6
Statsutskottets utlåtande Nr 64.
Utskottet.
Nr 64.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1940 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om ökat utrymme
at undervisningen i de nordiska grannländernas
språk inom det svenska skolväsendet.
(2:a avd.)
1 j*0111 första kammaren av herr E. G. C. Brandt m. fl. väckt motion
(. kar hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala
sig för en utredning rörande möjligheterna att bereda ökat utrymme åt undervisningen
i de nordiska grannländernas språk inom vårt skolväsen.
. stod for det 1 motionen gjorda yrkandet har anförts bland annat följande:
k*.
?* område av kulturlivet, där statsmakterna borde kunna giva
en särskild handräckning åt strävandena för ett bättre språkligt samförstånd
melian de nordiska folken, och detta område är den högre skolan Studiet
av främmande språk försummas nu för tiden alls inte i våra läroverk. Mot
den ganska grundliga utbildningen i de stora kulturspråken svarar emellertid
inte ett lika stort intresse för våra nordiska grannars och franders språk för
danskan, norskan, isländskan och finskan. Medan i Danmarks skolor svenska
språket ar ett särskilt läroämne, som studeras från näst sista realskoleklassen
iram till studentexamen, inskränker sig i regel studiet av danska och norska
i de svenska läroverken till någon veckotimme under ett par gymnasieterminer
och till enstaka besök av infödda assistenter.
Danska och norska borde inträda åtminstone som frivilliga läroämnen
redan i realskolan. Inte heller torde det vara alldeles omöjligt att ordna en
liknamde undervisning i högsta klassen vid vissa folkskolor. Skolradions
danska och norska lektioner med deras demonstration av ett riktigt uttal
skulle genom dylik regelmässig undervisning få dubbelt värde.
I Norge existerar sedan ett par år tillbaka en gymnasielinje med »oldnorsk»
(d. v. s. fornisländska) såsom ett huvudämne. Även i Danmark har länge
»oldnordisk» ingått i modersmålets lärostoff. Örn det går såsom många _
kanske de flesta svenska gymnasielärare hoppas, att den s. k. latinlinjen
uppdelas i sina naturliga beståndsdelar, en klassisk och en nyspråklig linje,
skulle då inte en mindre kurs i fornisländska passa bra på det klassiska gymnasiet?
Eleverna där ha ju redan med latinet fått en sådan språklig träning,
att lite »oldnordisk» säkerligen inte skulle falla sig svårt för dem.
Vanskligare är det naturligtvis att bereda rum För finskan på våra gymnasier.
Men man kunde ju pröva sig fram på orter, där intresset vore starkt
nog att bära upp en försöksundervisning.
Utskottet får till en början framhålla, att det hittills under åttonde huvudtiteln
upptagna anslaget till bidrag för undervisning i danska och norska
Statsutskottets utlåtande Nr 64.
7
språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, enligt vad chefen för
ecklesiastikdepartementet i ingressen till 1940 års åttonde huvudtitel föreslagit,
skulle indragas för nästa budgetår, något varom även erinrats i den
förevarande motionen. I sitt utlåtande den 8 mars 1940, nr 8, har utskottet
ansett sig under nu föreliggande förhållanden böra biträda departementschefens
ifrågavarande förslag.
Det torde utan tvivel vara ett önskemål, att ökade möjligheter skapas för
en utvidgad kännedom om våra nordiska grannländers språk. Den utveckling,
som på olika områden fått uttryck i ett alltmer vidgat nordiskt samarbete,
gör det också angeläget, att kunskapsmåttet i allmänhet vidgas på det i motionen
berörda området. Utskottet håller emellertid före, att den väckta frågan
icke lämpligen bör behandlas isolerad från det större sammanhang, vartill
den naturligt anknyter sig, nämligen dels frågan örn läroverkets organisation
och undervisningsplan, dels ock frågan örn reviderad undervisningsplan för
folkskolan. I varje fall det sistnämnda spörsmålet torde höra till de frågor,
som, så snart möjligheter därför med hänsyn till rådande tidsläge kunna
anses föreligga, kommer att bliva föremål för en närmare utredning genom
Kungl. Maj:ts försorg. Härvid torde även det i motionen framställda förslaget
kunna förväntas bliva upptaget till bedömande. Utskottet finner, på grund av
vad sålunda anförts och även i betraktande av den av utskottet förordade åtgärden
beträffande indragning i besparingssyfte av ovannämnda anslag till
undervisning i danska och norska språken, tidpunkten nu icke lämplig för
hemställan örn en utredning i av motionärerna angiven riktning. Utskottet
ställer sig alltså avvisande till motionen och hemställer,
att ifrågavarande motion av herr Brandt m. fl. (I: 119) icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 12 mars 1940.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö,
Johansson i Fredrikslund, Asplund, Nilsson i Landeryd, Andersson i Fältenborg,
Pauli, Andrén, Heiding, Lindström, Larsson i Varberg och Boman; samt
från andra kammaren: herrar Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i Skövde,
Törnkvist, Svensson, Persson i Falla, Andersson i Prästbol, Närlinge, Lindberg i
Umeå, Åqvist, Bergström och Mårtensson.