Kungl. Majda proposition Nr 15Jj.
1
Nr 154.
Kungl. Majda proposition till riksdagen angående anslag till avlöningar
vid de alba Önna läroverken m. m.; given Stockholms
slott den 8 mars 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hållet
inför Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,
Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge:
Enligt den till 1940 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde
huvudtiteln, punkterna 120, 123, 131, 161, 164, 170 och 180, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1940/41
dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av
420,000 kronor;
dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 26,400,000
kronor;
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag
av 4,000,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 154■
1
2
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett
förslagsanslag av 3,300,000 kronor;
dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ett förslagsanslag
av 525,000 kronor;
dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett förslagsanslag
av 500,000 kronor;
dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor ett förslagsanslag
av 77,300 kronor;
dels till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 3,200,000
kronor;
dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 375,000
kronor;
dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av
150,000 kronor;
dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
ett förslagsanslag av 204,000 kronor;
dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader
ett förslagsanslag av 80,000 kronor;
dels till Dövstumskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,235,000
kronor;
dels till Dövstumskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av 470,000
kronor;
dels ock till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,177,300
kronor.
Sedan utredningen i ärendet numera slutförts, ber jag få anmäla de
förutnämnda anslagsfrågorna.
1. Inledning.
Skolöverstyrelsens anslagsäskanden beträffande de allmänna läroverken
och med dem jämförliga läroanstalter äro uppgjorda med tanke på att
normala förhållanden skulle råda under nästa budgetår. Vid bifall till
överstyrelsens förslag skulle de förutnämnda anslagen, vilka för innevarande
budgetår äro uppförda med sammanlagt i runt tal 42 l/z miljoner
kronor, höjas med sammanlagt omkring 1 */* miljoner kronor.
Härtill måste emellertid läggas omkring 1,3 miljoner kronor på grund
av ökade utgifter för rörligt tillägg genom den beräknade stegringen av
levnadskostnadstalet. Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle sålunda
de nämnda anslagen för nästa budgetår beräknas till sammanlagt omkring
45,3 miljoner kronor.
Vid ärendets beredning inom ecklesiastikdepartementet under hösten
1939 uppkom frågan, i vad mån de av rådande krissituation betingade
allmänna besparingssträvandena kunde och borde utsträckas jämväl till
Kungl. Majlis proposition Nr 15Jj.
3
förevarande anslagsändamål. I syfte att bereda överstyrelsen tillfälle
att verkställa utredning angående de olika utvägar, som därvid syntes
stå till buds, uppgjordes inom departementet en promemoria i ämnet,
vilken remitterades till överstyrelsen för yttrande.
I departementspromemorian anfördes:
Det hade beräknats, att antalet klassavdelningar vid de allmänna
läroverken för nästkommande läsår komme att automatiskt stiga med
64. Aven örn den ökning av antalet ordinarie och extra ordinarie lärartjänster,
som under normala förhållanden sannolikt blivit en följd härav,
i nuvarande läge torde böra och kunna praktiskt taget helt undvikas,
syntes likväl läroverksorganisationens fortgående ansvällning komma
att få till följd en betydande kostnadsstegring, därest icke särskilda
åtgärder i återhållande riktning vidtoges. I sådant hänseende syntes
i nuvarande läge böra eftersträvas att i vart fall hålla utgifterna inom
ramen för nu utgående anslag.
Flera olika utvägar syntes härvid stå till buds.
Det kunde sålunda förtjäna övervägas att, i den utsträckning så prövades
lämpligen kunna ske, tillfälligt höja elevantalet i klassavdelningarna.
Erinras kunde i detta sammanhang, att 1937 års riksdag beviljat
medel för en sänkning av maximigränsen för elevantalet i realskolans
avslutningsklasser från 35 till 30. Utredning torde böra företagas, vilken
besparing som kunde vinnas genom en tillfällig återgång till de
före år 1937 gällande bestämmelserna i ämnet ävensom huruvida icke
en tillfällig höjning av elevantalet jämväl i andra klassavdelningar
kunde låta sig göra.
Härjämte torde kunna tagas under övervägande ett tillfälligt inhiberande
av elevintagningen i vissa för närvarande glest besatta läroverkslinjer
ävensom införande av strängare regler för uppdelning av klassavdelningar
vid undervisning i vissa ämnen.
Vidare torde böra övervägas att helt eller delvis inställa frivillig undervisning
i övningsämnen, i den mån sådan förekomme, samt undervisningen
i hållningsrättande gymnastik.
Vissa besparingsåtgärder av mindre räckvidd torde härutöver icke
vara uteslutna. Sålunda syntes böra tagas under omprövning, huruvida
och i vilken omfattning en sänkning av vissa nu utgående särskilda
arvoden kunde vara försvarlig, exempelvis arvoden åt tillsynslärare samt
vissa arvoden vid provårsläroverk.
Slutligen borde tagas under omprövning, huruvida icke — jämsides
med eller i stället för åtgärder av ovan antydd art — en tillfällig höjning
av lärarnas undervisningsskyldighet skulle kunna vidtagas. Härvid
torde de ekonomiska konsekvenserna vid olika alternativ, avseende
höjning med större och mindre antal undervisningstimmar, böra undersökas.
Vad sålunda yttrats rörande besparingsåtgärder, som syntes tänkbara
beträffande anslaget till avlöningar vid de allmänna läroverken, torde
äga motsvarande tillämpning bland annat beträffande anslagen till högre
lärarinneseminariet, folk- och småskoleseminarierna, nomadskolorna, läroanstalterna
flir blinda, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte, dövstumskolorna samt de tekniska läroverken ävensom beträffande
anslagen till högre kommunala skolor samt privatläroverk. Det torde
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 15J+.
därför jämväl böra undersökas, i vad mån motsvarande besparingsåtgärder
beträffande de nu nämnda skolformerna påverkade beräkningarna
för budgetåret 1940/41 av ifrågavarande anslag.
Över nämnda promemoria avgav skolöverstyrelsen yttranden den 2
och den 16 januari 1940 samt statskontoret den 18 januari och den 7
februari 1940.
Skolöverstyrelsen yttrade inledningsvis bland annat följande:
Under den gångna delen av 1930-talet hade läroverksorganisationen
kvantitativt starkt tillväxt och lärarnas löner reglerats i anslutning till det
civila avlöningsreglementet. Vissa framsteg kunde även därutöver noteras.
Undervisningen i hushållsgöromål, som vid årtiondets början blott varit en
försöksanordning av ringa omfattning, hade numera, med bibehållen frivillighet,
kunnat få insteg vid ungefär tredjedelen av de allmänna läroverken.
Deltagarminimum för tillvalsundervisning i grekiska på latinlinjen
samt fysik och kemi på reallinjen hade minskats till tre respektive fyra
lärjungar. Vid språkundervisning med nybörjare finge klassavdelning numera
delas under en veckotimme, såvida lärjungantalet uppgmge till
minst 24.
På andra punkter innebure det senaste årtiondet en regress. Den frivilliga
teckningen, som vid decenniets början omfattat inemot 200 veckotimmar,
vore numera begränsad till 51 timmar. Den frivilliga undervisningen i
kvinnlig slöjd vore nu reducerad till en liten rest på inalles 8 veckotimmar.
Den hållningsrättande gymnastiken, som höstterminen år 1931 omfattat
156 timmar, utgjorde innevarande läsår endast 100 timmar. Undervisningen
i manlig slöjd hade trots den stora ökningen av lärjungantalet i
läroverken ännu icke nått upp till samma antal veckotimmar som före den
inbrytande depressionen i början av 1930-talet. Skolläkararvodena hade
sänkts; de rörliga arvodena, som vid decenniets början uppgått till två
kronor per lärjunge, utgjorde nu en krona 50 öre.
I fråga om den sedan länge aktuella frågan om begränsning av lärjungantalet
i klassavdelningarna hade ett framsteg gjorts år 1937, då lärjungemaximum
i realskolans avslutningsklass sänktes från 35 till 30 lärjungar —
det första framsteget under en mansålder. Å andra sidan hade allt fler
klassavdelningar till följd av den stora lärjungetillströmningen under detta
årtionde närmat sig övre gränsen, och åtskilliga hade övertaliga lärjungar.
För de kommunala mellanskolorna och de kommunala flickskolorna innebure
utvecklingen en klar försämring: för dessa skolformer hade tidigare
gällt ett lärjungemaximum på 30 lärjungar, men detta hade numera höjts
till 35 utom för mellanskolans avslutningsklass och flickskolans båda högsta
klasser.
Den begränsning av hiroverksanslagen, som nu ifrågasattes, innebure, att
kostnaderna för de allmänna läroverken skulle hållas vid ungefär samma
nivå som innevarande år. Reduktionen vore svår att genomföra, då lärjungetillströmningen
alltjämt vuxe, nya linjer befunne sig på tillväxt upp
genom klasserien och diirtill de ordinarie kvinnliga lärarna från och med
den 1 juli 1940 automatiskt erhölle en löneuppflyttning på en löneklass. En
så stark prutning torde överhuvud icke vara möjlig, utan att de framsteg,
som gjorts under det senaste årtiondet, till största delen prisgåves och de
inskränkningar, som under samma tid skett, på vissa punkter skärptes. I
I övrigt torde beträffande nämnda yttranden få hänvisas till det följande.
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
Såsom i skolöverstyrelsens nyssberörda yttrande antydes, lia de allmänna
läroverken och vissa av de därmed jämförliga läroanstalterna fortfarande
känning av de restriktiva åtgärder, som vid tidigare besparingsaktioner vidtagits
inom undervisningsväsendet. Läget är alltså på detta område detsamma
som inom vissa andra delar av ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.
Det oaktat torde det vara ofrånkomligt att i nu rådande situation
vidtaga åtgärder i besparingssyfte jämväl beträffande de anslag, som i
det föregående angivits.
Sådana åtgärder kunna icke utan mycket vittgående ingripanden leda
till en mer avsevärd sänkning av ifrågavarande anslag. Dylika ingripanden
skulle för övrigt få till följd, att vid förevarande läroanstalter anställd personal
måste avskedas med begränsade möjligheter för de avskedade att
erhålla motsvarande anställning vid andra läroanstalter, och böra redan av
denna anledning i så stor utsträckning som möjligt undvikas. Besparingsåtgärderna
synas böra i stället i huvudsak inriktas på att begränsa den automatiska
utvidgningen av skolorganisationen och behovet av nya ordinarie
och extra ordinarie tjänster. Såsom av det efterföljande kommer att framgå,
är för nästa budgetår särskilt vad beträffar de allmänna läroverken att emotse
en mycket avsevärd sådan utvidgning med därav följande ökat lärarbehov.
De åtgärder i syfte att begränsa en ökning av förevarande anslag,
som i nuvarande läge torde böra i främsta rummet ställas under diskussion,
ha i huvudsak berörts i förutnämnda departementspromemoria.
Det är min avsikt att i det följande redogöra för min ståndpunkt i
dessa frågor och till de av överstyrelsen i dess yttrande över promemorian
i övrigt framställda förslagen.
Sammanfattningsvis vill jag emellertid här lämna följande överblick
över den reduktion av lärår- och anslagsbehovet, som ernås genom de
viktigaste av mig i det följande ifrågasatta åtgärderna.
Minskat lärarbeh |
ov |
Minskat anslagsbe |
hov |
|||||
Åtgärd |
Allm. |
Komm. |
Komm. |
Högre |
Allm. |
Komm. |
Komm. |
Högre |
läro- |
flick- |
mellan- |
folk- |
läro- |
flick- |
mellan- |
folk- |
|
verk |
skolor |
skolor |
skolor |
verk |
skolor |
skolor |
skolor |
|
Ökning av lärarnas under- |
||||||||
visningsskyldighet med l/% |
51,0 |
10 |
8 |
280,000 |
43,000 |
36,000 |
35,000 |
|
Sammanslagning av under- |
||||||||
visningsavdelningarispråk |
||||||||
31,5 |
7 |
7 |
173,000 |
30,000 |
31,000 |
18,400 |
||
Höjning av lärjungemini- |
21 |
|||||||
mum i grekiska m. m. . |
4,5 |
25,000 |
||||||
delningarnas antal .... |
10,9 |
68,000 |
||||||
realskolans avslutnings- |
29,3 |
21 klass- |
9 klass- |
172,000 |
115,000 |
58,000 |
74,200 |
|
avd. |
avd. |
|||||||
Summa |
127,2 |
718,000 |
188,000 |
125,000| 127,600 |
Departe
mentschefen.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Vid bedömandet av tablåns uppgifter rörande det minskade lärarbehovet
bör beaktas, att för nästa budgetår enbart för de allmänna läroverkens
del enligt överstyrelsens kalkyler (jfr sid. 41 i det följande) föreligger
ett behov av omkring 80 nya lärartjänster, med vilka det i tablån
angivna minskade lärarbehovet alltså bör reduceras, om man vill erhålla
en föreställning om det antal lärare, som bli överflödiga vid åtgärdernas
genomförande. Härvid har hänsyn icke tagits till de anställningsmöjligheter,
som erbj udas exempelvis genom pensionering av lärare, och ej heller
till det ökade behov av vikarier, som under nästa budgetår kommer att
föreligga, örn de nu rådande extraordinära förhållandena då alltfort äga
bestånd.
Jag anser mig böra här framhålla, att — när jag funnit mig böra föreslå
nyssnämnda och andra åtgärder för nedbringande av kostnaderna för läroverksundervisningen
— en viktig förutsättning för mig varit, att dessa åtgärder
icke skola äga bestånd längre tid än som är oundgängligen erforderlig
med hänsyn till de statsfinansiella förhållandena.
De förslag, som i det följande framställas, avse samtliga de i departementspromemorian
angivna läroanstalterna med undantag för folk- och
smaskoleseminarierna samt nomadskolorna. Till frågan örn beräkningarna
av anslagen för nästa budgetår till de sistnämnda läroanstalterna torde jag
i annat sammanhang få tillfälle återkomma.
2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet:
Avlöningar.
Detta anslag höjdes för innevarande budgetår från 356,700 kronor till
433,800 kronor huvudsakligen på grund av den av 1939 års riksdag beslutade
löneregleringen vid de statliga undervisningsanstalterna, varigenom
lärare, inberäknat rektorer, ävensom vaktmästare från och med den 1 juli
1939 inordnades under de civila avlöningsreglementena. Anslaget disponeras
på sätt framgår av statsliggaren för budgetåret 1939/40, sid. 477.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1939 på framställning av
seminariets rektor hemställt, att förevarande anslag måtte för nästa budgetår
uppföras med oförändrat belopp. Av skrivelsen framgår, att verksamheten
vid seminariet förutsättes under viss övergångstid skola fortgå i hittillsvarande
omfattning, även om förslag till omorganisation av seminariet
och därmed förenade läroanstalter komme att framläggas för 1940 års
riksdag.
I förutnämnda departementspromemoria ifrågasattes, såsom av det föregående
framgår, att vissa däri berörda besparingsåtgärder borde utsträckas
till att omfatta jämväl högre lärarinneseminariet. Överstyrelsen har i utlåtande
över nämnda promemoria anfört:
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Å den i avlöningsstaten ingående anslagsposten å 334,500 kronor till avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat kunde en avsevärd besparing vinnas
till följd av att sju vakanta lektorat uppehölles genom timlärare
enligt följande beräkning:
7 lektorstjänster å kronor 12,495 — 87,465, varifrån avginge utgift för:
82 timlärartimmar ä kronor 418 = 34,276
28 » ä » 348 = 9,744
30 » å » 225 = 6,750
Summa 50,770.
Å anslagspostens belopp, 334,500 kronor, kunde således en minskning
med i runt tal (87,465 — 50,770 =) 36,700 kronor beräknas för budgetåret
1940/41. Någon ytterligare besparing i de för ordinarie tjänstemän avsedda
medlen torde icke stå att vinna, vare sig för lärarinneseminariet eller statens
normalskola. Lärarstaben hade genomsnittligt många tjänsteår, och samtliga
ordinarie lärare utom två hade uppnått högsta löneklassen.
En utsträckning av undervisningsskyldigheten
skulle för statsverket betyda föga vinst, då denna skyldighet redan vore
väl utnyttjad. Vid en höjning med % timme kunde besparingen beräkna,s
till cirka 4 veckotimmar ä 225 kronor eller 900 kronor. Med en timmes höjning
kunde den beräknas giva cirka 7,5 veckotimmar eller nära 1,700
kronor.
Instrumentalmusik förekomme icke; icke heller frivillig teckning. Hållningsrättande
gymnastik meddelades i normalskolan under 2 veckotimmar
åt elever, som vore i behov därav. Timmarnas fåtal gjorde emellertid, att
en eventuell ändring gåve obetydlig besparing, och rektor framhölle med
styrka deras behövlighet. Överstyrelsen ansåge sig därför icke kunna föreslå
indragning av denna gymnastik. «
Någon begränsning av nyintagning i normalskolans
första avdelningar kunde icke förordas, då antalet elever där år 1940 icke
uppginge till det för en avdelning nu högst tillåtna, vare sig i sjuåriga flickskolan
(26 elever) eller i 4-åriga realskolan (20 elever).
Höjning av maxim iantalet elever i flickskolans två
högsta klasser eller realskolans högsta klass skulle icke medföra någon besparing,
då uppdelning i parallellavdelningar icke förekommit vare sig där
eller i närmast följande klasser (annat än i språk efter olika begynnelsespråk).
Uppdelning av klass vid begynnelseundervisning i modersmålet,
tyska, engelska och franska förekomme ej.
Överstyrelsen ville slutligen framhålla, att en avveckling av högre lärarinneseminariet
blivit aktualiserad och av lärarutbildningssakkunniga föreslagen
att taga sin början med första avdelningens indragning från och med
höstterminen 1941, vilket av överstyrelsen ävenledes förordats. Vid bifall
till detta förslag bomme budgetkurvan för seminariet att successivt sjunka.
Några beskärningar för denna läroanstalt torde mindre än beträffande övriga
innebära någon varaktigare vinst för statsverket.
Kungl. Maj:t bemyndigade den 30 december 1935 chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla sakkunniga för utredning av frågan örn reformerad
utbildning av lärare för de allmänna läroverken och med dem jämförliga
läroanstalter. De i anledning härav tillkallade sakkunniga ha den 26
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
november 1938 avgivit betänkande angående utbildningen av lärare vid
de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter (statens
offentliga utredningar 1938:50). Betänkandet, som bland annat utmynnar
i förslag örn nedläggande av ämneslärarinneinstitutionen vid de allmänna
läroverken och successiv avveckling av högre lärarinneseminariet, torde få
framdeles anmälas för Kungl. Majit. Jag räknar med att någon ändring
i seminariets organisation icke vidtages under nästa budgetår och anser mig
således böra uppskatta seminariets anslagsbehov för nämnda budgetår med
utgångspunkt från nu föreliggande förhållanden.
Vad överstyrelsen anfört i fråga om möjligheterna att ernå besparingar
vid lärarinneseminariet har icke givit mig anledning till någon väsentlig
erinran. Jag vill framhålla, att jag icke nu ifrågasätter indragning av undervisningen
i hållningsrättande gymnastik. Jag hänvisar därutinnan till vad
i det följande anföres beträffande motsvarande undervisning vid de allmänna
läroverken.
I enlighet med överstyrelsens förslag torde anslagsposten till avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat böra minskas med det belopp, som besparas
därigenom, att sju av de nio lektorstjänsterna äro vakanssatta. Då dessa
tjänster äro vakanssatta genom särskilt beslut av Kungl. Majit och icke
torde komma att återbesättas, så länge förutberörda fråga örn lärarinneseminariets
avveckling är under övervägande, synes en sådan nedriikning
av nämnda post icke strida mot numera tillämpade grunder för beräkning
av avlöningsanslag. Det av överstyrelsen beräknade beloppet bör dock
minskas med på vederbörande tjänster belöpande pensionsavgifter, tillhopa
i runt tal 5,200 kronor, till (36,700 — 5,200 =) 31,500 kronor. Å andra sidan
bör anslagsposten höjas med i runt tal 9,000 kronor på grund av att ordinarie
kvinnlig lärare från och med den 1 juli 1940 jämlikt civila avlöningsreglementet
med därtill hörande bestämmelser äger åtnjuta avlöning enligt
en löneklass, som är närmast högre än den, enligt vilken hon under innevarande
budgetår åtnjuter lön. Av skäl, som chefen för finansdepartementet
i årets statsverksproposition berört, bör posten vidare minskas med
enahanda belopp, varmed anslagsposten till rörligt tillägg, enligt vad jag i
det följande föreslår, bör uppräknas till följd av ökade levnadskostnader,
eller 8,900 kronor. Jag beräknar alltså nu ifrågavarande anslagspost för
nästa budgetår till (334,500 — 31,500 + 9,000 — 8,900 =) 303,100 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, torde böra uppföras med oförändrat belopp, 7,250 kronor. Delposten
till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar m m.
torde i enlighet med överstyrelsens kalkyler böra minskas med 900 kronor
med hänsyn till att jag, under åberopande av vad i det följande anföres,
förordar en ökning av undervisningsskyldigheten för ämneslärare. Posten
bör sålunda uppföras med (63,000 — 900 =) 62,100 kronor. Delposten
till avlöning sförhöjning ar m. m. synes böra uppföras med oförändrat belopp,
4,900 kronor.
9
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
Med hänsyn till vad jag sålunda förordat hade anslagsposten till rörligt
tillägg vid ett procenttal av sex bort uppföras med 17,800 kronor. Då emellertid
posten torde böra beräknas efter ett procenttal av nio, bör sistnämnda
belopp höjas med i runt tal 8,900 kronor till 26,700 kronor, eller, för avrundning
av anslagets slutsumma, till 26,650 kronor.
Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med
(303,100 -i- 7,250 + 62,100 + 4,900 + 26,650 =) 404,000 kronor, vilket
innebär en anslagsminskning med (433,800 — 404,000 =) 29,800 kronor.
3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.
För närvarande är detta anslag uppfört med 26,436,500 kronor. Gällande
personalförteckning och avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser
återfinnas i statsliggaren för budgetåret 1939/40, sid. 479 ff.
Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 31 augusti och den 15 oktober
1939 framlagt sina anslagsäskanden till förevarande ändamål för budgetåret
1940/41. Äskandena synas utmynna i framställningar örn anslagshöjningar
med tillhopa 1,055,760 kronor i enlighet med följande sammanställning:
-
Budgetåret |
Budgetåret |
Ökning, |
|
Anslagspost: |
1939/40, |
1940/41, |
|
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, för- |
kronor: |
kronor: |
|
slagsvis...................... Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, för- |
21,297,000 |
22,066,000 |
+ 769,000 |
slagsvis....................... Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda |
250,000 |
250,000 |
|
av Kungl. Maja.................. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: |
510,010 |
516,960 |
+ 6,950 |
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis...... |
3,548,000 |
3,698,000 |
+ 150,000 |
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis . . . |
240,000 |
340,000 |
+ 100,000 |
ordinarie tjänstemän................ |
900 |
900 |
— |
Rörligt tillägg, förslagsvis............. |
1.517,190 |
1,547,000 |
+ 29,810 |
Summa kronor
Särskilda uppbördsmedel
27,363,100
926,600
28,418,860
926,600
+1,055,760
Nettoutgift kronor 26,436,500 27,492,260 +1,055,760
Härutöver måste tagas i betraktande, att den redan inträdda och
beräknade ytterligare stegringen av levnadskostnaderna enligt årets statsverksproposition
ansetts böra medföra en uppräkning av anslagsmedel
till rörligt tillägg med omkring 50 procent. Vid bifall till överstyrelsens
förslag skulle sålunda tillkomma en ytterligare utgiftsökning av omkring
770,000 kronor, belöpande å rörligt tillägg. Den erforderliga anslagshöjningen
skulle alltså utgöra sammanlagt (1,055,760 + 770,000 =) i runt
tal 1,825,000 kronor.
Den av överstyrelsen ifrågasatta anslagshöjningen förklaras i främsta
rummet av den fortgående automatiska utvidgningen av läro
-
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
verksorganisationen, förorsakad av dels beräknad ökad elevtillströmning
och dels fortsatt genomförande av beslutade organisationsändringar.
Den beräknade automatiska utvidgningen belyses av följande ur överstyrelsens
framställning hämtade uppgifter:
T.. . Klass- T..
Lariungar: , , . Lärare:
° avdelningar:
Höstterminen 1939, verkligt antal............ 51,480 2,051 2,578
» 1940, beräknat » 52,500 2,115 2,657
Ökning 1,020 64 79
Den beräknade automatiska ökningen med 64 klassavdelningar fördelar
sig enligt överstyrelsens framställning sålunda:
Klassavdelningar
:
a. Till följd av beräknad tillströmning till nybörjaravdel
ningarna
(klass 1 och ring I) å vissa orter beräknas tillkomma
20 nya avdelningar, medan till följd av minskad tillströmning
å andra orter 9 nu befintliga nybörjaravdelningar beräknas
kunna indragas (20 — 9 =)....................... 11
b. Till följd av tidigare beslutade organisationsändringar
beräknas tillhopa 22 klassavdelningar tillkomma.......... 22
c. Till följd av under senare år fattade beslut om upprättande
av nya parallellavdelningar av klass 1 och ring I, vilka
nu successivt utvecklas till parallellinjer, beräknas tillkomma
31 klassavdelningar................................. 31
Summa nya klassavdelningar 64.
I den av överstyrelsen beräknade anslagshöjningen ingår ett belopp
av omkring 28,800 kronor, avseende kostnaderna för nästa budgetår
vid bifall till en av överstyrelsen tillstyrkt, av stadsfullmäktige i Uppsala
i skrivelse den 22 oktober 1938 gjord framställning örn inrättande
av en statlig samrealskola i Uppsala.
Vidare har överstyrelsen ifrågasatt nyinrättande av ett antal
ordinarie lärartjänster, nämligen dels sådana ämneslärartjänster,
som ansetts erforderliga till följd av nu pågående omorganisation av
vissa läroverk, dels vissa övningslärartjänster vid läroverk, där ett särskilt
stort antal undervisningstimmar i övningsämnen äro anförtrodda
åt icke-ordinarie lärare, dels ock härutöver — såsom resultat av en
företagen allmän översyn rörande proportionen mellan antalet ordinarie
och antalet icke-ordinarie ämneslärare vid läroverksorganisationen som
helhet — 56 adjunktstjänster.
Enbart ett bifall till förslaget om inrättande av nämnda 56 adjunktstjänster
skulle medföra en höjning av anslagsposten till avlöningar till
tjänstemän å ordinarie stat med 482,200 kronor. Detta belopp utgör
dock icke den merkostnad, som förslagets genomförande skulle innebära,
enär kostnaderna för motsvarande icke-ordinarie lärare, frånsett rörligt
11
Kungl. Marits proposition Nr 154-
tillägg, beräknats uppgå till omkring 340,000 kronor. Nyinrättandet av
sistnämnda adjunkts^ änster skulle, framhåller överstyrelsen, utgöra en
första etapp av ett mera omfattande förslag om inrättande av inalles
18 lektors- och 142 adjunkts^ änster i stället för motsvarande icke-ordinarie
lärartjänster samt ombildning av 14 adjunkturer vid pro vårsläroverk
till lektorat.
Beträffande den utredning, som ligger till grund för överstyrelsens
förslag om inrättande av en samrealskola i Uppsala samt om nyinrättande
av ovannämnda 56 adjunkts^änster m. m., hänvisas till handlingarna
i ärendet. Jag vill framhålla, att överstyrelsen i ett sedermera
avgivet yttrande förklarat sig med hänsyn till det förändrade läget icke
vidhålla sistnämnda förslag.
Av det anförda framgå huvudorsakerna till den betydande anslagshöjning,
som skolöverstyrelsen ansett erforderlig för nästa budgetår.
Den mest betydelsefulla faktorn är, såsom redan påpekats, den automatiska
utvidgning av läroverksorganisationen med icke mindre än 64
klassavdelningar, motsvarande 79 nya heltidstjänstgörande lärare, som
av överstyrelsen beräknats inträda under nästa budgetår. Utvidgningen
betingas väsentligen av dels tidigare fattade riksdagsbeslut om upprättande
av nya läroverk och läroverkslinjer, dels ock utav Kungl. Majit
fattade beslut örn nya parallellavdelningar av begynnelseklasserna vid
realskole- och gymnasielinjer. Till en mindre del, 11 klassavdelningar,
beror utvidgningen på en beräknad ytterligare uppdelning av begynnelseklasserna.
Av vad jag i det föregående anfört framgår, att de av skolöverstyrelsen
föreslagna åtgärderna för att åstadkomma en ur undervisningssynpunkt
gynnsammare proportion mellan antalet ordinarie och antalet
icke-ordinarie ämneslärare icke kunna under nuvarande förhållanden,
såsom jämväl av överstyrelsen sedermera framhållits, genomföras och
att det ej heller är möjligt att för närvarande tillmötesgå framställningen
örn upprättande av en statlig samrealskola i Uppsala. Redan härigenom
undvikes en kostnadsökning för nästa budgetår av sammanlagt
omkring 170,000 kronor.
I detta sammanhang får jag erinra, att skolöverstyrelsen med skrivelse
den 27 februari 1939 till Kungl. Majit inkommit med anbefalld utredning
i anledning av en av 1936 års riksdag i skrivelse den 22 maj 1936, nr
256, gjord framställning örn utredning rörande möjligheterna att minska
det fastställda maximiantalet lärjungar i de högre allmänna läroverkens
klasser. Utredningen utmynnar i förslag örn dels en successiv
sänkning av lär jungan talet å det lägre läroverksstadiet till i regel 32
lärjungar och å högstadiet till i regel 28 lärjungar, dels uppdelning av
klassavdelningarna vid matematikundervisningen å realgymnasiet, dels
ock en allmän minskning av gymnastikavdelningarnas storlek. Åtgär
-
Departe
mentschefen.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
derna skulle avse — förutom de högre allmänna läroverken — jämväl
högre kommunala läroverk och privatläroverk. Förslagets genomförande
skulle för nämnda skolformer medföra behov av omkring 230 nya lärare
och i huvudsak vara genomförd under loppet av sex år. För de allmänna
läroverkens del beräknas antalet erforderliga nya lärare till
157; överstyrelsen har med anledning härav föreslagit inrättande av 98
nya adjunkts^ änster. Kostnaderna för förslagets genomförande ha av
överstyrelsen beräknats till 1,877,000 kronor, varav för det första budgetåret
under tiden för genomförandet 318,000 kronor.
Med hänsyn till de avsevärda merkostnader för statsverket, som ett
genomförande av förslaget skulle medföra, torde det icke nu böra leda
till någon åtgärd från statsmakternas sida.
Beträffande de särskilda besparingsåtgärder, som härutöver torde böra
för närvarande vidtagas i syfte att nedbringa den automatiska ökningen
av förevarande anslag, må följande anföras.
Vissa särskilda besparingsåtgärder,
a) ökning av lärarnas undervisningsskyldighet för vecka.
Gällande bestämmelser om läroverkslärares undervisningsskyldighet
återfinnas i vederbörande avlöningsreglementen samt i läroverksstadgan
§ 133.
Enligt civila avlöning sreglementet, 3 § 1 morn., är tjänsteman underkastad
de tjänstgöringsföreskrifter, som meddelas i instruktion, arbetsordning
eller annan dylik författning.
Enligt civila icke-ordinariereglementet, 4 § 4 morn., gäller för extra
ordinarie tjänsteman i fråga örn tjänstgöringstidens längd vad därom
finnes stadgat för jämförlig ordinarie tjänsteman. Enligt 52 § 4 mom.
samma reglemente skall i fråga örn de allmänna läroverken m. fl. statliga
läroanstalter vid tillämpning av 4 § 4 mom. iakttagas, att undervisningsskyldigheten,
såvitt angår annan extra ordinarie lärare än lärare
i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöromål,
motsvarar den, som gäller för ordinarie lärare med närmast
jämförliga arbetsuppgifter eller, så vitt angår extra ordinarie lärare i
övningsämne av nyssnämnt slag, omfattar minst åtta veckotimmar.
Läroverksstadgan § 133 stadgar en undervisningsskyldighet för rektor
vid högre allmänt läroverk och lyceum av 12 till 16, för rektor vid
femårig realskola av 18 till 20 och för rektor vid fyraårig realskola av
18 till 22 undervisningstimmar i veckan. Lektor är skyldig meddela
undervisning 20 till 24 undervisningstimmar i veckan; jämkning uppåt
äger rum enligt viss skala i den mån undervisningen är förlagd till
realskolestadiets lägre klasser (4 timmar å gymnasiet och i realskolans
högsta klass motsvara 5 å det övriga realskolestadiet). Adjunkts och
ämneslärarinnas undervisningsskyldighet utgör 24 till 30 undervisningstimmar
i veckan, dock att jämkning nedåt sker i den mån undervisningen
förlägges till realskolans högsta klass eller gymnasiet.
Ordinarie Övningslärare är skyldig meddela undervisning till den örn -
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 15/f.
fattning, skolöverstyrelsen för varje läsår bestämmer, dock att sådan
lärare icke utan eget medgivande må åläggas mer än 28 veckotimmars
undervisningsskyldighet. Undervisningsskyldigheten må i intet fall överstiga
34 veckotimmar eller understiga i ämnena teckning, musik och
gymnastik med lek och idrott 9 samt i ämnet kvinnlig slöjd 6 veckotimmar.
I den undervisningsskyldighet, som åligger lärare, ingå även vissa
särskilda åligganden, såsom granskning av lärjungarnas skriftliga arbeten,
laborationsredogörelser och herbarier, handledning av lärjungarna vid
deras enskilda arbete och medverkan vid friluftsverksamhet, förrättande
av morgonandakt samt uppdrag att vara föreståndare för institution
och att i övrigt vårda undervisningsmateriel.
Inom de stadgade gränserna bestämmes för varje läsår undervisningstiden
för varje särskild lärare med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet
och omfattningen av den tid, som erfordras för fullgörande av nyssnämnda
särskilda åligganden.
Minskning av den stadgade tjänstgöringen kan inom vissa gränser
medgivas för vissa särskilt arbetstyngda rektorer, exempelvis vid provårsläroverk.
För lärare, vilkens tid i större utsträckning tages i anspråk
för handledning av provårskandidater eller för uppgift att vara tillsynslärare,
ävensom för lärare, som fått sig ålagt ett särskilt drygt arbete
utom den egentliga undervisningstiden, kunna de stadgade lägsta timantalen
minskas, dock icke utan skolöverstyrelsens medgivande med mera
än 2 timmar i veckan.
Måttet av den undervisning, som uttages av de enskilda lärarna, är
av betydelse för beräkningen av det erforderliga antalet icke-ordinarie
lärare; en ökning av undervisningsskyldigheten medför minskat behov
av anslag till grundavlöningar till icke-ordinarie lärare.
Vid beräkningen av behovet av medel för sistnämnda ändamål har
medeltjänstgöringstiden för lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor plägat
tagas till utgångspunkt. Före ikraftträdandet av 1937 års lönereglering
för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga
läroanstalter hade en medeltjänstgöringstid av 21 undervisningstimmar
i veckan för lektorer samt 26 för adjunkter och ämneslärarinnor tagits
till utgångspunkt vid anslagsberäkningarna. I samband med nämnda
lönereglering ansågs medeltjänstgöringstiden böra höjas med 1/2 veckotimme
för envar av nämnda lärarkategorier (jfr proposition 271/1937, sid.
18—28, och riksdagens skrivelse 469/1937, sid. 11).
1936 års läroverkslönesakkunnigas majoritet framhöll beträffande denna
fråga (proposition 271/1937, sid. 25 f.), att arbetsbördan vore mycket
olika för olika lärare, i det att den utanför lärorummet fallande tjänstgöringen
i vissa fall vore ganska begränsad, i andra däremot högst
betydande och betungande. Det vore därför angeläget att tillse, att
möjlighet alltjämt funnes till en så stor minskning i undervisningsskyldigheten,
som den där utanför fallande tjänstgöringen skäligen kunde anses
påkalla. Ur denna synpunkt vore fördenskull önskvärt att iakttaga en
sådan begränsning vid bestämmandet av undervisningstiden för den
enskilde läraren, att den medeltjänstgöring, från vilken överstyrelsen
14
Kungl. Maj:ts -proposition Nr 154-
hade att utgå vid beräknandet av behovet av icke-ordinarie lärarkrafter,
ej behövde höjas med mera än 1 2 timme till respektive 21 */* och 26 V2
veckotimmar. Godtagandet av en medeltalsnivå på sätt förordats skulle
innebära, att för de särskilt betungade lärarna möjligheten att underskrida
det stadgade normala minimiantalet skulle kunna utnyttjas i
avsevärt större utsträckning än dittills varit möjligt.
Departementschefen anslöt sig väsentligen till den av de sakkunnigas
majoritet uttalade meningen. Han förklarade sig fullt medveten om att
i många fall någon utökning av undervisningsskyldigheten för läraren
icke rimligen kunde påfordras, utan att tvärtom — dels med hänsyn
till särskilt tyngande arbete utöver lektionstimmarna, dels även på grund
av lärares vid högre ålder försvagade krafter — en minskning kunde
anses skälig och behövlig. Men i andra fall syntes arbetsbördan ej vara
så betungande, att icke en måttlig ökning kunde ske. Departementschefen
instämde emellertid med de sakkunniga däri, att tillämpningen
av bestämmelserna om undervisningsskyldigheten borde så avvägas, att
medeltjänstgöringen ökades med V2 timme för ifrågavarande lärare.
Riksdagen instämde i det av departementschefen gjorda uttalandet.
Med anledning av vad från ett flertal håll framhållits angående de
menliga följderna för de icke-ordinarie lärarna, som en ökning av tjänstgöringstiden
för de ordinarie kunde medföra, uttalade riksdagen i samband
härmed, att det givetvis vore att beklaga, därest tillämpningen
av de nya bestämmelserna skulle i avsevärd mån medföra försämrade
utsikter eller beskurna anställningsmöjligheter för icke-ordinarie lärare,
men att den dominerande synpunkten här dock enligt riksdagens mening
måste anses vara bestämmandet av den arbetskvantitet, som lämpligen
och skäligen borde av staten utkrävas av dem, som vunnit ordinarie
anställning i dess tjänst.
Skolöverstyrelsen har nu, i anledning av vad i förutnämnda departementspromemoria
anförts rörande frågan, huruvida icke en tillfällig ökning
av lärarnas undervisningsskyldighet skulle kunna vidtagas, verkställt
beräkningar angående konsekvenserna av en dylik ökning med alternativt
V, och 1 undervisningstimme i veckan. Överstyrelsen har därvid
utgått ifrån den tidigare gjorda beräkningen, att 64 nya läraravdelningar
vore erforderliga för nästa läsår samt att rektorernas undervisning icke
borde ökas.
En ökning av undervisningsskyldigheten med */3 veckotimme
innebure, framhåller överstyrelsen, att i stället för det av överstyrelsen
beräknade utvidgningsbehovet av 80 lärare (jfr nedan sid. 41)
skulle träda ett utvidgningsbehov av endast 29 lärare. Genom undervisningsskyldighetens
ökning med V2 veckotimme komme således omkring
51 lärare att bli överflödiga. Utgiftsminskningen, beräknad med
hänsyn till extra adjunkts löneförmåner å F-ort, kunde beräknas bli
(51 X 5,481 —) i runt tal 280,000 kronor. Den berörde uteslutande delposten
till grundavlöningar m. m. åt övrig icke-ordinarie personal.
En ökning av undervisningsskyldigheten med 1 veckotimme
skulle innebära, att i stället för ett utvidgningsbehov av 80
15
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
lärare skulle inträda en minskning med 19. Utgiftsminskningen kunde
beräknas bli (99 X 5,481 —) i runt tal 540,000 kronor.
Överstyrelsen har jämväl upptagit till diskussion frågan örn lämpligheten
att vidtaga en höjning av undervisningsskyldigheten. Överstyrelsen
har därvid till en början erinrat, att därest, jämsides med en ökning
av lärarnas undervisningsskyldighet, vissa andra besparingsåtgärder —
varom mera i det följande — bomme att vidtagas, tillsammans innebärande
en minskning av lärarbehovet med 76 ä 78 heltidstjänstgörande
lärare, 127 lärare skulle bli överflödiga vid en ökning av undervisningsskyldigheten
med 112 veckotimme och icke mindre än 174 lärare vid en
ökning med 1 veckotimme. Om liknande besparingar genomfördes jämväl
vid andra skolformer, måste tydligen, yttrar överstyrelsen, en mycket
allvarlig rubbning uppstå i den nuvarande jämvikten mellan tillströmning
och åtgång på lärarbanan.
Det årliga ersättningsbehovet på lärarbanan, fortsätter överstyrelsen,
torde på grundval av en utredning, som verkställts av de sakkunniga
rörande tillströmningen till de intellektuella yrkena, kunna uppskattas
till omkring 120 personer. Omkring 20 platser härav täcktes genom utexamineringen
från högre lärarinneseminariet. Utvidgningsbehovet vid
ostörd utveckling hade av överstyrelsen i dess anslagsberäkningar för
budgetåret 1940/41 beräknats till 80 personer. Därtill skulle komma ett
utvidgningsbehov på omkring 20 personer vid andra högre läroanstalter
än de allmänna läroverken. Behovet av ny akademiskt utbildad lärarkraft
skulle sålunda i händelse av ostörd utveckling förmodligen ha uppgått
till ganska nära 200 personer läsåret 1940/41.
Tillströmningen till lärarbanan vore i stort sett anpassad efter dessa
förhållanden. I vissa ämnen rådde för närvarande lärarbrist, i andra
funnes ett oplacerat överskott. Om storleken av detta finge man en
föreställning genom extralärarbyråns rapport för höstterminen 1939. I
mitten av september hade ännu cirka 140 på byrån anmälda lärare varit
utan anställning, varav dock ett par tiotal icke hade avlagt examen.
Troligen skulle överskottet nästa läsår visa sig ungefärligen oförändrat,
om de högre läroanstalternas utveckling finge fortgå utan nya restriktioner.
Tillgrepes strängare restriktioner, måste balansen växa. Besparingsåtgärder
av den ifrågasatta omfattningen skulle betyda en plötslig,
nära nog katastrofal försämring av arbetsutsikterna för dem, som planlagt
sin akademiska utbildning med tanke på en blivande bana i den
högre undervisningens tjänst och just stöde vid slutet av denna utbildning
Lärarnas
undervisningsskyldighet hade höjts så sent som läsåret 1938/39
efter en avvägning, som ägt rum i samband med den av 1937 års riksdag
beslutade löneregleringen för lärare. Av det anförda framginge, att
jämväl utan höjningar av undervisningsskyldigheten indragningar skulle
kunna ske, som minskade lärarbehovet med ett åttiotal — sannolikt
mera, örn även andra skolformer toges i betraktande. Redan denna
minskning skulle betyda en avsevärd störning i den nuvarande jämvikten
mellan tillgång och efterfrågan på lärarkraft. Längre gående indragningar
måste, åtminstone om de bleve bestående för längre tid, ovill
-
Departe
mentschefen.
16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
korligen väcka till liv en råd av de ofta svårbemästrade och bekymmersamma
frågor, som plägade åtfölja anpassningsrubbningar av denna art.
Överstyrelsen kunde för sin del icke biträda tanken på så långt gående
reduktioner och måste följaktligen betrakta den förelagda uppgiften att
hålla läroverkens avlöningsstat inom den nuvarande ramen, såsom knappast
lösbar under de förutsättningar, från vilka problemet för närvarande
måste angripas.
Statskontoret har i utlåtande i anledning av vad av överstyrelsen
sålunda anförts framhållit, att, även örn de ifrågasatta begränsningarna
vid de allmänna läroverken — vare sig med eller utan ökning av undervisningsskyldigheten
— skulle minska den akademiska ungdomens möjligheter
att vinna inträde å lärarbanan, detta icke kunde få hindra statsmakterna
att i en situation som den närvarande vidtaga erforderliga
besparingsåtgärder. Emellertid kunde statskontoret icke dela överstyrelsens
uppfattning av förhållandena på lärarbanan. I riket hade anbefallts
såväl förstärkt försvarsberedskap som partiell mobilisering. Självfallet
drabbade dessa åtgärder både lärarpersonalen och den akademiska ungdomen.
De senare finge sin utbildning fördröjd, och genom inkallelser
av lärare till militärtjänstgöring ökades behovet av vikarier. Enligt vad
statskontoret under hand inhämtat hos överstyrelsen, kunde antalet till
militärtjänstgöring inkallade lärare vid de allmänna läroverken vid slutet
av höstterminen 1939 approximativt uppskattas till 125. Under
sådana omständigheter måste statskontoret finna jämväl en ökning av
undervisningsskyldigheten icke blott möjlig att genomföra utan rent av
nödvändig för ett fortsatt uppehållande av undervisningen. I detta sammanhang
ville statskontoret även framhålla, att läroverkslärarnas sammanlagda
tjänstgöringstid per år syntes icke obetydligt understiga övriga
statstjänstemäns. Under åberopande av vad sålunda anförts ansåge
sig statskontoret böra förorda en ökning av undervisningsskyldigheten
för lärarna. Beträffande ökningens omfattning ville statskontoret tillsvidare
stanna för en timme per vecka. Ämbetsverket förutsatte, att
motsvarande ökning genomfördes vid övriga statliga ävensom statsunderstödda
kommunala och enskilda läroanstalter.
Såsom ovan erinrats, är lektors undervisningsskyldighet bestämd till
20—24 veckotimmar, adjunkts och ämneslärarinnas till 24—30 veckotimmar.
Medel tjänstgöringstiden är 21 Va timmar för de förra, 26 1 /a
timmar för de senare. Denna tjänstgöringsskyldighet kan synas vara
av ringa omfattning. Såsom vid riksdagsbehandlingen av denna fråga
år 1937 framhölls, växlar emellertid de enskilda lärarnas arbetsbelastning
i hög grad alltefter omfattningen av de särskilda åligganden, som ingå
i deras uppgifter vid sidan av arbetet under lektionstimmarna. En mera
betydande höjning av medeltjänstgöringstiden skulle, framhölls därvid,
förminska möjligheterna att medgiva en så stor minskning i undervis
-
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
ningsskyldigheten för särskilt betungade lärare, som den utanför lektionstimmarna
fallande tjänstgöringen skäligen kunde anses påkalla.
Under nu rådande extraordinära förhållanden torde nämnda skäl icke
med samma fog kunna åberopas mot en ytterligare höjning av den
genomsnittliga undervisningsskyldigheten, därest en sådan ur andra synpunkter
skulle finnas lämplig och möjlig. Kan man genom en försiktig
höjning av undervisningsskyldigheten undvika att i alltför stor omfattning
vidtaga besparingsåtgärder, som skulle gå ut över läroverksundervisningens
standard, synes en sådan lösning av frågan örn nedbringande
av kostnaderna för de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter
böra förordas. Härigenom blir det icke nödvändigt att vidtaga
en besparingsaktion, som uteslutande inriktas på ett avskaffande av den
frivilliga undervisningen i olika ämnen, en allmän höjning av antalet
elever i klassavdelningarna, en avveckling av vissa skolor och skolformer
etc. Härtill kommer, att i nuvarande för vårt land brydsamma tid av
de i det allmännas tjänst anställda måste utkrävas en större arbetsprestation
än den, som i vanliga fall uttages, något som beträffande civilförvaltningen
i övrigt som regel ernås därigenom, att — trots en i många fall ökad
arbetsbörda — förstärkningar av avlöningsanslagen endast undantagsvis
och då i begränsad omfattning beviljas. På grund av de inom undervisningsväsendet
rådande särskilda organisatoriska förhållandena -— anslagsmedel
beviljas för vidmakthållande av undervisningen efter ett timschema,
som förutsätter en viss bestämd medeltjänstgöring för lärarna, och den
utanför timschemat fallande tjänstgöringen är till sin omfattning i stort
sett icke underkastad några nämnvärda förändringar — är det vid de
förevarande läroanstalterna icke möjligt att ernå en sådan ökad arbetsprestation
på annat sätt än genom att höja den medeltjänstgöringstid
för lärarna, på grundval av vilken anslagsmedlen till grundavlöningar till
icke-ordinarie personal beräknas. Vad av överstyrelsen yttrats rörande
nackdelen ur de obefordrade lärarnas och läraraspiranternas synpunkt av
en ökning av undervisningsskyldigheten liksom överhuvudtaget av statliga
besparingsåtgärder inom undervisningsväsendet är värt att noga beaktas.
Såsom 19.37 års riksdag yttrade, bör dock den dominerande synpunkten
anses vara bestämmandet av den arbetskvantitet, som lämpligen och
skäligen bör av statsverket utkrävas av dem, som vunnit ordinarie anställning
i dess tjänst.
Med hänsyn till vad sålunda yttrats och i anslutning till de av statskontoret
anförda synpunkterna har jag funnit mig böra vid anslagsberäkningarna
i det följande utgå från en sådan tillämpning av gällande
bestämmelser angående lektorers, adjunkters och ämneslärarinnors tjänstgöringsskyldighet,
att medeltjänstgöringstiden för nästa läsår utsträckes
med en halv undervisningstimme i veckan. Enligt överstyrelsens beräkning,
varemot jag icke funnit anledning till erinran, skulle härigenom
Bihang till riksdagens ''protokoll 1940. 1 sami. Nr 154.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
en besparing av 280,000 kronor kunna påräknas för nästa läsår. Jag
medger, att mer långtgående åtgärder skulle kunna ifrågasättas. Med
tanke på de beskärningar i läroverksorganisationen, som i det följande
föreslås, och dessa beskärningars återverkan på lärarna och deras anställningsförhållanden
har jag dock icke ansett mig böra sträcka mig längre
än till vad nyss förordats. Förslaget synes mig, sammantaget med de
övriga åtgärder, som av mig ifrågasättas, kunna betraktas som en under
nuvarande förhållanden lämplig medelväg mellan de olika synpunkter,
som kunna göras gällande.
Det anförda äger givetvis tillämpning även å motsvarande ickeordinarie
lärare. Däremot ifrågasätter jag för närvarande icke någon
ändrad beräkning av rektorers och övningslärares tjänstgöringsskyldighet.
En ökning av undervisningsskyldigheten, motsvarande den nu före
slagna, har av mig enligt det föregående förutsatts även beträffande
högre lärarinneseminariet och torde böra genomföras jämväl beträffande
vissa andra med de allmänna läroverken jämförliga läroanstalter. Till
dessa spörsmål återkommer jag i andra sammanhang vid behandlingen
av vederbörande avlöningsanslag.
b) Höjning av elevantalet i klassavdelningarna.
Enligt läroverksstadgan § 44 mom. 3, sådant momentet lyder enligt
kungörelsen nr 700/1937, må i varje för viss årsklass bestämd avdelning
undervisas å gymnasiet och lyceet samt i realskolans högsta klass högst
30 och i realskolans övriga klasser högst 35 lärjungar, såvida icke skolöverstyrelsen
efter framställning av vederbörande rektor annorlunda
bestämmer.
Före nämnda, år 1937 vidtagna ändring av dessa bestämmelser var
realskolans högsta klass i fråga örn det högsta tillåtna elevantalet likställd
med övriga realskoleklasser. Ändringen vidtogs efter medgivande
av 1937. års riksdag (se proposition 271/1937, sid. 229 ff., och riksdagens
skrivelse 469/1937, sid. 30). Motsvarande ändringar vidtogos samtidigt
beträffande närmast jämförliga statsunderstödda läroanstalter, såsom
kommunala mellanskolor och kommunala flickskolor.
Enligt förutnämnda departementspromemoria kunde för nästa budgetår
ifrågasättas en tillfällig höjning av elevantalet i klasserna; utredning
förutsattes böra ske, vilken besparing som kunde vinnas genom
en tillfällig återgång till de före år 1937 gällande bestämmelserna i
ämnet ävensom huruvida icke en tillfällig höjning av elevantalet jämväl
i andra klassavdelningar kunde låta sig göra.
19
Kungl. Martts proposition Nr lf>4-
Skolöverstyrelsen har nu verkställt utredning i nämnda hänseende
och därvid kommit till det resultatet, att en återgång till de före år
1937 gällande bestämmelserna rörande elevantalet i realskolans högsta
klass komme att medföra den verkan, att i 14 fall två avdelningar
komme att sammanslås till en och att i 9 fall en avdelning komme att
skiftas ut på två andra. Detta skulle betyda en besparing av 644 veckotimmar
i läsämnen, motsvarande ungefär 30 heltidstjänstgörande lärare
och en kostnadsminskning av 164,430 kronor. Vidare komme 46 veckotimmar
i teckning och 23 veckotimmar i musik att bli inbesparade,
motsvarande en besparing av tillhopa 11,799 kronor. Hela besparingen
å delposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal komme
sålunda att uppgå till (164,430+ 11,799=) i runt tal 176,000 kronor.
Därtill komme besparingar å delposten till avlöningsförhöjningar och å
anslagsposten till rörligt tillägg.
Därest ämneslärarnas medeltjänstgöringstid höjdes med en halv timme
per vecka, komme dock besparingen att stanna vid ett belopp av i runt
tal 172,000 kronor. Minskningen av lärarbehovet komme under samma
förutsättning av stanna vid 29,3 heltidstjänstgörande lärare. Därest en
höjning av elevantalet i realskolans avslutningsklasser vidtoges, vore
det önskvärt, att den begränsades till att gälla för budgetåret 1940/41.
Beträffande den ifrågasätta höjningen av elevantalet i klasserna har
överstyrelsen anfört: I
I första ögonblicket kunde man vara böjd att anse, att ändringar
av lärjungemaximum vore den bekvämaste och mest framkomliga vägen
att anpassa läroverksanslagen efter den statsfinansiella situationen.
Praktiska skäl av ganska stor saklig tyngd reste sig emellertid upp
mot ändringar i lärjungemaximum. Läroverksbyggnaderna kunde icke
lika lätt som antalet lärare anpassas efter tillfälliga förhållanden. Örn
lärjungemaximum sänktes vid en högkonjunktur, betydde detta, att
man behövde flera klassrum men inte så stora. Om det sedan höjdes
under en lågkonjunktur, måste man ha större klassrum, men inte så
mångå. En ovisshet om lärjungemaximum torde tvinga kommunerna
att hålla både relativt många och relativt stora klassrum och motverkade
således i längden en klok sparsamhet.
Under de senaste årtiondena hade överstyrelsen vid prövning av
planerade läroverksbyggen sökt giva sparsamhetssynpunkterna ali den
uppmärksamhet de förtjänade. Enligt läroverksstadgan § 60 borde på
varje lärjunge komma en golvyta av omkring 1 Va kvadratmeter och en
luftkub av 6 kubikmeter, motsvarande en rumshöjd av 4 meter. I praktiken
hade den obligatoriska rumshöjden redan successivt minskats ned
till 3,5 meter eller i undantagsfall 3,4 meter. Örn större golvyta än den
i stadgan angivna föreslagits av kommunerna, hade överstyrelsen brukat
framhålla, att reduktion kunde ske. Överstyrelsen hade vidare icke ansett
sig böra fordra, att alla klassrum skulle beräknas för maximalt lärjungeantal.
En stor del av klassrumsbeståndet utgjordes för närvarande
av rum under normalstorlek.
20
Kungl. Mårds proposition Nr 154.
Hur välmotiverade sådana sparsamhetssynpunkter än på sin tid i
varje särskilt fall tett sig, måste man dock konstatera, att de i längden
haft vissa vanskligheter som konsekvens. Lärjungenumerären vid läroverken
hade växt på ett sätt, som icke kunnat förutses, den hade den
15 september 1930 utgjort 31,679, den 15 september 1939 icke mindre
än 51,480. Detta hade medfört, att ett stort antal klassrum för närvarande
vore mer eller mindre överbelagda. Att luftkuben därigenom
bleve för liten och luften lätt mer eller mindre förskämd, vore en olägenhet,
ehuru icke den värsta. Värre vore det, örn lärjungarna måste placeras
så långt fram, att de icke kunde tillgodogöra sig det, som skreves
på vissa delar av svarta tavlan, och därigenom förlorade sammanhanget
i undervisningen, eller örn de måste placeras sa nära fönstren, att de
inte vore tillräckligt skyddade för kyla och drag. Vid en del läroverk
hade undersökningar utförts över sjuklighetsprocenten för lärjungar med
olika placering i klassrummet. Det hade visat sig, att raden närmast
fönstren på sina håll visade en mycket påtaglig stegring av antalet
sjukdagar.
Det torde icke kunna hjälpas, att den nu ifrågasatta ändringen av
lärjungemaximum på sina håll måste medföra olägenheter av detta slag,
som verkligen vore värda allvarligt beaktande. Konjunkturerna hade
växlat sedan år 1905, men hittills hade man undvikit att tillgripa ändringar
av lärjungemaximum som kostnadsregulator. Alltjämt framstode
det som ett viktigt önskemål, att bestämmelserna på detta område
erhölle verklig stadga. Det vore från denna synpunkt naturligt, örn
statsmakterna betänkte sig väl, innan de i de goda tiderna sänkte lärjungemaximum;
men hade en sänkning vidtagits, borde den endast i
yttersta nödfall göras om intet genom senare beslut.
Beträffande den särskilda frågan om möjligheterna att höja lärjungantalet
i andra klassavdelningar än realskolans avslutningsklass har överstyrelsen
vidare anfört:
Tydligen kunde inga mer avsevärda ytterligare besparingar göras
genom höjning av lärjungemaximum i andra klasser än nybörjarklasserna.
De övriga klasserna vore redan från början organiserade efter det nuvarande
högsta lärj ungantalet och vandrade nu i stort sett oförändrade
upp genom läroverkens klassföljd. Ett exempel kunde anföras.
Lärjungantalet i den nuvarande klassen l5 vore genomsnittligt icke
mindre än 33 per avdelning. Det kunde väntas nedgå något, under det
att klassen avancerade upp genom realskolan, emedan avgången vid
flyttningarna i allmänhet brukade vara något större än tillförseln av
kvarsittare från närmast högre klass. Men det hörde till de sällsynta
undantagen, att så välbesatta klasser enbart av sådana orsaker reducerades
därhän, att sammanslagning kunde äga rum. I regel vore betingelserna
för klassammanslagning till finnandes först sedan klassen
hunnit upp till greningspunkten mellan realskolan och det fyraåriga
gymnasiet, då på en gång ett större antal lärjungar Övergånge till gymnasiet.
En ändring av lärjungemaximum i realskolans översta klass
finge av denna anledning relativt avsevärda konsekvenser, medan en
ändring i fråga örn realskolans mellanklasser måste bli av ringa betydelse.
*21
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154•
Som ett andra exempel kunde den treåriga latinlinjen anföras. Klassavdelningarna
i första ringen å denna linje hade i medeltal endast 16
lärjungar; de vore alltså ungefär halvbesatta. Man kunde möjligen
vänta, att under sådana förhållanden klassammanslagningar relativt ofta
skulle kunna företagas. I detta fall strandade emellertid besparingssträvandena
på det förhållandet, att linjen saknade parallellavdelningar
vid praktiskt taget alla läroverk, där den förekomme — noggrannare
bestämt vid alla sådana läroverk utom två. Indragningar skulle sålunda
bli möjliga först genom ändring av den av riksdagen beslutade grundorganisationen.
I stort sett befunne sig läroverken för närvarande i det läget, att
klassavdelningarna med lågt lärj ungantal nästan uteslutande tillhörde
enkla linjer, som endast efter riksdagens prövning torde kunna indragas,
under det att på de linjer, som utövade större dragningskraft, de parallellavdelningar,
som tillhandahölles, i regel vore så väl utnyttjade, att
sammanslagningar icke behövde förekomma, förrän lärjungarna skulle
omgrupperas vid övergången till det fyraåriga gymnasiet och realskolans
översta klass.
Överstyrelsen ville därför begränsa sig till att diskutera de besparingar,
som skulle möjliggöras genom höjning av lärjungemaximum i
nybörjarklasserna, alltså i första klassen av den femåriga eller fyraåriga
realskolan och i första ringen av det fyraåriga eller treåriga gymnasiet.
Av tidigare utredningar framginge, att en sänkning av lärjungemaximum
skulle medföra betydande kostnadsökningar. Det läge därför
ytterst nära till hands att föreställa sig, att en ökning av lärjungemaximum
skulle lia till följd lika avsevärda besparingar.
Överstyrelsen hade närmast tagit sikte på en höjning av lärjungemaximum
i realskolans första klass från nuvarande 35 till 38 och i
gymnasiets första ring från nuvarande 30 till 33. Örn de högre gränstalen
varit i tillämpning redan innevarande läsår, syntes det, att man
bort kunna vinna besparingar genom att sammanslå två klassavdelningar
till en i alla de fall, då lärjungantalet i realskolans första klass
varit 36—38 eller lärjungantalet i gymnasiets första ring 31—33, och
ersätta tre avdelningar med två i de fall, då lärjungantalet i första
klassen legat inom intervallet 71—76 eller lärjungantalet i första ringen
inom intervallet 61—66 o. s. v.
En genomgång av nybörjarklasserna, läroverk för läroverk, hade emellertid
givit det i första ögonblicket överraskande resultatet, att de
klasser, som tillhörde dessa intervall, icke blott vore påfallande fåtaliga
utan att därtill sammanslagningen redan i samtliga förekommande fall
vore verkställd och de överskjutande lärjungarna intagna såsom övertaliga
lärjungar.
Örn nuvarande lärjungemaximum höjdes med fyra lärjungar, skulle
indragning kunna ifrågasättas av sammanlagt 4 klassavdelningar. En
närmare granskning visade dock, att i ett av dessa fall indragningen på
grund av lokalförhållandena icke skulle kunna sättas i verket.
Först örn lärjungemaximum generellt höjdes med fem, vilket med
hänsyn till lokalförhållandena torde få anses uteslutet, skulle mera
märkbara besparingar nås.
22
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
Förklaringen till ovanberörda säregna förhållanden läge ytterst i den
återhållsamhet, överstyrelsen ålagt sig vid uppehållandet av parallellavdelningar
av nybörj arklasser. Överstyrelsen hade i praktiken förfarit,
som örn de nu ifrågasatta villkoren redan vore genomförda. Besparingsmöjligheterna
vore därigenom i huvudsak redan konsumerade. Endast
i de fall, då det gällde nya parallellavdelningar och frågan alltså prövades
av Kungl. Majit, skulle vissa besparingar kunnat göras. De vore dock
icke stora. Måhända hade 6 av de 23 nya avdelningar, som genom
Kungl. Maj:ts beslut upprättats, icke kommit till stånd, örn lärjungemaximum
legat tre enheter högre än nu.
Konsekvenserna av en höjning av lärjungemaximum bleve sålunda
till stor del andra än de åsyftade. Höjningen skulle medföra, att ett
antal lärjungar — de sista i raden av de för intagning godkända —
vilka nu kvarstannade i folkskolan eller överginge till praktiska yrken,
bereddes tillträde till de allmänna läroverken, måhända utan att äga
de förutsättningar, som i längden fordrades för fortsatta studier. Den
skulle medföra, att på vissa håll lokalerna måste utnyttjas för ett avsevärt
större antal lärjungar än de vore avsedda för. Och den skulle
medföra en högst olycklig skärpning av de svårigheter, undervisningen
hade att kämpa mot i överfyllda klasser. Men besparingen i jämförelse
med nuvarande ordning bleve obetydlig, örn ens någon.
En höjning av stadgans lärjungemaximum vore sålunda under nuvarande
förhållanden knappast det lämpliga medlet att begränsa nybörjaravdelningarnas
antal. Man torde komma längre genom att med
ökad stränghet pröva behovet av avdelningarna från fall till fall.
Överstyrelsen hade ansett sig böra från läroverken inhämta vissa uppgifter
om lokaltillgången med särskild hänsyn till den ifrågasatta höjningen
av lärjungemaximum. Det insamlade siffermaterialet gåve vid
handen, att allvarligare hinder för en tillfällig höjning i nybörjarklasserna
och i realskolans avslutningsklass med 3 respektive 5 lärjungar
endast förefunnes vid 6 högre allmänna läroverk och 17 samrealskolor.
Beräkningen gällde under förutsättning, att åtgärden endast skulle tilllämpas
för ett år. Örn den tillämpades under längre tid, skulle svårigheterna
snabbt stiga, allteftersom de till numerären större klasserna
vuxe upp genom klasserien. Att genomföra en höjning av lärjungemaximum
hela läroverksorganisationen igenom syntes med nuvarande
lokalbestånd vara mycket svårt, för att icke säga ogenomförbart.
Statskontoret, som konstaterat, att överstyrelsen icke förordat höjning
av elevmaximum annat än beträffande realskolans avslutningsklasser,
har icke framfört någon erinran mot överstyrelsens] utredning beträffande
denna fråga.
Av överstyrelsens utredning synes framgå, att alltför starka betänkligheter
icke kunna anses möta mot en tillfällig höjning av elevnumerären
i realskolans avslutningsklasser. Ehuru en sådan åtgärd är beklaglig,
ser jag mig med hänsyn till den icke oväsentliga kostnadsminskning,
som härigenom kan vinnas — 172,000 kronor vid en samtidig höjning
av undervisningsskyldigheten med en halv veckotimme — nödsakad
föreslå, att för läsåret 1940/41 en tillfällig återgång sker till de före
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
läsåret 1937/38 i ämnet gällande bestämmelserna. Vad jag förordat
innebär alltså, att för nästa läsår antalet elever i realskolans avslutningsklasser
högst må uppgå till 35 mot nu 30, med bibehållen rätt för
överstyrelsen att på framställning av rektor medgiva annat elevantal.
Med hänsyn till vad skolöverstyrelsen anfört torde någon höjning av
elevnumerären i de övriga läroverksklasserna icke nu böra ifrågasättas.
De av mig förordade åtgärderna böra givetvis utsträckas jämväl
till motsvarande statsunderstödda läroanstalter. Jag återkommer härtill
i andra sammanhang.
c) Begränsning av antalet nybörjaravdelningar.
Kungl. Majit plägar varje år medgiva rätt för skolöverstyrelsen att
under nästpåfoljande läsår, utan hinder av den av 1927 års riksdag bestämda
planen för läroverksorganisationen, fatta beslut om uppdelning
av klass, ring eller krets i parallellavdelningar, varvid dock tillfälliga
parallellavdelningar icke må upprättas i första klassen av realskolan
eller första ringen av gymnasiet, där sådana parallellavdelningar icke
upprättats redan det innevarande läsåret. Kungl. Majit har därvid
tillika förklarat Sig vilja, på framställning av överstyrelsen, meddela
tillstånd att upprätta dylika parallellavdelningar i de fall, där eljest ett
större antal inträdessökande kunna förväntas bli avvisade från berörda
klass och ring. För läsåret 1937/38 lämnade Kungl. Majit sådant medgivande
beträffande 11 klasser och 7 ringar, för läsåret 1938/39 beträffande
10 klasser och 6 ringar samt för läsåret 1939/40 beträffande 12
klasser och 7 ringar.
Skolöverstyrelsen har för nästa läsår räknat med ett nettobehov av
11 nya parallellavdelningar av nybörj arklasserna, varav 9 på realskolestadiet
och 2 på gymnasiestadiet.
Överstyrelsen har i anledning av vad i departementspromemorian
yttrats ifrågasatt, huruvida icke i besparingssyfte någon begränsning
av nybörj arintagningen kunde ske.
Uppskattningen av antalet erforderliga nya nybörjaravdelningar för
nästa läsår till 11 gällde, framhåller överstyrelsen, blott under förutsättning
av en ostörd utveckling. Under världskriget 1914—18 hade
det visat sig, att lärjungetillflödet blivit mindre än under de närmast
föregående åren. Ökningen hade visserligen fortsatt, men ej i samma
tempo. Är 1919, vid återvändande fredsförhållanden, hade däremot en
ovanligt stor tillströmning av inträdessökande noterats.
På grund av dessa erfarenheter kunde man ha skäl att förmoda, att
en åtstramning av villkoren för upprättande av nya parallellavdelningar
av nybörjarklasserna icke skulle göra sig kännbar i samma grad som
under mera normala förhållanden. I varje fall torde en tillfällig begränsning
av lärjungeintagningen få anses försvarlig med hänsyn till
rådande statsfinansiella förhållanden. Den kunde tänkas grundad på ett
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
riksdagsuttalande, enligt vilket totala antalet nybörjaravdelningar vid
de allmänna läroverken höstterminen 1940 icke borde överstiga antalet
nybörjaravdelningar höstterminen 1939.
En kostnadsberäkning, baserad på denna förutsättning, hade visat, att
besparingarna kunde väntas uppgå till i runt tal 69,000 kronor — motsvarande
ll,i heltidstjänstgörande lärare — varmed delposten grundavlöningar
till övrig icke-ordinarie personal skulle kunna minskas. Delvis
torde dock kostnadsminskningen komma att motvägas genom uteblivna
klassammanslagningar i folkskolorna.
Vid en samtidig höjning med en halv timme av lärarnas medeltjänstgöringstid
bleve besparingen 68,000 kronor (10,0 heltidstjänstgörande
lärare).
Överstyrelsen har vidare (jfr ovan) framhållit, att en ökad stränghet
vid prövning av behovet av nya avdelningar torde vara ett lämpligare
medel att begränsa nybörjaravdelningarnas antal än en höjning av
elevantalet i avdelningarna. En åtgärd som den senare skulle medföra,
att ett antal lärjungar, de sista i raden av för intagning godkända,
bereddes tillträde till läroverken, måhända utan att äga förutsättningar
för fortsatta studier. Därest antalet parallellavdelningar begränsades
till samma antal som för innevarande budgetår, uppkomme frågan, i
vad mån i dessa avdelningar övertaliga lärjungar borde mottagas. Denna
fråga ankomme enligt läroverksstadgan § 44 på överstyrelsen att avgöra,
varvid hänsyn kunde tagas såväl till lokalförhållandena som till de
inträdessökandes studieförutsättningar, sådana dessa framträdde i betygen
från tidigare skolgång och inträdesprövningar.
Statskontoret har icke framfört någon erinran mot överstyrelsens nu
ifrågavarande förslag.
Från skolöverstyrelsens statistiska avdelning ha inhämtats följande
uppgifter rörande antalet klassavdelningar och lärjungar i realskolans
första klass och lyceets första krets höstterminen nedannämnda år.
Ökning ( + ) |
Klass- |
Ökning ( + ) |
||||
Lärjungar |
eller |
avdelningar |
eller |
|||
minskning (—) |
minskning (—) |
|||||
1910 . |
. . . . 2882 |
106 |
||||
1911 . . |
. . . . 2924 |
+ |
42 |
108 |
+ |
2 |
1912 . , |
... 3081 |
+ |
157 |
106 |
— |
2 |
1913 . . |
. . . . 3136 |
+ |
55 |
112 |
+ |
6 |
1914 . |
. . . . 3221 |
+ |
85 |
114 |
+ |
2 |
1915. |
. . . . 3378 |
+ |
157 |
117 |
+ |
3 |
1916 . |
. . . . 3568 |
+ |
190 |
121 |
+ |
4 |
1917 . |
. . . . 3728 |
+ |
160 |
125 |
+ |
4 |
1918 . |
. . . . 4081 |
-f- |
353 |
130 |
+ |
5 |
1919 . |
. . . . 4243 |
+ |
162 |
133 |
+ |
3 |
1920 . |
. . . . 4004 |
— |
239 |
126 |
— |
7 |
1921 . |
. . . . 4056 |
+ |
52 |
128 |
+ |
2 |
1922 . |
. . . . 3946 |
— |
110 |
126 |
— |
2 |
25
Kungl. Majlis ''proposition Nr 15Jt.
Ökning (+) |
Klass- |
Ökning ( + ) |
||||
Lärj ungar |
eller |
avdelningar |
eller |
|||
minskning (—) |
minskning (—) |
|||||
1923 . . |
. . . 3983 |
+ |
37 |
128 |
+ |
2 |
1924 . . |
. . . 3928 |
— |
55 |
130 |
+ |
2 |
1925 . . |
. . . 3848 |
— |
80 |
130 |
0 |
|
1926 . . |
... 3799 |
— |
49 |
129 |
— |
1 |
1927 . . |
... 3922 |
+ |
123 |
132 |
+ |
3 |
1928 . . |
... 4083 |
+ |
161 |
168 |
+ |
36 |
1929 . |
. . . . 5057 |
4- |
974 |
204 |
+ |
36 |
1930. |
. . . . 6613 |
_L |
1556 |
245 |
+ |
41 |
1931 . |
. . . . 8030 |
+ |
1417 |
283 |
+ |
38 |
1932 . |
. . . . 8771 |
-t- |
741 |
308 |
+ |
25 |
1933 . |
. . . . 8859 |
+ |
88 |
300 |
— |
8 |
1934 . |
. . . . 9173 |
+ |
314 |
308 |
+ |
8 |
1935 . |
. . . . 9414 |
+ |
241 |
317 |
+ |
9 |
1936 . |
. . . . 9659 |
+ |
245 |
326 |
+ |
9 |
1937 . |
. . . . 9644 |
— |
15 |
326 |
0 |
|
1938 . |
. . . . 9933 |
+ |
289 |
335 |
+ |
9 |
1939 . |
. . . .10350 |
+ |
417 |
346 |
+ |
11 |
Kungl. Majit har som nämnts — med stöd av utav riksdagen lärn- Departenat
bemyndigande — brukat på framställning av skolöverstyrelsen med- mentschefen
giva, att nya parallellavdelningar av läroverkens begynnelseklasser må
upprättas, därest det visar sig, att ett större antal inträdessökande eljest
måste avvisas. Det antal övertaliga lärjungar, som plägat fordras för
ett dylikt medgivande, har varit omkring 10. Antalet begynnelseavdelningar
och lärjungar i dessa avdelningar har också under en lång följd
av år så gott som oavbrutet stigit.
Skolöverstyrelsen har utgått från att det totala antalet nybörjaravdelningar
vid de allmänna läroverken höstterminen 1940 icke skall få
överstiga det totala antalet nybörjaravdelningar höstterminen 1939.
Överstyrelsen har under förutsättning av normala förhållanden beräknat
den sannolika utökningen av antalet avdelningar i begynnelseklasserna
till allenast 11 nya parallellavdelningar; 20 nya avdelningar beräknas
tillkomma vid vissa läroverk, medan vid andra 9 skulle bli överflödiga.
Att för nästa läsår begränsa antalet nybörjaravdelningar till det i och
för sig betydande antal, som för närvarande finnes, synes icke kunna
vålla större olägenheter, så mycket mindre som det är troligt, att de nu
rådande extraordinära förhållandena skola komma att medföra en minskad
tillströmning till den högre skolundervisningen. Det torde kunna
förutsättas, att det av överstyrelsen beräknade utvidgningsbehovet skall
visa sig för stort, örn nämnda förhållanden föreligga även under nästa
budgetår. Med hänsyn härtill kan det synas i viss mån tveksamt, örn
den av överstyrelsen ifrågasatta regleringen av elevintagningen behöver
vidtagas. För att lägga en fast grund för anslagsberäkningarna synes
26
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
det emellertid lämpligt att utgå från att nämnda förslag genomföres.
Jag förutsätter således, att Kungl. Majit bör liksom hittills äga efter
ansökning meddela tillstånd till upprättande av nya parallellavdelningar
i första klassen av realskolan och första ringen av gymnasiet,
där eljest ett större antal inträdessökande kunna väntas bli avvisade
från sådan klass eller ring; dock under villkor att totala antalet nybörjaravdelningar
icke överstiger antalet sådana avdelningar närmast
föregående läsår.
Jag har icke funnit anledning till erinran mot överstyrelsens beräkning
av det belopp, 68,000 kronor, som en sålunda genomförd begränsning
av antalet ny börj aravdelningar kan väntas för nästa budgetår medföra
vid samtidigt genomförd ökning, på sätt jag i det föregående förordat,
av ämneslärarnas medeltjänstgöringstid. Det förtjänar framhållas,
att enligt en inom överstyrelsen gjord överslagsberäkning den årliga
besparingen, om de nämnda elva parallellavdelningarna nu icke komma
till stånd, vid början av läsaret 1947/48 kommer att ha stigit till något
över 400,000 kronor. Följaktligen kan den slutliga årliga kostnaden för
varje nybörjaravdelning beräknas till omkring 37,000 kronor.
d) Tillfälligt indragande av vissa läroverkslinjer.
I förutnämnda departementspromemoria ifrågasattes ett tillfälligt inhiberande
av elevintagningen i vissa för närvarande glest besatta läroverkslinjer.
Överstyrelsen har i anledning härav anfört:
Vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö funnes
jämlikt beslut av 1927 års riksdag en lyceilinje inrättad. Lärjungeantalet
å denna linje vore relativt obetydligt. Under de båda senaste
läsåren hade ny krets av linjen icke kunnat starta, enär det föreskrivna
minimiantalet lärjungar icke uppnåtts. Läroverkets rektor hade i skrivelse
till överstyrelsen den 24 maj 1938 ifrågasatt, att linjen skulle indragas.
Frågan torde böra definitivt prövas i samband med den pågående
utredningen rörande gymnasieorganisationen. I avbidan därå
syntes beslut böra fattas örn provisoriskt inställande av intagningen å
denna linje. Därigenom bleve en heltidstjänstgörande lärare överflödig,
varjämte. 2,5 veckotimmar i läroämnen och 2 veckotimmar i teckning
kunde indragas. Utgiftsminskningen, som folie under delposten
grundavlöningar åt övrig icke-ordinarie personal, kunde uppskattas till
6,408 kronor.
Genom kungligt brev den 31 maj 1935 hade inrättats klassiska
försökslinjer vid högre latinläroverken i Stockholm och Göteborg.
Göteborgslinjen hade visat sig fylla ett påtagligt behov och vore väl
frekventerad av lärjungarna. Det till Lorensbergs högre allmänna läroverk
förlagda undervisningsförsöket torde därför under alla omständigheter
böra få fortsätta. Stockholmslinjen hade däremot erhållit klenare
tillslutning och sistlidna höst icke kunnat starta med ny krets. Lärjungantalet
vore nu i krets I 0 lärjungar, i krets II 9 lärjungar, i krets
III 12 lärjungar, i krets IV 13 lärjungar och i krets V 10 lärjungar.
27
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154•
Med hänsyn till de statsfinansiella svårigheterna syntes försöket böra
åtminstone tills vidare avbrytas i vad avsåge den till högre allmänna
läroverket för gossar å Norrmalm förlagda linjen.
Därigenom bleve en extra lärare överflödig, varjämte 3,5 veckotimmar
i läroämnen och 2 veckotimmar i teckning kunde inbesparas. Utgiftsminskningen
å delposten grundavlöningar åt övrig icke-ordinarie personal
uppginge till 7,''286 kronor.
Vid samrealskolan i Trelleborg funnes en klent besökt fyraårig
realskolelinje, som tillsammans med en parallellavdelning av
den femåriga realskolan bildade en s. k. förenad linje. Lärjungantalet
i de fyra klasserna vore respektive 3, 3, 2 och 6. Läroverkets rektor
hade i skrivelse den 24 maj 1937 under instämmande av kollegiet och
folkskolans inspektör hemställt, att denna linje måtte successivt avvecklas.
Överstyrelsen, som den 14 oktober samma år yttrat sig över
framställningen, hade för det dåvarande icke funnit tillräckligt starka
skäl föreligga för den ifrågasatta organisationsändringen, och Kungl.
Majt hade den 3 mars 1939 lämnat framställningen utan åtgärd. Om
elevintagningen å linjen med hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden
provisoriskt inställdes, sparades 7 veckotimmar i läsämnen,
varigenom delposten grundavlöningar åt icke-ordinarie personal kunde
minskas med 1,533 kronor.
Vidare funnes vid högre allmänna läroverket i Västerås och
högre allmänna läroverket för gossar i Örebro treåriga
latinlinjer med relativt lågt lärjungantal. Lärjungantalet å såväl
den fyraåriga som den treåriga latinlinjen vid båda läroverken vore
följande:
Ring |
Väst |
e r å s |
Öre |
bro |
Fyraårig linje |
Treårig linje |
Fyraårig linje |
Treårig linje |
|
LI4.......................... |
17 |
_ |
16 |
_ |
L II4 resp. L I3 .................... |
21 |
8 |
13 |
8 |
L lil4 resp. L IP................... |
22 |
9 |
17 |
5 |
L IV4 resp. L lil3.................. |
20 |
15 |
14 |
12 |
Summa |
80 |
32 |
60 |
25 |
Det kunde måhända ifrågasättas, huruvida vid dessa läroverk lärjungefrekvensen
på den treåriga linjen vore stor nog att motivera upprätthållandet
under nuvarande svåra förhållanden av en sådan linje vid
sidan av en fyraårig latinlinje. Skulle såsom en provisorisk åtgärd lärjungeintagningen
å de båda treåriga linjerna inställas under läsåret
1940/41, minskades utgifterna under delposten grundavlöningar åt övrig
icke-ordinarie personal med (2,808 + 2,106=) 4>9H kronor.
För såväl realskolelinjen i Trelleborg som de nu nämnda gymnasielinjerna
gällde sålunda, att kostnaderna till följd av samläsning med
andra klasser vore relativt obetydliga. Då därtill komme, att ett nedläggande
av dessa linjer, som inginge i den av riksdagen fastställda grundorganisationen
för respektive läroverk, torde kunna möta principiella
betänkligheter, ansåge sig överstyrelsen för sin del icke böra föreslå ens
ett tillfälligt inställande av elevintagningen.
Departe
mentschefen.
28 Kungl. Majlis ''proposition Nr lo4.
Statskontoret har beträffande sistnämnda tre linjer framhållit, att,
ehuru genom ett nedläggande av linjerna kostnadsbesparingen skulle
automatiskt växa under fyra respektive tre år framåt, statskontoret icke
ville motsätta sig, att linjerna bibeholles.
På av skolöverstyrelsen anförda skäl förordar jag, att intagning av elever
i första kretsen av lyceilinjen vid högre allmänna läroverket för gossar
i Malmö samt av den klassiska försökslinjen vid högre allmänna läroverket
för gossar å Norrmalm i Stockholm tills vidare skall upphöra.
I enlighet med överstyrelsens beräkning vinnes härigenom för nästa budgetår
en besparing å tillhopa (6,408 + 7,286 =) i runt tal 13,700 kronor.
Skolöverstyrelsen har till diskussion upptagit frågan, huruvida icke
jämväl vissa andra glest besatta läroverkslinjer — den fyraåriga realskollinjen
vid samrealskolan i Trelleborg samt de treåriga latinlinjerna vid
högre allmänna läroverket i Västerås och högre allmänna läroverket för
gossar i Örebro — borde tillfälligt indragas, men på principiella grunder
funnit sig böra avstyrka en dylik åtgärd. Statskontoret har anslutit sig
till samma uppfattning. Då ett av sparsamhetsskäl betingat indragande
av nämnda linjer icke synes kunna väcka betänkligheter, vill jag förorda,
att intagningen av elever vid nämnda linjer tills vidare inställes.
Härigenom ernås en besparing för nästa budgetår av tillhopa närmare
6,500 kronor.
Lämnar riksdagen vad sålunda föreslagits utan erinran, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.
e) Sammanslagning av undervisningsavdelningar i vissa språk m. m.
I departementspromemorian har vidare ifrågasatts införande av strängare
regler för uppdelning av klassavdelningar vid undervisning i vissa
ämnen.
Överstyrelsen har i anledning härav anfört:
Genom kungörelsen den 17 mars 1933 angående timplaner för rikets
allmänna läroverk hade medgivits, att klassavdelning med mer än 20
lärjungar finge delas i två undervisningsavdelningar under 1 veckotimme
i vart och ett av ämnena modersmålet, tyska, engelska och
franska i de klasser av realskolan, där undervisningen i dessa ämnen
toge sin början. Gränsen för delning hade emellertid under senare år
genom begränsning av anslagssumman hållits något högre eller vid 24
lärjungar. De medgivna möjligheterna till delning hade i största utsträckning
utnyttjats. Örn anordningen instundande läsår upphörde,
bleve cirka 32 extra lärare i dessa ämnen överflödiga. Deras grundavlöningar,
beräknade med hänsyn till en genomsnittlig placering å E-ort
uppginge till omkring 175,000 kronor. Delposten för grundavlöningar åt
övrig icke-ordinarie personal komme alltså att lättas med denna summa.
Enligt gällande läroverksstadga, § 9 mom. 3, anordnades tillvalsundervisning
i ett ämne å det differentierade gymnasiet, örn minst
5 lärjungar därtill anmälde sig. Dock anordnades undervisning redan
29
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 15/h
vid ett deltagarantal av 4 vid undervisning i specialmatematik, fysik
och kemi å realgymnasiet och vid ett deltagarantal av 3 vid undervisning
i grekiska å latingymnasiet. Undervisningen för dessa mycket små
avdelningar vore, sedd i förhållande till lärj ungantalet, givetvis relativt
kostsam. Under nuvarande svåra ekonomiska förhållanden torde en tillfällig
höjning av deltagarminimum till 5 i ämnena specialmatematik,
fysik och kemi och till 4 i grekiska knappast kunna avvisas, hur gärna
man än sage, att den kunde undvikas. Därigenom skulle något mer än
100 veckotimmar besparas. Kostnadsminskningen kunde uppska/ttas till
cirka 26,000 kronor och folie under delposten för grundavlöningar at
övrig icke-ordinarie personal. Överstyrelsen förutsatte likväl, att överstyrelsen
bibehölles vid sin rätt att medgiva, tillvalsundervisning jämväl
vid ett lägre antal lärjungar i de fall, då särskilda omständigheter därtill
föranledde och de tillgängliga medlen sådant medgåve.
Örn besparingsaktionen måste gå mycket långt, kunde det mahända
från något håll komma att ifrågasättas, huruvida icke deltagarminimum
även för grekiska borde sättas till samma siffra som för andra ämnen,
alltså till minst 5 lärjungar. Därigenom skulle en ytterligare besparing
på omkring 11,000 kronor göras å delposten till grundavlöningar till
övrig icke-ordinarie personal. Med hänsyn till den stora allmänkulturella
betydelsen av de klassiska studierna och vikten av att undervisliing
i grekiska tillhandahölles vid ett icke alltför ringa antal läroverk
måste emellertid en sådan indragning anses gå avgjort för långt. Skulle
grekiskan alltjämt någorlunda förmå hävda sin ställning vid läroverken,
borde deltagarminimum enligt överstyrelsens bestämda mening icke höjas
med mer än en lärjunge. Överstyrelsen ville i detta sammanhang även
kraftigt framhålla, att inom den klassiska ämnesgruppen redan nu överproduktion
av läraraspiranter förefunnes.
Statskontoret har förklarat sig biträda vad överstyrelsen föreslagit
men icke kunna tillstyrka, att ämnet grekiska erhölle en annan ställning
än de övriga. Ämbetsverket förordade, att deltagarminimum för anordnande
av undervisning i ämnet bestämdes till fem elever. Ämbetsverket
ville icke motsätta sig, att överstyrelsen bibehölles vid sin rätt att medgiva
tillvalsundervisning jämväl vid ett lägre antal lärjungar i de fall,
då särskilda omständigheter därtill föranledde. Statskontoret förutsatte
emellertid, att sådant medgivande komme att lämnas allenast i rena
undantagsfall.
Ehuru den uppdelning under en veckotimme av större undervisningsavdelningar
vid undervisning i modersmålet, tyska, engelska och franska
i begynnelseklassen för vederbörande språk, som för närvarande kan medgivas,
ur undervisningssynpunkt är av stort värde och ehuru ett borttagande
av rätten att medgiva sådan uppdelning förhållandevis starkt
beskär språklärarnas anställningsmöjligheter, nödgas jag av statsfinansiella
skid för nästa läsår tillråda en sådan åtgärd. Av handlingarna i
ärendet framgår, att härigenom är att vid samtidig utsträckning med en
halv timme av lärarnas undervisningsskyldighet ernå en besparing av
Departe
mentschefen.
-i0 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154.
173,000 kronor, motsvarande ett med 31 Va extra lärare minskat lärarbehov.
I besparingssyfte tillstyrker jag vidare, att tillvalsundervisning å det
differentierade gymnasiet regelmässigt icke må förekomma i ämnena
specialmatematik, fysik och kemi å realgymnasiet vid ett lägre elevantal
än fem samt i grekiska å latingymnasiet vid ett lägre deltagarantal
än fyra. De skäl, som av överstyrelsen anförts mot en höjning
härutöver av lärjungeminimum för sistnämnda ämne, synas välgrundade.
Jag förutsätter, att överstyrelsen skall äga rätt att medgiva tillvalsundervisning
jämväl vid lägre antal lärjungar än de nämnda i de fall,
då särskilda omständigheter därtill föranleda och tillgängliga medel därtill
förslå. På grund av vad jag i fråga örn tillvalsundervisning förordat
vinnes enligt överstyrelsens beräkning en besparing av 25,000
kronor (4 /2 extra lärare), örn samtidigt lärarnas undervisningsskyldighet
ökas med en halv veckotimme.
f) Inskränkning av frivillig undervisning.
I anledning av vad i departementspromemorian yttrats örn inställande
helt eller delvis av frivillig undervisning i övningsämnen har skolöverstyrelsen
anfört i huvudsak följande:
Undervisning i frivillig teckning meddelades innevarande läsår
under 51 veckotimmar. Undervisningens omfattning nu vore blott ungefär
fjardede en av vad den varit vid 1930-talets början. Flertalet av de
högre allmänna läroverken med reallinje kunde dock även nu erhålla
en veckotimme, och för statens aftonskola hade likaledes en veckotimme
ibCr;,lfC natS'' I • den frivillig teckningsundervisningen helt borttoges,
bortlolle omkring 5 veckotimmar, som bestredes av ordinarie lärare, och
omkring 46 veckotimmar, som bestredes av icke-ordinarie — i regel
extra ordinarie teckningslärare. Härigenom skulle tillhopa omkring 8 200
kronor besparas.
Betänkligheter kunde dock resas mot indragning av denna redan starkt
reducerade frivilliga undervisning. Teckningsundervisningen hade icke
%n- foliant lidande uppgift. Den fyllde även en viktig plats som
1 förhållande till vissa andra ämnen stödjande och för kunskapstillägnandet
inom dessa ämnen betydelsefullt fackämne, särskilt viktigt
för vissa kategorier av realgymnasiets lärjungar. När den obligatoriska
teckningsundervisningen å det differentierade gymnasiet år 1933 hade
inskränkts till hälften av sin tidigare omfattning, hade detta av 1931
ars skolsakkunmga bland annat motiverats med att den frivilliga undervisningen
stöde till buds för de lärjungar, som vore i behov av ytterligare
undervisning.
Musikundervisningen vid de allmänna läroverken intoge för närvarande
en oklar ställning. Undervisningsplan hade av Kungl. Maj:t
fastställts redan den 29 juni 1928 och förnyats i oväsentligt förändrad
lorm genom 1933 års tim- och kursplaner, men nödiga anslag för dess
genomforande hade hittills icke anvisats. Man brukade anse, att sång
-
31
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
undervisningen vore obligatorisk för lärjungar, som icke i vederbörlig
ordning befriats därifrån, och undervisningen i instrumentalmusik för
alla lärjungar frivillig, men det funnes inga bestämmelser om hur stor
del av musikundervisningen, som skulle anslås till sång respektive instrumentalmusik.
Överstyrelsen saknade därför uppgifter om det exakta
antalet timmar i instrumentalmusik, liksom även örn dessa timmars fördelning
på ordinarie och icke-ordinarie lärare. Grovt approximativt kunde
man antaga, att för närvarande cirka 550 veckotimmar användes för
instrumentalmusik och att av dem 425 bestredes av ordinarie lärare.
Den undervisning, som meddelades av ordinarie lärare, torde draga en
kostnad av omkring 95,000 kronor och den, som meddelades av ickeordinarie
lärare, en kostnad av omkring 16,400 kronor. Örn undervisningen
i instrumentalmusik avskaffades, kunde man således räkna med
en lättnad av tillhopa cirka 111,400 kronor. Men en sådan reduktion
innebure, att lärarna i musik — ordinarie eller icke ■— komme att mista
mer än fjärdedelen av sin lön. Det vore här fråga örn förhållandevis
svagt avlönade lärare. Endast en enda av de allmänna läroverkens musiklärare
hade full tjänstgöring och full lön, alla de övriga reducerad
och ofta starkt reducerad tjänstgöring och lön. Indragning av instrumentalmusiken
syntes därför lika litet böra komma i fråga nu som under
den ekonomiska depressionen för några år sedan.
Undervisningen i manlig slöjd och i hushållsgöromål vore vid de
allmänna läroverken obligatorisk endast på handelslinjerna, vilkas timplaner
i varje särskilt fall fastställdes av Kungl. Majit, men eljest frivillig.
Undervisningen sköttes uteslutande av extra lärare och timlärare.
För nästa läsår hade överstyrelsen räknat med ett anslagsbehov av
112,000 kronor för manlig slöjd och 56,300 kronor för hushållsgöromål.
Omkring 42 slöjdtimmar och 84 hushållstimmar beräknades ligga på
handelslinjerna nästa läsår och torde således under alla förhållanden
böra kvarstå på schemat. Kostnaderna utgjorde respektive 5,600 och
11,200 kronor. Borttoges den frivilliga undervisningen i manlig slöjd
och hushållsgöromål, torde man sålunda kunna räkna med en utgiftsminskning
på (106,400 + 45,100 =) 151,500 kronor.
Det vore emellertid att märka, att vissa lärare hade denna undervisning
som sin huvudsakliga sysselsättning. Vid 9 läroverk omfattade
undervisningen i manlig slöjd och vid 3 läroverk undervisningen i hushållsgöromål
innevarande läsår minst 15 veckotimmar. Undantag torde
under alla omständigheter böra göras för lärare, som av undervisningen
hade sitt huvudsakliga uppehälle, men dessa lärares antal kunde fastställas
först sedan uppgifter inhämtats från läroverken.
Värdet av undervisningen i de praktiska ämnena hade under senare
år alltmer oreserverat vunnit skolvärldens och statsmakternas erkännande.
Senast hade 1939 års riksdag i sin skrivelse nr 355 ansett sig
böra framhålla önskvärdheten av att undervisningen i praktiska ämnen
bereddes ett större utrymme i realskolans kursplaner än vad hittills
varit möjligt och särskilt att undervisningen i hushållsgöromål främjades.
Det syntes därför icke annat än i nödfall böra komma i fråga att
nu borttaga denna undervisning.
Statskontoret har förordat viss inskränkning av den frivilliga undervisningen.
32
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr lo4.
Med hänsyn till den betydelse den frivilliga teckningsundervisningen
torde äga, särskilt för blivande ingenjörer, och den jämförelsevis ringa
kostnadsbesparing, som skulle vinnas genom en indragning av undervisningen,
ansåge statskontoret tveksamt, om en dylik åtgärd borde
vidtagas.
Beträffande undervisningen i manlig slöjd och hushållsgöromål — liksom
i fråga om undervisningen i musik — ansåge sig statskontoret böra
förorda, att sådana inskränkningar vidtoges, som vore möjliga utan att
de lärare, vilka av denna undervisning hade sin huvudsakliga sysselsättning,
bleve berövade sina inkomstmöjligheter. Ämbetsverket förutsatte
således, att överstyrelsen skulle företaga en prövning av förhållandena
i varje särskilt fall. Givetvis mötte under sådana omständigheter svårigheter
att på förhand bedöma besparingsmöjligheterna, men man torde
måhända kunna räkna med en sammanlagd anslagsbegränsning å 100,000
kronor.
Musiklärarnas riksförbund har anhållit, att Kungl. Majit icke måtte
vidtaga någon inskränkning av antalet musiktimmar samt att Kungl.
Majit ville underställa riksdagen förslag i syfte att bereda musiklärarna
en tryggare och stabilare löneställning.
Av skäl, som skolöverstyrelsen och statskontoret anfört, torde någon
inskränkning av den nu förekommande frivilliga undervisningen i teckning
icke böra ifrågasättas för nästa budgetår.
Starka skäl tala utan tvivel för att den frivilliga undervisningen även
i övriga här ifrågavarande övningsämnen lämnas obeskuren. Särskilt är
detta fallet beträffande undervisningen i de praktiska läroämnena —
manlig slöjd och hushållsgöromål. Men jämväl en beskärning av musikundervisningen
synes på av överstyrelsen anförda skäl icke vara att
förorda. Med hänsyn härtill vill jag icke för nästa budgetår ifrågasätta
åtgärder i de av statskontoret angivna hänseendena. I anledning av vad
omförmälda riksförbund anfört vill jag framhålla, att åtgärder i syfte
att bereda musiklärarna en tryggare och stabilare löneställning icke torde
kunna under nuvarande förhållanden ifrågasättas.
g) Anslagsberäkningar.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Gällande personalförteckning
för de allmänna läroverken upptager bland annat tillhopa 139 rektorer,
422 lektorer och 1,274 adjunkter å ordinarie stat samt 44 adjunkter
å övergångsstat. Av adjunktstjänsterna må enligt personalförteckningen
endast så många tjänster å ordinarie stat uppehållas, att antalet
uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej
överstiger sammanlagt 1,273. Den återstående adjunkts^änsten, vilken
sålunda icke må uppehållas, överflyttades — på grund av riksdagens år
1938 fattade beslut om successiv ombildning av kommunala mellanskolan
i Ljusdal till samrealskola — från och med den 1 juli 1938 till
33
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
nämnda samrealskola under förbehåll dock, att densamma icke skulle
under tiden för förstatligandet uppehållas, så länge innehavaren av
tjänsten samtidigt innehade förordnande som rektor vid den kommunala
mellanskolan. Rektorsbefattningen vid den blivande samrealskolan
åter skulle under övergångstiden innehavas av rektor vid den kommunala
mellanskolan. Rektors löneförmåner reglerades samtidigt genom
särskilda bestämmelser, innebärande ett successivt statsövertagande av
nämnda förmåner.
Skolöverstyrelsens förslag innebär, vad rektorsbefattningarna
beträffar, allenast den förändringen i förhållande till nu, att statens andel
i kostnaderna för rektorst jönsten vid samrealskolan i Ljusdal i
enlighet med planerna för skolans förstatligande ökas med 600 kronor.
Härvid bortses, liksom i det följande, från överstyrelsens ovannämnda
förslag örn upprättande av en statlig samrealskola i Uppsala.
Beträffande ämneslärartjänsterna framlade överstyrelsen i ovannämnda
skrivelse den 31 augusti 1939 förslag om nyinrättande av följande
ordinarie tjänster, betingade av pågående omorganisation, nämligen
7
lektorstjänster (1 vid högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm
i Stockholm, 1 vid högre allmänna läroverket för flickor i Örebro,
1 vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm, 2 vid
högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg, 1 vid högre allmänna
läroverket i Motala och 1 vid högre allmänna läroverket i Haparanda)
samt
10 adjunktstjänster (2 vid högre allmänna läroverket för flickor å
Norrmalm i Stockholm, 2 vid högre allmänna läroverket för flickor å
Södermalm i Stockholm, 1 vid högre allmänna läroverket för flickor i
Örebro, 1 vid nya elementarskolan i Stockholm, 2 vid högre allmänna
läroverket i Skellefteå, 1 vid högre allmänna läroverket i Motala och 1
vid samrealskolan i Ljusdal).
Vid bifall till överstyrelsens förevarande förslag erfordrades en höjning
av nu ifrågavarande delpost med 167,700 kronor.
En elfte adjunktstjänst vore enligt överstyrelsens mening erforderlig
vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg. I skrivelse den
21 september 1939 har överstyrelsen sedermera hemställt om överflyttning
dit av en överflödig, vakant adjunktstjänst vid Vasa högre allmänna
läroverk i nämnda stad (f. d. högre realläroverket därstädes).
Statskontoret har framhållit, att behovet av dessa tjänster borde
av överstyrelsen underkastas en förnyad prövning med beaktande av
nuvarande läge. Därvid borde särskilt undersökas, örn icke oundgängligt
behov av ordinarie tjänster vid förevarande grupp av läroverk
kunde tillgodoses genom en överflyttning av ordinarie tjänster från
andra läroverki Fullgoda skäl kunde, yttrar statskontoret, jämväl anföras
för att — i den mån en ökning av antalet ämneslärare befunnes
Bihang till riksdagens ''protokoll 19^0. 1 sami. Nr 154.
3
34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
oundgängligen erforderlig — tills vidare endast icke-ordinarie personal
anställdes.
I anledning av statskontorets yttrande har överstyrelsen i utlåtande
den 30 oktober 1939 tagit behovet av de nya tjänsterna under förnyad
omprövning och i samband därmed verkställt en undersökning rörande
möjligheterna att tillgodose nämnda behov genom överflyttning av ordinarie
tjänster från andra läroverk. Överstyrelsen har därvid på anförda
skäl, beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna, kommit till
den meningen, att det erbjöde stora olägenheter att icke upprätta de
tjänster, som överstyrelsen föreslagit vid läroverk, som vore under
upprättande, omorganisation eller förstatligande, och överstyrelsen ville
därför alltjämt hemställa, att dessa tjänster måtte nyinrättas. Kostnadsskillnaden
bleve för övrigt tämligen obetydlig, om dessa få tjänster uppfördes
å ordinarie eller icke-ordinarie stat. Men om det nuvarande läget
skulle omöjliggöra ett realiserande av även detta begränsade förslag,
ansåge överstyrelsen, att ett uppskov med inrättande av tre lektorstjänster
(nämligen vid högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm
i Stockholm, högre allmänna läroverket för flickor i Örebro och högre
allmänna läroverket i Majorna i Göteborg) skulle medföra så stora olägenheter
för undervisningen vid dessa läroverk, att det under inga förhållanden
borde komma i fråga.
I fråga om ordinarie övningslärartjänster har överstyrelsen vidtagit
en allmän översyn av behovet av dylika tjänster och därvid kommit
till det resultatet, att följande nya tjänster borde inrättas från och
med nästa budgetår, nämligen
i teckning 5 nya tjänster,
i musik 2 nya tjänster,
i gymnastik med lek och idrott 4 nya tjänster samt
i kvinnlig slöjd 1 ny tjänst.
De å förevarande anslagspost belöpande kostnaderna för nämnda
tjänster ha av överstyrelsen beräknats till 68,044 kronor. Därest förslaget
icke bifalles, bör enligt överstyrelsen det av överstyrelsen till
grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknade anslagsbeloppet
höjas, vartill komma utgifter för avlöningsförhöjningar. Den
totala nettokostnaden för tjänsternas inrättande angives av överstyrelsen
till i runt tal 14,000 kronor.
Till dessa kostnader komma vidare kostnader för den automatiska
ökningen av timantalet i övningsämnen på grund av upprättande, förstatligande
och omorganisation av läroverk samt på grund av den alltjämt
fortgående ansvällningen av läroverken. Ifrågavarande ökning beräknar
överstyrelsen sålunda:
35
Kungl. Majlis ''proposition Nr 154-
Teckning och välskrivning . . . .
Musik....................
Gymnastik med lek och idrott.
Kvinnlig slöjd.............
Ökning av
antalet veckotimmar
77
50
78
26
Kostnad,
kronor
16,722
10,859
16,939
4,458
Summa kronor 49,978.
I annat sammanhang föreslås i överstyrelsens petita en utökning av
antalet undervisning stimmar i musik, varvid för ordinarie lärare beräknas
20 veckotimmar, medförande en kostnadsökning av 4343 kronor.
Kostnaderna för realiserande av överstyrelsens förslag beträffande de
ordinarie övningslärarna skulle alltså bliva:
för inrättande av nya tjänster.......kronor 68,044
för den automatiska ökningen av timantalet
........................ » 48,978
för ökat timantal i musik........... »_4,343
Summa kronor 121,365.
I fråga örn de ordinarie vaktmästar!jänsterna ifrågasätter överstyrelsen
icke nu någon förändring.
Jämlikt gällande bestämmelser äga kvinnliga lärare från och med
nästa budgetår rätt att åtnjuta lön enligt en löneklass, som med endast
en — mot för närvarande två — understiger den, som enligt avlöningsreglementet
eljest skulle gälla. Enligt inom skolöverstyrelsen verkställda
kalkyler skulle, såsom av handlingarna framgår, förevarande anslagspost
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med beaktande av nämnda
löneklassuppflyttning för budgetåret 1940/41 vid i övrigt oförändrade
förhållanden beräknas till 21,274,000 kronor. Inom ecklesiastikdepartementet
utförda beräkningar giva vid handen, att nämnda belopp bör
höjas till i runt tal 21,320,000 kronor. Då posten nu är uppförd med
21,297,000 kronor, skulle alltså — trots löneklassuppflyttningen för de
kvinnliga lärarna, vilken drager betydande kostnader (icke mindre än omkring
230,000 kronor enbart för de allmänna läroverken) — anslagshöjningen
begränsas till 23,000 kronor.
Beträffande beräkningen i övrigt av nämnda post må följande anföras.
I fråga om rektor stjänsterna torde icke böra ifrågasättas annan förändring
än en anslagshöjning med 600 kronor för ökning i enlighet med
fastställd plan av rektors vid samrealskolan i Ljusdal från nämnda post
utgående avlöningsförmåner.
Skolöverstyrelsen har ursprungligen föreslagit, att från och med nästa
budgetår skulle nyinrättas 7 lektors- och 10 adjunktstjänster, vilka samtliga
enligt överstyrelsens mening voro betingade av pågående organisatoriska
förändringar, varjämte en vakant adjunkts^änst förutsatts skola
Departe
mentschefen.
86
Kungl. Martts proposition Nr 154-
förflyttas från ett läroverk till ett annat inom Göteborg. Sedermera har
överstyrelsen förklarat sig anse, att åtminstone tre av lektorstjänsterna
borde inrättas jämväl under nuvarande förhållanden, medan övriga lektors-
och samtliga adjunkts^ änster kunde inrättas vid en senare tidpunkt,
även om ett sådant uppskov vore att anse som en nödfallsutväg.
Två adjunktstjänster, som bli lediga från och med den 1 januari 1941,
kunna enligt handlingarna i ärendet komma i fråga för överflyttning
till läroverk, som befinna sig under utbyggande.
För egen del finner jag mig med hänsyn till ovan anförda omständigheter
icke kunna tillstyrka inrättande av andra nya ämneslärartjänster
än förutnämnda 3 lektorsbefattningar, vilka på sätt överstyrelsen föreslagit
torde böra placeras vid flickläroverken å Södermalm i Stockholm
och i Örebro samt högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg.
För ändamålet erfordras en höjning av förevarande anslagspost med
omkring 38,400 kronor.
Överstyrelsens förslag örn inrättande av nya ordinarie övningslärartjänster
finner jag mig icke kunna för närvarande biträda. Icke heller
kan jag nu tillstyrka en utökning av antalet undervisningstimmar i
musik. I enlighet med överstyrelsens beräkning bör emellertid förevarande
anslagspost höjas med omkring 49,000 kronor på grund av en
automatisk ökning av de nuvarande ordinarie övningslärarnas undervisning.
I de för undervisning i kvinnlig slöjd anslagna veckotimmarna, tillhopa
1,188, ingå 8 veckotimmars frivillig undervisning. Överstyrelsen
synes, såsom av handlingarna i ärendet framgår, i sitt över departementspromemorian
avgivna utlåtande ha ansett ett indragande av denna
frivilliga undervisning kunna ske. Jag föreslår, att de härför avsedda
medlen, omkring 1,600 kronor, inbesparas.
I fråga om övriga ordinarie tjänster ifrågasätter jag för nästa budgetår
icke någon förändring.
Den erforderliga höjningen av ifrågavarande anslagspost skulle alltså
uppgå till (600 + 32,400 + 49,000 — 1,600 =) i runt tal 80,400 kronor och
och posten alltså uppföras med (21,320,000 + 80,400 =) 21,400,400 kronor.
Med hänsyn till vad av chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
yttrat örn beräkningen för nästa budgetår av anslagsposter av detta slag,
bör emellertid från nämnda summa dragas det belopp, 740,000 kronor, varmed
anslagsposten till rörligt tillägg på grund av levnadskostnadsökningen
bör uppräknas. Den ifrågavarande anslagsposten bör alltså uppföras
med (21,400,400 — 740,000 =) i runt tal 80,660,000 kronor. En av
överstyrelsen enligt handlingarna i ärendet ifrågasatt ytterligare reduktion
med 200,000 kronor — motiverad av den beräknade belastningen å
posten — anser jag mig med hänsyn till nyssnämnda beskärning icke
kunna förorda.
37
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
I likhet med vad som skett för innevarande budgetår torde Kungl.
Majit böra bemyndigas att utan hinder av gällande personalförteckning
för de allmänna läroverken tills vidare under nästa budgetår, då för
realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärartjänst vid samläroverk skall
tillsättas, besluta, huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning.
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat. I gällande avlöningsstat
är uppförd en anslagspost å förslagsvis 250,000 kronor till avlöning åt
tjänstemän å övergångsstat, vilken är avsedd för bestridande av kostnaderna
för avlöning dels åt de i gällande personalförteckning såsom
tjänstemän å övergångsstat uppförda icke adjunktskompetenta adjunkterna
i lönegraden A 22, av vilka en kvarstår å de före den 1 januari
1938 för honom gällande lönebestämmelserna, dels ock åt en adjunkt
och en ämneslärarinna, vilka likaledes kvarstå å äldre lönebestämmelser.
Av de 44 adjunkter, vilka äro uppförda i personalförteckningen såsom
tjänstemän å övergångsstat, kvarstå för närvarande 39. För nästa budgetår
bör personalförteckningen följaktligen upptaga 39 adjunkter å övergångsstat.
Av de sistnämnda inneha 18 förordnande såsom rektorer, och
adjunktskompetenta lärare äro förordnade i deras ställe. För dessa ha
avlöningsmedel beräknats under anslagsposten till tjänstemän å ordinarie
stat. Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å övergångsstat bör
sålunda upptaga avlöningsmedel för 21 adjunkter i lönegraden A 22 samt
för de två övriga förutnämnda ämneslärarna, eller i runt tal 165,000 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden
åt kvinnliga sakkunniga. Arvoden åt tillsynslärare. Personliga
tilläggsarvoden åt första lärarinnor. Dessa poster äro för innevarande
budgetår uppförda med respektive 1,260 kronor, 36,000 kronor och 3,000
kronor.
De kvinnliga sakkunniga, för närvarande 7 till antalet, åtnjuta
vardera ett av Kungl. Majit till 180 kronor fixerat arvode. Tillsy ns1
är ar na äro för närvarande enligt av överstyrelsen lämnad uppgift 112
till antalet och åtnjuta arvoden efter överstyrelsens bestämmande, dock
högst med 360 kronor. Första lärarinna åtnjuter ett till 600 kronor
bestämt tilläggsarvode.
Skolöverstyrelsen har icke ifrågasatt ändring beträffande arvoden åt
kvinnliga sakkunniga och första lärarinnor. Då de sistnämndas antal
emellertid nedgått med en, borde vederbörande delpost minskas med
600 kronor till 2,400 kronor. Beträffande tillsynslärare har överstyrelsen,
i anledning av vad i departementspromemorian i ämnet yttrats,
anfört:
Överstyrelsen hade vid fördelningen av anslagsposten använt ett system
av fixa grundarvoden och rörliga tilläggsarvoden, beräknade med hänsyn
Departementschefen
.
38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154•
till antalet flickor vid höstterminens början. I nuvarande statsfinansiella
läge torde en sänkning av grundarvodena från 100 till 50 kronor kunna
ifrågasättas vid de läroverk, där särskilt arvode till rektorsbiträde utginge.
Då därjämte det nuvarande anslagsbeloppet icke till fullo tagits
i anspråk, torde en anslagsminskning å 13,500 kronor kunna företagas.
Anslagsbeloppet skulle därigenom nedgå till 22,500 kronor.
Statskontoret har sagt sig ingalunda vilja förneka behovet av tillsynslärare
men föreställde sig, att det arbete, som vore förenat med uppdraget,
ej kunde anses särskilt tidskrävande. I nuvarande krisläge torde
vid sådant förhållande en avsevärt större besparing kunna vidtagas än
som föreslagits av överstyrelsen. Statskontoret ville för sin del ifrågasätta,
örn icke sagda delpost borde kunna upptagas till högst 12,000 kronor.
Beträffande delposten till arvoden åt kvinnliga sakkunniga ifrågasätter
jag icke någon ändring. Posten bör alltså uppföras med 1,260
kronor. Beträffande delposten till arvoden åt tillsynslärare innebär skolöverstyrelsens
förslag en beskärning av anslagsmedlen med omkring V»,
medan statskontoret förordat en sänkning med 2/s. För egen del vill jag
förorda en något starkare beskärning än den överstyrelsen ifrågasatt,
i det jag tillstyrker, att ett belopp av 18,000 kronor beräknas för ändamålet,
vilket innebär en anslagsminskning med samma belopp. Delposten
till personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor torde i enlighet med
överstyrelsens förslag böra uppföras med 2,400 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit: Arvoden
åt skolläkare. Arvoden åt bibliotekarier. Arvoden åt biträden å
rektorsexpeditionerna. Delposten till arvoden åt skolläkare är för närvarande
uppförd med ett belopp av 130,300 kronor, varav 53,050 kronor
beräknats utgå i form av fasta arvoden och förslagsvis 77,250 kronor
i form av rörliga arvoden. De fasta arvodena utgå vid högre allmänna
läroverk med 500 kronor och vid realskolor med 300 kronor, dock att
vissa lägre belopp utgå vid läroverk, som ännu icke färdigbildats. På
grund av vissa läroverks fortgående omorganisation bör för nästa budgetår
i anslutning till av överstyrelsen framställt förslag till fasta arvoden
beräknas ett med 275 kronor till 53,325 kronor förhöjt belopp. Till
rörliga arvoden, vilka utgå med 1 krona 50 öre för lärjunge, borde enligt
överstyrelsen på grund av beräknad stegring i lärjungantalet för
nästa budgetår beräknas ett belopp av 78,750 kronor. Med hänsyn till
vad i det föregående yttrats torde en sådan höjning icke vara behövlig.
Jag beräknar för ändamålet 77,275 kronor. Delposten i dess helhet
bör sålunda uppföras med ett belopp av (53,325 + 77,275 =) 180,600
kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 300 kronor.
Till bibliotekarier och biträden å rektorsexpeditionerna utgå arvoden
enligt av 1939 års lagtima riksdag godkända grunder. Skolöverstyrelsen
äger rätt att vidtaga erforderliga jämkningar i arvodesbeloppen. Över
-
39
Kungl. Marits proposition Nr 154-
styrelsen har för nästa budgetår föreslagit höjning av de för ifrågavarande
ändamål uppförda delposterna med respektive 700 kronor och
1,400 kronor. Statskontoret har ansett, att medelsbegränsningar å sistnämnda
delposter måhända torde böra övervägas. Ehuru de av överstyrelsen
ifrågasatta höjningarna av nämnda poster motiverats bland
annat med den fortgående utbyggnaden av vissa läroverk, anser jag mig
icke kunna nu biträda överstyrelsens förslag. Medel till de arvodesförhöjningar,
som i vissa fall torde erfordras, synas kunna beredas genom
jämkning av i andra fall utgående arvodesbelopp. En ytterligare beskärning
av arvodesgrunderna, vilka som nämnts så sent som förra året
godkänts av riksdagen, vill jag icke nu föreslå. Delposterna torde sålunda
böra uppföras med oförändrade belopp, 87,500 kronor respektive
85,000 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Särskilda
arvoden vid provårsläroverk. Skolöverstyrelsen har i sitt över
departementspromemorian avgivna yttrande beräknat denna delpost för
nästa budgetår på följande sätt:
Arvoden ä 1,500 kronor åt 8 provårsföreståndare.....kronor 12,000
» ä 360 kronor åt 263 ordinarie lärare vid provårsläroverk
......................... » 94,680
» ä 360 kronor åt 45 icke-ordinarie lärare vid
provårsläroverk...................... » 16,200
» åt handledare.......................... » 34,800
Ersättning för föreläsningar och övningar.......... »_5,500
Summa kronor 163,180,
vilket innebär en anslagsminskning med 1,220 kronor i förhållande till
nu utgående anslagsmedel och med 3,020 kronor i jämförelse med det i
överstyrelsens ursprungliga petita beräknade beloppet. Sistnämnda anslagsminskning
har ernåtts genom en reduktion av antalet till arvoden
ä 360 kronor berättigade icke-ordinarie lärare samt genom en minskning
med 500 kronor av de till ersättning för föreläsningar och övningar avsedda
anslagsmedlen.
Arvodena åt provårsföreståndare och ordinarie lärare äro till beloppen
bestämda i civila avlöningsreglementet. Enligt civila icke-ordinarie
reglementet utgår arvoden å 360 kronor jämväl till extra ordinarie ämneslärare
vid provårsläroverk. Handledararvodena samt ersättningarna för
föreläsningar och övningar utgå enligt grunder, som bestämmas av
Kungl. Majit.
Statskontoret har erinrat, att provårsarvoden tillerkänts de extra ordinarie
lärarna först i samband med 1937 års lönereglering. Skälen härtill
hade varit, att det från de utgångspunkter, som föranlett bibehållandet
av det särskilda arvodet för de ordinarie lärarna, icke ansetts motiverat
att göra någon åtskillnad mellan de ordinarie och extra ordinarie lärarna
vid provårsläroverken. linder rådande statsfinansiella förhållanden an
-
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 15J+.
såge statskontoret det emellertid kunna ifrågasättas, om icke en omprövning
borde ske av frågan, huruvida de extra ordinarie ämneslärarna
och övningsskollärarna vid provårsläroverken kunde sägas förorsakas
sådant besvär och merarbete, att särskilt arvode rimligen borde utgå
till dem. Skulle så ej anses vara förhållandet, vunnes en besparing å
cirka 18,000 kronor.
Departe
mentschefen.
Jag finnér icke skäl att i enlighet med statskontorets förslag helt indraga
provårsarvodena åt extra ordinarie ämneslärare. Ej heller anser
jag mig böra nu ifrågasätta en sänkning av nämnda arvoden eller av
handledararvodena. Överstyrelsens anslagsberäkningar synas kunna biträdas.
Jag förordar,'' att ifrågavarande delpost uppföres med i avrundat
tal 163,200 kronor, vilket innebär en anslagsminskning med 1,200 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Särskilda
arvoden vid statens aftonskola. Till särskilda arvoden vid linje
för aftonundervisning i Stockholm utgår för närvarande ett belopp av
2,550 kronor. På grund av ifrågavarande linjes fortsatta utbyggande
torde posten i anslutning till ett av överstyrelsen framställt förslag böra
höjas med 1,790 kronor till £,3^0 kronor. Posten torde därjämte böra
erhålla den förändrade benämning, som framgår av rubriken här ovan.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Sammanfattning.
Vid bifall till vad ovan föreslagits bör förevarande anslagspost
uppföras med tillhopa (1,260 + 18,000 + 2,400 + 130,600 + 87,500 +
+ 85,000 + 163,200 + 4,340 =) 1^92,300 kronor, vilket innebär en anslagsminskning
med (510,010 — 492,300=) 17,710 kronor.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Grundavlöningar m. m.
Som förut nämnts, har överstyrelsen i sina ursprungliga anslagsäskanden
för nästa budgetår beräknat en höjning av förevarande delpost med
150,000 kronor. Höjningen fördelar sig å olika ändamål på följande sätt:
Budgetåret 1939/40 |
Budgetåret 1940/41 |
Ökning |
|
kronor |
kronor |
kronor |
|
Icke-ordinarie ämneslärare.............. |
2,707,000 |
2,737,000 |
30,000 |
> t teckningslärare............. |
173,000 |
178,400 |
5,400 |
» > musiklärare............... |
62,000 |
76,300 |
14,300 |
» » gymnastiklärare............ |
216,000 |
243,900 |
27,900 |
* » lärare i manlig slöjd......... |
104,000 |
112,000 |
8,000 |
» » »i kvinnlig > ......... |
91,000 |
106,500 |
15,500 |
> » »i hushållsgöromål....... |
46,000 |
56,300 |
10,300 |
» » »i praktiska läroämnen..... |
64,000 |
102,000 |
38,000 |
» » vaktmästare.............. |
82,500 |
83,300 |
800 |
Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten . . . |
2,500 |
2,500 |
— |
Summa kronor |
3,548,000 |
3,698,2001 j |
150,200 |
Avrundat till 3,698,000 kronor.
41
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 15J+.
Överstyrelsens förslag bygger på att dess hemställan om inrättande
av nya ordinarie tjänster komme att bifallas ävensom att en samrealskola
i Uppsala komme att inrättas från och med nästa budgetår. Å
sistnämnda ändamål belöper ett belopp av tillhopa omkring 7,000 kronor.
1. Icke-ordinarie ämneslärare.
Under höstterminen 1939 motsvarade, framhåller överstyrelsen, den
undervisning i läsämnen, som fullgjordes av icke-ordinarie ämneslärare,
ungefär 486 icke-ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring. Den för
nästa läsår beräknade automatiska ökningen av antalet klassavdelningar
med 64 motsvarade en ökning av det erforderliga antalet heltidstjänstgörande
lärare med 79.
Vid beräkningen av detta lärarbehov hade förutsatts, att även under instundande
läsår delning av avdelning i ämnena modersmålet, tyska, engelska
och franska skulle kunna företagas med en veckotimme för varje
ämne i de klasser av realskolan, i vilka undervisningen i nämnda ämnen
toge sin början, under förutsättning att antalet lärjungar i klassen uppginge
till minst 24.
Överstyrelsen ville vidare på anförda skäl föreslå, att samläsning icke
vidare skulle behöva anordnas mellan realskolans avslutningsklass och
gymnasiets ringar. Därest Kungl. Majit icke hade något att erinra mot detta
yrkande, syntes det beräknade antalet erforderliga nya lärare vid de allmänna
läroverken böra för nästa läsår beräknas till 80 i stället för 79.
Då överstyrelsen i annat sammanhang hemställt om inrättande av tillhopa
73 nya ordinarie ämneslärartjänster (bortsett från förslaget örn inrättandet
av en samrealskola i Uppsala), beräknade överstyrelsen alltså en
ökning av antalet icke-ordinarie ämneslärare med (80—73 =) 7 från 486
till 493.
Givetvis vore denna siffra osäker, yttrar överstyrelsen. För den händelse
det för icke-ordinarie lärares grundavlöningar avsedda beloppet skulle strikt
fixeras, såge sig därför överstyrelsen nödsakad hemställa om att ytterligare
arvoden åt 10 extra lärare måtte beräknas såsom säkerhetsmarginal. Då
emellertid överstyrelsen ansåge sig kunna utgå från att denna delpost även
för framtiden komme att betecknas som förslagsanslag, funne sig överstyrelsen
icke behöva framställa något yrkande av sådant innehåll.
Med ledning av förhållandena under vårterminen 1939 beräknade överstyrelsen,
att de 493 erforderliga icke-ordinarie lärarna — frånsett dem, vilka
komma att vikariera på ordinarie tjänster — under läsåret 1940/41 komme
att fördelas sålunda:
E. o. adjunkter |
E. o. |
Extra adjunkter |
Extra ämnes- |
Timlärartimmar |
||
lärarinnor |
lärarinnor |
högre komp. |
lägre komp. |
|||
Vårterminen 1939 ..... |
143 |
23 |
154 |
45 |
714 |
492 |
Läsåret 1940/41 ...... |
171 |
26 |
182 |
53 '' |
853 |
587 |
42
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
Kostnaderna för grundavlöningar åt icke-ordinarie ämneslärare för nästa
läsår kunde i enlighet härmed och under förutsättning av oförändrad organisation
beräknas till i runt tal 2,729,000 kronor, varav kallortstillägg
9,000 kronor. Bifölles förslaget om inrättande av en statlig samrealskola i
Uppsala, tillkomme i runt tal 2,600 kronor.
Ur förevarande delpost utginge jämväl ersättningar för examinationer
efter läsårets slut med ett beräknat belopp av högst 1,500 kronor samt
ersättningar för vissa föreläsningar i sexuella frågor med ett belopp av
högst 3,000 kronor. Ur den första posten skulle bestridas kostnader för
inträdesprövningar till första klassen och förhör i real- och studentexamina.
Den andra posten vöre avsedd att möjliggöra vissa föreläsningar för lärjungarna
i gymnasiets högsta ring. Sådana hade under innevarande läsår
varit anordnade vid ungefär hälften av de högre allmänna läroverken. Uppskattningen
av denna upplysningsverksamhet syntes vara i stigande. Det
i år tillgängliga anslaget hade visat sig i knappaste laget, och det kunde
med största sannolikhet antagas, att det nuvarande anslagsbeloppet redan
nästa läsår bleve avgjort otillräckligt för det då framträdande behovet.
På grund av erfarenheterna från innevarande år föresloge överstyrelsen,
att å ena sidan posten för ersättningar vid examinationer efter läsårets slut,
vilken innevarande år visat sig onödigt högt beräknad, nu minskades med
500 kronor till 1,000 kronor och å andra sidan posten för föreläsningar i
sexuella frågor ökades med 500 kronor till 3,500 kronor.
Under erinran, att Kungl. Majit anbefallt överstyrelsen att i samband
med anslagsiiskanden för budgetåret 1940/41 framlägga förslag till sådan
komplettering av den för de allmänna läroverken gällande personalförteckningen,
som föranleddes av den numera tillämpade regeln, att av riksdagen
fastställda personalförteckningar skulle omfatta jämväl extra ordinarie
tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e, har överstyrelsen vidare erinrat,
att de extra ordinarie tjänstemän, örn vilka i förevarande avseende vore
fråga, vore de extra ordinarie adjunkterna, vilka vore placerade i lönegraden
Eo 21. Dessas antal vore tills vidare från och med budgetåret 1938/39
bestämt till högst 205. Av dem hade under vårterminen 1939 143 tjänstgjort
som lärare utöver den ordinarie staten, de övriga som vikarier.
Under förutsättning att nya ordinarie tjänster upprättades i överensstämmelse
med överstyrelsens petita, föresloge överstyrelsen, att i tjänsteförteckningen
upptoges nuvarande antal av 205 extra ordinarie adjunktstfönster.
Skulle de 56 nya adjunktstjänsterna icke komma till stånd, borde antalet
extra ordinarie tjänster på av överstyrelsen anförda skäl höjas, förslagsvis
till 250. Återstoden av de uteblivna adjunktstjänsterna, (56—45 =) 11 till
antalet, skulle i sådant fall ersättas med extra befattningar. Merkostnaderna,
därest de ifrågavarande adjunktstjänsterna icke komme till stånd,
kunde i så fall beräknas till omkring 340,000 kronor. Med sistnämnda belopp
borde alltså den förevarande delposten höjas, i händelse Kungl. Majit
icke skulle finna skäl förelägga riksdagen förslag örn inrättande av nya ordinarie
tjänster.
43
Kungl. Martts proposition Nr 154-
Överstyrelsens förslag innebär sammanfattningsvis följande beräkning av
de för icke-ordinarie ämneslärare avsedda medlen:
grundavlöningar vid oförändrad organisation.......kronor 2,729,000
ökning vid bifall till förslaget om samrealskola i Uppsala » 2,600
ersättningar för examinationer efter läsårets slut .... » 1,000
föreläsningar i sexuella frågor............ »_3,500
Summa kronor 2,736,100,
vilket belopp borde avrundas till 2,737,000 kronor.
2. Icke-ordinarie teckningslärare.
För undervisning i teckning och välskrivning må enligt meddelad föreskrift
under innevarande läsår ur förevarande delpost utgå vad som erfordras
för högst 4,061 veckotimmars undervisning, varav högst 50 veckotimmars
frivillig undervisning vid de allmänna läroverken och 1 veckotimme
vid statens aftonskola, i den mån undervisningen icke bestrides av
ordinarie lärare. Överstyrelsen har räknat med en automatisk ökning av det
sammanlagt erforderliga timantalet med 128 till 4,189, varav 51 timmars
frivillig undervisning. Kostnaderna för den undervisning, som komme att
bestridas av icke-ordinarie lärare, beräknade överstyrelsen till i runt tal
177.500 kronor, vilket innebure en anslagshöjning med (177,500—173,000 =)
4.500 kronor. Härförutom erfordrades omkring 900 kronor vid bifall till förslaget
örn inrättande av en statlig samrealskola i Uppsala. Därest förslaget
örn inrättande av 5 nya ordinarie tjänster icke bifolles, erfordrades en ytterligare
anslagshöjning av omkring 34,900 kronor.
3. Icke-ordinarie musiklärare.
Antalet för undervisning i musik disponibla veckotimmar utgör innevarande
läsår, inklusive den undervisning, som bestrides av ordinarie musiklärare,
1,999, utgörande i medeltal omkring en veckotimme per klassavdelning.
För nästa läsår beräknar överstyrelsen — bortsett från förslaget örn
samrealskola i Uppsala — en ökning av 64 veckotimmar. De å förevarande
delpost belöpande kostnaderna ha överstyrelsen uppskattat till omkring
74.700 kronor, vilket innebär en kostnadsökning av (74,700—62,000 =)
12.700 kronor. Inrättades förutnämnda samrealskola i Uppsala, erfordrades
ytterligare omkring 900 kronor. Härutöver har överstyrelsen föreslagit en
ökning av kostnadsramen, motsvarande 25 veckotimmar, närmast för att
möjliggöra delning av de allra största köravdelningarna. Kostnaderna härför
har överstyrelsen för ifrågavarande delposts vidkommande uppskattat till
omkring 700 kronor. Å anslagsposten till avlöning åt tjänstemän å ordinarie
stat belöper av de sammanlagda merkostnaderna ett belopp av 4,343 kronor
(se ovan). Därest förslaget örn inrättande av två nya ordinarie tjänster icke
bleve bifallet, bör enligt överstyrelsens beräkning förevarande delpost ökas
med ytterligare omkring 5,000 kronor.
4. Icke-ordinarie gymnastiklärare.
Antalet tillgängliga undervisningstimmar i gymnastik är innevarande läsår
3,941, varav 100 timmar liro reserverade för undervisning i hållningsrättande
gymnastik. Överstyrelsen har, under förutsättning av oförändrad organisation,
beräknat en automatisk stegring av undervisningsbehovet för nästa
44
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
läsår med 128 veckotimmar. Den å förevarande delpost belöpande merkostnaden
härför har beräknats till 26,200 kronor. Då för innevarande läsår
för ändamålet vore beräknat ett belopp av 216,000 kronor, uppskattas det
för nästa läsår erforderliga beloppet till 242,200 kronor. Härtill kommer ett
belopp av omkring 1,700 kronor, vid bifall till förslaget om samrealskola i
Uppsala, och omkring 16,200 kronor, därest de av överstyrelsen föreslagna
fyra nya ordinarie gymnastiklärartjänsterna icke skulle komma till stånd.
5. Icke-ordinarie lärare i manlig slöjd.
För innevarande budgetår har för undervisning i detta, för närvarande
frivilliga ämne beräknats ett belopp av 104,000 kronor. Kungl. Majit har
emellertid den 28 juli 1939 fattat ett beslut av innebörd, att ett belopp av
ytterligare 4,000 kronor finge tagas i anspråk för ändamålet. Överstyrelsen
har hemställt örn anvisande för nästa budgetår av 112,000 kronor till förevarande
ändamål. Genom ökningen, 4,000 kronor, skulle möjliggöras utfärdande
av ändrade bestämmelser om undervisning i slöjd vid de allmänna
läroverken i syfte att öka möjligheterna för uppdelning av slöjdavdelningar
m. m.
6. Icke-ordinarie lärare i kvinnlig slöjd.
Den automatiska stegringen av behovet av undervisning i kvinnlig slöjd
har överstyrelsen beräknat till 60 veckotimmar, motsvarande en kostnadsökning,
såvitt angår förevarande anslag, av omkring 14,500 kronor. För
ändamålet skulle alltså erfordras en medelsanvisning av (91,000+14,500 =)
105,500 kronor. Därest förslaget om upprättande av en samrealskola i Uppsala
skulle realiseras, uppstår en ytterligare merkostnad av omkring 1,000
kronor. Om överstyrelsens förslag örn inrättande av en ny ordinarie lärartjänst
icke bifalles, erfordras ytterligare omkring 2,400 kronor till förevarande
ändamål.
7. Icke-ordinarie lärare i hushållsgöromål.
För detta ändamål har beräknats ett belopp av 46,000 kronor för innevarande
budgetår, motsvarande 320 veckotimmars undervisning. Enligt
beslut av Kungl. Majit den 28 juli 1939 må ytterligare 7,000 kronor tagas
i anspråk för ändamålet. Till grund för nämnda beslut hade, framhåller
överstyrelsen, legat en av överstyrelsen gjord beräkning, enligt vilken innevarande
år 336 veckotimmars undervisning vore erforderlig. Sedermera
hade emellertid ett pär realskolor erhållit sökt befrielse från skyldigheten
att anordna undervisning i hushållsgöromål för lärjungar å handelslinje.
På grund härav hade endast 324 veckotimmar i verkligheten tagits i
anspråk.
Överstyrelsen utginge i det följande från att undervisningen i hushållsgöromål
även under läsåret 1940/41 skulle vara frivillig på de allmänna
linjerna men obligatorisk å husliga linjer och handelslinjer. De tre skolor
med inbyggda praktiska linjer, som ännu icke anordnat skolkök — samrealskolorna
i Arboga, Mariestad och Nässjö — torde redan nästa år bliva
i stånd att meddela föreskriven undervisning, och i samband därmed torde
även frivillig undervisning böra tillhandahållas lärjungar å de allmänna linjerna
vid samma läroverk. Man torde av denna anledning ha att räkna
med en automatisk ökning av undervisningsbehovet med cirka 20 vecko
-
45
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
timmar. Därtill komme ett visst behov för undervisning i ämnet å nya praktiska
linjer, för utvidgning av den frivilliga undervisningen vid vissa läroverk
och för startande av frivillig undervisning vid läroverk, dar ämnet hittills
alls icke varit representerat. Det torde vara en mycket låg beräkning,
örn detta behov uppskattades till 20 veckotimmar. Totala behovet av undervisning
i ämnet kunde under sådana omständigheter icke gärna sättas lägre
än till (324+20+20 =) 364 veckotimmar. Kostnaderna härför uppskattade
överstyrelsen till 56,300 kronor, vilket motsvarade en höjning med 10,300
kronor i förhållande till det för innevarande budgetår beräknade beloppet.
8. Icke-ordinarie lärare i praktiska läroämnen.
För detta ändamål har för innevarande budgetår beräknats ett belopp
av 64,000 kronor. Överstyrelsen har erinrat om Kungl. Maj:ts beslut den 28
juli 1939, varigenom medgivits, att vid de högre allmänna läroverken i
Västervik och Ystad samt vid samrealskolorna i Filipstad, Mariestad, Sala,
Sunne och Söderköping finge från och med innevarande läsår successivt anordnas
handelslinjer såsom i realskolan inbyggda praktiska utbildningslinjer,
omfattande realskolans två högsta klasser. Hela antalet i allmänna
läroverk inbyggda praktiska realskollinjer uppginge nu till 20, nämligen 17
handelslinjer, 2 tekniska linjer och 1 huslig linje. Samtliga dessa linjer vore
med budgetåret 1940/41 fullt utbyggda. Sannolikt komme under loppet av
nästkommande budgetår ytterligare ett antal sådana linjer att upprättas
med sin första årsklass. Överstyrelsen beräknade, att detta skulle inträffa
i åtta fall, och att därigenom organisationen skulle tillföras 7 nya handelslinjer
och 1 teknisk linje.
Ersättning åt ifrågavarande lärare utginge under höstterminen 1939 enligt
av Kungl. Majit den 9 december 1938 meddelade bestämmelser. Överstyrelsen
hade emellertid på uppdrag av Kungl. Majit avgivit förslag till nya
bestämmelser i ämnet. Därest bestämmelser komme att utfärdas i enlighet
med överstyrelsens förslag, kunde medelsbehovet för nästa budgetår
beräknas till 96,000 kronor, innebärande en anslagshöjning med -32,000
kronor. Överstyrelsen hade emellertid vid anslagsberäkningen utgått från
hittills gällande bestämmelser och under denna förutsättning beräknat medelsbehovet
till 102,000 kronor, varav för nya linjer omkring 13,200 kronor.
9. Icke-ordinarie vaktmästare.
Sedan de icke-ordinarie vaktmästare, vartill medel för innevarande budgetår
beviljats, numera av överstyrelsen fördelats å respektive läroverk, kan
enligt överstyrelsen medelsbehovet fixeras till 83,300 kronor, eller 800 kronor
mera än för innevarande budgetår beräknats.
Överstyrelsens förslag innebär, örn man bortser från vad som belöper på
den föreslagna samrealskolan i Uppsala, en höjning av förevarande delpost
med omkring 143,000 kronor, varvid överstyrelsen dock förutsatt, att dess
framställning örn inrättande av ordinarie tjänster komme att av statsmakterna
bifallas. Enligt det föregående har jag emellertid icke ansett mig kunna
framlägga förslag örn inrättande av vare sig de av överstyrelsen ifrågasatta
56 nya ordinarie adjunktstjänster, vilkas inrättande icke sammanhänger
med organisatoriska förändringar, eller nya ordinarie övnings
-
Departe
mentschefen.
46
Kungl Maj:ts proposition Nr loit.
lärartjänster. Enligt överstyrelsens beräkning skulle förevarande delpost
vid sådant förhållande erfordra en ytterligare förhöjning med (340,000 +
+24,900+5,000+16,200+2,400 =) 888,500 kronor. I anledning av mitt förutnämnda
förslag örn inrättande av allenast tre nya Iektorstjänster mot av
överstyrelsen föreslagna 7 lektors- och 10 adjunktstjänster beräknar jag i
anslutning till av överstyrelsen i utlåtandet över departementspromemorian
verkställda kalkyler en ytterligare höjning av förevarande delpost med i
runt tal 76,700 kronor.
I detta sammanhang vill jag erinra, att vid nya elementarskolan i Stockholm
alltsedan läsaret 1927/28 inom det fyraåriga gymnasiet varit anordnad
en linje med ryska. Kungl. Maj:t har varje år sedan dess plägat medgiva,
att en ny sådan linje finge påbörjas och fullföljas upp genom de fyra
gymnasielinjerna. Såsom villkor har därvid föreskrivits ett elevantal av
lägst fyra. Kostnaderna för linjen — för innevarande budgetår högst 7,200
kronor — ha hittills utgått från anslaget till Allmänna läroverken: Diverse
oförutsedda behov. Ifrågavarande linje torde numera få anses ha passerat
försöksstadiet och ha befunnits ändamålsenlig, och det lärer under sådana
omständigheter vara riktigast, att medel för ändamålet beräknas under förevarande
delpost. Då kostnaderna för kursen, beräknade efter ett belopp
av 300 kronor för veckotimme, torde komma att för nästa budgetår liksom
för det innevarande uppgå till 7,200 kronor, beräknar jag till avlöning åt
icke-ordinarie ämneslärare under ifrågavarande delpost en höjning med
sistnämnda belopp.
Därest överstyrelsens förslag i övrigt skulle läggas till grund för anslagsberäkningarna
för nästa budgetår, skulle alltså beträffande ifrågavarande
delpost erfordras en höjning med (143,000+388,500+76,700+7,200 =)
615,400 kronor till (3,548,000+615,400 =) 4,163,400 kronor.
Från sistnämnda belopp böra i första hand dragas de belopp, som avgå
vid bifall till vad jag i det föregående i besparingssyfte föreslagit, nämligen
i anledning av förslagen om
ökning av ämneslärarnas undervisningsskyldighet.....kronor 280,000
höjning av elevantalet i realskolans avslutningsklasser » 172,000
begränsning av antalet nybörjaravdelningar......... » 68,000
tillfälligt indragande, av vissa läroverkslinjer (13,700 +
+ 6,500)................................... » 20,200
sammanslagning av undervisningsavdelningar i vissa
språk m. m. (173,000 + 25,000).......... » 198,000
Summa kronor 738,200.
Utöver detta belopp, 788,200 kronor, synas vissa ytterligare reduktioner
böra i den nuvarande situationen vidtagas.
Överstyrelsen har såsom alternativ till sin framställning örn inrättande
av förutnämnda 56 nya ordinarie adjunktstjänster föreslagit, att antalet
47
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
extra ordinarie adjunkter skulle höjas med 45 till 250. Ehuru vissa skäl
enligt min mening tala för en höjning av de extra ordinarie adjunkternas
antal, torde emellertid sådana åtgärder icke böra under nuvarande förhållanden
vidtagas. Jag utgår från att under nästa budgetår skola vid de allmänna
läroverken finnas anställda högst 205 extra ordinarie adjunkter och räknar
fördenskull — i anslutning till vissa av överstyrelsen i dess yttrande över
departementspromemorian verkställda kalkyler — med en minskning med
i runt tal 83,000 kronor av det belopp, varmed förevarande delpost enligt
överstyrelsens ursprungliga kalkyler skulle ha uppförts. I enlighet med vad
som förutsatts vid den lönereglering, som trätt i kraft vid ingången av budgetåret
1939/40, torde antalet extra ordinarie adjunkter böra fastställas av
riksdagen. Jag förordar därför, att i personalförteckningen för de allmänna
läroverken under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än
den 20:e upptagas 205 extra ordinarie adjunkter i lönegraden Eo 21. Jag
vill i detta sammanhang framhålla, att någon ökning för nästa budgetår av
antalet extra ordinarie lärare av övriga kategorier icke bör ske.
Överstyrelsen har enligt det föregående ifrågasatt en anslagshöjning, motsvarande
avlöningen för en heltidstjänstgörande lärare, för att möjliggöra
slopande av nu förekommande samläsning mellan realskolans avslutningsklasser
och gymnasiets lägre ringar. Kostnaderna härför kunna uppskattas
till omkring 5,500 kronor. Vidare har överstyrelsen hemställt örn ökat antal
undervisningstimmar i musik i syfte att möjliggöra en uppdelning av de
större köravdelningarna; merkostnaden härför har beräknats till ett belopp
av omkring 5,000 kronor, varav 700 kronor belöpa å förevarande delpost.
Härjämte har överstyrelsen ifrågasatt en höjning med 4,000 kronor av de
för icke-ordinarie lärare i manlig slöjd avsedda anslagsmedlen i syfte, bland
annat, att öka möjligheterna för uppdelning av slöjdavdelningar. Enligt
min mening ha för dessa förslag anförts bärande skäl, och jag skulle under
normala förhållanden ha tillstyrkt desamma; i nuvarande läge ser jag mig
dock icke i stånd att tillmötesgå överstyrelsens förslag i dessa delar.
Vid bifall till den av överstyrelsen äskade höjningen med 10,300 kronor
av de för undervisning i hushållsgöromål avsedda medlen skulle möjliggöras
en utvidgning av den frivilliga undervisningen i ämnet. Ehuru denna undervisning
är förtjänt av kraftigt stöd, kan jag med hänsyn till den ståndpunkt,
som vid budgetbehandlingen i allmänhet intagits till frågor örn utvidgning
av den statliga verksamheten, icke tillstyrka större höjning av nämnda
medel än den, som kan anses vara i viss mån av automatisk karaktär. Detta
medför en beskärning av det av överstyrelsen ifrågasatta beloppet med omkring
3,300 kronor.
Kungl. Majit har genom beslut den 10 november 1939 fastställt ändrade
grunder för ersättning åt lärare i praktiska läroämnen i huvudsaklig överensstämmelse
med överstyrelsens förut berörda förslag. De ändrade bestämmelserna
avse visserligen allenast första halvåret 1940, men jag förut
-
48
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
sätter, att enahanda bestämmelser komma att bli gällande under budgetåret
1940/41. Med hänsyn härtill torde medelsanvisningen för ändamålet
— under förutsättning att under nästa budgetår, på sätt överstyrelsen antagit
skola bliva fallet, åtta nya linjer av ifrågavarande slag skulle komma
till stånd — kunna begränsas till det av överstyrelsen angivna lägre beloppet,
96,000 kronor, och en minskning sålunda uppstå i förhållande till överstyrelsens
förslag med 6,000 kronor. Såsom av handlingarna i ärendet framgår,
har statskontoret i yttrande över förutnämnda departementspromemoria
föreslagit, att under nuvarande förhållanden överhuvudtaget nya
linjer av denna art icke skulle upprättas. Då det emellertid enligt min mening
är av betydelse ej minst under nuvarande förhållanden, att hinder icke
resas mot upprättandet inom läroverksorganisationen av sådana på praktiska
utbildningsmål inriktade linjer, som kunna anses fylla ett påtagligt
behov, anser jag mig icke böra förutsätta direkt förbud mot inrättandet
av sådana linjer men väl en viss återhållsamhet vid bedömningen av framställningar
örn anslag för ändamålet. Med hänsyn härtill torde en ytterligare
begränsning av ifrågavarande anslagsmedel vara befogad, förslagsvis
med 6,000 kronor. För ändamålet torde alltså böra beräknas inalles 90,000
kronor. Detta belopp torde medgiva inrättande av fyra nya handelslinjer.
Det bör framhållas, att överstyrelsen i sitt över förutnämnda departementspromemoria
avgivna yttrande förklarat sig finna en något strängare prövning
av behövligheten av sådana linjer vara av förhållandena påkallad.
I sistnämnda yttrande har överstyrelsen anfört, att det måhända icke
vore nödvändigt att för ersättningar i anledning av examinationer efter
läsårets slut, av överstyrelsen tidigare beräknade till 1,000 kronor, upptaga
större belopp än 500 kronor och vidare att en nedsättning från 2,500 kronor
till 1,500 kronor av anslagsmedlen till särskilda ersättningar för vissa extra
arbeten möjligen skulle kunna ske, under förutsättning att endast de bäst
dokumenterade behoven tillgodosåges. I anslutning härtill föreslår jag en
ytterligare minskning av förevarande delpost med 1,500 kronor.
Mot överstyrelsens anslagsberäkningar i övrigt har jag icke funnit anledning
till erinran. Jag har sålunda icke ansett mig böra för nästa budgetår
räkna med någon beskärning av anslagsmedlen till hållningsrättande gymnastik.
En indragning av dessa medel skulle visserligen enligt av överstyrelsen
i sistnämnda yttrande verkställda beräkningar medföra en minskning
av förevarande anslag med inalles omkring 19,000 kronor. Denna
undervisning är emellertid enligt min mening av sådant värde, att jag icke
anser mig nu böra ifrågasätta en besparing av denna art.
I enlighet med det anförda beräknar jag ifrågavarande delpost till
(4,163,400 — 738,200 —33,000—5,500 — 700 — 4,000 — 3,300 — 6,000 — 6,000 —
—1,500 —) 3,365,200 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till
3,365,000 kronor. Mitt förslag innebär en anslagsminskning med (3,548,000—
—3,365,000 =) 183,000 kronor.
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154- 49
I likhet med vad för närvarande är fallet torde förevarande anslagspost
böra betecknas förslagsvis.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: Avlöningsförhöjningar
m. m. För detta ändamål är för innevarande budgetår uppfört ett belopp
av förslagsvis 240,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår ifrågasatt en höjning av delposten
med 100,000 kronor, varvid överstyrelsen utgått från kostnaderna,
därest vederbörande lärare tillhörde den näst högsta löneklassen inom
sin lönegrad.
En uppräkning av delposten med 60,000 kronor till 300,000 kronor synes
böra ske. Anmärkas må, att avlöning till icke-ordinarie lärare under
tjänstledighet, som föranledes av inkallelse till värnpliktstjänstgöring
i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering,
skall, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar, utgå från den
anslagspost, från vilken lärarnas avlöningsförmåner under tjänstgöring
vid läroanstalten eljest bestridas, alltså från delposten till grundavlöningar
m. m.
Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän. I fråga örn denna
anslagspost, nu 900 kronor, torde icke böra ifrågasättas ändring.
Rörligt tillägg. Anslagsposten till rörligt tillägg hade, beräknat efter
sex procent, bort för nästa budgetår vid bifall till mina i det föregående
framställda förslag uppföras med i runt tal 1,480,000 kronor. I likhet
med vad som skett i årets statsverksproposition bör emellertid för nästa
budgetår räknas med ett procenttal av nio. Nämnda belopp bör alltså
höjas med 50 procent eller med i runt tal 740,000 kronor till (1,480,000 +
+ 740,000 =) 2,220,000 kronor. För avrundning av anslagets slutsumma
torde sistnämnda belopp böra höjas till 2,223,400 kronor. Av skäl, som
chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen närmare utvecklat,
bör — såsom redan nämnts — anslagsposten till avlöningar till
tjänstemän å ordinarie stat samtidigt minskas med 740,000 kronor under
(let belopp, vartill posten i enlighet med hittills brukliga beräkningsgrunder
skolat uppföras. I det föregående har detta iakttagits.
Särskilda uppbördsmedel. Denna inkomstpost torde böra uppföras med
oförändrat belopp, 926,600 kronor.
Sammanfattning. Vid bifall till vad av mig i det föregående förordats
bör förevarande anslag uppföras med ett belopp av (20,660,000 + 165,000 +
+ 492,300 + 3,365,000 + 300,000 + 900 + 2,223,400—926,600 =) 26,280,000 kronor,
vilket innebär en anslagsminskning med (26,436,500 — 26,280,000—)
156,500 kronor i förhållande till nu utgående anslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 154. 4
Departe
mentschefen.
50
Kungl. Majlis proposition Nr 154.
4. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor.
Till följd av 1927 års beslut om det högre skolväsendets omorganisation
har detta anslag successivt ökats. Vid 1938 års riksdag beslöts
därjämte lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor,
grundad på det vid nyreglerade statliga verk gällande lönesystemet. Tilllika
bestämdes, att statsbidraget till skolorna skulle utgå med viss kvotdel
(3A) av lärarlönerna. Dessa bestämmelser trädde i kraft den 1 januari
1939. Enligt beslut vid 1939 års lagtima riksdag har lönesystemet för
nämnda läroanstalter i avbidan på en ny definitiv lönereglering för budgetåret
1939/40 provisoriskt anpassats efter civila avlöningsreglementets
bestämmelser, framför allt i fråga örn avlöningsbeloppen (jfr kungörelsen
nr 471/1939). I samband med genomförandet av denna provisoriska lönereglering
bestämdes statsbidraget till förevarande skolor för budgetåret
1939/40 till 78 procent av vederbörande löneförmåner (jfr kungörelsen
nr 358/1939). På grundval av de provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna
har förevarande anslag för budgetåret 1939/40 bestämts
till 4,050,000 kronor.
I propositionen nr 293 till 1939 års lagtima riksdag förutsattes, att provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg skulle i
enlighet med tidigare gällande grunder under budgetåret 1939/40 tillkomma,
bland andra, sådana lärare vid de nu nämnda skolorna, å vilka
de nyssberörda provisoriska avlöningsbestämmelserna icke bleve tillämpliga.
I anledning härav medgav riksdagen (skrivelse nr 443), att provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg finge åt
nämnda befattningshavare i överensstämmelse med i propositionen förordade
grunder under budgetåret 1939/40 utgå enligt de närmare föreskrifter,
som meddelades av Kungl. Majit.
Skolöverstyrelsen har i sina anslagsberäkningar för nästa budgetår
utgått från ifrågavarande provisoriska löne- och statsbidragsreglering
och efter ingående kalkyler uppskattat anslagsbehovet för nämnda budgetår
till 4,125,000 kronor. Beträffande detaljerna i överstyrelsens beräkningar
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Vid sina beräkningar har överstyrelsen i fråga om uppdelning av klass
i grupper vid undervisningen i vissa ämnen i huvudsak följt de föreskrifter,
som finnas i anmärkningarna till timplanerna för rikets allmänna
läroverk och vilka gälla även för de kommunala mellanskolorna.
Utom beträffande undervisningen i begynnelsespråk funnes, yttrar överstyrelsen,
numera dylika föreskrifter för de kommunala flickskolorna
endast i form av en i anmärkningarna till normalundervisningsplanerna
för dessa skolor intagen allmän bestämmelse, att i ämnen, där undervisningens
art sådant påkallade, uppdelning av lärjungarna i smärre
51
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
grupper finge vidtagas efter skolstyrelsens bestämmande. Denna bestämmelse
syntes emellertid vara alltför kortfattad och mångtydig för
att utan vidare kunna tillämpas efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna
för statsbidrag. Överstyrelsen funne sig därför böra föreslå,
att anmärkningarna till den kommunala flickskolans undervisningsplaner
omarbetades så, att de i stort sett komme att innehålla samma,
mera detaljerade bestämmelser, som gällde för läroverken och de kommunala
mellanskolorna. Endast i ett fall, nämligen vid undervisning i
hållningsrättande gymnastik, hade överstyrelsen ansett sig ej kunna följa
sistnämnda föreskrifter, enär i för närvarande gällande bestämmelser
för kommunala flickskolor icke funnes någon föreskrift örn hållningsrättande
gymnastik. De flickskolor, som hittills önskat anordna dylik
gymnastikundervisning, hade helt fått betala denna med kommunala
medel. En omarbetning av anmärkningarna till normalundervisningsplanerna
för kommunala flickskolor i huvudsaklig överensstämmelse med
anmärkningarna till timplanerna för rikets allmänna läroverk skulle
komma att innebära ett ökat anslagsbehov med hänsyn till hållningsrättande
gymnastiks införande med därtill utgående statsbidrag. Överstyrelsen
uppskattade, att härför i runt tal skulle bli erforderligt 80
veckotimmar, vilka, bestridda av timlärare å exempelvis F-ort, skulle
medföra en kostnad av 13,680 kronor. Statsbidraget härtill skulle belöpa
sig på (78 procent X 13,680 =) 10,670 kronor. Ett bifall härtill
skulle sålunda dels innebära, att kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 697)
angående uppdelning av klass vid undervisningen i vissa ämnen vid
kommunal flickskola komme att upphävas, dels medföra en ökning av
det sammanlagda statsbidraget till kommunala flickskolor med ovannämnda
10,670 kronor till 4,125,000 kronor.
Statskontoret har icke funnit anledning till erinran emot grunderna
för de av överstyrelsen verkställda beräkningarna i vidare mån än att
beräkningen av kostnaderna för de extra ordinarie lärarna torde böra
ske med utgångspunkt ifrån den löneklass, som läge närmast under den,
varmed överstyrelsen räknat. Med hänsyn till det statsfinansiella läget
syntes för närvarande icke några sådana dispositioner böra vidtagas,
vilka vore ägnade att föranleda en ökning av statens utgifter. Med
hänsyn härtill kunde statskontoret icke tillstyrka, att, på sätt överstyrelsen
föreslagit, något som helst bidrag av statsmedel anvisades för
undervisning i hållningsrättande gymnastik. Vid sin anslagsberäkning
hade överstyrelsen vidare utgått från att beträffande de kommunala
flickskolorna för framtiden skulle gälla bestämmelser av enahanda art
som dem, vilka förekomme i de vid de allmänna läroverkens och kommunala
mellanskolornas timplaner fogade anmärkningarna. Då det torde
kunna förväntas, att en dylik åtgärd skulle komma att medföra ökning
av antalet klassavdelningar och följaktligen lia till följd ökade krav på
bidrag från statens sida, kunde statskontoret av ovan angivna skäl ej
heller i denna del biträda överstyrelsens förslag.
Riksräkenslcapsverket har i infordrat utlåtande anfört bland annat
följande:
52
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 15J.
Skolöverstyrelsen hade uppskattat medelsbehovet för budgetåret 1940/41
till det belopp, som skulle åtgå, därest anslaget i fråga belastades med
samtliga de på nämnda budgetår belöpande utgifterna. På grund av
förfaringssättet vid utbetalning och redovisning av förskott å statsbidrag
komme anslaget för ett budgetår att belastas dels med förskotten
å statsbidraget för budgetåret i fråga, dels ock med slutavräkningarna
å statsbidrag för nästföregående budgetår. Då emellertid med hänsyn
till gällande statsbidragsbestämmelser förskotten komme att anpassas
efter storleken av statsbidraget för löpande budgetår, syntes den av
överstyrelsen tillämpade beräkningsmetoden, vilken jämväl kommit till
användning vid beräkning av innevarande budgetårs anslag, kunna
godtagas.
Vid beräknande av lönekostnaderna hade överstyrelsen placerat de
ordinarie lärarna i högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, dock
med iakttagande av gällande övergångsbestämmelse för kvinnlig lärare.
Överstyrelsen hade därvid placerat de kvinnliga ordinarie ämneslärare,
som ägde adjunktskompetens, i 24 löneklassen och annan kvinnlig ordinarie
ämneslärare i 22 löneklassen. Då emellertid med hänsyn till bestämmelserna
i avlöningsreglementet kvinnlig lärare icke ägde rätt åtnjuta
lön enligt högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad och
någon ändring härutinnan av statsmakterna icke beslutats, hade ifrågavarande
kvinnliga lärare icke bort placeras högre än i 23 respektive 21
löneklassen. Motsvarande gällde de kvinnliga ordinarie övningslärarna,
vilka av överstyrelsen vid beräkningen placerats, lärare i teckning, musik
och gymnastik i 21 löneklassen samt lärare i slöjd och hushållsgöromål
i 18 löneklassen, men som icke bort placeras högre än i 20
respektive 17 löneklassen.
Mot beräkningen av lönekostnaderna för övriga lärare hade riksräkenskapsverket
intet att erinra.
Överstyrelsen hade beräknat avlöningarna för lärare vid kommunala
flickskolor till 5,629,572 kronor, däri inräknat rörligt tillägg. Ä sistnämnda
belopp hade statsbidrag beräknats efter 78 procent med 4,391,066
kronor. Härifrån hade dragits dubbla summan av tjänstepensionsavdragen
enligt tjänstepensionsreglementet den 22 juni 1939 (nr 376) för
ifrågavarande befattningshavare eller 265,587 kronor. Det så erhållna
beloppet 4,125,479 kronor hade överstyrelsen avrundat till 4,125,000
kronor. Enär emellertid pensionsavdragen, vilka innehöllos vid statsbidragets
utanordnande, sedermera utbetalades till statens pensionsanstalt
och belastade statsbidragsanslaget, borde de ej vid anslagsberäkningen
fråndragas.
Med hänsyn till vad riksräkenskapsverket anfört beträffande de kvinnliga
lärarnas placering i löneklass borde det av överstyrelsen beräknade
sammanlagda lönebeloppet minskas. Denna minskning uppginge enligt
inom riksräkenskapsverket verkställd beräkning till 251,737 kronor.
Statsbidraget torde sålunda böra beräknas till 78 procent av (5,629,572 -—
— 251,737 —) 5,377,835 kronor eller till 4,194,711 kronor, vilket belopp
lämpligen kunde avrundas till 4,200,000 kronor.
Jag vill till en början beröra ett par spörsmål, som avse icke blott
de kommunala flickskolorna utan jämväl kommunala mellanskolor, praktiska
mellanskolor och högre folkskolor.
53
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
Vid sin anmälan i årets statsverksproposition av frågan om finansplan
och beräkning av inkomster å^ driftbudgeten för budgetåret 1940/41
jämte därmed sammanhängande frågor har chefen för finansdepartementet
anfört, att som allmän regel vid budgetarbetet gällt, att förslag
örn anslag till nya ändamål eller om anslag, som avse utvidgning av
redan tillgodosedda ändamål, avvisats och att som konsekvens härav
löneregleringsarbetet avbrutits. Med hänsyn härtill torde förslag örn
ny definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid nämnda skolor icke
böra föreläggas 1940 års riksdag. De för budgetåret 1939/40 tillämpade
provisoriska grunderna för avlöning åt lärare vid ifrågavarande skolor
liksom även de för nämnda budgetår gällande provisoriska grunderna
för statsbidrag till nämnda läroanstalter torde på grund härav böra
utsträckas att gälla även för budgetåret 1940/41. Av skäl, som chefen
för finansdepartementet tidigare i dag anfört bör emellertid den jämkningen
vidtagas i de provisoriska avlöningsbestämmelserna, att den s. k.
minimiregeln göres tillämplig å ordinarie lärare, som erhållit tjänstledighet
för fullgörande i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller
partiell mobilisering av militärtjänstgöring i egenskap av reservofficer
eller vad därmed är likställt. Även förutnämnda bestämmelser om
provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg böra
tillämpas under budgetåret 1940/41. Jämväl det särskilda förfarande
för beräkning och utbetalande av förskott, som tillämpats för innevarande
budgetår i syfte att åstadkomma största möjliga överensstämmelse
mellan löneutgifter och anslagsbelastning (jfr kungörelsen nr 358/
1939), torde böra i huvudsak komma till användning även för budgetåret
1940/41.
I nuvarande statsfinansiella läge torde upprättande av nya statliga
läroanstalter eller överhuvudtaget utbyggnad av det statliga undervisningsväsendet
som regel icke kunna ifrågakomma. Motsvarande restriktioner
böra i det hela gälla jämväl beträffande det statsunderstödda
högre kommunala undervisningsväsendet. I överensstämmelse härmed
utgår jag från att tillstånd till upprättande av nya statsunderstödda
högre kommunala skolor tills vidare i allmänhet icke skola av Kungl.
Maj:t lämnas. Från nämnda regel skulle jag dock vilja särskilt göra
det undantaget, att ombildning av yrkesbestämd högre folkskola till
praktisk mellanskola bör kunna medgivas, örn vid prövning av i sådant
hänseende gjord framställning förutsättningarna för en dylik ombildning
befunnits särskilt gynnsamma. Till stöd för vad sålunda föreslås hänvisar
jag till vad av mig i det föregående yttrats rörande inrättande av
praktiska realskollinjer vid de allmänna läroverken.
I detta sammanhang vill jag erinra, att särskilda sakkunniga avgivit
förslag rörande viss omorganisation av de kommunala flickskolorna.
54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
Detta förslag är för närvarande under remissbehandling och kan sålunda
icke här behandlas.
Vad därefter angår beräkningen för nästa budgetår av förevarande
anslag till kommunala flickskolor, må — under erinran örn att skolöverstyrelsen
vid sina kalkyler räknat med de nu gällande lönebestämmelserna
och med oförändrat antal skolor — anföras följande.
Undervisning i hållningsrättande gymnastik har sedan några år
tillbaka försöksvis varit anordnad vid de allmänna läroverken och har
givit påfallande goda resultat. Det är utan tvivel önskvärt, att undervisning
av denna art i vidgad utsträckning anordnas även vid de kommunala
flickskolorna, och jag skulle under normala förhållanden icke
ha tvekat tillstyrka överstyrelsens föreliggande framställning örn statsbidrag
till ändamålet. I nuvarande läge anser jag mig emellertid i likhet
med statskontoret icke kunna förorda nämnda framställning. Det
torde liksom hittills ankomma på vederbörande kommuner att utan
statsbidrag bestrida kostnaderna för undervisning i hållningsrättande
gymnastik i de fall, då sådan undervisning finnes böra anordnas.
Vad statskontoret anfört i fråga örn överstyrelsens förslag, att bestämmelserna
rörande uppdelning av klass i grupper vid undervisningen
i vissa ämnen skulle för de kommunala flickskolorna anslutas till föreskrifterna
i detta hänseende beträffande de allmänna läroverken och de
kommunala mellanskolorna, kan jag icke biträda. Överstyrelsens förslag
synes nämligen icke syfta till någon utvidgning av rätten att verkställa
uppdelning av klass utan tvärtom till restriktioner i den nu alltför
fria rätt, som i detta hänseende anses tillkomma skolornas styrelser.
Mot nämnda förslag synes därför icke vara något att i och för sig erinra,
och jag ämnar framdeles föreslå Kungl. Majit att meddela de bestämmelser
i ämnet, som kunna befinnas erforderliga i anledning av
förslaget, vilket icke synes vara av beskaffenhet att böra underställas
riksdagens prövning. I det följande ämnar jag dock med avseende på
nästa budgetår föreslå, att uppdelning av klassavdelningar som regel
icke skall förekomma.
På sätt riksräkenskapsverket anfört torde på grund av gällande övergångsbestämmelser
de kvinnliga lärarnas löner böra beräknas efter lägre
löneklasser än dem, som överstyrelsen vid sina kalkyler utgått ifrån.
Likaså bör, såsom riksräkenskapsverket erinrat, vid anslagsberäkningen
avdrag icke göras för vissa pensionsavdrag. Beträffande denna fråga må
erinras, att för 1939 års riksdag i proposition nr 278 framlades förslag
angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid högre kommunala
skolor. Förslaget innebar, att de i civila tjänstepensionsreglementet och
allmänna familjepensionsreglementet innefattade pensioneringsgrunderna
i princip skulle göras tillämpliga å ordinarie och extra ordinarie lärare
vid dessa skolor. I propositionen erinrades, att enligt tidigare gällande
bestämmelser vederbörande huvudman bidroge till tjänstepensionskost
-
55
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154•
naderna med en årlig avgift, som ungefärligen motsvarade den dubbla befattningshavaravgiften.
I propositionen förutsattes, att i fråga örn bestridandet
av pensionskostnaderna anordningen med huvudmansavgift skulle
i princip bibehållas och att denna avgift skulle bestämmas till dubbla
tjänstepensionsavdraget. På anförda skäl föreslogs, att bestämmelserna
angående sådan avgift skulle intagas i vederbörande kungörelse om statsbidrag
till dessa skolor. Ett förslag örn att avgiften skulle uttagas
genom jämkning nedåt av det procenttal, efter vilket statsbidrag till
avlöningar utgår, avvisades. Sedan riksdagen lämnat det i propositionen
framlagda ifrågavarande förslaget utan erinran, lia genom kungörelsen
nr 358/1939 meddelats föreskrifter i ämnet. Till grund för beräkning
av statsbidrag till avlöning av lärare vid ifrågavarande skolor lägges
enligt nämnda kungörelse ett belopp motsvarande 78 procent av vederbörande
avlöningsförmåner. Statsbidraget utgår med sagda belopp, minskat
med dubbla summan av tjänstepensionsavdragen för befattningshavare,
underkastade tjänstepensionsreglementet för högre kommunala skolor.
Meningen är, att huvudmansavgiften, d. v. s. dubbla summan av tjänstepensionsavdragen,
skall av den ^anordnande myndigheten inlevereras till
statens pensionsanstalt. Följaktligen kommer, såsom riksräkenskapsverket
påpekat, sagda avgift att belasta statsbidragsanslaget, varför
reduktion med avgiften icke kan vid beräkningen av detta anslag ske.
Hela anordningen kan sägas ha kommit till stånd för att förenkla uppbörden
av huvudmansavgiften.
Vidare synas kostnaderna för löner åt de extra ordinarie lärarna kunna
i enlighet med statskontorets förutnämnda påpekande beräknas till ett
något lägre belopp än av överstyrelsen angivits. Den av överstyrelsen
beräknade kostnaden för dessa lärares avlöning torde kunna minskas
med omkring 30,000 kronor.
Det av riksräkenskapsverket uppskattade totalbeloppet för lärarlönerna,
i runt tal 5,380,000 kronor, bör således i anslutning till vad jag
nu anfört minskas dels med nyssnämnda 30,000 kronor, dels ock med
det för hållningsgymnastik beräknade beloppet, i runt tal 14,000 kronor.
Då det rörliga tillägget bör för nästa budgetår beräknas efter nio procent
mot nu sex procent, bör emellertid en ökning ske med i runt tal 135,000
kronor.
Totalkostnaden för lönerna skulle enligt det ovanstående bli (5,380,000 —
— 30,000 — 14,000 + 135,000=) 5,471,000 kronor och statsbidraget alltså
78 procent av sistnämnda belopp, d. v. s. i avrundat tal 4,265,000 kronor,
innebärande en anslagsökning med 215,000 kronor.
Emellertid torde de besparingsåtgärder, jag förordat i fråga om de
allmänna läroverken, böra erhålla motsvarande tillämpning beträffande
nu förevarande anslag. Sålunda torde ämneslärarnas medel tjänstgöringstid
böra tillfälligt höjas med en halv veckotimme, vilket enligt av överstyrelsen
i utlåtandet över förutnämnda departementspromemoria verk
-
56
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
ställd beräkning kommer att medföra en besparing för statsverket av
i runt tal 43,000 kronor, motsvarande indragning av omkring 255 timlärartimmar.
Högsta elevantalet i de två översta klasserna bör vidare,
i analogi med vad jag förordat beträffande realskolans avslutningsklass,
för nästa läsår höjas från 30 till 35, vilket enligt överstyrelsens kalkyler
kan antagas medföra en anslagsminskning med i runt tal 115,000 kronor.
Härvid har överstyrelsen räknat med att 21 klassavdelningar skulle
kunna inbesparas och 7 extra ordinarie ämneslärartjänster — förutom
visst antal timlärartimmar — bortfalla. De restriktiva bestämmelser, jag
för de allmänna läroverkens del ifrågasatt beträffande uppdelning av vissa
klasser vid undervisning i modersmålet och främmande språk, torde böra
gälla jämväl beträffande de kommunala flickskolorna, vilket enligt överstyrelsens
kalkyler i nyssnämnda utlåtande medför en besparing för
statsverket av omkring 30,000 kronor (179 timlärartimmar). Överstyrelsen
har i nyssnämnda utlåtande förutsatt att, därest tillsynslärararvodena
vid kommunala mellanskolor begränsades, en motsvarande
nedskärning skulle genomföras jämväl vad beträffade de vid de kommunala
flickskolorna utgående arvodena av denna art. Häremot har jag
intet att erinra. Då sådana arvoden vid de sistnämnda skolorna utgå
endast i två fall, blir besparingen dock så obetydlig, att den icke torde
böra tagas i beräkning vid anslagskalkylerna.
Överstyrelsen har i nämnda utlåtande ej tagit ställning till frågan
om begränsning för de högre kommunala skolornas del av antalet nybörjaravdelningar
på sätt av överstyrelsen ifrågasatts beträffande de
allmänna läroverken. Jag förutsätter emellertid, att motsvarande åtgärder
vidtagas beträffande de förstnämnda läroanstalterna, dock med
de undantag som föranledas av vad av mig anförts rörande ombildning
av vissa högre folkskolor till praktiska mellanskolor och av under budgetåret
1939/40 eller framdeles upprättade skolor i övrigt. Enligt vad
från överstyrelsen under hand meddelats, påverkas icke härigenom anslagsberäkningarna
för nästa budgetår.
Sammanlagt kunna sålunda de av mig tillstyrkta åtgärderna väntas
medföra en besparing av (43,000 + 115,000 + 30,000=) 188,000 kronor.
Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med
(4,265,000 —188,000 =) i runt tal 4>080,000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 30,000 kronor.
5. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala mellanskolor.
Detta anslag är nu uppfört med 3,325,000 kronor. Beträffande de
under de senaste åren beslutade löneregleringarna för lärarpersonalen
vid, bland andra, de kommunala mellanskolorna hänvisas till den kortfattade
redogörelsen under nästföregående punkt.
57
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr l5Jh
1 sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har skolöverstyrelsen
jämväl i fråga om förevarande anslag utgått från fortsatt giltighet av
de för budgetåret 1939/40 gällande provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna.
Överstyrelsens ingående beräkningar, beträffande vilka
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, utvisa ett anslagsbehov
av 3,276,000 kronor. Statskontoret har i fråga örn överstyrelsens beräkning
av kostnaderna för de extra ordinarie ämneslärarna vid de kommunala
mellanskolorna hänvisat till vad av statskontoret yttrats beträffande
motsvarande beräkningar för de kommunala flickskolornas del
(jfr nästföregående punkt). Även riksräkenskapsverket har hänvisat
till sina erinringar rörande beräkningen av anslaget till kommunala
flickskolor. Då alltså kostnaden för de kvinnliga ordinarie lärarnas
löner borde beräknas efter en lägre löneklass än överstyrelsen utgått
från och tjänstepensionsavdragen icke borde fråndragas, har riksräkenskapsverket
verkställt omräkning av medelsbehovet, varvid ämbetsverket
funnit, att detta torde kunna uppskattas till i avrundat tal 3,425,000
kronor.
Såsom jag under närmast föregående punkt anfört, torde förevarande
anslag för budgetåret 1940/41 böra beräknas med utgångspunkt från
den nu gällande provisoriska löne- och statsbidragsregleringen. Överstyrelsens
kalkyler torde i huvudsak kunna läggas till grund för anslagsberäkningen,
dock med de ändringar, som framgå av det följande. Vad
särskilt beträffar tjänstepensionsavdragens frånräknande, vill jag hänvisa
till vad jag härom yttrat i fråga om de kommunala flickskolorna.
Kiksräkenskapsverket har, såsom av handlingarna i ärendet framgår,
uppskattat lärarlönerna för nästa budgetår till i runt tal 4,389,000 kronor.
Kostnaderna för de extra ordinarie lärarnas löner torde emellertid,
med anledning av vad statskontoret framhållit, kunna uppskattas till
ett belopp, som med cirka 40,000 kronor understiger det av riksräkenskapsverket
antagna. Å andra sidan bör på grund av ändrade indexförhållanden
det rörliga tillägget beräknas efter procenttalet nio, vilket
gör, att lönekostnaderna kunna beräknas stiga med omkring 106,000
kronor. Lönerna kunna alltså vid i övrigt oförändrade förhållanden
beräknas till sammanlagt (4,389,000 — 40,000 + 100,000=) 4,455,000 kronor
och anslaget alltså till 78 procent av sistnämnda belopp eller i runt
tal 3,475,000 kronor, vilket skulle innebära en anslagshöjning med 150,000
kronor.
Emellertid böra även beträffande de kommunala mellanskolorna vidtagas
besparingsåtgärder, motsvarande dem, som jag förordat i fråga
örn de statliga läroverken och de kommunala flickskolorna. Härigenom
vinnas enligt en av överstyrelsen i yttrande över förutnämnda departementspromemoria
verkställd beräkning följande besparingar för stats
-
Departe
mentschefen.
58
Kungl. Marits ''proposition Nr 154.
verket, nämligen, i avrundade tal, 36,000 kronor vid höjning av ämneslärarnas
medel tjänstgöringstid med en halv veckotimme (omkring 212
timlärartimmar bortfalla), 58,000 kronor vid höjning av det högsta tilllåtna
elevantalet i avslutningsklassen från 30 till 35 (nio klassavdelningar
kunna härigenom indragas, vilket medför minskat behov av timlärare),
31,000 kronor vid genomförandet av förutnämnda restriktioner i fråga
om uppdelning av vissa klasser vid undervisning i modersmålet och
främmande språk (175 timlärartimmar bortfalla) samt 1,900 kronor genom
sänkning av tillsynslärararvodena. Om — vilket torde böra ske — sistnämnda
arvoden sänkas i samma proportion, som av mig förutsatts i
fråga om de allmänna läroverken, kommer besparingen för statsverket
att ökas till omkring 4,000 kronor. Tillhopa medföra sålunda nämnda
åtgärder för statsverket en besparing med omkring 130,000 kronor.
Förevarande anslag lärer alltså för nästa budgetår böra uppföras med
(3,475,000 —130,000—) i runt tal 3,31+0,000 kronor. Mitt förslag innebär
en anslagsökning med 15,000 kronor.
6. Anslag till bidrag till praktiska mellanskolor.
De praktiska mellanskolorna tillkommo år 1933, då riksdagen medgav,
att ett antal yrkesbestämda högre folkskolor finge försöksvis anordnas
såsom praktiska mellanskolor, vid vilka — till skillnad från
högre folkskolorna — undervisningen skulle avslutas med realexamen.
Statsbidrag till de praktiska mellanskolorna skulle utgå såsom till
yrkesbestämda högre folkskolor, och även i de flesta andra avseenden
kommo för de praktiska mellanskolorna att gälla samma regler som för
de högre folkskolorna. Under de följande åren medgav riksdagen inrättandet
av ytterligare praktiska mellanskolor, och vid 1937 års riksdag
erhöll Kungl. Majit generellt bemyndigande att bestämma om
yrkesbestämd högre folkskolas erkännande såsom praktisk mellanskola.
Vid 1938 års lönereglering för lärarpersonalen vid de högre kommunala
skolorna jämställdes lärarna vid de praktiska mellanskolorna med lärare
vid kommunala flick- och mellanskolor, medan lärarpersonalen vid de
högre folkskolorna hänfördes till en särskild kategori. I samband med
nämnda lönereglering bestämdes statsbidraget till de högre kommunala
skolorna till viss del av kostnaden för lärarnas avlönande. Den i det
föregående berörda provisoriska löne- och statsbidragsregleringen för
de högre kommunala läroanstalterna avser även de praktiska mellanskolorna.
Bidrag till de praktiska mellanskolorna utgår nu ur det under åttonde
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget å 3,450,000 kronor till Högre folkskolor:
Understöd.
59
Kungl. Maj:ts proposition Nr lölh
Skolöverstyrelsen har med hänsyn därtill, att särskild stadga för
praktiska mellanskolorna torde komma att utfärdas, och jämväl av
andra skäl föreslagit, att statsbidraget till praktiska mellanskof uppföres
såsom ett särskilt anslag. Vid oförändrad skolorganisation och
fortsatt tillämpning av de provisoriska lönebestämmelserna skulle kostnaden
för lärarlöner vid de praktiska mellanskolorna under nästa budgetår
enligt överstyrelsens kalkyler uppgå till sammanlagt 2,256,529
kronor. Statsbidraget (78 procent) skulle då med frånräknande av dubbla
tjänstepensionsavdrag — 88,392 kronor — bliva 1,671,698 kronor. Emedan
ytterligare klassavdelningar eller skolor kunde komma att inrättas,
borde dock anslaget bestämmas till 1,700,000 kronor.
Statskontoret, som anser goda skäl kunna anföras för överstyrelsens
förslag örn uppförande av ett särskilt anslag för de praktiska mellanskolorna,
har tillstyrkt överstyrelsens förslag.
Sedermera har skolöverstyrelsen inkommit med utlåtande i anledning
av vad i förutnämnda departementspromemoria anförts rörande besparingsåtgärder
beträffande bland annat de praktiska mellanskolorna. Häröver
har statskontoret yttrat sig.
Överstyrelsen har beräknat besparingen i lärarlöner vid tillämpande
av mera rigorösa bestämmelser för delning av klass till 67,000 kronor,
motsvarande ett statsbidrag av omkring 52,300 kronor. Antalet
behövliga lärare med full tjänstgöring skulle nedgå med 11.
Beträffande frivillig undervisning i övningsämnen förutsatte
överstyrelsen, att en indragning av undervisningen ej skulle ske i fråga
om sådana övningsämnen, som vore av särskild vikt för utbildningen.
Ej heller ville överstyrelsen ifrågasätta en indragning av undervisningen
i hushållsgöromål i de fall, då eleverna icke åtnjutit sådan undervisning
före sitt inträde i skolan. En indragning av den frivilliga undervisningen
i övningsämnen för övrigt och av undervisningen i hållningsgymnastik
skulle medföra en besparing av omkring 14,400 kronor i löner
och 11,200 kronor i statsbidrag.
Därest uppdelning i undervisningsavdelningar icke för nästa
läsår medgåves vid undervisning i modersmålet, tyska och engelska i
vederbörande begynnelseklasser — en besparingsåtgärd, som torde vara
möjlig att genomföra — uppstode en besparing i löner av 21,700 kronor
och i statsbidrag av 16,900 kronor.
Ämneslärarnas undervisning uppginge vid de flesta praktiska
mellanskolorna till omkring 26 Va veckotimmar, vid andra vore den
högre. Därest i medeltal vid varje skola fordrades 27 veckotimmars
undervisning, bleve besparingen 20,000 kronor i löner och 15,600 kronor
i statsbidrag. Vid samtidigt genomförande av övriga ifrågasatta besparingsåtgärder
skulle lärarbehovet minskas med 5 lärare med full tjänstgöring.
Statskontoret har i ett den 24 februari 1940 till ecklesiastikdepartementet
inkommet utlåtande förutsatt, att de besparingsåtgärder, som
Departe
mentschefen.
60 Kungl. Marits proposition Nr 154-
ansågs böra ifrågakomma vid de statliga läroanstalterna, självfallet
även borde genomföras vid de statsunderstödda kommunala läroanstalterna.
Överstyrelsens förslag om redovisning av bidragen till de praktiska
mellanskolorna under ett särskilt riksstatsanslag är ägnat att medföra
en bättre överblick över statens utgifter för olika skoländamål och tillstyrkes
av mig.
Jag har i det föregående, på sätt överstyrelsen vid föreliggande anslagsberäkningar
förutsatt, utgått från att de provisoriska löne- och
statsbidragsbestämmelserna för praktiska mellanskolor skola gälla även
under budgetåret 1940/41. Vid sina kalkyler rörande anslagsbehovet för
nästa budgetår har överstyrelsen, liksom i fråga om kommunala flick -och mellanskolor, räknat med högre löneklasser för de kvinnliga ordinarie
lärarna än som enligt gällande bestämmelser skola tillämpas. Överstyrelsens
beräkningar torde böra revideras jämväl med hänsyn därtill,
att — såsom jag i det föregående närmare utvecklat — de dubbla
tjänstepensionsavdragen, d. v. s. huvudmansavgift, icke böra avdragas
vid anslagsberäkningen. Vidare bör rörligt tillägg beräknas utgå efter
nio procent. Med iakttagande av vad nu anmärkts kunna kostnaderna
för lärarlöner beräknas till i runt tal 2,280,000 kronor. Statsbidraget
skulle under förutsättning av oförändrade förhållanden i övrigt kunna
beräknas till 78 procent av sistnämnda belopp, eller i runt tal 1,780,000
kronor. Vid denna kalkyl har jag, i anslutning till vad under punkten
4 av mig yttrats, räknat med ombildning i begränsad utsträckning av
yrkesbestämda högre folkskolor till praktiska mellanskolor.
Emellertid böra jämväl beträffande de praktiska mellanskolorna vidtagas
besparingsåtgärder, motsvarande dem, jag i det föregående förordat.
Mot överstyrelsens beräkningar av de belopp, som därvid skulle
inbesparas, har jag icke funnit anledning till erinran; på grund av det
rörliga tilläggets stegring bli dock besparingarna något större än de av
överstyrelsen angivna. Jag vill emellertid framhålla, att jag liksom beträffande
de allmänna läroverken icke för närvarande ifrågasätter någon
beskärning av den frivilliga undervisningen i övningsämnen. Jag uppskattar
med beaktande av det anförda anslagsbehovet för nästa budgetår
till (1,780,000 — 52,300 — 16,900 — 20,600 =) i runt tal 1,700,000 kronor.
Jag vill nämna, att de vid dessa skolor utgående tillsynslärararvodena
torde böra beskäras i samma proportion som motsvarande arvoden vid
de allmänna läroverken; den härigenom uppstående besparingen blir
dock så ringa, att anslaget kan beräknas med bortseende härifrån.
Kungl. Maj.ts ''proposition Nr löjd -
al
7. Förslagsanslaget till bidrag till högre goss- och samskolor.
Förevarande anslag har, sedan 1927 års riksdag beslutat omorganisation
av det högre undervisningsväsendet, successivt minskats. 1933 års
riksdag beslöt av statsekonomiska skäl en sänkning med 5,000 kronor
av anslagsmedlen till undervisning i slöjd eller annat praktiskt arbete.
Med hänsyn till att anslag för undervisning i manlig slöjd från och
med läsåret 1937/38 i full utsträckning utgått vid bland annat kommunala
mellanskolor, höjdes nämnda anslagsmedel från och med budgetåret
1938/39 med 3,000 kronor i syfte att möjliggöra en successiv återgång
till de förut rådande anslagsförhållandena jämväl vid förevarande läroanstalter.
I besparingssyfte beslöts vidare av 1933 års riksdag beträffande
den nuvarande anslagsposten till tillfällig löneförbättring en utvidgning
av ämneslärarnas tjänstgöringsskyldighet och restriktioner i
fråga örn uppdelning av årsklass i parallellavdelningar, vilka regler i
princip ännu gälla.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 538,800 kronor,
varav disponeras till understöd till högre goss- och samskolor ett till
200,300 kronor bestämt belopp, till lönetillägg åt lärarinnor vid dessa
skolor förslagsvis 42,500 kronor och till tillfällig löneförbättring åt lärare
och lärarinnor vid samma skolor förslagsvis 296,000 kronor. Statsbidrag
får enligt beslut av 1939 års riksdag utgå till sammanlagt högst 155
parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda privatläroverk.
Styrelsen för Stockholms samgymnasium har anhållit örn understöd
med 7,500 kronor till gymnasiets aftonundervisning. Styrelsen för Sigtunastif
tels ens humanistiska läroverk har anhållit om höjning av det till
läroverket utgående understödet — anslaget till slöjdundervisningen oberäknat
— från 7,000 kronor till 15,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1939 har skolöverstyrelsen föreslagit ökning
av anslaget med 162,200 kronor till 701,000 kronor.
Beträffande anslagsposten till understöd tillstyrker överstyrelsen
framställningen om högre bidrag till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk,
varemot ansökningen örn understöd till Stockholms samgymnasiums
aftonundervisning avstyrkes. Överstyrelsen föreslår vidare ökning
av delposten till undervisning i huslig ekonomi med 300 kronor, då sådan
undervisning från och med läsåret 1938/39 införts vid Palmgrenska
skolan i Stockholm, och höjning av delposten till undervisning i slöjd
eller annat praktiskt arbete med 1,225 kronor, emedan tre skolor anhållit
örn större anslag för detta ändamål. Anslagsposten till understöd
till högre goss- och samskolor skalle således ökas till 209,825 kronor.
I fråga örn anslagsposten till lönetillägg åt lärarinnor föreslår överstyrelsen
ingen ändring.
Flir tillfällig löneförbättring beräknas ett med 21,000 kronor
till 317,000 kronor förhöjt belopp, dels med hänsyn till eventuell ökning
62
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
av antalet lärare vid Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, vartill
6,000 kronor av höjningen hänför sig, dels ock på grund av belastningen
å förevarande anslagspost under de senaste budgetåren, vilken anses
böra medföra en ökning med 15,000 kronor. Överstyrelsen förutsätter,
att förutberörda bestämmelser angående parallellavdelningar komma att
gälla även för nästa budgetår, dock med ändring av det föreskrivna
maximiantalet avdelningar, vilket på grund av ombildning av vissa
skolor kunde minskas med 9 till 146.
Slutligen har överstyrelsen förnyat sin för innevarande budgetår gjorda
framställning örn provisorisk avlöningsförbättring åt lärare och lärarinnor
vid de statsunderstödda enskilda skolorna, som numera vore de
enda, för vilka en reglering av lönerna ej genomförts i sammanhang
med den på senare år genomförda allmänna regleringen av lönerna för
lärare vid de högre skolorna. För provisorisk avlöningsförbättring åt lärare
och lärarinnor vid högre goss- och samskolor föreslår överstyrelsen
ett belopp av 131,675 kronor.
Statskontoret har i utlåtande den 22 september 1939 förklarat sig med
hänsyn till den nu rådande statsfinansiella situationen icke kunna tillstyrka
ökning av anslagsposten till understöd åt högre goss- och samskolor.
För den händelse emellertid ytterligare statsbidrag skulle anses
böra utgå till Sigtuna humanistiska läroverk, syntes sådant bidrag kunna
rymmas inom ramen för det till goss- och samskolorna utgående understödet.
Vad anginge understödet för undervisning i slöjd eller annat
praktiskt arbete, ville statskontoret ifrågasätta, huruvida icke — i likhet
med vad som skett genom beslut av 1933 års riksdag i en med den
förevarande likartad ekonomisk situation — en reducering av de till
skolorna utgående bidragsbeloppen borde företagas.
Såsom förut erinrats, har i särskild departementspromemoria ifrågasatts
vissa besparingsåtgärder beträffande de allmänna läroverken samt
uttalats, att vad i sådant hänseende yttrats syntes äga motsvarande
tillämpning beträffande bland annat privatläroverken. Skolöverstyrelsen
har med anledning härav anfört i huvudsak följande:
Genom utökning av lär j ungantalet i vissa klasser kunde
icke vinnas någon besparing vid de högre goss- och samskolorna. Beträffande
de högre flickskolorna skulle däremot en höjning av maximielevantalet
i de två högsta klasserna från 30 till 35 medföra en besparing
å anslagsposten till tillfällig löneförbättring med i runt tal 1,600
kronor, och beträffande de enskilda mellanskolorna skulle en dylik höjning
i fråga om elevantalet medföra en besparing å motsvarande anslagspost
av likaledes i runt tal 1,600 kronor.
Genom indragning av medel till delning av vissa klasser vid n y b ö rjarundervisning
i språk m. m. vunnes beträffande nämnda delpost
omkring 300 kronor vid de högre goss- och samskolorna, omkring 1,000
kronor vid de högre flickskolorna och 200 kronor vid de enskilda mellanskolorna.
63
Kungl. Maj:ts proposition Nr lösvad
anginge möjligheten att vinna besparingar genom ökad tjänstgöringsskyldighet,
torde en sådan åtgärd icke rimligtvis böra ifrågasättas
beträffande de enskilda skolorna. Överstyrelsen hade anhållit örn
provisorisk lönereglering för de privatanställda lärarna och visat, att
löneskillnaden mellan dessa och de kommunala läroanstalternas vore
mycket stor, ända till ett par tusen kronor, vid samma tjänstgöring och
samma kompetensfordringar. Den utjämning under en kris, som skulle
kunna beräknas ske genom att dyrtidstilläggen jämförda med de rörliga
tilläggen dels utginge vid smärre indexförändringar, dels stege utan
begränsning, torde vara av mindre betydelse i förhållande till de löneskillnader,
det här gällde. Då de kvarstående privatskolorna utgjorde
endast ett fåtal, torde icke heller den besparing, statsverket kunde påräkna
av en åtgärd av ifrågavarande slag, vara av större betydelse. Det
torde alltså kunna anses billigt, att de enskilda skolornas lärare i det
längsta skonades för att mot betydligt lägre ersättning än övriga prestera
ökad tjänstgöring.
Statskontoret har förutsatt, att den ökning av lärarnas tjänstgöringsskyldighet
med en timme per vecka, som av ämbetsverket tillstyrkts
i fråga om de allmänna läroverken och övriga statliga läroanstalter
ävensom de statsunderstödda kommunala läroanstalterna, jämväl genomfördes
vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna.
Framställningarna örn höjning av anslagen till Stockholms samgymnasium
och Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk finner jag mig redan
av hänsyn till det uppkomna krisläget icke kunna förorda. Jag tillåter
mig, vad angår samgymnasiet, jämväl hänvisa till vad vid anmälan av
motsvarande anslagsfråga för innevarande budgetår yttrades (proposition
252/1939, sid. 32). I motsats till statskontoret anser jag mig däremot
böra tillstyrka höjning av understödet till huslig ekonomi med det
föreslagna jämförelsevis ringa beloppet 300 kronor, då utvidgningen av
den berörda skolans organisation redan skett och skolan bör vara likställd
med övriga samskolor. Anslagsposten till tillfällig löneförbättring
torde med hänsyn till belastningen böra höjas med 15,000 kronor.
Med hänsyn till den ståndpunkt, jag intagit i fråga örn den frivilliga
undervisningen i övningsämnen vid de högre kommunala skolorna, anser
jag mig icke för närvarande böra föreslå någon inskränkning av medelsanvisningen
till undervisning vid privatläroverken i slöjd eller annat
praktiskt ämne.
Vad beträffar frågan om provisorisk avlöningsförbättring åt lärarna
vid de statsunderstödda privatläroverken, vill jag visserligen icke förneka,
att mycket starka skäl tala för en snar förbättring av ifrågavarande
lärares löner. I rådande läge anser jag mig dock icke böra tillstyrka
överstyrelsens i detta hänseende framställda förslag, som för övrigt helst
bör ses i sitt samband med frågan örn statsbidrag till dessa skolor.
Jag vill vid sådant förhållande i varje fall icke för närvarande ifråga -
Departe
mentschefen.
04
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
sätta någon utökning av tjänstgöringsskyldigheten för lärarna vid privatläroverken.
Det bör anmärkas, att tjänstgöringsskyldigheten för dessa
lärare under den senaste krisen utsträcktes från 22—26 till 24—28 veckotimmar
å stadium, motsvarande real- och flickskola, och att löneförmånerna
sedan dess icke förbättrats. Å stadium, motsvarande gymnasium,
skall tjänstgöringsskyldigheten motsvara den, som är föreskriven för lektor
vid högre allmänt läroverk. Om tjänstgöringsskyldigheten för ifrågavarande
lärare vid privatläroverken icke utsträckes, torde den sist anförda
föreskriften (jfr kungörelserna 259/1933 och 270/1939) böra ändras
därhän, att den icke avser den provisoriska utökning av tjänstgöringsskyldigheten
för läroverkslektorerna, som i det föregående tillstyrkts.
I övrigt torde de besparingsåtgärder, jag förordat i fråga örn de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter, böra få motsvarande tillämpning
beträffande privatläroverken. Av överstyrelsens utredning framgår dock,
att förevarande anslag av denna anledning kan sänkas med endast 300
kronor.
Anslaget bör således ökas med (300 -1- 15,000 — 300 =) 15,000 kronor
till i runt tal 554,000 kronor.
Maximiantalet parallellavdelningar vid privatläroverken synes i enlighet
med överstyrelsens förslag böra bestämmas till 146. I övrigt torde
beträffande statsunderstöd för budgetåret 1940/41 till ifrågavarande läroanstalter
gällande bestämmelser böra i huvudsak äga tillämpning, dock
med den ändringen att elevmaximum i stadium, motsvarande flickskolas
två högsta klasser eller realskolas högsta klass, höjes från 30 till 35.
Härvid har förutsatts, att någon utökning av antalet intagningsklasser
icke kommer att ske.
8. Förslagsanslaget till bidrag till högre flickskolor.
På grund av 1927 års beslut om omorganisation av det högre skolväsendet
har detta anslag undergått en successiv minskning. Härförutom
företog 1933 års riksdag av besparingsskäl en sänkning av anslaget
genom nedsättning av de till högre flickskolor utgående grundunderstöden
till högst 4,800 kronor. I fråga örn den nuvarande anslagsposten
till tillfällig löneförbättring bestämdes därjämte utsträckt tjänstgöringsskyldighet
för lärarna och skärpta villkor för uppdelning av klass
i parallellavdelningar (jfr nästföregående punkt). De sålunda i besparingssyfte
meddelade bestämmelserna äro alltjämt i huvudsak gällande.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av
650,000 kronor, disponerat med 111,000 kronor till understöd till högre
flickskolor, med förslagsvis 93,000 kronor till lönetillägg åt lärarinnor,
med förslagsvis 416,000 kronor till tillfällig löneförbättring åt lärare och
lärarinnor samt med 30,000 kronor såsom bidrag till nedbringande av
65
Kungl. Maj:ts proposition Nr 151+.
terminsavgifterna vid vissa högre flickskolor i Stockholm. Sistnämnda
belopp utgår under villkor, att Stockholms stad bidrager med enahanda
belopp på sätt angivits i propositionen nr 252/1939.
Skolöverstyrelsen har föreslagit en sänkning av anslagsposten till
understöd med 30,100 kronor, till lönetillägg med 17,500 kronor och till
tillfällig löneförbättring med 84,000 kronor. Dessa minskningar betingas
av den fortgående ombildningen av högre flickskolor till kommunala
flickskolor m. m. Överstyrelsen har dock härvid räknat med en höjning
med 600 kronor av de ur anslagsposten till understöd utgående anslagsmedlen^
till undervisning i huslig ekonomi. Vidare har överstyrelsen
föreslagit en höjning av anslaget med 184,600 kronor vid bifall till överstyrelsens
under nästföregående punkt] berörda förslag örn provisorisk
avlöningsförbättring åt, lärarpersonalen. Anslaget, som i övrigt skulle
disponeras ''enligt oförändrade grunder och med tillämpning av förutnämnda
restriktiva bestämmelser, skulle alltså för budgetåret 1940/41
höjas med (184,600—30,100—17,500—84,000 =) 53,000 kronor till 703,000
kronor.
Statskontoret har anfört, att ämbetsverket med hänsyn till den nu
rådande situationen icke ansåge sig kunna tillstyrka den av överstyrelsen
föreslagna medelsökningen för undervisning i huslig ekonomi.
Skolöverstyrelsens förslag om höjning av understöden för undervisning
i huslig ekonomi vid tre skolor finner jag mig böra biträda av samma
skäl, som föranlett mig att tillstyrka motsvarande under nästföregående
punkt berörda förslag. Såsom av nämnda punkt framgår, anser jag mig
icke böra ifrågasätta anvisande av medel till provisorisk avlöningsförbättring.
Mot överstyrelsens beräkningar i övrigt har jag intet annat
att erinra, än att anslagsposten till tillfällig löneförbättring, med hänsyn
till vad jag under nästföregående punkt anfört i fråga örn besparingsåtgärder
vid privatläroverk, torde böra utöver den av överstyrelsen
föreslagna sänkningen reduceras med ytterligare i runt tal 2,600 kronor
på grund av den ifrågasatta utökningen av lärjungantalet i vissa klasser
och indragningen av anslagsmedlen till nybörjarundervisning i språk m. m.
Anslaget synes med utgångspunkt härifrån böra bestämmas till (703,000
—184,600—2,600 =) i runt tal 516,000 kronor. I likhet med överstyrelsen
förutsätter jag, att gällande restriktiva bestämmelser beträffande grundunderstöd
till högre flickskolor skola tillämpas även under nästa budgetår.
9. Förslagsanslaget till bidrag till enskilda mellanskolor.
Anslaget, som nu är uppfört nied 77,300 kronor, fördelas med 14,400
kronor till understöd, förslagsvis 8,400 kronor till lönetillägg åt lärarinnor
och förslagsvis 54,500 kronor till tillfällig löneförbättring. I fråga
Bihang till riksdagens protokoll 19//0. 1 sami. Nr 154. 5
Departe
mentschefen.
66
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
orri sistnämnda anslagspost gälla även de under de två närmast föregående
punkterna omnämnda, av 1933 års riksdag beslutade bestämmelserna
rörande uppdelning av klass i parallellavdelningar och utsträckt
tjänstgöringsskyldighet för lärarna.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att ingen annan ändring måtte för
nästa budgetår vidtagas i fråga om förevarande anslag, än att för provisorisk
avlöningsförbättring åt lärarna anvisas 19,500 kronor.
Under hänvisning till vad jag vid behandlingen av anslaget till högre
goss- och samskolor anfört rörande besparingsåtgärder vid privatläroverk
samt rörande provisorisk avlöningsförbättring åt lärare föreslår jag, att
detta anslag på grund av den ifrågasatta utökningen av lärjungantalet
i vissa klasser och indragningen av anslagsmedlen till nybörjarundervisning
i språk m. m. minskas med 1,800 kronor, avseende anslagsposten
till tillfällig löneförbättring, och sålunda uppföres med (77,300 —1,800 =)
75,500 kronor.
10. Förslagsanslaget till understöd till högre folkskolor.
För innevarande budgetår är detta anslag, som nu avser även understöd
at praktiska mellanskolor, uppfört med 3,450,000 kronor. Såsom i
samband med anslaget till kommunala flickskolor omnämnts, ha löneoch
statsbidragsregleringar för högre folkskolor beslutats vid 1938 och
1939 års lagtima riksdagar; den vid sistnämnda riksdag beslutade är av
provisorisk karaktär. Skolöverstyrelsen har — såsom förut anmälts —
föreslagit, att understödet till praktiska mellanskolorna utbrytes till ett
särskilt anslag. Med utgångspunkt från de nu gällande lönebestämmelserna
har överstyrelsen uppskattat kostnaderna för lärarlöner vid de
högre folkskolorna under budgetåret 1940/41 till 2,018,975 kronor och
statsbidraget till 78 procent därav, d. v. s. till 1,574,801 kronor. Efter
frånräknande av dubbla tjänstepensionsavdrag (huvudmansavgift) —
73,782 kronor — har överstyrelsen beräknat anslagsbehovet till 1,501,019
kronor eller, avrundat, till 1,502,000 kronor. Statskontoret har ej funnit
anledning till erinran mot grunderna för överstyrelsens beräkningar.
Sedermera har överstyrelsen i anledning av omförmälda departementspromemoria
utfört beräkningar angående de i promemorian ifrågasatta
besparingsåtgärderna.
Höjning av elevantalet från högst 30 till högst 35 i skolornas
avslutningsklass beräknas medföra en löneminskning av 28,100 kronor,
motsvarande ett statsbidrag av 21,900 kronor. Behovet av lärare med
full tjänstgöring väntas härigenom nedgå med 5.
Beträffande frivillig undervisning i övningsämnen har överstyrelsen
förutsatt, att indragning ej skall ske i fråga örn sådana övnings
-
67
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
ämnen, som äro av särskild vikt för utbildningen i de yrkesbestämda
högre folkskolorna, liksom ej heller av undervisningen i hushållsgöromål
i de fall, då eleverna icke åtnjutit sådan undervisning före sitt inträde
vid skolan. Indragning av undervisningen i övningsämnen för övrigt
samt av undervisningen i hållningsrättande gymnastik skulle medföra
en besparing i löner av 6,900 kronor och i statsbidrag av 5,400 kronor.
Därest grundarvodet till tillsynslärare vid skolor med minst 4
klassavdelningar sänkes från nu utgående 90 kronor till 50 kronor och
motsvarande reduktion vidtoges vid skolor med mindre antal klassavdelningar
skulle, under förutsättning att maximiarvodet icke sänktes,
besparingen för statsverket uppgå till 64O kronor.
Vid de högre folkskolorna är undervisningsskyldigheten, framhåller
överstyrelsen, i medeltal större än 26 ’/2 veckotimmar. Vid många
högre folkskolor läge den vid eller i närheten av maximigränsen. Överstyrelsen
hade granskat förhållandet vid varje skola och därvid undersökt,
vilka besparingar som skulle ha kunnat göras, därest en tjänstgöring
av minst 27 respektive minst 27 ''/s veckotimmar under innevarande
läsår hade fordrats. Det hade visat sig, att vid det förra alternativet
skulle ha inbesparats 6,900 kronor i löner och 5,400 kronor i
statsbidrag.
Ett återkallande av medgivandet att uppdela vissa klassavdelningar
vid undervisning i språk skulle medföra en besparing för statsverket
av 1,500 kronor.
Överstyrelsen har vidare påpekat, att vissa äldre högre folkskolor
funnes, vilkas elevantal vore så lågt, att det kunde vara tveksamt, huruvida
de fortfarande borde uppehållas. Särskilt gällde detta en del
skolor i Skåne, där dessutom avståndet mellan skolorna vore så kort,
att det kunde ifrågasättas, om icke en centralisering av dessa skolor
i någon form borde genomföras. Då undervisningen vid dessa skolor
huvudsakligen uppehölles av ordinarie lärarkrafter, torde en eventuell
rationalisering emellertid icke kunna genomföras omedelbart. Då även
eljest betydande svårigheter torde möta vid genomförandet av en sådan
anordning, hade överstyrelsen hittills icke ansett sig böra vidtaga några
åtgärder, som skulle kunna medföra nedläggandet av dessa skolor, av
vilka några hörde till vårt lands äldsta högre folkskolor. Därest Kungl.
Maj:t emellertid skulle anse, att det nuvarande tidsläget fordrade, att
åtgärder i den nu anförda riktningen vidtoges, vore överstyrelsen givetvis
beredd att med vederbörande folkskolinspektörers medverkan företaga
en utredning i ärendet. Någon besparing av utgifter under budgetåret
1940/41 kunde dock icke påräknas.
Statskontoret har yttrat, att de åtgärder i besparingssyfte, som ansåges
böra ifrågakomma vid de statliga läroanstalterna, självfallet även
borde genomföras vid de statsunderstödda kommunala läroanstalterna.
De besparingsmöjligheter, som av skolöverstyrelsen påvisats föreligga
beträffande vissa högre folkskolor med alltför lågt elevantal, borde enligt
ämbetsverkets mening i största möjliga utsträckning tillvaratagas
så fort ske kunde. I nuvarande läge torde det nämligen icke kunna
försvaras, att en uppenbar och för det allmänna kostsam överorganisation
på något område finge kvarstå längre än vad som vore alldeles
Departe
mentschefen.
68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 15Jt.
ofrånkomligt. Något hinder för att redan vid utgången av innevarande
läsår vidtaga en omorganisation av här avsedda skolor torde icke föreligga
med hänsyn till den lärarna åvilande skyldigheten att underkasta
sig förflyttning.
I det föregående har jag i enlighet med överstyrelsens förslag förutsatt,
att statsunderstödet till praktiska mellanskolor skulle uppföras såsom
ett särskilt förslagsanslag, för nästa budgetår bestämt till 1,700,000
kronor.
Jag har vidare utgått från att den provisoriska löne- och statsbidragsregleringen
fortfarande skall äga giltighet. Mot överstyrelsens anslagsberäkning
har jag i och för sig intet annat att invända än att — såsom
även anmärkts i fråga örn anslaget till kommunala flickskolor — lönerna
för de ordinarie kvinnliga lärarna böra beräknas efter lägre löneklasser
än de av överstyrelsen tillämpade och att belopp, motsvarande huvudmansavgift,
ej bör frånräknas. Vidare bör det rörliga tillägget beräknas
efter procenttalet nio. Med dessa ändringar torde totala lönekostnaden
böra beräknas till 2,035,000 kronor och anslaget till 78 procent därav
eller till i runt tal 1,590,000 kronor.
Från sistnämnda summa böra emellertid dragas de belopp, som bortfalla
på grund av de åtgärder i besparingssyfte, som torde böra genomföras
jämväl för de högre folkskolornas vidkommande. Jag tillstyrker
i sådant hänseende höjning av det högsta elevantalet i vederbörande
avslutningsklasser från 30 till 35, höjning av undervisningsskyldigheten
upp till en medel tjänstgöring vid varje skola av 27 veckotimmar, återkallande
av medgivandet att uppdela vissa klassavdelningar vid språkundervisningen
samt beskärning av tillsynslärarnas arvoden i samma
proportion, som jag förordat beträffande de allmänna läroverken. I anslutning
till överstyrelsens beräkningar uppskattar jag anslagsminskningen
för nästa budgetår vid bifall till vad jag sålunda förordat till i runt
tal 30,000 kronor. Förevarande anslag torde sålunda böra uppföras med
(1,590,000 — 30,000 =) 1,560,000 kronor.
De av mig förordade anslagen till understöd åt högre folkskolor och
praktiska mellanskolor skulle sålunda uppföras med tillhopa (1,700,000 +
+1,560,000 =) 3,260,000 kronor. Då motsvarande anslag för innevarande
budgetår är uppfört med 3,450,000 kronor, skulle alltså uppstå en minskning
med 190,000 kronor.
Med anledning av vad överstyrelsen anfört i fråga om förekomsten
av vissa mindre frekventerade högre folkskolor, vill jag framhålla, att
det synes välbetänkt att företaga en utredning av den art, som av överstyrelsen
angivits. Utredningen torde böra utföras av skolöverstyrelsen
och färdigställas i så god tid, att resultatet kan beaktas vid uppgörandet
av riksstat för budgetåret 1941/42.
Kungl. Majlis proposition Nr 154-
69
11. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Avlöningar.
a) Inledning.
Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Avlöningar är för innevarande
budgetår uppfört med 282,400 kronor, förslagsanslaget till omkostnader
vid samma läroanstalter med 200,500 kronor, tillhopa sålunda 482,900
kronor.
Förslagsanslaget till avlöningar vid vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte är för innevarande budgetår uppfört med 98,700 kronor
och förslagsanslaget till omkostnader med 155,700 kronor, tillhopa alltså
254,400 kronor.
Beträffande nämnda anslags disposition hänvisas till statsliggaren för
budgetåret 1939/40, sid. 530 ff.
Skolöverstyrelsen har i skrivelser den 31 augusti och den 1 december 1939
framlagt anslagsäskanden för ifrågavarande läroanstalter och vårdanstalt,
utmynnande i hemställan, att nämnda avlönings- och omkostnadsanslag
måtte för nästa budgetår uppföras med följande belopp:
Läroanstalterna för blinda:
Avlöningar ...................................... kronor 374,300
Omkostnader ............................. » 157,600
Summa kronor 531,900
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Avlöningar ...................................... kronor 203,600
Omkostnader ............................. » 84,700
Summa kronor 288,300.
Överstyrelsens förslag innebär sålunda, att anslagen till avlöningar och
omkostnader vid läroanstalterna för blinda skulle höjas med tillhopa
(531,900—482,900 —) 49,000 kronor och vid vårdanstalten med tillhopa
(288,300—254,400 =) 33,900 kronor. Förslaget innebär vidare en överflyttning
av vissa kostnader från vederbörande omkostnadsanslag till avlöningsanslagen.
Sagda kostnader avse löner för vårdare och tjänstepersonal; överflyttningen
sammanhänger med att överstyrelsen ifrågasatt lönereglering
för nämnda personal.
Statskontoret, allmänna lönenämnden och riksräkenskapsverket ha avgivit
utlåtanden i anledning av överstyrelsens ifrågavarande framställning.
b) Lönereglering för vårdare och tjänstepersonal.
I gällande omkostnadsstat för läroanstalterna för blinda finnes uppförd
en förslagsvis beräknad delpost å 26,950 kronor till vårdare och tjänstepersonal,
därav 23,450 kronor vid institutet och förskolan för blinda å Tom
-
70
Kungl. Maj:ts proposition Nr 15Juteboda
och 3,500 kronor vid hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor.
Motsvarande delpost i omkostnadsstaten för vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte, benämnd »vårdar- och ekonomipersonal», är uppförd
med förslagsvis 50,000 kronor. Vid hantverksskolan i Kristinehamn för
blinda män, vilken är anordnad såsom externat, finnes ej motsvarande vårdar-
och tjänstepersonal. Däremot finnes vid materialdepån därstädes anställd
viss personal, vilken avlönas av medel, som uppförts under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal; för ändamålet har
beräknats ett belopp av 4,900 kronor.
1. Nuvarande löneförmåner m. m.
Den personal, varom här är fråga, är enligt handlingarna följande (löneförmåner
i kronor inom parentes):
Tomteboda: 1 gårdskarl-eldare (1,700), 1 linneförestånderska (12X72 —
= 864), 7 vårdarinnor, 1 första köksbiträde (12X70 = 840), 1 tvättföreståndarinna,
2 sömmerskor, 1 kokerska (12X68 = 816), 1 husa, 2 tvätterskor,
9 städerskor och 2 köksbiträden (12X67 = 804). Samtliga 28 befattningshavare
åtnjuta ålderstillägg, gårdskarlen-eldaren 4 å 200 kronor om
året och övrig personal 3 ä 4—10 kronor i månaden jämte fri bostad med
värme och lyse (utom den förstnämnde), fri kost, fri tvätt och fri läkarvård.
Alla ha rätt till semester, varierande mellan 21—30 dagar årligen. Arbetstiden
har icke kunnat exakt uppgivas men uppgår enligt skolans rektor till
avsevärt mer än 48 timmar i veckan för samtliga befattningshavare.
Växjö: 1 hushållerska (12X82 = 984), 1 vårdarinna (12X75:30 =
= 903: 60), 1 kokerska (12X71: 55 = 858: 60), 1 städerska och 1 köksbiträde
(12X49 = 588). I angivna löneförmåner ingår oreglerat dyrtidstillägg och
1 förekommande fall intjänade ålderstillägg. Samtliga befattningshavare
åtnjuta därjämte fri bostad och fri kost. Semestern uppgår till 42 dagar
årligen. Tjänstgöringstiden uppgives utgöra cirka 60 timmar i veckan.
Kristinehamn: 1 packmästare, 1 kontorsbiträde (12X140 = 1,680), 1
manligt depåbiträde (12X80 = 960) och 1 kvinnligt depåbiträde (12X60 =
= 720). Ingen av nämnda befattningshavare åtnjuter fri bostad eller fri
kost. Semestern utgör för de två förra 20 dagar, för de två senare 14 respektive
12 dagar. Arbetstiden uppgives till 40—43 timmar i veckan.
Lund: 1 sjuksköterska (12X116 = 1,392), 1 andra husmoder (12X100 =
= 1,200), 1 sjukvårdsbiträde, 1 första slöjdbiträde, 5 nattsköterskor, 10
asylsköterskor, 2 första kokerskor, 1 tvättföreståndarinna, 1 sömmerska
(12X71 = 852), 6 sköterskor å skola och arbetshem, 2 reservsköterskor,
2 andra sömmerskor, 2 andra slöjdbiträden, 1 första tvätterska (12X65 =
= 780), 2 husor, 1 tvätterska, 7 städerskor och 3 köksbiträden (12X59 =
= 708). Samtliga nämnda 49 befattningshavare åtnjuta fri kost och dessutom
(utom sjuksköterskan) fri bostad. Asylsköterskorna åtnjuta dessutom
fri tvätt och fria arbetskläder. Semestern varierar mellan 30 till 15 dagar.
Arbetstiden utgör 48 å 50 timmar i veckan. För innevarande eldningssäsong
är dessutom anställd 1 trädgårdsbiträde-eldare mot en månadslön av 160
kronor.
71
Kungl. Marits ''proposition Nr 154.
Beträffande blindinstitutet å Tomteboda har rektor, tillika inspektör för
blindundervisningen, anfört, att det hittills varit möjligt att med dessa avlöningsvillkor
erhålla erforderlig personal, men numera förelåge härvidlag
stora svårigheter. Avlöningarna vid anstalterna inom Stockholms stad vore
långt större. Så vore ock förhållandet vid de nyligen i närheten av blindinstitutet
uppförda institutionerna: vanföreanstalten, radiumhemmet, karolinska
sjukhuset m. fl. Följden härav vore, att så snart platser vid dessa inrättningar
bleve lediga, sökte sig institutets personal till dessa. Sedan de
blivit vana vid arbetet vid institutet, mötte dem inga svårigheter att erhålla
plats vid någon av de andra anstalterna. Som jämförelse kunde nämnas, att
personalen inom den lägst avlönade gruppen vid psykiatriska sjukhuset hade
en begynnelselön av över 80 kronor per månad, vid vanföreanstalten 100
kronor, vid radiumhemmet 95 kronor och vid Stockholms stads inrättningar
över 100 kronor per månad. Härtill komme ålderstillägg och samma naturaförmåner
som vid Tomteboda.
För att i någon mån kunna tävla med andra anstalter om lämplig arbetskraft
vore det nödvändigt, att avlöningarna vid institutet och förskolan underginge
en lämplig förhöjning, detta så mycket mer som arbetet bland de
blinda torde vara mera påkostande och därför mindre eftersökt än vid andra
inrättningar.
Jämväl vad hantverksskolan i Växjö anginge, yttrar inspektören, vore en
höjning av lönerna av behovet starkt påkallad. De nuvarande lönerna vore
avsevärt lägre än de löner, som utbetalades till motsvarande befattningshavare
vid det närbelägna av staten upprättade S:t Sigfrids sjukhus. Att
två intill varandra belägna statsanstalter hade vitt skilda avlöningsbestämmelser
vore till stort förfång för den av anstalterna, som betalade de lägre
lönerna.
Styrelsen för hantverksskolan i Kristinehamn har på grund av de låga
lönerna för depåpersonalen anhållit örn medel till löneförhöjningar.
Vidkommande vårdanstalten i Lund har inspektören framhållit, att denna
anstalt med sina blinda och därtill dövstumma, sinnesslöa, vanföra och
epileptiker eller sinnessjuka hade ett övermåttan svårhanterligt klientel,
varför svårigheterna att där erhålla personal, som i längden ville utföra det
uppoffrande arbetet, vore mer än vanligt stora.
Sammanfattnmgsvis har inspektören yttrat, att gällande lönebestämmelser
vid blindskolorna ej motsvarade de avlöningar, som för närvarande
utginge till personal vid andra statliga och kommunala verk och inrättningar.
Under sista tiden hade allt större svårigheter gjort sig gällande vid
anställandet av för dessa skolor lämplig personal.
2. Föreliggande förslag.
I skrivelse till skolöverstyrelsen den 30 juni 1939 har inspektören jör
blindundervisningen upplyst, att civilförvaltningens personalförbund till
72
Kungl. Maj.ts proposition Nr 154-
direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda ingivit en
framställning om reglering av den vid institutet och förskolan anställda
icke-ordinarie vårdar- och tjänstepersonalens löne- och anställningsvillkor
genom kollektivavtal. Inspektören har med anledning därav efter samråd
med rektorerna vid landets övriga blindanstalter upprättat ett preliminärt
förslag till kollektivavtal mellan blindanstalternas styrelser och anstalternas
icke-ordinarie personal, vilket inspektören överlämnat till överstyrelsen med
hemställan, att överstyrelsen måtte efter förhandlingar med civilstatens personalförbund
framlägga förslag till kollektivavtal mellan sistnämnda styrelser
och personal.
Inspektören erinrar, att personalförbundet tidigare hemställt om kollektivavtal
för motsvarande personal vid dövstumskolorna och att överstyrelsen
efter förhandlingar med förbundet upprättat förslag till sådant avtal.
I förbundets framställning till institutets direktion hade hemställts, att till
grund för förhandlingarna måtte läggas det upprättade förslaget till avtal
för dövstumskolornas personal. Det av inspektören uppgjorda förslaget
bygger i stort sett på nämnda avtalsförslag för dövstumskolorna.
Såsom framgår av vad i det följande yttras, ingingos sedermera kollektivavtal
mellan dövstumskolstyrelserna och personalförbundet, med tillämpning
för tiden den 1 juli 1939—den 30 juni 1941, i överensstämmelse med
det uppgjorda förslaget. Genom beslut den 29 september 1939 ställde Kungl.
Majit erforderliga medel till förfogande.
Skolöverstyrelsen har nu efter förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund
genom dess ordförande upprättat ett förslag till kollektivavtal
för vid blindanstalterna anställda icke-ordinarie befattningshavare, vilket
finnes bifogat handlingarna i ärendet.
Enligt förslagets ordalydelse skulle avtalet reglera arbets- och lönevillkoren
för den personal, för vilken arbets- och löneförhållandena icke blivit
fastställda genom av Kungl. Majit efter riksdagens beslut utfärdade avlöningsreglementen
eller andra bestämmelser.
Arbetstiden skulle utgöra 208 timmar för månad om 30 dagar.
Avlöningsförmånerna skulle utgå enligt särskild löneplan, omfattande
17 s. k. lönegrupper, vardera indelad i 5 löneklasser. Lönebeloppen
skulle vara dyrortsgrupperade enligt ortsgrupperna A—I och angivas såsom
månadslöner. Lägsta lönebeloppet å A-ort skulle utgöra 106 kronor 50 öre,
högsta lönebeloppet i samma ortsgrupp 274 kronor 25 öre. Motsvarande belopp
å I-ort skulle utgöra 138 kronor 50 öre respektive 366 kronor 25 öre.
Den lönegrupp, till vilken befattning vore att hänföra, skulle angivas i en
vid avtalet fogad tjänsteförteckning. Löneklassuppflyttning skulle
kunna ske efter tre års tjänstgöring inom vederbörande löneklass.
Semestertiden skulle utgöra 20 dagar, intill dess befattningshavaren
fyllt 40 år, därefter 30 dagar. Vid behörigen styrkt sjukdom, som ej
vore att hänföra till olycksfall i arbete, skulle befattningshavaren äga åtnjuta
full lön under högst 30 dagar under ett och samma kalenderår, % av
lönen under därpå följande två månader och hälften av lönen under följan
-
73
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154■
de tre månader. Under ledighet till följd av olycksfall i arbete o. d. skulle
full lön utgå. Läkarvården skulle vara fri. Särskild ersättning skulle utgå
vid fullgörande av åligganden, som ankomme på befattningshavare med
högre löneställning.
Befattningshavare skulle vara skyldig bebo anvisad tjänst e b ostad
mot löneavdrag med belopp, som skulle bestämmas i enlighet med
ett i särskild bilaga till avtalet fastställt värde. På enahanda sätt skulle
värdet av fri kost och fri tvätt fastställas.
De vid avtalets ikraftträdande anställda, som åtnjöte bättre villkor än
som stipulerades i avtalet, skulle bibehållas vid desamma.
Avtalet skulle träda i kraft den 1 juli 1940 och gälla till och med den 30
juni 1941. Uppsades icke avtalet senast tre månader före sistnämnda dag,
skulle giltighetstiden förlängas ytterligare ett år.
Förslaget överensstämmer, framhåller överstyrelsen, i huvudsak med det
för motsvarande personal vid statens läroanstalter för dövstumma träffade
avtalet. De föreslagna löneskalorna vore desamma, likaså de i olika dyrortsgrupper
föreslagna avdragen för naturaförmåner, och de båda avtalens
bestämmelser i övrigt sammanfölle i sak.
Det uppgjorda förslaget till kollektivavtal vore, yttrar överstyrelsen, godkänt
av civilförvaltningens personalförbund, dock under förutsättning, att
detsamma i oförändrat skick godtoges av även blindanstalternas styrelser.
I sina yttranden över förslaget hade direktionen över institutet och förskolan
för blinda samt styrelserna för de båda hantverksskolorna för blinda
uttalat vissa önskemål. Det av civilförvaltningens personalförbund uppställda
villkoret, att avtalet i oförändrat skick skulle godtagas av även
blindanstalternas styrelser, torde dock få anses uppfyllt beträffande läroanstalterna
för blinda. Styrelsen för vårdanstalten i Lund gjorde däremot
i sitt yttrande bestämda yrkanden av sådan art, att ovannämnda villkor
knappast kunde anses uppfyllt. Denna styrelse upplyste även, att vårdanstaltens
ifrågavarande personal vore ansluten till svenska sjukhuspersonalförbundet.
Enligt vad överstyrelsen hade sig bekant, påginge undersökningar,
örn icke vårdanstaltens personal kunde ansluta sig till civilförvaltningens
personalförbund. Vid sådant förhållande och då de av vårdanstaltens
styrelse ifrågasatta ändringarna i avtalet icke torde nämnvärt påverka
anslagsbehovet för denna anstalt, utginge överstyrelsen i det följande vid
beräkningen av detta anslagsbehov från att det föreliggande förslaget till
kollektivavtal komme att bli antaget även för vårdanstaltens del.
För egen del hade överstyrelsen intet att erinra mot nämnda förslag.
Den i kollektivavtalet förutsatta regleringen av arbetstiden till 48 timmar
i veckan medförde behov av sex nya befattningshavare, nämligen vid
institutet och förskolan för blinda 2 vårdarinnor, 1 tvätterska tillika städerska
och 1 köksbiträde, vid hantverksskolan för blinda kvinnor 1 tvätterska
och vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte 1 kokerska. I
I fråga örn beräkningen av anslagsbehovet för avlöningar till samtliga de
befattningshavare, för vilka kollektivavtal nu ifrågasatts, ville överstyrelsen
framhålla, att anslag till dessa avlöningar hittills varit så gott som ute
-
74
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
slutande förslagsvis beräknade. Antalet befattningshavare, som berördes
av avtalet, överstege 90, och av dessa hade endast de fyra vid Kristinehamnsskolan
anställda avlönats från anslag, som icke fått överskridas. Med
hänsyn härtill och svårigheterna att redan nu i alla hänseenden överblicka
de konsekvenser, kollektivavtalets tillämpning kunde medföra i olika avseenden,
syntes det angeläget, att anslagsbehovet icke beräknades alltför
knappt. En annan synpunkt, som vid anslagets beräkning syntes böra tillmätas
betydelse, vore önskvärdheten av att icke anslaget varje år skulle
behöva omräknas av sådan anledning som att en eller flera befattningshavare
under följande år beräknades komma att bli berättigade till ytterligare
ett ålderstillägg, eller att utgifterna för ålderstillägg minskades* i anledning
av äldre befattningshavares avgång och ersättande med ny.
I föreliggande förslag till kollektivavtal hade löneförmånerna i stor utsträckning
bestämts efter grunder liknande dem, vilka tillämpades beträffande
tjänstemän med enligt civila icke-ordinariereglementet reglerade löner.
Sålunda ägde ifrågavarande personal enligt kollektivavtalet rätt till sådana
löneförmåner som efter viss tids tjänstgöring inträdande avlöningsförhöjning,
att vid sjukdom, olycksfall i tjänsten m. m. i viss utsträckning
uppbära lön, fri läkarvård m. m., allt förmåner, som kunde föranleda kostnader
för staten, vilka icke i förväg kunde beräknas, varför de lämpligen
borde bestridas ur förslagsvis beräknad post. Vid beräkningen av anslagsbehovet
syntes det därför önskvärt, att liknande grunder tillämpades som
vid beräkningen av anslag till befattningshavare med enligt civila ickeordinariereglementet
reglerade löner. Överstyrelsen hade därför vid beräkningen
av avlöningskostnaderna för vårdare och tjänstepersonal vid
läroanstalterna för blinda samt för vårdar- och ekonomipersonal vid vårdanstalten
i Lund uppdelat anslagsposten till avlöningar till nämnda befattningshavare
på en post till grundavlöningar m. m., som ej syntes böra
få överskridas, och en post till avlöningsförhöjningar m. m., som borde
betecknas förslagsvis. Ur förstnämnda post borde lämpligen bestridas kostnader
av motsvarande slag, som beträffande icke-ordinarie tjänstemän
med enligt civila icke-ordinariereglementet reglerade löner utginge ur den
under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal uppförda
delposten till grundavlöningar m. m., och ur sistnämnda post kostnader,
motsvarande dem, som plägade bestridas ur under nyssnämnda anslagspost
uppförd delpost till avlöningsförhöjningar m. m.
^ id beräkningen av posterna till grundavlöningar m. m. hade överstyrelsen
räknat med lönerna i lägsta löneklassen till ifrågavarande befattningshavare
samt ersättning till semestervikarier, beräknade efter 30 dagars
semester för varje befattningshavare. Den marginal, som uppstode på
grund av att en del av befattningshavarna endast hade 20 dagars semester,
torde kunna anses tillräcklig för bestridande av kostnader för övertidsersättning
och tillfälligt arbetsbiträde m. m. På grund av under hand inhämtade
upplysningar hade överstyrelsen beträffande institutet och förskolan
endast räknat med hälften av vad som enligt ovan skulle beräknats
till semestervikarier, och för hantverksskolan i Växjö hade intet belopp
beräknats för detta ändamål. Personlig lönefyllnad till nu anställda
befattningshavare, som enligt kollektivavtalet skulle få sänkta löner, torde
böra bestridas ur grundavlöningspost. Posterna till avlöningsförhöjningar
m. m. hade beräknats till hälften av högsta möjliga avlöningsförhöjningar.
Kollektivavtalets genomförande medförde, att därav berörda befattnings -
75
Kungl. Maj:ts proposition Nr loij.
havare framdeles skulle lämna ersättning för bostad med värme och lyse,
kost och tvätt. Ersättningen för bostad borde inlevereras till byggnadsstyrelsen,
varemot ersättning för värme, lyse, kost och tvätt borde redovisas
som inkomst å vederbörande anstalters omkostnadsstater.
De avlöningskostnader, som med tillämpning av nämnda grunder borde
upptagas under en särskild anslagspost i vederbörande avlöningsstater,
har överstyrelsen beräknat sålunda:
Läroanstalterna för blinda:
Anslagspost |
Institutet och förskolan för blinda kronor |
Hantverks-skolan för blinda män kronor |
Hantverks-skolan för blinda kvinnor kronor |
Summa kronor |
Avlöningar till vårdare och tjänste-personal : a. Grundavlöningar m. m..... |
64,650 |
9,200 |
9,450 |
83,300 |
b. Avlöningsförhöjningar m. m., |
5,950 |
1,000 |
850 |
7,800 |
Summa kronor |
70,600 |
10,200 |
10,300 |
91,100 |
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Avlöningar till vårdar- och ekonomipersonal:
a. Grundavlöningar m. m..............................kronor 96,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis.................... * 8,000
Summa kronor 104,000.
Med sistnämnda belopp, 104,000 kronor, bör avlöningsanslaget vid vårdanstalten
höjas vid bifall till överstyrelsens förslag. Beträffande avlöningsanslaget
vid läroanstalterna för blinda bör anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal minskas med de nuvarande kostnaderna, 4,900
kronor, för den personal vid hantverksskolan i Kristinehamn, som skulle
beröras av kollektivavtalet; anslaget i sin helhet bör alltså höjas med
(91,100 — 4,900 =) 86,200 kronor.
Å andra sidan böra vederbörande omkostnadsstater minskas
dels med de nu i dessa anslag ingående avlöningsmedlen för ifrågavarande
personal, dels ock med de belopp, vartill av personalen erlagda ersättningar
för värme och lyse, kost samt tvätt kunna beräknas. En viss utgiftsökning
inträder dock även på grund av att den föreslagna arbetstidsregleringen
medför behov av ny personal. Enligt överstyrelsens beräkningar, beträffande
vilkas detaljer hänvisas till handlingarna i ärendet, skulle minskningarna å
omkostnadsanslagen komma att uppgå till följande belopp:
76
Kungl. Maj:ts proposition Nr I0J+.
Läroanstalterna för blinda:
Överflyttning av avlöningsmedel....................kronor 26,950
Ökad ersättning för värme, lyse och tvätt.............. » 2,300
’ 1 kost...................... » 16,450 kronor 45.700
Ökade utgifter för kosthållet.............................. » 2,650
Summa minskning kronor 43,050.
Vårdanstalten i Lund:
Överflyttning av avlöningsmedel....................kronor 50,000
Ökad ersättning för värme och lyse.................. » 1,700
’ 1 » kost........................ > 19,700
’ tvätt...................... i»500 kronor 72,900
Ökade utgifter för kosthållet.............................. j 400
Summa minskning kronor 72,500.
Till byggnadsstyrelsen såsom förvaltare av statens allmänna fastighetsfond
skulle därjämte inlevereras erlagda ersättningar för bostad, beräknade
till 12,200 kronor vid läroanstalterna för blinda och 18,750 kronor vid vårdanstalten
i Lund.
Merkostnaderna för statsverket vid bifall till överstyrelsens
förslag skulle alltså beträffande läroanstalterna för blinda bli
(86,200 — 43,050 — 12,200 =) 30,950 kronor och beträffande vårdanstalten
(104,000 — 72,500 — 13,750 =) i runt tal 17,750, eller tillhopa 48,700
kronor.
3. Myndigheternas yttranden.
Allmänna lönenämnden har erinrat, att de i kollektivavtalsförslaget intagna
bestämmelserna i allt väsentligt anslöte sig till det gällande kollektivavtalet
för motsvarande personal vid dövstumskolorna. Sålunda vore avlöningsbeloppen
i löneplanen desamma. De för de särskilda dyrortsgrupperna
föreslagna avdragen för naturaförmåner sammanfölle, och de övriga bestämmelserna
överensstämde såväl i sakligt som — med ett par undantag — i
formellt hänseende.
De avvikelser, som sålunda förelåge, yttrar lönenämnden vidare, torde
vara föranledda av vissa av de erinringar, lönenämnden efter granskning
av kollektivavtalet för dövstumskolorna framställt i sitt i ämnet avgivna
utlåtande. Såsom därav framginge, hade lönenämnden funnit anledning
till erinringar i åtskilliga hänseenden mot de i sistnämnda avtal intagna
föreskrifterna. Sålunda hade lönenämnden i fråga örn lönebeloppen och
befattningshavarnas lönegruppering framhållit, att avsikten, enligt vad
lönenämnden inhämtat, vore att vid avtalstidens utgång till ny behandling
upptaga frågan om vissa befattningshavares inplacering i högre lönegrupper.
De beräknade avlöningskostnaderna skulle således, därest överenskommelse
i sådan riktning träffades, komma att ytterligare ökas. Lönenämnden
hade vidare ansett sig böra särskilt framhålla, att de i avtalet
intagna bestämmelserna rörande semester, avlöning under ledighet för
styrkt sjukdom samt läkar- och sjukhusvård i åtskilliga avseenden vore
förmånligare än de bestämmelser, som i motsvarande hänseenden gällde
77
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
såväl enligt civila icke-ordinariereglementet i vad anginge extra tjänstemän
samt extra ordinarie tjänstemän i de lägre lönegraderna som enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1939 angående avlöningsföreskrifter för
extra ordinarie kvinnliga ekonomister av 3 och 4 klass vid statens sinnessjukhus.
Jämväl hade erinrats, att nämnda avtal i vissa hänseenden vore
förmånligare än vad som gällde för exempelvis motsvarande personal enligt
mellan försvarsväsendets centrala förvaltningsmyndigheter och försvarsverkens
civila personals förbund träffade kollektivavtal och därtill
hörande specialavtal.
Vad lönenämnden sålunda anfört vore i full utsträckning tillämpligt
även å nu föreliggande avtalsförslag.
I detta sammanhang ville lönenämnden erinra, att enligt avtalsförslaget
kollektivavtal för ifrågavarande personal vore avsett att träffas mellan
direktionen respektive styrelserna för blindanstalterna å ena sidan och
civilförvaltningens personalförbund å andra sidan. Såsom regel inginges
emellertid kollektivavtal för statens räkning mellan vederbörande centrala
förvaltningsmyndighet och personalorganisationen. Med hänsyn härtill ansåge
lönenämnden, att eventuellt blivande kollektivavtal för personalen
vid ifrågavarande anstalter borde avslutas mellan skolöverstyrelsen —
givetvis efter samråd med vederbörande anstalts direktion respektive styrelse
— och vederbörande personalförbund.
Liksom i sitt förberörda utlåtande funne lönenämnden även beträffande
nu föreliggande förslag till kollektivavtal anledning framhålla, att de föreslagna
föreskrifterna givits ett innehåll, som i åtskilliga hänseenden avveke
från de principer, vilka eljest kommit till uttryck vid meddelandet
av avlöningsföreskrifter för jämförlig personal inom andra förvaltningsområden.
Härtill komme, att även i fråga örn bestämmelsernas formella avfattning
erinringar vore att framställa.
Därest emellertid särskilda skäl ansåges föreligga för att ifrågavarande
personals anställnings- och avlöningsförhållanden reglerades enligt de föreslagna
grunderna och sålunda bringades till överensstämmelse med vad som
i samma hänseende nu gällde för motsvarande personal vid dövstumskolorna,
förutsatte lönenämnden, att såväl detta avtal som det för personalen
vid dövstumskolorna nu gällande endast komme att avse tiden intill den
1 juli 1941. I fråga om förandet av de förhandlingar rörande nytt avtal,
som därvid syntes bli erforderliga, ville lönenämnden erinra örn att nämnden
i sitt ovannämnda utlåtande ansett sig böra framhålla, att företrädandet
av statens intressen vid förhandlingar örn kollektivavtal krävde
en betydande förfarenhet på detta område. För detta ändamål syntes åtgärder
böra vidtagas i syfte att bereda statlig myndighet, som föranletts
att träda i förhandlingar örn träffande av kollektivavtal, möjlighet att
kunna anlita av Kungl. Maj:t utsedd person med sakkunskap i frågor
rörande kollektivavtal såsom biträde vid dylika förhandlingar.
Lönenämnden har vidare framställt åtskilliga detalj erinringar mot det
föreliggande avtalsförslaget, beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna
i ärendet. En ledamot av nämnden har anfört, att han för sin del
icke funnit anledning till erinran mot förslaget.
Statskontoret har förklarat sig icke lia något att i och för sig erinra mot
att ifrågavarande personalgrupper finge sina löneförmåner reglerade genom
kollektivavtal. Beträffande innehållet i det föreliggande, på kollektivavtalet
för dövstumskolorna byggda förslaget har statskontoret förklarat sig finna
78
Kungl. Maj:ts proposition Nr lägden
stegring av utgifterna för ifrågavarande personal, som skulle inträda,
därest en lönereglering genomfördes i enlighet med det föreslagna kollektivavtalets
bestämmelser, påfallande kraftig. Statskontoret har vidare erinrat
örn sitt utlåtande över nämnda avtal, vari ämbetsverket bland annat
anfört:
Då en granskning av avtalet gåve vid handen, att dövstumskolornas
vårdar- och tjänstepersonal i åtskilliga avseenden skulle erhålla en förmånligare
ställning än motsvarande extra ordinarie och extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen, kunde statskontoret icke tillstyrka, att
avtalet oförändrat lades till grund för bestämmandet av löneförhållandena
för personalen i fråga.
Så till exempel syntes föreskrifterna om löneklassuppflyttning böra utformas
i nära överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementena.
Även syntes stadgandet örn vikariatsersättning böra underkastas
en liknande överarbetning, därest sådan ersättning överhuvud ansåges
böra förekomma för ifrågavarande personal. Vid behörigen styrkt
sjukdom borde givetvis icke utgå full lön under 30 dagar, då liknande förmån
medgivits extra ordinarie tjänstemän under allenast sju dagar av ett
och samma kalenderår.
Vad vidare anginge de föreslagna värdena å naturaförmåner, ville statskontoret
fästa uppmärksamheten vid vad som i sådant avseende gällde
för folk- och småskollärare enligt kungörelsen nr 868/1937. En avsevärd
ökning av värdet av dessa förmåner å de dyrare orterna i förhållande till
vad som föreslagits syntes nödvändig, därest den behållna nettolönen skulle
bli likvärdig å de olika orterna.
Slutligen ville statskontoret ifrågasätta, om icke med hänsyn till önskvärdheten
av såvitt möjligt likformiga bestämmelser i de kollektivavtal,
som kunde komma att avslutas av statliga myndigheter, överenskommelse
borde — på sätt skett beträffande städningsarbetet hos myndigheter och
institutioner — träffas rörande ett normerande kollektivavtal.
Statskontoret ville i anslutning till det sålunda anförda framhålla angelägenheten
av att sådana bestämmelser meddelades, som närmare reglerade
frågan örn rätten för vederbörande myndigheter att genom kollektivavtal
eller eljest fastställa avlöningsförmånerna för den icke-ordinarie personal,
varom här vore fråga. I detta avseende kunde nämligen erinras, att
vederbörande ämbetsverk för närvarande syntes vara oförhindrade att
efter eget gottfinnande bestämma avlöningsförmånerna för den i 57 §
civila icke-ordinariereglementet avsedda personalen. Ämbetsverket hade i
ett den 16 december 1939 avgivet utlåtande angående en av allmänna lönenämnden
gjord framställning om särskilda föreskrifter rörande ersättning
till vissa vikarier hemställt örn en närmare reglering av avlöningsförmånerna
för de befattningshavare, som avsåges i 57 § civila icke-ordinariereglementet.
Med hänsyn till att bland dessa befattningshavare funnes
åtskilliga grupper, för vilka kollektivavtal kunde tänkas ifrågakomma,
borde enligt ämbetsverkets mening vid den blivande utredningen rörande
nya bestämmelser särskild uppmärksamhet ägnas frågan, i vilken utsträckning
dylika avtal borde förekomma samt även spörsmålet örn vilken myndighet,
som skulle äga att ingå dylika avtal.
79
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
Då det för blindanstalterna föreslagna kollektivavtalet icke skulle tilllämpas
förrän från och med den 1 juli 1940, utginge statskontoret ifrån
att innan dess resultatet av den utav statskontoret förordade utredningen
skulle föreligga.
Överstyrelsens förslag örn sättet för anvisande av avlöningsmedel till
avlönande av kollektivanställd personal syntes statskontoret vara värt
beaktande. Hinder syntes icke böra möta mot att i avlöningsstaterna en
särskild anslagspost anvisades till grundavlöningar åt ifrågavarande personal
och en särskild förslagsvis beräknad post till avlöningsförhöjningar m. m.
åt samma personal. Ämbetsverket utginge emellertid ifrån, att jämväl detta
spörsmål komme att bli föremål för närmare övervägande i samband med
nämnda utredning angående avlöningsbestämmelserna för den icke-ordinarie
personalen.
I övrigt hade överstyrelsens förevarande framställning icke givit statskontoret
anledning till särskilt uttalande.
Riksräkenskapsverket har förordat, att, på sätt skolöverstyrelsen föreslagit,
en anslagspost »Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal» införes
i avlöningsstaten för läroanstalterna för blinda, respektive vårdanstalten i
Lund. Posterna borde, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, anvisas förslagsvis
samt maximeras av Kungl. Majit.
Vid bedömandet av den förevarande frågan måste först övervägas, vilken
form en reglering av löne- och anställningsförhållandena för ifrågavarande
personal bör erhålla. Det må erinras, att i viss mån motsvarande
personal vid sinnessjukhusen innehava ställning såsom extra ordinarie
tjänstemän nied avlöning enligt en av Kungl. Majit fastställd löneplan.
Detsamma blir förhållandet vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
vid bifall till det förslag örn den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalens
vid nämnda sjukhus avlöning m. m., som framlagts i särskild
proposition till årets riksdag. För egen del är jag icke beredd att nu taga
ställning till frågan, om och i vad mån den sålunda vid sinnessjukhusen
tillämpade ordningen bör ytterligare utsträckas. Efter samråd med finansministern
har jag kommit till den uppfattningen, att detta spörsmål bör,
när omständigheterna så medgiva, upptagas till närmare utredning, därvid
jämväl bör prövas vilka myndigheter, som skola äga ingå kollektivavtal
beträffande personal, som icke erhåller tjänstemannaställning.
I avbidan på nyss berörda utredning torde provisoriska lönebestämmelser
böra meddelas för den nu ifrågavarande personalen vid blindanstalterna.
Att en viss förbättrad löneställning härvid bör beredas personalen synes
mig påkallat. Utan att därmed slutlig ståndpunkt får anses ha tagits till
frågan, huruvida lönebeloppen böra höjas i den utsträckning varom här
Departe
mentschefen.
80
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr loff.
är fråga, synes det i ärendets nuvarande läge nödvändigt att för provisorietiden
i stort sett godtaga den föreslagna höjningen. Detta ställningstagande
innebär tillika, att bruttolöneprincipen skall tillämpas. Det torde
böra ankomma på skolöverstyrelsen att meddela de provisoriska lönebestämmelserna.
I fråga om bestämmelsernas närmare innehåll utgår jag
från, att de av statskontoret och allmänna lönenämnden framställda erinringarna
komma att beaktas av överstyrelsen.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, kunna merkostnaderna
för statsverket vid bifall till den ifrågasatta löneregleringen beräknas till
i runt tal 48,700 kronor. Merutgifterna å anslagen till löner och omkostnader
vid förevarande anstalter uppgå dock till icke oväsentligt högre belopp,
nämligen omkring 75,000 kronor, vilket sammanhänger med att av
personalen erlagda ersättningar för tjänstebostäder, på sätt överstyrelsen
förutsatt, torde böra tillgodoföras byggnadsstyrelsens delfond av statens
allmänna fastighetsfond och alltså icke avräknas å de nu nämnda anslagen.
Överstyrelsens förslag örn överflyttning av löneutgifterna för ifrågavarande
vårdar- och tjänstepersonal från omkostnads- till avlöningsanslagen
har tillstyrkts av statskontoret och riksräkenskapsverket. För egen del finner
jag goda skäl tala för förslaget och förordar detsamma. Nämnda myndigheter
ha även tillstyrkt förslaget örn lönekostnadernas uppförande å
avlöningsstaten under en särskild anslagspost, varvid de dock torde ha
utgått ifrån att kollektivavtal skulle komma till stånd. Förslaget torde
emellertid vara att förorda även örn lönebestämmelserna, på sätt jag förutsatt,
meddelas i annan ordning, varför jag för egen del ansluter mig
därtill.
Jag återkommer i det följande till löneregleringens inverkan på de särskilda
därav berörda avlönings- och omkostnadsanslagen.
c) Anslagsberäkningar.
Överstyrelsens förslag rörande lönereglering för vårdare och tjänstepersonal
och om lönekostnadernas överflyttande i samband därmed från omkostnadsanslaget
har förut berörts. Härutöver har överstyrelsen anfört
bland annat:
Direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda hade —
med åberopande av från rektor vid institutet, tillika inspektör för blindundervisningen,
till direktionen ingiven skrivelse — hemställt, att en i avlöningsstaten
för läroanstalterna för blinda från och med budgetåret
1938/39 uppförd extra lärarbefattning i kunskapsämne vid institutet måtte
förändras till extra ordinarie. Då av verkställd beräkning av elevantalet
vid institutet under de närmaste åren syntes framgå, att nämnda befattning
även framdeles torde komma att bliva erforderlig, tillstyrkte överstyrelsen
framställningen.
81
Kungl. Maj:ts proposition Nr 1-5/+.
Statskontoret har framhållit, att enligt dess mening ytterligare erfarenhet
borde avvaktas, innan befattningen i fråga erhölle extra ordinarie karaktär.
I den förut berörda departementspromemorian förutsattes, att utredning
borde ske, huruvida icke de däri antydda besparingsåtgärderna borde
utsträckas jämväl till läroanstalterna för blinda och vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte. Överstyrelsen har i anledning härav anfört
i huvudsak följande:
Antalet lärjungar per klasssavdelning vid dessa
läroanstalter måste av naturliga skäl hållas relativt lågt. Sålunda borde
i läroanstalter för blinda elevantalet, vare sig det gällde teoretisk eller
praktisk undervisning, i regel icke överstiga 15. I flera klasser vid institutet
och förskolan å Tomteboda vore det emellertid avsevärt större. Vid
de båda hantverksskolorna i Kristinehamn och Växjö, som vardera hade
tre arbetsavdelningar, uppginge elevantalet i var och en av dem visserligen
icke fullt till nämnda maximum, men en sammanslagning till endast två
avdelningar måste i varje fall anses utesluten, frånsett att innehavarna av
lärarbefattningarna vore ordinarie. Vid vårdanstalten i Lund hade elevantalet
sedan år 1922 ökats från 81 till 117, medan lärarpersonalens antal
samtidigt minskats från 13 till 9. En ytterligare reducering av lärarkrafternas
antal vid denna anstalt med dess synnerligen krävande undervisningsteknik
kunde ej påräknas.
För undervisning i musik vore vid institutet å Tomteboda
anställda en ordinarie och en extra ordinarie lärare samt en timlärare, och
vid förskolan funnes en timlärare i sång. De båda timlärarna hade en tjänstgöring
av fyra veckotimmar vardera. Vid hantverksskolan i Kristinehamn
meddelades sedan läsåret 1937/38 frivillig undervisning i instrumentalmusik
och sång med 15 timmar per arbetsår, och vid hantverksskolan i
Växjö undervisades av en timlärarinna i sång en timme i veckan. Vid vårdanstalten
i Lund inginge sångundervisningen i en av de ordinarie lärarinnornas
tjänstgöring. Musik- och sångundervisning utgjorde för de blinda
eleverna ett av de viktigaste glädjemomenten och avsåge i vissa fall verklig
utbildning för blivande verksamhet på området.
Vad slutligen anginge frågan örn tillfällig höjning av lärarnas
tjänstgöringsskyldighet, kunde följande framhållas. Antalet
undervisningstimmar per vecka för ämneslärare vore vid Tomteboda innevarande
läsår bestämt till 27, vartill bomme 10 timmar för tillsyn över
eleverna, tillhopa sålunda 37 veckotimmar. Motsvarande tjänstgöringsskyldighet
vore för manlig arbetslärare 46 och för kvinnlig arbetslärare 41 veckotimmar.
Vid hantverksskolorna utgjorde arbetslärares tjänstgöringstid
40 veckotimmar förutom tillsyn. Vid vårdanstalten i Lund undervisade
lärarinna i kunskapsämne 29 och slöjdlärarinna 31 veckotimmar, vartill
komme för var och en omkring 4 timmars tillsyn över eleverna jämte vakttjänstgöring
var sjätte söndag samt tre veckor årligen under ferierna.
Av det anförda torde framgå, yttrar överstyrelsen till sist, att besparingar
för statsverket genom utökning av klassernas elevantal, inskränkning
i musikundervisningen eller höjning av lärarnas tjänstgöringsskyldig
Bihang
lill riksdagens ''protokoll 19//0. 1 sami. Nr 154.
6
Departe
mentschefen.
82 Kungl. Maj:ts proposition Nr lös
het
vid läroanstalter för blinda samt vårdanstalten i Lund icke skäligen
kunde förordas.
Statskontoret har lämnat vad sålunda anförts utan erinran.
Förslaget om beredande av extra ordinarie anställning åt en extra lärare
i kunskapsämne vid institutet för blinda å Tomteboda, vilket avstyrkts av
statskontoret, anser jag mig icke kunna nu förorda.
Vad överstyrelsen anfört rörande åtgärder i besparingssyfte beträffande
förevarande anslag och anslaget till avlöningar vid vårdanstalten i Lund
synes mig ådagalägga, att dylika åtgärder icke böra för närvarande sättas
i fråga.
Till följd av den av mig i det föregående förordade löneregleringen för
vårdare och tjänstepersonal bör i avlöningsstaten uppföras en särskild
anslagspost, avsedd för bestridande av löneutgifter för sådan personal. Mot
överstyrelsens förslag i detta hänseende, för vilket tidigare redogjorts, har
jag intet att erinra. Posten torde förty böra benämnas Avlöningar till vårdare
och tjänstepersonal samt uppdelas i två delposter, den ena, Grundavlöningar
m. m., uppförd med 83,300 kronor och den andra, Avlöningsförhöjningar
m. m., uppförd med 7,800 kronor. Lämpligen böra båda de ifrågavarande
posterna anvisas förslagsvis men grundavlöningsposten maximeras
av Kungl. Majit. I samband härmed bör den under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal uppförda delposten till grundavlöningar
m. m. minskas med 4,900 kronor till (16,520 — 4,900 =) 11,620
kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg bör på grund av ändrade indexförhållanden
höjas med 7,900 kronor till (15,800 -f- 7,900 =) 23,700 kronor. Å andra
sidan bör av skäl, som chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
berört, anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat
sänkas med enahanda belopp till (245,200 — 7,900 =) 237,300 kronor. Vid
beräkningen av posten bör emellertid hänsyn jämväl tagas till förutberörda
löneklassuppflyttning för de kvinnliga lärarna, vilken synes medföra en
höjning med omkring 6,200 kronor till 243,500 kronor.
Förevarande anslag, nu uppfört med 282,400 kronor, bör alltså, vid bifall
till vad jag föreslagit, uppföras med (282,400 + 83,300 -f 7,800 —
— 4,900 + 6,200 =) 374,800 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med
92,400 kronor.
12. Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Omkostnader.
Av det föregående framgår vilka ändringar som vid bifall till den ifrågasatta
löneregleringen för vårdare och tjänstepersonal böra vidtagas i den
för läroanstalterna för blinda gällande omkostnadsstaten. I anslagsäskan
-
83
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
dena för ifrågavarande läroanstalter ha därutöver av skolöverstyrelsen ifrågasatts
vissa ändringar i övrigt. Sålunda har anslagsposten till kosthållet
uppräknats bland annat på grund av stigande priser. För hantverksskolan i
Kristinehamn har beräknats en höjning av posten till övriga expenser med
1,700 kronor, av vilket belopp 700 kronor skulle användas till inköp av fem
punktskriftmaskiner å 140 kronor. Skolans punktskriftmaskiner vore nästan
fullständigt utslitna. Posterna ha i övrigt i vissa fall anpassats efter medelsåtgången
under de senare budgetåren.
Sammanfattningsvis innebära överstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet
till omkostnader följande förändringar i jämförelse med innevarande
budgetår:
Budgetåret |
Budgetåret |
|
1939 40 |
1940/41 |
|
Utgifter. |
||
1. Expenser, förslagsvis........................ |
64,550 |
65,300 |
2. Övriga utgifter: |
||
a. Undervisnings- och arbetsmateriel, förslagsvis........ |
15,500 |
15,500 |
b. Kosthållet, förslagsvis..................... |
55,000 |
60,700 |
c. Beklädnad för elever vid institutet och förskolan för blinda |
||
å Tomteboda, förslagsvis.................... |
16,500 |
16,500 |
d. Utrustningsbidrag till avgående elever, förslagsvis..... |
7,500 |
8,500 |
e. Läkare och sjukvård, förslagsvis.............. |
8,600 |
8,600 |
f. Vårdare och tjänstepersonal, förslagsvis........... |
26,950 |
— |
g. Utackorderingsbidrag till elever vid hantverksskolan i |
||
Kristinehamn för blinda män, förslagsvis.......... |
20,300 |
19,500 |
h. Utgifter för från institutet och förskolan för blinda å Tomte- |
||
boda till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män |
||
dimitterade elever, förslagsvis................. |
16,000 |
16,000 |
Summa utgifter kronor |
230,900 |
210,600 |
Inkomster. |
||
1. Elevavgifter............................. |
6,350 |
6,900 |
2. Ersättning för värme, elektrisk ström, städning, tvätt m. m. |
1,250 |
3,550 |
3. Försäljning av slöjdalster m. m.................. |
9,500 |
9,500 |
4. Kostersättning ra. m........................ |
6,300 |
26,550 |
5. Nettoinkomst av affärsverksamheten vid hantverksskolan i |
||
Kristinehamn för blinda män................... |
7,000 |
6,500 |
Summa inkomster kronor |
30,400 |
53,000 |
Nettoutgift kronor |
200,500 |
157,600 |
Statslcontoret har ifrågasatt, huruvida icke medel för inköp av punktskriftmaskinerna
vid hantverksskolan i Kristinehamn rätteligen borde utgå
från den under omkostnadsstaten uppförda delposten till undervisningsoch
arbetsmateriel. Några ytterligare medel till övriga expenser ansåge
sig statskontoret med hänsyn till det ekonomiska läget icke böra tillstyrka.
Posten torde böra beräknas till samma belopp som under föregående budgetår.
84
Departe
mentschefen.
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
Skolöverstyrelsens förslag innebär i förhållande till nu utgående anslag
en minskning med (200,500 — 157,600 =) 42,900 kronor. Till övervägande
delen föranledas de föreslagna förändringarna av den av mig i princip förordade
löneregleringen för vårdare och tjänstepersonal. Mot överstyrelsens
beräkningar har jag icke funnit anledning till annan erinran än att de för
övriga expenser avsedda medlen, tillhopa omkring 32,000 kronor, samt anslagsmedlen
för undervisnings- och arbetsmateriel, 15,500 kronor, av besparingsskäl
torde böra nedsättas med tillhopa omkring 5,000 kronor. Vad av
statskontoret anförts lärer böra beaktas vid anslagsfördelningen. Jag beräknar
alltså förevarande anslag till (157,600 — 5,000 =) 152,600 kronor,
vilket innebär en anslagsminskning med 47,900 kronor.
13. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda nied
komplicerat lyte: Avlöningar.
Beträffande storleken av de nu utgående anslagen till förevarande vårdanstalt
hänvisas till redogörelsen under punkten 11.
Anstaltens styrelse har hemställt, att maskinistbefattningen vid anstalten
måtte uppflyttas från lönegraden A 8 till A 10 och de båda vaktmästarbefattningarna
från A 6 till A 7 samt att eldarbefattningen, som nu är extra
ordinarie, måtte göras till ordinarie med placering i lönegraden A 5. Inspektören
för blindundervisningen och överstyrelsen ha tillstyrkt styrelsens förslag
beträffande maskinistbefattningen, vilket i särskild framställning understötts
av civilförvaltningens personalförbund, men avstyrkt förslaget i
vad det avser de båda vaktmästarna och eldaren.
Då frågan örn lönegradsplacering av samtliga här ifrågavarande befattningshavare
varit under omprövning så sent som vid 1939 års riksdag och
några på förevarande fråga inverkande förhållanden utöver dem, som vid
frågans förutvarande prövning varit kända, icke tillkommit, har statskontoret
ansett sig icke kunna tillstyrka vad styrelsen sålunda hemställt.
På av statskontoret anförda skäl finner jag mig böra avstyrka det föreliggande
förslaget om förbättrad löneställning åt maskinisten och viss vaktmästarpersonal.
Vid bifall till överstyrelsens av mig i det föregående i princip förordade
förslag om lönereglering för vårdare och ekonomipersonal vid vårdanstalten
böra, på sätt överstyrelsen med tillstyrkan av statskontoret och riksräkenskapsverket
föreslagit, löneutgifterna för nämnda personal uppföras
under en särskild anslagspost, vilken torde böra benämnas Avlöningar till
vårdare och ekonomipersonal och uppdelas på två delposter, den ena avseende
grundavlöningar m. m. och uppförd med 96,000 kronor och den andra
avseende avlöningsförhöjningar m. m. och upptagen med 8,000 kronor. I
likhet med motsvarande poster i avlöningsstaten för läroanstalterna för
Kungl. Mcij:ts proposition Nr 154• 85
blinda torde berörda poster böra betecknas förslagsvis men maximeras av
Kungl. Majit.
Vidare bör anslagsposten till rörligt tillägg, nu uppförd med 5,500 kronor,
höjas på grund av ändrade indexförhållanden med 2,700 kronor till 8,200
kronor. Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör
uppföras med i runt tal 67,000 kronor, vilket innebär en minskning med
11,200 kronor. Härvid har beaktats, dels att medel ej böra beräknas till en
av de å personalförteckningen uppförda tjänsterna som lärarinna i kvinnlig
slöjd, vilken tills vidare skall hållas obesatt, dels att kvinnliga lärare
enligt gällande bestämmelser från och med den 1 juli 1940 äga rätt att
åtnjuta lön enligt den näst högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad,
dels ock vad chefen för finansdepartementet vid anmälan av årets
statsverksproposition anfört rörande beräkning av avlöningsanslag.
I övrigt ifrågasätter jag icke några förändringar beträffande förevarande
anslag, vilket alltså för nästa budgetår bör höjas med (96,000 -j- 8,000 -f-f-
2,700 — 11,200 =) 95,500 kronor till 194,200 kronor.
14. Förslagsanslaget till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Omkostnader.
I det föregående har framhållits, att det av mig i princip förordade förslaget
om lönereglering för vårdare och ekonomipersonal skulle medföra en
minskning av nu utgående anslag till omkostnader vid vårdanstalten
med 72,500 kronor till (155,700 — 72,500 =) 83,200 kronor. Skolöverstyrelsen
har emellertid hemställt örn anvisande för ändamålet av 84,700
kronor i enlighet med följande sammanställning:
Nuvarande |
Beräknade |
|
belopp |
belopp |
|
kronor |
kronor |
|
Utgifter: |
||
1. Expenser, förslagsvis........................ |
41,900 |
41,900 |
2. Övriga utgifter: |
||
a. Undervisnings- och arbetsmateriel, förslagsvis........ |
6,500 |
6,500 |
b. Kosthållet, förslagsvis..................... |
54,800 |
56,200 |
c. Beklädnad, förslagsvis..................... |
8,000 |
8,000 |
d. Läkare och sjukvård, förslagsvis............... |
7,000 |
7,500 |
e. Vårdar- och ekonomipersonal, förslagsvis........... |
50,000 |
— |
Summa utgifter kronor |
168,200 |
120,100 |
Särskilda uppbördsmedel: |
||
1. Ersättning för värme och elektrisk ström jämte återbäring |
||
till vårdanstalten av rabatt å elektrisk ström (m. m.) .... |
1,600 |
3,300 |
2. Försäljning av slöjdalster..................... |
6,000 |
6,000 |
3. Kostersättning........................... |
4,500 |
24,200 |
4. Ersättning för städning (och tvätt)............... |
400 |
1,900 |
Summa särskilda uppbördsmedel kronor |
12,600 |
35,400 |
Nettoutgift kronor |
155,700 |
84,700 |
86
Departemei)
tschefen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
De utgiftsökningar, som föreslås utöver dem, vilka föranledas av nämnda
lönereglering, avse höjning med 1,000 kronor av utgifterna för kosthållet och
med 500 kronor av utgifterna för läkare och sjukvård. Överstyrelsen
har tillstyrkt höjningarna under åberopande av medelsåtgången.
Överstyrelsens anslagsberäkningar ha icke givit mig anledning till annan
erinran än att jag i besparingssyfte föreslår en sänkning av de för övriga
expenser avsedda medlen, 18,900 kronor, och anslagsmedlen till undervisnings-
och arbetsmateriel, 6,500 kronor, med tillhopa 1,500 kronor. Jag
förordar sålunda, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med (84,700 — 1,500 =) 83,200 kronor.
15. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna: Avlöningar.
Förslagsanslaget till läroanstalter för dövstumma: Avlöningar är nu uppfört
med 1,119,500 kronor samt disponeras enligt personalförteckning och
avlöningsstat, införda å sid. 535 f. i statsliggaren för budgetåret 1939/40.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en anslagshöjning
med 149,125 kronor. Överstyrelsen förordar anställande av ett ordinarie
skriv- och bokföringsbiträde i lönegrad All vid dövstumskolan i Vänersborg
samt en ordinarie vaktmästare i lönegrad A 6 vid vardera av dövstumskolorna
i Vänersborg och Växjö. Vissa arvoden anses böra höjas.
Till följd av tillkomsten av kollektivavtal för vårdar- och tjänstepersonalen
föreslås, att lönerna till denna personal beräknas till högre belopp
och uppföras såsom en särskild anslagspost, i samband varmed delposten
till grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal skulle minskas. Lärjungantalet
beräknas under läsåret 1940/41 bli i det närmaste lika stort
som under innevarande läsår.
Av överstyrelsens skrivelse inhämtas beträffande framställningen örn
höjda arvoden bland annat följande:
Arvodena till läkare vid skolorna å Broby och i Gävle borde höjas från
respektive 400 kronor till 650 kronor och 1,000 kronor till 1,200 kronor.
Vid skolan å Broby komme lärjungantalet att ökas från 26 till 40. Den
för Gävle begärda höjningen motiverades med att en icke obetydlig personal
genom kollektivavtalet komme att åtnjuta fri läkarvård av skolans
läkare.
Det till skolan i Vänersborg för budgetåren 1938/39 och 1939/40 utgående
anslaget till arvode åt tandläkare, 600 kronor, utgjorde samma
belopp, som landstingen tidigare beviljat till tandvård vid den egentliga
dövstumskolan. Då det visat sig omöjligt att få någon tandläkare att
för detta belopp åtaga sig tandvården vid båda skolorna, borde arvodet
höjas till 1,200 kronor. Till skolan i Örebro hade för innevarande budgetår
anvisats arvode åt tandläkare med 800 kronor. Då det icke vore möjligt
att för detta belopp bereda eleverna ordentlig tandvård, hade sty
-
Kungl. Majlis proposition Nr 15/
87
reisen vänt sig till Örebro tandläkarförenings poliklinik, som förklarat
sig villig att lämna den för skolans elever erforderliga tandvården mot
samma taxa, som tillämpades vid klinikens skoltandvård. Arvodet borde
därför höjas till 2,000 kronor. I Växjö hade kostnaden för tandvården
vid skolan under budgetåret 1938/39 uppgått till 526 kronor för 25 elever,
varför överstyrelsen ansåge sig böra beräkna minst 1,000 kronor för 75
elever under budgetåret 1940/41. Motsvarande arvode vid skolan å Broby,
gård borde höjas från 300 kronor till 500 kronor.
Till arvode till skriv- och bokföringshjälp vid skolan i Växjö hade för
innevarande budgetår anvisats 1,000 kronor. Då elevantalet komme att
kraftigt utökas, borde arvodet höjas till 1,750 kronor.
Överstyrelsen hemställde vidare, att arvode med 350 kronor måtte beviljas
för anordnande av undervisning i trädgårdsskötsel vid Växjöskolan
samt att arvodena för särskild undervisning vid dövstumlärarseminariet
måtte höjas med 200 kronor till 500 kronor.
Rörande omförmälda kollektivavtal för vårdar- och tjänstepersonalen
m. m. yttrar överstyrelsen:
Under innevarande budgetår utginge avlöningar till dylik personal ur
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Då avlöningarna för vårdar- och tjänstepersonal och arbetsförhållandena
i övrigt vid dövstumskolorna ej ansetts tillfredsställande, hade civilförvaltningens
personalförbund, till vilken denna personal vore ansluten, hemställt
om kollektivavtal. I anledning härav hade förslag till sådant upprättats
av överstyrelsen i samarbete med nämnda förbund. Genom tillämpningen
av detta kollektivavtal skulle kostnaderna för denna personal komma att
ökas dels på grund av vederbörande befattningshavares placering i vissa
lönegrupper, dels till följd av att ett större antal befattningshavare än de
för närvarande anställda bleve erforderliga, då en reglering av arbetstiden
genomförts, dels ock på grund av övertids- och vikariatsersättningar, läkaroch
sjukvårdskostnader, begravningshjälp m. m. Då avtalet beräknades
komma att tillämpas från och med den 1 juli 1939, hade överstyrelsen
hemställt örn ett tilläggsanslag för budgetåret 1939/40 å 80,000 kronor.
Då överstyrelsen vore tveksam om lämpligheten att å samma delpost
redovisa avlöningar till personal med löner enligt kollektivavtal och till
personal med enligt avlöningsreglemente reglerade löner, föresloge överstyrelsen,
att medel till vårdare och tjänstepersonal m. fl. vid läroanstalter
för dövstumma upptoges under en särskild anslagspost. Denna syntes
lämpligen böra uppföras med ett förslagsvis beräknat belopp, vilket ej
borde utan Kungl. Maj:ts medgivande få överskridas.
Vid beräkningen av anslagsbehovet för den av kollektivavtalet berörda
personalen under budgetåret 1940/41 hade överstyrelsen räknat med följande
befattningshavare:
88 Kungl. Majlis proposition Nr 154-
Befattningshavare |
Samtliga |
Broby |
Gävle |
Härnö- sand |
Lund |
Manilla |
Väners- borg |
Växjö |
Örebro |
Värmeledningsskötare, tillika |
3 |
1 |
1 |
1 |
|||||
Eldare ........... |
5 |
— |
1 |
1 |
— |
1 |
2 |
— |
— |
Trädgårdsbiträde........... |
1 |
— |
1‘) |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Gårdskarl......... |
5 |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
Vårdarinna............ |
26 |
— |
5 |
4 |
3 |
4 |
8 |
2 |
— |
l:a kokerska............ |
5 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
1 |
— |
— |
Kokerska............. |
7 |
1 |
2 |
1 |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
Sömmerska.............. |
6 |
1 |
1 |
— |
— |
1 |
2 |
— |
1 |
Tvättföreståndarinna........ |
3 |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
1 |
— |
Bagerska.............. |
2 |
— |
— |
— |
— |
— |
1 |
1 |
— |
Tvätterska.............. |
11 |
1 |
2 |
1 |
2 |
2 |
3 |
— |
— |
Städerska............. |
18 |
1 |
5 |
2 |
2 |
3 |
4 |
— |
1 |
Biträde ............... |
24 |
1 |
3 |
5 |
2 |
5 |
6 |
2 |
— |
Summa |
116 |
6 |
21 |
16 |
12 |
21 |
30 |
8 |
2 |
För dessa befattningshavare skulle avlöningsförmånerna efter den i kollektivavtalet
intagna löneplanen uppgå till ett belopp av 241,382 kronor. I
detta belopp inginge vissa naturaförmåner, såsom bostad, kost och tvätt,
beräknade till ett belopp av 74,341 kronor 75 öre. Genom kollektivavtalets
tillämpning uppkomme dessutom vissa kostnader för övertids- och vikariatsersättningar,
läkare och sjukvård, begravningshjälp m. m. Dessa beräknades
uppgå till 13,281 kronor 50 öre. Anslag ur denna post borde
beviljas av överstyrelsen efter framställning av vederbörande dövstumskolstyrelse.
Under anslagsposten till tjänstepersonal syntes även böra upptagas kostnaderna
för arvoden till viss personal, som icke berördes av kollektivavtalet.
Till denna kategori hörde en del av Brobypersonalen, såsom husmoder,
rättare, ladugårdsförman och trädgårdsmästare samt en husfader i Vänersborg
och tre portvakter, en vid skolan å Manilla och en vid vardera av
skolorna i Vänersborg. Vid skolan i Broby borde dessutom med hänsyn
till det utökade lärjungantalet få nyanställas en slöjdare och smed. Kostnaderna
för denna personal beräknade överstyrelsen till 11,780 kronor.
Därest överstyrelsens förslag vunne bifall, skulle sammanlagda kostnaden
under anslagsposten avlöningar till vårdar- och tjänstepersonal m. fl.
uppgå till (241,382 + 13,281: 50 + 11,780 =) 266,443 kronor 50 öre.
Vid bifall till överstyrelsens sistberörda förslag kunde delposten till
gundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal, nu 256,000 kronor,
minskas. I fråga om beräkningen av denna post inhämtas av överstyrelsens
skrivelse följande:
'') Under sex månader.
89
Kungl. May.ts ''proposition Nr 154-
I barndomsskolorna komme inga nya elever att intagas höstterminen
1940, medan ett femtiotal elever komme att överföras till fortsättningsskolorna.
På grund av denna förskjutning syntes de nuvarande tre extra
lärartjänsterna i kunskapsämnen kunna indragas. I stället erfordrades nya
extra arbetslärare, nämligen två i Gävle och en i Växjö. Vid sistnämnda
skola behövdes därjämte en extra skolkökslärarinnetjänst. Antalet timlärartimmar
beräknades komma att ökas med 20, beroende på att hänsyn tagits
till de ändrade bestämmelser rörande lärjungarnas fördelning i undervisningsgrupper,
som den blivande stadgan för statens läroanstalter för dövstumma
väntades komma att innehålla. Vid bifall till överstyrelsens förslag
syntes delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie
personal böra beräknas till 124,000 kronor.
Riksi''äkenskapsverket har tillstyrkt överstyrelsens förslag om uppförande
i avlöningsstaten av en särskild anslagspost för avlöningar till vårdaroch
tjänstepersonal.
Statskontoret, som förklarat sig icke ha något att i princip erinra mot
sistnämnda förslag, har avstyrkt överstyrelsens hemställan om inrättande
av nya ordinarie tjänster, anvisande av arvode för undervisning i trädgårdsskötsel
vid Växjöskolan och höjning av arvodena för särskild undervisning
vid dövstumlärarseminariet. Ämbetsverket har därjämte anfört bland annat
följande:
Mot de föreslagna höjningarna av läkararvodena vid skolorna å Broby
och i Gävle hade statskontoret icke något att erinra. Det kunde ifrågasättas,
huruvida icke det till läkararvoden vid skolan å Manilla anvisade
beloppet å 3,000 kronor borde kunna nedsättas så mycket, att den sammanlagda
kostnaden för läkarvård bleve oförändrad. Vissa höjningar av arvodena
till tandläkare syntes påkallade. Emellertid torde de förordade arvodesökningarna
för skolorna å Broby, i Vänersborg, Örebro och Växjö kunna
något begränsas, förslagsvis så, att arvodena bestämdes till respektive 400
kronor, 1,000 kronor, 1,200 kronor och 750 kronor. Då tandvården vid
skolorna i Örebro och Växjö icke handhades av viss mot arvode anställd
tandläkare utan tillgodosåges genom anlitande av kliniker, syntes för dessa
skolor erforderliga medel böra upptagas å omkostnadsstaten under posten
sjukvård, tandvård och bad. Höjningen av arvodet till skriv- och bokföringshjälp
m. m. vid skolan i Växjö torde kunna begränsas till 500
kronor och posten således upptagas till 1,500 kronor.
Statskontoret ifrågasatte vidare, örn icke åtgärder kunde vidtagas för
minskning av den icke-ordinarie personalen till vad som kunde anses oundgängligen
erforderligt.
Med anledning av sistnämnda uttalande har skolöverstyrelsen anfört i
huvudsak följande:
De föreslagna två extra arbetslärartjänsterna vid fortsättningsskolan i
Gävle syntes möjligen kunna inbesparas genom att eleverna liksom hittills
undervisades av arbetslärarna i specialskolan. Överstyrelsen funne det dock
skäligt, att de sistnämnda lärarna, vilka åtnjöte lön enligt 11 lönegraden,
erhölle någon ersättning för den utsträckta undervisningsskyldighet, som
med en sådan anordning pålades dem. För innevarande budgetår hade (iverstyrelsen
föreslagit övertidsersättning åt dessa lärare med 80 kronor för
90 Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
varje full arbetsvecka, varmed tjänstgöringen överstege 39 veckor per
läsår.
Av de beräknade timlärartimmarna torde fem veckotimmar i hushållsgöromål,
avsedda för specialskolan i Gävle, kunna bortfalla.
Överstyrelsen kunde icke förorda reducering av vårdar- och tjänstepersonalen.
Behovet av dylik personal hade noga prövats. Den enda anordning,
som skulle kunna möjliggöra en minskning av denna personal, vore
att låta eleverna övertaga en del av dess arbete. Detta skulle dock vara
ytterst olämpligt, då barnen med undantag av de allra yngsta vore sysselsatta
med skolarbetet mer än åtta timmar örn dagen.
I ovannämnda departementspromemoria lia ifrågasatts ytterligare besparingsåtgärder
även beträffande dövstumskolornas avlöningsanslag. Härom
har skolöverstyrelsen anfört huvudsakligen följande:
Av de 58 ordinarie lärartjänster i kunskapsämne, som tilldelats dövstumskolorna,
hade 13 placerats vid dövstumskolan i Härnösand. Samtliga
13 hade varit besatta med ordinarie innehavare intill utgången av december
1939, då tvenne tjänster blivit lediga. De båda tjänsterna hade ännu
icke ledigförklarats utan uppehölles med extra befattningshavare. Vid
denna skola beräknades elevantalet nästa läsår bli kraftigt reducerat på
grund av att nyintagning av elever icke företoges, medan däremot en klass
avginge. Under innevarande läsår, då nyintagning skett, erfordrades 14
lärare (13 ordinarie och 1 extra), då däremot läsåret 1940/41 endast 11
lärare komme att behövas. Överstyrelsen hade haft för avsikt att senare hos
.Kungl. Majit hemställa, att de båda vakanta befattningarna icke skulle
behöva uppehållas under läsåret 1940/41. Därigenom kunde räknas
nied en besparing, motsvarande utgifterna för två ordinarie dövstumlärartjänster.
Vidare syntes en ordinarie lärartjänst i kunskapsämne vid dövstumskolan
1 Vänersborg, som tilldelats 10 dylika tjänster, kunna indragas från och med
nästa läsår. Genom sammanslagning av klassavdelningar erfordrades för
detta läsår endast 10 lärare mot förut beräknade 11. Då en lärare vid slutet
av vårterminen 1940 avginge med pension, syntes dennes tjänst kunna
indragas och ersättas med en nu befintlig extra ordinarie lärartjänst.
För budgetåret 1940/41 hade tidigare begärts 13 extra ordinarie lärartjänster
i kunskapsämne. Genom sammanslagning av klassavdelningar vid
dövstumskolorna i Gävle och Örebro torde detta antal kunna minskas med
2 tjänster.
Genom de ovan föreslagna indragningarna skulle sålunda antalet lärartjänster
i kunskapsämne vid dövstumsskolorna under budgetåret 1940/41
komma att uppgå till 55 ordinarie och 11 extra ordinarie i stället för tidigare
föreslagna 58 respektive 13.
Av övriga för ifrågavarande budgetår begärda lärartjänster vid dövstumskolorna
funne sig överstyrelsen icke kunna föreslå någon minskning.
Överstyrelsen ville emellertid i anslutning härtill framhålla, att överstyrelsen
såsom bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda dövstumlärare äskat ett belopp av 12,700 kronor för budgetåret
1940/41. Anslagsäskandet vore beroende därav, att två ordinarie lärare
vid före detta tredje dövstumskoldistriktet i Lund, Evert Lundberg och
Ebba Sjölin Borgström, vägrat övergå till statstjänst, ehuru de erbjudits
91
Kungl. Marits ''proposition Nr 154-
tjänstgöring vid upptagningsskolan i Lund. Överstyrelsen ifrågasatte, huruvida
icke under nuvarande ekonomiska situation åtgärd borde vidtagas i
syfte att hindra ifrågavarande båda lärare från att uppbära lön utan arbete.
Överstyrelsen kunde såsom eventuellt möjlig utväg i denna riktning ifrågasätta
förslag från Kungl. Majtts sida till 1940 års riksdag att ställa två
av lärartjänsterna vid upptagningsskolan i Lund till Malmöhus läns landstings
förfogande. Örn så skedde kunde landstinget omedelbart beordra de
båda nämnda lärarna till tjänsterna i fråga och därmed skulle ifrågavarande
anslagspost kunna inbesparas.
Beträffande statsbidrag till avlöning åt sistberörda två lärare må erinras
om att Kungl. Majit under punkten 174 i 1940 års åttonde huvudtitel föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda dövstumlärare för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 12,700 kronor. I fråga om nämnda statsbidrag har förekommit
bland annat följande:
Enligt lag den 31 maj 1889 voro landsting och stadsfullmäktige i de städer,
som icke deltaga i landsting, skyldiga att föranstalta örn undervisning
åt dövstumma barn. Landstingsområdena och städerna indelades i dövstumskoldistrikt.
Tredje distriktet, som hade en dövstumskola i Lund, omfattade
Kristianstads län, Malmöhus län, Malmö stad, Hälsingborgs stad
och Blekinge län. Enligt beslut vid 1938 års riksdag upphävdes nämnda
lag och staten övertog ansvaret för dövstumundervisningen. I anslutning
härtill övertog staten dövstumskolan i Lund. Vid statsövertagandet förutsattes,
att dövstumlärarna skulle finna det med sin fördel förenligt att
övergå i statstjänst. I varje fall åsyftades att skapa garantier för att lärarna
ej skulle lida minskning i sina löneförmåner på grund av övergång till statstjänst.
I händelse någon ordinarie lärare icke skulle komma att övergå till
tjänstgöring vid statlig dövstumskola utan uppföras å indragningsstat
hos något landsting, skulle statsbidrag utgå till lärarens avlöning i den
mån läraren på grund av anställningsvillkoren eller förhållandena i övrigt
kunde ifråga örn nämnda avlöning gentemot huvudmannen göra gällande
rättsligt grundade anspråk (jfr propositionen 212/1938, sid. 76 ff., och riksdagens
skrivelse 241/1938, sid. 11).
De ifrågavarande ordinarie lärarna vid tredje distriktets dövstumskola i
Lund, Evert Lundberg och Ebba Sjölin Borgström, antogos den 27 december
1929 respektive den 31 december 1930 av styrelsen för tredje dövstumskoldistriktet
till ordinarie lärare vid dövstumskolan i Lund med rättighet
att tillgodonjuta de löneförmåner, vilka utginge till lärare i bokliga ämnen
vid skolorna inom sagda distrikt, och med skyldighet att ställa sig noggrant
till efterrättelse såväl gällande författningar angående dövstumundervisningen
i riket sorn även det för skolorna antagna reglementet och de för
lärarpersonalen för det dåvarande eller framdeles utfärdade instruktioner.
Nämnda lärare förklarade sig icke vilja övergå till tjänstgöring vid statlig
dövstumskola, oaktat de erbjödos ali fortsätta sin tjänstgöring vid dövstumskolan
i Lund efter dennas förstatligande. De lia därför uppförts å indragningsstat
hos landstinget i Malmöhus län, varefter landstinget begärt
statsbidrag till deras avlöning. I ärendet hörda myndigheter lia ansett lärarna
kunna gentemot vederbörande landsting göra gällande rättsligt grun
-
Departe
mentschefen.
92 Kungl. Maj:ts proposition Nr 15j.
dadé anspråk på hela deras kontanta grundlön, inklusive rörligt tillägg,
jämte vid tiden för överflyttningen intjänade ålderstillägg. Statsbidragskulle
utgå med belopp, motsvarande nämnda löneförmåner, vilka beräknats
till sammanlagt 12,700 kronor.
Statsutskottet vid 1939 års riksdag yttrade i sitt utlåtande nr 8 (sid. 118),
att utskottet hade den uppfattningen, att ifrågavarande två befattningshavares
handlingssätt måste betecknas såsom synnerligen anmärkningsvärt.
Varken deras ålder eller andra omständigheter torde enligt vad utredningen
i ärendet gåve vid handen lägga hinder i vägen för deras fortsatta lärarverksamhet.
Rörande orsaken till att de icke velat övergå till statstjänst ha Lundberg
och Ebba Sjölin Borgström i särskilda yttranden, vilka äro i huvudsak likalydande,
anfört bland annat: En övergång skulle i flera avseenden innebära
försämringar i jämförelse med de förmåner, som tillförsäkrats dem i
egenskap av lärare vid tredje dövstumskoldistriktets skola. Visserligen
skulle någon minskning i de direkta löneförmånerna ej åsamkas dem, men
garantier hade ej skapats för att de efter övergången finge behålla vissa
andra förmåner, som tillförsäkrats dem i landstingets tjänst men som antingen
icke alls eller också endast indirekt kunde rubriceras såsom löneförmåner.
Såsom exempel nämndes, att de statliga lärarna vöre underkastade
flyttningsskyldighet, att pensionsavgifterna skulle ökats utan motsvarande
verklig förbättring i pensionsförhållandena, att de enligt landstingets bestämmelser
ej behövde vidkännas löneavdrag under första månaden av
sjukledighet samt att det statliga dyrtidstillägget ej hade lika fast karaktär
som dem tillkommande rörligt tillägg. Vidare anfördes, att de statliga lärarnas
lönegradsplaeering framkallat besvikelse. Därjämte hade nedläggandet
av Råbylunds dövstumskola minskat möjligheterna till extra inkomster.
I tjänstgöringshänseende skulle den statliga tjänsten ha varit mindre fördelaktig
än den förutvarande.
Kungl. Maj:t har ännu icke meddelat beslut örn statsbidrag till Malmöhus
läns landsting för bestridande av de på nämnda båda lärare belöpande
lönekostnaderna. Enligt handlingarna i ärendet har landstinget förskotterat
lönerna från och med den 1 juli 1938, därvid utbetalats för senare halvåret
1938 och för år 1939 ett belopp av 18,013 kronor 95 öre förutom pensionsavgifter
med 1,234 kronor 50 öre.
Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott har icke funnit något vara
att från landstingets synpunkt erinra mot skolöverstyrelsens förenämnda
förslag under förutsättning, att staten komme att svara för de förpliktelser,
landstinget komme att åtaga sig gentemot lärarna.
Statskontoret har förklarat sig vilja livligt förorda nämnda förslag. Såvitt
statskontoret kunde finna, syntes förslaget innebära en framkomlig
utväg att bereda de två lärarna vid f. d. tredje dövstumdistriktet mot deras
löneförmåner svarande tjänstgöringsmöjligheter med bibehållande av anställningen
i landstingets tjänst.
Förslaget om inrättande av nya ordinarie tjänster kan jag icke nu tillstyrka.
Fastmer torde i enlighet med skolöverstyrelsens i yttrandet över de i
departementspromemorian framställda förslagen antalet ordinarie lärare i
93
Kungl. May.ts proposition Nr 154.
kunskapsämne böra minskas med tre till 55, i följd varav anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör minskas med kostnaden
för tre lärare i kunskapsämne, 21,500 kronor. Vidare lärer anslagsposten
böra minskas med avlöningen för en sjuksköterska, 3,000 kronor, enär sjuksköterske^
änsten vid fortsättningsskolan i Växjö, vilken tjänst enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 9 februari 1940 icke skall uppehållas under innevarande
budgetår, i avbidan på utredning om befattningens indragning
eller omändring till sjukvårdsbiträdestjänst ej heller under nästa budgetår
torde komma att uppehållas. Innan sådan utredning verkställts, torde dock
nämnda sjuksköterskebefattning icke böra uteslutas ur personalförteckningen.
Överstyrelsen har ifrågasatt, örn icke två av lärartjänsterna vid dövstumskolan
i Lund kunde ställas till Malmöhus läns landstings förfogande
i syfte att bereda sysselsättning åt de två lärare, Evert Lundberg och Ebba
Sjölin Borgström, vilka icke velat övergå till statstjänst vid statens övertagande
av dövstumundervisningen utan nu åtnjuta lön å indragningsstat
hos landstinget. Detta förslag, som av landstinget lämnats utan erinran, synes
på av skolöverstyrelsen och statskontoret anförda skäl kunna biträdas.
Härvid förutsättes, att de båda ifrågavarande lärarna, med bibehållande av
sina nuvarande löne- och pensionsförmåner, erhålla en tjänstgöring av samma
omfattning och art, som ålegat dem i egenskap av lärare vid tredje
dövstumskoldistriktets skola. Deras löneförmåner torde böra fortfarande
bestridas av landstinget, som för ändamålet bör på avsett sätt erhålla
statsbidrag, att avföras från förutnämnda anslag å 12,700 kronor. Det torde
få ankomma på Kungl. Majit att, om riksdagen lämnar vad nu anförts
utan erinran, träffa erforderlig överenskommelse med landstinget och vidtaga
de åtgärder i övrigt, som erfordras för genomförande av överstyrelsens
förslag.
Därest nämnda anordning kommer till stånd, minskas belastningen å det
nu förevarande anslaget till avlöningar vid dövstumskolorna därigenom, att
två lärartjänster kunna indragas. Enligt vad från skolöverstyrelsen upplysts,
finnas för närvarande, utöver de förutnämnda, tre vakanta ordinarie
lärartjänster, som uppehållas av icke-ordinarie lärare. På närmare utredning
bör bero, vilka av de sistnämnda ordinarie och icke-ordinarie tjänsterna
som böra indragas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela
jämväl de i detta avseende erforderliga bestämmelserna. Vid beräkningen
av förevarande anslag för budgetåret 1941/42 kan anslaget anpassas efter
den minskning i medelsåtgången, som härigenom ernås.
Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat borde således
för nästa budgetår uppföras med (745,600 — 21,500 — 3,000 =)
721,100 kronor. Emellertid bör anslagsposten i enlighet med de för beräkning
av avlöningsstater för nästa budgetår tillämpade principerna å ena
sidan minskas med belopp, motsvarande höjningen av det rörliga tillägget,
94
Kungl. Maj:ts proposition Nr löij.
och å andra sidan jämkas på grund av den förutnämnda löneklassuppflyttningen
för de kvinnliga lärarna. Enligt inom ecklesiastikdepartementet utförda
beräkningar bör posten med beaktande av vad sålunda anförts, uppskattas
till 680,000 kronor, vilket innebär en minskning av det för innevarande
budgetår anvisade beloppet med (745,600 — 680,000 =) 65,600
kronor.
Vad beträffar framställningen om höjning av vissa arvoden, förordar
jag, att läkararvodet vid skolan å Broby höjes från 400 till 650 kronor.
Däremot torde motsvarande arvode vid skolan i Gävle icke böra höjas,
enär kostnaderna för fri läkarvård åt genom omförmälda kollektivavtal
avlönad personal avses skola i annan ordning ersättas. Enligt vad jag inhämtat,
kunna de arvoden å vartdera 500 kronor, som utgå till ögon- och
öronläkare vid skolan å Manilla, indragas och kostnaden för denna sjukvård
i stället bestridas från vederbörande post i omkostnadsstaten med
omkring 500 kronor. I fråga om tandläkararvodena ansluter jag mig till
statskontorets förslag och förutsätter därför, att det till Vänersborgsskolan
anvisade beloppet, 600 kronor, höjes till 1,000 kronor samt att tandläkararvodet
vid Brobyskolan ökas från 300 kronor till 400 kronor. De belopp,
som erfordras för tandvården vid skolorna i Örebro och Växjö, nu beräknade
till sammanlagt 1,300 kronor, torde på av statskontoret anförda skäl böra
i fortsättningen bestridas från omkostnadsstaten. För detta ändamål ämnar
jag under nästföljande punkt i enlighet med statskontorets förslag
beräkna 1,950 kronor. I övrigt kan jag under nuvarande förhållanden icke
biträda de av överstyrelsen framställda förslagen rörande ändrad disposition
av den i avlöningsstaten upptagna posten till Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t: Grundbelopp. Denna post,
nu 34,225 kronor, bör alltså minskas med 1,550 kronor till 32,675 kronor.
Efter förhandlingar mellan skolöverstyrelsen och civilförvaltningens personalförbund
angående arbets- och löneförhållandena för vårdar- och
tjänstepersonalen vid dövstu mskolorna har kollektivavtal ingåtts mellan
dövstumskolstyrelserna och personalförbundet med tillämpning från och
med den 1 juli 1939 till och med den 30 juni 1941. Överstyrelsen anhöll
sedermera örn anslag till bestridande av de härav föranledda merkostnaderna.
En reglering av förhallandena på detta område vore enligt överstyrelsen
i hög grad önskvärd. Såsom av handlingarna framgår, underställdes emellertid
ärendet Kungl. Maj:t under sådana former, att en förutsättningslös omprövning
icke var möjlig. På grund av vad i ärendet förekommit medgav
Kungl. Majit genom beslut den 29 september 1939, att den i avlöningsstaten
upptagna posten å 256,000 kronor till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie
personal finge för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1939/40 överskridas
med högst 80,000 kronor. För ifrågavarande personal har överstyrelsen
beräknat avlöningskostnaden under nästa budgetår till 266,443 kronor
50 öre, däri inbegripen viss av kollektivavtalet icke berörd men till
95
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr lo 4-
samma kategori hänförlig personal. Då till grundavlöningar till icke-ordinarie
lärarpersonal enligt överstyrelsens tidigare beräkningar skulle erfordras
124,600 kronor, skulle alltså för bestridande av de personalutgifter, som
nu gäldas ur omförmälda post å 256,000 kronor till grundavlöningar m. m.
till övrig ieke-ordinarie personal, för nästa budgetår erfordras närmare
400,000 kronor.
Den ifrågasatta anslagsökningen innebär till en del icke någon verklig merkostnad
för statsverket utan en av övergång från netto- till bruttolön föranledd
överflyttning av utgifter från omkostnads- till avlöningsanslaget. Den
avsevärda utgiftsstegring, som likväl skulle äga rum, torde icke kunna undvikas.
Personalbehovet har ingående prövats och har på vissa håll ansetts
vara större än det nu beräknade. Jag har intet att erinra mot överstyrelsens
kalkyler rörande kostnaderna för vårdar- och tjänstepersonalen och föreslår i
likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket, under åberopande av
vad i motsvarande hänseende i det föregående anförts beträffande läroanstalterna
för blinda, att dessa kostnader bestridas från en särskild anslagspost,
som lämpligen bör benämnas Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal
och uppföras med förslagsvis 267,000 kronor. I likhet med motsvarande
anslagspost i aviöningsstatén för blindanstalterna torde ifrågavarande
post böra uppdelas i två delposter, vilka jag i enlighet med av överstyrelsen
under hand lämnade uppgifter beräknar till 236,000 kronor för grundavlöningar
m. m. och 31,000 kronor för avlöningsförhöjningar m. m. Liksom
motsvarande poster i avlöningsstaten för läroanstalterna för blinda
torde nämnda båda delposter böra anvisas förslagsvis. Grundavlöningsposten
torde dock böra maximeras av Kungl. Maj:t. Till frågan om den
minskning av omkostnadsanslaget, som föranledes genom omförmälda kollektivavtal,
återkommer jag i det följande.
Kostnaderna för grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal
ha av överstyrelsen ursprungligen som nämnts beräknats till 124,600 kronor.
Sedermera har överstyrelsen dock förklarat, att denna post skulle
kunna minskas med ett belopp, motsvarande kostnaden för två extra arbetslärare
vid fortsättningsskolan i Gävle och fem timlärartimmar vid specialskolan
därstädes. I stället skulle viss övertidsersättning utgå till arbetslärarna
vid specialskolan. Frågan örn och i vad mån sådan ersättning bör
utgå torde få i vanlig ordning prövas av Kungl. Majit. Med hänsyn till vad
av överstyrelsen anförts torde nämnda belopp å 124,600 kronor kunna
minskas med 8,000 kronor. Vidare bör delposten i enlighet med överstyrelsens
senast avgivna förslag minskas med kostnaden för avlöning åt två
extra ordinarie lärare i kunskapsämne eller med 10,300 kronor. Då jag avstyrkt
överstyrelsens förslag örn inrättande av vissa nya ordinarie tjänster,
föreslår jag, att under förevarande delpost även för budgetåret 1940/41 beräknas
grundlön för ett extra ordinarie skriv- och bokföringsbiträde vid
skolan i Vänersborg, 3,348 kronor, och för en vaktmästare vid skolan i
Växjö, 2,000 kronor. T övrigt har jag intet att erinra mot överstyrelsens be
-
96
Kungl. Mårds proposition Nr 154.
räkningar av ifrågavarande delpost, som alltså bör uppföras med
(124,600 — 8,000 — 10,300 + 3,348 -f- 2,000 =) i runt tal 112,000 kronor.
Minskningen — 1^,000 kronor — i jämförelse med det för innevarande
budgetår anslagna beloppet hänför sig huvudsakligen till utbrytningen till
en särskild post av avlöningskostnaden för vårdar- och tjänstepersonalen.
För avlöning sförhöjning ar m. m. åt nu ifrågavarande personal lärer böra
uppföras ett belopp av 9,000 kronor, d. v. s. 1,000 kronor mindre än för innevarande
budgetår.
Med hänsyn till nu gällande bestämmelser torde för rörligt tillägg i stället
för det nu uppförda beloppet, 61,625 kronor, böra beräknas 75,000
kronor eller, för avrundning av avlöningsstatens slutsumma, 74,275 kronor,
innebärande en anslagsökning med 12,650 kronor.
I övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring i den nu gällande avlöningsstaten.
Anslaget torde således för nästa budgetår böra höjas med
(— 65,600 — 1,550 + 267,000 — 144,000 — 1,000 + 12,650 =) 67,500 kronor
till (1,119,500 + 67,500 =) 1,187,000 kronor.
16. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna:
Omkostnader.
Detta anslag är nu uppfört med 543,000 kronor. Anslagsdispositionen
framgår av sid. 536 f. i statsliggaren för budgetåret 1939/40.
Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte
höjas med 52,000 kronor. Överstyrelsen har anfört, att enligt det under
nästföregående punkt omnämnda kollektivavtalet för vårdar- och tjänstepersonalen
vid dövstumskolorna denna personal, som tidigare åtnjutit vissa
naturaförmåner, såsom fri bostad, kost m. m., skulle betala ersättning därför.
Av ersättningen för bostad skulle den del, som avsåge rena bostadsvärdet,
inlevereras till byggnadsstyrelsen och sålunda icke redovisas å omkostnadsstaten,
medan ersättning för värme och lyse borde uppföras såsom
inkomst å denna stat. Ersättning för tvätt och kost borde även redovisas
såsom inkomst å omkostnadsstaten. Över skolöverstyrelsens framställning
har statskontoret avgivit utlåtande, därvid statskontoret med hänsyn till
krisläget föreslagit vissa besparingar. Med anledning av vad statskontoret
anfört har överstyrelsen avgivit utlåtande, däri överstyrelsen förklarat sig
med hänsyn till det statsfinansiella läget på de flesta punkter intet ha att
erinra mot de av statskontoret föreslagna besparingarna. I fråga om vissa
utgiftsposter har överstyrelsen särskilt yttrat sig, varför redogörelse lämnas
i det följande.
I fråga om de av överstyrelsen beträffande de särskilda posterna i omkostnadsstaten
föreslagna beloppen och de belopp, varom jag i det följande
kommer att hemställa, torde få hänvisas till följande uppställning:
Kungl. Maj:ts -proposition Nr 154-
97
Av skol
För budgetåret 1989/40 anvisat |
överstyrel-sen lör |
Av departe-mentsche-fen för |
|
Utgifter: |
belopp |
ligen föreslaget belopp |
föreslaget belopp |
1. Expenser: |
Kronor. |
Kronor. |
Kronor. |
a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis........ |
87,950 |
91,150 |
90,000 |
b. Övriga expenser.................... |
14,700 |
14,100 |
12,000 |
2. Övriga utgifter: |
|||
a. Undervisnings- och arbetsmateriel, förslagsvis . . |
53,200 |
63,700 |
50,000 |
b. Inventarier och maskiner.............. |
22,040 |
47,640 |
10,000 |
c. Tvätt och renhållning, förslagsvis......... |
17,200 |
18,700 |
18,200 |
d. Sjukvård och tandvård samt bad ......... |
13,650 |
14,950 |
15,900 |
e. Kosthåll, förslagsvis.................. |
195,500 |
211,770 |
211,700 |
f. Utaekordering av elever, förslagsvis........ |
99,560 |
99,260 |
99,300 |
g. Beklädnad för elever, förslagsvis.......... |
62,000 |
61,520 |
55,000 |
h. Flitpengar åt fortsättningsskolelever, förslagsvis |
8,300 |
12,960 |
11,000 |
i. Parkers underhåll!................... |
3,000 |
3,000 |
1,500 |
j. Körslor vid dövstumskolan å Manilla ...... |
600 |
— |
— |
k. Bibliotek........................ |
— |
2,550 |
1,300 |
1. Livränta åt förra ägarinnan av Broby gård . . . |
2,000 |
2,000 |
2,000 |
m. Örn- och tillbvggnad å Broby gård........ |
— |
62,000 |
— |
3. Reseersättningar, förslagsvis.............. |
7,000 |
7,000 |
7,000 |
Säger |
587,300 |
712,300 |
584,900 |
Särskilda uppbördsmedel: |
|||
1. Ersättning för värme och lyse i tjänstebostäder . . |
— |
7,590 |
7,600 |
2. Ersättning för tvätt åt personal............ |
— |
3,255 |
3,300 |
3. Ersättning för kost åt personal............ |
— |
59,488 |
60,000 |
4. Från fortsättningsskolan i Vänersborg försålda |
|||
arbeten........................... |
37,800 |
41,500 |
41,500 |
5. Nettoinkomst från lantbruket och trädgården vid |
|||
fortsättningsskolan å Broby.............. |
6,500 |
6,500 |
6,500 |
Summa |
44,300 |
118,333 |
118,900 |
Nettoutgift kronor 543,000 |
593,967 595,000 |
466,000 |
Av myndigheternas yttranden må återgivas följande:
Bränsle, lyse och vatten. Då de planerade ombyggnads- och
reparationsarbetena vid dövstumskolan i Örebro kunde väntas vara slutförda
vid början av höstterminen 1940, anser överstyrelsen en ökning av
utgifterna under denna post med 1,000 kronor till 5,500 kronor komma att
äga rum. Vidare föreslår överstyrelsen höjning av utgiftsposten för skolan
i Vänersborg, där bostad för ett 50-tal elever måste hyras utanför skolan,
med 2,200 kronor till 19,950 kronor. Statskontoret ifrågasätter beträffande
sistnämnda skola, om icke med hänsyn till tidigare belastning anslaget till
skolan kan bestämmas till allenast 18,500 kronor.
Övriga expenser. Den nu såsom en särskild utgiftspost upptagna
kostnaden för körslor vid Manillaskolan å 600 kronor har överstyrelsen inräknat
i förevarande post. Å andra sidan har överstyrelsen överfört inalles
2,550 kronor, som nu av posten till övriga expenser utgå till biblioteksändamål,
till en särskild post för bibliotek. Statskontoret bär särskilt framhållit,
att vid anslagsberäkningen hänsyn borde tagas till överföringen av
expenskostnader till sistnämnda post.
Bihang till riksdagen.v protokoll 19j0, 1 sami. Nr lod.
7
Departe
mentschefen.
98 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1Ö4-
Undervisnings- och arbetsmateriel. De ökningar, som begärts
i fråga om denna post, bero enligt överstyrelsen på att lärjungantalet
ökats eller beräknas komma att ökas och på att anskaffningen av dylik
materiel under åren före skolornas förstatligande i viss mån försummats.
Statskontoret föreslår vissa minskningar.
Inventarier och maskiner. Överstyrelsen anför, att Manillaskolans
inventarier äro starkt förslitna och föga tidsenliga. För dövstumlärarseminariet
begäres ett engångsanslag å 2,500 kronor för inköp av
audiometer, elektrisk hörapparat samt diverse instrument för upptagande
och registrering av ton- och språkljudvibrationer. Gävleskolans gymnastiksal
uppgives vara i trängande behov av reparation. Vid samma skola behövas
symaskiner m. m. Ökning av elevantalet vid skolan i Växjö anses
böra medföra höjning av anslaget till denna skola. Styrelsen för Örebroskolan
har uppgivit, att på grund av förslitning o. d. en effektiv nyanskaffning
av skolmöbler samt maskiner och övriga redskap behöves. Överstyrelsen
tillstyrker för detta ändamål och för anskaffning av en radioanläggning
med hörselförstärkare en höjning av skolans anslag med 18,200 kronor
till 21,000 kronor. Statskontoret anser de av överstyrelsen förordade
beloppen kunna sänkas beträffande flertalet skolor. Vied anledning av ett
uttalande av statskontoret har överstyrelsen sedermera förordat minskning
av det för Örebroskolan beräknade beloppet med 10,000 kronor.
Sjukvård, tandvård och bad. Statskontoret anser, att de av
överstyrelsen för skolorna i Gävle och Härnösand upptagna beloppen böra
minskas med tillhopa 1,500 kronor. Å andra sidan böra anslagen till skolorna
i Växjö och Örebro i enlighet med statskontorets under nästföregående
punkt återgivna hemställan ökas med vissa kostnader för tandvård,
tillhopa 1,950 kronor. Förevarande post skulle alltså minskas med 450
kronor i förhållande till överstyrelsens kalkyler.
Kosthåll. Överstyrelsen framhåller, att livsmedelskostnaderna under
det gångna året stegrats. Enligt förutnämnda kollektivavtal skall vårdar-
och tjänstepersonalen såsom ersättning för kost vidkännas löneavdrag
med belopp, varierande mellan kronor 1: 10 och 1: 50 per dag. Statskontoret
ifrågasätter, om icke — i likhet med vad som föreskrivits i fråga om
vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte — en bestämmelse
bör meddelas, att skolorna för kosthållet icke skola få använda större belopp
än som motsvarar inflytande inkomster av kostersättning med tilllägg
av det för kosthåll till eleverna beräknade beloppet.
Flitpengar åt fortsättningss kolelev er. Statskontoret
föreslår, att det av överstyrelsen beräknade beloppet minskas med 1,960
kronor.
Bibliotek. Ehuru lämplig boksamling kan beredas skolorna genom
medel från posten till expenser, anser överstyrelsen en särskild post för
ändamålet böra upptagas, då den blivande stadgan för dövstumskolorna
väntades komma att innehålla en föreskrift, att bibliotek bör finnas vid
varje läroanstalt. Statskontoret förordar någon reduktion av denna post.
Ökningen för nästa budgetår av de i omkostnadsstaten upptagna utgifterna
skulle, frånsett kostnaden för byggnadsarbeten å Broby gård, enligt
överstyrelsens ursprungliga beräkning utgöra 63,000 kronor. Att det för
nämnda budgetår erforderliga anslaget icke beräknats till ett i motsvarande
grad höjt belopp beror på att ersättning för vissa vårdar- och tjänsteper
-
99
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
sonalen tillkommande naturaförmåner hädanefter på grund av den under
nästföregående punkt omförmälda löneregleringen för denna personal skall
redovisas såsom inkomst å omkostnadsstaten. Den härigenom uppstående
minskade belastningen å förevarande anslag motsvaras av en ökning av
dövstumskolornas avlöningsanslag.
Vad beträffar beräkningen av de olika utgiftsposterna må följande anföras:
Då
byggnadsarbetena vid dövstumskolan i Örebro torde komma att utföras
under de förutsättningar, som gälla för anslag å beredskapsstat, synas
arbetena icke kunna beräknas vara slutförda inom den tid, som av överstyrelsen
angivits. Det av överstyrelsen till bränsle, lyse och vatten beräknade
beloppet torde på grund härav kunna minskas med 1,000 kronor och
nämnda belopp bestämmas till i runt tal 90,000 kronor.
Posten till övriga expenser bör — liksom motsvarande medel till andra
statliga anstalter — minskas med omkring 10 procent. Med beaktande härutöver
av vad av statskontoret yttrats lärer nämnda post böra uppskattas
till 12,000 kronor. Under nuvarande statsfinansiella förhållanden bör anskaffning
av undervisnings- och arbetsmateriel ske med största återhållsamhet.
För ändamålet torde för nästa budgetår böra trots eventuella prisförhöjningar
beräknas endast 50,000 kronor.
Av samma skäl föreslår jag, att för inventarier och maskiner avses ett
belopp av allenast 10,000 kronor, vilket bör tagas i anspråk endast för de
mest trängande utgifterna. Den i övrigt planerade anskaffningen av inventarier
och maskiner torde böra uppskjutas till en för statsverket lägligare
tidpunkt. För sjukvård och tandvård samt bad beräknar jag i anslutning
till vad av statskontoret anförts och av mig under nästföregående
punkt yttrats ett belopp av i runt tal 15,900 kronor. Vad angår posten
till kosthåll, har jag intet att i princip erinra mot den av statskontoret
ifrågasatta begränsningsföreskriften. Denna fråga torde böra av Kungl.
Maj :t framdeles tagas under övervägande. Posten till beklädnad för elever
lärer av statsfinansiella skäl böra begränsas till 55,000 kronor och posten
till parkers underhåll av samma anledning nedbringas till 1,500 kronor.
För biblioteksändamål kan jag icke beräkna högre belopp än 1,300 kronor.
För de ifrågasatta ny-, om- och tillbyggnadsarbetena vid fortsättningsskolan
å Broby gård torde medel icke böra upptagas å omkostnadsstaten.
Jag erinrar, att Kungl. Maj:t i särskild proposition till riksdagen hemställt
om anvisande av anslag för detta ändamål.
I övrigt biträder jag föreliggande beräkningar av de å omkostnadsstaten
uppförda utgiftsposterna och ifrågasätter beträffande inkomstposterna endast
vissa smärre jämkningar. Förevarande anslag bör enligt sammanställningen
i det föregående upptagas med 466,000 kronor, innebärande en anslagsminskning
med 77,000 kronor.
100 Kungl. Marits proposition Nr lo.f.
17. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.
Detta anslag är nu uppfört med 1,183,000 kronor och disponeras jämlikt
personalförteckning och avlöningsstat, vilka med därtill hörande
bestämmelser återfinnas å sid. 539 ff. i statsliggaren för budgetåret
1939/40.
Skolöverstyrelsen har hemställt om ett anslag å 1,222,600 kronor för
budgetåret 1940/41.
Beträffande de i avlöningsstaten ingående olika posterna lia ifrågasatts
följande ändringar:
Posten å 692,000 kronor till avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat föreslås höjd med 32,500 kronor. Anslagshöjningen belöper
på förslag om inrättande av tre nya lektorstjänster, två vid tekniska
gymnasiet i Norrköping och en vid tekniska läroverket i Stockholm,
samt om uppfattning av en vaktmästare vid tekniska gymnasiet i Norrköping
från lönegraden A 6 till A 7.
Styrelsen för tekniska läroverket i Stockholm har till stöd för förslaget
örn inrättande av en lektorstjänst vid nämnda läroanstalt anfört
följande:
Om 1940 års riksdag ej anvisade medel till en tredje lektorstjänst vid
läroverket, skulle under läsåret 1941—42, då den för skolan planerade
nybyggnaden toges i bruk, endast två lektorer finnas vid läroverket, trots
att elevantalet då närmade sig 600. Endast cirka 9 procent av undervisningen
skulle då komma att omhänderhavas av ordinarie lärare. Även
om dessa förhållanden torde sakna motsvarighet vid något annat allmänt
eller statligt tekniskt läroverk i Sverige, skulle under nuvarande
förhållanden en provisorisk anordning med nästan enbart timlärare under
något år ej erbjuda oöverkomliga hinder. Väsentligt större bleve däremot
svårigheterna vid ordnandet av de tekniska och naturvetenskapliga
institutionernas inredning och utrustning.
Vid läroverket skulle tills vidare komma att inredas fem dylika institutioner,
nämligen för byggnadsteknik, maskinteknik och elektroteknik
samt för fysik och kemi. Det syntes styrelsen ändamålsenligt och önskvärt,
att det vid tiden för dessa institutioners tillkomst skulle finnas en
lektor, representerande vart och ett av dessa fem ämnen. I annat fall
syntes ingen annan utväg stå till buds än att lita till att mer eller
mindre tillfälligt anställda timlärare skulle ställa sig till förfogande under
inredningsarbetet samt vid anskaffandet av instrument och maskinell
utrustning m. m. Dessa uppgifter, som måste bli av den största betydelse
för läroverkets framtid och effektivitet, komme att medföra ett
avsevärt dagligt extra arbete utöver den för vederbörande lärare stadgade
undervisningsskyldigheten.
Då styrelsen varken vågade räkna med en så långt gående beredvillighet
hos timlärarna eller hos dem kunde förutsätta tillräcklig kompetens
för ett dylikt arbete, kunde styrelsen ej underlåta att uttala de
allvarligaste farhågor för att statsanslagen till institutionernas utrustning
ej komme att utnyttjas på lämpligaste sätt, varjämte bestående
101
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
olägenheter skulle komma att uppstå. Även av andra skäl skulle det
vara mycket värdefullt, örn de blivande huvudlärarna i respektive ämnen
bereddes tillfälle att göra sina intentioner gällande vid institutionernas
tillblivelse.
Som föreståndare för de byggnadstekniska och maskintekniska institutionerna
komme innehavarna av de två redan beviljade lektoraten att
fungera. Då läroverkets rektor vore fysiker, torde även inredandet av
de fysiska och kemiska institutionerna kunna påbörjas utan medverkan
av andra ordinarie lärare.
Den elektrotekniska institutionens ordnande på ett tillfredsställande
sätt kunde enligt styrelsens mening däremot ej ske utan medverkan av
den blivande lektorn i elektroteknik; detta med hänsyn till denna institutions
betydande storlek och komplicerade struktur samt den därför
erforderliga sakkunskapen och det aldrig sinande arbetet vid institutionens
utformning.
Av dessa skäl torde det ej vara möjligt att för ändamålet anlita tillfällig
sakkunskap. Men även om detta läte sig göra, torde kostnaden
härför allra minst komma att uppgå till samma belopp som skillnaden
mellan ett års lektorslön och motsvarande timlärararvode.
Då redan under innevarande läsår elever intagits i den elektrotekniska
aftonfackskolan, kunde ej heller inredandet av den elektrotekniska
institutionen uppskjutas.
Vad angår förslaget örn höjd’löneställning för en vaktmästare, må
erinras, att enligt gällande bestämmelser nu finnas två vaktmästare vid
tekniska gymnasiet i Norrköping, varav en i lönegraden A 6. Genom
beslut den 9 juni 1939 har Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen att
— med beaktande av vad i ämnet av riksdagen i skrivelse nr 355/1939
anförts — verkställa förnyad utredning rörande löneställningen för vaktmästarna
vid detta gymnasium ävensom att med sagda utredning och
förslag i ämnet till Kungl. Majit inkomma i samband med anslagsäskanden
för budgetåret 1940/41. Överstyrelsen har efter i ämnet verkställd
utredning, beträffande vilken hänvisas till handlingarna, funnit
sig böra förorda, att den nuvarande tjänsten i lönegrad A 6 vid ifrågavarande
läroverk överföres till lönegrad A 7.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, är för innevarande budgetår uppförd med 17,000
kronor. Överstyrelsen har räknat med följande höjningar, inalles 850
kronor, av de ur posten utgående arvodesbeloppen, nämligen dels av
anslagsmedlen å 6,000 kronor till arvoden åt skollälare med 450 kronor,
av vilket belopp 70 kronor betingas av förslag örn inrättande av en
parallellavdelning i första årskursen vid tekniska gymnasiet i Borås (jfr
nedan) och återstoden huvudsakligen av ökat elevantal i övrigt, dels av
anslagsmedlen å 3,500 kronor till arvoden åt bibliotekarier med 100
kronor på grund av ökat elevantal, dels av anslagsmedlen å 7,500 kronor
till arvoden åt bokförings- oell skrivbiträden åt rektorer med 300 kronor
på grund av ökat elevantal.
102
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
Vid beräkningen av delposten till Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal: Grundavlöningar m. m. har överstyrelsen
förutsatt, att de för läsåret 1939/40 anordnade parallellklasserna skulle
bibehållas även under läsåret 1940/41, i huvudsak endast med den skillnaden,
att vid tekniska gymnasiet i Göteborg antalet parallellklasser i
andra årskursen skulle ökas med en och i första årskursen minskas med
en samt att vid tekniska gymnasiet i Borås skulle anordnas en parallellklass
i första årskursen. Sistnämnda förslag motiveras med att antalet
avvisade inträdessökande vid tekniska gymnasiet i Borås en följd av år
varit stort. Av handlingarna inhämtas vidare, att vid tekniska läroverket
i Stockholm under innevarande läsår endast tre av fem beräknade
klassavdelningar med aftonundervisning komma att upprätthållas,
detta beroende på att antalet inträdessökande icke motsvarat det beräknade.
Då det emellertid möjligen enligt överstyrelsens mening kunde
förväntas, att antalet inträdessökande komme att ökas till ett följande
år, sedan denna undervisningsmöjlighet kommit till mera allmän kännedom,
har överstyrelsen ansett sig böra för budgetåret 1940/41 räkna med
fem aftonavdelningar nyintagna elever samt tre avdelningar i andra årskursen
i aftonskolan. Slutligen har överstyrelsen vid anslagsberäkningarna
förutsatt, dels att omförmälda tre ordinarie lektorstj änster skulle
inrättas, dels att de ur delposten till grundavlöningar utgående anslagsmedlen
å 3,400 kronor till övningar i lantmäteri skulle ökas med 300
kronor på grund av svårigheterna i vissa fall att hålla kostnaderna inom
anslagsbeloppets ram och med 500 kronor för tekniska läroverket i Stockholm,
där sådana övningar för första gången anordnas höstterminen
1940, dels ock att de ur delposten utgående anslagsmedlen å 1,900 kronor
till föredrag örn arbetarskydd och hygien skulle ökas med 600 kronor i
syfte att bereda möjligheter till sådan undervisning vid tekniska läroverken
i Göteborg och Stockholm. Från dessa utgångspunkter har förevarande
delpost uppskattats till förslagsvis 434,000 kronor, innebärande
en höjning med 24,900 kronor.
Delposten till rörligt tillägg kan enligt överstyrelsens beräkningar
minskas med 15,300 kronor till 51,000 kronor.
Såsom särskilda uppbördsmedel upptages under förevarande
avlöningsanslag nu ett belopp av 20,000 kronor, belöpande på hyror
och hyresersättningar m. m. Beträffande beräkningen för nästa budgetår
av dessa medel yttrar överstyrelsen:
De hyror, som skulle erläggas av rektorer, vilka bebodde av kommunen
tillhandahållna tjänstebostäder, respektive de kontanta hyresersättningar,
som det ålåge kommun att erlägga, där tjänstebostad för rektor
icke tillhandahölles, beräknades till 18,400 kronor.
Vad beträffade uppbörden till statsverket av hyror för vaktmästarnas
bostäder, finge överstyrelsen anföra följande.
103
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
Vid vissa av de tekniska läroverken innehade vaktmästarna tjänstebostad,
vilken tillhandahållits av vederbörande kommun. I dylikt fall
torde på grund av gällande bestämmelser fastställt hyresbelopp m. m.
redovisas såsom uppbördsmedel. Detta gällde beträffande en vaktmästare
i Borås, en i Göteborg, två i Härnösand samt två i Örebro. Detsamma
syntes även böra gälla i fråga om vaktmästaren i Eskilstuna samt de
tre vaktmästarna vid tekniska läroverket i Malmö, ehuru vid dessa
läroverk tillhandahållandet av tjänstebostad hittills synbarligen betraktats
såsom en av kommunen beviljad extra förmån för ifrågavarande
personal.
Vid tekniska gymnasiet i Norrköping innehade maskinisten tjänstebostad,
för vilken hyra skulle erläggas till statsverket. Vaktmästaren
åtnjöte fri bostad i skölfastigheten. Bostadsförmånen utgjorde del av
hans avlöning som vaktmästare vid Ebersteinska söndags- och aftonskolan.
Då skolfastigheten ägdes av sistnämnda skola, vilken i densamma
bedreve undervisningsverksamhet i aftonkurser, syntes denna
skola icke kunna frånkännas rätten att utnyttja ifrågavarande vaktmästarbostad
för sitt eget ändamål. Överstyrelsen beräknade därför
intet uppbördsbelopp motsvarande hyran för denna bostad.
Rektor vid tekniska läroverket i Västerås uppgåve, att vaktmästaren
där icke åtnjöte bostadsförmån vid sin tjänst vid läroverket. Staden
disponerade befintlig vaktmästarbostad för avlönande av vaktmästaren
för hans göromål vid stadens skolor för yrkesundervisning. Även i sistberörda
fall funne sig överstyrelsen icke böra beräkna någon hyresuppbörd
för vaktmästarens bostad.
Respektive hyresbelopp syntes i allmänhet ännu icke vara i föreskriven
ordning fastställda. Överstyrelsen räknade därför med ett uppskattat
belopp såsom medeltal, förslagsvis 450 kronor. Härtill skulle då
komma ett belopp, motsvarande ersättningen för värme och lyse. Totala
hyresuppbörden för ovannämnda tio bostäder skulle då bliva
(11 X 450 =) 4,950 kronor.
Sammanlagt skulle följaktligen berörda uppbördsmedel kunna beräknas
till (18,400 + 4,950 =) 25,350 kronor.
Statskontoret har yttrat:
Vad först anginge utökningen av antalet lektorer i Norrköping, ansåge
statskontoret starka skid tala för bifall till överstyrelsens framställning
i denna del. I nuvarande läge syntes dock endast ett nytt lektorat
därstädes böra inrättas.
Då det måste anses angeläget, bland annat av ekonomiska skäl, att
vid utrustningen av det under upprättande varande läroverket i Stockholm
dc olika fackavdelningarna bleve företrädda av vid läroverket fast
anknutna lärare, syntes i och för sig intet vara att erinra mot att ytterligare
en lektorstjänst inrättades viel nämnda läroverk. Enligt vad som
i annat sammanhang upplysts i ärendet, kunde emellertid den planerade
läroverksbyggnaden icke förväntas bliva färdig under läsåret 1940/41.
Vid nu angivna förhållande måste statskontoret ifrågasätta, örn icke
med inrättandet av nämnda lektorstjänst tills vidare borde kunna anstå.
Vad anginge vaktmästarbefattningarna vid gymnasiet i Norrköping,
funne statskontoret i likhet med överstyrelsen vissa skäl hava anförts
för att båda dessa tjänster skulle placeras i lönegraden A 7. Då emel
-
104
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr lo4.
lertid under nuvarande förhållanden alla utgiftsökningar borde undvikas,
vilka icke kunde anses ifrånkomliga, syntes frågan om en ändrad löneställning
för den i lönegraden A 6 inplacerade vaktmästaren tills vidare
böra ställas på framtiden.
Med hänsyn till den beräknade ökningen av antalet elever vid ifrågavarande
läroanstalter ville statskontoret icke motsätta sig den föreslagna
höjningen av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.
Största delen av höjningen av delposten till grundavlöningar betingades
av ett ökat behov av icke-ordinarie lärarkrafter. Även denna ökning
motiverades av beräknade stegringar i elevantalet. Statskontoret ville
emellertid ifrågasätta, om icke denna kostnadsökning borde väsentligen
kunna begränsas, därest alla möjligheter till besparingar utnyttjades.
En dylik reduktion syntes motiverad även med hänsyn till ovissheten
om de ökningar i elevantalet, som förutsatts, verkligen komine att inträda
i nuvarande läge. Da statskontoret förutsatte, att ifrågavarande
anslagspost alltjämt skulle betecknas förslagsvis och möjligheter sålunda
förefunnes till överskridanden i trängande fall, syntes en dylik snäv beräkning
av anslagsposten, förslagsvis till 412,000 kronor, icke böra vara
ogenomförbar.
Vidkommande särskilt kostnaderna för övningar i lantmäteri hade
ämbetsverket icke funnit tillräckliga skäl anförda för höjning av anslagsbeloppen
för de läroverk, vilka för närvarande erhölle medel för detta
ändamål För tekniska läroverket i Stockholm, där dylika övningar för
första gången komme att anordnas under nästkommande budgetår, torde
ifrågavarande kostnader böra beräknas till 400 kronor. Mot de i framställningen
föreslagna beräkningarna av anslagsbeloppen till föredrag örn
arbetarskydd och hygien till läroverken i Stockholm och Göteborg hade
statskontoret intet att erinra.
I anledning av vad i förutnämnda departementspromemoria yttrats
rörande i nuvarande situation önskvärda besparingsåtgärder har skolöverstyrelsen
i utlåtande den 3 februari 1940 anfört följande:
Vid de tekniska läroverken föranleddes uppdelningen av en och samma
årskurs på flera klassavdelningar antingen av elevantalets storlek eller
också av undervisningens differentiering i olika facklinjer. I första årskursen
fixerades antalet klassavdelningar av de föreskrifter angående
antalet parallellavdelningar, som beträffande varje särskilt läroverk meddelades
av Kungl. Majit. Överstyrelsen ansåge sig med tanke på den
under en följd av år synnerligen starka tillströmningen av inträdessökande
och med; hänsyn till industriens behov av tekniskt utbildad
arbetskraft icke böra föreslå någon inskränkning av antalet parallellavdelningar
i första årskursen.
Då undervisningen i första årskursen icke vore differentierad, kunde
vederbörande elevers fördelning under läsåret 1940/41 på de olika
facklinjer, som vid en del läroverk förekomme, nu icke med visshet
bedömas. Under innevarande läsår vore dock samtliga fackavdelningar
inom andra årskursen tillfredsställande frekventerade. Någon anledning
att förorda indragning av vissa linjer på grund av för lågt elevantal
och tillräcklig ledning för bedömande av vilka linjer i så fall i första
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154- 105
hand borde ifrågakomma förelåge sålunda icke enligt överstyrelsens
uppfattning.
I andra och i förekommande fall tredje årskursen bestämdes antalet
parallellavdelningar automatiskt, då samtliga lärjungar, som intagits i
första klassen, givetvis måste beredas möjlighet att fortsätta i de högre
klasserna, i den mån de kunde tillgodogöra sig undervisningen. Uppdelningen
i fackavdelningar i de högre klasserna genomfördes och beräknades
alltjämt bliva genomförd endast i de fall, då den differentierade
undervisningen i de speciella fackämnena så krävde. I ett fåtal fall
hade elevantalet inom en dylik fackavdelning varit så stort, betydligt
mer än 30, att denna måst uppdelas i tvenne parallellavdelningar. Fall
hade förekommit, då med överstyrelsens medgivande tvenne fackavdelningar
under löpande läsår på grund av minskat elevantal sammanslagits
till en undervisningsavdelning, ehuru sammanlagda elevantalet fortfarande
överstigit 30, varigenom besparing av utgifter till avlöningar ernåtts.
Så vitt överstyrelsen kunnat finna, kunde för närvarande några icke
redan förutsedda besparingar i nu berörda avseende icke med någon
grad av visshet förutses och beräknas. Elevfördelningen på de olika
linjerna under kommande läsår vore dock, som redan anförts, i viss grad
oviss, varför möjlighet till eventuella ytterligare besparingar genom en
ökad samläsning mellan olika fackavdelningar under vissa förhållanden
icke vore helt utesluten.
Frivillig undervisning, medförande kostnader för statsverket, beräknades
förekomma under läsåret 1940/41 endast vid tekniska gymnasiet i Göteborg,
där undervisning meddelades i sång och musik under tre timmar
i veckan. Givetvis skulle denna frivilliga undervisning kunna helt inhiberas.
Överstyrelsen hade dock funnit detta allmänkulturella inslag i
den eljest strängt fackliga tekniska undervisningen vara av värde. Avlöning
till läraren utginge med 176 kronor för veckotimme och läsår
eller sammanlagt 528 kronor.
Vad beträffade lärarnas undervisningsskyldighet, hade överstyrelsen i
sina riksdagspetita räknat med att lektorerna skulle bestrida ungefärligen
22 veckotimmar i medeltal frånsett ett fall, där vederbörande
under de senaste åren med Kungl. Maj:ts medgivande bestritt endast
16 veckotimmar. De vid de flesta tekniska läroverken jämförelsevis
begränsade möjligheterna till olika kombinationer medgåve i allmänhet
icke, att flertalet lektorer kunde tilldelas maximitjänstgöring, såvida
de icke dessutom ålades ett antal övertimmar. I många fall förekomme
i själva verket för närvarande, att lektorer sålunda uppehölle undervisning
under mer än 24 veckotimmar. En sådan anordning torde i
nuvarande läge även kunna anses lämplig. I vissa fall torde totala
timantalet inom vederbörandes kompetensområde icke vara tillräckligt
för att anordningen skulle bliva möjlig. Överstyrelsen ansåge sig därför
icke kunna räkna med mer än en veckotimmes ökning i medeltal av
den lektorerna åvilande undervisningen. Överstyrelsen ansåge sig i detta
sammanhang böra erinra om att den undervisningsskyldighet av ungefärligen
23 timmar i veckan, som således torde böra beräknas såsom
medeltal, i sin helhet utgjordes av lektionstimmar, bundna genom arbetsordningen,
enär lärare vid tekniska läroverk icke finge såsom fullgjord
undervisningsskyldighet räkna sig till godo någon del av extraarbete
för rättning av skrivlag eller därmed jämförligt.
Departe
mentschefen.
106 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 1,54-
Lektorernas undervisningsskyldighet torde sålunda kunna beräknas
ökad med sammanlagt i runt tal 50 veckotimmar. Detta innebure en
motsvarande minskning av antalet timmar, som beräknats komma på
timlärare. Av dessa 50 veckotimmar torde 40 komma på specialämnen
och 10 på allmänna skolämnen. Då de flesta lektorerna vore placerade
å F-ort, torde den uppkommande besparingen kunna beräknas till
(40 X 282 + 10 X 234 =) 13,620 kronor.
Anslagsposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal
torde sålunda på sätt ovan anförts kunna minskas med sammanlagt
(528 + 13,620 =) avrundat 15,000 kronor.
Statskontoret har i utlåtande den 14 februari 1940 anfört, att ämbetsverket
av den knapphändiga utredningen i ämnet icke kunnat bilda sig
någon närmare uppfattning angående möjligheten till ytterligare besparingar
vid ifrågavarande läroverk. Ämbetsverket ansåge sig emellertid
kunna utgå från att samtliga de besparingsåtgärder — såväl i fråga
örn inrättande av parallellavdelningar och anordnande av undervisning
i fackämnen, som i övriga hänseenden beträffande vilka utgiftsminskning
ansetts kunna åstadkommas — vilka ansåges böra genomföras vid övriga
statliga och kommunala statsunderstödda läroanstalter, i tillämpliga
delar komme att vidtagas även för de tekniska läroverkens vidkommande.
För behovet av nya lektorstjänster vid de tekniska läroverken i Norrköping
och Stockholm har enligt min mening anförts en övertygande
motivering. Under normala förhållanden skulle jag ha biträtt överstyrelsens
i dessa hänseenden framställda förslag. För närvarande måste
jag emellertid begränsa mig till att förorda allenast förslaget om upprättande
av en lektorstjänst vid läroverket i Stockholm. Det förefaller
med tanke på genomförandet av det för denna läroanstalt aktuella
nybyggnads- och utrustningsprogrammet vara ur statens synpunkt
välbetänkt att inrätta en sådan tjänst, vars innehavare har ansvar för
sin del av nämnda program, och att tjänsten kommer till stånd redan
från och med nästa budgetår, så att den kan vara tillsatt i god tid
innan de nya lokalerna färdigställts. Vad tekniska läroverket i Norrköping
beträffar, ämnar jag framdeles taga under omprövning möjligheterna
att till detta läroverk överflytta en eller två lektorst jänster
från andra tekniska läroverk i syfte att erhålla en lämpligare proportion
mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare vid ifrågavarande
läroverk.
Vad angår vaktmästartjänsterna vid tekniska gymnasiet i Norrköping,
finner jag i likhet med myndigheterna vissa skäl tala för en placering
av båda dessa tjänster i lönegraden A 7. Då emellertid i rådande
statsfinansiella läge andra likartade framställningar, som motiverats med
lika starka eller starkare skäl, måste ställas på framtiden, torde förslag
107
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
om ändrad löneställning för den i lönegraden A 6 placerade vaktmästaren
vid nämnda gymnasium icke böra nu framläggas.
Med hänsyn till den jämförelsevis ringa tillströmningen av elever till
de vid tekniska läroverket i Stockholm inrättade aftonkurserna kan jag
icke för närvarande tillstyrka, att i första årskursen av aftonskolan vid
detta läroverk för nästa läsår inrättas fler avdelningar än som under
innevarande läsår äro i verksamhet. Däremot utvisa vissa genom ecklesiastikdepartementets
försorg införskaffade uppgifter rörande antalet
avvisade inträdessökande vid tekniska gymnasiet i Borås behovet av
en ytterligare avdelning av första klassen vid detta gymnasium. Då
en utvidgning av verksamheten vid denna läroanstalt jämväl ur allmännare
synpunkt synes önskvärd, vill jag tillstyrka överstyrelsens förslag
i denna del.
De av skolöverstyrelsen förordade besparingsåtgärderna, innebärande
en minskning med 15,000 kronor av medelsbehovet under delposten
till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal, finner jag
mig böra tillstyrka med den ändringen, att en höjning av lärarnas
undervisningsskyldighet med endast en halv veckotimme torde böra nu
ifrågasättas. Jag hänvisar i detta avseende till vad i det föregående
yttrats. I anledning av vad av statskontoret yttrats vill jag framhålla,
att det med hänsyn till det nuvarande stora behovet av tekniskt utbildad
arbetskraft skulle vara olyckligt, om besparingsåtgärderna inriktades
på en begränsning av elevintagningen vid de tekniska läroanstalterna
eller på en försämring av fackutbildningen. Besparingsåtgärder av
denna art torde icke böra tillstyrkas.
Beträffande de i avlöningsstaten ingående posterna ifrågasätter jag
för nästa budgetår följande ändringar:
Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör med
hänsyn till förslaget örn inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska
läroverket i Stockholm höjas med 11,300 kronor. A andra sidan bör
posten — med beaktande av vad chefen för finansdepartementet i ämnet
anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor — sänkas med samma belopp, varmed anslagsposten
till rörligt tillägg på grund av ökat indextal höjes, d. v. s.
med 25,000 kronor. Posten bör alltså sänkas med (25,000 — 11,300 =)
13,700 kronor och alltså uppföras med (692,000 — 13,700 =) 678,300
kronor.
Delposterna till arvoden åt skolläkare, arvoden åt bibliotekarier samt
arvoden åt bokförings- och skrivbiträden åt rektorer, vilka poster nu
äro uppförda med respektive 6,000 kronor, 3,500 kronor och 7,500 kronor,
skulle med hänsyn till den beräknade ökningen av antalet elever
vid vissa av läroanstalterna enligt skolöverstyrelsens förslag för nästa
budgetår ökas med respektive 450 kronor, 100 kronor och 300 kronor.
108
Kungl. Maj:ts proposition Nr 15J.
Då jag enligt vad nyss anförts utgår från ett lägre antal aftonkurser
vid tekniska läroverket i Stockholm än överstyrelsen räknat med, torde
nämnda poster böra höjas med respektive 400 kronor, 70 kronor och
200 kronor.
Delposten till grundavlöningar m. m., som nu är uppförd med 409,100
kronor, har av skolöverstyrelsen i dess ursprungliga skrivelse föreslagits
skola höjas till 434,000 kronor. Större delen av denna anslagshöjning
eller i runt tal 22,500 kronor är föranledd av ökat behov av ickeordinarie
lärare, vilket i sin tur motiverats av den under nästa läsår
beräknade ökningen av antalet elever vid läroanstalterna. Om antalet
aftonkurser vid tekniska läroverket i Stockholm beräknas på sätt
av mig föreslagits, synes nämnda belopp kunna minskas med omkring
9.000 kronor. Vid bifall till de av mig förordade besparingsåtgärderna
bör posten minskas med ytterligare 7,400 kronor. Ä andra sidan bör
det av överstyrelsen angivna beloppet höjas med omkring 11,800 kronor,
örn av de utav överstyrelsen föreslagna nya lektorstjänsterna endast
en sådan tjänst inrättas. Posten skulle alltså beräknas till (434,000 —
— 9,000 — 7,400 + 11,800 =) 429,400 kronor. Jag föreslår emellertid,
under åberopande av vad av statskontoret i dess första i ärendet avgivna
utlåtande yttrats, att delposten för nästa budgetår uppföres med
420.000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 10,900 kronor. Jag
har intet att erinra mot att posten jämväl för nästa budgetår betecknas
förslagsvis.
Anslagsposten till rörligt tillägg torde på grund av den av mig förordade
ändringen i överstyrelsens förslag angående inrättande av nya
lektorstjänster böra minskas med i runt tal 1,300 kronor i förhållande
till överstyrelsens kalkyler. Emellertid bör posten, som av överstyrelsen
uppskattats efter ett rörligt tillägg av sex procent, numera beräknas
efter ett rörligt tillägg av nio procent, vilket föranleder en höjning av
posten med omkring 25,000 kronor. Posten bör i anledning härav uppföras
med i runt tal förslagsvis 75,000 kronor. I jämförelse med motsvarande
belopp i den för de tekniska läroverken nu gällande avlöningsstaten
uppstår härigenom en anslagsökning med 8,700 kronor.
Mot det av skolöverstyrelsen under avlöningsstaten såsom särskilda
uppbördsmedel beräknade beloppet å 23,350 kronor, belöpande på hyror
och hyresersättningar m. m., synes intet annat vara att erinra än att
beloppet torde böra för avrundning av avlöningsanslagets slutsumma
uppföras med 23,570 kronor. Då detta inkomstbelopp i gällande stat
beräknats till 20,000 kronor, möjliggöres alltså en anslagsminskning med
3,570 kronor.
Förevarande anslag bör sålunda för nästa budgetår höjas med
(— 13,700 + 400 + 70 + 200 + 10,900 + 8,700 — 3,570 =) 3,000 kronor till
1.186.000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154-
109
18. Sammanfattning.
Sammanfattningsvis innebära de av mig i det föregående verkställda
anslagskalkylerna, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår skulle
uppföras med följande belopp, varvid för jämförelse jämväl angivas nu
utgående anslag och i årets riksstatsförslag beräknade belopp:
A n s 1 a g s ä n d a m å 1 |
Nuvarande anslag, kronor |
I statsverks-propositionen |
Nu föreslaget kronor |
Högre lärarinneseminariet: Avlöningar....... |
433,800 |
420,000 |
404,000 |
Allmänna läroverken: Avlöningar.......... |
26,436,500 |
26,400,000 |
26,280,000 |
Bidrag till kommunala flickskolor.......... |
4,050,000 |
4,000,000 |
4,080,000 |
» » » mellanskolor......... |
3,325,000 |
3,300,000 |
3,340,000 |
» > praktiska » .......... |
— |
— |
1,700,000 |
* » högre goss- och samskolor........ |
538,800 |
525,000 |
554,000 |
» > » flickskolor.............. |
650,000 |
500,000 |
516,000 |
> » enskilda mellanskolor........... |
77,300 |
77,300 |
75,500 |
Understöd till högre folkskolor............ |
3,450,000 |
3,200,000 |
1,560,000 |
Läroanstalter för blinda: Avlöningar........ |
282,400 |
375,000 |
374,800 |
Omkostnader....... |
200,500 |
150,000 |
152,600 |
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat |
98,700 |
204,000 |
194,200 |
Omkostnader .......... |
155,700 |
80,000 |
83,200 |
Dövstumskolorna: Avlöningar............ |
1,119,500 |
1,235,000 |
1,187,000 |
Omkostnader........... |
543,000 |
470,000 |
466,000 |
Tekniska läroverk: Avlöningar............ |
1,183,000 |
1,177,300 |
1,186,000 |
Summa kronor |
42,544,200 |
42,113,600 |
42,153,300 |
19. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
1. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, jörslagsvis .................kronor 003,100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit
7,250
Ilo
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar
m. m.............kronor 62,100
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis. . » 4,900 kronor 67,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 26,650
Summa förslagsanslag kronor 404,000;
2. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av................ -.................. kronor 404,000;
3. i personalförteckningen för de allmänna läroverken
ej mindre under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat
uppföra ytterligare 3 lektorer än även under rubriken
Tjänstemän å övergångsstat utesluta 5 adjunkter;
4. i sagda personalförteckning under rubriken Extra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e uppföra
205 extra ordinarie adjunkter i lönegraden Eo 21;
5. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av
sagda personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1940/41, då för realskolstadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...........kronor 20,660,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis............ » 165,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt kvinnliga
sakkunniga . . kronor 1,260
b. Arvoden åt till
synslärare.
...... » 18,000
lil
Kungl. Majlis ''proposition Nr 15Jf.
c. Personliga tilläggsarvoden
åt första
lärarinnor ......
d. Arvoden åt skollälare,
förslagsvis
e. Arvoden åt bibliotekarier
........
f. Arvoden åt biträ
den
å rektorsexpeditionerna.
.....
g. Särskilda arvoden
vid provårsläroverk.
..........
h. Särskilda arvoden
vid statens aftonskola
..........
kronor 2,400
» 130,600
» 87,500
» 85,000
» 163,200
» 4,340 kronor
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis]kronor 3,365,000
b. Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
....... » 300,000
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:
a. Vissa ersättningar
m. m., förslagsvis . . . kronor 300
b. Tillfällig löneförbättring
.............» 600 >
7. Rörligt tillägg, förslagsvis
Summa kronor
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms
stad........kronor 15,000
2. Av kommuner och
lärare erlagda hyresersättningar
och hyror » 274,000
3. Avkastning av donationer
från kronan
»
492,300
3,665,000
900
2,223,400
27,206,600
m. m,
37,600
112
Kungl, Majit$ ''proposition Nr loij.
4. Av vaktmästare erlagda
hyror samt ersättning
för bränsle
och lyse.........kronor 120,000
5. Bidrag ur läroverks
ljus- och vedkassor
till vaktmästarperso
nalens
avlöning . . . ._________» 480,000 kronor 926,600
Nettoutgift kronor 26,280,000;
7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 26,280,000;
8. besluta, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder
för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre
folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola
med förut angiven jämkning äga tillämpning jämväl för
budgetåret 1940/41;
9. medgiva, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder
för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt
dyrortstillägg åt vissa lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre
folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret
1940/41;
10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av...................... . kronor 4,080,000;
11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
mellanskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av......................kronor 3,340,000;
12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska
mellanskolor för budgetåret 1940/41 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av . . . kronor 1,700,000;
13. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd
för budgetåret 1939/40 till statsunderstödda
enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning
jämväl för budgetåret 1940/41, dock att statsbidrag må
utgå till sammanlagt högst 146 parallellavdelningar vid
samtliga statsunderstödda privatläroverk;
14. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och sam
skolan-
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av.............................kronor 554,000;
15. besluta, att , den av 1933 års riksdag godkända ändringen
i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre
Kungl. Majlis ''proposition Nr 154■
113
flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret
1940/41;
16. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av.............................kronor 516,000,
därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande
av terminsavgifter under läsåret 1940/41 vid vissa högre
flickskolor i Stockholm under villkor, att Stockholms stad
för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt
angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima
riksdag;
17. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av.............................. kronor 75,500;
18. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 1,560,000;
19. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1940/41:
Avlöningsstat.
1.
2.
3.
4.
5.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................
Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t ........
Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal:
a.
Grundavlöningar
m. m., förslagsvis. . kronor 83,300
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis » 7,800
Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m............kronor 11,620
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis » 1,200
Rörligt tillägg, förslagsvis........ .
kronor 243,500
» 3,680
» 91,100
» 12,820
»_23,700
Summa förslagsanslag kronor 374,800;
20. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av.............................kronor 374,800;
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 154. 8
114
Kungl. Majlis ''proposition Nr 154-
21. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av.............................kronor 152,600;
22. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m. , . .........kronor 12,100
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis _»_1,700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis.........
1,200
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................kronor 67,000
2. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Majit.......... . >
3. Avlöningar till vårdare och ekonomipersonal
:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis . . kronor 96,000
b. Avlöningsförhöjnin
!
gar m. m., förslagsvis »_8,000
104,000
13,800
8,200
Summa förslagsanslag kronor 194,200;
23. till Vårdanstalten i Lund för blinda med kompli
cerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av..................kronor 194,200;
24. till Vårdanstalten i Lund för blinda med kompli
cerat
lyte: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av...............kronor 83,200;
25. i personalförteckningen för dövstumskolorna minska
antalet lärare i kunskapsämne med tre till 55;
26. godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis............kronor 680,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis........... » 11,700
115
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp.....kronor 32,675
b. Vikariatsersättnin
gar
m. m., förslagsvis
............. 8_350 kronor 33,025
4. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal
:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis. kronor 236,000
b. Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
........ .* 31,000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis. kronor 112,000
b. Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
........ 8 9,000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis......
Summa kronor 1,187,000;
27. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 1,187,000;
28. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av . . . kronor 466,000;
29. å personalförteckningen för de tekniska läroverken
uppföra ytterligare en lektorstjänst;
30. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...........kronor 678,300
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis................ » 8,600
3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt skolkare -
267,000
121,000
74,275
kronor 6,400
116
Kungl. Maj:ts proposition Nr 154.
b. Arvoden åt bibliotekarier
.........kronor 3,570
c. Arvoden åt bokfö
rings-
och skrivbiträden
åt rektorer. » 7,700 kronor 17,670
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m. m., förslagsvis. kronor 420,000
b. Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
....... . » 10,000 » 430,000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_75,000
Summa kronor 1,209,570
Särskilda uppbördsmedel:
Hyror och hyresersättningar m. m. . . . kronor 23,570
Nettoutgift kronor 1,186,000;
31. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 1,186,000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lennart Häggqvist.
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 154-
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
1. Inledning........................................... 2
2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ... 6
3. » » Allmänna läroverken: Avlöningar.......... 9
4. » » bidrag till kommunala flickskolor.......... 50
5. » » » » » mellanskolor........ 56
6. Anslag till bidrag till praktiska mellanskolor ................ 58
7. Förslagsanslaget till bidrag till högre goss- och samskolor....... 61
8. » » » » » flickskolor.............. 64
9. » » » » enskilda mellanskolor.......... 65
10. » » understöd till högre folkskolor............ 66
11. » » Läroanstalter för blinda: Avlöningar....... 69
12. » » » » » : Omkostnader..... 82
13. » » Vårdanstalten i Lund för blinda med kompli
cerat
lyte: Avlöningar................ 84
14. » » Vårdanstalten i Lund för blinda med kompli
cerat
lyte: Omkostnader.............. 85
15. » » Dövstumskolorna: Avlöningar............ 86
16. » » » : Omkostnader........... 96
17. » » Tekniska läroverk: Avlöningar............100
18. Sammanfattning......................................109
19. Hemställan .........................................109