Statsutskottets utlåtande Nr 150.

1

Nr 150.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1940 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till avlöningar vid de allmänna läroverken
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
120, 123, 131, 161, 164, 170 och 180 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 januari 1940) föreslagit riksdagen att i avbi dan på den proposition i
ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1940/41

dels till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av

420.000 kronor;

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 26,400,000
kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag
av 4,000,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett
förslagsanslag av 3,300,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor ett förslagsanslag
av 525,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor ett förslagsanslag
av 500,000 kronor;

dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor ett förslagsanslag
av 77,300 kronor;

dels till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 3,200,000
kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 375,000
kronor;

dels till Läroanstalter för blinda: Omkostnader ett förslagsanslag av

150.000 kronor;

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
ett förslagsanslag av 204,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 191+0. 6 sami. Nr 150—151.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

dels till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader
ett förslagsanslag av 80,000 kronor;

dels till Dövstumskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,235,000
kronor;

dels till Dövstumskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av 470,000
kronor;

dels ock till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,177,300
kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 8 mars 1940 dagtecknad proposition,
nr 154, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att

1. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för högre
lärarinneseminariet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41;

2. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 404,000 kronor;

3. i personalförteckningen för de allmänna läroverken ej mindre under
rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppföra ytterligare 3 lektorer än även
under rubriken Tjänstemän å övergångsstat utesluta 5 adjunkter;

4. i sagda personalförteckning under rubriken Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än den 20:e uppföra 205 extra ordinarie adjunkter i lönegraden
Eo 21;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1940/41, då för realskolstadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller
ämneslärarinnebefattning;

6. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 26,280,000 kronor;

8. besluta, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för avlöning åt
lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola
med av departementschefen angiven jämkning äga tillämpning jämväl för
budgetåret 1940/41;

9. medgiva, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder för provisorisk
avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid
kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41;

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

3

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 4,080,000 kronor;

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 3,340,000 kronor;

12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret
1940/41 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1,700,000 kronor;

13. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret
1939/40 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig
tillämpning jämväl för budgetåret 1940/41, dock att statsbidrag
må utgå till sammanlagt högst 146 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda
privatläroverk;

14. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 554,000 kronor;

15. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om
beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl
för budgetåret 1940/41;

16. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1940/
41 anvisa ett förslagsanslag av 516,000 kronor,

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter
under läsåret 1940/41 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,
att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på
sätt angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag;

17. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 75,500 kronor;

18. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 1,560,000 kronor;

19. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41;

20. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 374,800 kronor;

21. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 152,600 kronor;

22. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1940/41;

23. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 194,200 kronor;

24. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 83,200 kronor;

25. i personalförteckningen för dövstumskolorna minska antalet lärare
i kunskapsämne med tre till 55;

4

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

26. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

27. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 1,187,000 kronor;

28. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 466,000 kronor;

29. å personalförteckningen för de tekniska läroverken uppföra ytterligare
en lektorstjänst;

30. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de tekniskaläroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41;

31. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 1,186,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion (I: 166),
vari hemställts, att riksdagen måtte avslå de av departementschefen
ifrågasatta strängare reglerna i avseende på möjligheterna för tillvalsundervisning
i grekiska på det differentierade gymnasiets latinlinje och besluta
bibehållande av nuvarande ordning;

dels en inom första kammaren av herrar W. Nisser och E. Sjödahl väckt
motion (I: 182), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att rörligt tilllägg
skall tillkomma timlärare vid i motionen avsedda statliga och högre
kommunala läroanstalter, under förutsättning att timlärarens anställning
avser minst en termin och att densamma prövas utgöra lärarens huvudsakliga
sysselsättning eller förvärvskälla, samt att riksdagen ville vidtaga härav
föranledda höjningar av ifrågakommande anslag, från vilket rörligt tilllägg
bestrides;

dels en inom andra kammaren av herr G. Arnemark väckt motion (II:
236), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta örn rörligt tillägg enligt
de grunder, som gälla för övriga stats- och kommunalanställda lärare, på
ersättningar åt timlärare vid i proposition nr 154 omhandlade läroanstalter,
vilka lärare hava timläraranställningen som sin huvudsakliga försörjning,
samt att riksdagen ville vidtaga härav föranledda höjningar av vederbörande
anslag för rörligt tillägg;

dels en inom första kammaren av herr N. Holmström väckt motion (I: 95),
vari hemställts, att riksdagen må besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om
en skyndsam utredning örn införande av skjututbildning för gossar samt
utbildning i Röda kors- och lottaverksamhet för flickor vid de högre allmänna
läroverken och motsvarande läroanstalter;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr E. Sjödahl (I: 167) och den andra inom andra kammaren av fröken
Kerstin Hesselgren (II: 225), vari hemställts, att lärarinna vid kommunal
flickskola, som under minst 5 år varit anställd som ämneslärarinna med full

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

5

tjänstgöring vid statsunderstödd enskild flickskola, som ombildats till kommunal,
och som vid skolans kommunalisering icke kunnat beredas ordinarie
anställning, måtte kunna bibehållas vid tjänstgöring i den kommunala
flickskolan till samma omfattning som under innevarande läsår, oberoende
av vad som kan komma att föreskrivas angående tjänstgöringens omfattning
och uppdelning av klass vid kommunala flickskolor under kommande
budgetår;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr R. Wagnsson (1:181) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Wallentheim (II: 237), vari hemställts, att riksdagen ville förklara
hinder icke möta att högre folkskola under nästkommande budgetår må
kunna förändras till kommunal mellanskola, därest skolan fyller de krav,
som anses böra ställas för sådan ombildning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas, i den mån redogörelse för desamma icke lämnas i det följande,
till motionerna 1:166,1: 182, II: 236,1: 95, 1:167 och I: 181.

1. Inledning.

Skolöverstyrelsens anslagsäskanden beträffande de allmänna läroverken
och med dem jämförliga läroanstalter äro, framhåller departementschefen
inledningsvis, uppgjorda med tanke på att normala förhållanden skulle
råda under nästa budgetår. Vid bifall till överstyrelsens förslag skulle de
förutnämnda anslagen, vilka för innevarande budgetår äro uppförda med
sammanlagt i runt tal 42 % miljoner kronor, höjas med sammanlagt omkring
1 % miljoner kronor. Härtill måste emellertid läggas omkring 1,3 miljoner
kronor på grund av ökade utgifter för rörligt tillägg genom den beräknade
stegringen av levnadskostnadstalet. Vid bifall till överstyrelsens
förslag skulle sålunda de nämnda anslagen för nästa budgetår beräknas till
sammanlagt omkring 45,3 miljoner kronor.

Vid ärendets beredning inom ecklesiastikdepartementet under hösten
1939 hade fråga uppkommit, i vad mån de av rådande krissituation betingade
allmänna besparingssträvandena kunde och borde utsträckas jämväl
till förevarande anslagsändamål. I syfte att bereda överstyrelsen tillfälle
att verkställa utredning angående de olika utvägar, som därvid synts stå
till buds, hade inom departementet uppgjorts en promemoria i ämnet, vilken
remitterats till överstyrelsen för yttrande.

Besparingsåtgärder kunde icke, fortsätter departementschefen, utan mycket
vittgående ingripanden leda till en mer avsevärd sänkning av ifrågavarande
anslag. Dylika ingripanden skulle för övrigt få till följd, att
vid förevarande läroanstalter anställd personal måste avskedas med begränsade
möjligheter för de avskedade att erhålla motsvarande anställning vid
andra läroanstalter, och borde redan av denna anledning i så stor utsträck -

Utskottet.

Utskottet.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ning som möjligt undvikas. Besparingsåtgärderna syntes böra i stället i
huvudsak inriktas på att begränsa den automatiska utvidgningen av skolorganisationen
och behovet av nya ordinarie och extra ordinarie tjänster.

Departementschefen har i detta sammanhang framhållit, att genom de
viktigaste av honom ifrågasätta åtgärderna skulle lärarbehovet minskas
med omkring 200 lärare. Härvid borde emellertid beaktas, att för nästa
budgetår enbart för de allmänna läroverkens del enligt överstyrelsens kalkyler
förelåge ett behov av omkring 80 nya lärartjänster, med vilken siffra
förstnämnda antal alltså borde reduceras, om man ville erhålla en föreställning
örn det antal lärare, som bleve överflödiga vid åtgärdernas genomförande.
Härvid hade hänsyn icke tagits till de anställningsmöjligheter, som
erbjödes exempelvis genom pensionering av lärare, och ej heller till det
ökade behov av vikarier, som under nästa budgetår komme att föreligga,
om de nu rådande extraordinära förhållandena då alltfort ägde bestånd.

Departementschefen ansåge sig böra framhålla, att — när han funnit sig
böra föreslå så vittgående åtgärder för nedbringande av kostnaderna för
läroverksundervisningen — en viktig förutsättning för honom varit, att
dessa åtgärder icke skulle äga bestånd längre tid än som vore oundgängligen
erforderlig med hänsyn till de statsfinansiella förhållandena.

De av departementschefen inledningsvis framlagda allmänna riktlinjerna
för besparingsåtgärder beträffande ifrågavarande del av undervisningsväsendet
hava icke givit utskottet anledning till erinran. I likhet med departementschefen
förutsätter utskottet, att de ifrågasatta restriktiva åtgärderna
icke komma att äga bestånd längre tid än som finnes oundgängligt med
hänsyn till de statsfinansiella förhållandena.

2. Förslagsanslaget till Högre lärarinneseminariet:

Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslaget till avlöningar vid högre lärarinneseminariet
innebär en anslagsminskning med 29,800 kronor, huvudsakligen
uppkommen därigenom, att anslagsposten till avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat minskats med det belopp, som besparas genom att sju
av de nio lektor stjänsterna vid seminariet äro vakanssatta på grund av särskilt
beslut av Kungl. Maj:t.
kiÉ

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn förevarande anslag.

3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar.

A. Vissa särskilda besparingsåtgärder.

Under denna rubrik har departementschefen upptagit till diskussion besparingsåtgärder,
avseende

a) ökning av lärarnas undervisningsskyldighet för vecka;

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

b) höjning av elevantalet i klassavdelningarna;

c) begränsning av antalet nybörjarav delningar;

d) tillfälligt indragande av vissa läroverkslinjer;

e) sammanslagning av undervisningsavdelningar i vissa språk m. m.;
samt

f) inskränkning av frivillig undervisning.

a) Ökning av lärarnas undervisningsskyldighet

för vecka.

I detta avseende föreslår departementschefen en höjning av medeltjänstgöringstiden
för lektorer från 21 % till 22 undervisningstimmar i veckan
samt för adjunkter och ämneslärarinnor från 26 % till 27 undervisningstimmar
i veckan. Härigenom beräknas uppkomma en besparing av i runt
tal 280,000 kronor.

Lektor är enligt läroverksstadgan skyldig meddela undervisning 20 till 24
undervisningstimmar i veckan; jämkning uppåt äger rum enligt viss skala
i den mån undervisningen är förlagd till realskolestadiets lägre klasser
(4 timmar å gymnasiet och i realskolans högsta klass motsvara 5 å det
övriga realskolestadiet). Adjunkts och ämneslärarinnas undervisningsskyldighet
utgör 24 till 30 undervisningstimmar i veckan, dock att jämkning
nedåt sker i den mån undervisningen förlägges till realskolans högsta klass
eller gymnasiet.

I den undervisningsskyldighet, som åligger lärare, ingå även vissa
särskilda åligganden, såsom granskning av lärjungarnas skriftliga arbeten,
laborationsredogörelser och herbarier, handledning av lärjungarna vid
deras enskilda arbete och medverkan vid friluftsverksamhet, förrättande
av morgonandakt samt uppdrag att vara föreståndare för institution
och att i övrigt vårda undervisningsmateriel.

Inom de stadgade gränserna bestämmes för varje läsår undervisningstiden
för varje särskild lärare med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet
och omfattningen av den tid, som erfordras för fullgörande av nyssnämnda
särskilda åligganden.

Måttet av den undervisning, som uttages av de enskilda lärarna, är
av betydelse för beräkningen av det erforderliga antalet icke-ordinarie
lärare; en ökning av undervisningsskyldigheten medför minskat behov
av anslag till grundavlöningar till icke-ordinarie lärare.

Skolöverstyrelsen har beräknat, att en ökning av undervisningsskyldigheten
med % veckotimme innebure, att i stället för ett utvidgningsbehov
av 80 lärare skulle träda ett utvidgningsbehov av endast 29 lärare och att
således omkring 51 lärare komme att bli överflödiga. Utgiftsminskningen
beräknades till i runt tal 280,000 kronor.

En ökning av undervisningsskyldigheten med 1 veckotimme skulle innebära,
att i stället för ett utvidgningsbehov av 80 lärare skulle inträda en

8 Statsutskottets utlåtande Nr 150.

minskning med 19. Utgiftsminskningen kunde beräknas bli i runt tal 540.000
kronor.

Överstyrelsen har jämväl upptagit till diskussion frågan om lämpligheten
att vidtaga en höjning av undervisningsskyldigheten. Överstyrelsen
har därvid till en början erinrat, att därest, jämsides med en ökning
av lärarnas undervisningsskyldighet, vissa andra besparingsåtgärder —
varom mera i det följande — komme att vidtagas, tillsammans innebärande
en minskning av lärarbehovet med 76 ä 78 heltidstjänstgörande
lärare, 127 lärare skulle bli överflödiga vid en ökning av undervisningsskyldigheten
med Vs veckotimme och icke mindre än 174 lärare vid en
ökning med 1 veckotimme. Örn liknande besparingar genomfördes jämväl
vid andra skolformer, måste tydligen, yttrar överstyrelsen, en mycket
allvarlig rubbning uppstå i den nuvarande jämvikten mellan tillströmning
och åtgång på lärarbanan.

Det årliga ersättningsbehovet på lärarbanan torde kunna uppskattas
till omkring 120 personer. Omkring 20 platser härav täcktes genom utexamineringen
från högre lärarinneseminariet. Utvidgningsbehovet vid
ostörd utveckling hade av överstyrelsen i dess anslagsberäkningar för
budgetåret 1940/41 beräknats till 80 personer. Därtill skulle komma ett
utvidgningsbehov på omkring 20 personer vid andra högre läroanstalter
än de allmänna läroverken. Behovet av ny akademiskt utbildad lärarkraft
skulle sålunda i händelse av ostörd utveckling förmodligen ha uppgått
till ganska nära 200 personer läsåret 1940/41.

Tillströmningen till lärarbanan vore i stort sett anpassad efter dessa
förhållanden. I vissa ämnen rådde för närvarande lärarbrist, i andra
funnes ett oplacerat överskott. I mitten av september 1939 hade ännu
cirka 140 anmälda lärare varit utan anställning, varav dock ett par
tiotal icke hade avlagt examen. Troligen skulle överskottet läsåret
1940/41 visa sig ungefärligen oförändrat, örn de högre läroanstalternas
utveckling finge fortgå utan nya restriktioner. Tillgrepes strängare
restriktioner, måste balansen växa. Besparingsåtgärder av den ifrågasatta
omfattningen skulle betyda en plötslig, nära nog katastrofal försämring
av arbetsutsikterna för dem, som planlagt sin akademiska utbildning
med tanke på en blivande bana i den högre undervisningens
tjänst och just stöde vid slutet av denna utbildning.

Statskontoret har framhållit, att, även om de ifrågasatta begränsningarna
vid de allmänna läroverken — vare sig med eller utan ökning av undervisningsskyldigheten
— skulle minska den akademiska ungdomens möjligheter
att vinna inträde å lärarbanan, detta icke kunde få hindra statsmakterna
att i en situation som den närvarande vidtaga erforderliga
besparingsåtgärder. Emellertid kunde statskontoret icke dela överstyrelsens
uppfattning av förhållandena på lärarbanan. I riket hade anbefallts
såväl förstärkt försvarsberedskap som partiell mobilisering. Självfallet
drabbade dessa åtgärder både lärarpersonalen och den akademiska ungdomen.
De senare finge sin utbildning fördröjd, och genom inkallelser
av lärare till militärtjänstgöring ökades behovet av vikarier. Enligt vad
statskontoret under hand inhämtat hos överstyrelsen, kunde antalet till
militärtjänstgöring inkallade lärare vid de allmänna läroverken vid slutet
av höstterminen 1939 approximativt uppskattas till 125. Under
sådana omständigheter måste statskontoret finna jämväl en ökning av

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

9

undervisningsskyldigheten icke blott möjlig att genomföra utan rent av
nödvändig för ett fortsatt uppehållande av undervisningen. I detta sammanhang
ville statskontoret även framhålla, att läroverkslärarnas sammanlagda
tjänstgöringstid per år syntes icke obetydligt understiga övriga
statstjänstemäns. Under åberopande av vad sålunda anförts ansåge
sig statskontoret böra förorda en ökning av undervisningsskyldigheten
för lärarna. Beträffande ökningens omfattning ville statskontoret tillsvidare
stanna för en timme per vecka.

Departementschefen har bland annat framhållit, att om man genom en
försiktig höjning av undervisningsskyldigheten kunde undvika att i alltför
stor omfattning vidtaga besparingsåtgärder, som skulle gå ut över läroverksundervisningens
standard, syntes en sådan lösning av frågan om nedbringande
av kostnaderna böra förordas. Härtill komme, att i nuvarande
för vårt land brydsamma tid av de i det allmännas tjänst anställda måste
utkrävas en större arbetsprestation än den, som i vanliga fall uttoges.
Vad överstyrelsen yttrat rörande nackdelen ur de obefordrade lärarnas och
läraraspiranternas synpunkt av en ökning av undervisningsskyldigheten
liksom överhuvudtaget av statliga besparingsåtgärder inom undervisningsväsendet
vore värt att noga beaktas. Den dominerande synpunkten borde
dock anses vara bestämmandet av den arbetskvantitet, som lämpligen och
skäligen borde av statsverket utkrävas av dem, som vunnit ordinarie anställning
i dess tjänst.

Departementschefen hade funnit sig böra vid anslagsberäkningarna utgå
från en sådan tillämpning av gällande bestämmelser angående lektorers,
adjunkters och ämneslärarinnors tjänstgöringsskyldighet, att medeltjänstgöringstiden
för nästa läsår utsträcktes med en halv undervisningstimme i
veckan. Departementschefen medgåve, att mer långtgående åtgärder skulle
kunna ifrågasättas. Med tanke på de beskärningar i läroverksorganisationen,
som i annat sammanhang föresloges, och dessa beskärningars återverkan
på lärarna och deras anställningsförhållanden hade departementschefen
dock icke ansett sig böra sträcka sig längre an till vad nyss förordats.
Förslaget syntes, sammantaget med de övriga åtgärder, som av departementschefen
ifrågasattes, kunna betraktas som en under nuvarande förhållanden
lämplig medelväg mellan de olika synpunkter, som kunde göras gällande.

Det anförda ägde givetvis tillämpning även å motsvarande icke-ordinane
lärare. Däremot ifrågasatte departementschefen för närvarande icke någon
ändrad beräkning av rektorers och övningslärares tjänstgöringsskyldighet.

b) Höjning av elevantalet i klassavdelningarna.

Departementschefen har förordat en tillfiillig återgång till de före läsåret
1937/38 gällande bestämmelserna örn det högsta tillåtna elevantalet i realskolans
avslutningsklasser. Elevantalet skulle härigenom ökas från högst
30 till högst 35. Motsvarande åtgärder borde enligt departementschefen
vidtagas beträffande jämförliga statsunderstödda läroanstalter. För de allmänna
läroverkens vidkommande beräknas ifrågavarande åtgärd medföra
en besparing av 172,000 kronor.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

c) Begränsning av antalet nybörjaravdelningar.

Kungl. Majit har — med stöd av utav riksdagen lämnat bemyndigande
— brukat på framställning av skolöverstyrelsen medgiva, att
nya parallellavdelningar av läroverkens begynnelseklasser må upprättas,
därest det visar sig, att ett större antal inträdessökande eljest måste
avvisas. Det antal övertaliga lärjungar, som plägat fordras för ett
dylikt medgivande, har varit omkring 10. Antalet begynnelseavdelningar
och lärjungar i dessa avdelningar har också under en lång följd
av år så gott som oavbrutet stigit.

Skolöverstyrelsen har utgått från att det totala antalet nybörjaravdelningar
vid de allmänna läroverken höstterminen 1940 icke skall få
överstiga det totala antalet nybörjaravdelningar höstterminen 1939.

Överstyrelsen har under förutsättning av normala förhållanden beräknat
den sannolika utökningen av antalet avdelningar i begynnelseklasserna
till allenast 11 nya parallellavdelningar; 20 nya avdelningar beräknas
tillkomma vid vissa läroverk, medan vid andra 9 skulle bli överflödiga.

Departementschefen har för egen del anfört:

Att för nästa läsår begränsa antalet nybörjaravdelningar till det i och
för sig betydande antal, som för närvarande funnes, syntes icke kunna
vålla större olägenheter, så mycket mindre som det vore troligt, att de nu
rådande extraordinära förhållandena skulle komma att medföra en minskad
tillströmning till den högre skolundervisningen. Det torde kunna
förutsättas, att det av överstyrelsen beräknade utvidgningsbehovet skulle
visa sig för stort, om nämnda förhållanden bomme att föreligga även
under nästa budgetår. Med hänsyn härtill kunde det synas i viss mån
tveksamt, om den av överstyrelsen ifrågasatta regleringen av elevintagningen
behövde vidtagas. För att lägga en fast grund för anslagsberäkningarna
syntes det emellertid lämpligt att utgå från att nämnda förslag
genomfördes. Departementschefen förutsatte således, att Kungl.
Majit borde liksom hittills äga efter ansökning meddela tillstånd till
upprättande av nya parallellavdelningar i första klassen av realskolan
och första ringen av gymnasiet, där eljest ett större antal inträdessökande
kunde väntas bli avvisade från sådan klass eller ring; dock under
villkor att totala antalet nybörjaravdelningar icke överstege antalet
sådana avdelningar närmast föregående läsår.

Departementschefen beräknade det belopp, som en sålunda genomförd
begränsning av antalet nybörjaravdelningar kunde väntas för nästa budgetår
medföra vid samtidigt genomförd ökning, på sätt departementschefen
förordat, av ämneslärarnas medel tjänstgöringstid, till 68,000 kronor.
Det förtjänade framhållas, att enligt en inom överstyrelsen gjord
överslagsberäkning den årliga besparingen, om de nämnda elva parallellavdelningarna
nu icke komme till stånd, vid början av läsåret 1947/48
komme att ha stigit till något över 400,000 kronor. Följaktligen kunde
den slutliga årliga kostnaden för varje nybörjaravdelning beräknas till
omkring 37,000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

11

d) Tillfälligt indragande av vissa
läroverkslinjer.

I detta avseende har departementschefen föreslagit, att intagning av elever
tills vidare skall upphöra i första kretsen av lyceilinjen vid högre allmänna
läroverket för gossar i Malmö och av den klassiska försökslinjen vid
högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm samt vidare
i de treåriga latinlinjerna vid högre allmänna läroverket i Västerås och högre
allmänna läroverket för gossar i Örebro ävensom i den fyraåriga realskollinjen
vid samrealskolan i Trelleborg.

Beträffande ifrågavarande linjer inhämtas av statsrådsprotokollet, att
lyceilinjen i Malmö under de två sistförflutna läsåren icke kunnat starta
med första kretsen till följd av brist på inträdessökande. Detsamma har för
innevarande läsår varit fallet med den klassiska linjen. De båda treåriga
latingymnasielinjerna ha innevarande läsår allenast respektive 32 och 25
elever, varav inemot hälften i tredje ringen.

Beträffande den fyraåriga samrealskolelinjen i Trelleborg har skolöverstyrelsen
anfört:

Vid samrealskolan i Trelleborg funnes en klent besökt fyraårig realskolelinje,
som tillsammans med en parallellavdelning av den femåriga
realskolan bildade en s. k. förenad linje. Lärjungantalet i de fyra klasserna
vore respektive 3, 3, 2 och 6. Läroverkets rektor hade i skrivelse
den 24 maj 1937 under instämmande av kollegiet och folkskolans inspektör
hemställt, att denna linje måtte successivt avvecklas. Överstyrelsen,
som den 14 oktober samma år yttrat sig över framställningen, hade för
det dåvarande icke funnit tillräckligt starka skäl föreligga för den ifrågasatta
organisationsändringen, och Kungl. Majit hade den 3 mars 1939
lämnat framställningen utan åtgärd. Om elevintagningen å linjen med
hänsyn till nu rådande ekonomiska förhållanden provisoriskt inställdes,
sparades 7 veckotimmar i läsämnen, varigenom delposten grundavlöningar
åt icke-ordinarie personal kunde minskas med 1,533 kronor.

För såväl realskolelinjen i Trelleborg som de ifrågavarande två treåriga
latingymnasielinjerna gällde, att kostnaderna till följd av samläsning
med andra klasser vore relativt obetydliga. Då därtill binnie, att
ett nedläggande av dessa linjer, som inginge i den av riksdagen fastställda
grundorganisationen för respektive läroverk, torde kunna möta
principiella betänkligheter, ansåge sig överstyrelsen för sin del icke böra
föreslå ens ett tillfälligt inställande av elevintagningen.

Överstyrelsen har däremot tillstyrkt tillfälligt indragande av ovannämnda
lyceilinje och klassiska linje.

Statskontoret har beträffande realskolelinjen i Trelleborg och de treåriga
gymnasielinjerna framhållit, att, ehuru genom ett nedläggande av linjerna
kostnadsbesparingen skulle automatiskt växa under fyra respektive tre år
framåt, statskontoret icke ville motsätta sig, att linjerna bibehölles.

Departementschefen har funnit ett av sparsamhetsskäl betingat indragande
av sistnämnda tre linjer icke kunna väcka betänkligheter och för -

12

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ordat, att intagningen av elever vid linjerna tills vidare inställdes. Härigenom
skulle för nästa budgetår ernås en besparing av tillhopa närmare 6,500
kronor.

e) Sammanslagning av undervisning savdelningar
i vissa språk m. m.

Departementschefen har i detta sammanhang föreslagit dels att den nuvarande
rätten att under en veckotimme uppdela större undervisningsavdelningar
vid undervisning i modersmålet, tyska, engelska och franska i begynnelseklassen
för vederbörande språk skall för nästa läsår upphöra, dels ock
att tillvalsundervisning å det differentierade gymnasiet regelmässigt icke
må förekomma i ämnena specialmatematik, fysik och kemi å realgymnasiet
vid ett lägre elevantal än fem (mot för närvarande fyra) samt i grekiska
a latingymnasiet vid ett lägre deltagarantal än fyra (mot för närvarande
tre). Härigenom beräknas 173,000 kronor, respektive 25,000 kronor kunna
inbesparas.

Beträffande den sistnämnda av ifrågavarande besparingsåtgärder har
skolöverstyrelsen framhållit, att en tillfällig höjning av deltagarminimum
i förevarande ämnen till fem respektive fyra knappast kunde avvisas, hur
gärna man än såge, att den kunde undvikas. Överstyrelsen förutsatte likväl,
att överstyrelsen skulle bibehållas vid sin rätt att medgiva tillvalsundervisning
jämväl vid ett lägre antal lärjungar i de fall, då särskilda omständigheter
därtill föranledde och de tillgängliga medlen sådant medgåve.

Om besparingsaktionen måste gå mycket långt, kunde det måhända
från något håll komma att ifrågasättas, huruvida icke deltagarminimum
även för grekiska borde sättas till samma siffra som för andra ämnen,
alltså till minst 5 lärjungar. Därigenom skulle en ytterligare besparing
på omkring 11,000 kronor göras. Med hänsyn till den stora allmänkulturella
betydelsen av de klassiska studierna och vikten av att undervisning
i grekiska tillhandahölles vid ett icke alltför ringa antal läroverk
måste emellertid en sådan indragning anses gå avgjort för långt. Skulle
grekiskan alltjämt någorlunda förmå hävda sin ställning vid läroverken,
borde deltagarminimum enligt överstyrelsens bestämda mening icke höjas
med mer än en lärjunge.

Statskontoret har förklarat sig biträda vad överstyrelsen föreslagit men
icke kunna tillstyrka, att ämnet grekiska erhölle en annan ställning än de
övriga.

Departementschefen har, såsom ovan angivits, följt överstyrelsens förslag
och därvid förutsatt, att överstyrelsen skulle äga rätt att medgiva tillvalsundervisning
jämväl vid lägre antal lärjungar än de nämnda i de fall, då
särskilda omständigheter därtill föranledde och tillgängliga medel därtill
försloge.

f) Inskränkning av frivillig undervisning.

Departementschefen har jämväl upptagit till övervägande lämpligheten
att beskära den frivilliga undervisningen i vissa övningsämnen, nämligen

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

13

teckning, musik, manlig slöjd och hushållsgöromål, men — under åberopande
av vad skolöverstyrelsen i ämnet anfört — ansett sig icke böra för
nästa budgetår ifrågasätta en sådan beskärning.

Överstyrelsen har i ämnet anfört bland annat:

Frivillig undervisning i teckning förekomme endast i ringa utsträckning,
främst å realgymnasiet, för vilket ämnet vore av stor betydelse såsom
fackämne. Betänkligheter kunde därför resas mot indragning av den frivilliga
teckningsundervisningen.

Musikundervisningen vid de allmänna läroverken intoge för närvarande
en oklar ställning. Undervisningsplan hade av Kungl. Majit
fastställts redan den 29 juni 1928 och förnyats i oväsentligt förändrad
form genom 1933 års tim- och kursplaner, men nödiga anslag för dess
genomförande hade hittills icke anvisats. Man brukade anse, att sångundervisningen
vore obligatorisk för lärjungar, som icke i vederbörlig
ordning befriats därifrån, och undervisningen i instrumentalmusik för
alla lärjungar frivillig, men det funnes inga bestämmelser örn hur stor
del av musikundervisningen, som skulle anslås till sång respektive instrumentalmusik.
Överstyrelsen saknade därför uppgifter om det exakta
antalet timmar i instrumentalmusik, liksom även om dessa timmars fördelning
på ordinarie och icke-ordinarie lärare. Grovt approximativt kunde
man antaga, att för närvarande cirka 550 veckotimmar användes för
instrumentalmusik och att av dem 425 bestredes av ordinarie lärare.
Den undervisning, som meddelades av ordinarie lärare, torde draga en
kostnad av omkring 95,000 kronor och den, som meddelades av ickeordinarie
lärare, en kostnad av omkring 16,400 kronor. Örn undervisningen
i instrumentalmusik avskaffades, kunde man således räkna med
en lättnad av tillhopa cirka 111,400 kronor. Men en sådan reduktion
innebure, att lärarna i musik — ordinarie eller icke — komme att mista
mer än fjärdedelen av sin lön. Det vore här fråga om förhållandevis
svagt avlönade lärare. Endast en enda av de allmänna läroverkens musiklärare
hade full tjänstgöring och full lön, alla de övriga reducerad
och ofta starkt reducerad tjänstgöring och lön. Indragning av instrumentalmusiken
syntes därför lika litet böra komma i fråga nu som under
den ekonomiska depressionen för några år sedan.

Undervisningen i manlig slöjd och i hushållsgöromål vöre vid de
allmänna läroverken obligatorisk endast på handelslinjerna, vilkas timplaner
i varje särskilt fall fastställdes av Kungl. Majit, men eljest frivillig.
Undervisningen sköttes uteslutande av extra lärare och timlärare.
För nästa läsår hade överstyrelsen räknat med ett anslagsbehov av

112,000 kronor för manlig slöjd och 56,300 kronor för hushållsgöromål.
Omkring 42 slöjdtimmar och 84 hushållstimmar beräknades ligga pä
handelslinjerna nästa läsår och torde således under alla förhållanden
böra kvarstå på schemat. Kostnaderna utgjorde respektive 5,600 och
11,200 kronor. Borttoges den frivilliga undervisningen i manlig slöjd
och hushållsgöromål, torde man sålunda kunna räkna med en utgiftsminskning
på (106,400 + 45,100 =) 151,500 kronor.

Det vore emellertid att märka, att vissa lärare hade denna undervisning
som sin huvudsakliga sysselsättning. Vid 9 läroverk omfattade

Utskottet.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 150.

undervisningen i manlig slöjd och vid 3 läroverk undervisningen i hushållsgöromål
innevarande läsår minst 15 veckotimmar. Undantag torde
under alla omständigheter böra göras för lärare, som av undervisningen
hade sitt huvudsakliga uppehälle, men dessa lärares antal kunde fastställas
först sedan uppgifter inhämtats från läroverken.

Värdet av undervisningen i de praktiska ämnena hade under senare
år alltmer oreserverat vunnit skolvärldens och statsmakternas erkännande.
Senast hade 1939 års riksdag i sin skrivelse nr 355 ansett sig
böra framhålla önskvärdheten av att undervisningen i praktiska ämnen
bereddes ett större utrymme i realskolans kursplaner än vad hittills
varit möjligt och särskilt att undervisningen i hushållsgöromål främjades.
Det syntes därför icke annat än i nödfall böra komma i fråga att
nu borttaga denna undervisning.

Statskontoret har förordat viss inskränkning av den frivilliga undervisningen.

Med hänsyn till den betydelse den frivilliga teckningsundervisningen
torde äga, särskilt för blivande ingenjörer, och den jämförelsevis ringa
kostnadsbesparing, som skulle vinnas genom en indragning av undervisningen,
ansåge statskontoret tveksamt, om en dylik åtgärd borde
vidtagas.

Beträffande undervisningen i manlig slöjd och hushållsgöromål — liksom
i fråga om undervisningen i musik — ansåge sig statskontoret böra
förorda, att sådana inskränkningar vidtoges, som vore möjliga utan att
de lärare, vilka av denna undervisning hade sin huvudsakliga sysselsättning,
bleve berövade sina inkomstmöjligheter. Ämbetsverket förutsatte
således, att överstyrelsen skulle företaga en prövning av förhållandena
i varje särskilt fall. Givetvis mötte under sådana omständigheter svårigheter
att på förhand bedöma besparingsmöjligheterna, men man torde
måhända kunna räkna med en sammanlagd anslagsbegränsning å 100,000
kronor.

Vad angår den ifrågasatta tillfälliga höjningen av lärarnas tjänstgöringstid,
finner utskottet sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,
vilket innebär att tjänstgöringsskyldigheten för lektorer, adjunkter och
ämneslärarinnor utsträckes med i medeltal en halv undervisningstimme i
veckan. Förhållanden kunna emellertid uppkomma — särskilt genom inkallande
i vidgad omfattning av lärare till militärtjänstgöring — vilka påkalla
längre gående åtgärder med avseende å tjänstgöringsskyldigheten än de sålunda
förordade. Utskottet anser sig böra framhålla, att det vid sådant förhållande
bör vara öppet för Kungl. Maj:t att ytterligare provisoriskt utsträcka
tjänstgöringsskyldigheten exempelvis i enlighet med statskontorets
i ärendet avgivna förslag. I detta sammanhang vill utskottet jämväl framhålla,
att vid tillfällig lärarbrist vid visst läroverk möjligheten att utnyttja
kvarvarande lärare inom ramen för den stadgade maximitjänstgöringsskyldigheten
i första hand bör undersökas, innan extra arbetskrafter tagas i
bruk för undervisningens fullgörande.

Liksom departementschefen utgår utskottet ifrån att en ökning av un -

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

15

dervisningsskyldigheten för ämneslärare vid de allmänna läroverken, på
sätt här ovan angivits, bör genomföras jämväl beträffande de av departementschefen
nämnda med dessa läroverk jämförliga läroanstalter.

Utskottet biträder förslaget örn tillfällig höjning av det högsta som regel
tillåtna elevantalet i realskolans avslutningsklasser från 30 till 35 och har
icke funnit anledning till erinran mot att, i enlighet med departementschefens
förslag, det totala antalet nybörjära vdelningar begränsas till högst
samma antal som innevarande läsår.

Förslaget om tillfälligt indragande av vissa glest besatta läroverkslinjer
har utskottet med hänsyn till vad departementschefen anfört icke velat
motsätta sig. Utskottet vill dock framhålla, att dess sålunda intagna ståndpunkt
icke får fattas såsom ett principiellt ställningstagande till ifrågavarande
läroverks lämpliga organisation i framtiden utan att en indragning
av sagda linjer i nuvarande statsfinansiella läge får anses hava en rent
provisorisk karaktär. Härav följer, att intagning av elever i de ifrågavarande
läroverkslinjerna åter bör äga rum, så snart så av förhållandena finnes
påkallat.

Departementschefen har vidare av besparingsskäl förordat, att uppdelning
av klassavdelning vid nybörjarundervisning i modersmålet, tyska,
engelska och franska icke skall för nästa budgetår förekomma. Utskottet
biträder detta förslag. Likaså tillstyrker utskottet, att tillvalsundervisning
i ämnena specialmatematik, fysik och kemi icke skall anordnas vid ett lägre
elevantal än fem, varigenom den särställning, dessa ämnen för närvarande
intaga i förhållande till övriga tillvalsämnen, skulle upphöra. Utskottet är
vidare ense med departementschefen om att tillvalsundervisning i grekiska
å latingymnasiet alltjämt bör få anordnas vid ett lägre deltagarantal än i
fråga örn andra tillvalsämnen, men har funnit sig böra liksom departementschefen
förutsätta en provisorisk höjning från tre till fyra av det lägsta
tillåtna deltagarantalet. Utskottet kan sålunda icke biträda det i motionen
I: 166 framställda yrkandet örn bibehållande av de nuvarande tillvalsmöjligheterna
beträffande sagda ämne utan finner sig böra avstyrka bifall till motionen.
Liksom departementschefen förutsätter utskottet dock, att skolöverstyrelsen
alltjämt skall äga rätt att medgiva tillvalsundervisning såväl
i grekiska som i övriga tillvalsämnen jämväl vid lägre antal lärjungar än de
nämnda, då särskilda omständigheter därtill föranleda och tillgängliga
medel därtill förslå.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har departementschefen
icke ansett sig kunna tillstyrka någon inskränkning av den frivilliga undervisningen
i teckning, instrumentalmusik, manlig slöjd och hushållsgöromål.
Enligt den av överstyrelsen förebragta utredningen fördela sig kostnaderna
för denna undervisning i huvudsak på följande sätt:

16

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Ordinarie

Icke-ordinarie

lärare

lärare

Kronor

Kronor

teckning.............

..... 800

7,400

instrumentalmusik .....

..... 95,000

16,400

manlig slöjd..........

..... —

106,400

hushållsgöromål........

..... —

45,100

Summa kronor 95,800 175,300.

Utskottet är ense med de i ärendet hörda myndigheterna och departementschefen
om att någon inskränkning av den förhållandevis ringa frivilliga
undervisningen i teckning icke synes böra ifrågasättas. Vad undervisningen
i instrumentalmusik angår, torde enligt utskottets mening i nuvarande
ekonomiska läge en inskränkning i och för sig få anses ur pedagogisk
synpunkt försvarlig, men å andra sidan synas, av överstyrelsens yttrande
att döma, förhållandena vara sådana, att en mera betydande inskränkning
med hänsyn till den löneminskning, som härigenom skulle
drabba vederbörande lärare, icke torde böra ifrågakomma. Ämnena manlig
slöjd och hushållsgöromål åter äro visserligen av den praktiska och pedagogiska
betydelse, att icke heller här en hårdare beskärning synes böra
komma till stånd, men att märka är, att undervisningen i dessa ämnen i
relativt stor utsträckning torde handhavas i form av bisyssleuppdrag. Med
hänsyn till nödvändigheten av en sträng sparsamhet har utskottet ansett
sig böra ifrågasätta, att en viss inskränkning för nästa budgetår vidtages av
den frivilliga undervisningen i sistnämnda två ämnen. Undervisningen i
dessa ämnen synes enligt utskottets mening därför icke böra anordnas annat
än i de fall, då ett påtagligt intresse för undervisningen visar sig vara för
handen. En sådan beskärning av undervisningen i manlig slöjd och hushållsgöromål
bör dock icke äga rum, att lärare, som av denna undervisning
har sin huvudsakliga sysselsättning, berövas sina utkomstmöjligheter. En
noggrann prövning i varje särskilt fall torde på grund härav bliva erforderlig.
Därest en dylik prövning från fall till fall kommer till stånd jämväl
beträffande den frivilliga undervisningen i instrumentalmusik, håller utskottet
för sannolikt, att även här en viss inskränkning av undervisningen skall
låta sig göra. Utskottet förutsätter, att också denna möjlighet till besparing
kommer att iakttagas.

Storleken av den besparing, som torde kunna vinnas vid bifall till vad
utskottet sålunda förordat, låter sig icke för närvarande exakt beräkna.
Utskottet anser sig dock kunna räkna med att en besparing av 50,000
kronor skall visa sig möjlig att ernå och förordar med hänsyn härtill en
sänkning av de för icke-ordinarie Övningslärare avsedda anslagsmedlen med
nämnda belopp. Utskottet återkommer i det följande vid behandling av anslagsberäkningarna
till denna fråga.

17

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet förutsätter vidare, att en inskränkning av den frivilliga undervisningen
av samma innebörd som den här ovan förordade kommer till
stånd jämväl beträffande med de allmänna läroverken jämförliga statsunderstödda
läroanstalter, för vilka Kungl. Majit i förevarande proposition
äskat anslag. Med hänsyn till den förhållandevis mindre betydande utsträckning,
vari sådan undervisning i dessa fall förekommer, har utskottet
likväl icke i det följande ansett sig böra föreslå någon sänkning av vederbörande
anslag. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de
åtgärder, som, med anledning av vad utskottet sålunda föreslagit, må befinnas
påkallade.

B. Anslagsberäkningar.

Förslagsanslaget till avlöningar vid de allmänna läroverken, vilket för
närvarande är uppfört med 26,436,500 kronor, skulle enligt Kungl Maj.ts
förslag för nästa budgetår utgå med 26,280,000 kronor, innebärande en anslagsminskning
med 156,500 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär i huvudsak följande:

Avlöriingar till tjänstemän å ordinarie stat. Allenast tre nya ordinarie
lärartjänster skulle tillkomma, nämligen en lektor stjänst vid vart och ett
av flickläroverken å Södermalm i Stockholm och i Örebro samt vid högre
allmänna läroverket i Majorna i Göteborg. Men hänsyn, bland annat,till
dels att kvinnliga lärare från och med nästa budgetar äga rätt att åtnjuta
lön enligt en högre löneklass än för närvarande, dels att läroverkens automatiska
tillväxt nödvändiggör en utökning av antalet undervisningstimmar
i övningsämnen med därav följande ökade kostnader, dels ock att ifrågavarande
anslagspost ansetts böra minskas med samma belopp, varmed
anslagsposten till rörligt tillägg uppräknats, har departementschefen beräknat
nu förevarande anslagspost till i runt tal 20,660,000 kronor, vilket
innebär en minskning med 637,000 kronor.

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat. Kungl. Majits förslag innebär
en anslagsminskning med 85,000 kronor, betingad dels av att antalet
adjunkter å övergångsstat nedgått med 5, dels ock att avlöningsmedel för
sådana adjunkter, vilka innehava förordnanden såsom rektorer, beräknats
under anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Förutom
smärre justeringar av vissa delposter, sammanhängande med ökat elevantal,
föreslås en sänkning till hälften, eller 18,000 kronor, av delposten till
arvoden åt tillsynslärare.

Grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Kungl. Majits
förslag innebär en anslagsminskning från 3,548,000 kronor med 183,000
kronor till 3,365,000 kronor.

Därest särskilda besparingsåtgärder icke hade av departementschefen förordats,
hade förevarande delpost bort höjas med i runt tal 608,000 kronor.

De av departementschefen i annat sammanhang förordade besparingsåtgärderna
hava av honom beräknats medföra följande besparingar:

Bihang till riksdagens protokoll 191/0. G sami. Nr 150 151.

2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ökning av ämneslärarnas undervisningsskyldighet.....kronor 280,000

höjning av elevantalet i realskolans avslutningsklasser » 172,000

begränsning av antalet nybörjaravdelningar......... » 68,000

tillfälligt indragande av vissa läroverkslinjer (13,700 +

+ 6,500)........ » 20,200

sammanslagning av undervisningsavdelningar i vissa

språk m. m. (173,000 + 25,000) .......... » 198,000

Summa kronor 738,200.

Härjämte föreslår departementschefen vissa andra besparingsåtgärder.
Sålunda förutsättes, att antalet extra ordinarie lärare skall bibehållas vid
samma antal som innevarande år, trots ett ökat behov av lärartjänster. I
detta sammanhang avses, att riksdagen i personalförteckningen skall fastslå
antalet extra ordinarie adjunkter till 205, eller samma antal som för
närvarande.

Avlöningsförhöjningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Denna
delpost föreslås uppräknad med 60,000 kronor till 300,000 kronor.

Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän. I fråga örn denna anslagspost
ifrågasättes icke någon förändring.

Rörligt tillägg. På grund av ändrade indexförhållanden uppräknas denna
anslagspost med 706,210 kronor.

Såsom särskilda uppbördsmedel beräknar departementschefen samma belopp
som för innevarande budgetår, eller 926,600 kronor.

Vidare har departementschefen förklarat sig icke kunna för närvarande
förorda genomförande av vissa av skolöverstyrelsen framlagda förslag, avseende
dels inrättande av ett större antal ordinarie lärartjänster i syfte att
åstadkomma en gynnsammare proportion mellan antalet ordinarie och antalet
icke-ordinarie lärartjänster, dels minskning av det fastställda maximiantalet
lärjungar i de allmänna läroverkens klasser, dels ock inrättande av
en statlig samrealskola i Uppsala.

I motionen I: 95 har anförts:

Från och med år 1863 ha vid de högre allmänna läroverken, folkskoleseminarierna
och tekniska elementarskolorna förekommit militärövningar.
Dessa avskaffades år 1917 på grund av en motion i andra kammaren. Övningarna
ägde rum under 2—3 veckor vid höstterminens början och försiggingo
under morgontimmarna före frukost. Det var en mycket uppskattad
och säkerligen mycket nyttig övergång från sommarferierna till det mera
intensiva skolplugget. Men deras största värde bestod däri, att alla ynglingar
i gymnasiet fingo lära sig skjuta.

När nu skjutskicklighetens betydelse bör stå klar för alla, må det övervägas,
om icke denna skjututbildning i skolorna bör återupptagas — och i
utvidgad omfattning.

Sedan den tiden ha flickor fått tillträde till läroverken. Under den tid,
som skjututbildning pågår för gossarna, kunna flickorna utbildas i den
verksamhet, som nu bedrives inom unglottarörelsen och ungdomens röda
kors.

19

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet är ense med departementschefen om att det icke för närvarande Utskottet.
synes möjligt att ifrågasätta inrättande av flera nya ordinarie lärartjänster
än tre lektorstjänster samt att tidpunkten icke torde vara lämplig för upprättande
av en statlig samrealskola i Uppsala. Likaså finner utskottet i likhet
med departementschefen att förslaget örn minskning av antalet elever
i klasserna icke för närvarande torde böra leda till någon åtgärd från statsmakternas
sida.

Departementschefens övriga i samband med anslagsberäkningarna framförda
förslag hava icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att
utskottet under åberopande av vad i det föregående anförts föreslår, att
delposten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal
minskas från av departementschefen angivet belopp 3,365,000 kronor med

50.000 kronor till 3,315,000 kronor. Utskottet får alltså tillstyrka, att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med (26,280,000 — 50,000 =)

26.230.000 kronor.

De i motionerna 1:182 och II: 236 framställda yrkandena avse, att rörligt
tillägg skulle under vissa förutsättningar tillerkännas timlärare vid de i
förevarande proposition nr 154 avsedda statliga och kommunala läroanstalterna.
Utskottet har i sitt den 23 april 1940 avgivna utlåtande nr 117
behandlat ett motionsvis (I: 183) framställt yrkande örn dylikt tillägg åt
timlärare vid folk- och småskoleseminarier samt timlärare i läsämne vid
folkskola. I nämnda utlåtande anförde utskottet, att goda skäl syntes föreligga
för att kompensation för levnadskostnadsökningen tillerkändes de i
motionen I: 183 åsyftade lärarna. På i utlåtandet närmare angivna skäl
förutsatte utskottet, att Kungl. Majit ägnade ifrågavarande spörsmål sin
uppmärksamhet och vidtoge de åtgärder, som kunde befinnas påkallade för
frågans närmare utredning. Då timlärare vid de i nu förevarande proposition
nr 154 angivna läroanstalterna förekomma i avsevärt större utsträckning
än vid seminarier och folkskolor, hava motionerna 1:182 och II: 236 en
helt annan räckvidd än den tidigare behandlade motionen I: 183. Det i förstnämnda
motioner berörda spörsmålet är därför i ännu högre grad än det i
motionen I: 183 avhandlade av den vikt, att det bör närmare uppmärksammas.
Utskottet utgår ifrån, att Kungl. Majit i samband med frågan
örn rörligt tillägg åt timlärare vid seminarier och folkskolor jämväl upptager
den i motionerna I: 182 och II: 236 väckta frågan till närmare omprövning.

Med vad utskottet sålunda anfört torde ifrågavarande motioner få anses
besvarade.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den ovannämnda
motionen I: 95, vari förordas en skyndsam utredning om införande
av skjututbildning för gossar samt utbildning i sjukvårds- och s. k. lottaverksamhet
för flickor vid de högre allmänna läroverken och motsvarande

20

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

läroanstalter. Enligt vad utskottet under hand inhämtat, har framställning
i enahanda syfte gjorts hos Kungl. Maj:t. Utan att vilja föregripa den
prövning, som Kungl. Maj:t kommer att ägna förevarande spörsmål,
vill utskottet i anledning av den väckta motionen framhålla, att den
utbildningsverksamhet, varom här är fråga, för närvarande omfattas med
ett betydande intresse av landets ungdom. Utskottet anser för sin del skäl
föreligga för ett skyndsamt övervägande av frågan örn anordnande för den
mognare skolungdomen av en utbildningsverksamhet, inriktad på i huvudsak
de verksamhetsgrenar, som i motionen åsyftas. Av särskild vikt synes
det enligt utskottets mening vara att, därest denna utbildning kommer till
stånd, den handhaves på ett omdömesgillt sätt och under sådan statlig kontroll,
att den fyller en verklig uppgift i den allmänna försvarsberedskapen.
Lämpligheten av att anknyta verksamheten i fråga till den stadgade friluftsverksamheten
vid omförmälda läroanstalter torde även böra övervägas.
Utskottet får slutligen understryka, att en förutsättning för utbildningens
anordnande bör vara, att det egentliga skolarbetet icke härigenom kommer
att eftersättas. Då, som nämnts, ifrågavarande spörsmål redan är underställt
Kungl. Maj:ts prövning, finner utskottet icke i anledning av motionen
I: 95 påkallat att hos Kungl. Majit hemställa om utredning i ämnet. Förevarande
motion torde få anses besvarad med vad utskottet här ovan anfört.

4. Förslagsanslaget till bidrag till kommunala flickskolor.

Kungl. Majits förslag beträffande detta anslag innebär en anslagshöjning
med 30,000 kronor till 4,080,000 kronor.

Departementschefen har vid sin anmälan av frågan om anslag till
förevarande ändamål till en början berört ett par spörsmål, som avse
icke blott de kommunala flickskolorna utan jämväl övriga s. k. högre
kommunala skolor.

Departementschefen har •—■ under erinran, att för innevarande budgetår)
provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelser gälla för ifrågavarande
skolor — utgått från att förslag örn ny definitiv lönereglering
för lärarpersonalen vid nämnda skolor icke borde föreläggas 1940 års
riksdag. De för budgetåret 1939/40 tillämpade provisoriska grunderna
för avlöning åt lärare vid ifrågavarande skolor liksom även de för
nämnda budgetår gällande provisoriska grunderna för statsbidrag till
nämnda läroanstalter borde på grund härav utsträckas att gälla även
för budgetåret 1940/41. Emellertid borde den jämkningen vidtagas i
de provisoriska avlöningsbestämmelserna, att den s. k. minimiregeln gjordes
tillämplig å ordinarie lärare, som erhållit tjänstledighet för fullgörande
i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering
av militärtjänstgöring i egenskap av reservofficer eller vad därmed
vore likställt. Även gällande bestämmelser om provisorisk avid -

21

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

ningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg borde tillämpas under
budgetåret 1940/41. Jämväl det särskilda förfarande för beräkning och
utbetalande av förskott, som tillämpats för innevarande budgetår i
syfte att åstadkomma största möjliga överensstämmelse mellan löneutgifter
och anslagsbelastning (jfr kungörelsen nr 358/1939), borde i huvudsak
komma till användning även för budgetåret 1940/41.

I nuvarande statsfinansiella läge syntes upprättande av nya statliga
läroanstalter eller överhuvudtaget utbyggnad av det statliga undervisningsväsendet
som regel icke kunna ifrågakomma. Motsvarande restriktioner
borde i det hela gälla jämväl beträffande det statsunderstödda
högre kommunala undervisningsväsendet. I överensstämmelse härmed
utginge departementschefen från att tillstånd till upprättande av nya
statsunderstödda högre kommunala skolor tills vidare i allmänhet icke
skulle av Kungl. Majit lämnas. Från nämnda regel ville departementschefen
dock särskilt göra det undantaget, att ombildning av yrkesbestämd
högre folkskola till praktisk mellanskola borde kunna medgivas,
om vid prövning av i sådant hänseende gjord framställning förutsättningarna
för en dylik ombildning befunnits särskilt gynnsamma.

Under i övrigt oförändrade förhållanden beräknade departementschefen
anslagsbehovet till förevarande ändamål till i runt tal 4,265,000 kronor,
vilket skulle inneburit en anslagshöjning med 213,000 kronor.

Emellertid borde de besparingsåtgärder, departementschefen förordat
i fråga örn de allmänna läroverken, erhålla motsvarande tillämpning
beträffande nu förevarande anslag. Sålunda borde ämneslärarnas medeltjänstgöringstid
tillfälligt höjas med en halv veckotimme, vilket beräknats
komma att medföra en besparing för statsverket av i runt tal

43,000 kronor, motsvarande indragning av omkring 255 timlärartimmar.
Högsta elevantalet i de två översta klasserna borde vidare, i analogi
med vad som förordats beträffande realskolans avslutningsklass, för nästa
läsår höjas från 30 till 35, vilket kunde antagas medföra en anslagsminskning
med i runt tal 115,000 kronor. Härvid kunde beräknas, att
21 klassavdelningar skulle kunna inbesparas och 7 extra ordinarie ämneslärartjänster
— förutom visst antal timlärartimmar — bortfalla. De restriktiva
bestämmelser, departementschefen för de allmänna läroverkens
del ifrågasatt beträffande uppdelning av vissa klasser vid undervisning i
modersmålet och främmande språk, torde böra gälla jämväl beträffande
de kommunala flickskolorna, vilket medförde en besparing för statsverket
av omkring 30,000 kronor (179 timlärartimmar). Överstyrelsen hade
förutsatt att, därest tillsynslärararvodena vid kommunala mellanskolor
begränsades, en motsvarande nedskärning skulle genomföras jämväl vad
beträffade de vid de kommunala flickskolorna utgående arvodena av
denna art. Häremot hade departementschefen intet att erinra., Då sådana
arvoden vid de sistnämnda skolorna utginge endast i två fall, bleve
besparingen dock så obetydlig, att den icke torde böra tagas i beräkning
vid anslagskalkylerna.

Överstyrelsen hade ej tagit ställning till frågan örn begränsning för
de högre kommunala skolornas del av antalet nybörjaravdelningar på
sätt av överstyrelsen ifrågasatts beträffande de allmänna läroverken.
Departementschefen förutsatte emellertid, att motsvarande åtgärder vidtogcs
beträffande de förstnämnda läroanstalterna, dock med de undan -

22

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

tag som föranleddes av vad departementschefen anfört rörande ombildning
av vissa högre folkskolor till praktiska mellanskolor och av under
budgetåret 1939/40 eller framdeles upprättade skolor i övrigt. Enligt
vad från överstyrelsen under hand meddelats, påverkades icke härigenom
anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Sammanlagt kunde sålunda de av departementschefen tillstyrkta åtgärderna
väntas medföra en besparing av (43,000 + 115,000 + 30,000=)

188,000 kronor.

Förevarande anslag borde alltså för nästa budgetår uppföras med
(4,265,000 — 188,000 =) i runt tal 1^,080,000 kronor.

I motionerna 1:18 1 och 11:237 har — under erinran örn
departementschefens ovan återgivna uttalande beträffande upprättande
av nya högre kommunala skolor — anförts i huvudsak följande:

De flesta högre folkskolor, som inrättats under senare år, äro organiserade
efter samma principer som de kommunala mellanskolorna. De
arbeta i regel efter samma tim- och kursplaner som de kommunala mellanskolorna,
och när de nått full utveckling, d. v. s. omfatta fyra årsklasser,
äro de färdiga att ombildas till kommunala mellanskolor. Vad
som fordras för denna ombildning är att skolorna äga tillfredsställande
lokaler, undervisningsmateriel m. m., att de med gott resultat sänt åtminstone
någon årskull elever såsom privatister till realexamen samt att
de i övrigt skötts till belåtenhet. Fördelen för en skola att förändras till
kommunal mellanskola ligger framför allt däri, att skolan erhåller examensrätt
och att dess elever därigenom slippa sändas till en annan skola — i
regel liggande på annan ort — för att undergå privatistexamen och utsättas
för de psykiska påfrestningar och de ekonomiska uppoffringar, som en
sådan examen medför i jämförelse med en examen inom den egna läroanstalten.

En del högre folkskolor äro nu färdiga att ombildas till kommunala mellanskolor.
De kommuner, som ansvara för skolorna, hava fullgjort sina
skyldigheter i fråga om skolbyggnader m. m. och hava givetvis räknat med
att skolorna under den närmaste tiden skulle bliva kommunala mellanskolor
och erhålla den efterlängtade förmån, som examensrätten innebär.
Säkerligen skulle det medföra en stor besvikelse för dessa kommuner, örn
de nu trots sina fullgjorda skyldigheter mot skolan skulle nödgas att under
kanske flera år sända eleverna till annan ort för att avlägga realexamen.

Kostnaderna för ombildning av en högre folkskola till kommunal mellanskola
äro icke stora. Statsbidraget utgår efter samma grunder till båda
skolformerna. Lärarlönerna äro i det stora hela desamma. I det fall att
en lärare är adjunktskompetent äger han dock vid kommunal mellanskola
rätt till en lön, som ligger två lönegrader högre. Vidare är rektorsarvodet
något högre vid en kommunal mellanskola än vid en högre folkskola.

I motionerna 1:167 och 11:225 har anförts bland annat:

De i propositionen nr 154 till årets riksdag föreslagna besparingsåtgärderna
hava som regel sökt hålla kostnaderna för kommande budgetår inom
samma gränser som för innevarande år, och detta skulle åstadkommas
huvudsakligen genom höjning av lärartjänstgöringen och genom ökning av
antalet elever i vissa klassavdelningar. De beräknade besparingarna skulle

23

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

sålunda vinnas genom en motsvarande minskning av behovet av lärarkrafter
och lärartimmar. Denna indragning kommer^ som regel att gå ut
över timlärare och andra icke-ordinarie lärare, alltså i allmänhet de vid
en skola sist anställda, som icke hava särdeles lång tjänstgöringstid.

I en del fall komma emellertid även lärarkrafter med avsevärd tjänstgöringstid
att bli arbetslösa. Detta kommer med all sannolikhet att bli förhållandet
vid vissa kommunala flickskolor, som upprättats under de sista
åren genom ombildning oell sammanslagning av enskilda statsunderstödda
flickskolor. De vid dessa förutvarande skolor anställda lärarinnorna hava
vid kommunaliseringen överförts till de nybildade skolorna. Antalet ordinarie
tjänster vid de senare har dock icke alltid varit tillräckligt stort för
att bereda ordinarie anställning åt samtliga övertagna lärarinnor, icke ens
i de fall, där vederbörande haft en ganska lång tjänstgöringstid i den övertågna
skolan. Men de hava som regel ställts inför utsikten att överföras
på ordinarie tjänst vid den kommunala flickskolan så snart någon vakans

uppkommer. „ ,

De ifrågavarande lärarinnorna komma antagligen att uppgå till endast
ett fåtal, högst 15 stycken, varför åtgärder för deras bibehållande i tjänst
knappast torde komma att bli av någon större ekonomisk betydelse för
det allmänna, under det att det för de enskilda lärarinnornas vidkommande
måste vara av synnerligen stor vikt att ej behöva riskera ett entledigande
med arbetslöshet och avbrott i kontinuiteten i tjänstgöringen samt förlust
av möjligheten till överflyttning på ordinarie tjänst. För dessa lärarinnors
del måste det alltså få anses synnerligen behjärtansvärt örn undantag kunde
göras vid besparingsåtgärdernas tillämpning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts i detta sammanhang framlagda
förslag, att de för innevarande budgetår gällande provisoriska grunderna
för avlöning åt lärare vid de högre kommunala skolorna samt för
statsbidrag till sådana skolor skola med viss jämkning — avseende tilllämpning
av den s. k. minimiregeln — äga tillämpning jämväl för nästa
budgetår. Likaså förordar utskottet bifall till förslaget om fortsatt giltighet
för nästa budgetår av gällande grunder för provisorisk avlöningsförstärkning
och provisoriskt dyrortstillägg. Utskottet har icke heller funnit
anledning till erinran mot att, på sätt departementschefen föreslagit, det
särskilda förfarandet för beräkning och utbetalande av förskott, som tilllämpats
för innevarande budgetår, i huvudsak kommer till användning
även för budgetåret 1940/41.

Departementschefen har i detta sammanhang gjort vissa uttalanden av
principiell innebörd, avseende upprättandet av nya statsunderstödda högre
kommunala skolor. Departementschefen har förklarat sig utgå ifrån, att
tillstånd till upprättandet av sådana skolor tills vidare i allmänhet icke
skulle av Kungl. Majit lämnas, dock att ombildning av yrkesbestämd
högre folkskola till praktisk mellanskola borde kunna medgivas, om förutsättningarna
för en dylik ombildning befunnits särskilt gynnsamma. Utskottet
kan i huvudsak ansluta sig till departementschefens ståndpunkt i
förevarande avseende. Av skäl, som i motionerna I: 181 och II: 237 anförts,

Utskottet.

24

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

anser sig utskottet likväl böra uttala, att ombildning av allmän högre folkskola
till kommunal mellanskola synes böra kunna ifrågakomma, då en dylik
högre folkskola fyller förutsättningarna härför och särskilda förhållanden,
såsom exempelvis långt avstånd till närmaste läroverksort, kunna anföras
till stöd för vidtagandet av ombildningen. Med vad sålunda anförts
torde motionerna I: 181 och II: 237 få anses besvarade.

Departementschefen har beräknat förslagsanslaget till bidrag till kommunala
flickskolor för nästa budgetår till 4,080,000 kronor. Härvid har
förutsatts, att de besparingsåtgärder, som föreslagits beträffande de allmänna
läroverken, skulle erhålla motsvarande tillämpning beträffande de
kommunala flickskolorna. Häremot synes icke vara något att i princip erinra.
Utskottet har emellertid icke kunnat undgå att finna de i motionerna
I: 167 och II: 225 anförda synpunkterna i viss män berättigade. Den pågående
kommunaliseringen av enskilda statsunderstödda flickskolor, icke
minst framträdande under de senaste åren, har av naturliga skäl medfört
vissa svårigheter beträffande placeringen av de lärarinnor, som härigenom
blivit övertaliga. Vid ett genomförande av de ifrågasatta besparingsåtgärderna
komma dessa svårigheter med säkerhet att accentueras. Såsom i förevarande
motioner påpekats, torde dessa åtgärder i vissa fall kunna medföra,
att lärare med avsevärd tjänstgöringstid skulle förlora sin anställning
vid vederbörande kommunala flickskola. En dylik konsekvens torde
böra såvitt möjligt undvikas. Enligt vad utskottet erfarit, torde antalet
av de lärarinnor, varom nu är fråga, icke komma att uppgå till mer än
högst ett tiotal. De åtgärder, som skulle behöva vidtagas i syfte att bereda
dessa lärarinnor fortsatt anställning inom undervisningsväsendet, synas
därför icke behöva medföra mera betydande ekonomiska konsekvenser. I
brist på närmare utredning i förevarande hänseende är utskottet dock icke
berett att närmare angiva de utvägar, som kunna stå till buds för vinnande
av nämnda syfte. Utskottet utgår emellertid ifrån, att Kungl. Majit
upptager ifrågavarande spörsmål till övervägande och föranstaltar om erforderliga
åtgärder i angiven riktning. Lämpligen synas åtgärderna, i anslutning
till vad i motionerna förutsatts, böra begränsas till att avse lärarinnor
med sammanlagt minst fem års full tjänstgöring vid visst privatläroverk
eller vid nämnda läroverk och den kommunala flickskola, som
trätt i stället för detsamma. Med vad sålunda anförts torde motionerna
I: 167 och II: 225 få anses besvarade.

Vad utskottet sålunda föreslagit torde icke föranleda någon ändring i
de av departementschefen verkställda och av utskottet godtagna anslagsberäkningarna.

5, Förslagsanslaget till bidrag till kommunala mellanskolor.

Detta anslag är nu uppfört med 3,325,000 kronor och har av departementschefen
för nästa budgetår beräknats till 3,840,000 kronor. Härvid

25

„ Statsutskottets utlåtande Nr 150.

har departementschefen, såsom av nästföregående punkt framgår, förutsatt,
att gällande provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelser skola äga
fortsatt giltighet under nästa budgetår, med i det föregående berörd jämkning.
Vidare har departementschefen räknat med besparingsåtgärder, motsvarande
dem, som departementschefen förordat i fråga om de statliga
läroverken och de kommunala flickskolorna.

Utskottet, som erinrar om vad utskottet under nästföregående punkt anfört
beträffande ombildning av högre folkskola till kommunal mellanskola,
tillstyrker bifall till vad Kungl. Majit föreslagit ifråga örn förevarande
anslag.

6. Anslag till bidrag till praktiska mellanskolor.

Bidrag till de praktiska mellanskolorna utgår nu ur det under åttonde
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget å 3,450,000 kronor till Högre folkskolor:
Understöd.

I syfte att vinna en bättre överblick över statens utgifter för olika skoländamål
har departementschefen föreslagit, att bidragen till praktiska mellanskolor
hädanefter redovisas under ett särskilt riksstatsanslag. Anslagsbehovet
har av departementschefen — med utgångspunkt från gällande löne-
och statsbidragsbestämmelser och med inberäknande av besparingar,
motsvarande dem för de statliga läroverken förordade — för nästa budgetår
uppskattats till i runt tal 1,700,000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
angående anslag för nästa budgetår till förevarande ändamål.

7. Förslagsanslaget till bidrag till högre goss- och samskolor.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn förevarande anslag innebär en anslagshöjning
med 15,200 kronor till 554,000 kronor. Höjningen belöper i huvudsak
på anslagsposten till tillfällig löneförbättring.

Departementschefen har erinrat örn ett av överstyrelsen framlagt förslag
om beredande av provisorisk avlöningsförbättring åt lärarna vid de
statsunderstödda privatläroverken. Departementschefen har förklarat sig
för egen del visserligen icke vilja förneka, att mycket starka skäl talade
för en snar förbättring av ifrågavarande lärares löner. I rådande läge ansåge
departementschefen sig dock icke böra tillstyrka överstyrelsens i detta
hänseende framställda förslag, som för övrigt helst borde ses i sitt samband
med frågan om statsbidrag till dessa skolor.

Departementschefen ville vid sådant förhållande i varje fall icke för närvarande
ifrågasätta någon utökning av tjänstgöringsskyldigheten för lärarna
vid privatläroverken. Det borde anmärkas, att tjänstgöringsskyldigheten
för dessa lärare under den senaste krisen utsträckts från 22—26
till 24—28 veckotimmar å stadium, motsvarande real- och flickskola, och
att löneförmånerna sedan dess icke förbättrats. Å stadium, motsvarande
gymnasium, skulle tjänstgöringsskyldigheten motsvara den, som vore före -

Utskottet.

Utskottet.

26

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

skriven för lektor vid högre allmänt läroverk. Om tjänstgöringsskyldigheten
för ifrågavarande lärare vid privatläroverken icke utsträcktes, torde
den sist anförda föreskriften (jfr kungörelserna 259/1933 och 270/1939)
böra ändras därhän, att den icke avsåge den provisoriska utökning av
tjänstgöringsskyldigheten för läroverkslektorerna, som i det föregående tillstyrkts.

I övrigt borde de besparingsåtgärder, departementschefen förordat i fråga
om de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, få motsvarande tillämpning
beträffande privatläroverken.

Maximiantalet parallellavdelningar vid privatläroverken syntes i enlighet
med av överstyrelsen i ämnet framställt förslag böra bestämmas till
146. I övrigt torde beträffande statsunderstöd för budgetåret 1940/41 till
ifrågavarande läroanstalter gällande bestämmelser böra i huvudsak äga tilllämpning,
dock med den ändringen att elevmaximum i stadium, motsvarande
flickskolas två högsta klasser eller realskolas högsta klass, höjdes från
30 till 35. Härvid hade förutsatts, att någon utökning av antalet intagningsklasser
icke komme att ske.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att gällande
bestämmelser angående statsunderstöd för innevarande budgetår till statsunderstödda
enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning jämväl
för nästa budgetår, dock att statsbidrag må utgå till högst 146 parallellavdelningar
vid samtliga statsunderstödda privatläroverk. Utskottet tillstyrker
jämväl, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
för budgetåret 1940/41 uppföres med 554,000 kronor.

8. Förslagsanslaget till bidrag till högre flickskolor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 134,000 kronor
till 516,000 kronor, föranledd främst av den fortgående ombildningen av
högre flickskolor till kommunala flickskolor. Departementschefen har därvid,
under hänvisning till vad han i samband med sin anmälan av frågan
om anslag till högre goss- och samskolor anfört rörande besparingsåtgärder
vid privatläroverken, beräknat en besparing för nästa budgetår av
2,600 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
anslagsberäkning, tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa
budgetår uppföres med 516,000 kronor.

9. Förslagsanslaget till bidrag till enskilda mellanskolor.

Ifråga örn förevarande anslag har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsminskning
med 1,800 kronor till 75,500 kronor, föranledd av besparingsåtgärder
av samma art, som ifrågasatts beträffande övriga statsunderstödda privatläroverk.

Kungl. Maj:ts förslag ifråga örn anslag till förevarande ändamål tillstyrkes
av utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

27

10. Förslagsanslaget till understöd till högre folkskolor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle detta anslag för nästa budgetår uppföras
med 1,560,000 kronor. Härvid har, som av den förut lämnade redogörelsen
framgår, förutsatts, att bidragen till praktiska mellanskolor, vilka
för närvarande bestridas från förevarande anslag, hädanefter skola redovisas
under ett särskilt riksstatsanslag. Departementschefen har vidare
föreslagit besparingsåtgärder, motsvarande dem, som enligt det föregående
av honom förordats beträffande övriga högre kommunala skolor. Departementschefen
har i detta sammanhang framhållit, att det syntes välbetänkt,
att, på sätt skolöverstyrelsen i avgivet utlåtande ifrågasatt, företaga en
utredning, avseende möjligheten att indraga vissa mindre frekventerade
högre folkskolor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens Utskottet.
anslagsberäkningar. Utskottet får härjämte framhålla, att utskottet delar
departementschefens uppfattning, att en utredning, avseende förekomsten
av vissa, mindre frekventerade skolor och möjligheten att åstadkomma en
centralisering på detta område, torde böra komma till stånd.

11. Förslagsanslagen till Läroanstalter för blinda: Avlöningar och

Omkostnader. Förslagsanslagen till Vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte: Avlöningar och Omkostnader.

a) Lönereglering för vårdare och tjänstepersonal.

Förslagsanslaget till Läroanstalter för blinda: Avlöningar är för innevarande
budgetår uppfört med 282,400 kronor, förslagsanslaget till omkostnader
vid samma läroanstalter med 200,500 kronor, tillhopa sålunda 482,900
kronor.

Förslagsanslaget till avlöningar vid vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte är för innevarande budgetår uppfört med 98,700 kronor
och förslagsanslaget till omkostnader med 155,700 kronor, tillhopa alltså
254,400 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att nämnda avlönings- och omkostnadsanslag
måtte för nästa budgetår uppföras med följande belopp:
Läroanstalterna för blinda:

Avlöningar ...................................... kronor 374,300

Omkostnader .................................... > 157,000

Summa kronor 531,900

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Avlöningar ..................................

Omkostnader ................................

kronor 203,600
» 84,700

Summa kronor 288,300.

28

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Överstyrelsens förslag innebär sålunda, att anslagen till avlöningar och
omkostnader vid läroanstalterna för blinda skulle höjas med tillhopa
(531,900—482,900 =) 4.9,000 kronor och vid vårdanstalten med tillhopa
(288,300—254,400 =) 83,900 kronor. Förslaget innebär vidare en överflyttning
av vissa kostnader från vederbörande omkostnadsanslag till avlöningsanslagen.
Sagda kostnader avse löner för vårdare och tjänstepersonal; överflyttningen
sammanhänger med att överstyrelsen ifrågasatt lönereglering
för nämnda personal.

Skolöverstyrelsen har efter förhandlingar med civilförvaltningens personalförbund
genom dess ordförande upprättat ett förslag till kollektivavtal
för vid blindanstalterna anställda icke-ordinarie befattningshavare.

Enligt förslagets ordalydelse skulle avtalet reglera arbets- och lönevillkoren
för den personal, för vilken arbets- och löneförhållandena icke blivit
fastställda genom av Kungl. Maj:t efter riksdagens beslut utfärdade avlöningsreglementen
eller andra bestämmelser.

Arbetstiden skulle utgöra 208 timmar för månad om 30 dagar.
Avlöningsförmånerna skulle utgå enligt särskild löneplan, omfattande
17 s. k. lönegrupper, vardera indelad i 5 löneklasser. Lönebeloppen
skulle vara dyrortsgrupperade enligt ortsgrupperna A—I och angivas såsom
månadslöner. Lägsta lönebeloppet å A-ort skulle utgöra 106 kronor 50 öre,
högsta lönebeloppet i samma ortsgrupp 274 kronor 25 öre. Motsvarande belopp
å I-ort skulle utgöra 138 kronor 50 öre respektive 366 kronor 25 öre.
Den lönegrupp, till vilken befattning vöre att hänföra, skulle angivas i en
vid avtalet fogad tjänsteförteckning. Löneklassuppflyttning skulle
kunna ske efter tre års tjänstgöring inom vederbörande löneklass.

Semestertiden skulle utgöra 20 dagar, intill dess befattningshavaren
fyllt 40 år, därefter 30 dagar. Vid behörigen styrkt sjukdom, som ej
vöre att hänföra till olycksfall i arbete, skulle befattningshavaren äga åtnjuta
full lön under högst 30 dagar under ett och samma kalenderår, % av
lönen under därpå följande två månader och hälften av lönen under följande
tre månader. Linder ledighet till följd av olycksfall i arbete o. d. skulle
full lön utgå. Läkarvården skulle vara fri. Särskild ersättning skulle utgå
vid fullgörande _ av åligganden, som ankomme på befattningshavare med
högre löneställning.

Befattningshavare skulle vara skyldig bebo anvisad tjänstebostad
mot löneavdrag med belopp, som skulle bestämmas i enlighet med
ett i särskild bilaga till avtalet fastställt värde. På enahanda sätt skulle
värdet av fri kost och fri tvätt fastställas.

De vid avtalets ikraftträdande anställda, som åtnjöte bättre villkor än
som stipulerades i avtalet, skulle bibehållas vid desamma.

Avtalet skulle träda i kraft den 1 juli 1940 och gälla till och med den 30
juni 1941. Uppsades icke avtalet senast tre månader före sistnämnda dag,
skulle giltighetstiden förlängas ytterligare ett år.

Förslaget överensstämmer, framhåller överstyrelsen, i huvudsak med det
för motsvarande personal vid statens läroanstalter för dövstumma träffade
avtalet. De föreslagna löneskalorna vore desamma, likaså de i olika dyrortsgrupper
föreslagna avdragen för naturaförmåner, och de båda avtalens
bestämmelser i övrigt sammanfölle i sak.

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

29

Den i kollektivavtalet förutsatta regleringen av arbetstiden till 48 timmar
i veckan medförde behov av sex nya befattningshavare, nämligen vid
institutet och förskolan för blinda 2 vårdarinnor, 1 tvätterska tillika städerska
och 1 köksbiträde, vid hantverksskolan för blinda kvinnor 1 tvätterska
och vid vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte 1 kokerska.

Merkostnaderna för statsverket vid bifall till överstyrelsens förslag skulle
beträffande läroanstalterna för blinda bli 30,950 kronor och beträffande
vårdanstalten i runt tal 17,750, eller tillhopa 1+8,700 kronor.

Allmänna lönenämnden och statskontoret hava framställt vissa erinringar
mot överstyrelsens förslag, avseende åtskilliga av detaljerna i det föreliggande
förslaget m. m.

Departementschefen har för egen del anfört:

Vid bedömandet av den förevarande frågan måste först övervägas, vilken
form en reglering av löne- och anställningsförhållandena för ifrågavarande
personal borde erhålla. Det kunde erinras, att i viss män motsvarande
personal vid sinnessjukhusen innehade ställning såsom extra ordinarie
tjänstemän med avlöning enligt en av Kungl. Majit fastställd löneplan.
Detsamma bleve förhållandet vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
vid bifall till det förslag örn den lägre sjukvårds- och ekonomipersonalens
vid nämnda sjukhus avlöning m. m., som framlagts i särskild
proposition till årets riksdag. För egen del vore departementschefen icke
beredd att nu taga ställning till frågan, om och i vad män den sålunda
vid sinnessjukhusen tillämpade ordningen borde ytterligare utsträckas.
Efter samråd med finansministern hade departementschefen kommit till
den uppfattningen, att detta spörsmål borde, när omständigheterna så
medgåve, upptagas till närmare utredning, därvid jämväl borde prövas
vilka myndigheter, som skulle äga ingå kollektivavtal beträffande personal,
som icke erhölle tjänstemannaställning.

I avbidan på nyss berörda utredning torde provisoriska lönebestämmelser
böra meddelas för den nu ifrågavarande personalen vid blindanstalterna.
Att en viss förbättrad löneställning härvid borde beredas personalen syntes
påkallat. Utan att därmed slutlig ståndpunkt finge anses lia tagits till
frågan, huruvida lönebeloppen borde höjas i den utsträckning varom här
vöre fråga, syntes det i ärendets nuvarande läge nödvändigt att för provisorietiden
i stort sett godtaga den föreslagna höjningen. Detta ställningstagande
innebure tillika, att bruttolöneprincipen skulle tillämpas. Det torde
böra ankomma på skolöverstyrelsen att meddela de provisoriska lönebestämmelserna.
I fråga om bestämmelsernas närmare innehåll utginge departementschefen
från, att de av statskontoret och allmänna lönenämnden
framställda erinringarna komme att beaktas av överstyrelsen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framginge, kunde merkostnaderna
för statsverket vid bifall till den ifrågasatta löneregleringen beräknas till
i runt tal 48,700 kronor. Merutgifterna å anslagen till löner och omkostnader
vid förevarande anstalter uppginge dock till icke oväsentligt högre
belopp, nämligen omkring 75,000 kronor, vilket sammanhängde med att av
personalen erlagda ersättningar för tjänstebostäder, på sätt överstyrelsen
förutsatt, torde böra tillgodoföras byggnadsstyrelsens delfond av statens
allmänna fastighetslån! och alltså icke avräknas å de nu nämnda anslagen.

30

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottet.

Överstyrelsen hade föreslagit överflyttning av löneutgifterna för ifrågavarande
vårdar- och tjänstepersonal från omkostnads- till avlöningsanslagen,
vilket förslag tillstyrkts av statskontoret och riksräkenskapsverket.
För egen del funne departementschefen goda skäl tala för förslaget och
förordade detsamma. Nämnda myndigheter hade även förordat lönekostnadernas
uppförande å avlöningsstaten under en särskild anslagspost, varvid
de dock torde lia utgått ifrån att kollektivavtal skulle komma till stånd.
Förslaget torde emellertid vara att förorda även om lönebestämmelserna,
på sätt förutsatts, meddelades i annan ordning, varför departementschefen
för egen del anslöte sig därtill.

b) Anslagsberäkningar.

Beträffande anslaget till avlöningar vid läroanstalterna för blinda har
Kungl. Majit föreslagit en höjning med 92,400 kronor, i huvudsak sammanhängande
med förutnämnda lönereglering, varför anslaget beräknats
till 374,800 kronor.

Anslaget till omkostnader vid nämnda läroanstalter föreslås å andra
sidan sänkt med 47,900 kronor till 152,600 kronor, varvid kostnaderna för
avlöning åt vårdare och tjänstepersonal överförts till förstnämnda anslag.
Vissa besparingar beträffande expensutgifter hava därjämte ifrågasatts.

Anslaget till avlöningar vid vårdanstalten har av departementschefen beräknats
till 194,200 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 95,500
kronor. Anslaget till omkostnader vid samma anstalt föreslås å andra sidan
minskat med 72,500 kronor till 83,200 kronor, väsentligen på grund av
förutnämnda lönereglering.

Utskottet, som finner sig böra tillstyrka en lönereglering för vårdare och
tjänstepersonal vid ifrågavarande undervisningsanstalter i överensstämmelse
med vad departementschefen förordat, har icke funnit anledning till
erinran mot departementschefens beräkningar av anslagen till förevarande
ändamål.

12. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna: Avlöningar.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn förevarande anslag innebär en anslagshöjning
med 67,500 kronor. Beträffande detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag
inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat:

Anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat föreslås
sänkt med 24,500 kronor till följd av dels, att antalet ordinarie lärare i
kunskapsämne föreslås minskat nied 3 till 55, dels att en ordinarie sjukskö
tersketjänst ifrågasättes bliva ersatt med en sjukvårdsbiträdestjänst
eller ock indragen; i avbidan på närmare utredning har dock förutsatts, att
befattningen icke för närvarande skall utgå ur personalförteckningen.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt, om icke två av lärartjänsterna vid dövstumskolan
i Lund kunde ställas till Malmöhus läns landstings förfogande
i syfte att bereda sysselsättning åt de två lärare, Evert Lundberg och Ebba
Sjölin Borgström, vilka icke velat övergå till statstjänst vid statens över -

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

31

tagande av dövstumundervisningen utan nu åtnjuta lön å indragningsstat
hos landstinget. Detta förslag, som av landstinget lämnats utan erinran och
tillstyrkts av statskontoret, har departementschefen ansett sig kunna biträda.
Härvid har förutsatts, att de båda ifrågavarande lärarna, med bibehållande
av sina nuvarande löne- och pensionsförmåner, skola erhålla en
tjänstgöring av samma omfattning och art, som ålegat dem i egenskap av
lärare vid tredje dövstumskoldistriktets skola. Deras löneförmåner borde
enligt departementschefen fortfarande bestridas av landstinget, som för
ändamålet borde på avsett sätt erhålla statsbidrag, att avföras från det
under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till bidrag till avlöning
åt vissa på indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare.
Det borde få ankomma på Kungl. Majit, anför departementschefen, att,
om riksdagen lämnade vad nu anförts utan erinran, träffa erforderlig överenskommelse
med landstinget och vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordrades
för genomförande av överstyrelsens förslag.

Därest nämnda anordning komme till stånd, fortsätter departementschefen,
minskades belastningen å det nu förevarande anslaget till avlöningar
vid dövstumskolorna därigenom, att två lärartjänster kunde indragas. Enligt
vad från skolöverstyrelsen upplysts, funnes för närvarande, utöver de
förutnämnda, tre vakanta ordinarie lärartjänster, som uppehölles av ickeordinarie
lärare. På närmare utredning borde bero, vilka av de sistnämnda
ordinarie och icke-ordinarie tjänsterna som borde indragas. Det torde få
ankomma på Kungl. Majit att meddela jämväl de i detta avseende erforderliga
bestämmelserna. Vid beräkningen av förevarande anslag för budgetåret
1941/42 kunde anslaget anpassas efter den minskning i medelsåtgången,
som härigenom ernåddes.

Vidare ifrågasättes vissa jämkningar av arvoden till skolläkare m. m.
Därjämte föreslår Kungl. Majit, att avlöningskostnaderna för vårdar- och
tjänstepersonal, för närvarande bestridda från anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal, upptagas såsom en särskild anslagspost.
Härom yttrar departementschefen bland annat:

Efter förhandlingar mellan skolöverstyrelsen och civilförvaltningens personalförbund
angående arbets- och löneförhållandena för vårdar- och
tjänstepersonalen vid dövstumskolorna hade kollektivavtal ingåtts mellan
dövstumskolstyrelserna och personalförbundet med tillämpning från och
med den 1 juli 1939 till och med den 30 juni 1941. Överstyrelsen hade
sedermera anhållit om anslag till bestridande av de härav föranledda merkostnaderna.
En reglering av förhållandena på detta område vore enligt
överstyrelsen i hög grad önskvärd. Såsom av handlingarna franninge hade
emellertid ärendet underställts Kungl. Majit under sådana former, att en
förutsättningslös omprövning icke varit möjlig. På grund av vad i ärendet
förekommit hade Kungl. Majit genom beslut den 29 september 1939 medgivit,
att den i avlöningsstaten upptagna posten å 250,000 kronor till
grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge för ifrågavarande
ändamål under budgetåret 1939/40 överskridas med högst 80,000 kronor.
För ifrågavarande personal hade överstyrelsen beräknat avlöningskostnaden
under nästa budgetår till 206,443 kronor 50 öre, däri inbegripen viss
av kollektivavtalet icke berörd men till samma kategori hänförlig personal.
Då till grundavlöningar lill icke-ordinarie lärarpersonal enligt överstyrelsens
tidigare beräkningar skulle erfordras 124,000 kronor, skulle alltså för bestridande
av de personalutgifter, som nu gäldades ur poster å 250,000
kronor lill grundavlöningar m. lii. till (ivrig icke-ordinarie personal, för
nästa budgetår erfordras närmare 400,000 kronor.

TJtskottet.

Utskottet.

32 Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Den ifrågasatta anslagsökningen innebure till en del icke någon verklig
merkostnad för statsverket utan en av övergång från netto- till bruttolön
föranledd överflyttning av utgifter från omkostnads- till avlöningsanslaget.
Den avsevärda utgiftsstegring, som likväl skulle äga rum, syntes icke kunna
undvikas. Personalbehovet hade ingående prövats och har på vissa håll
ansetts vara större än det nu beräknade. Departementschefen hade intet
att erinra mot överstyrelsens kalkyler rörande kostnaderna för vårdar- och
tjänstepersonalen och föresloge, under åberopande av vad i motsvarande
hänseende anförts beträffande läroanstalterna för blinda, att dessa kostnader
skulle bestridas från en särskild anslagspost, som lämpligen borde
benämnas Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal och uppföras med
förslagsvis 267,000 kronor.

Delposten till grundavlöningar till övrig icke-ordinarie personal har av
departementschefen beräknats till 112,000 kronor, vilket innebär en minskning
med 144,000 kronor, huvudsakligen föranledd av utbrytningen till en
särskild post av avlöningskostnaden för vårdar- och tjänstepersonalen.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit ifråga örn förevarande anslag har icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet biträder sålunda jämväl förslaget,
att två av lärartjänsterna vid dövstumskolan i Lund skola ställas till
Malmöhus läns landstings förfogande i syfte att bereda sysselsättning åt
de två lärare, Evert Lundberg och Ebba Sjölin Borgström, vilka genom sin
vägran att vid statens övertagande av dövstumundervisningen övergå i
statstjänst erhållit en arbetsfri inkomst. Utskottet avgiver särskilt utlåtande
angående statsbidrag till bestridande av avlöning till ifrågavarande två
lärare.

13. Förslagsanslaget till Dövstumskolorna:

Omkostnader.

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om förevarande anslag innebär en anslagsminskning
med 77,000 kronor till 466,000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

14. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har föreslagit inrättande av en ny lektorstjänst vid det under
utbyggnad varande tekniska gymnasiet i Stockholm. I övrigt ifrågasättes
icke någon förändring beträffande de ordinarie befattningarna vid
ifrågavarande skolor. Medel föreslås i övrigt skola anvisas till en ny parallellavdelning
av första klassen vid tekniska gymnasiet i Borås. I detta sammanhang
har departementschefen med hänsyn till det nuvarande stora behovet
av tekniskt utbildad arbetskraft avvisat fanken på besparingsåtgärder,
som skulle gå ut på en begränsning av elevintagningen vid de tekniska
läroanstalterna eller på en försämring av fackutbildningen. I anslutning till
vad departementschefen förordat i fråga av de allmänna läroverken och de
högre kommunala skolorna, föreslår han emellertid en höjning av lärarnas
undervisningsskyldighet med en halv veckotimme.

Utskottet biträder vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn förevarande
anslag.

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

33

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 166,

1. godkänna följande avlöningsstat för högre lärarinneseminariet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 303,100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.......... » 7,250

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a.

Grundavlöningar

m. m.............kronor 62,100

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis. . . » 4,900 » 67,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 26,650

Summa förslagsanslag kronor 404,000;

2. till Högre lärarinneseminariet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 404,000 kronor;

3. i personalförteckningen för de allmänna läroverken
ej mindre under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat
uppföra ytterligare 3 lektorer än även under rubriken
Tjänstemän å övergångsstat utesluta 5 adjunkter;

4. i sagda personalförteckning under rubriken Extra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e uppföra
205 extra ordinarie adjunkter i lönegraden Eo 21;

5. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av
sagda personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1940/41, då för realskolstadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

Bihang till riksdagens protokoll 1940. G sami. Nr 150—151.

3

34

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...........kronor 20,660,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis............ » 165,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt kvinnliga
sakkunniga . . kronor 1,260

18,000

2,400

130,600

87,500

85,000

163,200

_4,340 » 492,300

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 3,315,000

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis
....... » 300,000 » 3,615,000

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän:

a. Vissa ersättningar

m. m., förslagsvis . . . kronor 300

b. Arvoden åt till synslärare.

...... »

c. Personliga tilläggs arvoden

åt första
lärarinnor ...... »

d. Arvoden åt skolläkare,
förslagsvis »

e. Arvoden åt bibliotekarier
........ »

f. Arvoden åt biträ den

å rektorsexpeditionerna.
..... »

g. Särskilda arvoden
vid provårsläro verk.

.......... »

h. Särskilda arvoden

vid statens aftonskola
.......... »

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

35

b. Tillfällig löneförbättring
............. kronor 600 kronor 900

7. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 2,223,400

Summa kronor 27,156,600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms
stad........kronor 15,000

2. Av kommuner och

lärare erlagda hyresersättningar
och hyror » 274,000

3. Avkastning av donationer
från kronan

m. m............ » 37,600

4. Av vaktmästare erlagda
hyror samt ersättning
för bränsle

och lyse......... » 120,000

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor
till vaktmästarpersonalens
avlöning .... »

» 480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 26,230,000;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 26,230,000 kronor;

8. besluta, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder
för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala
mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre
folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola
med förut angiven jämkning äga tillämpning jämväl för
budgetåret 1940/41;

9. medgiva, att för budgetåret 1939/40 gällande grunder
för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt
dyrortstillägg åt vissa lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre
folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret
1940/41;

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 4,080,000 kronor;

36

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
mellanskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 3,340,000 kronor;

12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska
mellanskolor för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 1,700,000 kronor;

13. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd
för budgetåret 1939/40 till statsunderstödda
enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig tillämpning
jämväl för budgetåret 1940/41, dock att statsbidrag må
utgå till sammanlagt högst 146 parallellavdelningar vid
samtliga statsunderstödda privatläroverk;

14. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 554,000 kronor;

15. besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen
i fråga örn beloppet av grundunderstöd till högre
flickskola skall äga tillämpning jämväl för budgetåret
1940/41;

16. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för
budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 516,000
kronor,

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande
av terminsavgifter under läsåret 1940/41 vid vissa högre
flickskolor i Stockholm under villkor, att Stockholms stad
för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt
angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima
riksdag;

17. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
75,500 kronor;

18. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,560,000 kronor;

19. godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 243,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » 3,680

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

37

3. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal: a.

Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. . kronor 83,300

b. Avlöningsförhöjnin garm.

m., förslagsvis » 7,800 kronor 91,100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 11,620

b. Avlöningsförhöjnin gar

m. m., förslagsvis » 1,200 » 12,820

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 23,700

Summa förslagsanslag kronor 374,800;

20. till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 374,800 kronor;

21. till Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 152,600 kronor;

22. godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................kronor 67,000

Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Maj:t........... » 1,200

Avlöningar till vårdare och ekonomipersonal: a.

Grundavlöningar

m. m., förslagsvis . . kronor 96,000

b. Avlöningsförhöjnin gar

m. m., förslagsvis > 8,000 » 104,000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m............kronor 12,100

b. Avlöningsförhöjnin gar

m. m., förslagsvis » 1,700 » 13,800

Rörligt tillägg, förslagsvis......... >_8,200

Summa förslagsanslag kronor 194,200;

38

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

23. till Vårdanstalten i Lund för blinda vied komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 194,200 kronor;

24. till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 83,200 kronor;

25. i personalförteckningen för dövstumskolorna minska
antalet lärare i kunskapsämne med tre till 55;

26. godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis............kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis........... »

3. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

a. Grundbelopp.....kronor 32,675

b. Vikariatsersättnin gar

m. m., förslagsvis
............. »_350 »

4. Avlöningar till vårdare och tjänstepersonal
:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. kronor 236,000

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis
........ » 31,000 »

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. kronor 112,000

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis
. ...... » 9,000 »

6. Rörligt tillägg, förslagsvis...... . »

680,000

11,700

33,025

267,000

121,000

74,275

Summa kronor 1,187,000;

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

39

27. till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,187,000 kronor;

28. till Dövstumskolorna: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 466,000 kronor;

29. å personalförteckningen för de tekniska läroverken
uppföra ytterligare en lektor stjänst;

30. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis...........kronor

Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis................ »

Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt skol -

kare ............kronor 6,400

b. Arvoden åt bibliotekarier
......... » 3,570

c. Arvoden åt bokfö rings-

och skrivbiträden
åt rektorer. . » 7,700

Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar

m. m., förslagsvis. kronor 420,000

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis
........ » 10,000

Rörligt tillägg, förslagsvis........

678,300

8,600

17,670

430,000

75,000

Summa kronor 1,209,570

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. . . . kronor 23,570

Nettoutgift kronor 1,186,000;

31. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,186,000 kronor.

40

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

B. att ovannämnda motioner I: 182 och II: 236, I: 95,
I: 167 och II: 225 samt I: 181 och II: 237 må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 10 maj 1940.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Johansson
i Fredrikslund, Oscar Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Andersson i Fältenborg, Ström i Lidköping,
Heiding, Andersson i Rixö, Ekströmer och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Råstock, Eriksson i Stockholm, Persson i Falla, Jonsson
i Eskilstuna, Ward, Lindberg i Umeå, Holmdahl, Andersson i Södergård, Åqvist, Hansson i
Rubbestad och Mårtensson.

Reservationer:

1) av herr Jonsson i Eskilstuna, som ansett, att utskottet vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till Allmänna läroverken:
Avlöningar (kap. 3, sid. 15) bort avstyrka förslaget om tillfälligt
indragande av den förenade linjen vid samrealskolan i Trelleborg;

2) av herrar Nilsson i Malmö, Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson,
Asklund, Nilsson i Landeryd, Andersson i Fältenborg, Ekströmer, Bergman,
Persson i Falla, Holmdahl och Åqvist, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande angående förslagsanslaget till Allmänna
läroverken: Avlöningar under rubriken A. Vissa särskilda besparingsåtgärder,
som börjar med orden »Såsom av den» och slutar med orden »må
befinnas påkallade» (sid. 15 ff.), bort hava följande lydelse:

»Såsom av den---(= utskottet)---och hushållsgöromål. Med

hänsyn till den pedagogiska och praktiska betydelsen av ifrågavarande undervisning,
icke minst den i manlig slöjd och hushållsgöromål, samt jämväl
med tanke på de lärare, vilka för sin utkomst äro beroende av ifrågavarande
undervisning, anser icke heller utskottet sig böra för nästa budgetår ifrågasätta
någon beskärning av denna undervisning.»;

dels att den del av utskottets yttrande angående ovannämnda förslagsanslag
under rubriken B. Anslagsberäkningar, som börjar med orden »Depar -

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

41

tementschefens övriga» och slutar med »26,280,000 kronor» (sid. 19 ff.), bort
i anledning härav hava följande lydelse:

»Departementschefens övriga i samband med anslagsberäkningarna
framförda förslag hava icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres
med 26,280,000 kronor.»;

dels och att utskottets hemställanden till följd härav bort i nedan
angivna delar bliva följande:

A. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 166,

6. godkänna---(= utskottet)--- 1940/41:

A vlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar--(= utskottet)--kronor 492,300

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal:

a. Grundavlöningar,

m. m., förslagsvis kronor 3,365,000

b. Avlöningsförhöj ningar

m. m., förslagsvis.
...... »_300,000 » 3,665,000

6. Särskilda---(= Alt. I)---» 2,223,400

Summa kronor 27,206,600
Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag--(— utskottet)--—■ kronor 926,600

Nettoutgift kronor 26,280,000;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 26,280,000.

B. att ovannämnda — — — (= utskottet) — — —
ovan anfört.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1940. 0 sami. Nr 150—151.

4