Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1940 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940141 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

I bilagan åttonde huvudtiteln till 1940 års statsverksproposition har chefen
för ecklesiastikdepartementet vid redogörelsen för de frågor, som tillhöra
regleringen för budgetåret 1940/41 av utgifterna under riksstatens åttonde
huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, inledningsvis
anfört bland annat:

Den statsfinansiella situationen nödvändiggjorde den strängaste återhållsamhet
vid prövning av framställningar om ökad medelsanvisning. Icke
annat än i undantagsfall hade departementschefen ansett sig kunna tillmötesgå
i sådant hänseende framställda förslag. Fastmer hade det varit
ofrånkomligt att underkasta åttonde huvudtiteln granskning i besparingssyfte.

Departementschefen hade funnit sig böra föreslå indragning av ett stort
antal nu utgående anslag.

I sistnämnda hänseende har departementschefen erinrat därom, att för
innevarande budgetår anvisats ett flertal anslag till inredning och utrustning
av vetenskapliga och museala institutioner och till reparation eller uppförande
av nya byggnader, till vilka ändamål under normala förhållanden ytterligare
anslagsmedel skulle ha äskats för budgetåret 1940/41. Som exempel på
sådana anslag har departementschefen nämnt anslaget å 125,000 kronor till
inredning och utrustning för riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m., anslaget å 200,000 kronor till värme- och ventilationsanläggningar
i operabyggnaden m. m. och anslaget å 400,000 kronor till om- och
nybyggnadsarbeten vid nomadskolorna. Ehuru de här avsedda anslagsändamålen
och särskilt det sistnämnda vore av trängaude beskaffenhet,
kunde fortsatt medelsanvisning å riksstaten för sådana ändamål icke under
nuvarande förhållanden ifrågakomma.

Departementschefen har utgått från att anslag till resestipendier icke
annat än i undantagsfall skulle anvisas för nästa budgetår. På grund härav
hava vissa, av departementschefen närmare angivna å huvudtiteln nu för
ändamålet uppförda särskilda reservationsanslag ansetts höra bortfalla.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 8. 1

Utskottet.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

A huvudtiteln äro vidare nu uppförda ett flertal särskilda anslag till
kursverksamhet m. m. Departementschefen har till indragning föreslagit
åtta dylika, i ingressen till huvudtiteln uppräknade anslag.

Departementschefen har härjämte ansett ytterligare ett flertal olika anslag
böra indragas för nästa budgetår, vilka anslag finnas angivna i huvudtitelns
ingress.

Ett å huvudtiteln uppfört anslag å 26,500 kronor till Folkskolor m. m.:
Bidrag till svensk undervisning för svenska barn i utlandet har departementschefen
slutligen i betraktande av de osäkra internationella förhållandena
ansett icke böra upptagas å huvudtiteln för budgetåret 1940/41. Departementschefen
ämnade emellertid framlägga förslag örn bestridande i
annan ordning av de kostnader för sådan undervisning, som under nästa
budgetår kunde tänkas uppkomma.

Under nu föreliggande förhållanden har utskottet ansett sig böra biträda
departementschefens förslag örn indragning för nästa budgetår av de av
honom angivna anslagen under åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
1, sid. 4 och 5, av det vid ovannämnda proposition, nr 1, fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1940)
föreslagit riksdagen att dels vidtaga av departementschefen angivna ändringar
i avlöningsstaten för ecklesiastikdepartementet, dels ock till Ecklesiastikdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 385,000 kronor.

Departementschefen har beträffande avlöningsstaten för ecklesiastikdepartementet
anfört:

»I denna stat ifrågasätter jag för nästa budgetår inga andra förändringar
än sådana, som föranledas av vad av chefen för finansdepartementet vid
anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anförts rörande beräkning
av vissa anslagsposter i avlöningsstaterna. I berörda sammanhang ha
förordats restriktiva åtgärder i vad avser förordnande av vikarier under
ledigheter för statliga befattningshavare samt nyanställning av icke-ordinarie
tjänstemän och anlitande av tillfällig arbetskraft. Såsom chefen för finansdepartementet
anfört, medför en begränsning av vikariaten på grund av
reglerna för anslagsposternas disposition minskad belastning å anslagsposterna
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat. Belastningsminskningens
storlek kan icke i förväg med säkerhet uppskattas, men den regeln
har ansetts kunna tillämpas, att nämnda anslagsposter minskas med lika
stora belopp som anslagsposterna till rörligt tillägg höjas på grund av beräknad
stegring av levnadskostnadstalet (anslagsposterna till rörligt tillägg,
nu beräknade efter 6 procent, avses skola för nästa budgetår beräknas efter
9 procent).

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

I avlöningsstaten för ecklesiastikdepartementet bör följaktligen anslagsposten
till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat minskas med 10,100
kronor till (229,700—10,100=) 219,600 kronor och anslagsposten till rörligt
tillägg ökas med samma belopp till (20,200 + 10,100=) 30,300 kronor.
Anslaget bör alltså upptagas med oförändrat belopp.

I det följande ämnar jag föreslå motsvarande förändringar beträffande
de under åttonde huvudtiteln i övrigt uppförda avlöningsanslag, ur vilka
utgå avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat med nyreglerad avlöning.»

Utskottet får erinra, att utskottet i utlåtande nr 15 den 26 januari 1940
i princip tillstyrkt chefens för finansdepartementet ovanberörda förslag
rörande beräkningen av vissa anslagsposter i avlöningsstaterna. Riksdagen
har numera fattat beslut i enlighet med vad statsutskottet i nämnda utlåtande
hemställt. I anslutning härtill tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts under
förevarande punkt framställda förslag.

I det följande kommer utskottet under de särskilda punkterna att lämna
en redogörelse för de omständigheter, som i förekommande fall betingat
ändring i anslagsposternas belopp, för så vitt ändringen icke föranletts enbart
av den ovan tillämpade regeln för beräkningen av anslagsposterna till
tjänstemän å ordinarie stat och till rörligt tillägg.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för ecklesiastikdepartementet;

b) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 385,000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 5), vilket innebär en i besparingssyfte vidtagen
anslagsminskning med 3,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
58,200 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, sid. 6), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för riksarkivet;

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 261,000 kronor.

Utskottet.

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, sid. 6—8), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 4,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 47,800 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 8), vilket innebär dels
att det för innevarande budgetår till inköp av arkivalier avsedda beloppet
å 10,000 kronor indrages, dels ock att de för inköp av tryckta arbeten
avsedda medlen, nu 2,000 kronor, undergå en minskning med 500 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500 kronor.

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 9), vilket innebär dels
en anslagsminskning i besparingssyfte med 1,500 kronor, dels ock en förändring
av anslagets natur från obetecknat anslag till reservationsanslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 24,500 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 7, sid. 9 och 10), vilket innebär anslagets uppförande med
oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för landsarkiven m. m.;

b) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 171,700 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, sid. 11), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 1,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 45,200
kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 11 och 12), vilket inne -

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 5

bär en anslagsminskning i besparingssyfte med 1,500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier
och tryckta arheten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 700 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av
arkivalier. Kungl. Maj:t har (punkt 10, sid. 12 och 13) föreslagit riksdagen
att till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 36,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med
2,500 kronor. Riksarkivet har ifrågasatt en anslagshöjning med 5,550 kronor,
belöpande å landsarkiven i Uppsala, Vadstena och Lund samt länsarkivet
i Ostersund. Den begärda anslagshöjningen har i främsta rummet motiverats
med inträdd stegring av materielpriserna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att anslaget, som tidigare haft
karaktär av reservationsanslag men för innevarande budgetår uppförts
såsom obetecknat, skulle åter få karaktären av reservationsanslag för att
möjliggöra besparing av anslagsmedel från ett år till ett annat i syfte att
kunna göra rationellare och ur prissynpunkt fördelaktigare materielinköp.
Riksräkenskapsverket har lämnat sin tillstyrkan härtill.

Departementschefen har vid tillstyrkande av ovannämnda anslagsminskning
å 2,500 kronor förklarat sig förutsätta, att vid den fördelning av
anslaget mellan de särskilda arkivinstitutionerna, som det borde ankomma
på Kungl. Majit att efter förslag av riksarkivet vidtaga, de mest trängande
medelsbehoven komme att bli i möjligaste mån tillgodosedda. Likaledes
ansåge departementschefen en undersökning böra komma till stånd, huruvida
icke en gemensam upphandling av materiel för samtliga här ifrågavarande
arkivinstitutioners räkning kunde åvägabringas i syfte att därigenom
ernå förmånligare priser.

Utskottet biträder Kungl. Majlis förevarande förslag. Samtidigt får utskottet
framhålla, att utskottet delar departementschefens uppfattning om
angelägenheten av att en undersökning kommer till stånd i fråga örn
centralisering av materielupphandlingen i prisförbilligande syfte.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 36,000 kronor.

TJtskotiet.

Illo) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 11,
sid. 13—15) föreslagit riksdagen att dels vidtaga av departementschefen

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

angivna ändringar i avlöningsstaten för kungl, biblioteket, dels ock till
Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 300,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär icke andra förändringar beträffande förevarande
anslag än sådana ändringar beträffande vissa anslagsposter i avlöningsstaten
för kungl, biblioteket, som berörts under punkt l:o) här ovan.
Departementschefen har emellertid i samband med framläggandet av anslagsäskandena
för nästa budgetår uttalat sig dels beträffande omhänderhavandet
av redogörarbestyren vid biblioteket, dels ock i fråga örn beredande
av fastare anställning åt filosofie doktorn Toni Schmid.

Redogörarbestyren vid biblioteket omhänderhavas nu av en förste
bibliotekarie, som avgår med pension under år 1940. Riksbibliotekarien har
anhållit, att avlöningsanslaget för nästa budgetår måtte höjas med 5,100
kronor för anställande av en kansliskrivare i lönegrad All såsom redogörare.
Statskontoret har föreslagit, att en extra ordinarie kansliskrivare anställes
och att den icke-ordinarie fackpersonalen i motsvarande mån minskas.
Riksräkenskapsverket tillstyrker inrättandet av en redogörartjänst i lönegraden
All men anser det böra övervägas, huruvida icke samtidigt en nedsättning
av de för avlöningar till icke-ordinarie personal hittills anvisade anslagsmedlen
skulle kunna genomföras, varigenom den eljest inträdande kostnadsökningen
skulle kunna helt eller delvis kompenseras.

Departementschefen har för egen del yttrat, att, då kungl, biblioteket numera
hade karaktär av huvudförvaltning och redogörarens arbete och ansvar
därigenom ökats, förelåge goda skäl för att dessa uppgifter betroddes åt en
för ändamålet särskilt anställd befattningshavare. Eftersom åtgärder i ifrågasatt
riktning torde medföra merkostnader för statsverket, kunde departementschefen
emellertid i nuvarande statsfinansiella läge icke tillstyrka bifall
till något av de i ämnet framställda förslagen.

Ur delposten till grundavlöningar m. m. till icke-ordinarie personal utgår
avlöning till filosofie doktorn Toni Schmid för undersökningar av
i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m.,
vilka utgöra fragment av medeltida pergamentshandskrifter och tryck.

Professorn E. Löfstedt m. fl. ha anhållit, att Toni Schmid måtte erhålla
en fast befattning, jämställd med andre arkivarie- eller andre bibliotekariebefattning,
och att anslag måtte beviljas till anskaffande av handbibliotek,
teknisk utrustning m. m. för ifrågavarande undersökning. Såsom motivering
härför har anförts, att undersökningsarbetet måste läggas upp på lång sikt
och att Schmid, som vore särskilt lämplig för arbetets slutförande, borde
beredas tryggare arbetsförhållanden och förbättrade yttre forskningsmöjligheter.
Riksarkivet och riksbibliotekarien, som i princip biträtt framställningen,
ha förordat, att Schmid skulle knytas till vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien. Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka,
att under rådande förhållanden åtgärder skulle vidtagas för att giva henne

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

en förbättrad löneställning, utan borde hon — därest allt fortfarande medel
ansåges böra anvisas för tillgodoseende av ifrågavarande forskningsändamål
— jämväl i fortsättningen avlönas på sätt hittills skett.

Departementschefen har för egen del anfört:

»Vad beträffar framställningen örn fast anställning åt filosofie doktorn Toni
Schmid, som nu uppbär arvode, motsvarande lön enligt lönegrad Eo 16 å I-ort,
är det av stor betydelse för den historiska forskningen, att det av henne
utförda arbetet fullföljes. Att under nuvarande förhållanden öka statens
utgifter för ifrågavarande arbete synes mig dock uteslutet. Det väcker betänkligheter,
att arbetet, som påbörjades år 1930 och som år 1934 av Schmid
med alla förbehåll antogs kunna avslutas inom tio år, enligt en av henne
den 16 oktober 1939 avgiven promemoria icke anses kunna slutföras förrän
örn ett tjugutal år. Ehuru beräkningar av tiden för dylika vetenskapliga
arbeten visat sig vanskliga och svårigheterna på detta område synas särskilt
stora, måste dock en förutsättning för statsanslagets beviljande rubbas, örn
den erforderliga tidrymden visar sig så avsevärt avvika från den beräknade
som här synes bli fallet. Någon bestämd tid, intill vilken arbetena skola
vara slutförda, lärer icke böra eller kunna nu fixeras. Jag förutsätter emellertid,
att anslagsbehovet skall underkastas årlig omprövning. I detta syfte
torde riksbibliotekarien böra årligen i samband med anslagsäskanden för
kungl, biblioteket överlämna redogörelse för undersökningsarbetets fortgång.
Jag tillstyrker, att medel för ändamålet anvisas för budgetåret 1940/41.
Någon ändrad tjänsteställning för Schmid eller anknytning av verksamheten
till annan institution än kungl, biblioteket anser jag mig däremot icke böra
nu förorda.»

Vad beträffar redogörarbestyren vid kungl, biblioteket delar utskottet departementschefens
uppfattning örn att goda skäl föreligga för att dessa uppgifter
anförtros åt en för ändamålet särskilt anställd befattningshavare. Utskottet
kan dock lika litet som departementschefen i nuvarande statsfinansiella
läge tillstyrka något av de i ämnet framställda förslagen.

Med avseende å filosofie doktorn Toni Schmids anställnings- och avlöningsförhållanden
anser sig utskottet — som icke för närvarande är berett
att i frågan intaga en annan ståndpunkt än departementschefens — likväl
böra uttala, att enligt utskottets mening en anknytning av hennes verksamhet
till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien synes böra bliva
föremål för ytterligare omprövning. Med hänsyn till Toni Schmids kvalifikationer
och arten av hennes arbetsuppgifter synes i samband härmed
frågan om beredande av en fastare anställning åt henne och hennes löneställning
böra tagas under förnyat bedömande.

Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke i övrigt givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande, får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för kungl, biblioteket;

b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret 1940/
41 anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Utskottet.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

JJtskottet.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, sid. 15 och 16), vilket innebär en anslagsminskning i
besparingssyfte med 7,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 54,700 kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. Kungl. Majit
har (punkt 13, sid. 16 och 17) föreslagit riksdagen att till Kungl, biblioteket:
Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 93,500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 110,000
kronor. Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag bör av nämuda anslagsmedel
ett belopp av 10,000 kronor icke tagas i anspråk, varigenom anslaget
reducerats till 100,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår
innebär i förhållande till det för budgetåret 1939/40 obeskurna anslaget en
anslagsminskning av 16,500 kronor.

Det för budgetåret 1938/39 anvisade anslaget -— 110,000 kronor — har
disponerats med, i avrundade tal, 31,000 kronor för nya böcker, 11,500
kronor för fortsättningsarbeten, 18,200 kronor för tidskrifter o. dyl., 6,500
kronor för antikvarier, 600 kronor för kartor, planscher o. dyl. samt 42,200
kronor för bokbindning.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

En sänkning av detta anslag liksom överhuvudtaget anslag till bokinköp
vållade betydande olägenheter bland annat därigenom, att i den löpande
anskaffningen av ny litteratur uppstode luckor, som i framtiden kunde bliva
svåra att fylla. Vid en prisstegring å litteratur beskures ytterligare bibliotekens
möjligheter att vidmakthålla en tillfredsställande accession. Det rådande
statsfinansiella läget tvingade emellertid departementschefen till längre
gående restriktioner i avseende å anslag till bokinköp än tidigare vidtagits.
Örn bokinköpsanslagen minskades i den utsträckning, som här och under
vissa punkter i det följande föresloges, läge det vikt uppå, att det samarbete
mellan olika bibliotek i fråga örn anskaffningen av viss litteratur, som av
riksdagen berördes i skrivelsen nr 8/1938 (sid. 4), utvecklades och bragtes
att avse jämväl periodisk litteratur. Departementschefen förutsatte, att
vederbörande biblioteksmyndigheter ägnade särskild uppmärksamhet åt detta
spörsmål, som hittills icke syntes hava i tillräcklig grad beaktats. Det vore
icke uteslutet, att det genom ett systematiskt samarbete på detta område,
vid vilket borde tagas hänsyn jämväl till den betydande anskaffning av
litteratur, som skedde med anlitande av till olika universitets- och högskoleinstitutioner
anvisade materielanslag, skulle visa sig möjligt att i viss utsträckning
avhjälpa de genom anslagsbeskärningarna framkallade olägenheterna.

Enligt vad utskottet har sig bekant äger på det av departementschefen
angivna området redan nu i viss utsträckning ett samarbete rum mellan

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken. Detta samarbete synes böra
i görligaste mån stärkas och omfatta ej blott nyssnämnda bibliotek utan
även högskoleinstitutioners och med dessa jämförliga bibliotek.

I anslutning till vad departementschefen uttalat, vill utskottet härjämte
understryka vikten av att ifrågavarande samarbete erhåller en sådan systematisk
utformning, att det åsyftade resultatet därigenom ernås. Skulle så
befinnas erforderligt, torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter vederbörande
myndigheters hörande utfärda närmare bestämmelser i ämnet.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majda förslag, att förevarande anslag
för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 93,500 kronor, hemställer,
att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 93,500 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Stifts- och landsbiblioteken:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt
14, sid. 17 och 18), vilket innebär under det förstnämnda anslaget oförändrad
medelsanvisning och en minskning i besparingssyfte av det sistnämnda
med 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för stifts- och landsbiblioteken;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 39,300 kronor;

c) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 1,800 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning. I

enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 15, sid. 18 och 19), vilket innebär
en anslagsminskning i besparingssyfte med 4,700 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 10,800 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl.
Majds förslag (punkt 16, sid. 19), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 4,500 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 17, sid. 19 och 20), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för nationalmuseet;

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 229,000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda
förslag (punkt 18, sid. 20 och 21), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 2,900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 40,800 kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 22), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 35,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och ökande
av samlingarna för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 33,000 kronor.

20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 20, sid. 23), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för livrustkammaren;

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 73,900 kronor.

21:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, sid. 24), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 1,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 6,600 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, sid. 24), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 1,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 500 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, sid. 24—31), vilket innebär å ena sidan en minskning
med 4,500 kronor, föranledd av indragning av ett arvodesbelopp åt
ett vetenskapligt biträde, å andra sidan en ökning med sammanlagt 5,300

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

kronor för anställande vid museet av en kamrerare samt biträde åt denne,
eller alltså en anslagshöjning med (5,300 — 4,500 =) 800 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande tillägg till personalförteckningen för
naturhistoriska riksmuseet:

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

3 museiassistenter.................Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 223,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........... » 11,360

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
:

a. Grundavlöningar m.m. kronor 60,100

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . * 4,940 » 65,040

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 26,700

Summa förslagsanslag kronor 326,200;

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 326,200 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 31 och 32), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 2,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
49,300 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. Kungl. Majit har (punkt 25, sid. 32—35) föreslagit riksdagen
att till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 47,000
kronor.

Då förevarande anslag för innevarande budgetår är uppfört med 95,200
kronor, innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagsminskning med 48,200
kronor. Härav belöpa 15,350 kronor å anslagsmedel, vilka anvisats såsom

Utskottet.

12 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slut- eller engångsanslag. I övrigt är anslagsminskningen vidtagen i besparingssyfte.

I detta sammanhang har departementschefen gjort vissa sammanfattande
uttalanden rörande de under åttonde huvudtiteln uppförda anslagen till anskaffande
av materiel m. m. för vetenskaplig forskning eller undervisning, till
underhåll och ökande av museala samlingar och dylikt.

Trots de stigande materielpriserna, yttrar departementschefen, och trots
det genom teknikens utveckling ständigt växande behovet av anslag till
ändamål av denna art, måste flertalet av dessa anslag i nuvarande läge
nedsättas. Det vore icke tänkbart att under rådande förhållanden på detta
område uppehålla den standard, som i ett gynnsammare statsfinansiellt läge
syntes möjlig. Underhållet av statliga samlingar borde sålunda nu begränsas
till det nödtorftiga. Utökning av samlingar borde ske endast i undant
ags fall, ifall staten härigenom icke tillskyndades några utgifter nu eller i
framtiden. Fordringarna på den tekniska utrustningen finge nedprutas och
största sparsamhet iakttagas vid anskaffandet av materiel av olika slag.
Forskningsverksamhet, som utan väsentligare olägenheter kunde bedrivas i
långsammare takt, måste inskränkas.

Från dessa utgångspunkter hade departementschefen ansett sig böra bedöma
behovet av anslag för nästa budgetår till omförmälda ändamål. En
bestämd åtskillnad måste emellertid göras mellan de institutioner, som här
vore i fråga. De av ifrågavarande anslag, som vore avsedda huvudsakligen
för museal verksamhet eller för speciellt forskningsarbete, torde kunna hårdast
beskäras. Departementschefen syftade härvid på anslagen till museer,
till rasbiologiska institutet, ortsnamnskommissionen och landsmålsarkiven.
De anslag åter, medelst vilka täcktes utgifter för såväl undervisning som
forskning, d. v. s. anslagen till universiteten, karolinska institutet och de
tekniska högskolorna, kunde icke begränsas lika starkt, detta både med
tanke på undervisningens behov och med beaktande av att genom dessa
anslag främjades forskningsverksamhet, som kunde vara av stor praktisk
och ekonomisk betydelse för vårt land. Sistnämnda synpunkt måste, särskilt
beträffande de tekniska högskolorna, tillmätas största vikt.

Vad departementschefen i ovannämnda avseende anfört har icke givit
utskottet anledning till erinran.

Utskottet, som icke heller funnit något att invända mot Kungl. Maj:ts
förslag beträffande storleken av förevarande anslag för nästa budgetår,
hemställer således,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 47,000 kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 35 och 36), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 kronor för beredande av arvode åt en extra befattningshavare
för särskilt arbete utom tjänstetid, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 13

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.......................kronor 24,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. kronor 24,700

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 1,500 » 26,200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 4,600

Summa förslagsanslag kronor 54,800;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 54,800 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 36), vilket innebär en i besparingssyfte
vidtagen anslagsminskning med 3,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslag sanslag av
20,500 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, sid. 37),
vilket innebär en huvudsakligen i besparingssyfte vidtagen anslagsminskning
med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 2,900 kronor.

29:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 29, sid. 37 och 38), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 25,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 225,000 kronor.

30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. Kungl. Maj:t bar
(punkt 30, sid. 38) förslagit riksdagen att såsom Bidrag till kulturhistoriska
museet i Lund för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr J. Nilsson i Malmö väckt motion (I: 21), vari hemställts,

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

att riksdagen måtte besluta att anvisa ett anslag för budgetåret 1940/41 å
30,000 kronor att tilldelas kulturhistoriska föreningen för södra Sverige.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 7,000 kronor.
Departementschefen har förklarat, att han under rådande förhållanden funne
sig nödsakad föreslå en tillfällig nedsättning av anslaget med sagda belopp.

Utskottet anser sig icke under nu rådande förhållanden kunna biträda
det i motionen framställda yrkandet. Utskottet är fastmer i likhet med
departementschefen av den uppfattningen, att anslaget för nästa budgetår
måste undergå en ej oväsentlig reduktion. Emot Kungl. Maj:ts förslag till
anslagsminskning har utskottet icke något att erinra, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Nilssons i Malmö ovannämnda
motion (I: 21), i vad den skiljer sig från Kungl. Majda förslag,
såsom Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

31:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 31, sid. 38 och 39), vilket innebär en anslagsminskning i
besparingssyfte med 4,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 15,500 kronor.

32:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, sid. 39), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 1,800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1940/41 anvisa ett
anslag av 13,200 kronor.

33:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 33, sid. 39 och 40), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

34;o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 34, sid. 40), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Kyrkliga ändamål.

35:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 35, sid. 41—48) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för domkapitlen och stiftsnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock till
Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 280,800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 1,900 kronor.
Anslagsminskningen har uppkommit huvudsakligen genom viss omorganisation
av kanslipersonalen vid Stockholms domkapitel ävensom genom en
mindre sänkning av anslagsmedlen till grundavlöningar till icke-ordinarie
personal vid övriga domkapitel i samband med upphävande av hittills
rådande förbud mot disposition av vid vikariatsförordnanden uppkommande
besparingar å nämnda medel.

Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring beträffande arvoden
åt domkapitelsledamöter eller i fråga av deras rätt till ersättning för avstådda
löneförmåner. I förstnämnda hänseende hade ändring påyrkats av
domkapitlet i Visby, som hemställt, att arvodena för ifrågakommande ledamöter
av domkapitlet måtte höjas från 300 kronor till 500 kronor eller
samma belopp, som utgår till ledamot av Stockholms domkapitel. Statskontoret
har avstyrkt framställningen och i samband, härmed ifrågasatt,
huruvida icke en sänkning av arvodet åt ledamot av sistnämnda domkapitel
kunde tagas under övervägande. Departementschefen har dock icke ansett
sig böra förorda någon jämkning av ersättningsbeloppen, vilka fastställts
så sent som av 1936 års riksdag.

Emot Kungl. Majlis förslag till beräkningen av förevarande anslag för
nästa budgetår har utskottet icke funnit något att erinra. Utskottet anser
sig emellertid — i anslutning till vad statskontoret ovan anfört beträffande
arvode åt ledamot av Stockholms domkapitel — böra ifrågasätta huruvida
icke en allmän översyn av arvodena till domkapitelsledamöterna bör vidtagas,
särskilt med hänsyn till att arvode med enahanda belopp utgår till
ledamot vare sig föredragningsskyldighet i mera avsevärd omfattning ålagts
honom eller icke. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att för riksdagen
framlägga det förslag till ändrade ersättningsgrunder i förevarande
avseende, vartill en närmare omprövning av frågan kan giva anledning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och
stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1940/41:

Utskottet.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

A vlöningsstat.

Utgifter:

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och stiftsnämnderna
m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 302,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp,förslagsvis kronor40,950

b. Vikariatsersättningar,

förslagsvis......... »_400 » 41,350

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m...........kronor 119,200

b. Avlöningsförhöjnin gar

m. m., förslagsvis.
............. » 10,400 > 129,600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 40,600

Summa kronor 513,950.

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 114,400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.......kronor 25,900

b. Ersättning till sakkun niga

för biträde vid syn
av stiftsnämnd m. m.,
förslagsvis......... » 5,000 »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a.

Grundavlöningar m. m. kronor 36,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . . * 4,000 »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »

30,900

40,000

14,400

Summa kronor 199,700.

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 17

III. Sammanfattning.

I. Kanslipersonal hos domkapitlen och

stiftsnämnderna m. m.............kronor 513,950

II. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m................... » 199,700

Samma kronor 713,650.

Särskilda uppbördsmedel :

Bidrag från kyrkofonden.............kronor 432,850

Nettoutgift kronor 280,800;

b) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 280,800
kronor.

36:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, sid. 49—52), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 5,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 66,000 kronor.

37:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37,
sid. 52), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

38:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 52), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 5,046,400 kronor.

39:o) Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
främmande trosbekännares skattskyldighet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 39, sid. 53), vilket innebär en anslagshöjning med
10,000 kronor på grund av den ökade belastningen under de två senaste
budgetåren, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt vissa församlingar till
följd av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 75,000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 8.

2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

40:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, sid. 53 och 54), vilket innebär en anslagsminskning
med 4,800 kronor, vilken ansetts möjlig att ernå genom vidtagande
av vissa organisatoriska åtgärder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 12,500 kronor.

41:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 41, sid. 54), vilket innebär att det förstnämnda
anslaget med hänsyn till minskning av antalet därur utgående understöd
sänkes med 200 kronor och att det sistnämnda anslaget upptages med
samma belopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av 3,300
kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med duska språket, ett anslag av 3,600 kronor.

42:o) Avlöningar till pastorer vid svenska församlingar i utlandet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, sid. 54 och 55), vilket
innebär en höjning av anslaget med 1,000 kronor, betingad av ökade utgifter
för dyrtidstillägg, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöningar till pastorer vid svenska
församlingar i utlandet för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 41,000 kronor.

43:o) Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43,
sid. 55), vilket innebär ett tillfälligt upphörande av ifrågavarande verksamhet
i Calais—Dunkerque och Gdynia och i samband därmed en anslagsminskning
med 12,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 63,000 kronor.

44:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
44, sid. 56), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 1,600 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

45:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 45, sid. 56), vilket innebär en på grund av minskad belastning vidtagen
anslagssänkning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 180,000 kronor.

46:o) Bestridande i vissa fall nied allmänna medel av kostnader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, sid. 56 och 57), vilket innebär en på grund
av minskad belastning vidtagen anslagssänkning med 1,700 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
5,300 kronor.

Akademier m. m.

47:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 47, sid. 58), vilket innebär, att 6,000 kronor, avsedda till
understöd åt vittra författare m. fl., skulle på grund av krisläget indragas,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 2,300 kronor.

48:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 48, sid. 58 och 59), vilket innebär dels indragning av de till
en katalog över svensk vetenskaplig litteratur och till understöd till Concilium
bibliographicum i Ziirich avsedda medlen, dels ock sänkning av
bidraget till zoologiska stationen i Kristineberg, eller sammanlagt en anslagsminskning
med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 50,600 kronor.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 59 och 60), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i avlöningsstaten
för de under vitterhets-, historie- och antikvi -

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
411,500 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 60 och 61), vilket
innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 18,500 kronor, huvudsakligen
avseende anslagsmedlen till reseersättningar, publikationstryck och
övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 76,400 kronor.

51 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, sid. 61), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 10,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 6,500 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 52, sid. 62
och 63), vilket innebär sänkning av anslagsmedlen till fornlämningars vård
och undersökning med 11,600 kronor, till vård och underhåll av byggnadsminnesmärken
med 5,000 kronor och till omedelbara iståndsättningsåtgärder
å vissa byggnadsminnesmärken med 10,000 kronor, varjämte ett engångsanslag
å 7,000 kronor bortfallit, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
: Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 26,000 kronor.

53:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Om -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

kostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, sid. 63 och
64), vilket innebär beträffande förstnämnda anslag en anslagsminskning
med 900 kronor till följd av att föreståndaren för ifrågavarande samlingar,
professorn K. B. J. Karlgren blivit underkastad civila tjänstepensionsreglementet
och allmänna familjepensionsreglementet och förty har att vidkännas
tjänste- och familjepensionsavdrag, samt i fråga örn sistnämnda anslag en
i besparingssyfte vidtagen anslagsminskning med 600 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
avlöningsstaten för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
lydande ostasiatiska arkeologiska samlingarna,
som må föranledas av de av 1939 års riksdag beslutade
ändrade pensionsbestämmelserna för professorer och
lärare m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet m. m.;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 21,400 kronor;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 5,900 kronor.

54:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, sid. 64), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 182,200 kronor.

55:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 65), vilket
innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 1,100 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 28,500 kronor.

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

56:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
56, sid. 65 och 66), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 21,000 kronor.

57:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 66
och 67), vilket innebär tillfällig indragning av anslagsposten å 6,000 kronor
till resestipendier för studier i utlandet samt sänkning med 2,500 kronor
av anslaget i övrigt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

58:o) Statens konstråd. Kungl. Maj:t har (punkt 58, sid. 67 och 68)
föreslagit riksdagen att till Statens konstråd för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 8,500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11,000 kronor, varför
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor. Till
stöd härför har departementschefen anfört:

Enligt sin instruktion hade statens konstråd att bland annat biträda vederbörande
myndigheter vid konstnärlig utsmyckning av byggnader. 1939 års
urtima riksdag hade uttalat sig för en reduktion av de anslag till konstnärlig
utsmyckning av byggnader, vilka redan ställts till förfogande. Skulle
Kungl. Majit komma att besluta i enlighet härmed, torde en minskning av
de på konstrådet ankommande arbetsuppgifterna vara att för nästa budgetår
emotse. Anmärkas kunde, att nya statsanslag till konstnärlig utsmyckning
till följd av inskränkningarna i den statliga byggnadsverksamheten
icke torde vara att för nämnda budgetår påräkna.

Under sådana förhållanden och i besparingssyfte ville departementschefen
föreslå, att förevarande anslag för nästa budgetår nedsattes med 2,500 kronor
till 8,500 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela
bestämmelser rörande anslagets disposition och rörande ifrågakommande
beskärningar av nu utgående arvoden.

På grund av de nu rådande förhållandena torde en minskning av de på
konstrådets handläggning ankommande arbetsuppgifterna vara att emotse
under nästa budgetår. Med hänsyn härtill och i besparingssyfte har departementschefen
förordat en anslagsminskning med 2,500 kronor. Enligt utskottets
mening torde någon nedsättning av anslaget utöver den av departementschefen
föreslagna utan större olägenhet kunna vidtagas, och får

23

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utskottet i sådant avseende föreslå en ytterligare reduktion med 1,000 kronor.
Anslaget bör förty för nästa budgetår uppföras med 7,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 7,500 kronor.

59:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, sid. 68 och 69), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för musikaliska akademien med musikkonservatoriet; b)

till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Avlöningar
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

240,000 kronor.

60:o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader.
Kungl. Majit har (punkt 60, sid. 69 och 70) föreslagit riksdagen
att till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Omkostnader för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 14,000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 12,500 kronor.
Utgifterna äro därvid beräknade till 24,900 kronor, varav 7,200 kronor för
bränsle, lyse och vatten samt 17,700 kronor för övriga expenser. Såsom
särskilda uppbördsmedel äro upptagna inkomster i form av lokalhyror m. m.
med ett belopp av 12,400 kronor. Akademien har för nästa budgetår beräknat
utgifterna för ifrågavarande ändamål till oförändrat belopp, 24,900
kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Utgifterna å förevarande anslag hade för budgetåret 1938/39 uppgått till
omkring 23,700 kronor, nämligen för bränsle, lyse och vatten cirka 8,050
kronor och för övriga expenser omkring 15,650 kronor. De särskilda uppbördsmedlen
hade uppgått till allenast 8,050 kronor. Förstnämnda utgiftspost
torde med hänsyn härtill för nästa budgetår böra beräknas till 8,000
kronor, innebärande en höjning med 800 kronor. Å andra sidan syntes
delposten till övriga expenser utan svårare olägenhet kunna sänkas med
2,700 kronor till 15,000 kronor. För lokalhyror m. m. torde icke kunna
beräknas högre inkomster än 9,000 kronor. I enlighet härmed borde anslaget
höjas med 1,500 kronor till 14,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har musikaliska akademien
för nästa budgetår beräknat inkomsterna av lokalhyror m. m. till samma
belopp som för innevarande budgetår eller till 12,400 kronor. Med hänsyn

Utskottet.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till att de särskilda uppbördsmedlen för budgetåret 1938/39 uppgingo till
allenast 8,050 kronor har departementschefen ansett inkomsterna av lokalhyror
m. m. för nästa budgetår icke böra uppskattas till högre belopp än

9.000 kronor. Aven efter den av departementschefen vidtagna reduktionen
torde ifrågavarande inkomster enligt utskottets förmenande vara för högt beräknade.
Utskottet har nämligen under hand inhämtat, att under nu löpande
budgetår i lokalhyror hittills influtit ett belopp, som i förhållande till den
tilländalupna tiden avsevärt understiger såväl den för nyssnämnda budgetår
som för nästa budgetår för samma tid kalkylerade inkomstsumman. En
minskning av det beräknade inkomstbeloppet för lokalhyror m. m. skulle
därför kunna ifrågasättas, men med hänsyn till att förevarande anslag har
förslagsanslags natur och utskottet saknar säkrare utgångspunkter för uppskattande
av inkomstbeloppets storlek för nästa budgetår, vill utskottet icke
motsätta sig bifall till departementschefens förslag på denna punkt. Då departementschefens
förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran
eller uttalande hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 14,000 kronor.

61: o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Inköp
och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård
av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 70),
vilket innebär, att två tillfälligt anvisade anslagsposter å tillhopa 2,800
kronor utgått samt därutöver anslaget i besparingssyfte reducerats med

2.000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 4,300 kronor.

62: o) Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, sid. 70 och 71),
vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 15,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikkonservatoriet:
Stipendier m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.

63: o) Teaterrådet. Kungl. Maj:t har (punkt 63, sid. 71) föreslagit riksdagen
att till Teaterrådet för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 7,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 9,500 kronor, varav
7,500 kronor disponeras till arvoden åt teaterrådets ledamöter och suppleant
samt 2,000 kronor till expenser och reseersättningar. Kungl. Majds förslag
innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor. Ifrågavarande besparing
kunde enligt vad departementschefen framhållit endast ernås genom en
beskärning av de nu utgående arvodena och genom minskning, i den mån
så vore möjligt, av de till expenser och reseersättningar beräknade anslagsmedlen.
Departementschefen förutsatte, att det finge ankomma på Kungl.
Maj:t att framdeles meddela bestämmelser i ämnet.

Utskottet har inhämtat, att antalet sammanträden hos teaterrådet under
år 1939 endast uppgått till fem. Det synes utskottet som om de teaterrådet
åvilande arbetsuppgifterna icke äro större än att en beskärning av anslaget
till teaterrådet utöver den departementschefen föreslagit torde kunna
låta sig göra. I sådant avseende får utskottet föreslå en ytterligare anslagsminskning
med 1,000 kronor. Förevarande anslag bör alltså för nästa budgetår
uppföras med ett belopp av 6,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teaterrådet för budgetåret 1940/41
anvisa ett anslag av 6,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

64:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majlis förslag

(punkt 64, sid. 72), vilket innebär en minskning i besparingssyfte av omkostnadsanslaget
med 300 kronor men i övrigt samma anslagsanvisning
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för universitetskanslersämbetet;

b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 46,100 kronor;

c) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 2,300 kronor.

65:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 65,
sid. 72—77) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga
de ändringar i avlöningsstaterna för universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, som må föranledas av de av
1939 års riksdag beslutade ändrade pensionsbestämmclserna för professorer
och lärare m. fl., dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
övrigt i avlöningsstaten för universitetet i Uppsala, som föranledas av vad

Utskottet.

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av departementschefen i statsrådsprotokollet för den 4 januari 1940 föreslagits,
dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 1,915,300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr T. Caap väckt motion (I: 106), i den del motionen berör
Uppsala universitet, vari hemställts, att riksdagen ville fatta ett principbeslut
om att från viss senare tidpunkt på i motionen angivet sätt främja
förvaltningsrättens ställning vid svenskt statsuniversitet utan att statsrättens
och folkrättens ställning härigenom försämras.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet
hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande
— till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 55,700 kronor.
Denna minskning är huvudsakligen föranledd därav, att de i avlöningsstaten
angivna avlöningskostnaderna för professorer och lärare m. fl. till
följd av den från och med den 1 juli 1939 genomförda pensionsregleringen
för nämnda befattningshavare kunnat minskas med vederbörliga pensionsavdrag.
Motsvarande minskning inträder beträffande avlöningsanslagen till
Lunds universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet. Pensionsregleringen
föranleder även, såsom departementschefen erinrat, vissa formella
ändringar i vederbörande avlöningsstater, och Kungl. Majda förslag
avser bland annat bemyndigande för Kungl. Majit att vidtaga berörda
ändringar.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag vidare, att en anslagspost
å 4,000 kronor till en personlig professur åt observatorn E. H. von
Zeipel utgår till följd av dennes inträde i pensionsåldern ävensom att 1,500
kronor anvisas till ytterligare en amanuenstjänst vid röntgenavdelningen
vid akademiska sjukhuset; enahanda belopp förutsättes på vedertaget sätt
utgå från sjukhusets stat.

Departementschefen har vidare föreslagit ändrad benämning av professuren
i jämförande anatomi. Härjämte föreslås beträffande avlöningsstaten
ändringar, motsvarande dem, som ifrågasatts beträffande övriga avlöningsstater.

Härutöver erinrar departementschefen, att Kungl. Majit efter medgivande
av 1938 års riksdag den 30 juni 1938 förordnat, att vid Uppsala universitet
skulle från och med tidpunkt, som Kungl. Majit ville framdeles på
förslag av kanslern bestämma, dock tidigast från och med den 1 juli 1940,
inrättas en professur i internationell rätt. Större akademiska konsistoriet i
Uppsala har dock icke ansett sig böra ifrågasätta något anslag till nämnda
professur för budgetåret 1940/41, och kanslern har icke funnit det möjligt
att i rådande läge göra någon framställning i ämnet. Departementschefen

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

har anslutit sig till kanslerns uppfattning och utgått ifrån, att åtgärder för
tillsättning av nämnda professur tills vidare icke skulle vidtagas.

Departementschefen har vidare — såsom närmare framgår i det följande
under punkten 70 angående avlöningsanslaget till Lunds universitet —
tillstyrkt, att den nuvarande professuren därstädes i statsrätt, förvaltningsrätt,
kyrkorätt och folkrätt, vilken professur blir ledig sommaren 1940,
hädanefter skall benämnas professur i förvaltningsrätt och statsrätt med
folkrätt. Motsvarande professur vid universitetet i Uppsala torde enligt
departementschefens mening böra erhålla en i anslutning härtill ändrad benämning
först i samband med inrättandet av den professur i internationell
rätt, vilken på sätt departementschefen här ovan föreslagit icke för närvarande
bör erhålla innehavare.

I motionen 1:106 har anförts bland annat,

att det syntes välbetänkt, örn riksdagen nu fattade ett principbeslut örn
upprättande av en självständig professur i förvaltningsrätt från viss senare
tidpunkt. Denna professur torde böra upprättas i Lund. Om emellertid
ekonomiska hinder skulle anses möta för ett sådant beslut, kunde det ifrågasättas,
om icke syftemålet ändå skulle kunna förverkligas inom ramen för
de juridiska fakulteternas nuvarande antal professurer. Skulle även denna
väg visa sig oframkomlig, återstode möjligheten att, med upphävande av
principbeslutet från år 1938 om inrättande av en professur i internationell
rätt vid Uppsala universitet, där inrätta en självständig professur i förvaltningsrätt
och en professur i statsrätt och folkrätt, varigenom folkrätten
skulle kunna beredas ungefär samma förmånliga ställning som genom inrättandet
av en professur i internationell rätt. Därest ekonomiska förhållanden
så medgåve borde förvaltningsrättens ställning på samma sätt stärkas
i såväl Uppsala som Lund genom inrättande på båda ställena av särskilda
professurer dels i förvaltningsrätt, dels ock i statsrätt och folkrätt. En
principiell lösning av den föreliggande frågan vid innevarande riksdag vore
av vikt med hänsyn till att professuren i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt
vid Uppsala universitet kunde förväntas komma att ledigförklaras instundande
vår samt motsvarande professur i Lund torde komma att ledigförklaras
nästa höst.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om att något anslag till
professuren i internationell rätt icke bör i rådande läge ifrågasättas för budgetåret
1940/41, varför med åtgärder för tillsättning av professuren bör
tillsvidare anstå. Det i motionen I: 106 ifrågasatta upphävandet av principbeslutet
angående inrättandet av sagda professur och inrättande i stället
av en självständig professur i förvaltningsrätt i Uppsala kan utskottet
icke biträda. Utskottet ställer sig alltså avvisande till motionen I: 106
i den del, varom nu är fråga. I detta sammanhang vill utskottet emellertid
beröra departementschefens förslag örn ändrad benämning å dels professuren
i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt i Lund, dels ock professuren
i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt i Uppsala. Såsom närmare

Utskottet.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

framgår av vad utskottet under punkten 70 i det följande kommer att
anföra tillstyrker utskottet förslaget om att förstnämnda professur erhåller
benämningen professur i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt. Vad
beträffar motsvarande professur i Uppsala anser utskottet jämväl denna
professur höra redan nu i likhet med ifrågavarande Lundaprofessur erhålla
benämningen professur i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt. Kungl.
Majit torde bemyndigas att vidtaga härav föranledd ändring i staten för
Uppsala universitet.

Emot Kungl. Majits förslag under förevarande punkt har utskottet icke
funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker jämväl, att bemyndigande
lämnas Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i avlöningsstaterna för universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska institutet, som föranledas av
den år 1939 beslutade pensionsregleringen för professorer m. fl. Utskottet
hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och med avslag, såvitt nu är i fråga, å herr Caaps förevarande
motion (I: 106),

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
avlöningsstaterna för universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, som må föranledas
av de av 1939 års riksdag beslutade ändrade pensionsbestämmelserna
för professorer och lärare m. fl.;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
övrigt i avlöningsstaten för universitetet i Uppsala, som
föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
för den 4 januari 1940 och av utskottet här ovan föreslagits;

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1940/
41 anvisa ett förslagsanslag av 1,915,300 kronor.

66:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (puukt 66, sid. 77 och 78), vilket innebär en genom reduktion
av posten till reseersättningar möjliggjord anslagsminskning med 1,500 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 138,500
kronor.

67:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 67, sid. 78 och 79), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 80,000 kronor, motsvarande omkring 15 procent
av nu utgående anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 450,000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

68:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 68, sid.
80), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med omkring 15
procent eller 22,000 kronor, får utskottet, under erinran örn vad utskottet
under punkten 13 i det föregående anfört, hemställa,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 126,500 kronor.

69: o) Uppsala universitet: Vissa ersättningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 69, sid. 80), vilket innebär en anslagsminskning med

7.800 kronor, sammanhängande med den under punkten 65 bär ovan berörda
pensionsregleringen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Vissa ersättningar
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 6,400 kronor.

70:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 70, sid.
81—87) föreslagit riksdagen att dels med ändring härutinnan av vad tidigare
bestämts, besluta, att vid universitetet i Lund skall från den tidpunkt, som
framdeles kan varda bestämd, inrättas en professur i limnologi, dels bemyndiga
Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i avlöningsstaten för universitetet
i Lund, som föranledas av vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
för den 4 januari 1940 föreslagits, dels ock till Lunds
universitet: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

1.657.800 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr T. Caap väckt motion (1: 106), i den del motionen berör
Lunds universitet, vari hemställts, att riksdagen ville fatta ett principbeslut
örn att från en viss senare tidpunkt på i motionen angivet sätt främja
förvaltningsrättens ställning vid svenskt statsuniversitet utan att statsrättens
och folkrättens ställning härigenom försämras.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet
hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnats under punkten
65 i det föregående — till motionen.

I anslagshänseende innebär Kungl. Majits förslag en minskning med
52,200 kronor, främst föranledd av den i det föregående omförmälda pensionsregleringen.
Den enda av departementschefen ifrågasatta anslagshöjningen
avser anvisande av 3,000 kronor till en ny amanuensbefattning vid
pediatriska kliniken.

Kanslern hade härutöver äskat medel bland annat till en professur i
limnologi, beslutad av 1939 års riksdag, och en professur i nordisk och
jämförande folkkulturforskning.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Beträffande professuren i limnologi föreslår departementschefen av statsfinansiella
skäl uppskov med dess inrättande.

Vidkommande inrättandet av en professur i nordisk och jämförande
folkkulturforskning inhämtas av statsrådsprotokollet bland
annat:

I skrivelsen nr 265/1939 yttrade riksdagen, att, därest det ur olika synpunkter
skulle befinnas erforderligt, att en professur i folkminnesforskning
i enlighet med universitetsberedningens förslag inrättades, riksdagen utginge
från att förslag i ämnet skulle kunna av Kungl. Majit framläggas
för 1940 års riksdag. Vid ett eventuellt bifall från riksdagens sida till ett
förslag i angivna riktning torde professorn C. W. von Sydow i Lund utan
ansökningsförfarande kunna kallas till innehavare av en dylik lärostol.
Det torde även, yttrade riksdagen, böra i första hand ankomma på Kungl.
Majit att — om en ordinarie professorsbefattning i folkminnesforskning
icke av Kungl. Majit skulle befinnas böra komma till stånd — taga under
omprövning, huruvida von Sydows vetenskapliga förtjänster och forskargärning
motiverade inrättandet för honom av en personlig professur, samt
eventuellt förelägga 1940 års riksdag förslag i ämnet.

Kanslern, som verkställt utredning i berörda ärende, har kommit till det
resultatet, att en ny professur i nordisk och jämförande kulturforskning borde
upprättas vid vartdera universitetet, omfattande såväl folkminnesforskning
som nordisk etnologi.

Det torde dock icke i nuvarande läge kunna ifrågasättas, anför kanslern, att två
professurer i detta ämne skulle samtidigt inrättas i landet. Den närmaste åtgärden
syntes böra bli, att professoru von Sydow, som under en så lång följd av år
företrätt folkminnesforskningen i Lund, erhölle en professur. Från Uppsala
universitet hade föreslagits, att en personlig professur i folkminnesforskning
skulle inrättas för von Sydow i Uppsala. Emellertid syntes det mindre lämpligt,
att von Sydow överflyttade sin verksamhet till Uppsala de få år, som
återstode för honom, innan han uppnådde pensionsåldern. I stället förordade
kanslern, att von Sydow kvarstode såsom föreståndare för HylténCavallius’
stiftelse och förenade denna befattning med professur vid Lunds
universitet. Härigenom bleve också kostnaden för den nya professuren relativt
obetydlig, von Sydow uppbure nämligen ett arvode å 8,200 kronor
såsom föreståndare för stiftelsen, vilket arvode genom professurens inrättande
skulle besparas. Att göra professuren personlig, syntes ej påkallat Det vore
tvärtom av stor betydelse, att en ordinarie professur redan nu komme till
stånd och att dess omfattning fixerades.

Kanslerns förslag vore alltså, att en professur inrättades vid Lunds universitet
i nordisk och jämförande folkkulturforskning, att innehavaren av
denna professur samtidigt skulle vara föreståndare för Hyltén-Cavalliusstiftelsen
samt att till förste innehavare skulle utan ansökan utnämnas professorn
C. W. von Sydow.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

Departementschefen har förklarat att han under nuvarande förhållanden
icke kunde tillstyrka kanslerns förslag.

Beträffande den nuvarande professuren i statsrätt, förvaltningsrätt,
kyrkorätt och folkrätt, vilken professur blir ledig sommaren
1940, förklarade sig riksdagen i omförmälda skrivelse nr 265/1939 anse
skäl föreligga för en undersökning av frågan örn det lämpliga ämnesområdet
för ifrågavarande professur, varvid syntes böra tagas i övervägande
att åt förvaltningsrätten inrymma en starkare ställning i ämneskombinationen.
Vederbörande universitetsmyndigheter hava på anförda skäl föreslagit att
professurens ämnesområde skulle betecknas förvaltningsrätt och statsrätt
med folkrätt. Under framhållande av att ifrågavarande förslag syntes ägnat
att främja det av riksdagen uttalade önskemålet, har departementschefen
tillstyrkt, att professuren skulle erhålla den sålunda ifrågasatta ändrade benämningen.

Utskottet biträder departementschefens förslag, att med inrättandet av
professuren i limnologi må tills vidare anstå och att professuren inrättas vid
den tidpunkt, som framdeles kan varda bestämd. Medel för ändamålet böra
därför icke nu beräknas i avlöningsstaten för Lunds universitet. I likhet
med departementschefen anser utskottet det angeläget att frågan om professurens
inrättande ånyo tages under omprövning i samband med anslagsäskandena
till 1941 års riksdag.

Vad beträffar inrättande av en professur i nordisk och jämförande folkkulturforskning
uttalade sig fjolårets riksdag — såsom av den ovan lämnade
redogörelsen framgår — för att en närmare utredning av denna fråga
skulle komma till stånd. I samband härmed borde enligt riksdagens mening
även övervägas frågan örn inrättande av en personlig professur i ämnet
för föreståndaren för Hyltén Cavallius’ stiftelse i Lund, docenten vid
universitetet därstädes, professorn C. W. von Sydow. Kanslern för rikets
universitet, som verkställt utredning i ärendet, bär föreslagit att vid Lunds
universitet skulle inrättas en ordinarie prolessur i nordisk och jämförande
folkkulturforskning, att innehavaren av professuren samtidigt skulle vara
föreståndare för nämnda stiftelse samt att till förste innehavare skulle utan
ansökan utnämnas von Sydow. Med hänsyn till att enligt kanslerns förslag
von Sydow skulle kvarstå såsom föreståndare för Hyltén-Cavallius stiftelse,
i vilken egenskap han uppbär ett årligt arvode av 8,200 kronor som genom
professuiens inrättande kunde besparas, skulle kostnadsökningen tor den
nya professuren inskränka sig till ett relativt obetydligt belopp. Departementschefen
har emellertid ansett sig under nuvarande för hållanden icke
kunna tillstyrka kanslerns ifrågavarande förslag. Utskottet finner för sin
del att starka skäl blivit av kanslern anförda för professurens inrättande.
Utskottet är emellertid icke beiett att nu förorda inrättandet av en ordinarie

Utskottet.

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

professur i ämnet. Däremot anser utskottet den banbrytande verksamhet
von Sydow under en mycket lång följd av år utfört för den svenska folkminnesforskningen
tala för att en personlig professur upprättas för honom.
I anslutning till kanslerns förslag bör von Sydow även såsom innehavare
av den personliga professuren kvarstå som föreståndare för Hyltén-Cavallius’
stiftelse. Det honom nu i sistnämnda egenskap tillkommande arvodet bör
indragas. Avlöningen för den personliga professuren åt von Sydow bör
liksom för övriga universitetsprofessurer beräknas till 12,000 kronor, därav

8,000 kronor lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, varjämte 1,000
kronor böra avses för ålderstillägg för den händelse Kungl. Majit skulle
finna skäl föreligga att tillerkänna von Sydow dylikt tillägg. Professuren
för von Sydow torde i pensionshänseende böra likställas med ordinarie universitetsprofessurer.
På grund härav torde de vid professuren utgående löneförmånerna
böra minskas med vederbörliga tjänste- och familjepensionsavdrag,
utgörande i runt tal 900 kronor. Anslaget till avlöningar vid Lunds
universitet synes alltså böra ökas med (13,000—900=) 12,100 kronor.

Löneförmånerna till von Sydow torde böra i avlöningsstaten beräknas
under en post till avlöning till tjänsteman på indragningsstat. von Sydow
bör såsom innehavare av den personliga professuren vara underkastad de
för universitetsprofessorer i allmänhet stadgade villkoren och bestämmelserna.
I fråga örn de med professuren förenade åliggandena torde det få
ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av universitetskanslern därom
utfärda erforderliga föreskrifter.

På grund av rådande statsfinansiella förhållanden anser utskottet det uteslutet
att biträda det i motionen I: 106 framställda yrkandet örn inrättandet
av en självständig professur i förvaltningsrätt vid universitetet i Lund. Utskottet,
som redan i det föregående behandlat motionen i vad den avser
inrättandet av en förvaltningsrättsprofessur i Uppsala, kan icke heller tillstyrka
ett beträdande av den av motionären angivna utvägen att tillgodose
motionens syfte inom ramen för de juridiska fakulteternas nuvarande antal
professurer. Utskottet ställer sig alltså avvisande till motionen, i den
del, varom nu är i fråga.

Departementschefens i enlighet med vederbörande universitetsmyndigheters
tillstyrkan framställda förslag örn ändrad benämning å den nuvarande
professuren i statsrätt, förvaltningsrätt, kyrkorätt och folkrätt till en professur
i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt står i god överensstämmelse
med riksdagens i fjol uttalade önskemål och bitrades av utskottet.
I fråga örn motsvarande professur vid Uppsala universitet har utskottet
under punkten 65 i det föregående uttalat sig.

Utskottet ansluter sig till vad Kungl. Majit i övrigt under förevarande
punkt föreslagit.

Med anledning av utskottets förslag örn inrättandet av en personlig pro -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

fessur åt professorn C. W. von Sydow bör avlöningsanslagets slutsumma
höjas till (1,657,800+12,100=) 1,669,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag, så vitt nu är i fråga, å herr Caaps ovannämnda
motion (I: 106),

a) med ändring härutinnan av vad tidigare bestämts
besluta, att vid universitetet i Lund skall från den tidpunkt,
som framdeles kan varda bestämd, inrättas en professur i
limnologi;

b) medgiva, att för docenten vid universitetet i Lund,
professorn Carl Wilhelm von Sydow må vid nämnda universitet
från och med den 1 juli 1940 inrättas en personlig
professur i nordisk och jämförande folkkulturforskning
med de åligganden för von Sydow såsom innehavare av
omförmälda professur, som Kungl. Maj:t bestämmer;

c) besluta, att von Sydow skall såsom innehavare av den
personliga professuren i nordisk och jämförande folkkulturforskning
vid universitetet i Lund vara i avlönings- och
pensionshänseende likställd med universitetsprofessor;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i avlöningsstaten för Lunds universitet, som föranledas av
vad av departementschefen i statsrådsprotokollet för den
4 januari 1940 och av utskottet här ovan föreslagits;

e) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 1,669,900 kronor.

71:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 71, sid. 87), vilket innebär en anslagsminskning med 3,800
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 87,200 kronor.

72:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 72, sid. 87 och 88), vilket innebär en anslagsminskning i
besparingssyfte med omkring 15 procent eller 47,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m. för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 278,000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 194.0. 6 sami. Nr 8.

3

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, sid. 88),
vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 20,000 kronor,
får utskottet, under erinran örn vad utskottet under punkten 13 här ovan
anfört, hemställa,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteket för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 117,000 kronor.

74:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 74) föreslagit riksdagen i fråga om anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

75:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, sid. 89), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 35,000 kronor.

76:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, sid. 89), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 8,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 99,000 kronor.

77:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
77, sid. 90), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

78:o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 78, sid. 90—92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för tandläkarinstitutet;

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 35

b) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1940/
41 anvisa ett förslagsanslag av 205,700 kronor.

79:o) Tandläkarinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 79, sid. 92), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 9,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 133,000 kronor.

80:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Omkostnader. Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Avlöningar. Universitetssjukhus:
Serafimerlasarettet: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
80) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

81 :o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 81, sid. 93—95), vilket
innebär en anslagshöjning med 80,000 kronor, betingad av stegrade avlöningskostnader
för sjukhusets sköterske- och biträdespersonal, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 330,000 kronor.

82:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 82,
sid. 95 och 96), vilket innebär en anslagshöjning med 53,400 kronor, betingad
av den av 1937 års riksdag beslutade ändringen av statsbidragsgrunderna,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1940/41
anvisa ett anslag av 136,000 kronor.

83:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad
för ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 83, sid. 96 och 97), vilket innebär
fortsatt anvisande av anslag till ifrågavarande byggnadsföretag, vartill

164,000 kronor anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande
av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund, i huvudsaklig överensstäm -

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

melse med i ärendet företedda, den 28 september 1938 dagtecknade
ritningar, för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 85,000 kronor.

84:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i
Stockholm. I enlighet med Kungl Maj:ts förslag (punkt 84, sid. 97—102),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen i förevarande sammanhang anfört och föreslagit rörande
befrielse för viss personal vid barnbördshuset från erläggande av retroaktivavgift
för höjning av pension sunderlaget, hemställa,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna
barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1940/41
anvisa ett anslag av 355,000 kronor.

85:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85,
sid. 102 och 103), vilket innebär dels att anslaget, som förut varit obetecknat,
nu upptages som förslagsanslag i samband med uppförande under detsamma
av en förslagsvis beräknad anslagspost å 100 kronor till ersättning
åt vikarie för amanuensen vid den pediatriska polikliniken, dels ock att
anslagsposten till nedsättande av vårdavgifterna för barn, som ej äga hemortsrätt
i Stockholm, i besparingssyfte sänkes med 5,500 kronor till 2,500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk
klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 68,300 kronor.

86:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
86, sid. 103 och 104), vilket innebär en på grund av minskad belastning
vidtagen anslagssänkning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 10,500 kronor.

87:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87,
sid. 104 och 105), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med

20,000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 22,000 kronor.

88:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
88, sid. 105), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med
1,100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,900 kronor.

89:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga
i akademiska befordringsärenden. Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkterna 89 och 90) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till
förevarande ändamål ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr Bergman (I: 118) och den andra
inom andra kammaren av herr Jonsson i Eskilstuna (II: 161) avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

90:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
91, sid. 108 och 109), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och
Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 35,000 kronor.

91 :o) Gemensamma universitetsändamål: Universitetsstatistik. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, sid. 109), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 1,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Universitetsstatistik för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag
av 1,500 kronor.

92:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 93, sid. 109 och 110), vilket innebär å ena sidan en
sänkning av delposten till lön och tjänstgöringspenningar åt institutets chef,
tillika professor i rasbiologi vid universitetet i Uppsala, med 800 kronor,

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

motsvarande honom åliggande pensionsavdrag, och å andra sidan en höjning
av anslagsposten till rörligt tillägg med 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att i avlöningsstaten för rasbiologiska
institutet vidtaga de ändringar, som föranledas av
vad av departementschefen i statsrådsprotokollet för den 4
januari 1940 föreslagits;

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 41,500 kronor.

93:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. Rasbiologiska institutet:
Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94,
sid. 110 och lil), vilket innebär, att i besparingssyfte omkostnadsanslaget
sänkes med 1,100 kronor, belöpande å reseersättningar och övriga expenser,
samt materielanslaget med 8,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Rasbiologiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 6,700 kronor;

b) till Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 19,700 kronor.

94:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 95, sid. lil), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för farmaceutiska institutet;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 90,300 kronor.

95:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. Farmaceutiska institutet:
Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96,
sid. 112), vilket innebär, att omkostnadsanslaget i besparingssyfte sänkes med
700 kronor och att materielanslaget av enahanda skäl samt med hänsyn till
förefintliga reservationer minskas med 3,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Farmaceutiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 12,900 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 3,700 kronor.

96:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 97, sid. 112 och 113), vilket innebär, att anslagsmedlen
till arvoden åt tillfälligt anställda arbetsbiträden nedskäras med 2,000

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

kronor till 3,000 kronor, men att å andra sidan anslagsposten till rörligt
tillägg höjes med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) ej mindre sänka den i avlöningsstaten för ortnamnskommissionen
under anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal uppförda delposten till grundavlöningar
m. m. med 2,000 kronor till 19,500 kronor och förty
sänka nämnda anslagspost till 21,800 kronor än även höja
den i samma avlöningsstat uppförda anslagsposten till rörligt
tillägg med 500 kronor till 1,600 kronor ävensom till
följd härav sänka avlöningsstatens slutsumma till 26,400
kronor;

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 26,400 kronor.

97:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 98, sid. 113 och 114), vilket innebär indragning av
anslagsposten till publikationstryck 3,000 kronor samt sänkning med 1,800
kronor av de för övriga expenser avsedda medlen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,300
kronor.

98:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99,
sid. 114), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 8,000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

99:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, sid. 114 och
115), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 1,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som
bedriva ortnamnsundersökning ar, för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.

100:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 101, sid. 115 och 116), vilket innebär en beskärning med
omkring ‘/s eller 3,000 kronor av de för arvoden åt tillfälligt anställda arbetsbiträden
och för utredigering av ordbok över Valldamålet avsedda an -

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slagsmedlen ävensom en höjning med 2,600 kronor av anslagsposten till
rörligt tillägg, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) ej mindre sänka den i avlöningsstaten för landsmålsarkiven
under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal uppförda delposten till grundavlöningar
m. m. med 3,000 kronor till 84,700 kronor och förty sänka
nämnda anslagspost till 94,200 kronor än även höja den i
samma avlöningsstat uppförda anslagsposten till rörligt tilllägg
med 2,600 kronor till 7,900 kronor ävensom till följd
härav sänka avlöningsstatens slutsumma till 111,100 kronor;

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 111,100 kronor.

101:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 102, sid. 116), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 5,800 kronor, nämligen dels 800 kronor av anslagsmedlen
till reseersättningar och dels 5,000 kronor av anslagsmedlen till inköp och
underhåll av möbler samt för inköp och bindning av böcker m. m., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

102:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, sid.
116 och 117), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med
20,900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

103:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamnsoch
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 104, sid. 117), vilket innebär en anslagsminskning med

1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 5,000
kronor.

104:o) Understödjande av svensk folkminnesforskning. Kungl. Majit
har (punkt 105, sid. 117 och 118) föreslagit riksdagen att till Understöd -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

jande av svensk folkminnesforskning för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag
av 36,400 kronor.

Av detta anslag, nu 43,400 kronor, utgå 31,400 kronor såsom bidrag till
Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning och 12,000 kronor
såsom bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola.
Större akademiska konsistoriet i Lund har hemställt om inrättande av en
professur i folkminnesforskning och i samband därmed föreslagit vissa
ändringar i fråga örn stiftelsens organisation.

Kanslern för rikets universitet har erinrat, att kanslern i annat sammanhang
gjort framställning om inrättande vid Lunds universitet av en professur
i nordisk och jämförande folkkulturforskning samt i
anslutning därtill föreslagit vissa förändringar av anslaget till stiftelsen. Om
professuren ej skulle komma till stånd, syntes understödet till stiftelsen för
nästa budgetår kunna minskas med 1,500 kronor på grund av att fortsatt
anslag icke erfordrades till vissa inventarier m. m.

Departementschefen har erinrat, att han i samband med sin anmälan av
Lunds universitets petita avstyrkt förslaget örn inrättande av en professur
i folkkulturforskning. Av statsfinansiella skäl föreslår departementschefen
en anslagsminskning med 7,000 kronor, därav 5,000 kronor belöpte å
stiftelsen och 2,000 kronor å institutet.

Ur ifrågavarande anslag utgår av de såsom bidrag till Hyltén-Cavallius’
stiftelse avsedda medlen ett årligt belopp av 8,200 kronor till arvode åt
stiftelsens föreståndare, professorn C. W. von Sydow. Under punkten 70 i
det föregående har utskottet tillstyrkt, att för von Sydow skulle från och
med den 1 juli 1940 inrättas en personlig professur i folkkulturforskning
vid universitetet i Lund samt beräknat medel för ändamålet under anslaget
till avlöningar vid nämnda universitet. Utskottet har tillika förutsatt, att
vid bifall till professurens inrättande von Sydow skulle kvarstå såsom föreståndare
för Hyltén-Cavallius’ stiftelse, men att ovannämnda arvodesbelopp
till föreståndaren skulle bortfalla. Med anledning härav torde förevarande
anslag kunna för nästa budgetår minskas med 8,200 kronor.

Emot den av Kungl. Maj:t i besparingssyfte föreslagna anslagsbeskärningen
med 7,000 kronor har utskottet icke funnit något att erinra. Anslaget
torde alltså för budgetåret 1940/41 böra uppföras med (43,400 —
— 8,200 — 7,000=) 28,200 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understödjande av svensk folkminnesforskning
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av
28,200 kronor.

Utskottet.

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska högskolor.

105:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (punkt 106, sid. 119—132) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock
till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 1,047,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma belopp som för innevarande
budgetår. I avlöningsstaten har föreslagits vidtagandet av vissa
förändringar, vilka dels äro av formell art, dels ock hänföra sig till den
under punkten 1 i det föregående angivna ändrade beräkningen av anslagsposterna
till avlöningar till] tjänstemän å ordinarie stat och till rörligt
tillägg.

Emellertid har departementschefen härutöver gjort vissa uttalanden av
principiell natur beträffande frågan örn skeppsbyggeriundervisningens
organisation.

Skeppsbyggnadsundervisning förekommer för närvarande vid såväl Tekniska
högskolan i Stockholm som vid Chalmers tekniska högskola. I Stockholm
finnes sålunda en särskild avdelning för skeppsbyggnad. Till denna
höra de obligatoriska ämnena hydromeJcanilc och slceppsbyggnad samt ämnena
varvsanläggning och flygteknik (inklusive aerodynamik). Ämnena skeppsbyggnad
och flygteknik äro företrädda av professurer, av vilka den i skeppsbygg11^
för närvarande är vakant. Ämnena hydromekanik och varvsanläggning
åter företrädas av speciallärare med arvoden å respektive 5,400 kronor
och 3,600 kronor. Därjämte finnes inom avdelningen en speciallärare i
ämnet elektroteknik med ett arvode av 4,800 kronor. Undervisningen i övriga
ämnen handhaves av lärare tillhörande andra avdelningar.

Ämnet flygteknik förekommer såsom frivilligt ämne jämväl inom avdelningen
för maskinteknik.

Då 1936 års riksdag beslöt anvisa medel till uppförande av nybyggnad
för fackavdelningen för skeppsbyggeri vid dåvarande Chalmers tekniska
institut, skedde detta under den förutsättningen, att den egentliga högre
tekniska skeppsltyggeriundervisningen skulle koncentreras till nämnda institut
(proposition nr 135/1936 och riksdagens skrivelse nr 215/1936). Nästföljande
års riksdag fattade sedermera beslut rörande ombildning av högre avdelningen
vid institutet till teknisk högskola från och med den 1 juli 1937,
varvid definitivt beslut fattades rörande organisation av den nya högskolans
avdelning för skeppsbyggnad (proposition nr 268/1937 och riksdagens skrivelse
nr 471/1937).

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

Vid nyssnämnda beslut lämnades frågan örn skeppsbyggnadsavdelningens
vid tekniska högskolan i Stockholm framtida ställning och uppgifter öppen.
Det förutsattes dock, att denna fråga inom en snar framtid borde upptagas
till behandling. I 1937 års åttonde huvudtitel framhöll sålunda dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet i samband med anmälan av frågan örn
anslagsäskanden till tekniska högskolan i Stockholm, att han förväntade, att
sistnämnda högskola i sinom tid skulle inkomma med detaljerat förslag till
den omläggning av därvarande skeppsbyggeriavdelning och till densamma
knutna lärarkrafter, som kunde påkallas av de då planerade och redan igångsatta
anordningarna för skeppsbyggeriavdelningen vid Chalmers tekniska
institut. I sin skrivelse nr 8/1937 underströk riksdagen detta uttalande.
Med skrivelse den 23 november 1937 överlämnade tekniska högskolans i
Stockholm stgrelse med tillstyrkan ett av högskolans lärarkollegium framlagt
förslag rörande omorganisation av skeppsbyggnadsavdelningen. Yttranden
häröver hava avgivits av styrelsen för Chalmers tekniska högskola och dess
lärarkollegium, av kommerskollegium, som i sin tur inhämtat yttrande från
Sveriges varvsindustriförening, vidare av ingenjörsvetenskapsakademien, cheferna
för marinen och flygvapnet ävensom av svenska teknologföreningens styrelse.

Sedan Kungl. Majit anbefallt styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm
att, efter hörande av högskolans lärarkollegium, avgiva utlåtande i anledning
av vad som anförts i de i ärendet avgivna yttrandena, har styrelsen med
skrivelse den 6 maj 1939 överlämnat ett av lärarkollegiet framlagt, modifierat
förslag i ämnet, varöver sedermera utlåtande inhämtats av statskontoret.

Det nu föreliggande modifierade förslaget innebär i korthet följande:

Avdelningen för skeppsbyggnad ombildas till en avdelning för skeppsteknik
och flygteknik.

Professuren i skeppsbyggnad indrages och i stället inrättas en professur
i teknisk hydromekanik.

Samtidigt indrages speciallärarbefattningen i hydromekanik (arvode 5,400
kronor) och ersättes med en speciallärarbefattning i skeppsbyggnadsteknik
med ett arvode av 6,400 kronor.

En speciallärarbefattning i flygplanbyggnad nyinrättas med ett arvode
av 3,000 kronor.

Ett år senare än de nu nämnda förändringarna indrages speciallärarbefattningen
i varvsanläggning (arvode 3,600 kronor) och ersättes med en
speciallärarbefattning i maskin- och apparatanläggningar å fartyg med ett
arvode av 2,600 kronor.

Merkostnaden för den föreslagna omorganisationen skulle för nästa budgetår
komma att uppgå till 4,000 kronor. Efter ett år skulle merkostnaden
sjunka mod 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Det tidigare förslaget skiljer sig från det nu föreliggande — förutom i
fråga om vissa detaljer beträffande programmen för de särskilda läroämnena
— huvudsakligen därigenom, att det sistnämnda förslaget lägger större
vikt vid den flygtekniska undervisningen; sålunda har exempelvis förslaget
om en särskild speciallärarbefattning i flygplanbyggnad framlagts först i
sistnämnda framställning.

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I flertalet i ärendet avgivna yttranden har lärarkollegiets förslag om bibehållande
av skeppsbyggnadsavdelningen vid tekniska högskolan i Stockholm
i princip tillstyrkts.

Departementschefen har för egen del anfört:

De av riksdagen tidigare fattade besluten i fråga om skeppsbyggeriundervisningens
organisation hade syftat till en koncentration till Göteborg av den
egentliga högre tekniska skeppsbyggeriundervisningen. Däremot hade riksdagen
hittills icke tagit ställning till frågan, på vad sätt dessa åtgärder borde
återverka på tekniska högskolans i Stockholm skeppsbyggnadsavdelning.
1934 års Chalmerssakkunniga hade föreslagit en avveckling av sistnämnda
avdelning, varvid den flygtekniska undervisningen tänkts förlagd till annan
avdelning. Emellertid hade sedan dess framkommit önskemål örn skeppsbyggnadsavdelningens
bibehållande såsom en särskild avdelning, ehuru med
annan inriktning än för närvarande. Sålunda skulle enligt nu föreliggande
förslag, vilket i huvudsak biträtts i de i ärendet avgivna yttrandena, undervisningen
i egentlig skeppsbyggnad inskränkas och erhålla en mer allmän
läggning samtidigt med att huvudvikten skulle läggas vid å ena sidan frågorna
örn fartygs allmänna anordning, maskinutrustning, användning och
räntabilitet och å andra sidan flygtekniska studier. Undervisningen i flygtekniska
ämnen skulle helt koncentreras till förevarande fackavdelning och
undergå en icke oväsentlig förstärkning. Undervisningens omläggning inom
den nuvarande skeppsbyggnadsavdelningen skulle komma till synes genom
en ändring av avdelningens benämning till avdelning för skeppsteknik och
flygteknik. Den skeppsbyggnadstekniska utbildningen i landet skulle med
andra ord differentieras på två linjer, en mera fartygskonstruktiv i Göteborg
och en mera maskin- och driftsteknisk i Stockholm, och den flygtekniska
undervisningen fortfarande, ehuru förstärkt, vara förlagd till Stockholm.

För egen del hade departementschefen vid den omprövning, han underkastat
nämnda förslag i den form, det numera erhållit, funnit många skäl
tala för ett fullföljande av den organisationsplan, vartill grunden lagts
genom högre avdelningens vid Chalmers tekniska institut ombildning till
teknisk högskola och utbyggandet av skeppsbyggeriinstitutionen därstädes.
I ett land med våra begränsade ekonomiska resurser borde icke utan tvingande
anledning anordnas speciella utbildningslinjer, som liksom de av de
tekniska högskolorna nu föreslagna delvis dubblerade varandra och som
i en framtid genom utvecklingens gång kunde befaras komma att erhålla
samma utbildningsmål eller arbetsinriktning. Det kunde enligt departementschefens
mening ifrågasättas, örn i vårt land funnes ett så stort behov
av ingenjörer med den drifts- och maskintekniska specialutbildning, som
skulle förmedlas genom avdelningen för skeppsteknik och flygteknik i Stockholm,
att Chalmers tekniska högskola skulle vara ur stånd att tillgodose detsamma.
En viss tvekan syntes vidare föreligga rörande lämpligheten av en
på detta sätt specialiserad utbildning. Till förmån för ett bibehållande vid
tekniska högskolan i Stockholm av skeppsbyggeriundervisning i den beskurna
form, som i det föreliggande förslaget avsetts, talade å andra sidan
den omständigheten, att skeppsbyggeriundervisningen hade många beröringspunkter
med den flygtekniska undervisning, som under alla omständigheter
fortfarande borde vara förlagd till Stockholm. Det förefölle emellertid,
som om denna synpunkt, vilken för övrigt icke av tekniska högskolan i

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

Stockholm skjutits i förgrunden, ej borde tillmätas avgörande betydelse och
i och för sig motivera bibehållandet vid nämnda högskola av en personalorganisation
av föreslagen omfattning.

Ur det allmännas synpunkt syntes alltså skäl kunna anföras för lämpligheten
av att skeppsbyggeriundervisningen i sin helhet förlädes till den snart
färdigställda, välutrustade skeppsbyggnadsavdelningen vid Chalmers tekniska
högskola. En på så sätt koncentrerad skeppsbyggeriundervisning torde, även
örn vid tekniska högskolan i Stockholm måste för den flygtekniska undervisningens
behov anordnas en lärartjänst, motsvarande den föreslagna professuren
i hydromekanik, och även om i Göteborg en viss differentiering
inom skeppsbyggnadsavdelningen kunde komma att visa sig påkallad, i längden
ställa sig billigare än en uppdelning av ämnet på två högskolor, på
sätt av högskolemyndigheterna ifrågasatts.

Vad departementschefen anfört syntes stå i god överensstämmelse med
den uppfattning rörande våra tekniska högskolors organisation såsom forsknings-
och undervisningsanstalter, varåt riksdagen givit uttryck i sin skrivelse
nr 8/1939. Riksdagen hade sålunda förutsatt, att en översyn av nämnda
organisationsproblem borde inriktas icke blott på en undersökning i besparingssyfte
av lämpliga rationaliseringsåtgärder utan även på en utredning
angående möjligheterna att tillskapa en sådan organisation, att den högre
tekniska undervisningen vid varje särskild tidpunkt kunde hållas på höjden
av utveckling, utan att dock detta skulle behöva medföra avsevärt ökade
kostnader för statsverket.

Härtill komme, att de besparingar, som kunde vinnas genom en avveckling
av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm,
skulle kunna användas till en välbehövlig förstärkning av den flygtekniska
undervisning, som fortfarande borde vara koncentrerad till ifrågavarande högskola.
Det vore en öppen fråga, huruvida sistnämnda undervisning i så fall
borde förläggas till en särskild, för ändamålet avsedd avdelning eller örn den
borde inrymmas inom annan avdelning, närmast då avdelningen för maskinteknik.

Det nu anförda gåve vid handen, att den föreliggande frågan om skeppsbyggeriundervisningen
vid tekniska högskolan i Stockholm inneslöte flera
problem, som måste klarläggas, innan definitivt avgörande kunde träffas.
Styrelsen för nämnda högskola syntes böra i samråd med styrelsen för
Chalmers tekniska högskola taga nämnda fråga ävensom spörsmålet om
den flygtekniska undervisningens organisation under förnyad omprövning
med beaktande av vad nu anförts och därvid jämväl undersöka, om en
lösning av nämnda frågor efter de nu angivna riktlinjerna medförde behov
av ändrad disposition i övrigt av lärarbefattningarna vid de tekniska högskolorna.
Slutligt förslag i ämnet torde emellertid böra underställas 1941
års riksdag. Departementschefen hade övervägt, huruvida vid sådant förhållande
nya studerande borde från och med nästa läsår emottagas till
skeppsbyggeriundervisning vid tekniska högskolan i Stockholm. I frågans
nuvarande läge ansåge lian sig emellertid icke böra ifrågasätta ett förbud
mot nyintagning av sådana studerande, så mycket mindre som det för
Chalmers tekniska högskola torde vara fördelaktigare att först vid en senare
tidpunkt emottaga den ökade elevtillströmningen.

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Av det anförda torde vidare följa, att departementschefen icke nu vore
beredd att framlägga förslag om inrättande av en professur i teknisk hydromekanik.
Den för den ftygtekniska utbildningen erforderliga undervisningen
i aerodynamik torde tills vidare, intill dess organisationsfrågan lösts, fortfarande
böra ankomma på professorn i flygteknik. Därest särskild lärare i
flygplanbyggnad funnes oundgänglig under nästa budgetår, torde kostnaderna
härför kunna bestridas av de för assistenter och tillfälliga lärarbiträden
avsedda medlen.

Vad nu anförts torde slutligen ge vid handen, att — även om den fortsatta
utredningen skulle ådagalägga lämpligheten av att vid tekniska högskolan
i Stockholm i en eller annan form bibehålla undervisning i skeppsbyggnad
— personalorganisationen vid Chalmers tekniska högskola kunde
och borde planläggas från den utgångspunkten, att skeppsbyggnadsutbildning
komme att i vårt land i huvudsak meddelas endast vid nämnda högskola.
Skeppsbyggnadsavdelningen i Göteborg borde därför förses med en för detta
ändamål avpassad lärarpersonal.

Ehuru departementschefen ansett slutligt förslag angående skeppsbyggeriundervisningens
ordnande vid de två tekniska högskolorna böra underställas
1941 års riksdag, har han likväl utgått ifrån att personalorganisationen vid
Chalmers tekniska högskola borde planläggas från den utgångspunkten, att
skeppsbyggnadsundervisningen i vårt land huvudsakligen komme att meddelas
endast vid nämnda högskola. Den fortsatta utredning, som departementschefen
ansett böra föregå ett definitivt ställningstagande till spörsmålet
örn skeppsbyggeriundervisningens ordnande, står i intimt samband med frågan
örn förstärkning av den flygtekniska undervisningen vid tekniska högskolan
i Stockholm. Utan att vilja föregripa ett slutligt avgörande av dessa
viktiga frågor får utskottet dock uttala, att den rationellaste lösningen förefaller
att kunna vinnas om skeppsbyggeriundervisningen i dess helhet koncentreras
till Chalmers tekniska högskola, medan åter den flygtekniska
undervisningen helt förläggas till tekniska högskolan i Stockholm. Utskottet
delar därför departementschefens uppfattning om att förstnämnda högskolas
personalorganisation bör redan nu planläggas efter dessa riktlinjer. Samtidigt
förutsätter utskottet, att Kungl. Majit ägnar frågan om den flygtekniska
undervisningens vid tekniska högskolan i Stockholm stärkande och
lämpliga utbyggande all möjlig uppmärksamhet och i sinom tid förelägger
riksdagen förslag till åtgärder för vinnande av detta syfte, vilka åtgärder
— därest skeppsbyggeriundervisningen koncentreras till Chalmers tekniska
högskola — torde kunna stå att ernå utan nämnvärda ökningar av kostnaderna
vid tekniska högskolan i Stockholm.

Utskottet, som icke funnit något att invända mot Kungl. Maj:ts under
förevarande punkt framställda förslag, hemställer förty,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1940/41:

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 657,000

Anni.: Från förestående anslagspost skall
utgå jämväl ersättning till den eller de personer,
som förordnas att uppehålla en del av rektors
undervisningsskyldighet såsom professor.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ........... »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a.

Grundavlöningar m.m. kronor 410,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ... » 6,200 »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ......... »

Summa kronor 1,337,000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande ..........kronor 290,000

Nettoutgift kronor 1,047,000;

b) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,047,000
kronor.

106:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 107, sid. 132 och 133), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 17,800 kronor, huvudsakligen avseende
posterna reseersättningar åt lärare och övriga expenser, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 222,700 kronor.

107:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m.m. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 108, sid. 133—135), vilket innebär att
fortsatt anslag — för innevarande budgetår 25,000 kronor — icke skulle
för nästa budgetår anvisas till anskaffande av fotogrammetrisk utrustning
men i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservations*
anslag av 477,700 kronor.

197,300

416,200

66,500

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

108:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 109, sid. 135 och 136), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, får utskottet, som i likhet med
departementschefen förutsätter, att vid dispositionen av anslaget huvudvikten
lägges vid förkovran av tidskriftsbeståndet, hemställa,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

109:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. Tekniska högskolan
i Stockholm: Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, sid. 136 och 137),
vilket innebär, att i besparingssyfte det förstnämnda anslaget sänkes med
4,000 kronor, avseende stipendier åt lärare för utrikes studieresor, och det
sistnämnda anslaget med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier ett anslag
av 16,000 kronor;

b) till Tekniska högskolan i Stockholm: Ersättning åt vissa
opponenter vid disputationer ett förslagsanslag av 200 kronor.

110:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt lil, sid. 137—145) föreslagit riksdagen att dels besluta, att vid
Chalmers tekniska högskola skall från och med den 1 juli 1941 finnas en
professur i praktiskt skeppsbyggeri samt att den nuvarande professuren i
skeppsbyggeri vid nämnda högskola skall från och med samma tidpunkt
benämnas professur i teoretiskt skeppsbyggeri, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock till Chalmers
tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 336,300 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Högskolans styrelse har framlagt förslag örn inrättande av en ny professur
i praktiskt skeppsbyggeri i stället för den nuvarande speciallärarbefattningpn
i skeppsbyggeri (arvode 3,000 kronor).

Till stöd härför har styrelsen framhållit, att den nya institutionsbyggnaden
för denna avdelning numera — frånsett en del av den planerade
utrustningen — vore färdig och från och med höstterminen 1939 tagits i
bruk. Vidare komme skeppsprovningsanstalten att stå färdig att tagas i
bruk på våren 1940. Tidpunkten vore därför inne att inrätta den av 1934
•Ars Chalmerssakkunniga föreslagna andra professuren i skeppsbyggeri. Den
-nuvarande professuren i ämnet borde ändras till professur i teoretiskt skeppsbyggeri
och en ny professur i praktiskt skeppsbyggeri inrättas. Statskon -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

föret har framhållit det samband, som råder mellan frågorna om det definitiva
organiserandet av skeppsbyggnadsavdelningarna vid å ena sidan tekniska
högskolan i Stockholm och å andra sidan Chalmers tekniska högskola.

Departementschefen har, under åberopande av vad han anfört i fråga om
skeppsbyggnadsavdelningens i Stockholm organisation, uttalat, att det syntes
möjligt att redan nu taga slutlig ståndpunkt till det av styrelsen för Chalmers
tekniska högskola framlagda förslaget örn inrättande av en ny professur i
praktisk skeppsbyggnad vid denna högskola.

Denna fråga syntes vara av den angelägna art, att den borde lösas trots
de nu föreliggande statsfinansiella svårigheterna. Det syntes icke vara med
klok ekonomi förenligt att icke till näringslivets bästa utnyttja den för dryga
kostnader iordningställda skeppsbyggeriinstitutionen i Göteborg, som syntes
erbjuda mycket gynnsammare betingelser för undervisning och forskning
inom detta viktiga ämnesområde än tidigare i vårt land stått till buds.
Departementschefen ansåge sig därför böra biträda högskolans förslag örn
inrättande av en professur i praktiskt skeppsbyggeri och indragning av den
nuvarande speciallärarbefattningen i skeppsbyggeri samt ändrad benämning
å den nuvarande professuren i samma ämne. Då det emellertid torde kunna
förväntas, att tillsättning av den nya professuren med hänsyn till gällande
bestämmelser kunde ske först under år 1941, torde förslaget böra genomföras
först från och med den 1 juli 1941. På det att tillsättningsåtgärder
skulle kunna inledas, torde emellertid beslut böra fattas om inrättande av
nämnda professur, räknat från och med sistnämnda tidpunkt, och om ändrad
benämning å den nuvarande professuren från samma tidpunkt.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i övrigt huvudsakligen viss utvidgning av
personalen vid högskolans bibliotek för en merkostnad av 5,600 kronor
ävensom anvisande av 2,500 kronor till bokföringshjälp åt kamreraren i
avbidan på närmare erfarenhet, huruvida icke kamrerar- och sekreterarsysslorna
kunde förenas i en tjänst. Samtidigt har föreslagits, att det nuvarande
sekreterararvodet å 2,500 kronor indrages, varvid förutsatts, att
kamreraren skall fullgöra jämväl förekommande sekreterargöromål. Vidare
skulle anvisas ett arvode av 1,800 kronor till anställande av portvakt i
högskolans huvudbyggnad. Den sammanlagda kostnadsökningen uppgår
alltså till (5,600 + 2,500+1,800 — 2,500 =) 7,400 kronor, vartill skulle komma
en höjning med 400 kronor av delposten till avlöningsförhöjningar, eller
alltså (7,400 + 400 =) 7,800 kronor.

Någon ökning av förevarande anslags slutsumma för nästa budgetår föranledes
emellertid icke till följd av berörda förslag, enär en tillfällig anslagsminskning
med 31,000 kronor kunnat ske beträffande de för avlönande av
assistenter oell lärarbiträden avsedda medlen, vilka icke under de senast
förflutna budgetåren blivit i sin helhet utnyttjade. På grund härav kan
anslagets slutsumma sänkas med (31,000 — 7,800 =) 23,200 kronor.

Under erinran örn vad utskottet vid behandlingen i det föregående av
avlöningsanslaget till tekniska högskolan i Stockholm anfört med avseende
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 8. 4

Utskottet.

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

å organisationen av skeppsbyggeriundervisningen får utskottet här framhålla,
att utskottet delar departementschefens uppfattning örn att slutlig
ställning redan nu bör tagas till frågan örn inrättande av en ny professur
i praktiskt skeppsbyggeri vid Chalmers tekniska högskola. Utskottet tillstyrker,
att principbeslut nu fattas av riksdagen örn denna professurs inrättande.
På av departementschefen anförda skäl bör professuren dock inrättas
först från och med den 1 juli 1941. Från samma tidpunkt bör den nuvarande
professuren i skeppsbyggeri ändras till en professur i teoretiskt skeppsbyggeri.

Med biträdande även i övrigt av vad departementschefen under denna
punkt föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att vid Chalmers tekniska högskola skall från
och med den 1 juli 1941 finnas en professur i praktiskt
skeppsbyggeri samt att den nuvarande professuren i skeppsbyggeri
vid nämnda högskola skall från och med samma
tidpunkt benämnas professur i teoretiskt skeppsbyggeri;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ..................kronor 209,000

Anni: Från förestående anslagspost skall utgå
jämväl ersättning till den eller de personer, som
förordnas att uppehålla någon del av rektors
undervisningsskyldighet som professor.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 79,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a.

Grundavlöningar

m. m.............kronor 98,650

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 1,250 »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis

99.900

21.900

Summa kronor 410,300
Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter.......................kronor 74,000

Nettoutgift kronor 336,300;

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 336,300 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

lilio) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, sid. 145 och 146), vilket innebär å ena
sidan en sänkning av delposten till övriga expenser med 1,000 kronor och
indragning av det hittills utgående understödet av 650 kronor till gymnastikföreningen
vid högskolan, å andra sidan en ökning av anslagsmedlen
till bränsle, lyse och vatten med 4,000 kronor och en höjning av anslaget
med 550 kronor, föranledd av minskade särskilda uppbördsmedel, eller
sammanlagt en anslagshöjning med 3,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
67,700 kronor.

112:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, sid. 146), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 105,000 kronor.

113:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
114, sid. 146 och 147), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

114:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, sid. 147), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 1,500 kronor, avseende stipendier åt lärare för
utrikes studieresor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 900 kronor.

115:o) Chalmers tekniska högskola: Utrustning av nybyggnad
för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 116, sid. 147 och 148), vilket innebär anvisande av
ett slutanslag å 80,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Utrustning
av nybyggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri m. m.
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 80,000
kronor.

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

116:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid de
tekniska högskolorna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117,
sid. 148), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 2,000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid de tekniska högskolorna för budgetåret 1940/
41 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

117:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 118, sid. 149—157), vilket innebär bland annat att en ledigblivande
aktuariebefattning å överstyrelsens statistiska avdelning skulle indragas
samt i övrigt en anslagshöjning med 6,900 kronor, huvudsakligen
föranledd av ökning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) ur personalförteckningen för skolöverstyrelsen utesluta
en aktuarie i lönegraden A 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 407,000

2. Avlöning till tjänsteman å indragnings stat,

förslagsvis.................. » 1,300

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp......kronor 31,400

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis . »_800 » 32,200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a.

Grundavlöningar

m. m............ kronor 180,000

b. Avlöningsförhöjnin -

gar m. m., förslagsvis » 13,500 » 193,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... »_54,900

Summa förslagsanslag kronor 688,900;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 688,900 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

118:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
119, sid. 157 och 158) föreslagit riksdagen att till Skolöverstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 114,300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels att anslagsposten till reseersättningar
på grund av anslagsbelastningen och av statsfinansiella skäl skulle sänkas
med 8,000 kronor, dels att anslagsmedlen till bränsle, lyse och vatten skulle
höjas med 1,800 kronor, dels att anslagsmedlen till övriga expenser skulle
ökas med 3,000 kronor, dels oek att anslagsposten å 8,200 kronor till publikationstryck
skulle helt indragas. Ett bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag skulle medföra en anslagsminskning med 11,400 kronor.

Ehuru utskottet icke anser sig böra motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, har utskottet likväl velat uttala sitt beklagande av den
starka anslagsbeskärning, som vidtagits med avseende å anslagsposten till
reseersättningar, då det enligt utskottets uppfattning är av synnerlig vikt,
att skolöverstyrelsen disponerar över icke alltför knappt tillmätta medel för
den betydelsefulla inspektionsverksamhet överstyrelsen har att utföra. Utskottet
vill betona angelägenheten av att så snart den statsfinansiella situationen
det medgiver anslagsmedel i större utsträckning ställas till skolöverstyrelsens
förfogande för ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 114,300
kronor.

Allmänna läroverken m. m.

119:o) Högre lärarinneseminariet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.
Majit (punkt 120) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

120:o) Högre lärarinneseminariet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, sid. 159), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
40,300 kronor.

121 :o) Högre lärarinneseminariet: Stipendier. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 122, sid. 159 och 160), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre lärarinneseminariet: Stipendier
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,700 kronor.

Utskottet.

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

122:o Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.
Maj:t (punkt 123) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

123:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. Kungl.
Majit har (punkt 124, sid. 160 och 161) föreslagit riksdagen att till Allmänna
läroverken: Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas att anslaget för innevarande budgetår
uppförts med 100,000 kronor, att enligt bilaga 6 till den till 1939 års urtima
riksdag avlåtna propositionen nr 79 förutsatts, att av nämnda anslagsbelopp
20,000 kronor icke skall tagas i anspråk, samt att departementschefen
för nästa budgetår föreslagit en reduktion av anslaget med 75,000
kronor till 25,000 kronor.

Utskottet förutsätter, att den synnerligen starka reduktion som föreslagits
beträffande förevarande anslag allenast kommer att få tillfällig natur och
att anslaget så snart omständigheterna det tillåta åter kommer att uppbringas
till ett för det med anslaget avsedda ändamålet mera betryggande
belopp. Utskottet, som under nu rådande förhållanden ansett sig böra
godtaga Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.

124:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, sid. 161 och 162), vilket
innebär en på grund av anslagsbelastningen betingad anslagshöjning med

60,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till
ljus- och vedkassorna m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 480,000 kronor; därav högst 20,000
kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom
bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna
till nämnda kassor i sådana fall, då berörda avgifter kunna
anses alltför tyngande.

125:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126, sid. 162), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett
anslag av 8,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

126:o) Allmänna läroverken: Rese- och flyttningsersättningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127, sid. 162—165), vilket innebär
att ifrågavarande rese- och flyttningsersättningar, som hittills gäldats
från anslaget Allmänna läroverken: Diverse oförutsedda behov, nu skola
bestridas från ett särskilt för ändamålet uppfört anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bese- och flyttningsersättningar
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 10,000 kronor.

127:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
Kungl. Majit har (punkt 128, sid. 165) föreslagit riksdagen att
till Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

I syfte att vinna erfarenhet rörande möjligheterna att avskaffa inträdesprövningarna
vid de allmänna och kommunala läroverken beslöt 1939 års
lagtima riksdag anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor för inrättande
av intagningsnämnder vid vissa sådana läroanstalter. Skolöverstyrelsen har,
då ifrågavarande nämnder skulle träda i verksamhet först under våren 1940
och erfarenheter därför saknades örn kostnaderna för desamma, hemställt,
att anslaget måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp. Departementschefen
har biträtt skolöverstyrelsens förslag.

Genom proposition nr 101/39 framlade Kungl. Majit förslag om att ett
ändrat förfarande för intagning av elever i första klassen försöksvis skulle
komma till stånd vid ett antal allmänna läroverk och med dem jämförliga
läroanstalter. I stället för en intagning grundad såsom hittills på en med
de inträdessökande verkställd inträdesprövning skulle folkskolebetygen i regel
läggas till grund för bedömningen. Då intagningen alltså skulle ske på
grundval av vitsorden från folkskolan och både folkskola och läroverk på
grund härav hade intresse av att förfarandet även i enskildheterna fungerade
tillfredsställande, hade det synts lämpligt, att en särskild för varje läroverk
tillsatt intagningsnämnd skulle avgöra, vilka av de sökande som skulle
godkännas och intagas i läroverket. Nämnden skulle bestå av fem ledamöter,
av vilka tre skulle representera läroverket och två folkskolan. Det
ökade samarbete mellan folkskola och läroverk, som skulle ernås om sådana
nämnder inrättades, tillmätte föredragande departementschefen stor betydelse
med hänsyn till folkskolans karaktär av bottenskola. Det skulle få ankomma
på Kungl. Maj:! att meddela föreskrifter rörande nämndernas sammansättning
och arbetsuppgifter. Departementschefen betonade emellertid i detta
sammanhang, att landsbygdens intressen vid ledamotsnomineringen borde
vinna särskilt beaktande. Till täckande av kostnaderna för intagningsnämndernas
verksamhet äskades av Kungl. Majit för budgetåret 1939/40 ett
reservationsanslag av 10,000 kronor. Ersättning till nämndernas ledamöter
skulle utgå enligt de grunder, som meddelats i kungörelsen nr 517/21 med

Utskottet.

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vissa bestämmelser angående kommittéer. Det arbete, som komme att åvila
nämnderna, syntes föredragande departementschefen under de första åren i
regel icke bliva av vidlyftigare beskaffenhet än att det kunde utföras vid
ett enda eller ett fåtal sammanträden, detta dock under förutsättning att
det förberedande arbetet verkställdes genom försorg av vederbörande rektor
i dennes egenskap av nämndens ordförande, för vilket arbete rektor icke
syntes böra tillerkännas särskild ersättning.

Riksdagen biträdde Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och uttalade i sin
skrivelse nr 244/39 bland annat, att emot förslaget beträffande intagningsnämnderna,
deras sammansättning och ersättningsgrunderna för deras verksamhet
hade riksdagen icke funnit något att erinra. Med hänsyn till att
intagningsnämnderna sannolikt komme att träda i verksamhet först under
våren 1940 syntes det riksdagen lämpligt, att det av Kungl. Majit äskade
anslaget erhölle reservationsanslags natur.

För nästa budgetår hav Kungl. Majit hemställt om anvisande för ifrågavarande
ändamål av ett reservationsanslag av enahanda storlek som det för
innevarande budgetår beviljade eller 10,000 kronor. Enligt vad utskottet
har sig bekant hava bestämmelser angående ändrat förfarande för intagning
av lärjungar till första klassen och örn intagningsnämnder ännu icke av
Kungl. Majit utfärdats, varför intagningsnämnderna först torde komma att
träda i verksamhet innevarande vår. I anslutning till vad departementschefen
anfört i propositionen nr 101/39 torde man kunna utgå ifrån att nämndernas
sammanträden våren 1940 skola kunna begränsas till möjligen blott ett enda.
Med hänsyn härtill och i betraktande av att jämförelsevis blygsamma belopp
komma att enligt de godtagna ersättningsgrunderna utgå till nämndernas
ledamöter, förefinnes grundad anledning räkna med att en rätt betydande
reservation å innevarande budgetårs anslag skall kunna stå till förfogande
för budgetåret 1940/41. Utskottet har därför ansett sig böra föreslå, att det av
Kungl. Majit för nästa budgetår äskade anslaget nedsättes till ett belopp
av 5,000 kronor. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 5,000 kronor.

128:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 129, sid. 165—167),
som innebär anvisande av ett obetecknat anslag under åttonde huvudtiteln
för ifrågavarande ändamål till vilket bidrag tidigare utgått från det under
allmänna läroverken uppförda förslagsanslaget till diverse oförutsedda behov,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 2,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

129:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, sid. 167), vilket
innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor, föranledd av att anslagsmedel
icke längre behöva beräknas till det kommunala gymnasiet i Motala,
som tillsammans med samrealskolan därstädes vid början av höstterminen
1940 kommer att vara fullt utbildat till högre samläroverk, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 14,000 kronor.

130:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Privatläroverk:
Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk:
Bidrag till högre flickskolor. Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 131) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

131 :o) Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan i Stockholm. Kungl.
Majit har (punkt 132, sid. 168 och 169) föreslagit riksdagen att till Privatläroverk:
Bidrag till Olofskolan i Stockholm för budgetåret 1940/41 anvisa ett
anslag av kronor 10,000.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Till förevarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett anslag av

10,000 kronor. Styrelsen för stiftelsen Olofskolan har gjort framställning
om understöd ur anslaget till bidrag till högre goss- och samskolor, därvid
styrelsen räknat med att erhålla ett sammanlagt statsunderstöd av 32,500
kronor. Skolöverstyrelsen har uttalat, att bidraget till skolan i betraktande
av att skolan till sin karaktär vore avskild från de i vanlig ordning statsunderstödda
högre goss- och samskolorna alltjämt borde utgå såsom särskilt
anslag, men med hänsyn till skolans trängande medelsbehov tillstyrkt höjning
av anslaget till 15,000 kronor.

Departementschefen har anfört:

Ehuru förevarande läroanstalt arbetade under ekonomiskt mycket bekymmersamma
förhållanden, kunde departementschefen i nuvarande situation
icke tillstyrka, att skolan erhölle understöd från anslaget till högre gossoch
samskolor eller att det till skolan utgående särskilda anslaget höjdes.
En sänkning eller indragning av anslaget skulle i stället kunna av statstinansiella
skäl övervägas. Då departementschefen icke ansåge sig böra
ifrågasätta åtgärder i sådan riktning, berodde detta närmast därpå, att ett
nedläggande av skolans verksamhet därigenom skulle aktualiseras, vilket i
sin tur med all sannolikhet skulle medföra en ökning av statens utgifter
för andra läroanstalter.

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Utskottet får erinra, att riksdagen i sin skrivelse nr 8/1938 framhöll önskvärdheten
av att ifrågavarande anslag hölles skilt från de anslagsmedel, som
utginge till övriga statsunderstödda enskilda läroanstalter. Det s}rntes nämligen
riksdagen angeläget, att riksdagen sattes i tillfälle att varje år pröva
behovet av understöd till Olofskolan. Sedan budgetåret 1937/38 har skolan
varit i åtnjutande av statsunderstöd. Utskottet vill icke nu motsätta sig att
bidrag av statsmedel lämnas jämväl för nästa budgetår och ansluter sig i
fråga örn beloppets storlek till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet anser emellertid,
att i samband med prövning av anslagsäskanden att föreläggas 1941
års riksdag en närmare omprövning genom skolöverstyrelsens försorg bör
komma till stånd med avseende å skolans betydelse för vårt skolväsen.
Undersökningen torde även böra inriktas på att ådagalägga vilka åldersklasser
en skola av den speciella art, det här är fråga örn, lämpligen bör
omfatta, samt möjligheterna för skolan att mottaga elever från en bredare
rekryteringskrets än för närvarande.

Endast för det fall att ifrågavarande undersökning giver till resultat, att
skolan har en verklig uppgift att fylla i vårt skolväsen, synes det vara befogat
att anslag av statsmedel i fortsättningen kommer skolan till del. Anslaget
torde vid sådant förhållande böra tillmätas så, att det kan trygga
skolans fortsatta existens.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Olofskolan
i Stockholm för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av

10,000 kronor.

132:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 133, sid. 169), vilket innebär en anslagsminskning med 3,400 kronor
betingad av den fortgående ombildningen av privatläroverk till kommunala
flickskolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 6,600 kronor.

133 o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 134, sid. 169—171), vilket innebär en anslagshöjning med 3,500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att till förra lärarinnan i de förberedande
klasserna vid Ystads högre läroverk för flickor Bertha Ekedahl
må för tiden den 1 januari 1940—den 30 juni 1945
utgå understöd med 1,050 kronor för år räknat;

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

b) till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 84,500 kronor.

134:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135, sid.
171 och 172), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med
1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret 1940/41
anvisa ett anslag av 17,500 kronor.

135:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, sid. 172), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag
av 65,000 kronor.

136:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, sid. 173), vilket
innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 2,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 10,000 kronor.

137:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
138, sid. 173 och 174), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte
med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

138:o) Folkskoleseminarier: Avlöningar. Folkskoleseminarier: Omkostnader.
Folkskoleseminarier: Materiel, böcker m. m. Folkskoleseminarier:
Stipendier m. m. Småskoleseminarier: Avlöningar. Småskoleseminarier:
Omkostnader. Småskoleseminarier: Materiel, böcker
m. m. Småskoleseminarier: Stipendier m. m. Beträffande vad Kungl.

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Majit (punkt 139) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

139:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. Kungl. Majit har (punkt 140, sid.
176—178) föreslagit riksdagen att dels såsom Bidrag till avlöning åt vissa
på indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor, dels ock medgiva,
att till icke-ordinarie ämneslärarinnan Sigrid Degerman må under budgetåret
1940/41 — därest hon på grund av inskränkning i verksamheten vid
statens småskoleseminarier blir utan anställning •— ur sagda anslag utgå
ersättning för de avlöningsförmåner, hon ägt uppbära såsom icke-ordinarie
ämneslärarinna vid småskoleseminariet i Strängnäs under läsåret 1934/35.

Förevarande anslag har utgått alltsedan budgetåret 1933/34, då det uppfördes
med 189,000 kronor. För innevarande budgetår är det uppfört med

70,000 kronor. Anslagsminskningen har skett successivt till följd av att
antalet bidragsberättigade lärare, ursprungligen ett fyrtiotal, sjunkit till för
närvarande 12.

Departementschefen har erinrat, att i enlighet med beslut av 1931 och
1932 års riksdagar småskollärarutbildningen från och med budgetåret 1933/34
i sin helhet omhänderhafts av staten. Genom den sam mankrympning av
seminarieorganisationens omfattning, som blivit en följd av sagda beslut,
hade vissa ordinarie lärare vid de dittillsvarande landstingsseminarierna
blivit obehövliga och uppförts på indragningsstat hos vederbörande landsting
med rätt för vederbörande huvudman att erhålla bidrag till lärarnas avlöning.
Detta bidrag utginge med belopp, motsvarande dels grundlön och av
läraren intill tidpunkten för seminariets nedläggande intjänade ålderstillägg,
dels med viss del av läraren eljest tillkommande tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg. Att bidraget begränsats till blott en del av de tidigare
utgående löneförmånerna hade motiverats bland annat med att det vore av
vikt, att det för de ifrågavarande befattningshavarna bleve av intresse att
snarast möjligt erhålla andra befattningar antingen vid de statliga småskoleseminarierna
eller annorstädes.

Det syntes departementschefen anmärkningsvärt, att fortfarande ett relativt
stort antal av ifrågavarande lärare, av vilka enligt uppgift under hand
från skolöverstyrelsen flera vore fullt tjänstedugliga, ännu icke lyckats vinna
anställning inom undervisningsväsendet. Bland handlingarna i ärendet funnes
en inom överstyrelsen upprättad förteckning över de å indragningsstat uppförda
lärarna, till vilken departementschefen hänvisade. I 1934 års åttonde
huvudtitel (sid. 196 ff.) hade redovisats resultatet av en av skolöverstyrelsen
utförd undersökning rörande möjligheterna att bereda de då till ett fyrtiotal
uppgående befattningshavarna på indragningsstat arbete inom undervisnings -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

väsendet. Visserligen hade antalet sådana befattningshavare sedan dess avsevärt
minskat. Det syntes emellertid särskilt under nu rådande statsfinansiella
förhållanden befogat att ånyo verkställa en dylik undersökning, vid
vilken borde särskilt utrönas, vilka omständigheter som nödgat vederbörande
befattningshavare att kvarstå å indragningsstat, och, örn förhållandena så
påkallade, tagas under omprövning, vilka åtgärder som nu borde från det
allmännas sida vidtagas i syfte att nedbringa belastningen å förevarande
anslag. Departementschefen ämnade framdeles ånyo anmäla denna fråga
för Kungl. Majit.

I likhet med departementschefen finner utskottet det anmärkningsvärt, att
fortfarande ett relativt stort antal av ifrågavarande lärare, av vilka flera
torde vara fullt tjänstedugliga, ännu icke lyckats vinna anställning inom
undervisningsväsendet. Efter att hava tagit del av den av departementschefen
omnämnda förteckningen över de å indragningsstat uppförda lärarna
vill utskottet understryka angelägenheten av att den av departementschefen
i utsikt ställda undersökningen snarast kommer till stånd, i syfte att nedbringa
belastningen å förevarande anslag.

Beträffande ämneslärarinnan Sigrid Degerman har utskottet inhämtat, att
fråga uppkommit örn beredande av pension av statsmedel åt henne från
viss tidpunkt under loppet av nästa budgetår. Utskottet förutsätter, att,
därest så blir fallet, den ersättning för mistade avlöningsförmåner, varom
här är fråga, endast skall avse tiden före hennes avgång med pension.
I övrigt har Kungl. Majits ifrågavarande förslag icke givit utskottet anledning
till erinran eller uttalande. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor;

b) medgiva, att till icke-ordinarie ämneslärarinnan Sigrid
Degerman må under budgetåret 1940/41 — därest
hon på grund av inskränkning i verksamheten vid statens
småskoleseminarier blir utan anställning — ur sagda anslag
utgå ersättning för de avlöningsförmåner, hon ägt uppbära
såsom icke-ordinarie ämneslärarinna vid småskoleseminariet
i Strängnäs under läsåret 1934/35, dock med iakttagande
av vad utskottet ovan anfört.

140:o) Bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 141, sid. 178 och 179), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för
lärarutbildning för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av

7,000 kronor.

Utskottet.

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

FolkskoUnspektionen.

141 :o) FolkskoUnspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 142, sid. 179 och 180), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för folkskolinspektionen;

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1940/
41 anvisa ett förslagsanslag av 619,400 kronor.

142:o) FolkskoUnspektionen: Reseersättningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 143, sid. 180), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Reseersättningar
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 175,000
kronor.

Folkskoleväsendet.

143:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 144 ) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till
förevarande ändamål ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr W. Egnell m. fl. (I: 107) och den
andra inom andra kammaren av herr J. E. Andersson i Ovanmyra m. fl.
(II: 170), dels ock en inom andra kammaren av herr F. Ryling väckt
motion (II: 35) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

144:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 145, sid. 181), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m. m.
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 400,000
kronor.

145:o) Folkskolor m. m.: Bidrag tUl avlöning åt lärare för vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

barn i skolåldern. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 146) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

146:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter. Kungl. Majit har (punkt 147, sid. 182—184)
föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.i Folkundervisningens befrämjande
i rikets nordligaste gränsorter för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 150,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 100,000 kronor
av förevarande anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med

250,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att från anslaget bestredes kostnaderna
för s. k. språktillägg ä 150 kronor enligt kungörelsen nr 638/1938. Dessa
kostnader kunde för helt budgetår beräknas till 70,000 kronor. Departementschefen
har anmärkt, att berörda kungörelse gällde tills vidare till och med
den 30 juni 1941. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1941/42 borde
skolöverstyrelsen överväga, örn icke nämnda språktillägg skulle kunna
indragas eller i fortsättningen utgå med reducerade belopp.

Departementschefen bar vidare erinrat • örn, att ur anslaget utginge stipendier
till elever vid folkskoleseminarierna i Umeå och Luleå, vilka förbundit
sig att stå till förfogande för tjänstgöring i främsta rummet inom
Luleå stifts finnbygd eller eljest inom stiftets landsbygd. Vidare toges
anslaget i anspråk för bidrag till arbetsstugor för inackordering av skolbarn
i vissa fall. Härjämte bestredes ur anslaget kostnaderna för kurser i
finska vid universitetet i Uppsala och folkskoleseminariet i Luleå för lärare
vid folkskoleväsendet inom de finskspråkiga delarna av Norrbottens län.

I övrigt kunde anslaget sägas stå till Kungl. Majits fria förfogande för
bestridande av utgifter, som främjade anslagets ändamål. Under en följd
av år hade utgått understöd i form av bidrag till lärare i slöjd, gratifikationer
åt föreståndarinnor för skolhem och arbetsstugor, bidrag till undervisning i
slöjd vid skolhem och arbetsstugor, anslag för anskaffande och spridande av
svenska böcker och tidskrifter bland ungdomen samt skol- och undervisningsmateriel.
Vidare hade anslaget disponerats till exempelvis läkarundersökningar
av skolbarn, understöd åt stiftelsen Tornedalens folkhögskola,
anordnande av bygdekurser, biblioteksverksamhet, understöd och stipendier
åt finsktalande elever vid folkhögskolor, inackordering av skolbarn i svensk
bygd samt bidrag till gäldande av ränta å skuld för byggnader m. m. vid
Sunderby folkhögskola.

Det vore givet, att under rådande förhållanden betydande nedskärningar
av utgifterna från förevarande anslag måste vidtagas. I anslutning till vad i
nämnda propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag anförts ville departementschefen
förutskicka, att särskilda lönetillägg åt slöjdlärare och gratifikationer
åt föreståndarinnor vid arbetsstugor och skolhem tills vidare icke torde
böra utgå samt att anslag till materiel m. m. borde anvisas i mycket begränsad
omfattning. Härigenom räknade departementschefen med samma
besparing som för innevarande budgetår, 70,000 kronor. Vidare borde tagas

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

under omprövning, om och i vad mån vissa ur anslaget utgående bidrag
för tillhandahållande av skollokaler borde upphöra att utgå, ävensom övervägas,
huruvida behov numera förelåge av omförmälda stipendier till elever
vid folkskoleseminarierna i Umeå och Luleå eller om icke för detta ändamål
kunde avses ett mindre belopp än det nu utgående. Genom sträng
återhållsamhet vid anslagstilldelning för särskilda ändamål torde medelsåtgången
kunna — inberäknat förutberörda utgifter för språktillägg — hållas
inom ramen av ett anslag å 150,000 kronor, vilket alltså skulle disponeras
på följande sätt:

1. Språktillägg enligt kungörelsen nr 638/1938, förslagsvis kronor 70,000

2. Andra ändamål, förslagsvis..................... » 80,000

Summa kronor 150,000.

Departementschefen ville emellertid under erinran örn betydelsen i socialt
och andra hänseenden av de ändamål, som främjades genom anvisande av
medel från förevarande anslag, framhålla, att den ifrågasatta anslagsreduktionen
icke borde bestå för längre tid än som vore nödvändigt ur statsfinansiell
synpunkt.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Utskottet får dock
samtidigt understryka, att utskottet delar departementschefens uppfattning
om att den föreslagna anslagsreduktionen — med hänsyn till betydelsen i
socialt och andra hänseenden av de ändamål, som främjas genom anvisande
av medel från förevarande anslag — icke bör bestå för längre tid än som
är nödvändigt ur statsfinansiell synpunkt. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

147:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Majrts
förslag (punkt 148, sid. 184), vilket innebär att anslaget med hänsyn till
belastningen under de senaste budgetåren sänkes med 2,000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 33,000
kronor.

148:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 149), föreslagit riksdagen i fråga örn
anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

149:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på
grund av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, sid. 184 och 185),
vilket innebär en anslagsminskning med 2,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa
lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 16,300 kronor.

150:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i
skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Folkskolor m. m.: Bidrag
till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkt 151) föreslagit riksdagen ifråga örn anslag till förevarande
ändamål ävensom beträffande dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr V. Söderkvist m. fl. (I: 96) och den
andra inom andra kammaren av herr T. Ekdahl m. fl. (II: 103), dels ock en
inom andra kammaren av herr K. G. Viklund väckt motion (II: 108) avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anm kies.

151 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 152) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande en inom
andra kammaren av herr K. G. Viklund m. fl. väckt motion (II: 107) har
utskottet redan avgivit utlåtande och riksdagen i anledning därav fattat
beslut, varom härmed

erinras.

152:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 153) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande två likalydande motioner,
väckta, den ena inom första kammaren av herr E. G. C. Brandt
m. fl. (I: 97) och den andra inom andra kammaren av herr G. Arnemark
m. fl. (II: 113) avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

153:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, sid. 188), vilket innebär
en anslagsminskning i besparingssyfte med 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 14,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 8.

5

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

154:o) Nomadskolor: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt

155) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgi ver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

aumäles.

155:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 156, sid. 188 och 189), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 5,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 104,000 kronor.

156:o) Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna
i Luleå och Umeå. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 157, sid. 189 och 190), vilket innebär en anslagsminskning
med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Stipendier åt lapsktalande
elever vid folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 400 kronor.

157:o) Nomadskolor: Gratialer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 158, sid. 190), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 800 kronor.

l58:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Fortsättningsskolor:
Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 159) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

159:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. Kungl.
Majit har (punkt 160, sid. 190—192) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:
Utbildningskurser för lärare för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 8,000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 20,000 kronor,
varför Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 12,000 kronor.

Skolöverstyrelsen bar i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt
örn en anslagshöjning med 12,500 kronor till 82,500 kronor. Anslagsökningen
betingas i huvudsak av framställt förslag örn reseersättning åt deltagare
i förevarande kurser och höjning av de till deltagarna utgående stipendierna.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

Beträffande budgetåret 1940/41 förelåge behov av anslag till tre fortsättningskurser,
nämligen en i jordbruk med binäringar, en i handel och en i
kvinnlig slöjd samt tre begynnelsekurser i samma ämnen. Kostnaderna för
dessa sex kurser beräknades enligt de grunder, som tidigare tillämpats, till
sammanlagt 20,800 kronor. Härav belöpte 4,000 kronor å vardera av jordbrukskurserna,
2,600 kronor å vardera av kurserna i handel och 3,800
kronor å vardera av kurserna i kvinnlig slöjd.

Därest av överstyrelsen föreslagna ändrade bestämmelser rörande stipendier
och resekostnadsersättning genomfördes, skulle kostnaderna för de föreslagna
kurserna under budgetåret 1940/41 uppgå till i runt tal 32,500
kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Skolöverstyrelsens förslag angående reseersättning åt deltagare i förevarande
kurser och höjning av de till deltagarna utgående stipendiebeloppen
kunde departementschefen för närvarande icke tillstyrka. I likhet med vad
som skett år 1933 borde under rådande förhållanden anslag för nästa budgetår
icke beviljas till begynnelsekurser utan endast till fortsättningskurser.
Enligt överstyrelsens beräkningar, mot vilka departementschefen ej funnit
anledning till erinran, skulle för sistnämnda kurser erfordras 10,400 kronor.
Då en anslagsreservation förelåge till innevarande budgetår på omkring
2,200 kronor, syntes anslaget för nästa budgetår kunna begränsas till i runt
tal 8,000 kronor, innebärande en minskning med 12,000 kronor.

Det av Kungl. Majit äskade anslaget är avsett till bestridande av kostnaderna
för tre fortsättningskurser, en i jordbruk med binäringar, en i handel
och en i kvinnlig slöjd, avsedda att utgöra ett komplement till de begynnelsekurser
i samma ämnen, vartill medel finnas anvisade för innevarande
budgetår. Nämnda begynnelsekurser torde under normala förhållanden
hava kommit till stånd under sommaren 1940. Emellertid har utskottet
under hand erfarit, att kurserna icke torde komma att av skolöverstyrelsen
då anordnas utan uppskjutas till en senare tidpunkt, som med hänsyn till
rådande förhållanden kan finnas lämplig. Det synes sålunda ovisst, när
ifrågavarande fortsättningskurser kunna anordnas. Under sådana förhållanden
finner utskottet icke oundgängligt, att anslag till sagda fortsättningskurser
anvisas redan för nästa budgetår. Därest berörda begynnelsekurser
skulle komma till stånd under loppet av nästa budgetår, torde
det, såvitt utskottet kan bedöma, vara tillfyllest om erforderliga medel till
fortsättningskurserna anvisas för det därpå följande budgetåret. Utskottet
finner sig med hänsyn härtill böra avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Utskottet.

68 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

160:o) Understöd till högre folkskolor. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 161) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

161:o) Folkhögskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 162, sid. 192—195), vilket innebär dels vidtagande i besparingssyfte
av vissa restriktiva åtgärder beträffande nu utgående understöd till folkhögskolor,
dels ock en av anslagsbelastningen betingad anslagshöjning med
15,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att till folkhögskola må tills vidare från och
med budgetåret 1940/41 utgå understöd till anordnande av
parallellundervisning i enlighet med de grunder departementschefen
i det föregående förordat;

b) till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 1,355,000 kronor.

162:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 163, sid. 195—199), får utskottet — under framhållande,
att utskottet icke funnit anledning till erinran mot den strängare
behovsprövning, som av departementschefen ifrågasatts och vilken ansetts
kunna medföra en anslagsminskning av 50,000 kronor — hemställa,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 600,000
kronor.

Abnormundervisningen.

163:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Läroanstalter för
blinda: Omkostnader. Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar. Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
164) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

164:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 165, sid. 200 och 201), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 5,800 kronor.

165:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, sid. 201—203), vilket innebär
en anslagshöjning med 9,500 kronor, betingad av att blindskoleleverna skulle
äga resa två gånger årligen under ferierna till hemorten eller annan lämplig
ort och åter i stället för nu endast en gång samt att rätten till reseersättning
skulle utsträckas att avse även båtresor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 15,500 kronor.

166:o) Fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare.

I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 167, sid. 203 och 204), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fria frakter för arbetsmaterialier till
blinda hantverkare för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag
av 3,000 kronor.

167:o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 168, sid. 204), vilket innebär en anslagshöjning med 200
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 700 kronor.

168:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 169, sid. 204 och 205), vilket innebär att anslaget uppföres
med samma belopp som -— frånsett en tillfällig höjning av engångsnatur
under innevarande budgetår — utgått för ändamålet sedan år 1921, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

169:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Dövstumskolorna: Omkostnader.
Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 170) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under
riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

170:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, sid.
205 och 206), vilket innebär en av anslagsbelastningen föranledd anslagshöjning
med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

171:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172, sid. 207),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.

172:o) Dövstumskolorna: Understöd åt blivande dövstumlärare.

Kungl. Maj:t har (punkt 173, sid. 207) föreslagit riksdagen att till Dövstumskolorna:
Understöd åt blivande dövstumlärare för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 2,400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3,000 kronor, varför
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 600 kronor. Ur
det för innevarande budgetår anvisade anslaget utgå stipendier å högst
500 kronor årligen åt elev vid dövstumlärarseminariet och provårselev.
Skolöverstyrelsen har hemställt om anslagets uppförande med oförändrat
belopp för nästa budgetår.

Departementschefen har framhållit, att enligt vad han inhämtat man för
nästa budgetår torde kunna räkna med sex dövstumlärarkandidater, nämligen
tre elever vid dövstumlärarseminariet och tre provårselever. Därest
understöden liksom för innevarande budgetår skulle utgå med 500 kronor
för elev, skulle medelsbehovet alltså bliva 3,000 kronor. En nedskärning
av anslaget syntes dock departementschefen böra under nuvarande förhållanden
vidtagas. Departementschefen förutsatte, att understöden för nästa
budgetår skulle utgå med högst 400 kronor för elev, och beräknade alltså
för nästa budgetår anslaget till (6 X 400 =) 2,400 kronor.

Utskottet har under hand inhämtat, att det för närvarande råder brist
på utbildade dövstumlärare. Med hänsyn härtill synes kunna ifrågasättas,
huruvida den av departementschefen förordade sänkningen av understöden
åt blivande dövstumlärare kan anses tillrådlig. Då utskottet emellertid
förutsätter, att understöden, därest så skulle visa sig erforderligt, ånyo
komma att höjas, har utskottet icke velat motsätta sig bifall till Kungl.
Maj:ts förslag. Utskottet får alltså hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Understöd åt blivande
dövstumlärare för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag
av 2,400 kronor.

173:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda dövstumlärare. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 174)
föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

174:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. 1

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, sid. 209), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma barn för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 16,000 kronor.

175:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, sid. 209), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i
avlöningsstaten för dövstumprästerna och dövstumkonsulenterna; b)

till Dövstumpräster och dövstumkonsidenter: Avlöningar
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 41,900
kronor.

176:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 177, sid. 210—212), vilket innebär
en anslagsminskning med 4,500 kronor, varav 3,300 kronor av tillfällig
natur och i övrigt belöpande å vissa smärre i besparingssyfte förordade
anslagsreduktioner, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 12,000 kronor.

177:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 178, sid. 212), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

178:o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 179, sid. 212), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för
dövas väl för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 8,000
kronor.

Y rke sundervisningen.

179:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 180) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

180:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 181, sid. 213—215), vilket innebär å ena sidan en höjning
med tillhopa 2,700 kronor av vissa utgiftsposter, föranledd av tillkomsten
av tekniska gymnasiet i Stockholm och lokalutvidgning vid tekniska
gymnasiet i Örebro, å andra sidan en minskning med 2,000 kronor
av anslagsmedlen till övriga expenser och höjning med 2,300 kronor av de
särskilda uppbördsmedlen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 102,900 kronor.

18l:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 182, sid. 215 och 216), vilket innebär dels
bortfallande av vissa för innevarande budgetår tillfälligt anvisade anslagsbelopp
av i runt tal 20,000 kronor, dels ock härutöver en anslagsminskning
i besparingssyfte med 6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av
42,500 kronor.

182:o) Tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 183, sid. 216 och 217), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 1,500 kronor, avseende resestipendier för vissa lärare,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 9,000 kronor.

183:o) Tekniska läroverk: Undervisning i färgeriteknik vid tekniska
gymnasiet i Norrköping. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 184, sid. 217 och 218), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Undervisning i
färgeriteknik vid tekniska gymnasiet i Norrköping för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 3,200 kronor.

184:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 185, sid. 218—220), vilket innebär en anslagsminskning i
besparingssyfte med 25,000 kronor och därutöver en sänkning med 4,200
kronor, motsvarande det belopp av innevarande budgetårs anslag, som icke
behövt tagas i anspråk, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 349,700 kronor.

185:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Marits förslag (punkt 186, sid. 220—223) får utskottet
— under framhållande, att utskottet icke funnit anledning till erinran mot
de av departementschefen förordade strängare bedömningsgrunderna för
tilldelande av understöd, vilka ansetts motivera en anslagsminskning med

200,000 kronor — hemställa/

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter för
yrkesundervisning för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 2,400,000 kronor.

186:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, sid. 223—227), vilket innebär en
anslagshöjning med 25,000 kronor, får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot vad departementschefen anfört beträffande dispositionen
och redovisning av skolornas inkomster genom försäljning av arbeten, hemställa,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss
arbetslös ungdom för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 1,050,000 kronor.

187:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, sid. 227—230), vilket innebär, att
ifrågavarande anslag, som i besparingssyfte föreslås sänkt med 80,000
kronor, av budgettekniska skäl skulle förändras från reservationsanslag till
förslagsanslag, varvid riksdagen dock skulle årligen bestämma det belopp,
intill vilket statsbidrag finge av Kungl. Majit för visst budgetår anvisas,
hemställer utskottet,

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret
1940/41 bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
med tillhopa 415,000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

415,000 kronor.

188:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 189, sid. 230—233), vilket innebär, att en eljest
på grund av belastningen erforderlig anslagshöjning med 200,000 kronor
skulle nedbringas till 30,000 kronor genom tillämpande av en strängare
behovsprövning, hemställer utskottet,

att riksdagen ina till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 730,000 kronor.

189:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 190, sid. 233 och 234), vilket
innebär en av väntad stegring av medelsåtgången föranledd anslagshöjning
med 100,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt elerser vid verkstadsskolor för
viss arbetslös ungdom för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 900,000 kronor.

190:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska
skolan i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 191, sid. 235—237)
föreslagit riksdagen att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 168,100 kronor, därav 36,402 kronor skola utgå under villkor,
att Stockholms stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande
av vad i det föregående anförts, bidrager med enahanda belopp, samt med
beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

I samband härmed har utskottet till behaudling förehaft en inom första
kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion (1:4), vari hemställts att
riksdagen må fastställa rektorns vid tekniska skolan i Stockholm avlöning
för år till 15,000 kronor och i samband därmed medgiva ändrade grunder
för statsbidragets fördelning samt bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de
tillämpningsföreskrifter, som kunna erfordras.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda motionsvis gjorda
yrkande hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande
— till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 5,900 kronor,
föranledd av den av 1938 års riksdag beslutade omorganisationen av ifrågavarande
skola. Departementschefen har erinrat, att förslag om fortsatt omorganisation
av skolan framlagts av 1936 års yrkesskolsakkunniga. Förslaget
torde, yttrar departementschefen, under normala förhållanden ha föranlett
framställning till 1940 års riksdag. Då emellertid ett fullföljande av
skolans omorganisation skulle medföra betydande merutgifter för statsverket,
borde med åtgärder i sådan riktning under nuvarande förhållanden tills
vidare anstå. Skolöverstyrelsen hade också vid uppgörande av anslagsberäkningarna
för nästa budgetår utgått från att någon ytterligare omorganisation
av skolan icke nu skulle genomföras.

I motionen 1:4 har — under erinran att föreståndarbefattningen vid
skolan nu hade karaktär av bisyssla — anförts bland annat, att det vore
av största vikt att skolan ställdes under ledning av en rektor, vars avlöning
vore så avpassad att han helt kunde ägna sig åt ifrågavarande tjänst.
Nämnda avlöning syntes böra fixeras till 15,000 kronor, varjämte till arvode
åt vikarie för rektor borde beräknas ett belopp av i runt tal 1,160 kronor.
Till rektors avlöning och vikariens arvode syntes — förutom de belopp,
vilka uppbures av föreståndaren — böra tagas i anspråk vissa andra i utgiftsstaten
nu upptagna medel (arvodena till avdelningsföreståndaren för
skolan för kvinnliga lärjungar och till sekreteraren m. m.). Genom ianspråktagande
av sagda medel skulle ett bifall till motionen icke medföra
några ökade kostnader för statsverket.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran.

Vidkommande motionen I: 4 anser utskottet de av motionären framförda
synpunkterna lämpligen böra komma under övervägande i samband med
frågan om fortsatt omorganisation av tekniska skolan i Stockholm.

Skulle emellertid denna omorganisation av ekonomiska skäl mera avsevärt
fördröjas, torde det ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolans
styrelse och skolöverstyrelsen för riksdagen framlägga förslag till de provisoriska
förändringar i organisationen, vilka kunna anses vara av behovet
påkallade. Utskottet kan alltså icke biträda det i motionen gjorda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Wagnssons ovannämnda motion (1:4),
till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 168,100 kronor, därav 36,402 kronor

Utskottet.

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skola utgå under villkor, att Stockholms stad för samma
tid för berörda ändamål, under iakttagande av vad i det
föregående anförts, bidrager med enahanda belopp, samt
med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska
fonden.

191:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maurts förslag (punkt 192,
sid. 238), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 25,400 kronor.

192:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid238—240),
vilket innebär en anslagshöjning med 1,100 kronor, i huvudsak
avsedd till förstärkning av anslagsmedlen till extra lärare och assistenter,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 28,800 kronor.

193:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till John
Lennings vävskola i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 194, sid. 241), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
sorn för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till John Lennings vävskola i Norrköping för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

194:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt
195, sid. 242—250) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,600,000 kronor, att i
huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen
i statsrådsprotokollet för den 4 januari 1940 angivits, utgå i enlighet med
de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Gustavson m. fl.
(I: 42) och den andra inom andra kammaren av herr H. Hermansson i
Kvistljungby m. fl. (II: 74), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att studie -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

cirkelbibliotek, som tidigare icke åtnjutit understöd av statsmedel, i fråga
örn möjlighet att erhålla statsanslag likställas med andra sådana bibliotek.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda i motionerna gjorda
yrkande, hänvisas till motionen I: 42.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 20,200 kronor.
Förslaget avser trots detta, att vissa beskärningar av det beräknade medelsbehovet
av departementschefen förutsatts, i syfte att undvika en än större
anslagshöjning. Skolöverstyrelsen hade ursprungligen ifrågasatt en anslagshöjning
med 122,200 kronor. Med anledning av att statskontoret i utlåtande
i ärendet uttalat önskvärdheten av en kraftig anslagsbeskärning, verkställde
överstyrelsen sedermera en undersökning av möjligheterna att ernå besparingar
å anslaget.

Departementschefen har för egen del inledningsvis förklarat, att överstyrelsens
utredning bestyrkte hans uppfattning, att en starkare beskärning av
förevarande anslag skulle medföra allvarliga olägenheter för folkbiblioteksorganisationen
och därmed även för det fria folkbildningsarbetet. Den kraftiga
utgiftsstegring till förevarande ändamål, som under de senaste åren ägt rum
och medfört betydande anslagsöverskridanden, gjorde dock en begränsning
av medelsanvisningen befogad. Det skulle icke vara skäligt att låta folkbiblioteksorganisationen
arbeta utan känning med de statsfinansiella svårigheter,
som tvingade till väsentliga beskärningar av anslag till bokinköp bland
annat för de större vetenskapliga biblioteken och reduktioner av de till statsinstitutioner
i allmänhet utgående anslagen till expensutgifter, inbindning
o. d. Det vore emellertid av betydelse att vid genomförandet av besparingsåtgärder
på detta område framgå med försiktighet.

Vad först beträffade anslagsposten till folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och
sjömansbibliotek, funne departementschefen sig sålunda kunna nu tillstyrka
en reduktion av de statsunderstöd, som eljest skolat utgå från posten, med
endast tio procent för år. Från reduktionen syntes dock i enlighet med överstyrelsens
förslag böra undantagas dels det s. k. tilläggsunderstödet II, dels
ock det till svenska sjömansbiblioteket utgående beloppet. I förhållande till
det av överstyrelsen för nästa budgetår beräknade medelsbehovet, 1,523,000
kronor, torde härigenom kunna vinnas en utgiftsbegränsning med omkring

140,000 kronor, räknat för kalenderår, vilket utgjorde bibliotekens verksamhetsår.
Därest reduktionen, vilket departementschefen tillstyrkte, trädde i
tillämpning från och med den 1 juli 1940, bleve utgiftsbegränsningen å
nästa budgetårs anslag, vilket belastades med understöd, avseende kalenderåret
1940, följaktligen hälften av sistnämnda belopp, eller omkring 70,000
kronor.

Departementschefen förutsatte vidare, att understöd skulle tilldelas bibliotek,
som icke tidigare erhållit understöd, endast om biblioteket befunnes
fylla ett påtagligt behov eller särskilda skäl eljest prövades föreligga. Sådan
prövning borde ankomma på Kungl. Majit. Något för dylikt ändamål särskilt
avsett belopp syntes icke böra anvisas.

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

I fråga om centralbiblioteken funne departementschefen sig nödsakad för
närvarande avstyrka vidare utvidgning av organisationen. Anslagsposten till
resekostnads- och traktamentsersättning ar vid biblioteksinspektion från landsoch
centralbibliotek borde temporärt minskas med 2,800 kronor till 5,000
kronor. Ehuru behovet av kvalificerad bibliotekspersonal fortfarande syntes
vara stort, torde ett tillfälligt indragande av anslagsposten till bibliotekskur
ser i rådande läge vara ofrånkomligt. Vad beträffade anslagsposten till
tidskrifter, kunde departementschefen icke tillstyrka anvisande av oförändrat
belopp utan föresloge en återgång till det tidigare under flera år utgående
understödsbeloppet av tillhopa 9,000 kronor, innebärande en anslagsminskning
med 3,000 kronor. I fråga örn anslagsposterna till vandringsbiblioteksförråd
vid stifts- och landsbibliotek, förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek
och tillägg till grundkatalog å respektive 6,000 kronor, 6,000 kronor
och 4,000 kronor ifrågasätter departementschefen icke någon ändring.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande det i motionerna I: 42 och II: 74 gjorda yrkandet får utskottet
erinra, att enligt vad departementschefen framhållit understöd kommer
att tilldelas bibliotek, som icke tidigare åtnjutit understöd, för så vitt
biblioteket befinnes fylla ett påtagligt behov eller särskilda skäl eljest prövas
föreligga. Att ett studiecirkelbibliotek icke förut erhållit understöd av statsmedel
skulle alltså icke utesluta det från att erhålla statsunderstöd, något
som motionärerna synas vilja göra gällande. Utskottet utgår ifrån, att vid
den prövning som kommer att äga rum med avseende å understöd till nya
bibliotek all tänkbar hänsyn kommer att tagas till angelägenheten av att
landsbygdens fria studieverksamhet understödes. Med vad utskottet sålunda
anfört torde ifrågavarande två motioner få anses besvarade.

Under åberopande av det sålunda anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,600,000
kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som av departementschefen i det föregående angivits,
utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit
må äga meddela;

b) att herr Gustavsons m. fl. och herr Hermanssons i
Kvistljungby m. fl. ovannämnda motioner (I: 42 och II: 74),
så vitt nu är i fråga, må anses besvarade med vad utskottet
i det föregående anfört.

195:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
196) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

196:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, sid. 256 och
257), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 10,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av
flyttande folJchögsJcoleJcurser för budgetåret 1940/41 anvisa ett
anslag av 60,000 kronor.

197:o) Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader. Bidrag till svenska landsbygdens
studieförbund för organisations- och administrationskostnader. Bidrag
till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisationsoch
administrationskostnader. Kungl. Majit bar (punkterna 198, 199
och 200, sid. 257—259) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1940/41 anvisa
dels såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader ett anslag av 30,000 kronor, dels såsom Bidrag
till svenska landsbygdens studieförbund för organisations- och administrationskostnader
ett anslag av 5,000 kronor, dels ock såsom Bidrag till tjänstemännens
bildningsverksamhet för organisations- och administrationskostnader
ett anslag av 3,000 kronor.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft

dels de två likalydande, under punkten 194 bär ovan omförmälda av herr
J. Gustavson m. fl. och II. Hermansson i Kvistljungby m. fl. väckta motionerna
L42 och 11:74, i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att bidragen
för administrations- och organisationskostnader till svenska landsbygdens
studieförbund och arbetarnas bildningsförbund fortfarande skola utgå med
samma belopp, vartill de i budgeten för 1939/40 upptagits, samt att under
omprövning tages om icke inom vederbörande huvudtitels ram av departementschefen
åsyftad besparing skulle kunna ernås genom sänkning av annat
anslag, i anslutning till vad i motionen anförts;

dels ock, en inom andra kammaren av herr A. Wallentheim, m. fl. väckt
motion (II: 76), vari hemställts att ifrågavarande anslag måtte utgå med
samma belopp som under innevarande budgetår, nämligen till arbetarnas
bildningsförbund med 35,000 kronor, till svenska landsbygdens studieförbund
med 7,000 kronor samt till tjänstemännens bildningsverksamhet med

4,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för i berörda motioner gjorda
yrkanden, hänvisas — i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande
— till motionerna 1:42 och 11:76.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 5,000 kronor
beträffande anslaget till arbetarnas bildningsförbund, med 2,000 kronor be -

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

träffande anslaget till svenska landsbygdens studieförbund och nied 1,000
kronor beträffande anslaget till tjänstemännens bildningsverksamhet.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att arbetarnas bildningsförbund (ABF)
hemställt örn en anslagshöjning till 50,000 kronor under åberopande att
förbundets utgifter för organisations- och administrationskostnader under
verksamhetsåret 1937/38 utgjort i runt tal 129,200 kronor, till vilka utgifter
från annat håll än staten tillskjutits omkring 91,700 kronor. Skolöverstyrelsen
har tillstyrkt en anslagshöjning med 7,500 kronor. Statskontoret har yttrat, bland
annat, att vissa skäl otvivelaktigt kunde anföras för en höjning av anslaget,
särskilt som — enligt vad ämbetsverket hade sig bekant — förbundet medverkade
vid upplysningsverksamhet av för samhället betydelsefull art. Med
beaktande av angelägenheten av att i nuvarande statsfinansiella läge begränsa
statsutgifterna ansåge sig ämbetsverket dock förhindrat att för närvarande
tillstyrka någon höjning av anslaget.

Departementschefen har förklarat, att han i nuvarande statsfinansiella läge
icke kunde tillstyrka någon höjning av detta anslag, utan ansåge sig böra förorda
en anslagssänkning, vilken dock med beaktande av vad av statskontoret
anförts rörande förbundets medverkan vid upplysningsverksamhet av
för samhället betydelsefull art borde begränsas till 5,000 kronor.

Svenska landsbygdens studieförbund (SLS) har hemställt om oförändrat
anslag. Departementschefen har, under åberopande av vad han anfört beträffande
anslaget till arbetarnas bildningsförbund, föreslagit en anslagsminskning
med 2,000 kronor.

Bildning srådet för tjänstemännens bildningsverksamhet har hemställt om en
höjning av anslaget till verksamheten med 1,000 kronor till 5,000 kronor,
vilken framställning emellertid avstyrkts av skolöverstyrelsen. Departementschefen
har yttrat, att det under nuvarande förhållanden icke syntes honom
möjligt att tillmötesgå framställningen om ökning av förevarande anslag.
Under erinran om vad beträffande de båda andra bildningsorganisationerna
anförts och föreslagits, förordade departementschefen en anslagssänkning
med 1,000 kronor. Det samarbete, som i enlighet med riksdagens önskan
kommit till stånd mellan sammanslutningen och de större bildningsorganisationerna,
syntes kunna ytterligare utvecklas och till fördel för tjänstemännens
bildningsverksamhet bringa även denna sammanslutning i åtnjutande
av nämnda organisationers med statligt och kommunalt understöd tillskapade
resurser.

I motionerna 1:42 och 11:74 har anförts bland annat:

Departementschefens förslag örn sänkning av anslagen till arbetarnas
bildningsförbund och svenska landsbygdens studieförbund vore djupt att
beklaga. De avsåge i och för sig så små belopp, att värdet för statsverket
av besparingarna bleve obetydligt. För de organisationer, som träffades av
nedskärningen, vore de emellertid synnerligen kännbara. Så skulle för SLS
en inskränkning och tillbakagång i stället för ett fullföljande av en lovande
utveckling bli resultatet av bidragets minskning,

Rent allmänt syntes rimliga skäl tala för försiktighet i fråga örn beskärningar
av anslagen till folkbildningsarbetet, som även förut varit relativt
små i förhållande till det arbete, som uträttas. I synnerhet syntes detta böra
beaktas i fråga örn studiearbetet på landsbygden med hänsyn till särskilda

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

svårigheter för studieverksamheten. De större avstånden lade hinder i vägen,
lämpliga lokaler saknades på många håll och svårigheter förelåge ofta att
erhålla tillgång till för studiearbetet lämpliga lärår- och ledarkrafter.

Därtill bomme, att kriget och krisen hade ställt folkbildningsorganisationerna
inför många nya uppgifter, som de dels själva åtagit sig och som
dels påfordrats från officiellt håll. Örn folkbildningsorganisationerna utöver
sina ordinarie arbetsuppgifter skulle kunna åtaga sig extra, av krisen betingade
uppgifter, vore det utan vidare klart, att den administrativa apparaten
komme att ansträngas utöver det vanliga. Den kunde sålunda inte få ställas
på nedskrivningsstat, då därav ett effektivt medarbete i den av krisen betingade
upplysningsverksamheten omöjliggöres. Just ur denna synpunkt
måste det betraktas som synnerligen omotiverat att föreslå inskränkning av
ABF:s och SLS:s administrationsanslag. Redan före upptagandet av de nya
arbetsuppgifterna hade båda organisationernas administrationsanslag visat
sig vara otillräckliga.

I statsverkspropositionen hade under åttonde huvudtiteln upptagits anslag,
som huru behjärtansvärda de än ur vissa synpunkter kunde vara, icke förefölle
att i föreliggande situation vara lika väl motiverade som de i motionen
berörda. Så syntes exempelvis bearbetning av visst material från filosofie
doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927-1934, vartill
begärts ett anslag av 40,000 kronor, icke kunna anses vara av så trängande
natur, att det icke med hänsyn till tidsläget skulle kunna med större skäl
något reduceras. Den av departementschefen avsedda besparingen syntes
därför kunna nås genom motsvarande minskning av andra anslag.

I motionen II: 76 har anförts bland annat:

De anslag, som under normala förhållanden hitintills utgått för folkbildningsarbetet,
hade inom bildningsorganisationerna betraktats såsom mycket
ringa och möjliggjort verksamhet endast i begränsad utsträckning i förhållande
till de mångskiftande önskemål och behov, som inom bildningsarbetets
organisationer förefunnits. Under krisförhållanden vore det fria folkbildningsarbetet
av minst lika stor betydelse för samhället som under normala
förhållanden. Det vöre ett samhälleligt intresse av första ordningen att vidmakthålla
i största möjliga utsträckning även under kristid det fria och
frivilliga bildningsarbetet. Många skäl talade för att detta bildningsarbete
snarare måste bedrivas i större omfattning än vanligt. Det vore då angeläget,
att de statsfinansiella besparingsåtgärderna icke drabbade folkbildningsarbetet
så hårt, att dess allmänna uppgifter avsevärt försvårades.

Men därtill komme, att kriget och krisen ställt folkbildningsorganisationerna
inför många nya uppgifter, som dels givit sig själva och dels påfordrats
från officiellt håll. Om folkbildningsorganisationerna utöver sina
ordinarie arbetsuppgifter skulle kunna åtaga sig nya av krisen betingade
uppgifter, vore det utan vidare klart, att den administrativa apparaten komme
att ansträngas utöver det vanliga. Ur denna synpunkt måste det betraktas
som mindre ändamålsenligt att föreslå nedskärning i administrationsbidragen
för arbetarnas bildningsförbund, svenska landsbygdens studieförbund och
tjänstemännens hildu inge verksamhet.

De av Kungl. Majit föreslagna anslagsminskningarna beträffande bidragen
till arbetarnas bildningsförbund och svenska landsbygdens studieförbund

Bihang till riksdagens protokoll Iddo. ti sami. Nr 8. 6

Utskottet.

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

torde kunna medföra, att avskedanden måste vidtagas till men för organisationernas
betydelsefulla verksamhet. Härtill kommer också, att den verksamhet,
som bedrives av nämnda två förbund, visar en alltjämt fortlöpande utvidgning,
något som särskilt skarpt framträder under rådande förhållanden,
då förbunden på sina program upptagit ett flertal spörsmål, berörande
för närvarande framträdande aktuella medborgerliga uppgifter. Med hänsyn
härtill finner utskottet det befogat, att de av Kungl. Majit föreslagna
bidragsbeloppen för nästa budgetår undergå någon förhöjning. I sådant
avseende får utskottet föreslå, att bidraget till arbetarnas bildningsförbund
fastställes till 32,000 kronor och bidraget till svenska landsbygdens studieförbund
till 6,000 kronor. Vidkommande bidraget till tjänstemännens bildningsverksamhet,
för vilket ändamål statsmedel första gången anvisades
av 1939 års riksdag, anser sig utskottet även här böra föreslå en ökning
av det av Kungl. Majit förordade understödsbeloppet, vilken ökning synes
utskottet kunna begränsas till 500 kronor. Såsom departementschefen uttalat
synes emellertid det samarbete, som kommit till stånd mellan den
sammanslutning, som företräder ifrågavarande verksamhet, och de större
bildningsorganisationerna kunna ytterligare utvecklas och därigenom bringa
även denna sammanslutning i åtnjutande av nämnda organisationers med
statliga och kommunala understöd tillskapade resurser.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förevarande
förslag och omförmälda av herr Gustavson m. fl.
och herr Hermansson i Kvistljungby m. fl. samt herr Wallentheim
m. fl. väckta motioner (1:42, lii 74 och lii 76) för
budgetåret 1940/41 anvisa

a) såsom Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations-
och administrationskostnader ett anslag av 32,000
kronor;

b) såsom Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund
för organisations- och administationskostnader ett anslag av

6,000 kronor;

c) såsom Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet
för organisations- och administrationskostnader ett anslag av
3,500 kronor.

198:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 201, sid.
259—262) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag, till undervisnings- och
upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 224,800 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Bergman m.jl.
(1:67) och den andra inom andra kammaren av herr A. Olsson i Gävle
m. fl. (II: 118), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att bidraget till
undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande,
nu 378,300 kronor och av Kungl. Majit föreslaget till 224,800 kronor,
bestämmes till 279,800 kronor för nästkommande budgetår.

Kungl. Majda förslag innebär en anslagsminskning med 153,500 kronor.
Till stöd härför har departementschefen anfört:

Under nuvarande förhållanden måste en icke oväsentlig beskärning av
förevarande anslag vidtagas. Departementschefen hade vid sin prövning
av frågan örn lämpliga och möjliga besparingsåtgärder sökt tillämpa de
principer, som varit för honom vägledande vid bedömandet av andra frågor
örn medelsanvisning för nästa budgetår till statliga och statsunderstödda
ändamål. Aven örn den verksamhet, som understöddes medelst förevarande
anslag, vore av betydelse ur social synpunkt, kunde den självfallet i en tid,
då statsutgifterna för kulturella och sociala ändamål måste nedbringas, icke
behandlas annorlunda än andra ur allmän synpunkt viktiga anslagsändamål.

Till en början ville departementschefen i överensstämmelse med den
ståndpunkt, som av honom intagits till frågor örn anslag till kursverksamhet,
ifrågasätta, huruvida icke anslagsmedlen till följande ändamål borde
helt indragas, nämligen till anordnande av instruktionskurser för lärare för
nykterhetsundervisningen (7,500 kronor) och till anordnande av en allmän
utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. m. (11,000
kronor).

Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
m. m. hade under innevarande budgetår anvisats ett belopp av 140,000 kronor.
Berörda anslagsmedel syntes böra minskas i ungefär samma proportion som
understöden åt lokala föreläsningsanstalter eller med omkring 80,000 kronor.

Anslagsposterna å 42,000 kronor till instruktörer för nykterhetsupplysning
och å 3,375 kronor till »främjande av nykterhet på andra än ovan anförda
sätt och motarbetande av dryckenskapens följder» borde utgå med i huvudsak
oförändrade belopp.

Till uppehållande av internationella byrån i Lausanne för alkoholismens bekämpande
utginge nu statsanslag med 3,500 kronor. Departementschefen
hade icke velat för sin del nu ifrågasätta indragning av bidraget.

Övriga i anslaget ingående poster, tillhopa 170,925 kronor, avsåge främjande
av ett antal olika nykterhetsorganisationers verksamhet. Beträffande
dessa organisationers ekonomiska ställning hänvisade departementschefen
till nedanstående sammanställning ävensom till handlingarna i ärendet.

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Organisation

Stats-

bidrag

kronor

Medlems-

avgifter

kronor

Övriga

inkomster

kronor

Anmärkningar

Centralförbundet för nykter-

hetsundervisning.......

30,575

4,277: 56

23,738: 26'')

Statsbidraget för bud-

De kristna samfundens nykter-hetsrörelse ...........

5,000

—

53,954: 49

getåret 1939/40 höjt
till 50,000 kronor i
samband med ut-

Svenska sällskapet för nykter-het och folkuppfostran . . .

3,425

—

11,598:25

vidgning av verk-samheten.

I. O. G. T.............

33,000

137,474: 58

47,353: 61

Sveriges blåbandsförening . . .

9,000

13,220:17

13,835:02

Statsbidraget för bud-

Nationaltemplarorden......

11,500

58,913

9,787:48

getåret 1939/40 höjt
till 10,000 kronor.

Nykterhetsorganisationen

7,419 * *)

Verdandi............

5,000

8,916: 75

Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbund.....

8,000

1,639: 26

415:12

Vita bandet............

6,000

3,926 *)

4,187:99*)

Sveriges lärares nykterhetsför-

3,687: 27

hund...............

8,500

3,360: 75

Svenska läkarnas nykterhets-

förening.............

3,000

60

680

Järnvägsmännens helnykter-

5,290:14*)

6,988:64*)

hetsförbund..........

5,000

Sveriges polismäns helnykter-

lil *)

339 *)

hetsförbund..........

1,000

Svenska tullpersonalens hel-

23: 20

nykterhetsförbund ......

500

124: 50

Motorförarnas helnykterhets-

förbund.............

19,000

42,300

3,500

148,500

279,613: 71

187,507:33

*) Förbundet har dessutom åtnjutit ett kommunalt bidrag å 500 kronor.

*) Uppgiften avser kalenderåret 1938.

Av uppgifterna franninge, anför departementschefen, att de till ifrågavarande
organisationer utgående statsbidragen i flera fall utgjorde en förhållandevis
ringa del av deras sammanlagda inkomster. Departementschefen
ansåge sig med hänsyn härtill och i betraktande av de väsentliga nedskärningarna
för nästa budgetår av anslag överhuvudtaget till statens egna
institutioner och till enskilda sammanslutningar berättigad att i rådande
läge räkna med en anslagsminskning beträffande nu ifrågavarande verksamhet
med i runt tal 55,000 kronor, d. v. s. med omkring en tredjedel av
de nu utgående anslagsmedlen. Påpekas kunde, att denna anslagsminskning
kunde i det närmaste helt kompenseras genom en höjning med endast omkring
10 procent av organisationernas inkomster av medlemsavgifter och
övriga inkomster.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

Med hänsyn till det anförda syntes förevarande anslag böra för nästa
budgetår minskas med (7,500 + 11,000 + 80,000 + 55,000=) 153,500 kronor
till 224,800 kronor.

Det borde ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av skolöverstyrelsen,
meddela föreskrifter rörande dispositionen av anslaget för nästa budgetår,
varvid syntes få förutsättas, att anslagsberäkningarna icke skulle i detalj
vara för Kungl. Majit bindande utan att Kungl. Majit, på sätt i vissa
andra likartade fall förutsatts, skulle äga fördela det till förfogande stående
beloppet så, att minsta möjliga olägenhet uppstode för de särskilda nykterhetsorganisationerna
och för verksamheten i allmänhet.

I motionerna I: 67 och II: 118 har anförts i huvudsak följande:

Under nu rådande förhållanden är det naturligt att man även beträffande
relativt obetydliga anslagsposter använder varje lämplig möjlighet till besparing,
även örn denna medför ett tillfälligt avbräck i en i och för sig
betydelsefull verksamhet. Men det är även viktigt, att man därvid framgår
med sådan varsamhet, att man icke bryter sönder institutioner och
organisationer, som utöva ur det allmännas synpunkt värdefulla funktioner.
Man bör givetvis också tillse, att besparingsåtgärder örn möjligt undvikas
på sådana punkter, där de skulle gå ut över för längre tid fast anställd
personal.

I förevarande fall torde detta emellertid icke hava skett beträffande särskilt
ett par betydelsefulla detaljer, nämligen med avseende å beskärningen
med 55,000 kronor å de statsbidrag, som för närvarande utgå till Centralförbundet
för nykterhetsundervisning (CFN), och till den studie- och ungdomsverksamhet,
som bedrives av nykterhetsorganisationerna.

Beträffande CFN måste det ihågkommas, att denna för den svenska nykterhetsrörelsen
centrala institution upprätthålles huvudsakligen med statsmedel
och att den därför står under statsmyndigheternas kontroll, vilket
även markeras av, att Kungl. Majit har egna representanter i såväl styrelse
som revision. Den har också genom Kungl. Majits och riksdagens beslut
år 1939 måst övertaga »Nykterhetssällskapens upplysningsbyrå», vilken i
över trettio år fungerat som självständig institution, likaledes huvudsakligen
med statens stöd. Redan vid detta på statsmyndigheternas eget initiativ
företagna överförande till CFN minskades tidigare utgående statsanslag,
vilket också skedde beträffande den verksamhet, som förut upprätthölls av
»Rikskommittén mot den olagliga alkoholhanteringen», när denna verksamhet
samtidigt överfördes till CFN. Det statsbidrag, som vid här omförmälda
centralisation fastställdes, var redan då i underkant.

Härtill kommer, att ett bifall till Kungl. Majits förslag i övriga delar
(indragning av vissa av CFN anordnade kurser samt beskärningen av föreläsningsanslaget
med kronor 80,000) automatiskt och indirekt medför en
anslagsminskning av ytterligare cirka 15,000 kronor genom reduceringen
av de administrationsbidrag, som i enlighet med statsmyndigheternas tidigare
beslut skola utgå till CFN å dess olika verksamhetsgrenar.

Slutligen bör erinras därom, att CFN icke — såsom i statsverkspropositionen
synes förutsättas — äger möjlighet att genom några egna åtgärder
skaffa sig ökade inkomster i form av medlemsavgifter. Och då institutionen
redan tidigare — i samband med centralisationens genomförande — av

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

ekonomiska skäl tvingats avskeda den tillfälligt anställda extra personalen
och företaga andra genomförbara åtgärder i besparingssyfte, skulle den
föreslagna ytterligare anslagsbeskärningen i viktiga avseenden lamslå institutionen
genom att praktiskt taget framtvinga ett nedläggande av båda
de till CFN nyss överförda, ovan angivna avdelningarna ävensom ett avskedande
jämväl av viss del av den fast anställda personalen.

Aven beträffande de berörda nykterlietsorganisationerna måste det framhållas,
att de genom beskärningen av föreläsningsanslaget indirekt drabbas
synnerligen hårt, enligt verkställd beräkning med ej mindre än cirka 68,000
kronor. Skulle nu även det till dessa organisationer utgående direkta statsbidraget
minskas med det i statsverkspropositionen angivna beloppet, kan
det befaras, att organisationernas verksamhet komme att på ett nedbrytande
sätt förlamas.

Möjligheten att genom ökade medlemsavgifter inom de skilda organisationerna
ersätta ett indraget statsanslag är i stort sett i tider som dessa
utesluten efter de ökningar som redan skett.

Redan ovan anförda fakta torde vara tillräckliga för att visa, att beskärningen
med kronor 55,000 å de till CFN och nykterlietsorganisationerna
direkt utgående statsbidragen icke torde kunna företagas utan att svårbotlig
skada sker.

Vi vilja slutligen fästa uppmärksamheten även på en annan ur det allmännas
synpunkt just nu betydelsefull omständighet, nämligen att såväl
CFN som de särskilda nykterhetsorganisationerna och ej minst studie- och
ungdomsavdelningarna redan i stor omfattning börjat organisera ett studium
av luftskyddsarbetet och att de jämväl inlett en omfattande kulturell och
social verksamhet å de militära förläggningarna. Härför har icke ens ifrågasatts
något särskilt ekonomiskt stöd från statens sida.

Att folknykterheten främjas är icke minst nu i denna allvarliga och påfrestande
tid en viktig statsangelägenhet. Folkets försvarskraft måste få
gagn därav och av de insatser, som nykterhetsrörelsen jämväl i övrigt gör.

Den av Kungl. Majit föreslagna beskärningen av statsbidraget till centralförbundet
för nykterhetsundervisning och övriga nykterhetsorganisationer
med sammanlagt 55,000 kronor har synts utskottet alltför kraftigt tilltagen.
En så pass väsentlig minskning av till förfogande stående medel för bestridande
av sagda organisationers administrations- och organisationskostnader
synes utskottet kunna medföra icke önskvärda svårigheter med avseende å
den av dem bedrivna verksamheten. Särskilt skulle centralförbundet, vilket
i förhållande till övriga nykterhetsorganisationer intager en särställning, genom
en alltför stor anslagsminskning kunna försättas i det läge, att förbundet
nödgades i väsentlig mån inskränka sin nuvarande organisation, vilket med
hänsyn till dess betydelsefulla uppgifter vore allvarligt att beklaga.

Utskottet anser sig därför böra förorda en förhöjning av de av Kungl.
Majit för ovannämnda ändamål avsedda medlen med ett belopp av 15,000
kronor. Med anledning härav och då Kungl. Majits förslag i övrigt icke
givit utskottet anledning till erinran bör anslaget för nästa budgetår alltså
uppföras med (224,800+15,000=) 239,800 kronor. I anslutning till vad
departementschefen anfört vill utskottet understryka, att de för nästa bud -

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

getår verkställda anslagsberäkningarna icke skola i detalj vara för Kungl.
Majit bindande utan att Kungl. Majit skall äga under iakttagande jämväl
av vad utskottet här ovan anfört fördela det till förfogande stående beloppet
så, att minsta möjliga olägenhet uppstår för de särskilda nykterhetsorganisationerna
och för verksamheten i allmänhet.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag
och ovannämnda av herr Bergman m. fl. och herr Olsson
Gävle m. fl. väckta motioner (I: 67 och lii 118) såsom
Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 239,800 kronor.

199:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 202, sid. 262 och 263), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 13,000
kronor.

200:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 203, sid. 263), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 2,000
kronor.

201 :o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 204, sid. 263 och 264), vilket innebär
en anslagsminskning i besparingssyfte med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens studielån: Nämnden för statens
studielån för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 6,500
kronor.

202:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån. I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 205,
sid. 264), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till postverket
för dess bestyr med statens studielån för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,200 kronor.

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 206, sid. 264 och
265), vilket innebär en minskning i besparingssyfte av omkostnadsanslaget
med 1,000 kronor men för övrigt samma medelsanvisning som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) vidtaga av departementschefen angivna ändringar i avlöningsstaten
för statens biografbyrå;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1940/
41 anvisa ett förslagsanslag av 60,800 kronor;

c) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

204:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, sid. 266—269), som innebär å ena sidan
en anslagsminskning med 3,000 kronor, avseende personligt lönetillägg åt
institutets föreståndare, vilket på i statsrådsprotokollet angivna skäl icke
längre erfordras, å andra sidan av beslutad utökning av utbildningstiden å
sjukgymnastlinjen en betingad anslagshöjning med 3,200 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis..................kronor 74,800

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis...................... » 7,700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp.......kronor 69,850

b. Vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis ... » 800 » 70,650

4. Avlöning till övrig icke-ordinarie per -

sonal ......................... » 3,950

5. Rörligt tillägg, förslagsvis. . ........ »_7,800

Summa förslagsanslag kronor 164,900;
b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 164,900 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

205:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, sid. 269), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 4,000 kronor.

206:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, sid. 270), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 2,100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
höcker m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 5,300 kronor.

. 207:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska
centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 210, sid. 270), vilket innebär
en minskning i besparingssyfte av sistnämnda anslag med 1,000 kronor
men för övrigt samma medelsanvisning som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag
av 3,000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning
i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 4,500 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

208:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
Kungl. Majit bar (punkt 211, sid. 271) föreslagit riksdagen, att
till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 160,000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 30,000 kronor.
Departementschefen har erinrat, att ur anslaget bland annat understödjas
tio medicinska tidskrifter med sammanlagt 16,400 kronor. Det borde enligt
departementschefens mening övervägas, huruvida icke på detta område
kunde ernås en rationalisering, ledande till en avsevärd begränsning av det
till dessa tidskrifter utgående statsbidraget. Då under nuvarande förhållanden
staten även i övrigt måste begränsa sin ifrågavarande understöd sverksamhet,
förordade departementschefen, att anslaget för nästa budgetår minskades
med 30,000 kronor.

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Utskottet anser förevarande anslag kunna utan större olägenhet nedsättas
med ytterligare 5,000 kronor utöver den anslagsminskning Kungl. Maj:t
föreslagit. Anslaget bör vid sådant förhållande för nästa budgetår uppföras
med ett belopp av 155,000 kronor. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 155,000 kronor.

209:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, sid. 271 och
272), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 14,000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 16,000 kronor.

210:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande
av Nusvensk ordbok. Kungl. Maj:t bar (punkt 213, sid. 272—
275) föreslagit riksdagen att till Understöd åt professorn K. O. Ostergren
för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 12,000 kronor.

Alltsedan år 1920 har anslag av statsmedel utgått till docenten vid Uppsala
universitet, numera professorn Olof Ostergren för fullföljande och avslutande
av hans arbete »Nusvensk ordbok». Det för ändamålet anvisade
beloppet har sedan budgetåret 1930/31 utgjort 12,000 kronor, varav 8,000
kronor utgått såsom understöd åt Östergren och 4,000 kronor till teknisk
hjälp vid ordbokens utgivning m. m.

Departementschefen har erinrat om att med anledning av ett utav 1929
års riksdag gjort uttalande för 1930 års riksdag framlades plan för arbetets
bedrivande, enligt vilken — om intet oförutsett inträffade samt under iakttagande
av vissa tidsbesparande metoder — arbetet skulle kunna slutföras
inom en tid av tio år, räknat från och med den 1 juli 1930, eller sålunda
före den 1 juli 1940. Sedan 1934 års riksdag begärt utredning rörande
möjligheterna att inom nämnda tid slutföra arbetet, anförde Östergren i en
uti 1935 års åttonde huvudtitel återgiven redogörelse, att beräkningarna
visat sig i stort sett bestå provet och att utsikterna att på avsedd tid fullfölja
arbetet vore lika gynnsamma som år 1930. Gissningsvis hade i den
nu förebragta utredningen antagits, att verket komme att kräva ytterligare
sex års arbete.

Även om all möjlig hänsyn toges, fortsätter departementschefen, till
svårigheterna att verkställa hållbara beräkningar av denna art och de särskilda
omständigheter, som enligt den föreliggande utredningen medverkat

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

till att kullkasta beräkningarna, måste departementschefen finna det beklagligt,
att beräkningarna visat sig så föga hållbara. Det borde erinras, att
verket hittills för staten medfört kostnader med icke mindre än 179,000
kronor och att verket i färdigt skick — därest de nu gissningsvis gjorda
beräkningarna holle streck och oförändrade anslag anvisades för den återstående
tiden — komme att representera en statsutgift å tillhopa 251,000
kronor, d. v. s. över 31,000 kronor för vart och ett av de beräknade åtta
banden. Det vore högst sannolikt, att anslag till ändamålet icke skulle ha
beviljats, om man vid tidpunkten för principbeslutets fattande ägt visshet
om att verket skulle draga kostnader av denna storlek i stället för det belopp
å 56,000 kronor, varmed då kalkylerades.

Vad nu yttrats finge emellertid icke skymma blicken för verkets egenart
och ur vetenskaplig och praktisk synpunkt betydande värde. Ordboken ville,
såsom framhållits i en år 1928 ingiven framställning om fortsatt anslag för
ändamålet, giva en vetenskapligt noggrann, såvitt möjligt mångsidig och
rikhaltig, fyllig och levande bild av det nutida språket, men ville också
vara en handledning och rådgivare för den stora allmänheten. Östergren
hade lyckats förverkliga dessa grundsatser, och arbetet torde utgöra ett av
de mest värdefulla bidragen till det svenska språkets systematiska utforskande,
som på senare tid framkommit.

Sådant läget nu vore, stöde valet mellan att antingen indraga statsbidraget
och därigenom äventyra arbetets slutförande och förminska nyttan av
de betydande statsunderstöd, som redan kommit ändamålet till del, eller även
i fortsättningen anvisa årliga bidrag med risk för att arbetet icke kunde slutföras
ens inom den tid, som nu approximativt uppgivits. När departementschefen
för sin del valde det senare alternativet, skedde det under den
förutsättningen, att bidrag icke anvisades för längre tid än till och med
budgetåret 1945/46.

Utskottet tillstyrker beviljande av det av Kungl. Majit för nästa budgetår
äskade anslaget. Med anledning av vad departementschefen anfört rörande
tidpunkten för omförm alda arbetes slutförande vill utskottet uttala, att även
om det torde vara omöjligt att nu fixera en bestämd tidpunkt i berörda
avseende, utskottet delar departementschefens förväntan, att anslag till ordbokens
utgivande icke skall behöva beviljas för längre tid än till och med
budgetåret 1945/46.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.

F 21 l:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, sid. 275), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för'' innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 3,000
kronor.

Utskottet.

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

212:o) Bidrag till föreningen Pietää. I enlighet med Kungl. Marits
förslag (punkt 215, sid. 275 och 276), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

213:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med
Kungl. Majda förslag (punkt 216, sid. 276), vilket innebär en anslagsminskning
i besparingssyfte med 1,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,000
kronor.

214:o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker
och naturskyddsärenden. Kungl. Maj:t har (punkt 217, sid. 277)
föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning
av nationalparker och naturskyddsärenden för budgetåret 1940/41
anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till detta ändamål,

12.000 kronor, disponeras 3,000 kronor till vården av nationalparker samt

9.000 kronor till vetenskapsakademiens förvaltning av naturskyddsärenden
m. m. Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda en anslagsminskning med

1.000 kronor; enligt vad departementschefen uttalat, borde minskningen
väsentligen drabba de till akademiens förvaltningskostnader avsedda medlen.

Utskottet. Med hänsyn till arten av de utgifter, som skola bestridas från de för
förvaltning av naturskyddsärenden m. m. avsedda medlen — bland annat
resekostnader och vissa arvoden — synes en något större anslagsbeskärning
än den av Kungl. Maj:t föreslagna i nu rådande statsfinansiella läge böra
för nästa budgetår vidtagas. Utskottet vill i sådant hänseende föreslå en
anslagsminskning med 1,000 kronor utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna
sänkningen med samma belopp. Anslaget bör alltså för nästa budgetår
uppföras med 10,000 kronor. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien
för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

215:o) Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn
Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34.

Kungl. Majit har (punkt 218, sid. 277 och 278) föreslagit riksdagen att
såsom Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn Sven
Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

Till detta ändamål har för vart och ett av budgetåren 1936/40 anvisats
ett reservationsanslag av 50,000 kronor. Av riksdagens skrivelse nr
326/1936 framgår, att riksdagen ansett, att staten bör bidraga med ungefär
hälften av de till 600,000 kronor beräknade kostnaderna för ifrågavarande
arbeten samt att det beräknade totalbeloppet av statsmedel, 300,000 kronor,
bör fördelas på sex år. Vetenskapsakademien har tillstyrkt en av Hedin
gjord framställning örn oförändrat anslag till detta ändamål. Sedermera
har akademien bereus tillfälle inkomma med utredning rörande möjligheterna
att nedbringa detta anslag för budgetåren 1939/41. Av akademiens
i anledning härav avlåtna skrivelse framgår, att en reduktion av anslaget
för budgetåret 1939/40 med 8,000 kronor vore möjlig under förutsättning,
att nödiga utgifter till motsvarande belopp kunde skjutas över till budgetåret
1940/41. Örn nöden krävde en reduktion jämväl för sistnämnda budgetår,
ville akademien framhålla, att en reduktion med mer än 4,000 kronor
skulle äventyra för mycket.

Departementschefen har erinrat, att enligt den till 1939 års riksdag avlåtna
propositionen nr 79 förutsatts, att av statsfinansiella skäl av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget ett belopp av 10,000 kronor icke skulle
under nämnda budgetår tagas i anspråk. För nästa budgetår borde anvisas
enahanda belopp som under budgetåret 1939/40 stöde till förfogande, eller

40,000 kronor.

Utskottet har övervägt möjligheterna att för nästa budgetår vidtaga en
större anslagsbeskärning än den av Kungl. Maj:t föreslagna. Enligt vad
utskottet under hand inhämtat, har vetenskapsakademien avsett att av det
av Kungl. Majit äskade anslaget disponera ett belopp av omkring 4,000
kronor till tryckning av vissa färdigställda manuskript; återstående 36,000
kronor vore avsedda för utgifter av organisatorisk art och för redan kontrakterad
tryckning. En begränsning av anslaget för nästa budgetår till
sistnämnda belopp synes alltså kunna ske utan risk för att någon av de
nu med ifrågavarande bearbetning sysselsatta vetenskapsmännen nödgas
avbryta sitt arbete. Vid sådant förhållande och då utskottet med hänsyn
till rådande läge finner det naturligt, att det av statsmakterna för ifrågavarande
ändamål i utsikt ställda bidraget utskiftas på ett större antal budgetår
än tidigare beräknats, finner sig utskottet böra förorda en sänkning av det
av Kungl. Majit för ifrågavarande ändamål äskade beloppet med 4,000
kronor eller alltså till 36,000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst
material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det
inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 36,000 kronor.

Utskottet.

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Diverse.

216:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 219) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till
förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

217:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, sid. 279 och 280), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 2,500 kronor.

218:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 221, sid. 280), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

219:o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, sid. 280 och 281), vilket
innebär en anslagshöjning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska
kommissionen för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 2,100 kronor.

220:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 223, sid.
281), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 1,200 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 7,300 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

221:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. Kungl. Majit har
(punkt 224, sid. 282 och 283) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till
svenska institutet i Rom m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag
av 43,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Till institutet utgick under åren 1929/38 statsunderstöd huvudsakligen
av lotterimedel. Från och med budgetåret 1938/39 har bidraget uppförts
såsom anslag å åttonde huvudtiteln, för innevarande budgetår bestämt till

55.000 kronor.

Statskontoret har yttrat: Till föreståndarens avlöning hade för innevarande
budgetår anvisats 13,125 kronor, därav 9,000 kronor i lön och 4,125 kronor
i ortstillägg. Då institutets föreståndare docenten E. Gjerstad numera utnämnts
till professor och sålunda ny innehavare av befattningen komme
att förordnas, syntes en omreglering av de föreståndaren tillkommande
avlöningsförmånerna lämpligen kunna omedelbart vidtagas. Därest i samband
med inflyttningen i institutets nybyggnad åt föreståndaren komme att
upplåtas fri bostad jämte fritt bränsle, lyse och vatten, måste statskontoret
ifrågasätta, om ortstillägg längre borde utgå.

Då under nu rådande förhållanden medel enligt statskontorets mening icke
borde ställas till förfogande för studieresa till Grekland, syntes den under
omkostnader upptagna posten å 2,100 kronor till reseersättningar böra bestämmas
till 500 kronor. Delposten å 3,200 kronor till expenser (bränsle,
lyse m. m.) torde böra höjas till förslagsvis 5,000 kronor. Det under anslagsposten
å 9,500 kronor till övriga utgifter anvisade bidraget å 4,000 kronor
till biblioteket syntes kunna reduceras till hälften och nämnda anslagspost,
med beaktande av att hyresbidraget å 3,000 kronor bortfölle, sålunda bestämmas
till 4,500 kronor. Enligt statskontorets mening borde av statsfinansiella
skäl stipendieanslaget (24,075 kronor) i sin helhet besparas. Om
vidare till Kungl. Maj:ts förfogande ställdes ett belopp av 500 kronor (nu

3.000 kronor), torde anslaget kunna bestämmas till (9,000 + 500 + 5,000+
+ 4,500 + 500=) 19,500 kronor, alternativt 21,500 kronor, om ortstillägg
befunnes böra utgå.

Departementschefen har — under erinran, att enligt vad i propositionen
nr 79 till 1939 års urtima riksdag förutsatts av innevarande budgetårs anslag
ett belopp av inalles 7,000 kronor skulle inbesparas — anfört, att en ytterligare
anslagsbeskärning syntes för nästa budgetår böra av statsfinansiella
skäl vidtagas. Det torde dock icke vara välbetänkt att i sådant syfte ifrågasätta
åtgärder, som kunde omöjliggöra eller avsevärt försvåra institutets fortsatta
verksamhet. Av denna anledning kunde departementschefen icke biträda
statskontorets förslag örn indragande av hela det för stipendier avsedda anslagsbeloppet.
En beskärning av de nu utgående stipendiebeloppen och
indragning av vissa av dessa belopp torde emellertid vara möjlig. Departementschefen
förutsatte att härutöver sådana besparingar i övrigt kunde vidtagas,
att utgifterna kunde hållas inom ramen av ett statsbidrag av 43,000
kronor, innebärande en anslagsminskning med 12,000 kronor.

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har statskontoret ifrågasatt
att anslaget för nästa budgetår skulle bestämmas till 19,500 kronor, alternativt
21,500 kronor. Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda
ett så radikalt förslag utan förordat, att anslaget skulle nedskäras
från 55,000 kronor med 12,000 kronor till 43,000 kronor. Utskottet delar
departementschefens uppfattning örn att det icke torde vara välbetänkt att
nu vidtaga åtgärder, som kunna omöjliggöra eller avsevärt försvåra insti
tutets fortsatta verksamhet. Detta torde dock enligt utskottets mening icke
bliva fallet örn anslaget undergår någon ytterligare reduktion utöver vad
Kungl. Majit föreslagit. I nuvarande statsfinansiella läge anser utskottet
det befogat att föreslå en sänkning av anslaget till 40,000 kronor, vilket
belopp avsevärt överstiger statskontorets beräkningar och i huvudsak ansluter
sig till Kungl. Majits förslag. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit
att i sinom tid fastställa stat för institutet, varvid bör närmare övervägas i
vad mån de särskilda i institutets stat uppförda posterna böra nedbringas,
i samband varmed även torde böra prövas om ortstillägg i fortsättningen
bör tillkomma institutets föreståndare.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Sidrag till svenska institutet i
Bom m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av

40,000 kronor.

222:o) Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 225, sid. 283), vilket innebär en
anslagsminskning i besparingssyfte med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till skandinaviska konstnärsföreningen
i Bom för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag
av 500 kronor.

223:o) Bidrag till Institut d’études scandinaves vid Paris universitet.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 226, sid. 283 och 284),
vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 600 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Institut d’études scandinaves
vid Paris universitet för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 1,400 kronor.

224:o) Uppehållande vid universitetet i Tartu av en professur i
svenska språket och litteraturen. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 227, sid. 284), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för Uppehållande vid universitetet i Tartu
av en professur i svenska språket och litteraturen för budgetåret
1940/41 anvisa ett anslag av 8,500 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

225:o) Understöd åt svenska läroverket i Hapsal. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 228, sid. 284), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd åt svenska läroverket i
Hapsal för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 12,000
kronor.

226:o) Understöd åt svenska folkhögskolan i Estland. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, sid. 284 och 285), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska folkhögskolan
i Estland för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 7,000
kronor.

227:o) Befrämjande av internationellt-kulturellt samarbete genom
studentutbyte. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, sid. 285),
vilket innebär en anslagsminskning med 14,000 kronor huvudsakligen betingad
av de nuvarande internationella förhållandena, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av internationellt-kulturellt
samarbete genom studentutbyte för budgetåret 1940/41
anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

228:o) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt
samarbete. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, sid. 285
och 286), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska kommittén för
nordiskt-akademiskt samarbete för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 5,000 kronor.

229:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, sid. 286 och 287), vilket innebären
anslagsminskning i besparingssyfte med 110,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.

230:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233,
sid. 287), vilket innebär en anslagsminskning i besparingssyfte med 30,000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 120,000 kronor, dock att i
anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande
av huvudtitelns slutsumma.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 8.

7

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

231 :o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234,
sid. 287 och 288), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Provisorisk avlöningsförstärkning åt
vissa befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

232:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl.
anstalter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 235 och 236) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

233:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (puukt 237, sid. 288), vilket innebär
en anslagsminskning med 20,000 kronor till följd av den minskade belastningen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 280,000 kronor.

234:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, sid. 289
och 290), vilket innebär anvisande av ett särskilt anslag till förevarande
ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda
kommunala läroanstalter för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor.

235:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 239, sid. 290 och 291), vilket innebär en anslagsminskning
med 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Stockholm den 8 mars 1940.

På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Johansson i
Fredrikslund, Oscar Olsson, Nilsson i Landeryd, Pauli, Andrén, Ström i Lidköping, Heiding,
Lindström, Larsson i Varberg, Boman och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Eriksson i Stockholm, Danielsson, Persson i
Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge, Holmdahl, Andersson i Södergård,
Mårtensson, Wallentheim och Viklund;
dock att

vid behandlingen av punkterna 138:o)—197:o) och 210:o)—235:o) i stället för herr Bergman
deltagit herr Andersson i Fältenborg.

Reservationer:

vid punkt 30:o) (Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund) av herr
Nilsson i Malmö;

vid punkt 63:o) (Teaterrådet) av herrar Nilsson i Landeryd, Bergman,
Danielsson och Närlinge, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort
erhålla följande lydelse:

»Teaterrådet, vars nödvändighet redan från början varit omstridd, synes
i varje fall under nuvarande extraordinära förhållanden och vanskliga statsekonomiska
läge utan större olägenhet kunna undvaras. Enligt vad utskottet
inhämtat har teaterrådet under sistförflutna år haft fem sammanträden,
och ärendena synas närmast hava gällt frågor rörande ansökningar
om anslag ur lotterimedel, ärenden som torde kunna på tillfredsställande
sätt beredas utan någon statsfinanserna belastande apparat.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förslag angående
anvisande för budgetåret 1940/41 av ett anslag å 7,000
kronor till Teaterrådet»;

vid punkt 198:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Oscar Olsson, Ström i Lidköping,
Bergman, Eriksson i Stockholm, Danielsson och Andersson i Södergård,
vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort i nedan angivna delar
hava följande lydelse:

»Utskottet anser---(= utskottet) — — — 25,000 kronor. Med anledning
---(= utskottet)--— uppföras med (224,800 + 25,000=)

249,800 kronor. I anslutning----(= utskottet)---skall äga fördela
det, (= utskottet)---i allmänhet. Ilävid torde dock böra iakttagas,

att de av utskottet ovan angivna synpunkterna bliva beaktade och att de

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

organisationer, som åtnjuta bidrag för studie- och ungdomsverksamhet, lämpligen
icke böra få dessa bidrag nedskurna med större belopp än förslagsvis
tio procent.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och ovannämnda av herr Bergman m. fl. och herr Olsson
i Gävle m. fl. väckta motioner (1:67 och 11:118) såsom
Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 249,800 kronor»;

vid punkt 208:o) (Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker) av herrar Nilsson i Landeryd, Pauli, Andrén, Holmdahl och
Wallentheim, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts
förslag;

vid punkt 215:o) (Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie
doktorn Sven Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34) av herrar
Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Landeryd, Andersson i Fältenborg, Pauli,
Andrén, Holmdahl och Wallentheim, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

»Utskottet har---(= utskottet)---sitt arbete. Då emellertid

Kungl. Maj:ts förslag i och för sig innebär en kraftig an slagsreduktion och
då, enligt vad utskottet erfarit, de för tryckning färdigställda arbetena delvis
anses vara av stor betydelse för den fortsatta bearbetningen, har utskottet,
som för övrigt utgår ifrån, att en medelsbegränsning nu endast
innebär ett uppskov med anvisande av det för ändamålet av statsmakterna
i utsikt ställda bidraget, icke velat ifrågasätta en längre gående anslagsminskning
än den av Kungl. Maj:t föreslagna.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till bearbetning av visst
material från filosofie doktorn Sven Hedins expeditioner i det
inre Asien åren 1927—34 för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 40,000 kronor».

Stockholm 1940, Ivar Hjeggströms Boktryckeri A. B.

400649