Statsutskottets utlåtande Nr 58.
17
Nr 58.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1940 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till statens
(lia avd.)
I statsverkspropositionen för budgetåret 1940/41 hade Kungl. Maj .t under
åberopande av statsrådsprotokollet över handelsärenden (tionde huvudtiteln,
punkt 63) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, såsom bidrag till skeppsprovningsanstalten i Göteborg för nämnda
budgetår beräkna ett anslag av 10,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i proposition nr 74, under åberopande av
propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslagit
riksdagen att till statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret 1940/
41 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 10,000 kronor.
Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att de jämlikt Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 3 augusti 1934 inom ecklesiastikdepartementet tillkallade
sakkunniga för utredning av fragan örn Chalmers tekniska instituts
omorganisation till en teknisk högskola framställde i sitt den 12 november
1935 i ämnet avgivna betänkande förslag, bland annat, om skeppsbyggeriundervisningens
koncentrering till Göteborg samt anläggande därstädes i samband
med nybyggnader för fackavdelningen för skeppsbyggeri av en modellränna
av den storleksordning, att den även kunde sta industrien till tjänst.
I proposition nr 135 till 1936 års riksdag angående Chalmers tekniska institut
m. m. framlades förslag om den högre tekniska skeppsbyggeriundcrvisningens
ordnande. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anslöt
sig i nämnda proposition i princip dels till de sakkunnigas förslag om
koncentration av den egentliga skeppsbyggeriundervisningen till Göteborg,
dels ock om upprättandet av en skeppsprovningsanstalt därstädes i anslutning
till fackavdelningen för skeppsbyggeri. Departementschefen, som icke
fann sig beredd att för det dåvarande framlägga definitivt förslag till skeppsprovningsanstaltens
ekonomiska och administrativa organisation, erinrade
emellertid, att så gott som enstämmigt vitsordats betydelsen för varvsindustrien
av att en dylik anstalt snarast komme till stånd inom landet. Det
förefölle enligt departementschefens mening vara av stor betydelse, att statsmakterna,
då möjlighet erbjödes att på en gång tillgodose såväl utbildningsändamålet
som industriens intressen, icke försummade detta tillfälle att stöd
Bihang
till riksdagens protokoll 19i0. 6 sami. Nr 54 59.
10 Statsutskottets utlåtande Nr 58.
ja och befrämja utvecklingen av den för vår folkförsörjning så betydelsefulla
skeppsbyggeriindustrien.
På framställningar av Kungl. Majit hava 1936—1939 års riksdagar för budgetåren
1936/1937—1939/1940 för uppförande vid Chalmers tekniska högskola
av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri jämte modellränna anvISat
respektive 370,000 kronor, 500,000 kronor, 200,000 kronor och 500,000
kionor eller tillhopa 1,570,000 kronor. Till utrustning för skeppsbyggeriinstitutionen
m. m. hava av 1937 och 1939 års riksdagar anvisats sammanlagt
280,000 kronor; därjämte har i 1940 års statsverksproposition (VIII H.
T. p. 118) hemställts om anvisande av ytterligare 80,000 kronor för ändamålet.
I skrivelse den 17 november 1939 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola
hemställt, att Kungl. Majit måtte dels godkänna av styrelsen uppgjort,
i skrivelsen närmare omförmält förslag till organisation av skeppsprovningsanstalten,
dels ock av riksdagen för budgetåret 1940/41 såsom bidrag till anstalten
äska ett anslag av 10,000 kronor.
Efter att hava redogjort för innehållet i nämnda skrivelse ävensom för
kommerskollegii, statskontorets och riksräkenskapsverkets i ärendet avgivna
yttranden har departementschefen för egen del anfört följande.
Såsom framgår av det anförda har frågan om upprättande av en skeppsprovningsanstalt
i Goteborg i anslutning till fackavdelningen för skeppsbyggeri
vid Chalmers tekniska högskola numera fortskridit så långt, att byggnadsarbetena
äro i stort sett avslutade och den maskinella utrustningen kan
beraknas bliva inmonterad under våren 1940. Under ärendets tidigare behandling
av Kungl. Majit och riksdagen har enighet rått därom, att anstalten,
vars viktigaste del utgöres av en modellränna, skall användas såväl för underyisningsandamal
och vetenskaplig forskning som även för utförande av
praktisk provningsverksamhet för skeppsbyggeriindustriens räkning. Det
återstår nu att med utgångspunkt härifrån taga ställning till spörsmålet örn
anstaltens organisation i administrativt och ekonomiskt hänseende.
1 likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket är jag av den uppfattningen,
att skeppsprovningsanstalten bör inom statsförvaltningen intaga
en stallning liknande den, som innehaves av statens provningsanstalt Jag
biträder alitsa^ ämbetsverkens mening, att medel för anstaltens verksamhet
bora anvisas a för anstalten under tionde huvudtiteln upptagna avlöningsoch
omkostnadsanslag samt att anstaltens inkomster å verksamheten böra
redovisas under särskild inkomsttitel å riksstaten. I anslutning härtill böra
..i anstauen vilken såsom riksräkenskapsverket föreslagit synes böra benämnas
statens skeppsprovningsanstalt — fastställas avlönings- och omkostnadsstater
pa sätt gäller för statliga verk och myndigheter i övrigt. Ehuru
jag förutsätter, att framdeles förfares i överensstämmelse med dessa synpunkter
vid jag emellertid, med hänsyn till de särskilda omständigheter
som torde fa anses forbundna med verksamheten under den första tiden’
ororda, att för nästa budgetår den av högskolestyrelsen föreslagna anordningen
tillampas. Jag tillstyrker alltså, att för budgetåret 1940/41 medel anv.
1*f1s under allenast ett anslag, så beräknat, att det kan antagas motsvara
? .} uaden mellan anstaltens utgifter och inkomster; inkomsterna förutsättas
harvid skola redovisas såsom uppbörd å anslaget. Vid bifall till detta förslag
Statsutskottets utlåtande Nr 58.
19
torde inkomst- och utgiftsstat för anstalten för sagda budgetår få fastställas
av Kungl. Majit i samband med att anslaget ställes till förfogande för ändamålet.
För provningar, vilka för industriens räkning utföras vid anstalten, förutsättes
ersättning skola utgå. Anstaltens verksamhet kommer sålunda att bliva
affärsbetonad. Bland annat med hänsyn härtill synes det riktigt, att anstalten,
trots dess nära anknytning till högskolan, drives såsom ett från denna
fristående företag. Samhörigheten med högskolan synes emellertid motivera
att, såsom föreslagits, högskolans styrelse också blir styrelse för anstalten.
Hur ledningen av verksamheten i övrigt skall anordnas har varit
föremål för olika meningar. Enligt högskolestyrelsens förslag skulle ansvaret
för anstalten under styrelsen tillkomma en särskild direktion, som vid sin sida
skulle hava en rådgivande nämnd; vidare skulle den närmaste ledningen
under direktionen av anstalten handhavas av en föreståndare med biträde
av en överingenjör. Mot ifrågavarande förslag hava invändningar anförts
av de i ärendet hörda myndigheterna, vilka funnit en sådan organisation
alltför vidlyftig. För egen del finner jag ämbetsverkens mening, att nyssnämnda
föreståndare- och överingenjörsbefattningar lämpligen borde sammanföras
till en befattning, förtjäna beaktande. I varje fall förefaller det
som skulle en dylik anordning kunna godtagas tills vidare, innan större
erfarenhet vunnits beträffande arbetsuppgifternas omfattning. Vad organisationen
i övrigt beträffar anser jag det vara av vikt, att de intressen, vilka
närmare beröras av anstaltens verksamhet, få tillfälle att göra sina synpunkter
gällande med avseende å ledningen av arbetet. Formerna härför kunna
emellertid diskuteras. Jag förordar, att nu icke tages slutlig ståndpunkt till
detta spörsmål, utan att detsamma får bliva beroende på prövning i samband
med utfärdande av den instruktion för anstalten, varom Kungl. Majit
torde hava att framdeles besluta.
Såsom statskontoret anfört torde anstaltens befattningshavare böra avlönas
uteslutande medelst fasta arvoden; något tantiemsystem torde således icke
böra komma till användning. Med hänsyn härtill ävensom till det ökade
arbete och ansvar som kommer att åvila överingenjören örn denne, på sätt
förut anförts, skall jämväl utöva befattningen som anstaltens föreståndare,
torde det fasta arvodesbeloppet böra ej oväsentligt höjas. I betraktande
jämväl av nödvändigheten att till befattningen förvärvas en väl kvalificerad
och lämplig person, vill jag föreslå ett årsarvode av 17,000 kronor. De av
statskontoret i övrigt framförda erinringarna beträffande anställnings- samt
pensionsförhållandena vid anstalten synas böra beaktas. Vad omkostnaderna
angår synes annat ej vara att invända mot högskolestyrelsens beräkningar
än att, utöver av styrelsen upptagna utgifter, något belopp torde, på sätt
riksräkenskapsverket föreslagit, böra avses jämväl för värme och lyse.
De jämkningar i högskolestyrelsens förslag, vartill nu anförda förhållanden
giva anledning, lära icke behöva medföra, att den av styrelsen beräknade
totala kostnadsramen för verksamheten under nästa budgetår, 60,000
kronor, överskrides. Då till bestridande av dessa kostnader beräknas komma
att stå till anstaltens förfogande inkomster örn sammanlagt 50,000 kronor,
skulle, såsom styrelsen anfört, uppstå en brist av 10,000 kronor. Jag
tillstyrker, att anslag till anstalten för nästa budgetår upptages med della
belopp. Med hänsyn till de ovissa förutsättningar, på vilka inkomstberäkningarna
bygga, vill jag emellertid föreslå, att medelsanvisningen sker i form
av förslagsanslag, därvid jag dock förutsätter, att högre belopp av anslaget
lin 10,000 kronor icke må tågås i anspråk utan efter närmare prövning av
Kungl. Majit.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 58.
Utskottet.
Vad departementschefen i administrativt och ekonomiskt hänseende föreslagit
beträffande organisationen av statens skeppsprovningsanstalt har icke
föranlett någon erinran från utskottets sida. Den för nästkommande budgetår
äskade medelsanvisningen tillstyrkes av utskottet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt för
budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 10,000 kronor.
Stockholm den 8 mars 1940.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS RÅSTOCK.
Närvarande: se under utlåtandet nr 54.