Statsutskottets utlåtande Nr 166.
1
Nr 166.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1940 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till särskild ersättning för debitering av värnskatt.
(3:e avd.)
I propositionen nr 204 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden den 12 april 1940, föreslagit
riksdagen att till Särskild ersättning för debitering av värnskatt för budgetåret
1940/41 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 175,000
kronor.
I anledning av Kungl. Majlis proposition nr 78 med förslag till förordning
om värnskatt m. m., medgav 1939 års urtima riksdag, att ersättning för debitering
av värnskatt finge utgå av statsmedel, samt anvisade för ändamålet å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under sjunde huvudtiteln
ett förslagsanslag av 160,000 kronor.
Kungörelser i ämnet utfärdades den 15 december 1939 (nr 859 och 869).
Enligt dessa skulle till debiteringsförrättarna utgå ersättning med 10 öre för
varje debiterad skattepost. I de magistratsstäder, där debiteringsförrättarnas
sportler indragits till stadens kassa, skulle — oavsett städernas principiella
skyldighet att bekosta debitering och uppbörd av kronoutskylder —
ersättningen utgå till staden.
I propositionen nr 185 till årets riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag
till förordning om värnskatt för budgetåret 1940/41. Enligt detta förslag skola
bestämmelser rörande skattens debitering och uppbörd utfärdas i administrativ
ordning, varvid förutsatts, att värnskatten skall upptagas å särskild
debetsedel och erläggas vid särskild uppbörd.
Enligt Kungl. Majits förslag i nu förevarande proposition skall debetsedelslösen
icke uttagas, utan i stället liksom år 1940 viss ersättning av statsmedel
beredas debiteringsförrättarna. Antalet skatteposter för hela landet har vid
tillämpning av de i propositionen nr 185 förordade grunderna för skattens
utgörande uppskattats till c:a 2,500,000.
I fråga örn grunderna för ifrågavarande ersättning anför departementschefen
följande.
Vid bestämmande av grunderna för ersättningen bör hänsyn tagas till att
debiteringen av den nya värnskatten blir något mera tidsödande än vad fallet
var med den förra dels emedan den skall debiteras efter skala (tabell) och
dels därför att den av kontrollhänsyn måste debiteras även i inkomstlängden.
Å andra sidan kan debiteringen utsträckas över en betydligt längre
Bihang lill riksdagens protokoll 19i0. 6 sami. Nr 166—167. I
2
Statsutskottets utlåtande Nr 166.
tid än som kunde ske vid den föregående värnskatten, varigenom behovet
av extra arbetskraft kan nedbringas. Det bör i detta sammanhang erinras
därom, att ersättningen icke avser att täcka annat än de direkta merkostnader,
som debiteringsförrättarna åsamkas därigenom att värnskatten icke —
såsom fallet på sin tid var med extra inkomst- och förmögenhetsskatten —
debiteras å den vanliga kronodebetsedeln utan å särskild debetsedel. Det
torde icke kunna bestridas, att med denna utgångspunkt ersättningen sådan
den bestämdes för budgetåret 1939/40 —- 10 öre för varje debiterad skattepost
— visat sig vara väl rikligt tillmätt. Ersättningen till häradsskrivarna varierade
mellan 327 och 2,411 kronor och var i medeltal något över 900 kronor
för varje fögderi. Vid bedömande av frågan om ersättningens storlek bör
därjämte uppmärksammas att örn debetsedelslösen skulle påföras de skattskyldiga
enligt eljest gällande grunder (se kungörelsen den 3 december 1897,
nr 112, angående ersättning till vederbörande tjänstemän för utfärdande av
debetsedlar), lösen för det stora antalet debetsedlar å 5 kronor skulle utgöra
endast 3 öre.
Efter övervägande av de synpunkter, som sålunda kunna läggas på frågan,
har jag funnit mig böra förorda, att ersättningen bestämmes att utgå med 7
öre för varje debiterad skattepost. Liksom vid värnskatten för innevarande
budgetår torde — oavsett städernas principiella skyldighet att bekosta debitering
och uppbörd av kronoutskylder — i stad, där debiteringsförrättarens
sportler indragits till staden, ersättning för debiteringen böra utgå till denna.
Då såsom förut nämnts antalet skatteposter för hela landet kan beräknas
till 2,500,000, torde för ändamålet ett belopp å 175,000 kronor böra anvisas
såsom förslagsanslag under sjunde huvudtiteln.
Utskottet. På hemställan av bevillningsutskottet i dess utlåtande nr 24 har riksdagen
numera antagit det i propositionen nr 185 framlagda förslaget till förordning
om värnskatt för budgetåret 1940/41. Vid sådant förhållande och då
utskottet för sin del icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts i nu förevarande
proposition (nr 204) gjorda framställning örn ersättning för debitering
av nämnda värnskatt, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Särskild ersättning för debitering av
värnskatt för budgetåret 1940/41 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.
Stockholm den 21 maj 1940.
På statsutskottets vägnar:
PER GUSTAFSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Johansson
i Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund, Pauli, Heiding, Carlström, Larsson i Varberg,
Magnusson i Kalmar, Bäckström och Ekströmer samt
från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Törnkvist, Svensson, Eriksson i
Stockholm, Danielsson, Persson i Falla, Andersson i Prästbol, Isacsson, Persson i Tidaholm,
Andersson i Södergård, Viklund och Eriksson i Frägsta.