Kungl. Majda proposition nr 112.
1
Nr 112.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ersättning
till S. G. Karlsson i anledning av sjukdom
ådragen under militärtjänstgöring; given Stockholms
slott den 8 mars 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 8 mars 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bkamstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anför:
Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
utgår enligt bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1927 (nr 234), vilken
förordning trätt i kraft den 1 januari 1928. Genom nämnda förordning har
förordningen den 18 juni 1909 (nr 89 sid. 1) örn ersättning i anledning av
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, upphävts, dock att ersättningsanspråk,
som grundas på olycksfall som inträffat eller sjukdom som
yppats före den 1 januari 1928, skall bedömas enligt äldre bestämmelser.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 112.
548 40
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 112.
I 1 § av förordningen den 18 juni 1909 stadgas, att därest under militärtjänstgöring
i fred olycksfall inträffar, så att tjänstgörande värnpliktig, volontär
vid hären eller någon, som tillhör flottans eller kustartilleriets stammanskap,
varder skadad, eller därest person, som nu nämnts, skadas under
tjänstgöring i krig, staten skall utgiva ersättning jämlikt vissa i förordningen
stadgade grunder. Dylik ersättning utgives jämväl, örn sjukdom med därav
följande skada yppas under eller efter slutad militärtjänstgöring och tjänstgöringen
skäligen kan antagas hava till sjukdomen bidragit.
Framställning örn ersättning skall göras inom viss tid från det tjänstgöringen
upphörde eller från den senare tidpunkt, då skadan yppades.
I en den 6 augusti 1939 dagtecknad skrift har Sven Gustaf Karlsson,
hemmet för kroniskt sjuka, Strängnäs, hos Kungl. Majit anhållit att få
komma i åtnjutande av ersättning för sjukdom, som han skulle hava ådragit
sig under militärtjänstgöring, utan hinder av att ansökan örn dylik ersättning
icke gjorts inom därför föreskriven tid.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Karlsson under år 1920 fullgjort
första tjänstgöring vid Södermanlands regemente, att han under år 1921
fullgjort vinterövning samt att han — som under fullgörandet av första
tjänstgöringen vårdats för sjukdom med huvudvärk, nystagmus och pupill -förlamning — den 20 september 1922 frikallats på grund av »inskränkt
förstånd».
Sedan Karlsson i en den 15 juli 1939 till riksförsäkringsanstalten inkommen
skrivelse gjort framställning örn ersättning för sviter efter sömnsjuka,
som han skulle hava ådragit sig under nyssnämnda värnpliktstjänstgöring
år 1920, förklarade riksförsäkringsanstalten genom beslut den 21 juli
1939, att enär Karlssons framställning om ersättning inkommit till anstalten
först sedan mer än tio år förflutit från det hans militärtjänstgöring upphört
och han under nämnda tid icke bevakat sin rätt till ersättning, anstalten
funne sig icke kunna upptaga ersättningsfrågan till prövning.
I yttrande den 3 oktober 1939 över den av Karlsson hos Kungl. Majit
nu gjorda framställningen har riksförsäkringsanstalten anfört bland annat
följande:
Av den i anledning härav verkställda utredningen framgår, bland annat,
att Karlsson under skilda perioder under åren 1920—1922 fullgjort värnpliktstjänstgöring
vid Södermanlands regemente samt att han den 20 september
1922 frikallats på grund av »inskränkt förstånd».
Av de införskaffade uppgifterna framgår vidare, att Karlsson under tjänstgöringen
år 1920 varit intagen å regementssjukhuset vid tvenne tillfällen
för feber samt huvudvärk och svindel, att han år 1928 intagits å Hemmet
för Kroniskt Sjuka i Nyköping för parkinsonism, att han den 16 februari
1934 överflyttats till Hemmet för Kroniskt Sjuka i Strängnäs, där han fortfarande
vistas, samt att han vore fullständigt oförmögen till arbete.
För den händelse Kungl. Majit skulle finna skäligt, att Karlsson utan
hinder därav, att framställningen icke gjorts inom vederbörlig tid, beredes
ersättning jämlikt grunderna för förordningen den 18 juni 1909 om ersätt
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr linning
i anledning av kroppsskada, ådragen rinder militärtjänstgöring, kar
riksförsäkringsanstalten upptagit ärendet till prövning.
Härvid Ilar riksförsäkringsanstalten efter samråd med sin överläkare,
professorn A. Troell, funnit ifrågavarande sjukdom kava ådragits under
sådana förkållanden, att anstalten, därest framställning örn ersättning gjorts
inom vederbörlig tid, skulle kava tillerkänt sökanden ersättning jämlikt
bestämmelserna i förordningen den 18 juni 1909 örn ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Vidare hava arméförvaltningens civila departement ock sjukvårdsstyrelse i
utlåtande i ärendet den 31 oktober 1939 anfört följande:
Enligt sjukvårdsstyrelsens åsikt får sökandens värnpliktstjänstgöring år
1920 anses kava förorsakat eller bidragit till uppkomsten av sökandens nuvarande
sjukdomstillstånd.
Vid sådant förhållande ock då riksdagen tidigare i liknande fall medgivit,
att ersättning finge utgå enligt grunderna för 1909 års militärersättningsförordning,
oaktat framställning örn ersättning gjorts sedan mer än tio år
förflutit från det sjukdomen yppades eller militärtjänstgöringen upphörde,
få arméförvaltningens civila departement ock sjukvårdsstyrelse, under åberopande
av vad riksförsäkringsanstalten anfört i sitt den 3 oktober 1939
över förevarande ansökning avgivna yttrande, i underdånighet hemställa, att
Kungl. Majit täcktes föreslå riksdagen medgiva, att till sökanden må —
utan hinder därav att framställning örn ersättning icke blivit gjord inom
föreskriven tid — från och med den 1 januari 1940 från beväringsmanskapets
invalid, ock pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill kan enligt grunderna
för åberopade förordningen kan anses berättigad.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att riksförsäkringsanstalten funnit, Departementsatt
den sjukdom (sömnsjuka), varav Karlsson enligt läkarintyg lider, ådragits chefen.
under sådana förkållanden, att ersättning enligt grunderna för förordningen
den 18 juni 1909 örn ersättning i anledning av kroppskada, ådragen under
militärtjänstgöring, kunde kava tillerkänts honom, därest framställning därom
gjorts inom därför föreskriven tid, men att anstalten på grund av mellankommen
preskription funnit sig icke kunna upptaga en av Karlsson gjord
framställning om dylik ersättning till prövning. Emellertid kar riksdagen
tidigare i vissa fall medgivit, att ersättning enligt grunderna för nyssnämnda
förordning finge utgå, oaktat framställning örn ersättning gjorts sedan mer
än tio år förflutit från det sjukdomen yppades. Med hänsyn härtill ock då
billighetsskäl tala för att Karlsson må komma i åtnjutande av den ersättning,
vartill han varit berättigad, därest framställning därom gjorts inom
föreskriven tid, får jag tillstyrka, att sådan ersättning beredes honom. I
enlighet med vad arméförvaltningens civila departement ock sjukvårdsstyrelse
föreslagit torde ersättningen böra utgå från ock med den 1 januari 1940.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till Sven Gustaf Karlsson må — utan hinder därav, att
anspråk på ersättning icke framställts inom behörig tid — från
och med den 1 januari 1940 från beväringsmanskapets invalidocli
pensionsfond utbetalas den ersättning, vartill han enligt
grunderna för förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i
4
Kungl. Majus proposition nr 112.
anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
kan anses berättigad.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Anders Broberg.
Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.