra försvars-

havare.

väsendets stater.

Kadettofficerare, tillika lärare, ar-

a) med lön (arvode) på

voden ............

4

600

skolans stat.

Kadettofficerare ur luftvärnsar-

Chef.............

i

Oa 6

tilleriet resp. ingenjörtrupperna

600

Major, ställföreträdande chef, med

och trängen, arvoden ....

3

skyldighet att jämväl vara lä-

Förste lärare i fältarbeten, arvode

1

1200

rare i krigskonst1)......

i

Oa 4

Andre lärare i fältarbeten, arvode

1

900

Kapten, adjutant, arvode ....

i

Oa 3

Andre lärare i topografi, arvode

1

900

Kompanichefer med skyldighet att

Förste lärare i militärförvaltning,

1

720

meddela undervisning i krigsla-

arvode ...........

gar, tj änstgörings- ochinfanteri-

Andre lärare i militärförvaltning,

600

exercisreglemente samt militär-

arvode ...........

1

pedagogik, kaptener, arvoden1)

2

(Ja 3

Lärare i motortjänst resp. luft-

Kadettofficerare ur infanteriet1),

(Oa 3 el.

1 Oa 2

krigskonst och signaltjänst, ar-

500

kaptener el. löjtnanter, arvoden
Kadettofficer ur kavalleriet med

5

voden ............

3

skyldighet att meddela under-visning i ridning, hästkänne-dom och kavalleriexercisregle-

B. Personal med arvoden.

mente1), ryttmästare eller löjt-

Pensionerad personal.

nant, arvode •........

1

i Oa 2

Intendent, redogörare.....

1

3180

Kadettofficer ur artilleriet1), kap-

/Oa 3 el.

\ Oa2

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

ten eller löjtnant, arvode . . .

1

Tygunderofficer........

1

2 130

1

2 130

Förste lärare i krigskonst1), i va-penlära och artilleriövningar
med dithörande reglementen

Förval tningsunderofficer ....
Kompaniadjutanter ......

1

2

2130

2130

och instruktioner1) samt i to-pografi1), kaptener, ryttmästare

fDfl 3 pl

Civil personal.

eller löjtnanter, arvoden . . .

3

\ Oa2

Förste lärare i stats- och sam-

1008

hällslära vid officerskursen . .

1

Andre lärare i krigskonst1), kapten,

1

732

ryttmästare eller löjtnant, ar-

| Oa 3 el.

Lärare i engelska språket . . .

1

700

vode............

\ Oa 2

» i franska » ...

1

700

Andre lärare i vapenlära och

» i tyska » ...

1

700

artilleriövningar m. m.1), kapten
eller löjtnant, arvode . . • .

1

1 Oa 3 el.

\ Oa 2

Lärare i krigskonst och topografi1),

C. Icke-ordinarie befattnings-

kapten, ryttmästare el. löjtnant,
arvode ...........

1

/Oa 3 el.

\ Oa 2

havare.

Lärare i gymnastik med vapen-

2

MEo 7

1

MEo 7

föring och idrott1), kapten, rytt-mästare eller löjtnant, arvode

1

/Oa 3 el.

1 Oa2

Tillsyningsman........

Garageförman.........

3

1

MEo 6
MEo 6

*) Ifrågavarande bes t alin ingall ava re uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna
belopp.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

Maskinist...........

i

MEo 6

Vaktmästare..........

23

MEo 5

Eldare av 2. klassen . .

1

MEo 5

Skrivbiträde..........

1

MEo 2

Sjuksköterska.........

1

MEo 7

Husmoder av 1. klassen .

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

D. Betjäningspersonal.

1 kokerska, 1 baderska, 1 stä-derska och 1 sköterskebiträde

—

—

1. Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställningshavare
på skolans stat, förslagsvis................

2. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat,
nämligen till:

envar av ställföreträdande chefen och kompanichefen vid officerskursen

1 500 kronor...................kronor 3 000: —

kompanichefen vid reservofficerskursen....... » 1 200: —

envar av kadettofficerarna ur infanteriet och artilleriet

600 kronor.................... » 3 600: —

envar av kadettoffieeren ur kavalleriet samt andre läraren
i vapenlära och artilleriövningar m. m. 900 kronor » 1 800: —

förste läraren i krigskonst.............. » 1 350: —

lärare i krigskonst och topografi........... » 1 200: —

envar av andre läraren i krigskonst samt läraren i

gymnastik m. m. 1 020 kronor........... » 2 040: —

envar av förste läraren i vapenlära och artilleriövningar

m. m. samt förste läraren i topografi 1 200 kronor » 2 400: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra försvars väsendets

stater......................kronor

c) pensionerad personal.................... »

d) civil personal....................... »

3. Till bestridande jämlikt av chefen för krigsskolan meddelade särskilda före skrifter

av arvoden åt biträdande lärare med högst 500 kronor för år och
lärare ................................

4. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

5. Till chefens för krigsskolan förfogande för anställande av hetjäningspersonal

6. Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under

trupptjänstgöring...........................

kronor

16 590: —

10 020: —
15 960: —
3 840: —

kronor

»

»

153 840: —

46 410: —

5 500: —
124 100: —
5 500: -

11000: —

Summa förslagsanslag kronor 346 350: —

Anm. Viss under rubrik »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter enligt chefens
bestämmande, utöver den kontanta avlöningen, inkvartering och servis in natura samt
erforderligt bränsle och lyse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

201

Stat

för Krigshögskolan.

Bil. nr 14.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

b) med lön på andra försvars-

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

väsendets stater.

(befattnings-)havare.

Militär personal.

a) med lön (arvode) på

Lärare i luftkrigskonst, arvode .

1

1400

skolans stat.

» » arméorganisation, arvode

1

560

» » sjökrigskonst, arvode .

1

770

Militär personal.

» » krigsbyggnadskonst, ar-

1050

Chef.............

1

Oa 6

1

» » signaltjänst, arvode . .

1

630

Majorer eller kaptener *) . . . .

4

\ Oa 3

» » militärförvaltning, ar-

910

480

Kaptener, arvoden.......

2

Oa 3

vode........

» » ridning, arvoden . . .

1

2

med skyldighet för sistnämnda

Biträdande lärare i taktik, arvoden

2

1000

6 beställningshavare att, mot

Bepetitörer, arvoden......

3

600

åtnjutande av särskilda arvo-den med nedan under 2. a) an-

B. Personal med arvoden.

givna belopp, vara lärare, 2
i taktik samt 1 i vartdera

Pensionerad personal.

av ämnena strategi,stabstjänst,
krigshistoria och vapenlära.

Biträdande adjutant......

1

3180

Kapten, adjutant, arvode ....

1

Oa 3

Civil personal.

2 400

Lärare i engelska språket . . .

1

Civil personal.

1

2 400

» » ryska » ...

1

2 400

Förste expeditionsvakt.....

1

A 7

» » tyska » ...

1

2 400

Expeditionsvakt........

1

A 5

» » finska » ...

1

2 400

1. Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ nings-(befattnings-)liavare,

förslagsvis..................kronor 84 780: —

2. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat,
nämligen till:

envar av lärarna i taktik, strategi, stabstjänst ochkrigs historia

1 400 kronor..........kronor 7 000: —■

läraren i vapenlära............ » 1120: — 8 120: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra

försvarsväsendets stater.............kronor 10 080: —

c) ovanstående pensionerad personal......... » 3180: —

d) ovanstående civil personal............. » 12 000: — » 33 380: —

3. Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för skolans personal och

elever under trupptjänstgöring....................”_17 800: —

Summa förslagsanslag kronor 135 960: —

Anm. Befattningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande innehavarens avgång
och ersättes med en befattning såsom kontorsbiträde i vederbörlig löneplan för ickeordinarie
tjänstemän.

*) Därest befattningshavare uppbär avlöning såsom kapten, utgår avlöningen i form av arvode.

202

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil nr 15

Stat

för Artilleri- och ingenjörliögskolan.

1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode !

A. Ordinarie beställnings-

(befattnings-)havare.

1

a) med lön (arvode) på
skolans stat.

Tredje lärare i krigskonst vid
allmänna kurserna, arvode . .
Lärare i artilleriets fältmättj anst

i

1200

Militär personal.

m. m., arvode........

i

300

Chef.............

Majorer eller kaptener1) ....

1

2

Oa 6
/Oa 4 el.

\ Oa 3
Oa 3

Lärare i militärbyggnadslära, ar-vode ............

Biträdande lärare i krigskonst,

i

1680

Kaptener, arvoden,.......

med skyldighet för sistnämnda
6 beställningshavare att, mot
åtnjutande av särskilda arvo-den med nedan under 2. a)
angivna belopp, vara lärare,

4

arvoden ...........

Bepetitörer, arvoden......

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

2

5

300

600

1 i vartdera av ämnena krut-och konstruktionslära m. m..

Redogörare och bibliotekarie . .

1

3180

skjutlära befästningsläram.m.,

Civil personal.

förbindelselära m. m., krigs-konst vid högre kurserna samt
krigskonst (förste lärare) vid
allmänna kurserna.

Kapten, adjutant, arvode ....

1

Oa 3

Lärare i matematik vid högre

kurserna ..........

Lärare i matematik vid allmänna

kurserna ..........

Lärare i motorteknik ....

1

1

1

2 880

2 460

2 760

» » elektroteknik.....

1

2 760

Civil personal.

» » kemi.........

1

2 880

1

Förste expeditionsvakt.....

Expeditionsvakt........

1

1

A 7

A 5

» » franska språket ....

>> » geodesi........

i) » flygbildlära......

1

1

1

360

660

300

b) med lön på andra för-

» » militärpedagogik . . .

1

360

svarsväsendets stater.

C. Ieke-ordinarie befatt-

Andre lärare i krigskonst vid

ningshavare.

allmänna kurserna, arvode . .

1

1200

Laboratoriebiträde.......

1

MEo 7 j

1.

2.

3.

4.

Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ nings-(befattnings-)havare,

förslagsvis..................kronor

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat,
nämligen till:

envar av lärarna i krut- och konstruktionslära
m. m., skjutlära, befästningslära m. m. samt förbindelselära
2 760 kronor...........kronor 11 040: —

envar av läraren i krigskonst vid högre kurserna
och förste läraren i krigskonst vid allmänna
kurserna 1 740 kronor............ » 3 480: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra

försvarsväsendets stater.................kronor

c) ovanstående pensionerad personal............. »

d) ovanstående civil personal................ »

14 520: —

7 980: —
3 180: —

15 420: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . kronor
Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för skolans personal och
elever under trupptjänstgöring................... »

83 400: —

41 100: -3 700: —

49 000: —

Summa förslagsanslag kronor 177 200: —

Ann i. Befattningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande innehavarens avgång
och ersättes med en befattning såsom kontorsbiträde i vederbörlig löneplan för ickeordinarie
tjänstemän.

*) Därest beställningshavare uppbär avlöning såsom kapten, utgår avlöningen i form av arvode.

Kungl. Majus proposition nr 159.

203

Bil. nr 16.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

A. Ordinarie beställningshavare.

a) nied lön (arvode) pä
skolans stat.

Chef.............

Major, förste lärare eller avdelningschef1)
.........

: Förste lärare eller avdelningschef,

kapten, arvode1).......

Förste lärare, kapten, arvode 0 .
Kapten eller löjtnant, adjutant,
arvode ...........

b) med lön pä andra försvarsväsendets
stater.

Förste lärare, arvode ....

I Andre lärare, arvoden . . .
j Repetitörer, » ...

] Lärare vid sergeantkursen, arvode
Andre lärare vid sergeantkursen,

arvode .........

I Repetitörer vid sergeantkursen,

An-| tal

Lönegrad

resp.

arvode.

>

Oa 6

i

Oa 4

i

Oa 3

i

Oa 3

/Oa 3 el.

/ Oa 2

! 1

1080

8

540

9

200

1

400

1

180

1 2

60

nde

lönen till

B. Personal med arvoden.
Pensionerad personal.

Redogörare, tillika domän- och

kasemofficer.........

Expeditionsund erofficer . . . .

Tygunderofficer........

Förvaltare...........

Väbel.............

Köksföreståndare.......

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

Maskinist...........

Eldare av 2. klassen......

Kontorsbiträde ........

Husmoder av 2. klassen . . . .

D. Betjäningspersonal.

1 kokerska ..........

Lönesrrad

arvode.

2.

ti.

Löner resp. arvoden mots
ningshavare, förslagsvis
Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat,
nämligen till envar av 2 förste lärare samt 1 avdelningschef 1080

kronor......................kronor 3 240: —

h) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på Q

andra försvarsväsendets stater........... * , 1 oin

c) ovanstående pensionerad personal......... >’ 270:

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Till chefens förfogande för anställande av betjäningspersonal......

Tjänstgöringstraktamenten åt:

5 regementsofficerare under högst............. 30 dagar

30 kaptener » “ ............. 30 »

60 subalternofficerare >> » .............”

25 sergeanter » » ........... • • 40 »

samt åt 1 major (avdelningschef eller förste lärare), o förste lärare,
8 andre lärare, 2 lärare vid sergeantkurs, 11 repetitörer, 1 adjutant,
vapenhantverkare samt officerare och underofficerare vid övnings truppen,

sammanlagt förslagsvis..........•.......

Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under
trupptjänstgöring . . .

3180

2130

1740

1740

1740

1740

MEo 12
MEo 5
MEo 4
MEo 6

45110: —

23 410
11 320
1200

94 000: -900: —

Summa förslagsanslag kronor 175 940: —

Tygunderofficeren, förvaltaren, väbeln och köksföreståndaren åtnjuta, så länge de nuvarande
befattningshavarna kvarstå i sina befattningar, förutom arvode förmån av fri
bostad med bränsle och lyse. Vid nytillsättning skola arvodena för av dessa befattningshavare
innehavda befattningar ökas till 2 130 kronor, medan förmanen av fri
bostad med bränsle och lyse skall upphöra.

Under rubriken »II. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter, enligt chefens
bestämmande, utöver den kontanta avlöningen, vissa naturaförmåner.

. '') Ifrågavarande beställningshavare uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a)
angivna belopp.

Anni. 1.

Amu.

204

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 17.

Stat

för Ridskolan.

1

Lönegrad

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

havare.

Officerare.

Chef..........

i

Oa 5

Förste lärare i ridning,1) ryttmäs-

|Oa 3 el.

tare,kapten eller löjtnant, arvode

i

Andre lärare i ridning,1) tillika ad-jutant, ryttmästare, kapten eller

\ Oa 2

löjtnant, arvode.....

i

f O a 3 el.

\ Oa 2

Andre lärare i ridning,1) ryttmäs-

i

(Oa 3 el.

\ Oa 2

tare, kapten eller löjtnant, arvode

i

Lärare i körning,1) ryttmästare,

I Oa 3 el.

\ Oa 2

kapten eller löjtnant, arvode .

11

Underofficer.

Redogörare......

i

UO 3

Lönegrad

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

tal

resp.

arvode

1

Förvaltare........

1

2) 2 070 !

Expeditionsunderofficer ....

1

2130 |

C. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Fodermarsk.......

1

MEo 5

Hushållerska.....

1

MEo 4

D. Betjäningspersonal.

:

1 eldare, 1 kusk och 5 stall-betjänter .....

—

—

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ ningshavare,

förslagsvis.........................kronor

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare, näm ligen

förste läraren i ridning .... kronor 1 800: —
envar av andre lärarna i ridning saint läraren
i körning 1200 kronor .... .______» 3 600: — kronor 5 400: —

b) ovanstående pensionerad personal.......... . » 4 200: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ... »

Till chefens förfogande för anställande av betjäningspersonal ....... »

Till chefens förfogande för beredande av arvode åt hovslagarunderbefäl för

undervisning i hovbeslag m. m................. „

Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under
trupptjänstgöring..................... „

38 920: —

9 600: -5 034: —
17 016: —

730:-

800:-

Summa förslagsanslag kronor 72 100: —

Anm. 1. Förvaltaren åtnjuter, förutom arvode, fri bostad med bränsle samt planteringsland och
beklädnadsersättning, 120 kronor.

Anm. 2. Viss under rubrik »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter, enligt chefens
bestämmande, utöver den kontanta avlöningen vissa naturaförmåner.

. ) Ifrågavarande beställningshavare åtnjuta dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna
belopp.

2) Därav 120 kronor i beklädnadsersättning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

205

stat Bil. nr 18.

för Artilleriets skjutskola.

Antal

Tjänstgörings-

1. perioden.

Staben.

Chef.................................

1

31

Lärare ................................

2

31

Repetitörer..............................

2

31

Adjutanter, kompaniofficerare.....................

3

31

Läkare................................

1

36

Veterinär...............................

i

36

Underofficerare............................

2

36

Tyghantverkare............................

1

32

Kurser.

Divisionschefer, regementsofficerare eller kompaniofficerare.......

8

25

Batterichefer, kompaniofficerare....................

24

25

Formationer.

Kompaniofficerare...........................

7

36

Underofficerare............................

5

36

2. perioden.

Staben.

Chef.................................

i

57

Lärare1)................................

2

57-

| Repetitörer..............................

2

57

! Adjutanter, kompaniofficerare.....................

3

57

Redogörare.............................

1

57

Läkare (tjänstgör även vid övningstruppen)...............

1

140

Väbel och ammunitionsunderofficer...................

1

57

Köksföreståndare (tjänstgör även vid övningstruppen)..........

1

140

Tyghantverkare............................

3

57

Kurser.

Divisionschefer, regementsofficerare eller kompaniofficerare.......

8

49

Batterichefer, kompaniofficerare....................

24

49

Yngre subalternofficer, lärare .....................

1

42

» subalternofficerare, elever.........1..........

25

39

Regementsofficerare ur infanteriet (2 st. under sammanlagt).......

—

74

Formationer.

Regementsofficer eller kompaniofficer..................

1

57

Kompaniofficerare...........................

7

57

Underofficerare............................

7

57

Kompaniofficerare vid kompletteringsbatteri..............

2

57

Underofficer vid kompletteringsbatteri (ombyte av batteri efter halva tiden)

1

57

Övningstruppen.

Regementsofficer eller kompaniofficer..................

1

140

Kompaniofficerare...........................

4

140

Underofficerare............................

6

140

1. Arvoden till 2 lärare under 2. perioden å 180 kronor.........

2. Tjänstgöringstraktamenten:

under 1. perioden...................kronor 16 383

under 2. perioden................... » 41 157

Summa förslagsanslag kronor 57 900: —

Anni. 1. Utbyte av personal tillhörande viss kategori mot personal tillhörande annan kategori
må, äga ram, därest kostnadsökningar härav icke föranledas.

Anni. 2. Läkare och veterinär åtnjuta under tjänstgöring viel skjutskolan ersättning från skolans
anslag endast under förutsättning, att tjänstgöringsskyldig dylik personal icke kan beordras
till skolan. *)

*) Dessa lärare åtnjuta förutom tjänstgöringstraktamente särskilda arvoden mod under 1.

angivna belopp.

. kronor 360: —

T ,, 57 540: —

206

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 19.

Stat

för Arméns underofilcersskola.

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

arvode

(befattnings-)havare.

a) med lön (arvode) på

b) med lön på annan försvars-

skolans stat.

väsendets stat.

Militär personal.

Officerare.

Lärare ur intendenturkåren, ar-

vode ............

i

600

Chef.............

i

Oa 6

Kapten, adjutant, arvode ....
Kompanichefer, kaptener, arvo-

i

Oa 3

B. Personal nied arvoden.

den1)............

2

Oa 3

Pensionerad personal.

Avdelningschefer1), kaptener, rytt-mästare eller löjtnanter, arvoden

8

(Oa 3 el.

\ Oa 2

Redogörare..........

Expeditionsunderofficer ....

i

i

3180

2 130

Underofficerare.

Tygunderofficer........

i

2130

Fanjunkare (styckjunkare) . . .

5

UO 2

C. Icke-ordinarie befatt-

Civil personal.

ningshavare.

Studierektor..........

1

21

Kontorsbiträden........

2

MEo 4 1

Maskinist...........

1

Ca 12

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8 |

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4 |

1.

2.

3.

4.

6.

Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ nings-(befattnings-)liavare,

förslagsvis..................

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningsliavare med arvoden motsvarande
lönen på skolans stat, nämligen envar av 2
kompanichefer och 8 avdelningschefer 600 kronor . . kronor 6 000: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på

annan försvarsväsendets stat........ » 600: —

c) ovanstående pensionerad personal .......... » 7 440: —

d) timlärare vid allmänna kursen och förberedande kursen » 133 500: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .
Tjänstgöringstraktamenten för 4 officerare, nämligen 1 gymnastiklärare, 1
officer ur luftvärnsartilleriet, 1 ur ingenjörtrupperna och 1 ur trängen,

tillfälligt beordrade såsom lärare vid skolan, förslagsvis.........

Tjänstgöringstraktamenten för nedanstående under högst 225 dagar till
skolan beordrade personal, nämligen 2 kaptener (ryttmästare), 10 subalternofficerare,
2 fanjunkare (styckjunkare) och 5 sergeanter, förslagsvis . . .
Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under
trupptjänstgöring...........................

kronor 136 160: —

» 147 540: —

» 12 100: —

» 8 300 —

» 29 900: -

» 13000: —

Summa förslagsanslag kronor 347 000: —

J) Ifrågavarande beställningshavare uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna
belopp.

a) Studierektorn är i avlöningshänseende likställd med rektor vid högre allmänt läroverk,
tillhörande avlöningsgrupp III.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

207

Bil. nr 20.

Stat

för Svea nygärde.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Sekundchef ..........

1

Ob 1

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maj orer............

4

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

23

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

Regementskassör.......

1

UO 3

Fanjunkare..........

15

UO 2

Sergeanter ..........

24

UO 1

Manskap.

Furirer............

65

Ma 3

Korpraler...........

36

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

90

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 3

Musikfanjunkare........

3

UO 2

Musiksergeanter........

7

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

4

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

14

Ma 1

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Civilmllitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

2

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinister..........

2

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

2

Ca 7

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsofficerare, därav en
biträde åt regementsintenden-

ten............

2

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

3

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Verkstadsunderofficer.....

1

2130

Underofficer, kompaniadjutant vid

2130

ett av yrkeskompanierna . . .

1

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

Underofficer, biträde åt köksföre-

ståndaren..........

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsman..........

3

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmödrar av 1. klassen ....

2

MEo 8

Biträdande husmödrar.....

2

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .... kronor 913 200:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal......... 11 26 580: — » 27 072:

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis , »_27 428:

Summa förslagsanslag kronor 967 700:

208

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 21.

Stat

för Värmlands regemente.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Major.............

i

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

9

Oa 3

Löjtnanter...........

13

Oa 2

Fänrikar ...........

2

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

Regementskassör.......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

8

13

UO 2
UO 1

Mobilise ringsofficer......

Expeditionsunderofficerare . . .

1

2

3180

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Furirer.........

27

Ma 3

Underofficer, biträde åt regements-

Korpraler...........

16

Ma 2

intendenten.........

1

2130

Vicekorpraler och meniga . . .

42

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler.......

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 461 218: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 390: —

Summa förslagsanslag kronor 488 800: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

209

Bil. nr 22.

Stat

för Livregementets grenadjärer.

•

Lönegrad

Lönegrad ;

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

i A. Ordinarie beställnings-

CivllmlUtär personal m. fl.

havare.

Vapenhantverkare .......

i

Ca 12

Officerare.

Förrådsvaktmästare......

i

Ca t

Sekundchef..........

1

Ob 1

Maskinist...........

i

Ca 12

| Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

j Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

1 Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

4

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

1

UO 3

Pensionerad personal.

Kegementskassör.......

i

3180

1 Fanjunkare..........

13

UO 2

Mobiliseringsofficer......

} Sergeanter ..........

19

UO 1

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2 130

Tygunderofficer........

1

2 130

Manskap.

Underofficer, biträde åt regements-

1

2130

Furirer ............

45

Ma 3

intendenten.........

[ Korpraler...........

29

Ma 2

1 Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

MEo 5

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

! Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

! Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

i

MEo 8

j Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

i

MEo 4

1.

2.

3.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....

Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 848 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492:

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700:

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Summa förslagsanslag

kronor 702 118: —

12 192:—
15 390: —

kronor 729 700: —

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

298 40

14

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 23.

Stat

för Livgrenadjärregemeutet.

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-havare.

Officerare.

Chef.............

i

Ob 1

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar...........

3

Oa 1

Underofficerare.

Regementskassör.......

1

UO 3

Fanjunkare..........

13

UO 2

Sergeanter..........

19

UO 1

Manskap.

Furirer............

45

Ma 3

Korpraler...........

29

Ma 2

Yicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Lönegrad

tal

resp.

arvode

Civilmilitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2 130

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åt regements-

2130

intendenten.........

1

C. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmoder av 1. klassen .

1

MEo 8

Biträdande husmoder......

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 682 720:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och.

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — „ 192-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 838:

Summa förslagsanslag kronor 709 750:

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

211

Bil. nr 24.

Stat

för Jämtlands fältjägarregemente.

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Ob 1

V apenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

L

Oa 5

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 4

Maskinist...........

1

Ca 12

Majorer............

3

Oa 3

Eldare av l. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

14

Oa 2

Löjtnanter...........

20

Oa 1

Fänrikar............

3

Underofficerare.

UO 3

B. Personal nied arvoden.

Begementskassör.......

Fanjunkare..........

Sergeanter ...........

1

13

UO 2
UO 1

Pensionerad personal.

19

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

Furirer............

Ma 3
Ma 2

Tygunderofficer........

1

2130

45

Underofficer, biträde åtregements-intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 1

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

MEo 5

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

1 Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder . . . . •

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 721 008: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » H 700: — „

3- Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis

12 192: —
16 500: -

Summa förslagsanslag kronor 749 700: —

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 25.

Stat

för Norra skånska infanteriregementet. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

■

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Chef.............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

i

Ca 12

Majorer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

5

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Kegementskassör.......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

13

UO 2

3180

Sergeanter...........

19

UO 1

Mobiliseringsofficer......

i

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Manskap.

Underofficer, biträde åt regements-

2130

Furirer............

45

Ma 3

intendenten.........

1

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör .........

1

Oa 2

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 658 328: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... >• 11700: — „ 12 122- —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 13 730: —

Summa förslagsanslag kronor 684 250: —

Kungl. Majds proposition nr 159.

213

Bil. nr 26.

Stat

för Södra skånska infanteriregementet. 1

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civllmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Chef.............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

i

Ca 12

Maj orer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Kaptener...........

14

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

1 Kegementskassör .......

Fanjunkare..........

1

13

UO 3
UO 2

Pensionerad personal.

i Sergeanter...........

19

UO 1

Mobiliseringsofficer......

i

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

Tygunderofficer........

1

2130

45

Ma 3

Underofficer, biträde åt regements-

2130

2 130

Korpralen...........

Vicekorpraler och meniga . . .

29

72

Ma 2
Ma 1

intendenten.........

Fö rrådsunderof floer......

1

1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikfanjunkare........

2

UO 2

havare.

Musiksergeanter . .......

4

UO 1

ME o 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Förrådsman..........

2

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder......

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 644 200:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 2 köksföreståndare 348 resp. 282
kronor och 1 furageuppbördsman 144 kronor .... kronor 774: —
ovanstående pensionerad personal........... » 13 830: — » 14 604: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 11046: —

Summa förslagsanslag kronor 669 850: —

Kungl. Majds ‘proposition nr 159.

214

Bil. nr 27.

Stat

för Upplands regemente. 1

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef .............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Majorer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

5

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Regementskassör .......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

13

19

UO 2
UO 1

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

Tygunderofficer........

Underofficer,biträde åt regements-

1

2130

Furirer............

45

Ma 3

intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

1

Oa 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

MEo 5

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

Musik furirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 705 918: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 11700:— » 12192: —

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15390: —

Summa förslagsanslag kronor 733 500: —

Kungl. Majlis proposition nr 159.

215

Bil. nr 28.

Stat

för Skaraborgs regemente. 1

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

Regementet.

B. Personal nied arvoden.

A. Ordinarie beställnings-

Pensionerad personal.

havare.

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Officerare.

Chef.............

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

1

Ob 1

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regements-

1

2130

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

intendenten.........

1

2130

Major..............

1

Oa 4

Kaptener...........

9

Oa 3

C. Icke-ordinarie befattnings-

Löjtnanter...........

13

Oa 2

Fänrikar...........

6

Oa 1

havare.

Underofficerare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Regementskassör .......

1

UO 3

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Fanjunkare..........

8

DO 2

Biträdande husmoder......

1

MEo 4

Sergeanter...........

13

UO 1

Manskap.

Pansarbataljonen.

Furirer............

27

Ma 3

Ordinarie beställnings-

Korpraler...........

16

Ma 2

havare.

Vicekorpraler och meniga . . .

42

Ma 1

Officerare.

Musikpersonal.

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Musikdirektör.........

i

Oa 2

Major.............

1

Oa 4

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Kaptener, arvoden.......

4

Oa 3

Musiksergeanter........

4

UO 1

Löjtnanter, arvoden......

6

Oa 2

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Underofficerare.

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Fanjunkare..........

3

UO 2

Civllmllltär personal m. fl.

Sergeanter ..........

6

UO 1

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Manskap.

21

Ma 3

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Furirer............

Maskinist..........

1

Ca 12

Korpraler...........

9

Ma 2

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Vicekorpraler och meniga . . .

21

Ma 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 641 922: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — „ 12 192!: —

3. Avlöning till ovanstående iclce-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . " 14 286: —

Summa förslagsanslag kronor 668 400: —

Anm. Ovanstående stat för manskapet vid pansarbataljonen skall bringas i tillämpning i mån
av avgång bland de enligt staten för budgetåret 1939/40 anställda 34 furirerna.

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 29.

Stat

för Södermanlands regemente.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

Regementet.

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Chef.............

1

Ob 1

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Major.............

1

Oa 4

Kaptener..........

9

Oa 3

Löjtnanter...........

13

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

ftegementskassör .......

1

UO 3

Fanjunkare..........

8

UO 2

Sergeanter ...........

13

UO 1

Manskap.

Furirer............

27

Ma 3

Korpraler...........

16

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

42

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Civilmilitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer.......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder......

1

MEo 4

Pansarbataljonen.

Ordinarie beställnings-havare.

Officerare.

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Major.............

1

Oa 4

Kaptener, arvoden.......

4

Oa 3

Löjtnanter, arvoden......

6

Oa 2

Underofficerare.

Fanjunkare..........

3

UO 2

Sergeanter ..........

6

UO 1

Manskap.

Furirer............

21

Ma 3

Korpraler...........

9

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

21

Ma 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 631 300: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — „ jg 19g._

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 288: —

Summa förslagsanslag kronor 657 780: —

Anin. Ovanstående stat för manskapet vid pansarbataljonen skall bringas i tillämpning i mån
av avgång bland de enligt staten för budgetåret 1939/40 anställda 34 furirerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

217

Bil. nr 30.

Stat

för Kronobergs regemente. 1

—-:—-......

Lönegrad

An-

Lönegrad

resp.

rosp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civllmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

1

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maskinister..........

2

Ca 12

Majorer............

8

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

2

Ca 7

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

.

7

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

i Regementskassör .......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

13

19

UO 2
UO 1

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

i

Tygunderofficer........

1

2130

Manskap.

Underofficer,biträde åt regements-

45

Ma 3

intendenten.........

1

2130

; Korpraler...........

29

Ma 2

Underofficer, förrådsförvaltare .

1

2130

! Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

j Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 665140: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... ” 13 830: — „ 14 322, —

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ._»_13 738: —

Summa förslagsanslag kronor 693 200: —

Anin. De för Kronobergs regementes förutvarande detachement i Karlskrona avsedda beställningarna
för en maskinist och en eldare av 1. klassen må vid nuvarande innehavarnas
avgång icke återbesättas med ordinarie innehavare utan skola därefter, därest regementets
kasernetablissement i Karlskrona då fortfarande kvarstår under lantförsvarets förvaltning,
tillsvidare uppehållas medelst vikarie.

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 31.

Stat

för Jönköpings-Kalmar regemente. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Maj orer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

14

O a ‘6

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

4

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Kegementskassör .......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

13

UO 2

1

3180

Sergeanter..........

19

UO 1

Mobiliseringsofficer......

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

45

Ma 3

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regements-

1

2130

Furirer............

intendenten........

1

2 130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikfanjunkare........

2

UO 2

havare.

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 632 100: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor

och 1 furage uppbördsman 144 kronor........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700:— „ 12192:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 13 208: —

Summa förslagsanslag kronor 657 500: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

219

Bil. nr 32.

Stat

för Dalregementet. 1

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havar e.

Officerare.

Chef . ............

1

Ob 1

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

4

Oa 1

Underofficerare.

Kegementskassör .......

1

UO 3

Fanjunkare..........

13

UO 2

Sergeanter..........

19

UO 1

manskap.

Furirer............

45

Ma 3

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

: 2

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Civllmilitär personal m. fl.

V apenhantverkare.....

Förrådsvaktmästare ....

Maskinist.........

Eldare av 1. klassen ....

B. Personal med arvoden.
Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

Expeditionsunderofficerare . . .

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regementsintendenten.
.......

Lönegrad

arvode

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

Förrådsman..........

Eldare av 2. klassen......

Husmoder av 1. klassen . . . .
Biträdande husmoder.....

Ca 12
Ca 7
Ca 12
Ca 7

3180
2130
2 130

2130

MEo 5
MEo 5
MEo 8
MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare, förslagsvis.....kronor 686 400:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492:

ovanstående pensionerad personal ......... ” H 700: » 12192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 808: —

Summa förslagsanslag kronor 713 400: —

220

Kungl. May.ts proposition nr 159.

Bil. nr 33.

Stat

för Hälsinge regemente.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Chef.............

1

Ob 1

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter ..........

20

Oa 2

Fänrikar............

4

Oa 1

Underofficerare.

Regementskassör .......

1

UO 3

Fanjunkare..........

13

UO 2

Sergeanter ..........

19

UO 1

Manskap.

Furirer............

45

Ma 3

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Musikvicekorpraler och menig a .

8

Ma 1

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode j

Civilmllltär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åtregements-

intendenten.........

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings-

havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 702 118: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — n ^ 193._

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 390: —

Summa förslagsanslag kronor 729 700: —

Kungl. Majus proposition '' nr 159.

221

Bil. nr 34.

Stat

för Älvsborgs regemente. 1

''

Lönegrad

An-

Lönegrad j

tal

resp.

arvode

tal

arvode 1

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Chef.............

1

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maskinist . .........

i

Ca 12

Majorer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7 |

Kaptener...........

14

Oa 3

Löjtnanter ..........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Regementskassör.......

1

[JO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

13

19

UO 2
UO 1

Mobiliseringsofficer......

i

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

Tygunderofficer........

Underofficer, bit räde åt regements-

1

2130

Furirer............

45

Ma 3

intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Oa 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

MEo 5

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler ........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings barare, förslagsvis.....kronor 690 318:

2. Arvoden till ...

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor oell

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — M ^g 19g.

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_15 390: —

Summa förslagsanslag kronor 717 900: —

222

Kungl. Majis proposition nr 159.

Bil. nr 35.

Stat

för Hallands regemente. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Clvilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

1

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Majorer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

14

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

4

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal nied arvoden.

Regementskassör.......

Fanjunkare..........

1

UO 3

Pensionerad personal.

13

UO 2

Sergeanter ..........

19

UO 1

Mobiliseringsoffieer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

45

Ma 3

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regements-

1

2 130

Furirer............

intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler ock meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

O. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

bavare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 663 100: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor ock

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 11700: — » —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 308: —

Summa förslagsanslag kronor 689 600: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

223

Bil. nr 36.

Stat

för Bohusläns regemente. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civllmllitär personal m. fl.

Officerare.

V apenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

I Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Majorer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Regementskassör.......

1

13

UO 3
UO 2

Pensionerad personal.

Sergeanter ..........

19

UO 1

Mobiliseringsoffieer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åt regements-

Furirer............

45

Ma 3

intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

i Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor G67 100: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700:— „ 12192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_14 308: —

Summa förslagsanslag kronor 693 600: —

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 37.

Stat

för Gotlands infanteriregemente.

1

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

arvode

ha vare.

Civilmilitär personal m. fl.

1

Officerare.

Chef.............

V apenhantverkare.......

i

Ca 12

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

i

Ca 12

Majorer...........

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Kaptener.........

15

Oa 3

Löjtnanter........

20

Oa 2

Fänrikar ......

6

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Kegementskassör......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare......

13

UO 2

Sergeanter .........

19

UO 1

Expeditionsunderofficerare . .

2

2130

f,

Manskap.

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regements-

1

2130

intendenten.....

1

2130

Furirer..........

48

Ma 3

Korpraler..........

34

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

82

Ma 1

C. Icke-ordinarie befattnings-

j

Musikpersonal.

havare.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Förrådsman.......

2

MEo 5

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Eldare av 2. klassen.....

1

MEo 5

Musiksergeanter........

4

UO 1

Husmoder av 1. klassen .

1

MEo 8

Musikfurirer........

4

Ma 3

Biträdande husmoder . . .

1

MEo 4

Musikkorpraler.......

2

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga . j

8i

Ma 1

;

|

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 698 300- -

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal ........... » 8 520:_

o. Avlöning till ovanstående iclce-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 288:_

Summa förslagsanslag kronor 721 600: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

225

Stat

för Norrbottens regemente.

Bil. nr 38.

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-havare.

Officerare.

Chef.............

i

Ob 1

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Majorer............

4

Oa 4

Kaptener...........

17

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

7

Oa 1

Underofficerare.

Kegementskassör.......

1

UO 3

F anjunkare..........

13

UO 2

Sergeanter . .........

22

UO 1

Manskap.

Furirer............

45

Ma 3

Korpraler .... ......

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

3

UO 2

Musiksergeanter........

7

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

4

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

14

Ma 1

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Clvllmilltär personal m. fi.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Maskinist...........

i

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

B. Personal nied arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

i

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

O. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsbar are, förslagsvis . . . . . kronor 794 260: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och.

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — „ J2 192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 948: —

Summa förslagsanslag kronor 822 400: —

Ilihang till riksdagens protokoll 1940.

1 sami. Nr 159.

rus to

15

226

Kungl, Majus proposition nr 159.

Bil. nr 39.

Stat

för Västerbottens regemente. 1

Lönegrad

Lönegrad

till

resp.

tnl

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Civilmllitär personal m. fl.

havare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Officerare.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Chef.............

1

Ob 1

Maskinist...........

1

Ca 12

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Majorer ............

3

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

4

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

Eegementskassör.......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

13

UO 2

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Sergeanter ..........

19

UO 1

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Manskap.

Underofficer, biträde åt regements-

Eurirer............

45

Ma 3

intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

,

Musikfanjunkare .......

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 717 860: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... *> 11700: — „ 12192:

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 948: —

Summa förslagsanslag kronor 746 000: —

Kungl. Maj:is proposition nr 159.

227

Stat

för Västernorrlands regemente.

Bil. nr 40.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Civllmllltär personal m. fl.

havare.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Chef.............

1

Ob 1

Maskinist...........

1

Ca 12

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

14

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar...........

4

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

Regementskassör .......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

19

UO 2
UO 1

Mobiliseringsofficer......

Expeditionsunderofficerare . . .

1

2

3180

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Furirer............

Korpraler...........

45

29

Ma 3
Ma 2

Underofficer,biträde åt regements-intendenten........„.

1

2 130

Vicekorpraler och meniga . . .

Musikpersonal.

72

Ma 1

Oa 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpral........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 709 600; —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 948: —

Summa förslagsanslag kronor 737 740; —

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 41.

Stat

för Livregementet till häst. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

i : ‘

arvode

arvode

i A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilltär personal m. fl

Officerare.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Sekundchef ..........

1

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maskinist...........

i

Ca 12

Major.............

1

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Ryttmästare..........

9

Oa 3

Löjtnanter...........

14

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

Regementskassör.......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare ..........

Sergeanter ..........

Manskap.

8

11

UO 2
UO 1

Expeditionsunderofficer ....

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åtregements-

i

i

2130

2130

39

39

Ma 3
Ma 2

intendenten.........

i

2130

Furirer............

Korpraler...........

Underofficer, furageuppbördsman

i

2130

Meniga ........

Musikpersonal.

231

Ma 1

Oa 2

O. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

havare.

Musikfanjunkare........

1

UO 2

Musiksergeanter........

Musikfurirer..........

Musikkorpral .........

3

3

1

UO 1
Ma 3
Ma 2

Förrådsmän..........

Husmoder av 2. klassen ....

2

1

ME o 5
MEo 6

Musikvicekorpraler och meniga .

5

Ma 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 688 400: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ 8 gog._

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 10 198: —

Summa förslagsanslag kronor 707 400: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

229

Bil. nr 42.

Stat

för Skånska kavalleriregementet. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Musikkorpral......... .

1

Ma 2

havare.

Musikvicekorpraler och meniga .

5

Ma 1

Officerare.

Civilmilltär personal m. fl.

Chef.............

Överstelöjtnant........

l

l

Ob 1
Oa 5

Vapenhantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

1

1

Ca 12
Ca 7

Major.............

1

Oa 4

Maskinist...........

1

Ca 12

Hyttmästare..........

9

Oa 3

Eldare av 1. klassen .....

1

Ca 7

Löjtnanter...........

14

Oa 2

Fänrikar ...........

Underofficerare.

3

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Regementskassör .......

1

DO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

8

UO 2

2130

Sergeanter ..........

11

UO 1

Expeditionsunderofficer ....

1

Tygunderofficer....... .

1

2130

Manskap.

Underofficer, biträde åt regements-

2130

Furirer............

39

Ma 3

intendenten.........

1

Korpraler...........

39

Ma 2

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

Meniga............

231

Ma 1

Musikpersonal.

Oa 2

O. Icke-ordinarie befattnings-

"i i'' . : ■ . :

Musikdirektör.........

1

havare.

Musikfanjunkare........

1

UO 2

2

MEo 5

Musiksergeanter........

3

UO 1

Förrådsmän ..........

Musikfurirer..........

3

Ma 3

Husmoder av 2. klassen

1

'' Mi^o 6

1. Löner till ovanstående ordinarie bes tällningsha vare, förslagsvis.....kronor 647 400: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — » 8 802: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . »_8 898: —

Summa förslagsanslag kronor 665 100: —

230

Kungl. Majus proposition nr 159.

Stat

för Livregementets husarer.

Bil. nr 43.

Lönegrad

Lönegrad

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Clvilmllitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Maskinist...........

i

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Sekundchef ..........

1

Ob 1

Major.............

1

Oa 4

Ryttmästare..........

8

Oa 3

B. Personal med arvoden.

Löjtnanter...........

12

Oa 2

Pensionerad personal.

Fänrikar............

5

Oa 1

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Tygunderofficer........

i

2130

Underofficerare.

Underofficer,biträde åt regements-

Regementskassör........

i

UO 3

intendenten.........

i

2 130

Fanjunkare..........

7

UO 2

Underofficer, furageuppbördsman

i

2130

Sergeanter ..........

10

UO 1

Manskap.

O. Icke-ordinarie befattnings-

Furirer............

34

Ma 3

havare.

Korpraler...........

34

Ma 2

Förrådsman..........

2

MEo 5

Meniga............

169

Ma 1

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

H. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 507 160: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ g gQg._

8. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 538: —

Summa förslagsanslag kronor 524 500: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

231

Stat

för Norrlands dragonregemente. 1

Bil. nr 44.

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

i

Ca 7

havare.

Förrådsvaktmästare......

Maskinist...........

i

Ca 12

Officerare.

1

8

12

Ob 1
Oa 4
Oa 3
Oa 2
Oa 1

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Chef.............

Major.............

Ryttmästare..........

Löjtnanter...........

B. Personal nied arvoden.

Fänrikar ...........

Pensionerad personal.

Underofficerare.

Expeditionsund erofficer ....

i

2 130

Regementskassör .......

Fanjunkare..........

1

UO 3

Tygunderofficer........

i

2 130

7

UO 2

Underofficer, biträde åtregements-

2130

Sergeanter...........

10

DO 1

intendenten.........

i

Underofficer, furageuppbördsman

i

2 130

Manskap.

Furirer............

34

Ma 3

Korpraler...........

34

Ma 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Meniga............

169

Ma 1

bavare.

Clvilmllitär personal m. fl.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie b est al lili ursila vare, förslagsvis.....kronor 528 800:

2. Arvoden till ‘

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282:

ovanstående pensionerad personal........... ■ * 8 520: » 8 802: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ■ , ”_9 548:

Summa förslagsanslag kronor 547 150: —

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 151K

för Svea artilleriregemente.

An

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

Civilmllitär personal m. fl.

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Officerare.

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Chef...........

i

Ob 1

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

B. Personal med arvoden.

Majorer.........

4

Oa 4

Kaptener..........

15

Oa 3

Pensionerad personal.

Löjtnanter...........

Fänrikar ..........

20

8

Oa 2

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Oa 1

Tygunderofficerare ......

Underofficer,biträde åtregements-

2

2130

Underofficerare.

intendenten.........

1

2130

Regem entskassör.......

1

UO 3

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

Styckjunkare........

15

UO 2

Sergeanter ......

19

UO 1

C. Icke-ordinarie befattnings-

havare.

Manskap.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Furirer......

61

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Konstaplar.........

61

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Meniga.........

109

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

!• Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 832 900: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 10650:— „ 10 932''_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 17 068: —

Summa förslagsanslag kronor 860 900: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

233

Bil. nr 46.

Stat

för Göta artilleriregemente.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Chef.............

1

Ob 1

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Majorer............

4

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar...........

7

Oa 1

Underofficerare.

Itegementskassör.......

1

UO 3

Styckjunkare.........

14

UO 2

Sergeanter ..........

19

UO 1

Manskap.

Furirer............

58

Ma 3

Konstaplar..........

58

Ma 2

Meniga............

106

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikstyckjunkare.......

1

UO 2

Musiksergeanter........

3

UO 1

Musikfurirer..........

3

Ma 3

Musikkonstapel........

1

Ma 2

Musikvicekonstaplar och meniga

5

Ma 1

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Clvilmllltär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Maskinist...........

i

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Tygunderofficerare.......

2

2130

Underofficer, biträde åtregements-

2130

intendenten.........

1

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 815 850:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal ......... . » 10 650: — B gg2-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 918:

Summa förslagsanslag kronor 842 700:

234

Kungl. Majds proposition nr 159.

Stat

för Wendes artilleriregemente.

Bil. nr 47.

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Lavarö.

Officerare.

Chef.............

i

Ob 1

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Majorer............

4

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

5

Oa 1

Underofficerare.

Begementskassör.......

1

UO 3

Styckjunkare.........

15

UO 2

Sergeanter ..........

20

UO 1

Manskap.

Furirer............

59

Ma 3

Konstaplar..........

58

Ma 2

Meniga............

106

Ma 1

Clvilmilitär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Lönegrad

tal

resp.

arvode

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofflcer ....

1

2130

Tygunderofficerare.......

2

2130

Underofficer,biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

3

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 722 900:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen envar av 2 köksföreståndare 282
kronor och 1 furageuppbördsman 282 kronor .... kronor 846: —
ovanstående pensionerad personal ............. » 10 650:— „ 11 496-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 19 104:

Summa förslagsanslag kronor 753 500:

Kungl. Majis proposition nr 159.

235

Bil. nr 48.

Stat

för Norrlands artilleriregemente. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

B. Personal nied arvoden.

havare.

Officerare.

Pensionerad personal.

Chef.............

i

Ob 1

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Tygunderofficerare.......

2

2130

Majorer............

4

Oa 4

Underofficer, biträde åt rego-

Kaptener...........

14

Oa 3

mentsintendenten......

1

2130

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

Fänrikar............

6

Oa 1

Underofficerare.

Regementskassör......

1

UO 3

Styckjunkare.........

14

UO 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Sergeanter ... .......

19

UO 1

havare.

Manskap.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Furirer............

58

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Konstaplar..........

58

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Meniga............

106

Ma 1

Biträdande husmoder......

1

MEo 4

Civllmllitär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... kronor 783430: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal.......... « 10 650: — „ 932:_

3. Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 16 488: —

Summa förslagsanslag kronor 810 850: —

236

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 49.

Stat

för Norrbottens artillerikår.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Major.............

1

Oa 4

Kaptener...........

7

Oa 3

Löjtnanter...........

11

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

Eegementskassör.......

1

UO 3

Styckjunkare .........

6

UO 2

Sergeanter ..........

9

UO 1

Manskap.

Furirer............

22

Ma 3

Konstaplar..........

23

Ma 2

Meniga............

39

Ma 1

Lönegrad

tal

resp.

arvode

Clvilmilitär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

O. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .....kronor 348 300:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal ............ » 6390:— a 6810-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 9 540:

Summa förslagsanslag kronor 364 650:

Kungl. Majda proposition nr 159.

237

Stat

för Smålands arméartilleri regemente. 1

Bil. nr 50.

Lönegrad

An-

Lönegrad

resp.

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Clvllmilitär personal m. fl.

Chef.............

1

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Majorer............

4

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener........1. . .

17

Oa 3

Löjtnanter...........

24

Oa 2

Fänrikar ...........

9

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Regementskassör.......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Styckjunkare.........

15

21

UO 2
UO 1

Expeditionsunderofficer.....

1

2130

Tygunderofficerare.......

2

2130

Underofficer, biträde åt regements-

Manskap.

62

Ma 3

intendenten.........

1

2130

Furirer............

62

Ma 2

Konstaplar..........

109

Ma 1

Meniga............

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

havare.

Musikstyckjunkare.......

1

UO 2

Musiksergeanter........

3

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

3

Ma 4

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkonstapel........

1

Ma 3

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekonstaplar och meniga

5

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 857 570: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor och

1 furageuppbördsman 282 kronor...........kronor 5fi4: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — „ 9 084: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_14 840: —

Summa förslagsanslag kronor 881 500: —

238

Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

Bil. nr 51.

Stat

för Gotlands artillerikår.

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

arvode

havare.

Officerare.

/ Oa 6 el.
\ Oa 5
Oa 4
Oa 3

Civilmilltär personal m. fl.

Överste eller överstelöjtnant . .

i

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Major.............

Kaptener...........

i

9

Maskinist...........

Eldare av 1. klassen......

i

i

Ca 12
Ca 7

Löjtnanter...........

12

Oa 2

Fänrikar ...........

Underofficerare.

4

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer ....

i

2 130

Regementskassör .......

1

UO 3

Tygunderofficer........

i

2130

Styckjunkare.........

7

UO 2

Underofficer,biträde åt regements-

Sergeanter ..........

10

UO 1

intendenten........

i

2130

Manskap.

O. Icke-ordinarie befattnings-

Furirer...........

22

Ma 3

havare.

Konstaplar..........

24

Ma 2

Förrådsman..........

2

MEo 5

Meniga............

84

Ma 1

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie bes täll tängs hava re, förslagsvis.....kronor 397 700: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal............ » 6 390: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 590: —

Summa förslagsanslag kronor 413 100: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

239

Stat

för Bodens artilleriregemente.

Bil. nr 52.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Chef.............

Överstelöjtnant........

1

1

Ob 1
Oa 5

Förrådsvaktmästare......

Maskinist...........

Eldare av 1. klassen......

i

i

i

Ca 7
Ca 12
Ca 7

Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

13

Oa 3

B. Personal med arvoden.

Löjtnanter ..........

20

Oa 2

Fänrikar............

7

Oa 1

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Underofficerare.

Tygunderofficerare.......

Underofficer, biträde åtregements-

2

2130

Regementskassör .......

1

UO 3

intendenten.........

1

2130

Styckjunkare .........

12

UO 2

Sergeanter ..........

18

UO 1

C. Icke-ordinarie befattnings-

havare.

Manskap.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Furirer............

54

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Konstaplar..........

54

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Meniga............

lil

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 731 650: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor oell

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — „ g 012:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 938: —

Summa förslagsanslag kronor 756 600: —

Bil. nr 53.

Stat

för officerare och underofficerare vid luft värnsartilleriet.

Ordinarie beställnings-havare.

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

Officerare.

Underofficerare.

Regementschefer .......

2

Ob 1

Regementskassörer.......

2

UO 3

Överstelöjtnanter.......

3

Oa 5

Styckjunkare.........

24

UO 2

Majorer............

7

Oa 4

Sergeanter ..........

UO 1

Kaptener...........

25

Oa 3

Löjtnanter...........

29

Oa 2

Fänrikar ...........

15

Oa 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare, förslagsvis.......kronor 800 400: —

Summa förslagsanslag kronor 800 400: —

240

Kungl. Majlis proposition nr 159.

Stat

för Karlsborgs luftvärnsregemente. 1

Bil. nr 54.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

B. Personal med arvoden.

havare.

Manskap.

Pensionerad personal.

Furirer............

53

Ma. 3

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Konstaplar..........

42

Ma. 2

Tygunderofficerare.......

2

2130

Meniga............

120

Ma. 1

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Civil personal.

Musikstyckjunkare.......

1

UO 2

Garnisonspastor, arvode ....

1

3 000

Musiksergeanter........

3

UO 1

Musikfurirer..........

3

Ma 3

Musikkonstapel........

1

Ma 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikvicekonstaplar och meniga

5

Ma 1

bavare.

Civilmilitär personal m. fl.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 296 900: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: —

ovanstående civil personal.............. » 3 0O0: — „ J2 012:

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 13 738: —

Summa förslagsanslag kronor 322 650: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

241

Stat

för Östgöta luftvärnsregeuiente.

Bil. nr 55.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havar e.

Manskap.

Furirer............

51

Ma 3

Konstaplar..........

42

Ma 2

Meniga............

120

Ma 1

Civilmllitär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Lönegrad

tal

resp.

B. Personal med arvoden.

arvode

Pensionerad personal.

Tygofficer...........

1

3180

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Tygunderofficerare.......

2

2 130

Underofficer, biträde åtregements-

intendenten.........

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 262 200: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — » ^ 932-_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 11 918: —

Summa förslagsanslag kronor 286 100: —

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sand. Nr 159.

298 40

16

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Stat

Bil. nr 56.

för officerare och underofficerare m. fl. rid ingenjörtrupperna.

Ordinarie beställnings-

An-

tal

Lönegrad

havare.

Officerare.

Inspektör ...........

i

Ob 2

Överste............

i

Oa 6

Överstelöjtnanter.......

3

Oa 5

Majorer............

5

Oa 4

Kaptener...........

28

Oa 3

Löjtnanter ..........

39

Oa 2

Fänrikar ...........

12

Oa 1

An-

tal

Lönegrad

Underofficerare.

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

26

45

UO 2
UO 1

Civilmilitär personal.

Ingenjörförrådsförvaltare . . .

3

Ca 18

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 948 000:

Summa förslagsanslag kronor 948 000:

Bil. nr 57.

Stat

för Svea ingenjörkår.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

B. Personal med arvoden.

arvode

A. Ordinarie beställning-s-

havare.

Pensionerad personal.

Manskap.

Furirer............

Korpraler...........

Vicekorpraler och meniga . . .

35

17

62

Ma 3
Ma 2
Ma 1

Expeditionsunderofficer ....

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regements-intendenten........

i

i

i

2130

2130

2130

Förvaltningsunderofficer ....

i

2130

Civilmilitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

1

1

Ca 12
Ca 7

O. Icke-ordinarie befattnings-

Maskinist...........

1

Ca 12

havare.

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen .....

1

MEo 5

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 157 600: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 2 köksföreståndare 210 resp. 30

kronor och 1 furageuppbördsman 210 kronor.....kronor 450: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ._»_13 530: —

Summa förslagsanslag kronor 180 100: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

243

Stat

Bil. nr 58.

för Göta ingenjörkår.

An-

Lönegrad

Lönegrad

A. Ordinarie beställnings-

tal

resp.

arvode

B. Personal nied arvoden.

tal

resp.

arvode

havare.

Pensionerad personal.

Manskap.

Furirer............

33

Ma 3

Expedition sund erofficer ....

f

2130

Korpraler.........

17

Ma 2

Tygunderofficer........

1

2130

Vicekorpraler och meniga . . .

62

Ma 1

Underofficer, biträde åt regements-intendenten . . .

1

2 130

Förvaltningsunderofficer ....

1

2130

Civilmilitär personal m. fl.

1

Vapenhantverkare . . .

1

Ca 12

C. Icke-ordinarie befattnings-

Förrådsvaktmästare ....

1

Ca 7

havare.

Maskinist..........

1

Ca 12

Förrådsman......

2

MEo 5

Eldare av 1. klassen......

2

Ca 7

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 152 900:_

2. Arvoden till

ordinarie bestållningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420:_

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . » 7 860:_

Summa förslagsanslag kronor 169 700: —
Anm. Den för kustingenjöretablissementet i Karlskrona avsedda befattningen för en eldare av

1. klassen må vid nuvarande innehavarens avgång icke återbesättas med ordinarie innehavare,
utan skall därefter, därest etablissementet då fortfarande kvarstår under lantförsvarets
förvaltning, tillsvidare uppehållas medelst vikarie.

Bil. nr 59.

Stat

för Gotlens ingenjörkår.

Lönegrad

A. Ordinarie beställnings-

tal

resp.

arvode

havare.

Manskap.

Furirer.......

25

Ma 3

Korpraler........

16

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

56

Ma 1

Civilmilitär personal m. fl.

Vapenhantverkare . . .

1

Ca 12

Förrådsvaktmästare .

1

Ca 7

Maskinist..........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

B. Personal med arvoden.

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer

i

2130

Tygunderofficer ....

i

2130

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten . .

i

2130

Förvaltningsunderofficer ....

i

2130

C. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsmän . . .

2

MEo 5

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .... kronor 131530''_

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal........ » 8 520-_

„ ---—i— » 8 940: —

o. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis. . » 9 530''_

Summa förslagsanslag kronor 150 000: —

244

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 60.

stat

för Signalregementet. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

arvode

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Signalförrådsförvaltare.....

i

Ca 18

Chef.............

1

Ob 1

V apenhantverkare.......

i

Ca 12

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Majorer............

3

Oa 4

Maskinist...........

i

Ca 12

Kaptener...........

13

Oa 3

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Löjtnanter ..........

16

Oa 2

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

Pensionerad personal.

1

UO 3

Mobiliseringsofficer......

i

3180

Regementskassör .......

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Fanjunkare..........

10

UO 2

Tygunderofficer........

i

2130

Sergeanter ..........

15

UO 1

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

i

2130

Förrådsnnderofficerare.....

4

2 130

Manskap.

Ma 3

Furirer............

56

C. Icke-ordinarie befattnings-

Korpraler...........

27

Ma 2

havare.

Vicekorpraler och meniga . . .

102

Ma 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 651 900: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen envar av 2 köksföreståndare 210
kronor och envar av 2 furageuppbördsmän 210 kronor . kronor 840: —
ovanstående pensionerad personal............ » 18 090: — » 18 930: —

3. Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ■ » 13 370: —

Summa förslagsanslag kronor 684 200: —

Anm. 1. Därest beställning såsom kapten eller löjtnant besättes med annan officer än sådan,
som i samband med regementets uppsättning dit överflyttas från den gemensamma
staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, skall
vederbörande äga uppbära arvode, motsvarande lönen i vederbörlig beställning.

Anm. 2. Innehavare av i staten uppförd officersbeställning skall vara underkastad transport
till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

245

Bil. nr 61.

Stat

för officerare och underofficerare vid trängen.

An-

tal

Lönegrad

Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Inspektör ...........

1

Ob 2

Överstar ...........

2

Oa 6

Överstelöjtnanter.......

2

Oa 5

Maj orer............

6

Oa 4

An-

tal

Lönegrad

Kaptener...........

27

Oa 3

Löjtnanter...........

33

Oa 2

Fänrikar ...........

8

Oa 1

Underofficerare.

Fanjunkare..........

31

UO 2

Sergeanter ...........

45

UO 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 867 000: —

Summa förslagsanslag kronor 867 000: —

Bil. nr 62.

Stat

för Svea trängkår. 1

!

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

B. Personal med arvoden.

arvode

havare.

Pensionerad personal.

Manskap.

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Furirer............

22

Ma 0

Tygunderofficer .......

1

2130

Korpraler...........

15

Ma 2

Underofficer, biträde åt regements-

Vicekorpraler och meniga . . .

40

Ma 1

intendenten.........

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

m. m.............

1

2 130

Clvilmllitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

C. Icke-ordinarie befattnings-

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

havare.

Maskinist...........

1

Ca 12

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 110178: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ g 730, _

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 892: —

Summa förslagsanslag kronor 127 800: —

246

Kungl, Majus proposition nr 159.

Bil. nr 63.

stat

för Göta trängkår.

Lönegrad

Lönegrad

resp.

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

B. Personal med arvoden.

havare.

Manskap.

Pensionerad personal.

Furirer...........

22

Ma 3

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Korpraler...........

15

Ma 2

Tygunderofficer........

1

2130

Vicekorpraler och meniga . . .

40

Ma 1

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2 130

Underofficer, furageuppbördsman

m. m.............

1

2130

Civilmilitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

C. Icke-ordinarie befattnings-

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

havare.

Maskinist...........

1

Ca 12

Förrådsman..........

2

MEo 5

1 Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 109 590: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ 8 730:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 580: —

Summa förslagsanslag kronor 126 900: —

Bil. nr 64.

Stat

för Norrlands trängkår. 1

Lönegrad

Lönegrad

A. Ordinarie beställnings-

tal

resp.

arvode

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

tal

resp.

arvode

havare.

Officer, chef för arméns hund-

Manskap.

väsende...........

i

3180

22

Ma 3

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Korpraler...........

Vicekorpraler och meniga . . .

15

40

Ma 2
Ma 1

Tygunderofficer........

Underoffieer.biträde åt regements-intendenten.........

i

i

2 130

2130

Underofficer, furageuppbördsman

m. in.............

i

2130

Tillsyningsman vid arméns hund-

Civilmilitär personal m. fl.

gård............

i

2 130

Vapenhantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

Maskinist...........

Eldare av 1. klassen......

1

1

1

1

Ca 12
Ca 7
Ca 12
Ca 7

O. Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsman..........

Vaktmästare vid arméns hundgård

2

1

MEo 5
MEo 5

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor lil 360: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal........... n 13 830: — » 14 040: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . ■>_12 600: —

Summa förslagsanslag kronor 138 000: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

247

Stat

för Skånska tiängkåren. 1

Bil. nr 65.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Maskinist...........

1

Ca 12

havare.

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Manskap.

Furirer............

22

Ma 3

B. Personal med arvoden.

Korpraler...........

15

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

40

Ma 1

Pensionerad personal.

Musikpersonal.

Expeditionsunderofficer ....
Tygunderofficer........

1

1

2130

2130

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Underofficer, biträde åtregements-

Musikfanjunkare........

1

UO 2

intendenten.........

1

2130

Musiksergeanter........

3

UO 1

Underofficer, furageuppbördsman

Musikfurirer..........

3

Ma 3

m. m.............

1

2130

Musikkorpral.........

1

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

5

Ma 1

C. Icke-ordinarie befattnings-

Civilmilltär personal m. fl.

havare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Förrådsman..........

2

MEo 5

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 122 856: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — ,, g 730:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 214: —

Summa förslagsanslag kronor 139 800: —

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Stat

för Tygdepartementets fabriker och anstalter.

Bil. nr 66.

Personal med arvoden.

Antal

Arvoden

Militär personal på aktiv stat.

Styresmannen vid Akers krutbruk (representationskostnader)......

i

2 000

Arbetsofficer vid ammunitionsfabriken å Karlsborg...........

Arbetsofficerare vid Akers krutbruk, gevärsfaktoriet och ammunitions-

i

1500

fabriken på Marieberg.......................

4

1200

Besiktningsofficer och skottställningsofficer vid gevärsfaktoriet ....
Skottställningsunderofficer vid gevärsfaktoriet och besiktningsbiträde vid

2

1020

Akers krutbruk...........................

Besiktningsoffieerare vid ammunitionsfabrikerna och tygofficeren vid Stock-

2

750

holms tygstation..........................

3

600

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficerare m. fl., arvoden................

10

2130

Arvoden till ovanstående

militär personal på aktiv stat.......................kronor 13 640: —

pensionerad personal......................... ■ ■_» 21 BOO: —

Summa kronor 34 940: —

Bil. nr 67.

Stat

för sjukvårdsväsendets förrådspersonal. 1

A. Ordinarie beställningshavare.

Antal

Lönegrad

resp.

arvode

Sjukvårdsförrådsförvaltare......................

i

Ca 15

Förrådsvaktmästare..........................

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

3

Ca 7

Förrådsunderofficer..........................

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

1

2130

Förrådsman..............................

9

MEo 5

1. Löner till ovanstående ordinarie beställ ningshavare, förslagsvis......kronor 16 500: —

2. Arvoden till ovanstående pensionerad personal.............. » 2 130: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ._» 27 170: —

Summa förslagsanslag kronor 45 800: —

Kungl. Majus proposition nr 159.

249

Bil. nr 68.

Stat

för Väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition.

—

Antal

...... i

Arvoden

Person 1 med arvoden.

Kårchef................................

i

3 000

Adjutant ur ingenjörtruppema.....................

i

900

Adjutant ur väg- och vattenbyggnadskåren...............

1

1 500

Expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer............

i

2 130

Arvoden till ovanstående personal................... ■ ■ ■ kronor 7 530: ■

Summa kronor 7 530: —

Bil. nr 69.

Stat

för Armémuseum.

Ordinarie befattningshavare.

Civil personal.

Antal

Lönegrad

Styresman ..............................

i

A 27

Museiteknisk assistent.......................

1

A 21

Bustmästare..............................

i

A 13

Biträde för textilvården........................

i

A 6

Vaktmästare .............................

3

A 5

1. Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor 41 400: —

2. Arvode till en extra assistent.......................» 1 200: —

Summa förslagsanslag kronor 42 600: —

Anm. Åtnjuter innehavare av ordinarie befattning pension för statstjänst, skall å lönen avdragas
ett belopp motsvarande honom tillkommande pensionsförmåner, dyrtidstillägg
oberäknat.

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 70.

Stat

föi1 Arméns sjuksköterskekår.

Antal

Lönegrad

|

Icke-ordinarie befattningshavare.

Sjuksköterskor...........................

30

MEo 7 |

1. Löner till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor 128 500: —

2. För anställande av extra sjuksköterskor................. » 10 500: —

3. Ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse ... » 5 400: —

Summa förslagsanslag kronor 144 400: —

Anm. 1. Let i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor,
dels såsom vikarier för i staten upptagna sjuksköterskor under semester och sjukdom,
dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad
sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands
etablissement m. m.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med
bränsle och lyse disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för beredande av
dylik ersättning med i ett för allt 30 kronor för månad till elev, åt vilken bostad icke
kan beredas i vederbörligt sjukhus eller eljest i kronans byggnad.

Bil. nr 71.

Stat

för Polispersonalen i Boden och å Karlsborg.

Antal

Lönegrad

Ordinarie beställningshavare.

Clvilmllitär personal.

Boden.

Poliskommissarie
Överkonstaplar
Konstaplar . .

A Karlsborg.

Överkonstapel
Konstaplar1) .

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 145 900: —

2. Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning . » 600: —

Summa förslagsanslag kronor 146 500: — *)

*) Vid inträffande avgång i konstapelsbeställning å Karlsborg skall en dylik beställning indragas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

251

Bil. nr 72.

Förteckning

över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar.

A. Arvoden
till ordinarie
befattningshavare
med
avlöning från
anslag under
fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret,
m. fl.

B. Arvoden
till vissa civila
icke-ordinarie
befattningshavare
m. fl.
ersättningar.

I. arméfördelningen.

Kronor

Kronor

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen.........

Vissa arvoden att utbetalas från arméfördelningens stab . .
Tillsyningsman för övningsfältet Ljungbyhed (disponeras av

arméfördelningschefen) ..........

» för byggnader å Ljungbyhed........

» för lantförsvarets samtliga fastigheter i Landskrona
...................

» vid Kronobergshed ............

» för Skedala hed..............

» över kronans egendom i Varberg.....

» vid Rosenholm ..............

» » Bredåkra f. d. mötesplats .......

» » Senoren ................

» » Rinkaby skjutfält och byggnader ....

I Tygvaktare vid ammunitionsförrådet å N. Lingenäset ....

I Vaktare vid Råbelövs kruthus...............

För uppbörden och redovisningen vid Råbelöv.......

Förvaltare och tillsyningsman vid Skillingaryds skjutfält . .
Skogvaktare för biträde vid skötseln av skogen å övningsfältet
vid Halmstad..........

» » biträde vid skötseln av Rinkaby skjutfält .

» » » » tillsyn av övningsfältet vid Ränneslätt
..................

Kokerska vid Södra skånska infanteriregementet......

» » Skånska kavalleriregementet.........

2 kokerskor vid Wendes artilleriregemente.........

Kokerska vid Göta ingenjörkår ..............

» » Skånska trängkåren............. II.

348

348

642

336

414

450

234

60

630

600

200

120

582

348

468

1584

50

300

350

822

822

1644

822

822

II. arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen.........

Kontorsbiträde vid arméfördelningens stabsexpedition ....

Tillsyningsman å Rommehed................

» » Sollefteå läger och eldare vid f. d. sjukhus- i

paviljongen därstädes..................

Skogvaktare för biträde vid skötseln av skogen:

å övningsfältet vid Östersund..............

» » » Falun................

» » » Rommehed..............

» » » Gävle................

Vaktare vid kruthuset i Östersund.............

Kokerska vid Norrlands dragonregemente .........

a n n trängkår .............

348
2 052
1410

450

100

250

250

200

522

822

822

252

Kungl. Majus proposition nr 159.

A. Arvoden

till ordinarie
befattnings*
havare med
avlöning från
anslag under
fjärde huvud-titeln, lantför-

B. Arvoden
till vissa civila
ieke-ordinarie
befattnings-havare m. fl.
ersättningar.

svaret, m. fl.

III. arméfördelningen.

Kronor

Kronor

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen......

_

348

Vissa arvoden att utbetalas från arméfördelningens stab . .
Tillsyningsman över kronans byggnader:

—

96

vid Karlstens fästning........

—

768

å skansen Kronan...................

» Axvall samt för Skaraborgs regementes intendenturmateriel

iso

därstädes ...........

_

748

Tillsyningsman över byggnader å Backamo.......

_

234

» för Trossnäs f. d. mötesplats........

—

250

» vid Remmene skjutfält...........

—

348

» » Karlsborgs skjutfält........

— *

800

Skogvaktare för biträde vid skötseln av skogen å övningsfältet:

vid Skövde.......

_

300

» Borås.........

_

150

» Uddevalla..........

400

Vaktare vid Tånga bed ....

A Karlsborg:

—

348

organisten.............

400

_

vårdaren av tornuret........

100

brandchefen.....

720

för tillsyn av ångspruta........

200

» » » motorspruta.....

_

200

Kokerska vid Livregementets husarer

_

822

» » Göta trängkår................

—

822

IV. arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen.......

_

348

Vissa arvoden att utbetalas från arméfördelningens stab . .
Tillsyningsman vid förutvarande landstormsförrådsbyggnaden

—

550

i Roslagskulla.............

—

60

Domänofficer för Järvafältet................

För sjukvårdstjänstens bestridande vid Göta livgardes fästnings-

—

3 480

bataljon...................

800

—

Tillsyningsman för Livregementets grenadjärer skjutbana .

—

100

» » vissa lägeretablissemang å Malmen . . .

—

300

11 » ingenjörtruppernas övningsfält å Laxön .

—

1710

» å Sanna hed samt för kronans byggnader och

materiel därstädes.........

_

300

Skogvaktare för biträde vid skötseln av skogen:

å övningsfälten vid Örebro ........

_

50

» » » Linköping.......

—

400

» » » Uppsala.........

—

75

» » » Strängnäs........

_

300

» Vaxön ....

200

Marma skjutfält:

förrådsförvaltare ......

1410

vaktare.......

skogvaktare.....

1 1

1050

250

Signalregementet:

för resor till och från Nedre Frösunda:
bataljonsläkaren......

150

regementsveterinären vid veterinärinspektionen......

—

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

253

A. Arvoden
till ordinarie
befattningshavare
nied
avlöning från
anslag under
fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret,
m. fl.

Kronor

förrådsförvaltare!!....................

signalförrådsförvaltaren.................

Köksföreståndare och furageuppbördsman vid krigsskolan . .

» vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

» och furageuppbördsman vid ridskolan . . .

a vid arméns underofficersskola ......

Furageuppbördsman vid arméns underofficersskola.....

Kokerska vid Livregementet till häst............

n n Svea ingenjörkår...............

n » Signalregementet ..............

ii ii Svea trängkår................

Övre Norrlands trupper.

Till juridiskt biträde vid Övre Norrlands trupper......

Vissa arvoden att utbe talas från staben vid Övre Norrlands trupper
Tillsyningsman för kronans byggnader och materiel å Vännäs
läger samt för biträde vid skötseln av skogen därstädes .
Eldare vid permanent anläggning (VIII) inom Bodens fästning

Brandchef vid Bodens fästning...............

För tillsyn av den för garnisonen gemensamma brandredskapen
m. m........................

Elektricitetsverket i Boden:

eldare..........................

för tillsyn av maskinell utrustning............

ii ii » högspänningsledningar m. m.........

Eldare och gårdskarl vid kommendants- och fortifikations byggnaderna.

.....................

Förrådspersonal vid fortifikationsförvaltningen i Boden:

1 förrådshandräckningskarl 2 604 kronor och 1 d:o 2 520

kronor, 1 kontorsvakt 1 050 kronor...........

Till chefens för intendenturförrådet i Boden förfogande för
anlitande av besiktningsman vid förrådet (beloppet må, örn
så erfordras, helt eller delvis disponeras även å annan än
ordinarie befattningshavare, vilken tages i anspråk för förekommande
besiktningsgöromål) högst...........

Köksföreståndare vid tredje intendenturkompaniet.....

Kokerska vid Norrbottens artillerikår ...........

ii ii Bodens ingenjörkår.............

» ii tredje intendenturkompaniet.........

Gotlands trupper.

Till juridiskt biträde vid militärbefälet på Gotland.....

Uppbördsman vid kronobageriet å Visborgs slätt......

Tillsyningsman vid Tofta skjutfält.............

Tingstäde:

tillsyningsman vid byggnader, fästningsverk och fortifikationens
förråd.....................

köksföreståndare samt furage- och bränsleuppbördsman vid
bevakningsstyrkan..................

354'')
144 ‘)
144 >)
210 ‘)
210 >)

B. Arvoden
till vissa civila
icke-ordinarie
befattningshavare
m. fl.
ersättningar.

Kronor

468

1500
144 ‘)

144

150

150

936
1116
936
822

348

1290

1020
2 706

420

240

200

260

2 256
6174

822

822

822

234

1200

800

720

*) Arvodet utgår endast under förutsättning att befattningen uppehälles av personal på aktiv
stat eller övergångsstat.

254

Kungl. Majus proposition nr 159.

A. Arvoden

B. Arvoden
till vissa civila

befattnings-

avlöning från

icke-ordinarie

befattnings-

fjärde huvud-titeln, lantför-

havare m. fl.
ersättningar.

svaret, m. fl.

Kronor

Kronor

kokerska vid bevakningsstyrkan ....

732

Kokerska vid Gotlands artillerikår.........

--

822

Tygdepartementets fabriker och anstalter.

Ledaren av arbetena vid artilleriets huvudlaboratorium . .
Portvakt vid Stockholms tygstation, huvudingången, förutom

468

—

fri bostad, lyse och vedbrand ....

Portvakt vid Stockholms tygstation, ingången Sibyllegatan 4,

—

348

förutom fri bostad, lyse och vedbrand . .

Väktaren vid kruthuset å Sidön, med skyldighet att där hålla

—

348

båt.............

_

582

Väktaren vid Karlsborgs kruthus.......

—

1500

Kemontdepåernas personal, förslagsvis . . .

Arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare och land-

—

78 600

stormsförrådsförvaltare...........

—

250 000

Kronor

6174

394 992

Summa förslagsvis kronor

401166

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

255

av förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber oell truppförband m. 11.

Kronor.

Kronor.

kronor.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater för:

Generalitetet oell personalkårer.

Generalitetet..................

173 100

Generalstabskåren................

510 300

Artilleristabskåren................

123 800

Fälttvgkåren ..................

1 234 700

Fortifikationskåren................

329 700

Intendenturkåren ................

1277 800

Fältläkarkåren..................

800 600

Fältveterinärkåren...............

239 000

4 689 000

Staber, Inspektioner m. m.

Arméstaben jämte krigsarkivet..........

310 000

Truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och ve-

terinärinspektionerna.............

97 600

Arméfördelningsstaberna m. m...........

288 6b0

Rullföringsbefälhavare med biträden.......

533 160

1 229 360

Undervisningsverken.

Krigsskolan...................

346 350

Krigshögskolan.................

135 960

Artilleri- och ingenjörhögskolan.........

177 200

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ....

175 940

Ridskolan....................

72 100

Artilleriets skjutskola .............

57 900

Arméns underofficersskola............

347 000

1 312 450

Truppförbanden m. m.

Infanteriet.

1

Svea livgarde..................

967 700

I

Värmlands regemente..............

488 800

Livregementets grenadjärer...........

729 700

Livgrenadj ärregementet.............

709 750

Jämtlands fältjägarregemente..........

749 700

Norra skånska infanteriregementet........

684 250

Södra » » ........

669 850

Upplands regemente...............

733 500

Skaraborgs regemente..............

668 400

Södermanlands » ..............

657 780

Kronobergs » ..............

693 200

Jönköpings-Kalmar regemente..........

657 500

Dalregementet..................

713 400

Hälsinge regemente...............

729 700

Alvsborgs » ...........

717 900

Hallands » ..........

689 600

Bohusläns m .......

693 600

Gotlands infanteriregemente...........

721 600

Norrbottens regemente .........

822 400

Västerbottens »

746 000

Västernorrlands » ..........

737 740

14 982 070

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Kavalleriet.

1 Livregementet till häst.............

707 400

Skånska kavalleriregementet........

665 100

Livregementets husarer.............

524 500

1 Norrlands dragonregemente...........

547 150

2 444 150

Artilleriet.

■ Svea artilleriregemente .............

860 900

1 Göta » ............

842 700

"Wendes » .....

753 500

Norrlands » ....

810 850

| Norrbottens artillerikår............

364 650

Smålands arméartilleriregemente.......

881 500

| Gotlands artillerikår.............

413 100

! Bodens artilleriregemente......

Officerare och underofficerare vid luftvärns artil-

756 600

lenet.........

800 400

Karlsborgs luftvärnsregemente..........

322 650

Ostgöta luftvärnsregemente......

286 100

7 092 950

Ing enj örtrupp erna.

Officerare och underofficerare m. fl. vid ingen-

jörtrupperna...........

948 000

1

Svea ingenjörkår.........

180 100

Göta » ....

169 700

Bodens »

150 000

1 447 800

Signaltrupperna.

i Signalregementet......

—

684 200

!

Trängtrupp erna.

! Officerare och underofficerare vid trängen

867 000

Svea trängkår......

127 800

Göta » ......

126 900

Norrlands trängkår . .

138 000

Skånska trängkåren . . .

139 800

1 399 500

Ty g departementets fabriker och anstalter.....

—

34 940

Sjukvårdsväsendets förrådspersonal.....

—

45 800

Väg- och vattenbyggnadskårens chefs expedition ....

—

7 530

Armémuseum.......

—

42 600

Arméns sjuksköterskekår.......

—

144 400

Polispersonalen.

Polispersonalen i Boden och å Karlsborg .

—

146 500

35 703 250

Kungl. Majus proposition nr 159.

257

Summa

kronor.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis............

455 000

C. Börligt tillägg, förslagsvis.....................

2 250 000

D. Kallortstillägg, förslagsvis.....................

100 000

E. Felräkningspenningar, förslagsvis..................

16 000

F. Hyres- och ortstillägg, förslagsvis..................

290 000

G. Anställningspenningar, förslagsvis .................

74 000

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis

100 000

I. Lönefyllnad åt musikdirektörer, förslagsvis.............

7 980

J. Kostnader för musikelever.....................

23 940

K. Gottgörelse för tjänstehastar, förslagsvis..............

7 500

L. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden, för-

slags vis.............................

22 000

M. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag, förslagsvis.......

720 000

N. Vissa arvoden m. m., förslagsvis..................

401166

0. Avlöning till civila skrivbiträden, förslagsvis.............

200 000

P. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat, för-

slagsvis.............................

165 000

Q. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.,

förslagsvis............................

50 000

Summa kronor

40 585 836

Avdrag till följd av att vissa nytillkommande befatt-

ningar beräknas bliva tillsatta först den 1 okto-

ber 1940 ..................kronor

250 000

Avgår till följd av att personal å övergångsstat be-

räknas uppehålla vissa å stat uppförda, för pen-

sionerad personal avsedda befattningar..... »

100 000

! Återstå kronor

40 235 836

Bihang till riksdagens protokoll 1!)40.

1 sami. Nr 159.

2D8 40 ] 7

258

Kungl. Majlis proposition nr 159.

Stat

för Garnisonssjukhuset!.

Bil. nr 74.

Lönegrad

Lönegrad

tal

eller

arvode

tal

eller

arvode

Karlsborg1.

B. Icke-ordinarie befatt-

A. Ordinarie beställnings-

ningshavare.

havare.

Extra bataljonsläkare.....

i

MEx 22

Bataljonsläkare........

i

Ca 22

Sjuksköterskor.........

Assistentsköterskor.....

6

2

MEo

MEo

7

5

Skrivbiträde.........

1

MEo

2

B. Personal med arvoden.

Sjukhusväbel, förutom fri bostad

G. Betjäningspersonal.

med bränsle och lyse ....

i

1740

1 köksföreståndarinna, 1 kokerska,

9 sjukhusbiträden, 3 köksbiträ-

C. Icke-ordinarie befatt-

den.

ningshavare.

Sjuksköterskor.........

4

ME o 7

Linköping.

Assistentsköterskor......

2

MEo 5

Köksförestånderska av 1. klassen

1

ME o 8

A. Personal med arvoden.

Skrivbiträde........

1

MEo 2

Sjukhusväbel, tillika förvaltare .

1

2 240 >)

D. Betjäningspersonal.

B. Icke-ordinarie befatt-

1 eldare och gårdskarl, 1 kokerska,

ningshavare.

6 sjukhusbiträden, 4 köksbiträ-

den.

Extra bataljonsläkare.....

1

MEx 22

Sjuksköterskor.........

6

MEo

7

Assistentsköterska.......

1

MEo

5

Skövde.

A. Personal med arvoden.

C. Betjäningspersonal.

Sjukhusväbel, tillika förvaltare .

1

2 240'')

1 eldare och gårdskarl, 1 kokerska,

Sjukgymnast.........

1

792 ''

3 sjukhusbiträden, 3 köksbi-träden.

B. Icke-ordinarie befatt-

ningshavare.

Sollefteå.

Extra bataljonsläkare.....

1

MEx 22

A. Personal med arvoden.

Sjuksköterskor.........

6

MEo 7

Assistentsköterskor......

4

MEo 5

Sjukhusväbel, tillika förvaltare .

1

2 240‘)

Skrivbiträde.........

1

MEo 2

B. Icke-ordinarie befatt-

C. Betjäningspersonal.

ningshavare.

1 eldare och gårdskarl, 1 foto-

Extra bataljonsläkare.....

2

MEx 22

grafiskt biträde, 3 kokerskor,

Sjuksköterskor.........

6

MEo

7

11 sjukhusbiträden, 4 köksbi-

Assistentsköterskor......

4

MEo

5

träden.

Köksförestånderska av 1. klassen

1

MEo

8

Eksjö.

A. Personal med arvoden.

Sjukhusväbel, tillika förvaltare .

Skrivbiträde..........

C. Betjäningspersonal.

1 eldare och gårdskarl, 1 kokerska,

1

MEo

2

1

2 240 ‘)

10 sjukhusbiträden, 1 röntgen-

Sjukgymnast.........

1

792

biträde, 7 köksbiträden.

'') Därav 500 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

259

Lönegrad

Lönegrad

Boden.

tal

eller

arvode

C. Icke-ordinarie befattnings-

tal

eller

arvode

havare.

A. Ordinarie beställnings-havare.

Extra bataljonsläkare.....

5

MEx 22

Husmoder...........

1

MEo 9

Regementsläkare .......

2

Ca 26

Operations- och röntgensköterskor

3

MEo 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Sjuksköterskor.........

17

MEo 7

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Assistentsköterskor......

171)

MEo 5

Trädgårdsmästare.......

1

MEo 8

Automobilförare........

1

MEo 6

B. Personal med arvoden.

Kontorsbiträden........

Skrivbiträden.........

2

3

MEo 4
MEo 2

a) Pensionerad personal.

Köksförestånderska av 1. klassen
Biträdande köksförestånderska,

1

MEo 8

Sjukhusintendent.......

1

3180

tillika överkokerska.....

1

MEo 4

Förrådsförvaltare, tillika biträde

Tvättförestånderska......

1

MEo 4

åt intendenten........

1

2 440

Sjukhusväbel.........

Sjukhuskassör.........

1

1

2 440

2 440

D. Betjäningspersonal.

2 eldare, 2 portvakter, 2 koker-

skor, 51 kvinnliga sjukhusbi-

b) Civil personal.

träden, 17 köksbiträden, 4 bader-skor, 5 städerskor, 6 tvättbi-

Läkare vid reumatikeravdel-

träden, 2 sömmerskor, 2 tele-

ningen, arvode........

1

Ca 22

fonister, 1 maskinsättare och

Sjukgymnaster.........

2

2 100

1 snickare..........

—

—

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 35 500: —

2. Arvoden till ovanstående personal med arvoden............ » 35 051: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare:

grundavlöningar m. m...............kronor 323 730: —

avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis...... » 38 894:— „ 362 624:_

4. Arvoden å 1170 kronor till regementsläkarna vid garnisonssjukhuset iBoden » 2 340: —

5. För anställande av ovanstående betjäningspersonal, förslagsvis..... » 178 000: —

6. Till beredande av tjänstledighet åt personalen samt till vikariatsersättning

under sjukdom jämte sjukvård och underhåll åt sjuk personal, förslagsvis » 40 000: —

7. Till hyresersättning åt personal, som icke kan beredas inkvartering å sjuk -

huset i Boden ............................ » 10 800: —

8. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... » 36 000: —

9. Dyrtidstillägg, förslagsvis....................... » 12 885: —

10. Arvoden och särskilda ersättningar jämlikt avtal med landsting m. m.,

förslagsvis............................. » 106 800: —

Summa förslagsanslag kronor 820 000: —

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.
Anm. 4.

Anm. 5.

Anm. 6.

Anm. 7.

Före den 1 juli 1939 anställda undersköterskor med lön enligt lönegrad K 1 av löneplanen
för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal enligt kungörelsen nr 215/1928,
vilka icke kunna vinna anställning såsom assistentsköterskor, må tills vidare bibehållas
vid oförändrad anställning och skall under tiden motsvarande antal befattningar för
assistentsköterskor hållas vakant.

Viss under rubriken »Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner
enligt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser.

Sjukhusintendenten vid garnisonssjukhuset i Boden åtnjuter — förutom arvode — fri
bostad med bränsle och lyse.

Det ankommer på maskinisten vid garnisonssjukhuset i Boden eller endera av eldarna
därstädes att enligt kommendantens i Bodens fästning bestämmande tjänstgöra såsom
biträdande automobilförare.

Trädgårdsmästaren vid garnisonssjukhuset i Boden är skyldig att jämväl tillhandagå
truppförbanden och övriga militära anstalter i Boden med råd och upplysningar i
trädgårdsärenden.

Vid sjukhusen må anställas sjuksköterskeelever mot åtnjutande av naturaförmåner
eller ersättning därför enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser till följande
antal: Karlsborg 4, Skövde 7, Eksjö 6, Linköping 5, Sollefteå, 8 och Boden 20.

Under punkt 4 angivet arvode utgår endast till regementsläkare vid garnisonssjukhuset
i Boden, som före den 1 juli 1939 i sådan egenskap åtnjutit dylikt arvode.

'') Därav 1 assistentbarnmorska.

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 159

Bil. nr 15

Stat

för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

Chefen för marinen.

B. Personal nied arvoden.

Chef för marinen.......

i

Ob 4

Militär personal på aktiv stat.

Chef för marinstaben.....

1

1892

Marinstaben.

Pensionerad personal.

A. Ordinarie befattnings-

Officerare...........

4

3180

havare.

Underofficerare........

4

2130

Förste expeditionsvakt.....

Kanslibiträde.........

i

i

A 7

A 7

Civil personal.

Kontorsbiträde ........

i

A 4

Juridiskt biträde........

1

1800

1.

2.

3.

4.

5.

Lön till chefen för marinen, förslagsvis.................

Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare vid marinstaben, förslagsvis
................................

Arvoden till ovanstående

militär personal på aktiv stat.............kronor 1 892: —

pensionerad personal................. » 21 240: —

civil personal..................... » 1800: —

Avlöning till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................kronor 4 320: —

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis....... » 360: —

Ortstillägg m. m. till marinattachéer . •................

kronor 20 854: —
» 12 189: —

24 932: —

4 680:-40 000: —

Summa förslagsanslag kronor 102 655: —

Anm.. För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast i det fall att lämplig
personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

Kungl. Majus proposition nr 159.

261

Bil. nr 76.

Stat

för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl.

Lönegrad

Lönegrad

Antal

resp.

Antal

resp.

arvode

arvode

Manskap.

A. Ordinarie beställnings-

Flaggkorpraler........

345

Mb 2

(befattnings-)havare.

Högbåtsman.........

160

Mb 1

Furirer...........

1200

Ma 3

Officerare.

Korpraler..........

185

Ma 2

Flaggman..........

Kommendör, chef för marin-

4

Ob 3

Meniga...........

Musikpersonal.

Musikdirektör........

2167

Ma 1

staben...........

Kommendör, chef för Karls-krona örlogsvarv.....

1

Ob 2

1

Oa 3

JOa 2 el.
\ Oa 3

1

Ob 2

Musikdirektör........

1

Kommendör, chef för Karls-

krona örlogsstation ....

1

‘) Ob 1

Civil personal.

Kommendör, chef för Stock-holms örlogsstation ....

Expeditionsvakter vid Karls-

1

Ob 1

krona örlogsstation ....

3

A 5

Kommendör, chef för Stock-

Expeditionsvakter vid Stock-

holms örlogsvarv.....

1

Ob 1

holms örlogsstation . . .

2

A 5

Kommendörer........

3

Oa 6

Kommendörkaptener av 1. gra-den ............

19

Oa 5

B. Personal å övergångs-

Kommendörkaptener av 2. gra-

stat.

2)

den............

19

Oa 4

Underofficerare av 3. graden .

1

Kaptener..........

138

Oa 3

Löjtnanter..........

132

Oa 2

C. Personal med arvoden.

Fänrikar ..........

30

Oa 1

Pensionerad personal.

Officerare..........

4

3180

Underofficerare.

Underofficerare.......

35

2130

Förrådsförvaltare......

Flaggunderofficerare.....

19

242

UO 3
UO 2

Civil personal.

3 000

Underofficerare av 2. graden .

421

UO 1

Advokatfiskal i Karlskrona . .

1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare: officerare,

förslagsvis..............kronor 2 672 531: —

underofficerare, förslagsvis............ » 3 025 089: —

manskap, förslagsvis............... » 5 808 702: —

musikpersonal, förslagsvis............ » 15 448: -—

civil personal, förslagsvis ............»__________17 928: - kronor n 539 ggg. _

2. Löner och lönetillägg till ovanstående beställningshavare å övergångsstat,
förslagsvis.............................

3. Arvoden till ovanstående -

pensionerad personal................kronor 87 270: —

civil personal.................... » 3 000: —

4. Rep resen ta tion sbi drag till

a) befälhavande amiralen i Karlskrona........kronor 3 600: —

b) chefen för Västkustens marindistrikt....... » 1 500: —

4 000: —

90 270: —

5 100: —

'') Beställningshavare, som omedelbart före det nya militära avlöningsreglementets ikraftträdande
såsom chef för Karlskrona örlogsstation åtnjutit lön enligt lönegraden O 7, hänföres, så
länge han kvarstår i beställningen, till lönegraden Ob 2.

2) Avlöning utgår enligt särskilda av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

262

Kungl. Moj:ts proposition nr 159.

5.

6.

7.

8.

Anställningspenningar enligt 7 § manskapsavlöningsreglementet, förslagsvis
............................... kronor

Lönetillägg åt visst underbefäl:

riktare, förslagsvis ................kronor 25 000: —

plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri och avstånds observatörer,

förslagsvis............. » 14 000: -—

Hyres- och ortstillägg åt manskap, förslagsvis............ »

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis............ »

32 000: —

39 000: —
130 000: —
100 000: —

Summa kronor 11 940 068: —

Avgår från anslag under tionde huvudtiteln bekostade avlöningar till personalen
å statsisbrytarna, förslagsvis................. » Ilo 000: —

Summa förslagsanslag kronor 11830 068: —

Anni. 1.
Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5.
Anm. 6.
Anm. 7.

Därest den å staten uppförda underofficeren av 3. graden avgår, skall antalet flaggkorpraler
utökas med 1.

För högbåtsman avsedda beställningar skola hållas vakanta, i den mån övertalig personal
(underofficerare av 3. graden, kockar och hovmästare samt korpraler med underofficers
av 3. graden löneförmåner) tages i anspråk för bestridande av för högbåtsman
avsedda befattningar.

Vid vakanser inom flaggkorprals-, högbåtsmans-, furirs- och korpralsgraderna, utöver
i anm. 2 nämnda, må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till
avlönande av ett mot vakanserna svarande antal manskap inom närmast lägre lönegrader.

För rekryteringens ändamålsenliga tillgodoseende må antalet meniga inom sjömanskåren
tidvis ökas under förutsättning att under övriga delar av budgetåret manskapsbeställningar
hållas vakanta till antal och tid motsvarande de sålunda övertaligas
sammanlagda anställningstid.

Av arvodet till advokatfiskal en i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tj änstgöringspenningar.

För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast i det fall lämplig
personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

Såsom bidrag till uppvärmning av åt befälhavande amiralen i Karlskrona och chefen
för Karlskrona örlogsvarv anvisade tjänstebostäder utgå från bränsleanslaget 1000
kronor resp. 600 kronor.

Kungl. Majus proposition nr 159

263

Bil. nr 77.

Stat

för kustartilleriets ofiicerskär, underofficerskår och manskap m. fl.

Lönegrad

A. Ordinarie beställnings-

tal

resp.

havare.

Officerare.

Generalsperson, chef för kust-

artilleriet..........

i

Ob 3

Överste, kommendant i Vaxholms

fästning...........

Ob 2

Överstar ...........

2

Ob 1

Chef för Gotlands kustartilleri-

försvar, tillika chef för Gotlands

kustartillerikår .......

1

Oa 6

Överstelöjtnanter.......

6

Oa 5

Majorer............

11

Oa 4

Kaptener...........

47

Oa 3

Löjtnanter...........

49

Oa 2

Fänrikar ...........

18

Oa 1

Underofficerare.

Förrådsförvaltare.......

15

UO 3

Flaggunderofficerare .......

68

UO 2

Underofficerare av 2. graden . .

108

UO 1

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Manskap.

Flaggkorpraler.........

75

Mb 2

Furirer............

190

Ma 3

Korpraler...........

161

Ma 2

Meniga............

585

Ma 1

Musikpersonal.

/Oa 2 el.

1 Oa 3

Musikdirektörer........

2

B. Personal å övergångsstat.

Underofficer av 3. graden . . .

1

'')

C. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Officerare...........

7

3180

Underofficerare........

19

2130

1.

2.

3.

4.

5.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare:

officerare, förslagsvis..............

underofficerare, förslagsvis...........

manskap, förslagsvis..............

musikpersonal, förslagsvis............

kronor

))

»

»

965 866: -779 095:—

1 288 464: —

_13 550: ~ kronor 3 046 975: —

Lön och lönetillägg till ovanstående beställningshavare ä övergångsstat,

förslagsvis............................. ” 3 700: —•

Arvoden till ovanstående pensionerad personal............. » 62 730: —

Anställningspenningar enligt 7 § manskapsavlöningsreglementet, förslagsvis » 11 000: —

Hyres- och ortstillägg åt manskap, förslagsvis . ........... "_28000: —

Summa förslagsanslag kronor 3 152 405: —

Anni. 1.
Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5.

Därest den å staten uppförda underofficeren av 3. graden avgår, skall antalet flaggkorpraler
utökas med 1.

De beställningshavare vid kustartilleriet, som omedelbart före övergången till det nya
manskapsavlöningsreglementet innehade korpralsbeställning vid kustartilleriet och
vilka på grund av brist å furirsbeställningar icke befordrats till furirer men tillläggas
tjänsteställning såsom sådana, äga uppbära lön enligt lönegraden Ma 3. Av
å staten upptaget antal korpralsbeställningar hållas motsvarande antal vakanta.

Vid vakanser inom flaggkorprals- och furirsgraderna ävensom vid vakanser inom
korpralsgraden utöver de i anm. 2 omnämnda må de löner, som till följd därav inbesparas,
användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal manskap
inom närmast lägre lönegrader.

Av för pensionerade officerare avsedda befattningar skall 1 bestridas av pensionerad
fortifikationsutbildad officer. Av för pensionerade underofficerare avsedda befattningar
skola 3 bestridas av pensionerade fortifikationsutbildade underofficerare.

För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast i det fall lämplig
personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

*) Avlöning utgår enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

264

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 78.

Stat

för mariningenjörkåren, marinintendenturk&ren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat
och marinens poliskår.

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

I. Mariningenjörkåren.

arvode

arvode

B. Personal med arvoden.

A. Ordinarie beställnings-

Ögonläkare vid Sydkustens marin-

havare.

distrikt...........

i

4 500

Marinöverdirektör.......

1

Cb 2

Ögonläkare vid Ostkustens marin-

Marindirektörer av 1. graden . .

3

Ca 30

distrikt...........

i

3 500

Marindirektörer av 2. graden . .

4

Ca 28

Röntgenläkare vid marinens sjuk-

Förste mariningenjörer ....

11

Ca 27

hus i Karlskrona......

i

4 800

Mariningenjörer av 1. graden

7

Ca 24

Marinläkare av 2. graden ....

2)20

*)

Mariningenjörer av 2. graden

10

Ca 22

Marinläkarstipendiater.....

10

1410

Specialingenjörer av 1. graden .

4

Ca 28

Specialingenjörer av 2. graden .

11

Ca 27

IY. Marinens ecklesiastikstat.

Specialingenjörer av 3. graden .

8

Ca 24

B. Personal med arvoden.

Personal med arvoden.

Extra mariningenjörer, arvoden
enligt löneplan C i 1927 års

Amiralitetsförsamlingen i
Karlskrona.

offieersavlöningsreglemente,

1

2 000

14:e löneklassen.......

5

—

Amiralitetspastor.......

Mariningenjörsstipendiater . . .

5

1740

Amiralitetspredikant......

1

1200

Marinunderingenjörer, arvoden

Extra amiralitetspredikant . . .

1

1020

enligt löneplan C i 1927 års

Klockare...........

1

600

offieersavlöningsreglemente, 9:e

Kyrkvaktare..........

1

150

löneklassen.........

’)8

—

Skeppsholms församling i

II. Marinintendenturkåren.

Stockholm.

Ordinarie beställnings-

Amiralitetspastor.......

1

1860

Amiralitetspredikant......

1

1410

Kommendör..........

1

Oa 6

Klockare...........

1

720

Kommendörkaptener av 1. graden
Chef för marinens centrala be-

3

Oa 5

Y. Marinens poliskår.

klädnadsverkstad......

Kommendörkaptener av 2. graden

1

8

Oa 5

Oa 4

A. Ordinarie beställnings-

Kaptener...........

31

Oa 3

havare.

Löjtnanter...........

18

Oa 2

Polisöverkonstaplar, tillika polis-

Fänrikar............

5

Oa 1

kommissarier........

2

Ca 14

IH. Marinläkarkåren.

Polisöverkonstaplar......

2

Ca 12

Poliskonstaplar........

32

Ca 10

A. Ordinarie beställnings-

havare.

B. Icke-ordinarie beställ-

Marinöverläkare........

i

Cb 1

Förste marinläkare ......

3

Ca 28

ningshavare.

Marinläkare av 1. graden . . .

9

Ca 24

Poliskonstaplar........

6

MEo 9

1.

2.

Löner resp. arvoden tili ovanstående ordinarie beställ -

ningshavare vid

mariningenjörkåren, förslagsvis...........kronor 587 249: —

marinintendenturkåren, förslagsvis.......... » 511 868: —

marinläkarkåren, förslagsvis............. » 123 890: —

marinens poliskår, förslagsvis............ » 156 468: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie beställningshavare vid marinens
poliskår, förslagsvis..........................

kronor 1 379 475: —
» 23 136: —

'') Under halva budgetåret endast 2.

2) Detta antal innefattar marinläkare av 2. graden, vilka före den 1 juli 1939 erhållit förordnande
å ordinarie beställning.

’) Se anm. 1.

Kungl. Majlis proposition nr 159.

265

3. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare, nämligen vid
mariningenjörkdren:

chefen för ingenj ördepartementet vid Karlskrona
örlogsvarv...........kronor 1 020: —

envar av 1 specialingenjör av 2. eller 3.
graden, som förestår torpedverkstaden i
Karlskrona, och 1 specialingenjör av 3.
graden, verkstadsingenjör vid Karlskrona

öriogsvarv, 480 kronor........ » 960: —

mariningenjör, som beordrats att å Tekniska
högskolan leda specialkurs i krigsfartygs
konstruktion......... » 500: —

marinintendenturkdren:
chefen för intendenturförvaltningen i Sydkustens
marindistrikt.........

kompaniofficer i intendenturbefattning,
tjänstgörande såsom sekreterare hos
chefen för Karlskrona örlogsvarv . . .

» 1 020: —

» 600: -

marinläkarkåren:

envar av 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare,
1170 kronor........ » 2 340: — kronor 6 440: —

b) ovanstående personal med arvoden vid

mariningenj örkåren.........kronor 56 985: —

marinläkarkåren.......... » 80 900: —

marinens ecklesiastikstat...... » 8 96Q: — „ 146 845: — kronor 153 285: —

4.

5.

6.

7.

8.
9.

Dagarvoden till officerare, vilka, utan att vara berättigade till tjänstgöringstraktamente,
förordnas att uppehålla befattning vid marinintenden turkåren,

förslagsvis . , . ■...................... ”

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarsti pendiater

under tjänstgöring i land, förslagsvis ............ »

Arvodesförhöjning å 300 kronor till marinläkare av 2. graden, förslagsvis »
Ekiperingshjälp vid första anställning såsom marinläkarstipendiat över

stat, förslagsvis............................ »

Ersättning för mistad bostadsförmån till kyrkvaktaren vid amiralitetsförsamlingen
i Karlskrona........................ »

Ersättning till vikarier för polispersonal, förslagsvis .......... »

Summa förslagsanslag kronor

500:-

15 000: —

3 900: —

4 000: —

350: -2 000: -

1 581 646: —

Anm. 1

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Marinläkare av 2. graden åtnjuter arvode med 2,700 kronor för år räknat, jämte en
förhöjning i arvodet med 300 kronor efter en tjänstetid av 3 år. Nu nämnd befattningshavare
äger därjämte under tjänstgöring i land uppbära dagarvode med 12
kronor.

Därest det i staten upptagna antalet marinläkare av 2. graden icke är fulltaligt må
de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, i mån av behov användas för
avlöning av ett vakanserna bland marinläkarna av 2. graden motsvarande antal
marinläkarstipendiater.

Kan uppkommen vakans bland ordinarie poliskonstaplar icke besättas till följd därav,
att till befordran närmast stående icke-ordinarie poliskonstapel icke uppnått för
sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas,
genom vakansen besparade medel användas för avlönande utöver staten av ickeordinarie
poliskonstapel.

Under staten angivna arvoden till specialingenjörer vid torpedverkstaden och örlogsvarvet
i Karlskrona utgå endast till beställningshavare, som omedelbart före det
nya avlöningsreglementets ikraftträdande uppburit arvodena i fråga. Arvodena utgå
ej, därest ifrågavarande beställningshavare uppbära vikariatsersättning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

266

Bil. nr 79.

Stat

för vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal.

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

O. Icke-ordinarie befatt-

arvode

ningshavare.

i

Ca 12

Husmoder...........

i

ME o 9

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Sjuksköterskor.........

10

MEo 7

K ontorsb iträden........

2

MEo 4

B. Personal med arvoden.

Köksförestånderska......

1

MEo 8

Eldare av 2. klassen......

2

MEo 5

Pensionerad personal.

Redogörare, underofficer ....

Civil personal.

1

2130

D. Betjäningspersonal.

1 tvättförestånderska, 1 kokerska,

Extra läkare å medicinska avdel-

1 baderska, 6 sjukhusvakter, 16

ningen ...........

i

5 500

sjuksköterskebiträden, 6 köks-

Sjukgymnast.........

i

600

biträden, 3 tvättbiträden.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis......

2. Arvode till ovanstående

pensionerad personal.................kronor 2 130: —

civil personal..................... » 6 100: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

4. Till chefläkarens förfogande för anställande av be t j anin gsp erson al . . . .

5. För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt till vikariats ersättning

under sjukdom.......................

kronor 8 000: —

» 8 230: -

» 50 000: —

» 52 800: -

4 500: —

Summa förslagsanslag kronor 123 530: —

Anm. Ovanstående extra läkare förordnas på ett år och åtnjuter utöver arvodet förmån av fri
bostad, värme och lyse samt sängservis för en person.

Bil. nr 80.

Stat

för sjöruliföringsbefälhavare med biträden.

Antal

Arvode

Kronor

Sjörullföringsbefälhavare i Stockholm.........

i

3 600

Sjörullföringsbefälkavare i landsorten........

2

3180

_

Sjörullföringsbiträde i Stockholm.............

1

2 340

—

Sjörullföringsbiträden i landsorten...................

5

2130

—

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 22 950: —

Anm. Arvodena äro avsedda att utgå under förutsättning, att respektive befattningar uppehållas
av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest annan personal för
ändamålet förordnas, beror av bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Majit.

Kungl. Majus proposition nr 159.

267

Bil. nr 81.

Stat

för Sjökrigshögskolan.

Antal

Lönegrad

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-fbefattnings-lhavare.

Militär personal.

Chef för sjökrigshögskolan......................

i

Oa 6

Civil personal.

Expeditionsvakt............................

1

A 5

B. Personal med arvoden.

Militär och civilmilitär personal på aktiv stat.

Lärare i strategi, allmänna kursen...................

i

1400

» » » , stabskurser.....................

i

1750

» » taktik, allmänna kursen, sjöofficerslinjen...........

i

1575

u » » » » , kustartilleriofficerslinjen.......

i) » » , stabskurs (sjöofficerare)................

» » marinorganisationslära och stabstjänst, stabskurser......

i

525

i

1400

i

875

» » kustfästningslära, allmänna kursen, sjöofficerslinjen......

i

525

» » » » » , kustartilleriofficerslinjen . .

» » » , stabskurs (kustartilleriofficerare).......

i

1750

i

1925

» » förbindelselära. allmänna kursen...............

i

525

» » » . stabskurser..................

i

700

» » artilleri, allmänna kursen...................

i

875

» » » , artillerikursen....................

i

2 800

» » torpedlära, allmänna kursen, sjöoffierslinjen..........

i

525

» » minlära, allmänna kursen...................

i

875

» « skeppsbyggnadslära, stabskurs och artillerikurs (sjöofficerare) . .

i

525

» » lantkrigskonst, allmänna kursen................

i

875

o » » , stabskurser..................

i

525

» » luftkrigskonst, allmänna kursen................

i

525

» » ■ » , stabskurser ..................

i

350

Eepetitörer ä högst 116 kronor per månad enligt chefens för högskolan

2 550

fördelning..............................

—

Idrottsinstruktör...........................

i

400

Annan personal, civil eller militär.

Lärare i internationell rätt, stabskurser................

i

700

o » mekanik, allmänna kursen..................

i

700

» » » , artillerikursen....................

i

1750

» » kemi, artillerikursen.............•.......

i

700

» » ryska språket, stabskursen..................

i

750

1.

2.

3.

Lön till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, förslagsvis kronor
Arvoden till ovanstående

militär och civilmilitär personal på aktiv stat .... kronor 23 775: —

annan personal, civil eller militär.......... » 4_600:_—- ,,

Till chefens för sjökrigshögskolan disposition för

a) avlönande av tillfällig biträdespersonal.......kronor 1000: —

b) extra föreläsningar och övningar.......... _1 500: — »

17 025: -

28 375: —

2 500: —

Summa förslagsanslag kronor 47 900: —

268
Anin. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Kungl. Majus proposition nr 159.

Förestående arvoden utgå för ett till 25 veckor beräknat arbetsår å 250 kronor för
värjo timmes undervisningsskyldighet i veckan i ryska språket och å 350 kronor för
varje timmes undervisningsskyldighet i veckan i övriga ämnen.

Chefen för sjökrigshögskolan äger att i enlighet med de i anm. 1 angivna beräkningsgrunder
vidtaga de jämkningar i arvodesbeloppen för skolans lärare, som kunna
bliva en följd av en omarbetning av skolans reglemente i vad det avser utbildningens
uppdelning å läroämnen ävensom av att omfånget av undervisningen i de olika
ämnena och för de särskilda kurserna med stöd av sagda reglemente ändras; dock
att det sammanlagda beloppet för de i staten uppförda arvodena icke överskrides.

Befattningen såsom expeditionsvakt uppehålles tillsvidare av befattningshavare å övergångsstat.

Kungl. Majlis proposition nr 159.

269

Bil. nr 82.

Stat

för Sjökrigsskolan.

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Kustartillerilinjen.

(befattnings-)havare.

Lärare i allmän befälsutbildning

i

175

Militär personal.

» » artilleri........

i

1750

Chef för sjökrigsskolan ....

i

Oa 5

» » befästningskonst och

topografi........

i

350

» » handvapentjänst, tillika

525

Civil personal.

kadettofficer.....

i

Expeditionsvakt........

Vaktmästare........• .

i

i

A 5

A 5

» » kustfästningslära . . .

» » lantkrigskonst ....

» » luftkrigskonst.....

i

i

i

1050

700

175

» » maskinlära m. m. . . .

i

350

» » minlära .......

i

788

B. Personal med arvoden.

» » navigation......

» » organisationslära m. m.,

i

350

300

al Militär och civilmilitär

tillika kadettofficer . .

i

personal på aktiv stat.

» » sjökrigskonst.....

i

438

Befälspersonal.

Marinintendentslinjen.

Kaderofficerare ur flottan . . .
Kadettofficer ur flottan i 10

5

1

600

500

Lärare i förbindelselära ....

» » förvaltningstjänst . . .

i

i

175

1750

K adettofficer ur flottan i 4 må-nader ............

Kaderofficerare ur flottan i 3Vs

månader...........

Kaderofficerare ur flottan i 2

månader...........

Kadettofficer ur kustartilleriet .
Kadettofficer ur kustartilleriet i

1

2

3

1

200

175

100

600

» » handvapentjänst, tillika

kadettofficer.....

» » organisationslära m. m.,

tillika kadettofficer . .

» » reglementen, tillika

kadettofficer.....

» » sjökrigskonst.....

Reservofficer slinjen, flottan.

i

i

i

i

600

300

300

525

7 månader..........

1

350

Kaderofficerare ur marininten-

Lärare i artilleri, tillika kadett-

denturkåren.........

2

600

officer ........

i

450

Kadettingenjör ur mariningenjör-

1

500

» » befälstjänstgöring, till-

kåren i 10 månader.....

lika kadettofficer . . .

i

150

Läkare............

1

1020

» » elektroteknik.....

i

350

-i » förvaltningstjänst, till-

Militära (civilmilitära) lärare.

i

300

» » handvapentjänst, tillika

Sj öofficerslinjen ■

kadettofficer.....

» w minlära .......

i

i

600

350

Lärare i allmän befälsutbildning

1

175

» » navigation......

i

350

» » artilleri........

1

1 225

» » organisationslära, tillika

» » förbindelselära ....

1

175

kadettofficer.....

i

600

» » handvapentjänst, tillika

600

» » signaltjänst, tillika ka-

kaderofficerare ....

2

dettofficer......

i

900

» » luftkrigskonst.....

1

175

» » sjökrigskonst.....

i

2100

» » maskinlära......

1

700

» » minlära .......

» » navigation......

1

1

700

2 625

Reservofficer slinjen, kustartilleriet.

» » organisationslära m. m.,

Lärare i allmän befälsutbildning,

32

tillika kaderofficerare .

2

225

tillika kadettofficer . .

i

» » sjökrigskonst.....

1

1050

» » elektroteknik.....

i

225

» » skeppsbyggeri ....

1

350

» » handvapentjänst, tillika

225

» » torpedlära......

1

700

kadettofficer.....

i

270

Kungl. Majlis proposition nr 159.

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

Lärare i kustfästningslära m. m.

1

750

» » minlära.......

1

600

Lärare i franska språket ....

1

1000

» » navigation......

1

300

» » matematik och mekanik

1

2100

» » reglementen m. m., till-

lika kadettofficer . . .

» » artilleri........

1

1

128

750

Marinintendentslinjen.

» » » , tillika kadett-

Lärare i bokföring.......

1

1000

officer ........

1

160

» •> engelska språket . . .

1

1500

» » franska språket ....

1

1500

Reservin ten den telinjen.

» » handelslära......

1

750

Lärare i förvaltningstjänst . . .

» » handvapentjänst, tillika

kadettofficer.....

» » organisationslära m. m.,

tillika kadettofficer . .

1

1

1

1225

525

225

» » handelsrätt......

» >» nationalekonomi . . .

» » varukännedom ....

» » handelsorganisations-

lära under 2. landkurs

1

1

1

1

1000

1000

1750

100

» » reglementen, tillika ka-

dettofficer

1

225

» » varuproduktionslära

under 2. landkurs . . .

1

100

» » sjökrigskonst.....

För samtliga kurser gemensam
lärare.

1

350

Reservintendentslinjen.

Lärare i bokföring.......

1

750

» » handelslära......

1

500

Lärare i gymnastik och vapen-

» » handelsrätt . .

1

500

töring, tillika ledare av kadet-

» » nationalekonomi . . .

1

250

ternas idrottsövningar ....

1

1600

» » varukännedom ....

1

1000

b) Civila lärare.

Sjöofficerslinjen■

c) Pensionerad personal.

Lärare i elektroteknik.....

1

2100

Expeditionsunderofficer, tillika

» » engelska språket . . .

1

2 500

kassör............

1

2 130

» » franska språket ....

1

2 500

» » matematik och mekanik

1

3 500

Kustartillerilinjen.

C. Icke-ordinarie befatt-

Lärare i elektroteknik.....

1

1400

ningshavare.

» » engelska språket . . .

1

1000

Skrivbiträde..........

1

MEo 2

1.

2.

3.

4.

Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, förslagsvis kronor 19 000: -Arvoden till ovanstående

a) militär och civilmilitär personal på aktiv stat

befälspersonal..........kronor 8 020: —

lärarepersonal.......... » 33 596: —

b) civila lärare...................

c) pensionerad personal..............

kronor

41 616: —
27 800: —
2 130: -

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .
Till chefens för sjökrigsskolan förfogande för

a) militärpedagogiska föreläsningar...........kronor 200:

b) föreläsningar i ämnet krigslagar.......... » 400: —

c) anordnande av specialkurs i förplägnadstjanst för inten dentskadetter.

.................. » 1000: —

71 546:
2 994:

1 600: -

Summa förslagsanslag kronor 95 140: —

Anm. 1. Chefen för sjökrigsskolan äger att vidtaga eventuellt erforderliga jämkningar i arvodesplanen
för befälspersonalen.

Anm. 3- Arvodena beräknas, med undantag för arvodena å reservofficerslinjen, kustartilleriet,
för ett läsår örn c:a 25 veckor och utgå med ett belopp av 350 kronor för varje timmes
undervisningsskyldighet i veckan för lärare i elektroteknik och matematik jämte mekanik

Kungl. Majus proposition nr 159.

271

å sjöofficers- och kustartillerilinjerna, ay 250 kronor för lärare i franska och engelska
språken, nationalekonomi, varukännedom, bokföring, handelsrätt och handelslära, av
75 kronor för lärare som tillika är kadettofficer, samt av 175 kronor för övriga lärare.

Arvodena å reservofficerslinjen, kustartilleriet, som beräknas omfatta c:a s/7 av
läsåret, äro beräknade till 3/? av 75 kronor per veckotimme för lärare, som tillika är
kadettofficer samt till 3A av 175 kronor per veckotimme för lärare i övriga ämnen.

Anm■ 3. Chefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisnings- och vikariatsarvoden disponera
möjligen på grund av ändrad undervisningsplan uppstående besparingar å arvodesanslagen
(till lärare).

Anm. 4. Chefen för sjökrigsskolan äger att i enlighet med de i anm. 2 angivna beräkningsgrunder
vidtaga de jämkningar i arvodesbeloppen för skolans lärare, som kunna bliva
en följd av en omarbetning av gällande utbildningsföreskrifter i vad de avser utbildningens
uppdelning å läroämnen ävensom av att omfånget av undervisningen i de olika
ämnena och för de särskilda kurserna med stöd av sagda föreskrifter ändras; dock att
det sammanlagda beloppet för de i staten uppförda arvodena icke överskrides.

Anm. 5. För pensionerad personal avsett arvode utgår tills vidare endast i det fall lämplig
personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

272

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 83.

Stat

för Marineus underofficersskolor iu. m.

Flottans underofficers skolor.

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Karlskrona......kronor 13 787: —•

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Stockholm...... » 9 488: —

Arvoden ä 600 kronor till 6 instruktionsofficerare och instruktionsingenjörer

enligt chefens för marinen fördelning.................. » 3 600: —

Arvoden till instruktionsunderofficerare enligt chefens för marinen fördelning » 3 000: —

Kustartilleriets underofficersskola.

Arvode till studierektor.......................... » 300: —

Arvoden m. m. till timlärare........................ » 14 330: —

Arvoden å 600 kronor till 4 instruktionsofficerare.............. » 2 400: —

Särskilda anslagsposter.

Korpralskurser för radiomatroser och certifikatkurser vid radioskola

Undervisning för radiomän vid kustartilleriet...........

Till marinförvaltningens disposition..............

1 120: —
560:-500: —

Summa kronor 49 085: —

Anm. Ovannämnda arvoden till timlärare avses för personer med behörighet till ordinarie
ämneslärartjänst vid allmänt läroverk och utgå med 8 kronor för timme. Finnes i
visst fall dylik person icke att tillgå, må till timlärare utan sådan behörighet utgå
arvode med 7 kronor för timme.

Bil. nr 84.

Stat

för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna.

Enhetskostnad

Antal

Ordinarie befattningshavare.

Lön

1 Tjänst-j görings-penningar

Summa

kronor

Å övergångsstat.

Ordinarie ämneslärare.................

4

2 400

1200

3 600

1. Löner och tjänstgöringspenningar till ovanstående ordinarie befattningshavare kronor 14 400: —

2. Tillfällig löneförbättring ä 600 kronor, därav 400 kronor lön och 200 kronor

tjänstgöringspenningar, till envar av ovanstående ämneslärare...... » 2 400: —

3. Alderstillägg efter en tjänstetid av 5 år med 400 kronor, efter 10 år med
ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor, försl
agsvis ................................ » 5 200: —

Summa förslagsanslag kronor 22 000: —

Kungl. Maj:t,s proposition nr 159.

273

Bil. nr 85.

Förteckning

över vissa i stat icke uppförda arvoden m. il. ersättningar.

A. Arvoden

till ordinarie
befattnings-havare med
avlöning från
anslag under
fjärde huvud-titeln, sjöför-svaret, m. fl.

B. Arvoden
till vissa icke-ordinarie
befattnings-havare m. fl.
ersättningar.

Kronor

Kronor

Marinens centrala myndigheter m. fl.

Portvakt hos marinförvaltningen.................

468

*) 492

Portvakt vid marinstaben (jämte fri bostad samt bränsle oell lyse)

—

Biträdande portvakt vid marinstaben...............

—

") 1 800

Till juridiskt biträde åt chefen för kustartilleriet.........

—

300

Expeditionsvakt (underofficer) i chefens för kustartilleriet stab . .

!) 720

—

Kontrollofficer vid marinen...................

1200

—

Biträdande kontrollofficer vid marinen..............

600

—

Kontrollbiträde (underofficer) i Bofors..............

750

—

Föreståndare för de sjökrigshistoriska samlingarna i Karlskrona

—

*) 600

Tillsyningsman vid Hårsfjärdens depå..............

—

1000

» » marinens radiostation............

—

260

Norrlandskustens marindistrikt.

Hemsö fästning.

Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt sär-

840

skild fördelning........................

Ostkustens matindistrikt.

Stockholms örlogsstation och Stockholms örlogsvarv m. m.

Arvoden å 600 kronor till 2 kompaniofficerare, tjänstgörande å

1

artilleri-, torped- eller mindepartementen å örlogsvarvet ....

1200

-- £

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning.........

348

—

1 » » sjöreservens » .........

204

—

1 » för marindistriktets läkaruppbörd........

2) 336

—

1 tillsyningsman vid örlogsstationens häkte och arrester......

2) 198

—

1 » » amirmnitionsförråden å Bergholmen.....

1320

—

Vaxholms fästning.

Till juridiskt biträde åt kommendanten .............

—

1000

Tygmästaren..........................

1020

—

Föreståndare för laboratorium..................

j Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt sär-

660

skild fördelning........................

3110

5 880

Sydkustens marindistrikt.

Karlskrona örlogsstation och Karlskrona örlogsvarv m. m.

Underekipagemästaren vid örlogsvarvet.............

600

—

'') Ä arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

2) Arvodet utgår endast till beställningshavare,o som omedelbart före det nya avlöningsreglementets
ikraftträdande uppburit samma arvode. Å arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 to 18

274

Kungl. Majda proposition nr 159.

A. Arvoden

|

till ordinarie
befattnings-havare med
avlöning från
anslag under
fjärde huvud-titeln, sjö för-

B. Arvoden
till vissa icke-ordinarie
befattnings-havare m. fl.
ersättningar.

svaret, m. fl.

Kronor

Kronor

Kompaniofficer, tjänstgörande å örlogsvarvets artilleridepartement .

600

» , tjänstgörande å örlogsvarvets torped- och minde-partement ..........................

600

_

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning.........

348

—

1 » » f. d. skeppsgossekårens matinrättning.....

282

—

1 » » sjöreservens matinrättning..........

210

—

1 » » marinens sjukhus matinrättning.......

—

240

1 » » marindistriktets läkaruppbörd........

'') 336

— !

1 eldare vid befälhåVande amiralens ämbetsbyggnad.......

—

1570

1 tillsyningsman vid örlogsstationens häkte och arrester.....

*) 198

—

Uppbördsman vid örlogsvarvets skjutbanor............

900

—

Avdelningsföreståndare vid örlogsvarvets torpedinskjutningsstationer
Avdelningsföreståndare vid örlogsvarvets ingenjördepartements ar-

468

V

betsgrupp »IA»........................

600

_

Biträde vid radiotelegrafverkstaden...............

348

—

Uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet.............

1000

Karlskrona fästning.

Tygmästaren..........................

1020

—

1 tillsyningsman för V. Skäilo barack..............

—

100

1 » » Aspö baracker...............

—

150

1 » » Almö » ...............

—

200

1 » » övningsbatteriet å Hasslö..........

Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt sär-

—

2) 150

skild fördelning........................

—

11 300

Västkustens marindistrikt.

Göteborgs örlogsdepä m. m-

1 läkare vid örlogsdepån....................

—

2 800

1 uppbördsman vid örlogsdepåns matinrättning .........

282

—

1 tillsyningsman vid Södra strandverket i Marstrand.......

--

300

Älvsborgs fästning.

1 tillsyningsman för Älvsborgsön................

600

—

1 » » Känsö (jämte fri bostad, bränsle och lyse) . .

Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt sär-

—

600

skild fördelning........................

—

2 130

Vaxholms kustartilleriregemente.

1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar-Fredriksborg.....

282

—

1 » » » » Vaxholms kastell......

6 uppbördsman vid matinrättningar vid tillfällig förläggning av

210

—

skola eller annan trupp....................

288

—

1) Arvodet utgår endast till beställningshavare,. som omedelbart före det nya avlöningsreglementets
ikraftträdande uppburit samma arvode. A arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

2) A arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

Kungl. Majus proposition nr 159.

275

A. Arvoden
till ordinarie
befattnings-havare med
avlöning från
anslag under
fjärde huvud-titeln, sjöför-svaret, m. fl.

Kronor

B. Arvoden
till vissa icke-ordinarie
befattnings-havare m. fl.
ersättningar.

Kronor

Karlskrona kustartilleriregemente.

1 uppbördsman vid matinrättningen i stadskasernen.......

1 >i » » å Kungsholmen.......

1 » » » » Västra Hästholmen ....

1 » » » » Oscarsvärn........

3 uppbördsman vid matinrättningar vid tillfällig förläggning av

skola eller annan trupp....................

2 eldare vid värmeledningen i stadskasernen...........

1 kokerska å Kungsholmen (jämte fri bostad)..........

282

210

144

144

216

3 744

660

Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.

Till juridiskt biträde......................

1 uppbördsman vid matinrättningen i Fårösund.........

2 eldare vid värmeanläggning och badinrättning.........

Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt sär-

skild fördelning........................

282

300

3 744

1440

22 584

41 600

För nya ändamål i anslutning till av marinförvaltningen gjorda
framställningar beräknas ...................

_

27 700

22 584

69 300

91 884

Anni. Arvodena till föreståndare för laboratorium, uppbördsman vid skjutbanorna, avdelningsföreståndare
vid inskjutningsstationerna, biträde vid radiotelegrafverkstaden och uppbördsman
vid fyrverkslaboratoriet i Karlskrona må jämväl kunna disponeras till pensionerade
underofficerare.

276

Kungl. Majus proposition nr 159.

Beräkning

Bil. nr 86.

siv förslagsanslaget till aTlöning till personal vid kårer och stater in. il.

Summa i

1

kronor.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

1

stater för:

Kårer ock stater m. m.

Chefen för marinen och vid marinstaben anställd

personal..................

102 655

Flottans officerskår, underofficerskår och sjömans-

kår m. fl...............

11 830 068

Kustartilleriets officerskår, underofficerskår och

manskap m. fl...........

3 152 405

Mar klingen jörkåren, marinintendenturkåren, marin-

läkarkåren, marinens ecklesiastikstat och ma-

rinens poliskår..........

1 581 646

Vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd per-

sonal..............

123 530

1

Sjörullföringsbefälhavare med biträden . . .

22 950

16 813 254

Undervisningsverken.

Sjökrigshögskolan............

47 900

Sjökrigsskolan............

95 140

Marinens underofficerskolor m. m......

49 085

Tiss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna

22 000

214 125

17 027 379

B. Löner till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis

—

_

120 000

C. Rörligt tillägg, förslagsvis..........

—

_

800 000

D. Felräkningspenningar, förslagsvis . . .

_

3 460

E. Inkvarteringsbidrag till kadetten förslagsvis .

_

44 000

F. Avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa ex-

peditioner, förslagsvis.......

_

115 000

G. Viss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal,

förslagsvis............

—

_

59 000

H. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag, för-

I

slagsvis............

—

_

400 000

I. Arvoden m. m. enligt förteckning ....

—

_

91884 1

J. Kostnader för musikelever vid flottan . .

_

?, fion i

K. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet .

_

1800

L. Viss icke-ordinarie eldarpersonal vid marinen, för-

slagsvis............

-

_

9 513 !

M. Tillfälligt"''anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m.fm., förslagsvis........

—

_

12 000 1

N. Avgånget militärmanskaps anställning å civilan-

ställningsstat, förslagsvis........

— |

— |

80 000

Summa kronor

_ i

18 767 636 !

Härutöver beräknas:

För bestridande av merkostnader för manskap, som

åtnjuter avlöning enligt äldre avlöningsbestäm-

meker.........

—

—

288

_

18 767 924

Härifrån avgår följande post:

;

Besparing på grund av att arvodesbefattningar uppe-

1

hållas av personal på övergångsstat . .

- 1

— 1

53 250

Återstår summa

- |

- II

18 714 674

Kungl. Majus proposition nr 159.

277

Bil. nr 87.

Stat

för officerare, underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet.

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

Ordinarie beställnings-

Underofficerare.

havare.

Förrådsförvaltare.......

22

UO 3

Officerare.

Fanjunkare..........

47

UO 2

Chef för flygvapnet......

i

Ob 4

Sergeanter ..........

84

UO 1

Överste, souschef vid flygförvalt-

ningen...........

Överste, chef för flygstaben . .

i

i

Ob 2
Ob 2

Manskap.

Furirer............

355

Ma 3

Överstar............

4

Oa 6

Korpraler...........

402

Ma 2

Överste, i intendenturbefattning

1

Oa 6

Vicekorpraler och meniga . . .

872

Ma 1

Chef för flygkrigsskolan ....

1

Oa 6

Civilmilitär personal.

Överstelöjtnanter.......

10

Oa 5

Överstelöjtnant eller major, i in-

Flygdirektörer av 1. graden . .

2

Ca 30

tendenturbefattning.....

1

Oa5el.Oa4

» » 2. » . .

5

Ca 28

Majorer............

16

Oa 4

Livall! eenjörer av 1. graden . .

13

Ca 27

Major, i intendenturbefattning .
Major eller kapten, i intendentur-

1

Oa 4

»2. »

8

Ca 26

» » 3. » . .

17

Ca 24

befattning..........

1

0a4el.0ad

Flygöverläkare ........

1

Ca 28

Kaptener...........

78

Oa 3

Flygläkare av 1. graden ....

10

Ca 22

Kaptener, i intendenturbefattning

9

Oa 3

Verkmästare av 1. klassen . . .

9

Ca 17

Löjtnanter...........

75

Oa 2

» » 2. » ....

7

Ca 14

Fänrikar............

23

Oa 1

Hantverkare..........

75

Ca 12

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 5 155 772: —

Summa förslagsanslag kronor 5 155 772: —

Anni.. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till följd därav
inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av
lägre grad eller meniga.

278

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 88.

Stat

för Flygstaben.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie befattnings-

arvode

B. Personal med arvoden.

arvode

havare.

Pensionerad personal.

Expeditionsvakt........

1

A 5

Officerare...........

5

3180

Kontorsbiträde.........

1

A 4

Underofficerare........

4

2130

Civil personal.

Juridiskt biträde........

1

1800

1. Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor

2. Arvoden till ovanstående

pensionerad personal................kronor 24 420: —

civil personal.................... » 1800: — „

3. Ortstillägg m. m. för flygattachéer................... »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) grundavlöningar m. m................kronor 16 287: —

b) avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis....... » 1500: — „

5. Till chefens för flygstaben förfogande för anställande av betjäningspersonal
(automobilförare), förslagsvis.....................

7 599; -

26 220: -24 000: —

17 787: -2 940: -

Summa förslagsanslag kronor 78 546: —

Anm. I händelse den nuvarande innehavaren av befattningen såsom automobilförare under budgetåret
avgår, tillkommer det vederbörande myndighet att med anlitande av de å förevarande
stat för befattningshavarens avlönande uppförda medel bestämma om avlöningsförmåner
åt den, som blir antagen att därefter förrätta de med samma befattning förenade
göromålen.

Bil. nr 89.

Stat

för Flygkrigshögskolan.

Antal

Arvode

Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Officer................................

i

3180

Underofficer.............................

i

2130 1

Arvoden till ovanstående pensionerad personal

kronor 5 310: —

Summa kronor 5 310: —

Kungl. Majlis proposition nr 159.

279

Bil. nr 90.

Stat

för flygflottiljerna och flygkrigsskolan.

Beställning (befattning)

Lönegrad

eller arvode

Västra an Ian ds

flygflottilj

Roslagens

flygflottilj

Östgöta

flygflottilj

Jämtlands

flygflottilj

Fiygkrigs-

skolan

Västgöta

flygflottilj

Göta

flygflottilj

Svea

flygflottilj

Flygflottiljer
under uppsättra

Summa

beställningar

Ordinarie beställningshavare.

Civllmllltär personal.

Maskinister............................

Ca 12

i

i

i

i

i

i

1

1

2

10

Eldare av 1. klassen ..................

Ca 7,

i

i

i

i

i

i

1

1

2

10

Förrådsvaktmästare....................

Personal med arvoden.

Ca 7

2

2

2

2

2

2

2

2

4

20

Pensionerad personal.

Underofficerare........................

2130

2

3

2

3

3

1

2

1

2

19

Icke-ordinarie befattnings-havare.

Förrådsman ..........................

MEoö

6

6

6

6

6

6

6

6

12

60

Eldare av 2. klassen ..................

HEo5

2

1

1

1

2

i

1

1

2

12

Vaktmästare ..........................

MEoö

—

—

—

—

5

—

—

—

—

5

Kontorsbiträden ......................

MEo4

1

1

1

1

1

i

1

1

2

10

Telefonvakter av 2. klassen............

SlEo2

1

1

1

1

1

i

1

1

2

10

Skrivbiträden..........................

MEo2

4

2

2

2

4

2

2

2

4

24

Husmödrar av 1. klassen ..............

HEo8

1

1

1

1

1

1

1

1

2

10

Biträdande husmödrar ................

MEo4

1

—

—

—

1

—

—

—

—

2

Sjuksköterskor ........................

MEo7

1

1

1

1

1

1

1

1

2

10

Betj äningspersonal.

Portvakt vid Hässiö ..................

Arvoden till ordinarie beställ-

1

1

ningshavare.

Köksföreståndare......................

210

1

1

1

1

1

1 1 1

1

2

10

1.

2.

3.

4.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

Arvoden till ovanstående

pensionerad personal .................................. kronor 40 470: —

ordinarie beställningshavare (köksföreståndare)...........» 2 100: —

Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie beställningshavare, förslagsvis . .
Till flottiljchefs förfogande för anställande av ovanstående betjäningspersonal,
förslagsvis........................................................

kronor 146 042: —

» 42 570: —

» 413 715: —

3 021: -

Summa förslagsanslag kronor 605 348: —

Anni. 1• I händelse portvakten vid Hässiö flygfält under budgetåret avgår, tillkommer det flygförvaltningen
att med anlitande av å denna stat för befattningshavarens avlönande
uppförda medel bestämma om avlöningsförmåner åt den, som antages att därefter
förrätta de med samma befattning förenade göromålen.

Anm. 2. Befattningen såsom husmoder vid Jämtlands flygflottilj tillsättes icke, så länge innehavaren
av befattningen såsom kokerska vid förutvarande 4. flygkåren kvarstår i sin
befattning, skolande avlöning till kokerskan bestridas från anslagsposten till »Avlöning
till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare».

Anm. 3. Hen för flottiljer under uppsättning avsedda personalen må tillsättas endast i den
mån oundgängligt behov av densamma förefinnes.

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Förteckning

Öyér vissa i stat icke uppförda arvoden.

Bil. nr 91.

''■

Antal

Arvode

Summa 1
kronor i

Förrådsförvaltare vid de centrala flygverkstäderna..................

2

900

1800

Tillsyningsman vid flygetablissementet och landflygfältet i Fårösund

1

2 400

2 400

» » flygvapnets expeditionsbyggnad i Boden........

1

120

120

» » sjöflygstationen i Boden........................

1

120

120

» » flygfältet i Mohed..............................

1

200

200

» » flygvapnets expeditionsbyggnad vid Ystad ......

Tillsyningsman » krigsflygfält.............................

1

120

120

3 150

Arvoden, summa kronor .......................................

—

—

7 910

Kungl. Mcij:tx proposition nr 159.

281

Beräkning

Bil. nr 92.

av förslagsanslaget till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. ni.

A. Avlöningsförmåner, förslagsvis upptagna i vederbörliga stater för:

Kronor.

Summa

kronor.

Officerare, underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet .

Flygstaben ........................

Flygkrigshögskolan....................

Flygflottiljerna och flygkrigsskolan.............

5155 772
78 546

5 310
605 348

5 844 976

B. Löner till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis ........

—

90 000

C. Rörligt tillägg, förslagsvis..................

—

500 000

D. Vissa arvoden m. m., förslagsvis...............

—

7 910

E. Felräkningspenningar, förslagsvis...............

—

2 400

F. Hyres- och ortstillägg åt visst manskap, förslagsvis......

—

20 000

G. Anställningspenningar, förslagsvis..............

—

10 000

H. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag, förslagsvis ....

—

110 000

I. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.,
förslagsvis.........................

_

30 000

J. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för intendenturpersonal
avsedda befattningar, förslagsvis..............

_

1120

K. Arvoden till lärare vid vissa flygvapnets skolor........

—

86 400

L. Arvoden för upprätthållande av läkarvården under semester m. m.

—

16 500

M. Löner för viss kontraktsanställd civil personal........

—

1100 000

N. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat,
förslagsvis.....................

_

5 000

Summa kronor

—

7 824 306

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

288 40 19

282

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 93.

Stat

för Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Ordinarie beställnings-havare.

Regementsläkare .......

i

Ca 26

Ögonläkare..........

Sjukhusväbel.........

i

i

2 340

2 440

Personal med arvoden.

Läkare vid kirurgiska eller medi-cinska garnisonsavdelningarna
Läkare vid venerologiska avdel-ningen ...........

i

i

7 500

4 650

Icke-ordinarie befattnings-havare.

Underläkare vid kirurgiska och
medicinska avdelningarna . .

3

Ex 22

1.

2.

3.

4.

Avlöning till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 10 340: —

Arvoden till ovanstående personal med arvoden............. » 16 930: —

Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ... » 23 530: —

Rörligt tillägg, förslagsvis............. ” 9 700: —

Summa förslagsanslag kronor 53 500

Anin. 1. Den å staten upptagna regementsläkarbeställningen skall vid nuvarande innehavarens
avgång ersättas med en befattning som läkare vid kirurgiska eller medicinska garnisonsavdelningarna
med ett arvode av 7 500 kronor.

Anm. 2. Därest den å staten upptagne sjukhusväbel åtnjuter förmånen av fri bostad, utgår
för honom avsett arvode med allenast 1 740 kronor.

Stat

Bil. nr 94.

för Militärapoteket.

Lönegrad

An-

Lönegrad

A. Personal med arvoden.

tal

resp.

arvode

tal

arvode

Civil personal.

A 26

B. Icke-ordinarie befatt-

Apoteksföreståndare, arvode . .
Biträdande apoteksföreståndare,

i

ningshavare.

i

Eo 7

arvode ...........

i

A 22

Tekniskt biträde........

Apotekare, arvoden......

4

A 20

Apoteksbiträden........

4

Eo 4

Kontorsbiträde ........

1

Eo 4

Pensionerad personal.

Kassaförvaltare........

1

2130

C. Betjäningspersonal.

2

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Städerskor ..........

—

1.

2.

3.

4.

Arvoden till ovanstående

a) civil personal, förslagsvis.............kronor 52 440:

b) pensionerad personal............... ” 1260: —

Avlöning till ovanstående icke ordinarie befattningshavare, förslagsvis
Till apoteksföreståndaren» förfogande för anställande av betjäningspersonal
Rörligt tillägg, förslagsvis.......................

kronor 56 700

.. 20 750

» 4 450

» 6 300

Summa förslagsanslag kronor 88 200

Anm. Från arvodena för den civila personalen skall avdrag göras med belopp motsvarande
tjänste- och familjepensionsavdragen för ordinarie tjänstemän i vederbörande lönegrad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 159. 283

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Propositionen .................................................................... 1

Lantförsvaret.

Avlöning till personal vid arméförvaltningen.................................. 3

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. m................... 26

Garnisonssjukhusen: Avlöningar .............................................. 84

Garnisonssjukhusen: Omkostnader ............................................ 91

Sjöförsvaret.

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............................. 95

Biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap vid marinen ........ 143

Flygvapnet.

Avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. fl....................... 145

Vissa förändringar i avseende å redan gjorda anslagsäskanden.............. 167

Gemensamma anslag.

ChifEreringsapparater............................................................ 169

Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar .................................. 169

Militärapoteket: Avlöningar.................................................... 173

Militärapoteket: Omkostnader.................................................. 186

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................... 187

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst ...................... 188

Bilagor

189