8
Statsutskottets utlåtande Nr 65.
Nr 65.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1940 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
befrielse för stenarbetaren Karl Edvin Karlsson
från skyldighet att till kronan utgiva viss ersättning.
(3:e avd.)
I propositionen nr 67 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden den 16 februari 1940, föreslagit
riksdagen medgiva, att stenarbetaren Karl Edvin Karlsson i Lysekil
måtte befrias från honom i anledning av skada å automobil åvilande skyldighet
att ersätta kronan ett belopp av 449 kronor 35 öre.
Genom brev den 10 december 1937 medgav Kungl. Majit, att till utförande
såsom statligt beredskapsarbete genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg av omläggning av vägen Dingle—Gravarne mellan Brygge
och Evjå i Sunnervikens och Bullarens vägdistrikt i Göteborgs och Bohus
län finge utgå statsbidrag med högst 85 procent av den beräknade kostnaden.
Under sprängningsarbete, som den 15 mars 1939 ägt rum vid omförmälda
vägföretag, blev på grund av Karlssons vållande en Borås tapetfabriks
aktiebolag tillhörig automobil, vilken framförts å vägen, skadad av ett
sprängskott. I anledning av sprängningen dömdes Karlsson av Sunnervikens
häradsrätt den 2 maj 1939 jämlikt förordningen den 18 maj 1928
angående explosiva varor att för vårdslöshet vid handhavandet av dylik vara
böta 8 dagsböter å 3 kronor. Av de till vägföretagets förfogande ställda
medlen utbetalades såsom ersättning till vederbörande rättsägare 528 kronor
65 öre för de å automobilen uppkomna skadorna.
Med skrivelse den 18 augusti 1939 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
överlämnat en av Karlsson gjord ansökan, att Kungl. Majit måtte befria
honom från skyldighet att erlägga dels nyssnämnda ersättningsbelopp av
528 kronor 65 öre, dels ock den ytterligare ersättning, som han i anledning
av ifrågavarande försummelse kunde bliva skyldig att gälda.
I sin ansökan har Karlsson bland annat anfört, att han icke bestrede,
att han vore ersättningsskyldig, men att det för honom skulle vara förenat
med stora svårigheter att utbetala ersättning. Visserligen ägde han en
fastighet, som efter frånräknande av den skuld, vilken belastade fastigheten,
hade ett värde av 5,000 kronor, men å andra sidan måste han, som vore
62 år och vilkens hustru vore 66 år och sjuklig, snart räkna med en på
Statsutskottets utlåtande Nr 65. 9
grund av ålder nedsatt arbetsförmåga, och sökandens årliga inkomst hade
under den senaste tiden allenast uppgått till 1,900 ä 2,000 kronor.
I ärendet har statskontoret avgivit infordrat yttrande.
Departementschefen har för egen del anfört:
Enligt vad jag inhämtat har något ytterligare ersättningsanspråk i anledning
av den skada, som tillfogats ifrågavarande automobil, icke blivit framställt.
Man torde därför hava anledning antaga, att ytterligare krav på ersättning
till följd av skadan icke kommer att göras gällande. Det ersättningsbelopp,
varom här är fråga, torde alltså kunna beräknas utgöra 528
kronor 65 öre. Med hänsyn till föreliggande omständigheter svnes det
skäligt, att sökanden befrias från skyldigheten att gälda förevarande ersättningsbelopp.
Ersättningen torde, på sätt statskontoret förordat, böra till
85 procent gäldas av statsverket och till återstående del av vederbörande
vägdistrikt. Enligt vad jag förvissat mig örn, har också vägdistriktet förklarat
sig villigt att erlägga 15 procent av förevarande skadeståndsbelopp,
under förutsättning att återstoden av beloppet gäldas av statsverket. Den
fordran, som bör efterskänkas av statsverket, lärer därför böra beräknas till
85 procent av 528 kronor 65 öre eller alltså till 449 kronor 35 öre. Såsom
statskontoret påpekat, förutsätter ett efterskänkande av berörda fordran riksdagens
medverkan.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att stenarbetaren Karl Edvin
Karlsson i Lysekil befrias från skyldighet att ersätta kronan
ett belopp av 449 kronor 35 öre i anledning av den i propositionen
omförmälda skadan.
Stockholm den 12 mars 1940.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Närvarande: se under utlåtandet nr 64.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 62—66.
680 40 2
Utskottet.