Statsutskottets utlåtande Nr 219.
57
Nr 219.
Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1940 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
byggnader för nomadskolorna.
(2:a avd.)
I en den 24 maj 1940 dagtecknad proposition, nr 285, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva,
att byggnader för nomadskolorna finge uppföras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen tillstyrkts.
1939 års lagtima riksdag anvisade (jfr prop. nr 102 och skrivelse nr 206)
för innevarande budgetår under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag
å 400 000 kronor till Nomadskolor: Örn- och nybyggnadsarbeten.
Nämnda anslag var avsett till byggnadsföretagens påbörjande och skulle
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 maj 1939 fördelas sålunda:
1. Uppförande av central nomadskola i Västerbottens län kronor 80 000
2. Om- och nybyggnadsarbeten för nomadskolorna i Karesuando,
Lannavaara och Jukkasjärvi i Norrbottens län » 320 000
Summa kronor 400 000.
Vidare föreskrevs, att dessa byggnadsföretag och de övriga byggnadsarbeten
för nomadskolorna i Norrbottens län, som enligt riksdagsskrivelsen
skulle komma till utförande, ävensom därmed sammanhängande göromål
skulle i enlighet med en samma dag utfärdad instruktion och övriga av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser omhänderhavas av särskilda byggnadskommittéer,
en för Västerbottens län, benämnd nomadskolbyggnadskommittén
för Västerbottens län, och en för Norrbottens län, benämnd
nomadslcolbyggnadskommittén för Norrbottens län.
I propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag föroi''dades, att reservationsanslaget
å 400 000 kronor med hänsyn till de rådande förhållandena
tills vidare skulle disponeras endast för kostnaderna för fullföljande av pågående
utredningsarbete, medan anslaget i övrigt borde disponeras endast i
den mån Kungl. Majit prövade sådana förutsättningar vara för handen, som
gällde för användning av å allmän beredskapsstat upptaget anslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 217—219.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
Genom beslut den 26 januari 1940 föreskrev Kungl. Majit i anslutning
härtill, att byggnadsföretagen icke finge påbörjas, förrän Kungl. Majit lämnat
tillstånd, samt att, intill dess tillstånd lämnats, reservationsanslaget icke
finge utan Kungl. Majits medgivande användas till andra ändamål än kostnader
för det utredningsarbete och de förberedande åtgärder, som erfordrades
för att byggnadsföretagen framdeles skulle kunna utan dröjsmål påbörjas,
såsom för uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar.
a) Lokaler för nomadskolorna i Jämtlands län.
I skrivelse den 14 november 1939 har skolöverstyrelsen inkommit med
utredning om centralisering av nomadundervisningen i Jämtlands län.
Inom nämnda län finnas för närvarande för nomadundervisningen en
byskola, förlagd till Änge i Undersåkers socken, och tre visteskolor, förlagda
till Håkafot och Jänsmässholmen i Jämtland och Storvallen i Härjedalen.
Överstyrelsens förslag innebär, att visteskolan i Håkafot skulle indragas.
Beträffande de kvarvarande skolornas förläggning skulle icke ske någon
förändring. Till stöd härför har anförts bland annat:
Enligt nomadskolinspektörens förslag skulle två visteskolor i distriktet
uppehållas och förläggas, den ena till Jämtland, Jänsmässholmen, och den
andra till Härjedalen, Storvallen. Skolan i Jänsmässholmen skulle mottaga
lappbarn från norra Jämtland. Barnen i Härjedalen och från Idre i norra
Dalarna skulle undervisas i Storvallens skola. Barnen från södra Jämtland,
exempelvis trakten av Öviks- och Anarisfjällen, skulle kunna fördelas på
de båda skolorna för åstadkommande av jämvikt i barnantalet dem emellan.
Barnantalet i visteskolorna i Jänsmässholmen och Storvallen kunde
beräknas till omkring 40, d. v. s. 20 i vardera skolan. Var och en av skolorna
skulle sålunda komma att omfatta en läraravdelning.
Jänsmässholmen vore en by, bebodd av ett dussin lappfamiljer, inalles
70 å 80 personer. I fjällen runtomkring bodde lappfamiljer spridda, och
Jänsmässholmen vore för lapparna i dessa trakter en central plats, i varje
fall den för en skola mest centrala platsen. Det torde alltid kunna påräknas,
att en god del av barnen i skolan vore från denna by och alltså kunde få
bo hos föräldrarna under skoltiden.
Vad som sagts om Jänsmässholmen gällde i ännu högre grad om Storvallen.
Där bodde nu 16 familjer, något över 70 personer. Dit hade Härjedalslapparna
sina vägar bland annat vid renskiljningarna på Flatruet, på
vars sluttning Storvallen läge. Av de barn, som för närvarande undervisades
i Storvallens skola, vore nära hälften från Storvallen och kunde bo hos
sina föräldrar.
Såväl Jänsmässholmen som Storvallen läge på statens mark (renbetesland)
, och någon svårighet att erhålla tomt för skolanläggning förefunnes ej.
Byskolan för Jämtlands nomadskoldistrikt vore redan centraliserad till
en plats (Änge), och lapparna syntes icke hava något häremot, då det gällde
de större barnen. Den plats, där skolan nu läge, syntes också vara lämpligt
och centralt belägen. Skolhus, lärarbostäder åt två lärare samt skolhem
vore här upplåtna av svenska missionssällskapet.
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
19
När överstyrelsen i sitt utlåtande den 11 oktober 1938 begärt anslag till
byggnader för nomadskolväsendet, hade överstyrelsen räknat med att svenska
missionssällskapet fortfarande vöre berett att tillhandahålla ovannämnda
lokaler. Tyvärr hade emellertid sällskapet nu tillkännagivit sin
avsikt att använda lokalerna för annat ändamål, och nybyggnad bleve därför
nödvändig även för byskolans behov.
Därest skolorganisationen erhölle den utformning, som överstyrelsen föreslagit,
borde den nya skolanläggningen i Änge givas i stort sett samma omfattning
som den nu av svenska missionssällskapet upplåtna, d. v. s. ett
skolhus och ett skolhem, avsedda för 40 å 50 barn, samt en lärarbostad för
två folkskollärare. Givetvis komme härtill behövliga uthus. En god och
välbelägen tomt syntes kunna erhållas på prästbordets mark, och den torde
där icke heller behöva bliva så dyrbar.
Kostnaderna för skolanläggningarna ha av överstyrelsen beräknats på
följande sätt:
Visteskola i Jänsmässholmen ................. kronor 93 000
» » Storvallen ....................... » 93 000
Byskola i Änge ....................... » 296 000
Summa kronor 482 000.
överstyrelsen har vidare framhållit, hur ytterst angeläget det vore, att de
föreslagna byggnaderna för visteskolorna snarast komme till utförande.
Det kunde icke vara staten värdigt, att nomadskolbyggnaderna, vilka bekostades
belt av statsverket, vore i ett tillstånd, som icke skulle tolereras,
därest det gällde vanliga av kommunerna underhållna folkskolor. Då, såvitt
överstyrelsen hade sig bekant, statsbidrag till folkskolebyggnader vore
avsett att beviljas även under nu rådande kristid, syntes skäl icke föreligga
att uppskjuta här ifrågavarande byggnadsarbeten för statens egna skolor.
Överstyrelsen finge därför hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå 1940 års
riksdag att bevilja ett anslag av 186 000 kronor till uppförande av byggnader
till tvenne visteskolor i Jämtlands nomadskoldistrikt. Beträffande byskolan
i Änge hade svenska missionssällskapet medgivit, att skolan finge till
och med läsåret 1941—42 disponera de nuvarande lokalerna. Under sådana
förhållanden syntes icke frågan örn nybyggnad för byskolan behöva i hela
sin vidd föreläggas 1940 års riksdag. Däremot vore ett mindre anslag för
färdigställande av ritningar och entreprenadhandlingar m. m. behövligt,
överstyrelsen hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att härtill
bevilja ett anslag å 10 000 kronor.
Den sammanlagda summan, som enligt överstyrelsens förslag skulle äskas
av 1940 års riksdag, utgjorde sålunda (186000+10000=) 196000 kronor.
b) Lokaler för nomadskolorna i Norrbottens län.
Nomadskolbyggnadskonimittén för Norrbottens län har med skrivelse den
25 november 1939 inkommit med förslag om nybyggnader för nomadskolorna
i Norrbottens län samt hemställt örn anvisande av anslag av 2 072 300
kronor för ändamålet, fördelade på följande sätt:
20
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
Skolanläggningen i Karesuando ..................... kronor 286 500
» » Lannavaara .................... » 327 500
» » Jukkasjärvi ..................... » 424 500
» » Gällivare ........................ » 457 000
» » Jokkmokk ...................... » 258 500
» » Arjeplog ........................ » 273 300
Anskaffande av konstverk ........................... » 20 000
Kommittékostnader ................................. » 25 000
Summa kronor 2 072 300.
Det byggnadsprogram, som framlagts av nomadskolbyggnadskommittén
i Norrbottens län, innebär en icke oväsentlig utvidgning av det i propositionen
nr 102 återgivna förslaget. Kommittén har lämnat en utförlig redogörelse
för skälen härtill. Av denna framgår, att kommittén å ena sidan
ansett sig kunna föreslå vissa förenklingar i det före dess tillsättande ifrågasatta
byggnadsprogrammet men å andra sidan efter ingående undersökningar
ansett vissa tidigare planerade ombyggnader av äldre lokaler icke
tillrådliga utan funnit sig böra i större utsträckning räkna med helt nya
lokaler. De tidigare verkställda kostnadsberäkningarna, slutande å
1 460 000 kronor, synas vidare kommittén icke ha varit så fullständiga som
önskligt varit. Vidare har kommittén ansett sig böra vid planläggningen av
byggnadsföretagen utgå från en något högre standard, vad utförandet beträffar,
än tidigare förutsatts. Av utredningen framgår vidare att omkring hälften
av kostnadsstegringen är hänförlig till byggnadskostnadernas stegring.
c) Lokaler för nomadskolan i Västerbottens län.
I skrivelse den 30 november 1939 har nomadskolbyggnadskommittén för
Västerbottens län framlagt förslag till uppförande av nomadskolbyggnader
i Tärna kyrkoby, dit centralskolan enligt Kungl. Maj:ts beslut skall förläggas.
Enligt kommitténs förslag skulle kostnaderna för nämnda nomadskola
belöpa sig till 2S8 000 kronor. I övrigt har kommittén betonat, att de lokaler,
som för närvarande förhyrdes i Skarvsjö i Stensele för nomadskolan, befunne
sig i ett mycket bristfälligt skick. Särskilt skolhemmet, som vore
förlagt till en bondgård, vore trångt, kallt och olämpligt. Kommittén hemställde
därför, att uppförandet av nomadskolan i Tärnaby måtte få påbörjas
utan längre dröjsmål.
Byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen ha framställt vissa anmärkningar
mot ritningarna och ifrågasatt ett i viss mån förenklat utförande.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande:
Inledningsvis ville departementschefen erinra om att förhållandena nu
vore helt annorlunda än då detta byggnadsprojekt planlades. Investering av
medel i nya byggnadsföretag för det allmännas räkning måste om möjligt
undvikas, och detta hade medfört, att på olika områden åtskilliga byggnadsföretag
ställts på framtiden, medan andra — mera trängande — underkastades
revision i syfte att nedbringa byggnadskostnaderna. Detta hade
föranlett departementschefen att överväga lämpligheten av att för närvarande
skrinlägga planerna på nya byggnader för nomadskolorna, Emellertid
förhölle det sig så, att denna lokalfråga länge eftersatts. Behovet av nya
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
21
lokaler anmälde sig för varje år med ökad styrka. Den utredning, som
verkställts, sedan riksdagen senast behandlat frågan, hade visat, att bristerna
vore allvarligare än tidigare antagits, och bekräftade, att byggnadsprojektet
hörde till dem, som svårligen kunde helt skjutas åt sidan. Å andra sidan vore
det tydligt, att det under nuvarande omständigheter icke vöre tänkbart att
genomföra byggnadsplanerna i enlighet med det av myndigheterna framlagda
förslaget. Kostnaderna måste begränsas och de nybyggnader, som
befunnes oundgängligen erforderliga, finge komma till utförande i den mån
förhållandena möjliggjorde medelsanvisning.
Beträffande förslaget om nomadskolor för Jämtlands län tillstyrker departementschefen
förläggning av skolorna till Änge, Jänsmässholmen och
Storvallen.
Innan frågan om nya lokaler för byskolan i Änge avgjordes, syntes böra
undersökas, örn icke missionssällskapet, som nu uppläte lokaler för nomadskolan
därstädes, i annan ordning skulle kunna upplåta de nuvarande lokalerna,
vilka ansåges vara för sitt ändamål väl lämpade, eller också till staten
överlåta dessa lokaler. Lämpligen borde den byggnadskommitté, som borde
omhänderhava bestyret med utförandet av ifrågavarande byggnadsföretag
i Jämtlands län, träda i förhandlingar med sällskapet i denna fråga. Tills
vidare ansåge departementschefen sig därför icke böra räkna med mer än
skolbyggnadsföretagen i Jänsmässholmen och Storvallen. Totalkostnaderna
för dessa företag hade av skolöverstyrelsen beräknats till 186 000 kronor
vid den prisnivå, som förelegat i augusti 1939.
Med hänsyn till det rådande allmänna läget vore det ofrånkomligt, att
dessa kostnader nedbringades. Departementschefen ville erinra, att Kungl.
Majit genom cirkulär den 26 april 1940 framhållit nödvändigheten av att
under rådande allmänna förhållanden byggnadsföretag för folkskoleväsendet,
när sådana företag över huvud prövades böra nu ifrågakomma, planerades
så, att kostnaderna för företaget så långt som möjligt hölles nere.
Enligt cirkuläret borde storleken av sådana byggnadsföretag begränsas i all
den utsträckning som befunnes möjlig och skälig. Vid den konstruktiva utformningen
samt vid valet av byggnadsmateriel och utrustning i övrigt
borde vidare det största avseende fästas vid kostnadssynpunkten, utan att
likväl skäliga krav på byggnadsföretagets ändamålsenlighet och beständighet
åsidosattes.
Givetvis borde även planläggningen av nomadskolbyggnaderna ske med
aktgivande på vad i detta cirkulär framhållits. Med denna reservation ansåge
departementschefen sig kunna förorda skolöverstyrelsens förslag till
nybyggnader för visteskoiorna i Jänsmässholmen och Storvallen. Sådana
beskärningar i byggnadsprogrammet borde emellertid vidtagas, att kostnaderna
för byggnadsföretagen örn möjligt nedbringades till 170 000 kronor
med utgångspunkt från prisförhållandena i augusti 1939.
Beträffande nomadskolorna i Norrbottens län yttrar departementschefen:
I stort sett syntes kommitténs förslag kunna följas. Departementschefen
hade intet att erinra mot att skolorna förlädes till de av kommittén angivna
platserna eller mot det ifrågasatta antalet byggnader. Då emellertid enligt
vad departementschefen inhämtat skolanläggningen i Arjeplog ej vore lika
angelägen som de andra, ville han föreslå, att denna anläggning icke nu
22
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
Utskottet.
medtoges. Härigenom ernåddes en kostnadsminskning med omkring 275 000
kronor.
Vid utformningen i detalj av byggnadsprogrammet borde byggnadskostnaderna
ytterligare nedbringas. Departementschefen ville ifrågasätta sådan
f örenkling av byggnadsplanerna och utrustningsprogrammet, att dessa kostnader
— efter frånräknande av kostnaderna för anläggningen i Arjeplog —
om möjligt begränsades till 1 575 000 kronor med utgångspunkt från de i
augusti 1939 rådande prisförhållandena.
Vad beträffar det av byggnadskommittén för Västerbottens län framlagda
förslaget till anläggningar för nomadskolan i Tärna, vore departementschefen
med de hörda myndigheterna ense, att förslaget borde överarbetas
för att minska kostnaderna. Han utginge ifrån, att anläggningen
skulle kunna utföras för en kostnad av 240 000 kronor, beräknad med utgångspunkt
från prisnivån i augusti 1939.
Departementschefen beräknade sålunda totalkostnaderna för om- och nybyggnadsarbetena
vid nomadskolorna till (170 000 + 1 575 000 + 240 000=)
1 985 000 kronor vid den prisnivå, som rådde i augusti 1939.
Vad angår byggnadsarbetenas igångsättande, framginge av det föregående,
att det på riksstaten för innevarade budgetår uppförda anslaget å 400 000
kronor avsetts skola användas företrädesvis till bestridande av erforderliga
utredningskostnader samt i övrigt endast under de förutsättningar, som
gällde för användning av anslag, uppförda på allmän beredskapsstat. Då den
numera föreliggande utredningen ådagalagt, att behovet av nya lokaler blivit
alltmer trängande, ville departementschefen icke resa erinran mot att
byggnadsarbetena igångsattes, om och i den mån dessa anslagsmedel försloge.
Enligt vad departementschefen inhämtat, vore det möjligt att med
dessa medel bestrida kostnaderna för åtminstone ett av byggnadsföretagen,
förutom erforderliga utredningskostnader. Det borde ankomma på Kungl.
Majit att bestämma vilket av byggnadsföretagen, som borde erhålla förtursrätt.
De övriga byggnadsarbetena borde påbörjas först när förhållandena det
medgåve och efter prövning genom Kungl. Maj:ts försorg från fall till fall.
Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag om minskning av
antalet skolor i Jämtlands län från fyra till tre, därav en byskola och två
visteskolor. Utskottet har icke något att erinra mot att byskolan förlägges
till Änge och de två visteskolorna till Jänsmässholmen och Storvallen. Såsom
departementschefen framhållit, böra, innan frågan örn nya lokaler för
byskolan i Änge avgöres, förhandlingar upptagas med svenska missionssällskapet
örn antingen fortsatt upplåtande av de nuvarande lokalerna eller
överlåtande till staten av ifrågavarande lokaler.
Totalkostnaderna för om- och nybyggnadsarbetena vid nomadskolorna
hava av departementschefen beräknats till 1 985 000 kronor vid den prisnivå,
som rådde i augusti 1939. Emot dessa beräkningar och de till grund för
Statsutskottets utlåtande Nr 219.
23
desamma liggande detaljkalkylerna bär utskottet icke funnit anledning till
erinran. Liksom departementschefen anser utskottet det icke tänkbart att
under nu rådande förhållanden genomföra byggnadsplanerna i annan mån
än att de nybyggnader, som befinnas oundgängligen erforderliga, få komma
till utförande för så vitt omständigheterna möjliggöra medelsanvisning. Behovet
av nya lokaler har såsom av de i ärendet verkställda utredningarna
framgår emellertid blivit alltmera trängande. För byggnadsarbetenas igångsättande
har departementschefen därför ansett böra anlitas medel av det på
riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget å 400 000 kronor till
anskaffande av nya och förbättrade lokaler för nomadskolorna, vilket anslag
avsetts skola användas företrädesvis till bestridande av erforderliga utredningskostnader
samt i övrigt endast under de förutsättningar, som gälla
för användning av anslag, uppförda på allmän beredskapsstat. Med dessa
medel skulle det enligt vad departementschefen inhämtat bbva möjligt att
bestrida utgifterna för åtminstone ett av byggnadsföretagen, förutom utredningskostnaderna.
Utskottet biträder detta förslag. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att bestämma i vilken ordning byggnadsföretagen böra
komma till utförande. Utskottet har vidare icke något att invända mot att
ur omförmälda anslag må gäldas jämväl kostnaderna för ritningar och
entreprenadhandlingar m. m. för byggnadsföretagen inom Jämtlands nomadskoldistrikt.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att byggnader för nomadskolorna
må uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 24 maj 1940 tillstyrkts.
Stockholm den 7 juni 1940.
På statsutskottets vägnar:
PER GUSTAFSSON.
Närvarande: se under utlåtande nr 217.