Statsutskottets utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 13 februari 1940 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940/41 av utgifterna
för kapitalinvestering i avseende å postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. Uti propositionen (nr
1) angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1940/41 har
Kungl. Majit i avseende å kapitalinvesteringar för postverket (punkt 1, sid.
4—6, av det vid propositionen under rubrik »Kapitalbudgeten, Bil. 5» fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
4 januari 1940) föreslagit riksdagen att till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 700,000
kronor.
Förevarande anslag föreslås skola uppföras med ett från 1,250,000 till
700.000 kronor nedsatt belopp. Härvid har räknats med att det belopp å
100.000 kronor, som enligt av Kungl. Majit meddelat beslut icke må disponeras
av anslaget för löpande budgetår, skall få tagas i anspråk under nästkommande
budgetår. Den föreslagna nedskärningen av medelsanvisningen
för ifrågavarande ändamål förutsätter, enligt vad generalpoststyrelsen framhållit,
dels stark återhållsamhet vid nyanskaffning av inventarier, dels uppskov
tillsvidare med inköp av inventarier, som i och för sig äro synnerligen
behövliga och önskvärda.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen,
hemställer,
att riksdagen må till inköp av inventarier för postverkets
behov för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.
2:o) Inköp för postverkets räkning av fastigheter i Borås m. m. Förevarande
förslag (punkt 2, sid. 6—8) innebär endast ett fullföljande av statsmakternas
vid 1939 års lagtima riksdag fattade beslut örn inköp för postverkets
räkning av samtliga tomter i kvarteret Eko i Borås. Med tillstyrkande
av förslaget hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 6 sami. Nr 9. 1
Utskottet.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av
fastigheter i Borås m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 460,500 kronor.
3:o) Inköp för postverkets räkning av två markområden i Båda. Kungl.
Majit har (punkt 3, sid. 8 och 9) föreslagit riksdagen att till inköp för
postverkets räkning av två markområden i Råda för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 10,200 kronor.
Postverket arrenderar sedan ingången av år 1893 mot en årlig avgäld av
25 kronor ett jordområde i Norra Råda socken i Värmlands län, å vilket
område postverket uppfört en posthusbyggnad och en del uthus, däribland
ett garage för postverkets diligenser å linjen Råda—Långflon. Då arrendetiden
utgår med utgången av år 1942, föreslås nu området skola förvärvas
med äganderätt för postverkets räkning. I samband härmed skulle även
förvärvas ett intill nu angivna jordområde gränsande markområde örn 1,774
kvadratmeter. Genom det senare förvärvet avses att för framtiden säkerställa
postverkets dispositionsrätt till erforderligt område för en ny garagebyggnad,
vilken blivit erforderlig på grund av diligenstrafikens utveckling.
De till inköp föreslagna två områdena hava en sammanlagd areal av 8,611
kvadratmeter. Det begärda priset utgör för 5,446 kvadratmeter 1 krona
per kvadratmeter och för återstående 3,165 kvadratmeter 4,750 kronor eller
ungefär 1 krona 50 öre per kvadratmeter. För ändamålet skulle alltså erfordras
ett anslag å (5,446 + 4,750 —) 10,196 kronor eller, i avjämnat tal,
10,200 kronor.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av två
markområden i Råda för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 10,200 kronor.
4:o) Inköp för postverkets räkning av fastigheter i Växjö. Kungl. Majit
har (punkt 4, sid. 9—15) föreslagit riksdagen att till inköp för postverkets
räkning av fastigheter i Växjö för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 265,000 kronor.
Förevarande förslag avser att genom förvärv av två fastigheter (nr 4 och
5) i kvarteret Gunnar Gröpe i Växjö bereda erforderligt tomtområde för uppförande
framdeles av en nybyggnad för postkontoret i staden, vilket alltsedan
den 1 oktober 1911 är inrymt i riksbankens fastighet. De nuvarande postkontorslokalerna
hava till följd av poströrelsens utveckling befunnits numera
vara — huvudsakligast på grund av bristande utrymme — synnerligen
olämpliga för sitt ändamål. Verkställd utredning har givit vid handen, att
tillräckligt och lämpligt utrymme för postkontoret icke kan erhållas inom
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
3
riksbankens fastighet genom tillbyggnad eller omändring av denna. De begärda
köpeskillingarna för de till inköp föreslagna två fastigheterna, vilka
äro belägna vid Norrgatan mitt emot residenset, uppgå till sammanlagt
265,000 kronor, motsvarande ett genomsnittligt pris av i runt tal 112 kronor
per kvadratmeter.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Såsom byggnadstomt har nu generalpoststyrelsen föreslagit fastigheterna
nr 4 och 5 i kvarteret Gunnar Gröpe, vilka skulle för ändamålet inköpas för
ett sammanlagt pris av 265,000 kronor. Då fastigheterna äro skilda från
länsresidenstomten endast genom en gata, skulle enligt generalpoststyrelsens
och länsstyrelsens mening genom tomtförvärvet erbjudas en möjlighet att
tillgodose länsstyrelsens behov av ökade lokaler i den byggnad, som skulle
uppföras å tomterna och som skulle förbindas med landsstatshuset genom
antingen en bro över galan eller en gång därunder. Mot förslaget örn ifrågavarande
tomtinköp har byggnadsstyrelsen, utan att dock avstyrka detsamma,
framfört vissa erinringar avseende köpeskillingen, som styrelsen finner förhållandevis
synnerligen hög, samt den ifrågasatta förbindelsen mellan posthusbyggnaden
och landsstatshuset. Ej heller jag kan undgå att finna köpeskillingen,
innebärande ett genomsnittspris per kvadratmeter av 112 kronor,
hög. Å andra sidan kan framhållas, att tomterna torde få anses synnerligen
välbelägna och att den senaste tidens allmänna utveckling i Växjö synes hava
medfört avsevärda stegringar av värdena å de centralt belägna tomterna. Med
hänsyn härtill och då enligt vad generalpoststyrelsen meddelat gjorda undersökningar
visat, att det icke föreligger möjlighet att för postverkets räkning
förvärva tomtmark, som är lika välbelägen och ur hebyggelsesynpunkt lika
lämplig som de till inköp nu föreslagna två fastigheterna, vill jag icke motsätta
mig styrelsens förslag örn inköp av fastigheterna. Vad angår spörsmålet,
huruvida lokaler böra beredas länsstyrelsen i den nya posthusbyggnaden samt,
därest så anses böra ske, på vad sätt förbindelsen mellan nybyggnaden och
det nuvarande landsstatshuset lämpligen bör ordnas, torde ställning till detsamma
icke böra tagas i nu förevarande sammanhang.
De för de till inköp föreslagna två fastigheterna begärda köpeskillingarna,
vilka motsvara ett genomsnittspris av 112 kronor per kvadratmeter, torde,
även om hänsyn tages till att fastigheterna äro synnerligen välbelägna, få anses
vara förhållandevis höga. Den senaste tidens allmänna utveckling i Växjö
synes emellertid, såsom departementschefen framhållit, hava medfört avsevärda
stegringar av värdet å centralt belägna tomter. Verkställda undersökningar
hava vidare, enligt vad generalpoststyrelsen meddelat, givit vid handen,
att det ej föreligger möjlighet att för postverkets räkning förvärva tomtmark,
som är lika välbelägen och ur bebyggelsesynpunkt lika lämplig som
nu ifrågavarande två fastigheter. Utskottet har därför i likhet med departementschefen
icke velat motsätta sig styrelsens förslag örn inköp av fastigheterna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till inköp för postverkets räkning av fastigheter
i Växjö för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 265,000 kronor.
v v- \ v
Utskotta.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
Telegrafverket.
5:o) Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Äppelviken i Stockholm.
Kungl. Maj :t har (punkt 5, sid. 16 och 17) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad
till telefonstationsbyggnaden i Äppelviken i Stockholm för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor.
I samband med utbyggnaden av nya bostadsområden inom Äppelvikens
telefonstations trafikområde beräknas antalet abonnenter under loppet av tre
å fyra år komma att ökas till omkring 16,000. Den nuvarande stationsbyggnaden,
vilken uppfördes under åren 1934 och 1935 för en kostnad av 160,000
kronor, kan emellertid inrymma stationsutrustning för högst 14,000 abonnenter.
En tillbyggnad anses därför snarast böra komma till utförande. Kostnaderna
för den erforderliga tillbyggnaden beräknas till 80,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden
i Äppelviken i Stockholm för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 80,000 kronor.
6:o) Telefonstationsbyggnad i Huddinge. Kungl. Majit har (punkt 6, sid.
17—ig) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Huddinge för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 169,300 kronor.
För tillgodoseende av behovet av lokaler för en tilltänkt automatisk telefonstation
i Huddinge — vilken enligt den för automatisering av telefonnätet
inom Stockholms förorter uppgjorda planen skall vara färdig att tagas i bruk
under år 1942 — skulle enligt förevarande förslag för en köpeskilling av cirka
9,300 kronor, motsvarande ett pris av 3 kronor per kvadratmeter, inköpas
en tomt och å densamma uppföras en nybyggnad av tegel i två våningar och
källarvåning för en beräknad kostnad av 160,000 kronor. Förslagets genomförande
skulle alltså draga en sammanlagd kostnad av 169,300 kronor. Den
nya automatstationen är avsedd att ersätta de nuvarande stationerna i Huddinge,
Snättringe och Stuvsta. Flyttningen av dessa tre stationer, vilka alla
äro inrymda i förhyrda lokaler, beräknas med hänsyn till de senaste årens
snabba abonnentökning behöva ske i början av år 1942.
Ifrågavarande stationsbyggnad, vilken ingår som ett led i planen för den
successiva automatiseringen av telefonnätet inom Stockholms förorter, behöver
även komma till utförande för att en förhållandevis kostsam ombyggnad
av två av de tre växelstationer, som skola ersättas av den tillämnade nya
automatiska stationen, skall kunna undvikas. Utskottet, som funnit anslag
för ändamålet böra anvisas med äskat belopp, hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
5
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Huddinge för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 169,300
kronor.
7:o) Telefonstationsbyggnad i Sölvesborg. Kungl. Maj:t har (punkt 7,
sid. 19—21) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Sölvesborg
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 230,000 kronor.
Å beredskapsstat för innevarande budgetår har uppförts ett förskottsanslag
å 273,000 kronor för uppförande å en tidigare för ändamålet inköpt tomt av
en telefonstationsbyggnad i Sölvesborg, i vilken byggnad även skulle inrymmas
lokaler för postkontoret å platsen. För såväl telefonstationen som postkontoret
förhyras för närvarande lokaler. Då telefonstationslokalen icke står
till förfogande längre än till den 1 oktober 1942, föreslås nu de erforderliga
medlen för den planerade nybyggnaden skola anvisas å riksstaten för nästa
budgetår. Den nya telefonstationen avses emellertid numera skola bliva automatisk.
På grund härav antages den tidigare beräknade byggnadskostnaden
kunna nedbringas till 230,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Sölvesborg
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 230,000
kronor.
8:o) Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås. Kungl. Majit
har (punkt 8, sid. 21 och 22) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad till telelonstationsbyggnaden
i Alingsås för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 90,000 kronor.
Å beredskapsstat för innevarande budgetår har uppförts ett förskottsanslag
å 74,000 kronor för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås. De
erforderliga medlen för detta byggnadsföretag, vilket befunnits icke utan
allvarliga olägenheter kunna ytterligare uppskjutas, föreslås nu skola anvisas
å riksstaten för nästa budgetår. På grund av stegrade byggnadskostnader
och till följd av en nytillkommen skyddsrumsanläggning beräknas den
ursprungligen angivna kostnadssumman behöva ökas med 16,000 kronor till
90,000 kronor.
Anslag till ifrågavarande byggnadsföretag torde böra anvisas å riksstaten
för nästa budgetår. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot beräkningen
av medelsbehovet, hemställer alltså,
att riksdagen må för tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden
i Alingsås för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 90,000 kronor.
Utskotta.
utskotta.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
9:o) Telefonstationsbyggnad i Karlskoga. Kungl. Majit har (punkt 9,
sid. 22—24) föreslagit riksdagen att till telefonstationsbyggnad i Karlskoga
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 284,000 kronor.
Den nuvarande telefonstationen i Karlskoga, vilken är inrymd i förhyrda
lokaler, beräknas vara fullbelagd vid slutet av år 1941. Vid sagda tidpunkt
måste därför ny stationsutrustning vara inmonterad i nya lokaler. De nya
lokalerna föreslås skola beredas genom uppförande av en telefonstationsbyggnad
av tegel i två våningar jämte källarvåning för en beräknad kostnad av
264,000 kronor. För byggnaden erforderlig tomt avses skola förvärvas av
Karlskoga stad för en köpeskilling av 20,000 kronor, motsvarande ett pris
av ej fullt 8 kronor per kvadratmeter. Sammanlagt skulle alltså byggnadsföretaget
draga en kostnad av 284,000 kronor.
Utskottet. Utskottet tillstyrker, att den föreslagna telefonstationsbyggnaden må komma
till utförande. Med hänsyn till den tid som åtgår för montering av den nya
stationen torde de för byggnadsföretaget erforderliga anslagsmedlen i sin
helhet böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Karlskoga
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 284,000
kronor.
10:o) Telefonstationsbyggnad i Borlänge. Kungl. Majit har (punkt 10,
sid. 24—26) föreslagit riksdagen att dels till telefonstationsbyggnad i Borlänge
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor, dels
ock medgiva, att den postverket tillhöriga fastigheten nr 145, tomten nr 2 i
kvarteret Halvdan, i Borlänge må försäljas till ett pris av 115,000 kronor och
på villkor i övrigt, som av Kungl. Majit fastställas.
Å riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisades ett anslag å 56,300 kronor
för inköp av tvenne tomter i Borlänge för uppförande framdeles av en för
post- och telegrafverken gemensam byggnad. För denna byggnad har riksdagen
sedan å beredskapsstat för innevarande budgetår uppfört ett förskottsanslag
å 360,000 kronor. I enlighet med vad som förutsattes vid beviljandet
av anslaget till tomterna framlägges nu förslag örn försäljning av
den nuvarande postkontorsfastigheten. Den erbjudna köpeskillingen, 115,000
kronor, överstiger fastighetens taxeringsvärde med 3,000 kronor, samt det
värde, varmed fastigheten nu ingår i telegrafverkets kapital, med 8,340 kronor.
Samtidigt föreslås de för den nya telefonstationsbyggnaden erforderliga
anslagsmedlen, vilka numera beräknas till 400,000 kronor, skola anvisas å
riksstaten för nästa budgetår.
Utskottet. Utskottet tillstyrker, att anslag till ifrågavarande av riksdagen tidigare beslutade
telefonstationsbyggnad anvisas med av Kungl. Majit äskat belopp.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
7
Utskottet, som även i övrigt funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må
a) till telefonstationsbyggnad i Borlänge för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor;
b) medgiva, att den postverket tillhöriga fastigheten nr 145,
tomten nr 2 i kvarteret Halvdan, i Borlänge må försäljas till
ett pris av 115,000 kronor och på villkor i övrigt, som av
Kungl. Maj:t fastställas.
ll:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Spånga. Kungl.
Majit har (punkt 11, sid. 26 och 27) föreslagit riksdagen att till inköp för
telegrafverkets räkning av tomter i Spånga för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 8,000 kronor.
De nuvarande telefonstationerna i Bromsten och Spånga — vilka äro inrymda
den förra i förhyrda lokaler och den senare i en telegrafverket tillhörig,
i samband med förvärvet av det enskilda telefonnätet i Stockholm med
omnejd inköpt fastighet — äro enligt planen för automatisering av telefonstationerna
inom Stockholms förorter avsedda att ersättas av en till Spånga
förlagd automatisk telefonstation. Då den nuvarande stationsfastigheten i
Spånga befunnits icke hava det markutrymme, som kräves för den för planens
genomförande behövliga nya stationsbyggnaden, föreslås erforderligt
tomtområde skola beredas genom inköp av två tomter i omedelbar närhet av
denna fastighet för en köpeskilling av 8,000 kronor, motsvarande ett pris av
i runt tal 5 kronor 70 öre per kvadratmeter. Den till inköp föreslagna tomtmarken
tillåter även, att postverkets rörelse i Spånga framdeles flyttas dit.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomter i Spånga för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
12:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Nynäshamn. Kungl.
Majit har (punkt 12, sid. 27 och 28) föreslagit riksdagen att till inköp för
telegrafverkets räkning av tomt i Nynäshamn för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 31,000 kronor.
I syfte att säkerställa erforderligt utrymme för eventuell framtida utvidgning
av telegrafverkets verkstad i Nynäshamn skulle enligt förevarande förslag
från Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag inköpas ett markområde örn cirka
17,500 kvadratmeter, beläget mellan det nuvarande verkstadsområdet och
de öster därom belägna industrispåren samt hamnen. Den begärda köpeskillingen,
31,000 kronor, motsvarar ett pris av 1 krona 77 öre per kvadratmeter.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Nynäshamn för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 31,000 kronor.
13:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Kristianstad. Kungl.
Majit har (punkt 13, sid. 28 och 29) föreslagit riksdagen att till inköp för
telegrafverkets räkning av tomt i Kristianstad för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 120,000 kronor.
Den nuvarande telefonstationen i Kristianstad, vilken är förlagd till en
telegrafverket tillhörig fastighet, beräknas inom en snar framtid behöva utbytas
mot en ny station. Tillräckliga lokaler för den nya stationen hava
befunnits icke kunna beredas i den nuvarande stationsbyggnaden eller genom
en tillbyggnad till denna. En ny stationsbyggnad anses därför böra uppföras.
För den nya byggnaden erforderligt tomtområde föreslås nu skola
anskaffas genom inköp från Kristianstads stad av en tomt i kvarteret Härbärget
invid östra Boulevarden för en köpeskilling av 120,000 kronor, motsvarande
ett pris av i Tunt tal 65 kronor per kvadratmeter. Den nuvarande
stationsfastigheten förutsättes — för den händelse den ej befinnes böra komma
till användning för annat statligt ändamål — kunna utan svårighet avyttras,
enär läget är lämpligt för anordnande av affärslokaler.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Kristianstad för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 120,000 kronor.
14:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Lund. Kungl. Majit
har (punkt 14, sid. 29 och 30) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets
räkning av tomt i Lund för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 45,000 kronor.
Den nuvarande telefonstationen i Lund beräknas snart vara fullbelagd.
Erforderligt utrymme för den nya telefonstationen avses skola beredas genom
en tillbyggnad till den nuvarande, vid Lilla Gråbrödersgatan belägna
stationsbyggnaden, vilken uppfördes under åren 1912—1914 samt inrymmer
lokaler jämväl för postkontoret på platsen. För tillbyggnaden, genom vilken
även skulle beredas möjlighet till utvidgning av postverkets lokaler, har redan,
jämlikt medgivande av Kungl. Majit, inköpts den till nuvarande stationsfastigheten
(tomten nr 7) gränsande tomten nr 11 i Kvarteret Glädjen
för en köpeskilling av 39,500 kronor. För ändamålet har vidare — med anslag
beviljat av 1939 års lagtima riksdag — inköpts den omedelbart intill
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
9
nuvarande stationsfastigheten belägna tomten nr 8 i samma kvarter för en
köpeskilling av 66,000 kronor, motsvarande ett pris av i runt tal 131 kronor
per kvadratmeter reglerad tomtyta.
Telegrafstyrelsen, som vid upprepade tillfällen sökt att förvärva de två
mindre fastigheter, nr 9 och 10, vilka äro belägna mellan de av telegrafverket
inköpta tomterna nr 8 och 11, har nu framlagt förslag om inköp av den
med nr 9 betecknade fastigheten, vilken är belägen i hörnet av Lilla Gråbrödersgatan
och Winstrupsgatan och gränsar omedelbart intill fastigheten
nr 8. Den begärda köpeskillingen, 45,000 kronor, motsvarar ett pris av 175
kronor per kvadratmeter reglerad tomtyta.
Såsom departementschefen framhållit torde den för ifrågavarande tomt
begärda köpeskillingen, ehuru hög, få anses godtagbar med hänsyn till det
särskilda värde, som tomten äger för telegrafverket. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Lund för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsansiag
av 45,000 kronor.
15:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Sala. Kungl. Majit
har (punkt 15, sid. 31 och 32) föreslagit riksdagen att till inköp för telegrafverkets
räkning av tomt i Sala för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
Den nuvarande telefonstationen i Sala, vilken är inrymd i förhyrda lokaler,
beräknas icke kunna användas längre än till den avtalade hyrestidens
utgång, den 1 oktober 1943. Vid denna tidpunkt måste alltså ny stationsutrustning
finnas tillgänglig att tagas i bruk. Verkställda undersökningar
hava givit vid handen, att tillräckliga lokaler för den nya stationen icke kunna
beredas inom postverkets fastighet i staden. Förslag framlägges därför
om inköp av erforderlig tomtmark för uppförande av en telefonstationsbyggnad
på platsen. För den till inköp föreslagna tomten, vilken är belägen vid
Kungsgatan, har begärts en köpeskilling, som motsvarar ett pris av i runt
tal 58 kronor per kvadratmeter. En del av tomtens nuvarande bebyggelse
förutsättes kunna bibehållas även efter den nya byggnadens uppförande och
beräknas i hyror inbringa omkring 4,000 kronor årligen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Sala för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
16:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Gävle. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, sid. 32 och 33) om förvärvande
Utskottet.
Utskottet ■
10
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
av erforderlig tomt för uppförande av en förrådsbyggnad i Gävle för en
köpeskilling av i runt tal 31,000 kronor, motsvarande ett pris av 2 kronor
50 öre per kvadratmeter.
Enär stadsplan för området nu ej finnes, har staden förbundit sig utverka
sådan plan för området, att den till inköp nu föreslagna fastigheten bildar
en tomt, samt att byggnadsbestämmelsema så utformas, att fastigheten
kan användas för uppförande av byggnader för förrådslokaler, verkstäder
m. m.
Utskottet. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Gävle för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 31,000 kronor.
17:o) Inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter.
Kungl. Majit har (punkt 17, sid. 33—36) föreslagit riksdagen att dels till
inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter, vilkas förvärvande
eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas
i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, dels ock medgiva, att Kungl. Majit må
bemyndiga telegrafstyrelsen att — oavsett huruvida inköpet är av sådan beskaffenhet,
som nyss nämnts — för markinköp till ett pris av högst 5,000
kronor av nämnda anslag disponera sammanlagt högst 100,000 kronor.
För inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning av fastigheter, vilkas
förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas
i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, anvisades senast för budgetåret
1938/39 av riksdagen ett reservationsanslag av 300,000 kronor. Samtidigt
medgav riksdagen, att Kungl. Majit finge bemyndiga telegrafstyrelsen
att för markinköp till ett pris av högst 1,000 kronor av nämnda anslag disponera
sammanlagt högst 100,000 kronor.
Telegrafstyrelsen har föreslagit, att ett nytt anslag å 300,000 kronor skall
anvisas för ifrågavarande ändamål å riksstaten för nästa budgetår.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Såsom även vid tidigare anslagsäskanden för ändamål av här förevarande
slag framhållits har erfarenheten visat behovet av att äga tillgång till
medel, då det i särskilda fall gällt att snabbt och på för statsverket fördelaktiga
villkor förvärva och bebygga fastigheter för telegrafverkets räkning.
Med hänsyn härtill och då eljest tillräckliga medel efter utgången av innevarande
budgetår icke torde bliva tillgängliga för ifrågavarande ändamål,
tillstyrker jag, att nytt anslag till ett belopp av 300,000 kronor äskas.
Vad telegrafstyrelsen föreslagit i fråga om en utvidgning av telegrafstyrelsens
nuvarande rätt att utan Kungl. Majits medgivade disponera ifrågavarande
anslag anser jag värt beaktande med hänsyn till den förenkling av
det administrativa förfarandet vid mindre tomtinköp, som härigenom skulle
kunna ernås. Jag vill därför föreslå, att telegrafstyrelsens bemyndigande
att utan tillstånd av Kungl. Majit inköpa fastigheter utsträckes till att om
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
11
fatta sådana, som betinga ett pris av högst 5,000 kronor. Telegrafstyrelsen
bör givetvis — liksom hittills — efter varje års slut till Kungl. Maj :t anmäla
under senast förflutna året gjorda markinköp av detta slag, och jag förutsätter,
att redogörelse för anslagets användning skall lämnas riksdagen liksom
hittills i samband med äskanden av ytterligare anslag under förevarande
rubrik.
Vad härefter angår telegrafstyrelsens hemställan, att ifrågavarande anslag
i förekommande fall måtte få disponeras av Kungl. Maj:t jämväl under
tid, då riksdagen är samlad, vill jag erinra om att förutsättning för anslagets
användning icke torde såsom telegrafstyrelsen förutsatt få anses utgöra, att
riksdagen är åtskild. Därest ett under pågående riksdag framkommet inköpsärende
är av sådan brådskande natur, att riksdagens beslut i ärendet
anses icke utan synnerlig olägenhet kuna avvaktas, torde nämligen ärendet
ej behöva underställas riksdagen, utan Kungl. Maj:t torde vara oförhindrad
att däri ensam fatta beslut. Med hänsyn härtill synes mig anledning icke
föreligga att utverka av styrelsen avsett bemyndigande för Kungl. Majit.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förevarande förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) till inköp och bebyggande för telegrafverkets räkning
av fastigheter, vilkas förvärvande eller färdigställande icke
utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas, för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor,
b) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga telegrafstyrelsen
att —- oavsett huruvida inköpet är av sådan beskaffenhet,
som nyss nämnts — för markinköp till ett pris av
högst 5,000 kronor av nämnda anslag disponera sammanlagt
högst 100,000 kronor.
18:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Majit har (punkt 18, sid. 36—40) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling
av statens telefon- och telgralväsende för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.
Anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
har för budgetåren 1934/35—1939/40 anvisats med 12,350,000, 15,000,000,
15,600,000, 30,100,000, 39,200,000 respektive 32,200,000 kronor.
I skrivelse den 10 november 1939 har telegrafstyrelsen gjort framställning
om anslag för nästa budgetår till fortsatt utveckling av statens telefon-
och telegrafväsende med 25,000,000. Sammanfattningsvis anför styrelsen,
att utvecklingen av telegrafverkets rörelse, även örn densamma efter
krigsutbrottet på vissa punkter visat något svagare ökningshastighet, likväl
fortfarande uppvisade en icke oväsentlig tillväxt. Nya anslag till kapitalinvestering
bleve därför nödvändiga för att möjliggöra för verket att taga
emot nya abonnenter och på ett tillfredsställande sätt avveckla telefon- och
telegraftrafiken. Styrelsen hade emellertid med beaktande av det statsfinansiella
läget sökt i görligaste mån begränsa anslagskraven.
Utslcottet.
v
12
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har telegrafverkets rörelse
även under år 1939 visat en stark utveckling. Under tiden fram till krigsutbrottet
i september nästlidet år var sålunda abonnentökningen större än
under något tidigare år under motsvarande tid. Efter krigsutbrottet har
emellertid den starka ökningen något mattats. För belysande av 1939 års
utveckling kan framhållas, att antalet nya telefonapparater uppgick till omkring
58,000 eller omkring 5,000 mindre än under år 1938.
1 likhet med telegrafstyrelsen anser jag, att, därest icke någon avsevärd
försämring av nu rådande förhållanden på olika områden kommer att inträffa
under nästa budgetår, telegrafverkets rörelse även under nämnda budgetår
kommer att öka. Vid dylikt förhållande måste nya medel stå till styrelsens
förfogande för att styrelsen skall kunna taga emot nya abonnenter
och på ett tillfredsställande sätt avveckla telefon- och telegramtrafiken. Vad
angår storleken av abonnentökningen under år 1940 har telegrafstyrelsen
beräknat denna till 40,000 eller omkring 23,000 mindre än under rekordåret
1938. Att under nu rådande förhållanden med någon grad av säkerhet beräkna
den blivande abonnentökningen är givetvis omöjligt. Styrelsens beräkning
föranleder emellertid icke någon erinran från min sida.
De av styrelsen för olika ändamål framlagda anslagsberäkningarna, vilka
sammanlagt sluta på ett belopp av 25 milj. kronor, hava enligt vad styrelsen
uppgivit uppgjorts med beaktande av det nuvarande statsfinansiella
läget, och de äskade beloppen hava sålunda begränsats till vad som ansetts
oundgängligen nödvändigt. Vid dylikt förhållande och efter ingående överläggningar
med telegrafstyrelsen, vilka övertygat mig om behovet av det nu
ifrågavarande beloppet, har jag icke ansett mig böra ifrågasätta någon
minskning av det för nästa budgetår begärda beloppet. Då såsom tidigare
erinrats om av innevarande budgetårs anslag ett belopp av 10 milj. kronor
icke må disponeras, kommer vid ingången av nästa budgetår att förefinnas
en odisponerad behållning å anslaget uppgående till minst sagda belopp,
vilket alltså kan tagas i anspråk för utgifterna under nästa budgetår. Det
belopp, som skulle behöva anvisas för budgetåret 1940/41 för att möta de
beräknade utgifterna, skulle sålunda kunna begränsas till 15 milj. kronor.
Skulle ökningen under nästa budgetår av telegrafverkets rörelse visa sig
mindre än vad som räknats med, förutsätter jag, att telegrafstyrelsen icke
kommer att behöva taga i anspråk hela det för nästa budgetår avsedda beloppet
utan att ett i stort sett mot den uteblivna ökningen svarande belopp
kommer att vid budgetårets utgång kvarstå odisponerat å anslaget.
ukotiet. Utskottet har ej ansett sig böra frångå den av departementschefen framlagda
anslagsberäkningen, vilken synes uppgjord med tagen hänsyn till tidsläget
i allmänhet samt också till rådande statsfinansiella läge.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telefon-
och telegrafväsende för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 15,000,000 kronor.
19:o) Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket. Kungl. Majit
har (punkt 19, sid. 40—42) föreslagit riksdagen medgiva, att till luftskyddsanordningar
m. m. vid telegrafverket må under budgetåret 1940/41 disponeras
ej mindre 300,000 kronor av telegrafverkets driftmedel än även 300,000
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
13
kronor av till telegrafstyrelsens förfogande stående likvida medel, som
uppkommit genom avsättning till telegrafverkets förnyelsefond.
1939 års urtima riksdag har medgivit, att till luftskyddsanordningar m. m.
vid telegrafverket må under budgetåret 1939/40 disponeras ej mindre 760,000
kronor av telegrafverkets driftmedel än även 1,070,000 kronor av till telegrafstyrelsens
förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom
avsättningar till telegrafverkets förnyelsefond. Beloppet har ställts till förfogande
för sådana luftskyddsanordningar, som i första hand befunnits böra
komma till utförande och som beräknats kunna hinna färdigställas redan
under innevarande budgetår.
Enligt förevarande förslag skulle ytterligare 600,000 kronor behöva ställas
till telegrafstyrelsens förfogande för luftskyddsanordningar. Detta belopp
är avsett att användas för följande arbeten och materielanskaffningar m. m.
(distrikten angivna söderifrån):
Antal fastigheter Kronor
Inom första linjedistriktet, 4 ............................ 39,000
» andra » 4............................ 3ä,000
s tredje » 5 43,000
» fjärde » 10 84,000
» femte » 7............................ f>0,000
» sjätte » 3............................ 19,000
270,000
Vid tiden för utförandet av skyddsrummen beräknas
byggnadskostnaderna hava ökats med i runt tal.... 30,000
Anordnande av skyddsvärn vid vissa telegrafverkets fastigheter
samt utgivande av bidrag till skyddsrum inom fastigheter, vari
telegrafverket förhyr telefonstationslokaler, sammanlagt å 67
platser ..................................................
Skyddsrumsinventarier ....................................
Splittersäkra fönsterskydd ..................................
Kurser och övningar.................................. „ . ._L_L^
Summa kronor
Kronor
300,000
190,000
72.000
30.000
8,000
600,000.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att till luftskyddsanordningar
m. m. vid telegrafverket må under budgetåret 1940/41 disponeras
ej mindre 300,000 kronor av telegrafverkets driftmedel
än även 300,000 kronor av till telegrafstyrelsens förfogande
stående likvida medel, som uppkommit genom avsättning
till telegrafverkets förnyelsefond.
20:o) Radioanläggningar för luftfarten. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 20, sid. 42) hemställer utskottet,
att riksdagen må till radioanläggningar för luftfarten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
Utskottet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Statens järnvägar.
21 :o) Utvidgning av spårsystemet vid Stockholms södra station. Kungl.
Majit har (punkt 21, sid. 43 och 44) föreslagit riksdagen att till utvidgning
av spårsystemet vid Stockholms södra station för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 185,000 kronor.
Riksdagen beviljade för budgetåret 1937/38 ett anslag å 75,000 kronor till
anordnande av nya lastspår vid Stockholms södra station. På grund av den
fortsatta trafikstegringen har emellertid en ytterligare utvidgning av lastspårsanordningarna
visat sig oundgängligen erforderlig. Kostnaderna för en
dylik utvidgning hava beräknats till 185,000 kronor.
Behovet av den föreslagna utvidgningen av spårsystemet vid Stockholms
södra station har ytterligare aktualiserats genom den kraftiga ökning av stationens
trafik, som föranletts av de under nu föreliggande krissituation uppkomna
svårigheterna för sjöfarten till östersjöhamnarna och för lastbilstrafiken.
U it kottet. Utskottet, som tillstyrker att anslag beviljas för ändamålet med det av
Kungl. Majit äskade beloppet, hemställer,
att riksdagen må till utvidgning av spårsystemet vid Stockholms
södra station för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 185,000 kronor.
22:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 22,
sid 44—49) föreslagit riksdagen att till fortsatt anläggning av dubbelspår för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 1,750,000 kronor.
I en av herr K. Petersson inom första kammaren väckt motion, nr 20, har
hemställts, dels att riksdagen måtte uttala sig för att dubbelspårsarbetena
vid statsjärnvägarna fortfarande koncentreras till västra stambanan samt där
bedrivas i forcerad takt, dels ock att anslaget för ändamålet måtte höjas från
1,750,000 kronor till 10,000,000 kronor.
1939 års lagtima riksdag anvisade för ändamålet 2,500,000 kronor, av vilket
belopp 250,000 kronor enligt beslut vid 1939/40 års urtima riksdag tills vidare
icke få disponeras. För nästa budgetår har järnvägsstyrelsen begärt
3,000,000 kronor, varav 2,000,000 kronor å riksstatens driftbudget för omedelbar
avskrivning. Denna summa har av Kungl. Majit nedsatts till 2 miljoner
(1,750,000 + de odisponerade 250,000).
Departementschefen har anfört följande:
Anslagen till här ifrågavarande dubbelspårsanläggningar hava ursprungligen
anvisats med hänsyn till, bland annat, önskvärdheten av att bereda fortsatt
anställning åt vissa tidigare vid inlandsbanebygget sysselsatta arbetare,
vilka vid nämnda banas färdigställande icke kunde erhålla annat arbete.
Sedermera hava till nu ifrågavarande arbeten hänvisats jämväl vid elektri
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
15
fieringen av banan Långsele—Boden sysselsatta arbetare, åt vilka under vinterhalvåret
icke kunnat beredas arbete vid företaget.
Med hänsyn till vikten av att under nu rådande förhållanden statsutgifterna
inskränkas till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt, skulle
det givetvis kunna ifrågasättas, att arbetena å dubbelspårsbyggnaderna, vilka
i allmänhet kunna nyttiggöras först inom relativt lång tid, helt inställas eller
i varje fall avsevärt inskränkas. Då arbetena såsom nyss anförts hava sin
stora betydelse ur synpunkten att sysselsätta ett tämligen stort arbetarantal,
vill jag emellertid icke förorda denna linje. Ehuru jag sålunda finner arbetena
böra fortsättas, anser jag mig emellertid icke kunna biträda styrelsens
förslag örn anställande av nya arbetare för utförande av förberedande arbeten
för dubbelspårsbyggnader. Enligt min mening böra dylika arbeten bedrivas
-— i den mån anslagna medel därtill förslå — endast för sysselsättning
av de arbetare, som hittills använts för dubbelspårsanläggningarna. Däremot
har jag icke något att erinra mot att förberedande arbeten för dubbelspårsbyggnader
påbörjas även å nya delar av ifrågavarande linjesträckor,
enär dylika arbeten såsom järnvägsstyrelsen framhållit linder tider med
minskad arbetstillgång bliva värdefulla tillskott på arbetsmarknaden och
därför lämpligen böra nu pågå, fast i mindre omfattning, å olika platser utmed
här förevarande järnvägslinjer. Ej heller har jag något att erinra mot
att medel av förevarande anslag tagas i anspråk jämväl för utförande av
övriga för en framtida dubbelspårsdrift erforderliga arbeten å de linjedelar,
vilkas färdigställande kan anses särskilt angeläget, samt för anskaffning av
för färdigställandet erforderlig materiel.
Vad härefter gäller det för nästkommande budgetår erforderliga medelsbehovet
för nu förevarande arbeten torde det av järnvägsstyrelsen äskade
beloppet å 3,000,000 kronor med hänsyn till de av mig bär förordade begränsningarna
i de av styrelsen ifrågasatta arbetena kunna nedsättas till 2,000,000
kronor. Såsom i det föregående erinrats om har Kungl. Majit föreskrivit, att
av innevarande budgetårs anslag ett belopp av 250,000 kronor icke må disponeras.
Då sålunda vid ingången av nästa budgetår en odisponerad behållning
å anslaget av minst nämnda belopp kommer att föreligga, vilken lämpligen
bör få tagas i anspråk under nämnda budgetår, torde anslaget för budgetåret
1940/41 icke behöva anvisas med högre belopp än 1,750,000 kronor.
I detta sammanhang vill jag meddela, att jag har för avsikt att sedermera
föreslå, att å bcredskapsstat för nästkommande budgetår liksom skett för
budgetåren 1938/39 och 1939/40 upptages anslag för bär ifrågavarande ändamål.
Vad slutligen angår frågan om avskrivning av medel, som anvisas för dubbelspårsbyggnader,
torde denna få upptagas till prövning i annat sammanhang.
Det program till fortsatta dubbelspårsbyggnader, som framlades för 1939
års lagtima riksdag, var rätt vittomfattande. Det avsåg en fortgående utbyggnad
av dubbelspår på linjerna Stockholm—Katrineholm—Göteborg
och Malmö—Katrineholm under omkring 20 år och på sträckor av sammanlagt
570 kilometer för en kostnad av omkring 125 miljoner kronor. Dublielspårsarbetena
hade redan år 1937 igångsatts på sträckan Järna—Katrineholm,
närmast för att bereda arbete åt äldre järnvägsarbetare. Av 1939 års
riksdag anvisades ett begärt fortsättningsanslag å 2,500,000 kronor. Planen
omfattar närmast ett fortsättande av arbetena å dubbelspåret Järna—Katrineholm
(80 km) samt ett fortsättande likaledes av motsvarande arbeten å
Utskottet
16
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
linjen Laxå—Gårdsjö (23 km), vartill komma vissa kompletteringar å linjen
Hallsberg—Östansjö (8 km).
Olägenheterna av att här avsedda båda huvudlinjer alltjämt på stora delar
endast äro enkelspåriga hava alltmera kännbart gjort sig gällande allteftersom
järnvägstrafiken och i all synnerhet trafiken på långdistanserna tilltagit.
Fjärrgodstågen, som — i konkurrens med landsvägstrafiken — på senare tid
utvecklats, ställa också ökade krav på banutrustningen. Det är tämligen
självklart att under en högtrafiktid som den nuvarande dessa olägenheter
skola särskilt framträda, och det kan då vara förklarligt örn yrkanden framkomma
om omedelbara åtgärder för att bringa lättnad.
Dubbelspårsarbeten äro emellertid företag på lång sikt. Järnvägsstyrelsen
har angivit att enbart för färdigställande av linjen Stockholm—Göteborg
den kortaste tid, som skulle kunna komma ifråga, uppgår till 7 å 8 år. Utskottet
delar departementschefens uppfattning att tidsförhållandena nödvändiggöra
inskränkningar i dylika arbeten. Detta gäller ej minst i fråga om
dubbelspårsbyggnaderna, där de förberedande arbetena med schaktning,
planering och terrassering draga med sig stora kapitalutlägg för inköp och
utläggning av sliprar och räls samt också vad beträffar ifrågavarande redan
elektrifierade linjer elektrisk materiel. Järnvägsdriften är i hög grad konjunkturkänslig
och trafikbelastningen växlar starkt alltefter konjunkturerna.
Erinras må om erfarenheten från de beslut örn liknande dubbelspårsbyggnader
som fattades under världskrigsåren. Dessa beslut, vilka
jämväl avsågo linjerna Stockholm—Malmö och Stockholm—Göteborg, kunde
sedermera icke fullföljas. Trafiknedgången under efterkrigsåren tillsammans
med de höga anläggningskostnaderna nödvändiggjorde avbrott i arbetena
med avskrivningar också av vissa delar av förbrukat kapital.
Ej heller de nu planerade fortsatta dubbelspårsarbetena hava av järnvägsstyrelsen
kunnat betraktas som räntabla företag. Trots senaste årens goda
avkastningssiffror från statsbanedriften har måst förutsättas en omfattande
befrielse från förräntningsskyldigheten.
Åtminstone vad närmaste tiden beträffar och i avvaktan på det allmänna
lägets synnerligen ovissa utveckling måste utskottet alltså, i likhet med departementschefen,
finna det nödvändigt med viss begränsning i programmet
för dubbelspårsarbetenas fullföljande. Bestämmande lärer väl i första hand
få bli sysselsättningssynpunkten, främst angelägenheten att kunna bereda
arbete åt den äldre arbetarstam, som blivit övertalig från andra järnvägsbyggnader.
Till sist vill utskottet framhålla vikten av att från verksledningens sida
noggrant beaktas den inverkan dubbelspårsarbetena — liksom för övrigt också
vissa andra i detta utlåtande behandlade företag och ändamål — kunna
särskilt i fråga om materielleveranser utöva på behov, som i nuvarande
kritiska läge måste framstå som betydligt mera angelägna.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag och med avstyrkande av motionen
hemställer utskottet,
att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: 20 — må till fortsatt anläggning
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
17
av dubbelspår för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 1,750,000 kronor.
23:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Majit har (punkt 23, sid. 49—51) föreslagit
riksdagen att till rälsutbyten m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 3,200,000 kronor.
För att kunna tillgodose de successivt ökade kraven på statens järnvägar
beträffande driftsäkerhet, tåghastighet, möjlighet att använda tyngre rullande
materiel ävensom fordonens jämna gång har det varit nödvändigt att i
betydande omfattning utbyta lättare spårmateriel mot tyngre. Detta har
skett, då på grund av förslitning behov av ersättning samtidigt förelegat.
Kostnaderna för spårutbytena hava därför också delvis bestritts av förnyelsefondsmedel.
För vart och ett av budgetåren 1938/39 och 1939/40 har upptagits ett anslag
av 4,200,000 kronor för ifrågavarande ändamål, medan av förnyelsefondsmedel
för vart och ett av kalenderåren 1938 och 1939 för samma ändamål
anvisats 1,500,000 kronor. Järnvägsstyrelsen, som funnit arbetena
med rälsutbyten böra bedrivas i ungefär normal omfattning även under
nästa regleringsperiod, har i enlighet härmed beräknat medelsbehovet för
ändamålet till oförändrat belopp, 5,700,000 kronor. Härjämte har styrelsen
i anslutning till den av statsmakterna nästlidet år godkända planen för åvägabringande
av en höjning av vissa huvudlinjers tekniska standard begärt
ett belopp av 800,000 kronor för genomförande av det för nästkommande
budgetår uppgjorda arbetsprogrammet för införande av effektivare rälsbefästning.
Sammanlagt skulle alltså till rälsutbyten m. m. anvisas ett belopp
av 6,500,000 kronor. Härav skulle enligt styrelsens förslag 2,400,000
kronor anvisas att utgå av förnyelsefondsmedel, medan återstoden, 4,100,000
kronor, skulle uppföras å riksstaten.
I anslutning till vad som förutsatts i proposition nr 79 till 1939 års urtima
riksdag angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under
budgetåret 1939/40 m. m. har Kungl. Majit beslutat, att av det å löpande
riksstat för rälsutbyten m. m. uppförda anslaget ett belopp av 500,000 kronor
icke må disponeras. Angivna belopp förutsättes nu av departementschefen
skola få tagas i anspråk för med anslaget avsett ändamål under
nästkommande budgetår. För ifrågavarande ändamål skulle dessutom, enligt
vad departementschefen förordat, anvisas ett belopp av 3,200,000 kronor
å riksstaten för nästa budgetår.
För rälsutbyten m. m. skulle enligt Kungl. Majits förslag under nästkommande
budgetår stå till förfogande riksstatsmedel å tillhopa 3,700,000 kronor,
därav 500,000 kronor reservation från innevarande budgetår. Detta
belopp, 3,700,000 kronor, understiger det av järnvägsstyrelsen begärda anslaget
med 400,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
Bihang lill riksdagens protokoll 19i0. 6 sami. Nr 9. 2
Utskottet.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
att riksdagen må till rälsutbyten m. m. för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 3,200,000 kronor.
24 :o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Maj:t har (punkt
24, sid. 51 och 52) föreslagit riksdagen att till diverse åtgärder för spårförstärkning
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
Å riksstaten för löpande budgetår har i enlighet med den under nästföregående
punkt omförmälda planen för åvägabringande av en höjning av den
tekniska standarden hos vissa av statens järnvägars huvudlinjer beviljats
ett anslag å 500,000 kronor till diverse åtgärder för spårförstärkning. Härjämte
har för kalenderåret 1939 av driftmedel anvisats ett belopp av
1,100,000 kronor för samma ändamål. För fortsättandet av ifrågavarande
arbeten, vilka avse förstärkningar av banvallen, kurvrätningar och dylikt,
skulle enligt järnvägsstyrelsens framställning för nästa regleringsperiod erfordras
ett med 500,000 kronor till 2,100,000 kronor förhöjt belopp. Härav
skulle 1,100,000 kronor anvisas att utgå av driftmedel, medan återstoden,
1,000,000 kronor, skulle uppföras å riksstaten.
Utskottet. Utskottet har i likhet med departementschefen funnit sig icke kunna förorda
en höjning av medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål. Av det
av departementschefen och utskottet tillstyrkta beloppet, 1,600,000 kronor,
torde i enlighet med departementschefens förslag 1,100,000 kronor böra bestridas
av driftmedel. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till diverse åtgärder för spårförstärkning
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
25:o) Telefonledningar oell kabelarbeten. Kungl. Majit har (punkt 25,
sid. 53 och 54) föreslagit riksdagen att till telefonledningar och kabelarbeten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 220,000 kronor.
För fortsatt utveckling av statens järnvägars telefonnät har riksdagen
under en följd av år anvisat anslag. För vart och ett av budgetåren 1928/29
—1935/36 uppgick anslaget till 100,000 kronor. Med hänsyn till det starkt
framträdande behovet av åtskilliga nya telefonförbindelser, särskilt å norrlandslinjerna,
ökades anslaget för budgetåret 1936/37 med 100,000 kronor
till 200,000 kronor och anvisades med samma belopp för påföljande budgetår.
För budgetåret 1938/39 höjdes anslaget till 300,000 kronor för
komplettering av telefonförbindelserna å de med statens järnvägar under år
1937 införlivade enskilda järnvägarna och för innevarande budgetår uppgick
anslaget till samma belopp.
Järnvägsstyrelsen har i sin till grund för Kungl. Majits förevarande förslag
liggande framställning framhållit, hurusom den stigande trafiken, järnvägsnätets
tillväxt genom inkorporering av enskilda järnvägar samt fortsatt
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
19
elektrifiering alltjämt öka behovet av goda och driftsäkra telefonförbindelser.
Styrelsen har därför ansett det angeläget, att arbetsprogrammet för
hithörande arbeten ytterligare utvidgas. I anslutning härtill har styrelsen
hemställt om anvisande av ett anslag å 600,000 kronor till ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Jag anser mig under nu rådande förhållanden, då statsutgifterna måste
inskränkas till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt, icke kunna
förorda, att för arbeten av här ifrågavarande slag för nästa budgetår avses
större belopp än 300,000 kronor. Då såsom förut nämnts beslut meddelats,
att av innevarande budgetårs anslag ett belopp av 80,000 kronor icke
må disponeras, kommer alltså vid ingången av nästa budgetår att förefinnas
en odisponerad reservation å anslaget å minst nämnda belopp. Vid
dylikt förhållande skulle anslaget för nästa budgetår icke behöva upptagas å
riksstaten med högre belopp än (300,000 — 80,000) 220,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till telefonledningar och kabelarbeten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 220,000
kronor.
26:o) Elektriska belysningsanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 54), som avser beviljande av medel till utvidgning
av befintliga belysningsanläggningar och till nya sådana, för vilka
elektrisk ström kan erhållas från statens järnvägars eget elektrifieringsnät,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till elektriska belysningsanläggningar för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor.
27:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 27,
sid. 54—56) föreslagit riksdagen att till anläggningar för elektrisk tågdrift
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Förevarande anslag har för nu löpande budgetår uppförts med ett belopp
av 1,100,000 kronor, varav 1,000,000 kronor avse kostnaderna för uppförande
av ny omformarestation i Falköping jämte utrustning och 100,000 kronor
diverse kompletteringsarbeten.
Medelsbehovet för nästa budgetår för anläggningar för elektrisk tågdrift
har av järnvägsstyrelsen beräknats till 300,000 kronor. För att från närgränsande
omformarestationers matningsområden avskilja matningsområdet för
omformarestationen i Falköping skulle sålunda erfordras anordnande på tre
ställen av skyddssektioner, vilka beräknats betinga en sammanlagd kostnad
av cirka 70,000 kronor. Vidare anses den nuvarande längs banan framdragna
högspänningslcdningen för belysning böra dubbleras å sträckan Älvsjö—
Södertälje södra. Kostnaderna härför hava beräknats till cirka 80,000 kro
-
Uts kottet.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
nor. Slutligen har det befunnits erforderligt att utvidga den i Göteborg befintliga
stationära vagnuppvärmningen samt vagnuppvärmningsanläggningen i
Mjölby för en sammanlagd kostnad av 50,000 kronor. Härjämte skulle för
diverse med hänsyn till teknikens framsteg under de senare åren erforderliga
kompletteringsarbeten å den elektriska utrustningen behöva anvisas ett
belopp av 100,000 kronor.
Vissa av de arbeten, som avses med det av järnvägsstyrelsen begärda beloppet,
synas, såsom departementschefen framhållit, utan alltför allvarliga
olägenheter tills vidare kunna uppskjutas. Förevarande anslag torde därför
i enlighet med vad departementschefen förordat kunna begränsas till ett belopp
av 200,000 kronor, vilket belopp av järnvägsstyrelsen uppgivits komma
att förslå till de allra mest angelägna arbetena.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till anläggningar för elektrisk tågdrift för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 200,000
kronor.
28:o) Elektrifiering av banan Långsele—Boden. Kungl. Maj:t har (punkt
28, sid. 56 och 57) föreslagit riksdagen att till elektrifiering av banan Långsele—Boden
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 8,000,000
kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 64,
av herr T. Caap m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 122, av herr
E. Hage m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte till elektrifiering av banan
Långsele—Boden för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av
12,000,000 kronor.
Beträffande denna fråga kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avge utlåtande, vilket härmed
anmäles.
29:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl.
Maj:t har (punkt 29, sid. 57) föreslagit riksdagen att såsom dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Förevarande anslag har tillkommit för att erforderliga medel skola finnas
tillgängliga för utförande av den mängd av mindre arbeten och anordningar
av skilda slag, som för trafikens rationella avveckling alltid påfordras
vid ett så stort företag som statens järnvägar eller som där med teknikens
utveckling ur driftekonomisk synpunkt äro motiverade och önskvärda. Utskottet
tillstyrker, att anslaget å riksstaten för nästa budgetår uppföres med
oförändrat belopp, 1,000,000 kronor. Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
21
att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
30:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Majit har (punkt 30, sid. 58—60)
föreslagit riksdagen att till elektriska lokomotiv för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Till elektriska lokomotiv anvisades å riksstaten för budgetåret 1938/39
ett anslag å 1,800,000 kronor, varmed skulle bestridas kostnaderna för inköp
av dels fyra elektriska lokomotiv för statens järnvägars eget behov, vilka
beräknades kosta sammanlagt 900,000 kronor, dels ock ytterligare fyra elektriska
lokomotiv, avsedda att utföra loktjänsten å viss enskild järnväg. Sedermera
har riksdagen i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts i 1939
års statsverksproposition gjorda framställningar örn anslag å kapitalbudgeten
för de affärsdrivande verken medgivit, att nämnda anslag finge i sin
helhet användas för anskaffning av elektriska lokomotiv för statens järnvägar.
Härvid förutsattes ett belopp av 500,000 kronor skola få tagas i anspråk
för på budgetåret 1939/40 fallande utgifter för anskaffning av tre
elektriska försökslokomotiv av en större och kraftigare typ än de nuvarande
standardloken av D-typ. Avsikten med denna anskaffning var att utprova
en loktyp, som dels var särskilt lämpad för tågtjänst i Norrland med där
förekommande svåra stignings- och krökningsförhållanden, dels ock inom
en skälig kostnad kunde användas för snälltågstjänst med högre hastigheter
än de nu vid statens järnvägar förekommande. De tre försöksloken, vilka
numera beställts, komma enligt vad nu uppgivits att draga en sammanlagd
kostnad av 1,400,000 kronor. I enlighet härmed äskas nu för ändamålet ytterligare
900,000 kronor.
Då lok av den nya typen — efter de tre provlokens färdigställande och utprovande
— beräknas icke kunna levereras förrän tidigast i början av år
1943 och det befunnits angeläget att erhålla ett ökat antal lok inom kortare
tid, framlägges samtidigt förslag om att för avhjälpande av det mest trängande
behovet skall anskaffas fyra nya lok av en av de redan använda lättare
typerna, nämligen typ litt. H. Även om den fortsatta anskaffningen av
elektrolok kommer att inbegripa jämväl ovan berörda kraftigare snälltågslok,
förutsättes lok av H-typ alltjämt komma att finna användning bl. a.
vid en framtida elektrifiering av ytterligare statsbanelinjer samt vissa linjer,
som nu äro i enskild ägo eller tillhöra de bolag, i vilka staten äger aktierna.
De nu till inköp föreslagna fyra H-loken beräknas draga en kostnad av i
runt tal 1,000,000 kronor. För ändamålet avses i första hand skola tagas i
anspråk det belopp å 400,000 kronor, som ännu kvarstår odisponerat av det
för budgetåret 1938/39 till elektriska lokomotiv anvisade beloppet. Återstående
belopp, 600,000 kronor, föreslås skola anvisas å riksstaten för nästa
budgetår.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om anvisning av ett belopp av
900,000 kronor för slutlikvidering av den av 1939 års lagtima riksdag beslutade
anskaffningen av tre elektriska försökslokomotiv av särskilt kraftig
typ. Å riksstaten för nästa budgetår torde vidare i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag böra anvisas-ett belopp av 600,000 kronor för att jämte för
ändamålet redan disponibla medel om tillhopa 400,000 kronor användas för
anskaffande av fyra nya elektriska lokomotiv av för närvarande använd typ.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till elektriska lokomotiv för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
31 :o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 31, sid. 60—-62) föreslagit riksdagen att till person- och resgodsvagnar för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår uppskattat medelsbehovet för
anskaffning av person- och resgodsvagnar till 7,000,000 kronor. Detta belopp,
varav hälften förutsatts skola utgå av anslag å riksstaten och hälften
av förnyelsefondsmedel, har preliminärt beräknats fördela sig å olika vagns
-
typer på följande sätt:
6 st. kombinerade 2 och 3 klass sittvagnar .......... kronor 590,000
16 » 3 klass sittvagnar ............................ » 1,730,000
3 » restaurantvagnar.............................. » 480,000
40 » 3 klass vagnar för förortstrafiken .............. » 3,600,000
15 » resgods vagnar ................................ » 600,000
Summa kronor 7,000,000.
Det beräknade medelsbehovet fördelar sig alltså med 3,400,000 kronor på
person- och resgodsvagnar för långväga trafik och med 3,600,000 kronor
på personvagnar för närtrafik. I den förra delen ansluter sig förslaget lill
den för budgetåren 1937/38—1941/42 uppgjorda, för 1937 års riksdag framlagda
anskaffningsplanen med den senare inträdda ökning av anslagsbehovet,
som föranletts av prisstegringar.
Förenämnda femårsplan avsåg även anskaffning för en beräknad kostnad
av 6,000,000 kronor av elektromotorvagnar jämte släpvagnar, avsedda att insättas
i lokaltrafiken närmast Stockholm och Göteborg. Det har emellertid
efter ytterligare utredning befunnits lämpligare, att det tillskott till förefintligt
3 klass sittutrymme, som åsyftades med den sålunda planerade anskaffningen,
beredes genom anskaffning av lokaltågsvagnar av lätt konstruktion
och med stort antal sittplatser per vagn. I enlighet härmed har å riksstaten
för innevarande budgetår respektive av förnyelsefondsmedel för år 1939 anvisats
tillhopa 3,200,000 kronor för anskaffande av ett 40-tal dylika vagnar.
Samma antal har nu av järnvägsstyrelsen föreslagits skola anskaffas även under
nästa regleringsperiod.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
23
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
Ehuru omfattningen av den sålunda begärda anskaffningen i och för sig
torde få anses motiverad, anser jag emellertid med hänsyn till det nuvarande
statsfinansiella läget en begränsning av det framlagda anskaffningsprogrammet
böra ske. Härför talar också, att en något minskad påfrestning i persontrafiken
kan antagas inträda till följd av den nedpressning av den allmänna
levnadsstandarden, som måste bliva en följd av den nu uppkomna krisen.
Jag vill därför föreslå, att för nu ifrågavarande ändamål avses endast ett belopp
av sammanlagt 5 milj. kronor i stället för av järnvägsstyrelsen föreslagna
7 milj. kronor. I enlighet med hittills tillämpad finansieringsprincip
skulle hälften uppföras å riksstaten för nästa budgetår och återstoden anvisas
av förnyelsefondsmedel.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till person- och resgodsvagnar för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000
kronor.
32 :o) Godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 32, sid. 62—64) föreslagit
riksdagen att till godsvagnar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 2,500,000 kronor.
För utökning av statens järnvägars godsvagnpark anvisades å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett anslag av 3,800,000 kronor. Anslaget
var avsett för anskaffning av 250 slutna och 150 öppna godsvagnar. Enligt
nu föreliggande förslag skulle för nyanskaffning av ytterligare cirka 350
öppna godsvagnar anvisas ett anslag av 2,500,000 kronor å riksstaten för
nästa budgetår.
Statens järnvägars godsvagnpark har under de senaste åren, enligt
vad utredningen giver vid handen, undergått en omfattande rationalisering
och modernisering genom anskaffning av rymligare och mera
bärkraftiga och därmed också mera ekonomiska godsvagnar. I samband
härmed har emellertid den med förnyelsefondsmedel bekostade
ersättningsanskaffningen beträffande öppna godsvagnar kommit att icke
hålla jämna steg med utrangeringen av äldre vagnar. På grund härav och
med hänsyn till den fortgående avsevärda ökningen av godstrafiken har det
befunnits nödvändigt, att medel för anskaffning av godsvagnar även anvisas
å riksstaten. Den med förevarande anslag avsedda nyanskaffningen är emellertid
icke till någon del betingad av den ökning i statens järnvägars godstrafik,
som inträtt på grund av nu rådande särskilda förhållanden. Anslag
till den med hänsyn till angivna förhållanden erforderliga ökningen av godsvagnparken
har anvisats å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
med ett belopp av 7,500,000 kronor.
Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställa,
Utskottet
Utskottet
24
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
att riksdagen må till godsvagnar för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
33:o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. Kungl. Maj:t har
(punkt 33, sid. 64 och 65) föreslagit riksdagen att till anläggningar och
förlag för automobiltrafik för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor.
Till anläggningar och förlag för automobiltrafik hava för budgetåren 1935/
36—1939/40 anvisats respektive 2,000,000 kronor, 2,000,000 kronor, 2,300,000
kronor, 2.400,000 kronor och 2,900,000 kronor eller tillhopa 11,600,000 kronor.
Av de för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisade anslagen hava de
belopp, varmed respektive anslag överstiga 2,000,000 kronor, ställts till
järnvägsstyrelsens förfogande att användas för anskaffning av landsvägsfordon
för av statens järnvägar redan bedrivna billinjer ävensom, i vad
angår det för innevarande budgetår anvisade anslaget, för uppförande av
garagebyggnader och andra fasta anläggningar, som erfordras för trafikens
rationella skötsel.
Järnvägsstyrelsen Ilar med hänsyn til! nu rådande förhållanden ansett
sig för nästa budgetår böra begära anslag endast för uppförande av garagebyggnader
och andra för driften erforderliga fasta anläggningar vid redan
förvärvade billinjer. Anslaget har därför av styrelsen ansetts kunna begränsas
till 800,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Mot anvisande av det av järnvägsstyrelsen äskade beloppet å 800,000 kronor
har jag icke något att erinra. Järnvägsstyrelsen förutsätter, att anslaget
i sin helhet ställes till järnvägsstyrelsens förfogande för att användas till för
driften erforderliga garage och andra fasta anläggningar vid redan förvärvade
billinjer. För att möjliggöra, att därest så skulle befinnas särskilt fördelaktigt,
verkställa jämväl förvärv av någon eller några billinjer, torde emellertid
av nämnda belopp hälften böra stå till Kungl. Maj:ts förfogande, därvid
hinder dock icke bör möta för Kungl. Maj:t att efter framställning av
järnvägsstyrelsen ställa medel av nämnda belopp till styrelsens förfogande
för att användas till fasta anläggningar för billinjetrafiken.
Utekottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till anläggningar och förlag för automobiltrafik
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
34:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Kungl. Maj:t har (punkt 34, sid.
69—71) föreslagit riksdagen att till ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
25
För byggande av en ny kraftstation vid Hojums varp i Trollhättan har
riksdagen hittills anvisat tillhopa 5,000,000 kronor, varav 500,000 kronor
uppförts å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår. Den nya stationen,
med vilken är avsett att utnyttja den ökade vattenmängd, som efter
Vänerns reglering kan uttagas vid Trollhättan, förutsättes vid full utbyggnad
skola utrustas med tre maskinaggregat men skall nu till en början
förses med endast två aggregat. Kostnaderna för det sålunda beslutade
första byggnadsstadiet skulle enligt beräkningar, framlagda för 1938 års
riksdag, uppgå till sammanlagt 14,000,000 kronor under förutsättning att
francisturbiner valdes och till 500,000 kronor högre belopp om kaplanturbiner
insattes.1
Vattenfallsstyrelsen framhåller nu, att styrelsen, då angivna beräkningar
uppgjordes, icke kunde avgöra, huruvida Hojumstationen borde utrustas
med francis- eller kaplanturbiner, samt har vidare anfört, att nu utförda undersökningar
visat, att man vid användning av kaplanturbiner kunde påräkna
en sådan ökning av kraftproduktionen, att god förräntning erhölles på
merkostnaderna och att därför kaplanturbiner borde väljas. Därmed hade
styrelsen letts in på en ny tanke, nämligen att hojumturbinerna borde utföras
med samma dimensioner som turbinerna i kraftstationen vid Stadsforsen.
Skillnaden i fallhöjd vore nämligen ganska liten — vid Trollhättan
c:a 31 m och vid Stadsforsen c:a 28 m. Stadsforsturbinerna utvecklade vid
den i Trollhättan normala fallhöjden 31 m. 44,000 kW, d. v. s. c:a 20 °/o
större kraftbelopp än som ursprungligen avsetts för hojumturbinerna. Under
förutsättning att samma maskinleverantör anlitades som för stadsforsturbinerna,
och turbiner likadana som dessa valdes kunde betydligt fördelaktigare
turbinpris erhållas, än örn turbinerna helt skulle nykonstrueras.
Kostnadsökningen vid installerande av sådana turbiner, som avsetts för
Stadsforsen, i stället för kaplanturbiner av den ursprungligen avsedda storleken
har av vattenfallsstyrelsen beräknats till 720,000 kronor.
För fortsättande av arbetena å kraftstationen i den takt, som förutsattes
vid beviljande av anslag för ändamålet å riksstaten för innevarande budgetår,
skulle enligt en för riksdagen då framlagd finansieringsplan erfordras
ett anslag av 5,500,000 kronor för nästa budgetår. Härav hava emellertid
500,000 kronor anvisats å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
På grund härav har anslaget för nästa budgetår ansetts kunna begränsas
till 5,000,000 kronor.
Utskottet har ansett det vara av intresse att något erinra örn senare tidens
starka utveckling i fråga örn statens kraftverk. Till belysning härav har
intagits vidståcnde diagram.
Landets förbrukning av elektrisk kraft, främst industrikraft, har under
tiden från och med år 1933 under intryck av rådande gynnsamma konjunkturer
undergått en märkligt stark stegring. Vad beträffar statens valtenfalls
1
Francisturbinen har fasta skövlar, medan kaplanturbinen är av en ny propellertyp med
vridbara skövlar.
UlsleolUU
26
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Ij. kWh per år
Vatten
■a lisber k
ninqsut
ram.
---1958 åns prognos fc
neri
leir t lejst illda
''duk tion: förnu
inqskrafr)
ProJuktonsförrnåga er ligt
(köster 193''
ndu:lri
sam t
Vima k,
I rian
samt
1924 26 28 30 32 34 36 38 40 42 4 4 46 48 50
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
27
Teckenförklaring till diagrammet.
I. Redan färdigställda utbyggnader:
1. Abonnemang på 7,000 kilowatt från Hissmofors och dämning till
+ 108.0 i Suorva (sommaren 1939).
2. Det första maskinaggregatet i Stadsforsen (hösten 1939).
II. Tidigare utbyggnadsprogram (1938):
3. Det andra maskinaggregatet i Stadsforsen (våren 1940).
4. Storsjöns reglering och dämning till + 110.8 m. i Suorva (Lule
älv) (hösten 1940).
5. Aggregat nr 8 i Porjus (årsskiftet 1940—41).
6. Hojumstationen med två aggregat (årsskiftet 1941—42).
7. Aggregat nr 2 i Hissmofors (hösten 1942).
8. Kattstrupeforsen med två aggregat (hösten 1943).
9. Torpshammar med två aggregat (sommaren 1946).
lil. Nya utbyggnadsprogrammet (hösten 1939):
a. aggregat nr 2 i Hissmofors (hösten 1941).
b. Aggregat nr 3 i Hissmofors samt aggregat nr 1 i Kattstrupeforsen
(årsskiftet 1941—42).
c. Aggregat nr 2 i Kattstrupeforsen samt Hojumstationen med två
aggregat (våren 1942).
d. Aggregat nr 1 i Torpshammar (hosten 1942).
verk — vilket tillgodoser över en tredjedel av rikets förbrukning av elektrisk
energi — har belastningen ökats från år 1932 cirka 1,500 till cirka 3,000
miljoner kilowattimmar eller alltså det dubbla år 1939. Efter krigsutbrottet
på hösten 1939 blev — såsom vid en sådan eventualitet långt tidigare förutsetts
— stegringen särskilt framträdande i all synnerhet som svår vattenbrist
tillstötte. För att på bästa sätt kunna möta energibehoven har hela
rikets kraftförsörjning — även de kommunala och enskilda företagen —
samordnats under en gemensam till vattenfallsstyrelsen i Stockholm förlagd
driftsledning.
Att uppgöra planerna för den elektriska energiförsörjningen är förenat
med särskilda vanskligheter på grund av den långa utbyggnadstid, från i
allmänhet minst 3 till ända upp emot 10 år eller än längre tid, som varje
enskild kraftverksanläggning drager. Vad angår försörjningen inom de vidsträckta
delar, där statens vattenfallsverk är kraftleverantören, har emellertid
den förda ulbyggnadspolitiken alltid haft till riktmärke att i god tid
hålla sig beredd att möta de sannolika kraftbehoven. Tack vare Vänerns
reglering, de ävenledes på senare Lid utförda kraftverksarbetena vid Trollhättan,
Vargön, Motala och Stadsforsen samt den stora stamlinjeledningen
från Porjus till mellansvenska centralblocket har statens vattenfallsverk
stått förhållandevis väl rustat att tillgodose även senaste tidens abnormt
stora kraflbebov. Vad angår nu närmast följande månader är att märka,
att del andra aggregatet vid Stadsforsen, där det första aggregatet igångsatts
hösten 1939, påräknas vara i drift mot slutet av mars 1940. Till sommaren
1940 beräknas Storsjöns reglering bliva klar även vad beträffar uppdämningen,
vilket utgör det tredje och sista rcgleringsstadiet. Porjus åttonde
28
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
aggregat torde bliva färdigt under november månad. Tack vare samtliga
dessa tillskott kommer krafttillgången, enligt vad utskottet inhämtat, att
successivt stiga till cirka 3,325 miljoner kilowattimmar mot slutet av år
1940, så att den, förutsatt normal vattentillgång och ett måttligt ångkrafttillskott,
motsvarar behovet. Skulle krafttillgången, trots alla ansträngningar
icke räcka till, är avsikten att tillse att erforderliga begränsningar så litet
som möjligt komma att förorsaka arbetslöshet, varvid dock hänsyn också
måste tagas till storleken och vikten av den industriella produktion, som
kan drabbas av inskränkningarna. Det kan möjligen även bliva nödvändigt
att förhindra användning av elektricitet för rumsuppvärmning under
vattenbristtid. Vad utskottet sålunda anfört har allenast avseende på statens
kraftverk. Även inom de områden där kraftförsörjningen sker genom
kommunala och privata kraftföretag har kraftåtgången avsevärt ökats -—
också där nära nog fördubblats — sedan år 1932. Om möjligheterna att
inom dessa områden tillgodose den kommande tidens kraftbehov är det mera
vanskligt att göra något uttalande.
En synpunkt, som under de senare åren tillmätts ökad betydelse, har
varit att trygga krafttillgången under krig. I detta avseende må erinras om
vissa förslärkningsåtgärder å kraftverken, vartill 1937 års och senare års
riksdagar anvisat anslag, liksom ock om 1938 års riksdags beslut om inköp
av Torpshammarlallen, vid vilkas utbyggnad säkerheten mot anfall från
luften blivit i särskilt hög grad tillgodosedd.
De anslag, som nu av Kungl. Maj:t äskats, avse samtliga att möjliggöra
en forcering av vissa pågående kraftverksbyggnader, så att de må komma
till nytta, om krisen blir mera långvarig. Uppenbarligen kan en omkastning
i det internationella läget komma att starkt inverka på det sålunda här
framlagda utbyggnadsprogrammet, en synpunkt till vilken självfallet största
hänsyn måste tagas vid dess genomförande.
Vad angår den nya kraftstationen i Trollhättan tillstyrker utskottet, att
i anslutning till tidigare för riksdagen framlagd finansieringsplan anvisas
ett anslag å 5,000,000 kronor till fortsättande av arbetena å ifrågavarande
kraftanläggning. Utskottet har även funnit sig böra tillstyrka den föreslagna
utvidgningen av den för anläggningen uppgjorda arbetsplanen, avseende installerande
av turbiner av annan typ och större dimensioner än som ursprungligen
räknats med. Härigenom skulle — med en ökning av anläggningskostnaden
av omkring 9 procent — erhållas en höjning av effekten med 20
procent.
Utskottet hemställer
att riksdagen må till ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000
kronor.
35 :o) Påbyggnad av ställverkshuset vid Trollhätte kraftstation. Kungl.
Majit har (punkt 35, sid. 71—73) föreslagit riksdagen att till påbyggnad av
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
29
ställverkshuset vid Trollhätte kraftstation för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 40,000 kronor.
För påbyggnad av norra delen av ställverksbyggnaden i Trollhättan beviljade
1937 års riksdag ett anslag å 80,000 kronor. Dessa medel förutsattes vara
tillräckliga för påbyggnaden.
Det har emellertid sedermera befunnits nödvändigt att modifiera den
ursprungliga planen för ombyggnaden med hänsyn till den nya uppfattning,
som under de senaste åren gjort sig gällande beträffande luftfaran och
behovet av skyddsåtgärder mot luftanfall. Detta beräknas medföra en kostnadsökning
örn 120,000 kronor, varav emellertid 80,000 kronor avses skola
bestridas av förnyelsefondsmedel.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till påbyggnad av ställverkshuset vid
Trollhätte kraftstation för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 40,000 kronor.
36:o) Veckoreglering av Motala ström. Kungl. Majit har (punkt 36,
sid. 73 och 74) föreslagit riksdagen att till veckoreglering av Motala ström
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
Kostnaden för veckoreglering av Motala ström beräknades ursprungligen
till 1,400,000 kronor. Sedan det visat sig, att den sålunda beräknade kostnaden
måst överskridas med 100,000 kronor, anvisades detta belopp av
1937 års riksdag. För täckande av härutöver uppkommen merkostnad begäres
nu ett ytterligare anslag å 90,000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen har i ärendet anfört följande:
Uppgörelse har träffats i godo med Fiskeby fabriksaktiebolag genom ett
den 30 juni 1939 dagtecknat avtal, vilket innebär, att styrelsen skall lämna
ersättning i form av elektrisk kraft för den minskning av bolagets krafttillgång
å fallsträckan mellan Roxen och Glan, som veckoregleringen kommer
att medföra under vissa tider. På grund av avtalet kunde veckoregleringens
andra stadium tagas i bruk redan i mitten av sistlidna juli månad.
Kostnaderna för de tekniska anordningarna för ersättning till Fiskeby
för leverans av ersättningskraft uppgå till c:a 70,000 kronor. Därjämte
ha vissa fördyringar uppstått i samband med den slutliga domen i veckoregleringsmålet,
vilka totalt uppgå till 45,000 kronor, varför inalles en merkostnad
av 115,000 kronor föreligger. Av dessa kostnader böra emellertid
25,000 kronor, som erfordras för vattenfallsstyrelsens egna överföringsanordningar,
bestridas med medel ur distributionsanslaget. Resterande belopp,
90,000 kronor, bör upptagas som slutanslag för Motala ströms veckoreglering.
fl
Anslag för täckande av uppkommen ytterligare merkostnad för genomförande
av ifrågavarande veckoreglering torde böra anvisas med av Kungl.
Majit äskat belopp. Utskottet hemställer alltså,
Utskottet.
U tskoltet.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
att riksdagen må till veckoreglering av Motala ström för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 90,000
kronor.
37:o) Kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven. Kungl. Majit har (punkt
37, sid. 74—76) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Stadsforsen i
Indalsälven för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 500,000
kronor.
Utskottet. Kraftstationen vid Stadsforsen har vid en utbyggnad med två maskinaggregat
beräknats draga en sammanlagd kostnad av 22,800,000 kronor, vartill
komma ytterligare 625,000 kronor, som vattenfallsstyrelsen för utförande
av bombskyddstak över kraftstationen medgivits rätt att disponera av
till styrelsens förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar
till statens vattenfallsverks förnyelsefond. Å riksstaten hittills
anvisade anslag till kraftstationen uppgå till sammanlagt 22,300,000 kronor.
Härav hava 1,000,000 kronor anvisats å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår för att göra det möjligt att påbörja installerandet av
ett tredje, från början icke planerat aggregat, därest en sådan åtgärd skulle
befinnas lämplig. Då det sedermera visat sig böra tillsvidare anstå med
insättandet av det tredje maskinaggregatet, torde sistnämnda belopp i stället
böra tagas i anspråk för färdigställande av kraftstationen enligt den ursprungliga
planen. Det för kraftstationsbyggets slutförande ytterligare erforderliga
anslaget, 500,000 kronor, torde böra anvisas å riksstaten för
nästa budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till kraftstation vid Stadsforsen i Indalsälven
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
38:o) Påbyggnad av regleringsdammen vid Suorva. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38 sid. 76 och 77), som avser anvisning i enlighet
med tidigare för riksdagen framlagd plan av det för ifrågavarande
byggnadsföretags slutförande erforderliga beloppet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till påbyggnad av regleringsdammen vid
Suorva för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.
39:o) Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation. Kungl.
Majit har (punkt 39, sid. 77 och 78) föreslagit riksdagen att till ett åttonde
maskinaggregat vid Porjus kraftstation för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 1,150,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
31
Installationen av ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation ingår
som ett led i vattenfallsstyrelsens utbyggnadsprogram och avser närmast
att möjliggöra en bättre krafthushållning med de ökade energitillgångar,
som uppkomma genom påbyggnaden av regleringsdammen vid
Suorva. Anläggningskostnaden har beräknats till 3,050,000 kronor. Härav
hava hittills anvisats 1,900,000 kronor.
Arbetena å det åttonde maskinaggregatet vid Porjus kraftstation äro avsedda
att bedrivas så, att aggregatet kan tagas i bruk i början av år 1941.
I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att för ändamålet ytterligare erforderliga
medel anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må till ett åttonde maskinaggregat vid Porjus
kraftstation för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 1,150,000 kronor.
40:o) Kraftstation vid Torpshammar. Kungl. Majit har (punkt 40, sid.
78 och 79) föreslagit riksdagen att till kraftstation vid Torpshammar för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.
Till den nya kraftstationen vid Torpshammar hava hittills anvisats sammanlagt
1,800,000 kronor. Härav hava 500,000 kronor anvisats å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår. Arbetena å kraftstationen,
vilken preliminärt beräknats draga en kostnad av i runt tal 20,000,000 kronor,
hava ursprungligen varit avsedda att bedrivas i sådan takt, att kraftstationen
skulle kunna tagas i bruk under budgetåret 1944/45.
Arbetena å ifrågavarande kraftstationsanläggning torde, på sätt förutsatts
vid beviljande av anslag för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår, böra påskyndas så, att anläggningen kan bliva färdigställd
med ett maskinaggregat redan under budgetåret 1942/43. För att
arbetena skola kunna bedrivas i denna forcerade takt erfordras för nästa
budgetår ett anslag å 6,000,000 kronor. Med tillstyrkande alltså av Kungl.
Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till kraftstation vid Torpshammar för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000
kronor.
41 :o) Reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde. Kungl. Majit
har (punkt 41, sid. 79—81) föreslagit riksdagen att dels lill reglering av
sjöar inom Indalsälvens flodområde för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 350,000 kronor, dels ock medgiva, att överenskommelse
örn utförande av Storsjöns tredje reglering må träffas av vattenfallsstyrelsen
på villkor, som Kungl. Majit äger bestämma.
Utskottet.
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
U Is kottet.
Vattenfallsstyrelsen har efter medgivande av Kungl. Majit och riksdagen
träffat avtal angående deltagande från kronans sida i första stadiet av
regleringen av Storsjön inom Indalsälvens flodområde. Enligt avtalet —
vilket förutsätter att första stadiet av Storsjöns reglering skall ske i två
etapper, benämnda Storsjöns första och andra reglering — åligger det
staten såsom ägare av Stadsforsens kraftstation att bidraga till kostnaderna
för ifrågavarande regleringsföretag med 1,100,000 kronor. Av detta belopp
— som även inbegriper förskott för outbyggda vattenfall, vilka senare komma
att återbetalas — hava hittills anvisats tillhopa 750,000 kronor. Framställning
göres nu örn anvisande av återstående 350,000 kronor å riksstaten
för nästa budgetår.
Samtidigt begäres tillstånd till deltagande i en tredje och sista reglering
av Storsjön. Statens andel i kostnaderna för denna reglering, genom vilken
produktionsförmågan i Stadsforsens kraftverk beräknas kunna ökas med 9
milj. kilowattimmar, uppskattas till 600,000 kronor. Med hänsyn till att
vissa delar av vattenfallsstyrelsens insatser för första och andra regleringen
av Storsjön komma att återbetalas begäres icke nu något anslag för Storsjöns
tredje reglering.
I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till reglering av sjöar inom Indalsälvens flodområde
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av
av 350,000 kronor;
b) medgiva, att överenskommelse om utförande av Storsjöns
tredje reglering må träffas av vattenfallsstyrelsen på
villkor, som Kungl. Majit äger bestämma.
42:o) Reglering av sjön Leringen i Ljungans vattensystem. Kungl. Majit
har (punkt 42, sid. 81och 82) föreslagit riksdagen att till reglering av sjön
Leringen i Ljungans vattensystem för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Efter medgivande av 1937 års riksdag har vattenfallsstyrelsen träffat
avtal angående förvärv av viss vattenrätt i Gimån och Ljungan m. m.
Enligt detta avtal — varigenom staten bland annat förvärvat de s. k.
Torpshammarfallen, vilkas utbyggande behandlas under punkt 40 av detta
utlåtande — skola kronan och säljarna samarbeta för genomförande av
årsreglering av vattenavrinningen i Gimån genom inrättande och utnyttjande
av regleringsmagasin såväl i Holmsjön och Leringen som i ovanför
liggande sjöar. Kostnaderna för regleringens genomförande ävensom årskostnaderna
för drift och underhåll m. m. skola betalas av kronan till 85
procent och av säljarna till 15 procent.
Sedan de för täckande av statens andel i kostnaderna för Holmsjöns
reglering erforderliga medlen, 900,000 kronor, anvisats genom anslag å
Statsutskottets utlåtande Nr 9-
33
riksstaterna för budgetåren 1938/39 och 1939/40, begäres nu ett anslag å
200,000 kronor för påbörjande av arbetena för Leringens reglering, vilken
enligt avtalet skall vara genomförd samtidigt med färdigställandet av kraftstationen
vid Torpshammar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till reglering av sjön Leringen i Ljungans
vattensystem för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 200,000 kronor.
43 :o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar.
Kungl. Maj:t har (punkt 43, sid. 82 och 83) föreslagit riksdagen att till
mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag
(kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 55) anvisade 1939 års riksdag för innevarande
budgetår ett anslag å 1,000,000 kronor till mindre utvidgningar av
förefintliga kraftstationsanläggningar. Ifrågavarande anslag anvisades första
gången för budgetåret 1938/39 och utgick då med likaledes 1,000,000 kronor.
Med anslaget, som står till Kungl. Maj:ts disposition, avses att möjliggöra
mindre utvidgningar och nyanläggningar utan att medel för varje
särskilt fall skola behöva äskas av riksdagen.
Anslag för ifrågavarande ändamål torde böra anvisas jämväl för nästa
budgetår. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
beräkning av medelsbehovet, hemställer alltså,
att riksdagen må till mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 800,000 kronor.
44 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 44, sid. 83—88) föreslagit
riksdagen att till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 11,500,000 kronor.
Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk har riksdagen anvisat för budgetåret 1935/36—
1939/40 respektive 3,400,000 kronor, 6,000,000 kronor, 6,775,000 kronor,
9,000,000 kronor och 10,700,000 kronor. Anslagsökningen hänför sig till
stor del till den fortsatta järnvägselektrifieringen, som krävt nya utvidgningar
av kraftöverförings- och transformeringsanläggningarna. Även för
den allmänna distributionen har dock fordrats avsevärt högre belopp än
Bihang till riksdagens protokoll 19ft0. G sami. Nr 9. 3
Utskottet.
Utskottet.
34
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
tidigare på grund av den ökade kraftavsättningen samt stegrade anspråk i
fråga om avbrottsfri drift, vilket nödvändiggjort kostnadskrävande förbättringar
m. m. Av det för budgetåret 1939/40 anslagna beloppet hava 2,000,000
kronor anvisats å tilläggsstat. Tilläggsanslaget har betingats av att vissa
arbeten nied hänsyn till inträdda förhållanden ansetts böra påskyndas samt
av att nya, tidigare icke förutsedda anläggningar kunde förutsättas tillkomma
på grund av det nu rådande krisläget.
Anslagsbehovet för nästa budgetår till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten beräknar vattenfallsstyrelsen med utgångspunkt
från förhållandena före krigsutbrottet uppgå till följande belopp:
Kronor
Transformatorstationer för 132 kV i Mellansel och Vännäs för
järnvägselektrifiering ................ 1,060,000
Utvidgning av stamlinjestationerna vid Änge, Ljusdal och
Ockelbo .............................................. 800,000
Anläggningar vid Horndal för anslutning mellan stamlinjen
Stadsforsen—Västerås och Krångede-systemet ............ 450,000
Stamlinje- och kopplingsstationen i Finnslätten. Totalkostnaden
liksom tidigare beräknad till 2,545,000 kronor, varav redan
beviljats 2,035,000 kronor; återstående anslagsbehov . . 510,000
Ny stamlinjestation för 132 kV i Köping samt avgrening dit
från stamlinjen Trollhättan—Västerås .................... 840,000
Ny primärlinje för 77 kV Södertälje—Nynäshamn............ 305,000
Ny primärlinje för 77 kV Kantorp—Nyköping .............. 375,000
Ny primärlinje för 132 kV Malfors—Eksund, jämte utvidgningar
av stationerna i Malfors och Eksund. Totalkostnad 680,000
kronor, varav för budgetåret 1940/41 erfordras ............ 440,000
Ny transformator i Eksund jämte utvidgning av ställverket---- 200,000
Ny sekundärstation för 77 kV vid Katrineholm jämte avgrenings
linje
dit från linjen Finspång—Kantorp .................. 300,000
Utvidgning av stamlinjestationen i Moholm samt nya stationer
för 132 kV i Skövde och Falköping. Totalkostnaden liksom
tidigare beräknad till 1,530,000 kronor, varav 100,000 kronor
täckas av förnyelse- och driftmedel och 1,000,000 kronor beviljats
för budgetåret 1939,40; återstående anslagsbehov ...... 430,000
Ny stamlinje för 132 kV Trollhättan—Falköping. Totalkostnaden
liksom tidigare beräknad till 1,060,000 kronor, varav för
budgetåret 1939/40 beviljats 200,000 kronor. För budgetåret
1940/41 erfordras .................................. 700,000
Ny stamlinje för 132 kV Nässjö—Jönköping. Totalkostnaden
liksom tidigare beräknad till 470,000 kronor, varav för budgetåret
1939/40 beviljats 100,000 kronor. För budgetåret
1940/41 erfordras ...................................... 200,000
Kopplingsstation i Nässjö och ny transformatorstation för 132
kV i Jönköping. Totalkostnaden liksom tidigare beräknad till
335,000 kronor, varav för budgetåret 1939/40 beviljats 100,000
kronor. För budgetåret 1940/41 erfordras ................ 200,000
Ny transformator för 132 kV i Göteborg jämte utvidgning av
ställverket .......................................... • • 200,000
Kondensatorer för faskompensering på linjen Trollhättan—Lilla
Edet—Göteborg ......................................... 250,000
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
35
Kronor
Diverse utvidgningar och förstärkningar av stam- och primärlinjer
.............................................
Diverse utvidgningar och förstärkningar av stamlinje- och sekun -
därstationer ..........................................
Bygde- och ortsanläggningar
vid Trollhätte kraftverk ........................ 400,000
vid Älvkarleby kraftverk ........................ 400,000
vid Motala kraftverk ............................ 150,000
vid Norrländska kraftverken .................... 450,000
Diverse och oförutsett ...............................
Ytterligare tillägg för icke oförutsedda arbeten och fördyring . .
450.000
650.000
1,400,000
740.000
1,000,000
Summa kronor 11,500,000.
Departementschefen har anfört följande:
Vissa av posterna i det av vattenfallsstyrelsen begärda anslaget för distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten hänföra sig till
fullföljandet av åtgärder, till vilka statsmakterna redan tidigare givit sin
anslutning. Till en del uppkommer behovet av nya eller förbättrade distributionsanläggningar
genom den fortgående järnvägselektrifieringen, och slutligen
kräver den i allmänhet ökade kraftkonsumtionen en utvidgning av
distributionsnätet. Den nu rådande krissituationen medför härjämte, att
beredskaps- och reservsynpunkterna träda i förgrunden. Vidare ha krislörhållandena
åstadkommit vissa icke obetydliga fördyringar.
Anslagsbehovet för bygde- och ortsanläggningar vid de norrländska kraftverken
uppvisar i jämförelse med föregående år en stark ökning, men denna
ökning är, enligt vad jag inhämtat, närmast föranledd därav, att de lokala
kraftkällorna numera i stor utsträckning tillfullo utnyttjats.
Med hänsyn till sålunda anförda förhållanden har vattenfallsstyrelsens
förslag icke givit mig anledning till erinran.
Utskottet, som ej ansett sig kunna förorda någon begränsning av de beräknade
anslagsposterna, tillstyrker, att anslag beviljas med äskade 11,500,000
kronor. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 11,500,000 kronor.
45 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar.
Kungl. Majit har (punkt 45, sid. 88—90) föreslagit riksdagen att
till inköp av vattenfall och fastigheler samt utförande av nyanläggningar, i
den mån sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens
kraftverksrörelse och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas i avbidan
på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Anslag för ifrågavarande ändamål har beviljats senast för budgetåret
1937/38 med ett belopp av 500,000 kronor. Å detta anslag förefintlig be
-
rf
36
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
hållning beräknas av vattenfallsstyrelsen behöva helt tagas i anspråk inom
den närmaste tiden. Styrelsen har därför funnit det önskvärt, att ett nytt
anslag å 1,000,000 kronor ställes till förfogande för ändamålet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Såsom tidigare vid äskande av anslag till här ifrågavarande ändamål
framhållits, är det för en affärsmässig skötsel av statens vattenfallsverk av
vikt, att tillräckliga medel stå till förfogande till förvärv för vattenfallsverkets
räkning av vattenfall och fastigheter samt för utförande av nyanläggningar
i sådana fall, då dylika åtgärder icke kunna utan synnerlig olägenhet
uppskjutas i avvaktan på särskilt riksdagsbeslut. Det av vattenfallsstyrelsen
äskade anslagsbeloppet, 1,000,000 kronor, synes mig emellertid
med hänsyn till det statsfinansiella läget böra nedsättas till 500,000 kronor,
eller samma belopp, varmed anslaget sista gången anvisades.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till inköp av vattenfall och fastigheter
samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder
erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse
och icke kunna utan synnerlig olägenhet uppskjutas,
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Stockholm den 13 februari 1940.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Nilsson i Malmö, Johansson i Fredrikslund, Andersson
i Fältenborg, Pauli, Andrén, Heiding, Bäcklund, Boman, friherre De Geer och Sandorf;
samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Eriksson
i Stockholm, Danielsson, Andersson i Prästbol, Andersson i Södergård, Staxäng,
Andersson i Malmö, Hansson i Rubbestad, Mårtensson och Wallentheim.
Stockholm 1Ö4Ö. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
400471