Statsutskottets utlåtande Nr 143.
3
Nr 143.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1940 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrielse för förre reservoffcersaspiranten
A. 0. Lidholm från viss ersättningsskyldighet.
(lia avd.)
I propositionen nr 198 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslagit
riksdagen medgiva, att förre reservofficersaspiranten Å. O. Lidholm må,
därest han före den 1 oktober 1940 till flygförvaltningen inbetalar ett belopp
av 2,000 kronor, befrias från återstoden av honom jämlikt Kungl. Majits
utslag den 29 december 1939 åliggande skadeståndsskyldighet.
Förre reservofficersaspiranten A. O. Lidholm, som tjänstgjort vid Svea
flygflottilj, avvek den 21 juni 1939, då han företog en beordrad navigeringsoch
radioflygning med ett flygplan av typen J 8, från anbefalld flygväg
samt förde vid flygning över Fagerudds samhälle i närheten av Enköping
flygplanet på lägre höjd än tillåtet enligt gällande föreskrifter, varjämte han
manövrerade detsamma felaktigt med påföljd att flygplanet slog mot växande
träd och led totalhaveri.
Med anledning härav ställde vederbörande åklagare Lidholm under tilltal
vid Svea artilleriregementes krigsrätt, och i utslag den 6 juli 1939 prövade
krigsrätten rättvist döma Lidholm, jämlikt 77 § andra stycket strafflagen
för krigsmakten, jämfört med 130 § samma lag, ävensom jämlikt sistnämnda
lagrum, för underlåtenhet att rätt fullgöra förmans i tjänsten givna befallning
samt grov vårdslöshet och grovt oförstånd i fullgörande av tjänsteplikt
att hållas i fängelse en månad. Härjämte förpliktades Lidholm att till flygförvaltningen
utgiva ersättning med tillhopa 121,820 kronor 40 öre.
Krigshovrätten, där Lidholm besvärade sig under yrkande, att straffet
måtte nedsättas till disciplinstraff och att han måtte befrias från ersättningsskyldighet,
fann genom utslag den 17 oktober 1939 ej skäl att göra
ändring i krigsrättens utslag.
Kungl. Maj:t, varest Lidholm anförde besvär över krigshovrättens utslag,
fann genom utslag den 29 december 1939 ej skäl att göra ändring i krigshovrättens
utslag.
Sedermera härj Kungl. Maj:t genom utslag den 15 februari 1940 av nåd
bestämt Lidholms straff för ifrågavarande brott till vaktarrest 15 dagar.
I en den 21 februari 1940 dagtecknad skrift har nu Lidholm — under
4
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
Utskottet.
åberopande bland annat att han, som saknade egentliga egna tillgångar och till
följd av sin förseelse måste välja en ny levnadsbana, icke för närvarande
kunde avbetala något å ersättningsbeloppet och troligen aldrig skulle bliva
i stånd att helt gälda detsamma — anhållit om befrielse från skadeståndsskyldigheten
antingen helt och hållet eller ock efter gäldande av ett obetydligt
belopp. Till stöd för sin hemställan har Lidholm åberopat, bland
annat, en av chefen för flygvapnet i nådeärendet avgiven promemoria, vari
nämnde chef på anförda skäl såsom sin uppfattning uttalat, att fängelsestraff
och skadeståndsskyldighet under förhandenvarande omständigheter
syntes utgöra en alltför sträng påföljd.
Flygförvaltningen har i avgivet utlåtande den 5 mars 1940 på anförda skäl
tillstyrkt, att sökanden befriades från sin betalningsskyldighet under villkor
att han före den 1 oktober 1940 till flygförvaltningen erlade lämpligt belopp,
förslagsvis 1,200 kronor.
Statskontoret har i yttrande den 13 mars 1940 förordat, att Lidholm befrias
från ersättningsskyldigheten under förutsättning att han antingen under sex
år med början den 1 oktober 1940 till flygförvaltningen erlägger ett årligt
belopp av 600 kronor, eller att han senast den 1 oktober 1940 till flygförvaltningen
inbetalar 3,000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande i ärendet:
I likhet med flygförvaltningen och statskontoret kan jag i betraktande av
de i ärendet föreliggande omständigheterna icke tillstyrka, att Lidholm helt
befrias från den honom åvilande skadeståndsskyldigheten.
Såsom de hörda myndigheterna framhållit äro emellertid de ekonomiska
konsekvenser, som drabbat Lidholm, oproportionerligt stora i förhållande till
de tjänstefel, som han enligt vad den lämnade redogörelsen utvisar låtit
komma sig till last. Vid sådant förhållande och då sökanden, därest hans
brott av domstolarna ansetts kunna sonas med allenast disciplinstraff, på
grund av bestämmelsen i lagen den 7 mars 1929 (nr 28) örn befrielse i visst
fall för befälhavare eller förare å luftfartyg, hörande till krigsmakten, från
skyldighet att gälda skadestånd icke blivit skadeståndsskyldig, samt sökanden
i nådeväg fått straffet nedsatt till disciplinstraff, tala starka billighetsskäl
för att sökanden mot utgivande av ett mindre belopp befrias från att
erlägga återstoden av skadeståndsbeloppet.
Beträffande storleken av detta belopp har flygförvaltningen föreslagit ett
engångsbelopp av 1,200 kronor, medan statskontoret förordat antingen en
årlig inbetalning av 600 kronor under sex år eller en engångsbetalning av
3,000 kronor. För min del finner jag mig böra tillstyrka, att Lidholm må
befrias från sin ifrågavarande skadeståndsskyldighet till kronan, därest han
före den 1 oktober 1940 till flygförvaltningen inbetalar ett belopp av 2,000
kronor.
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må medgiva, att förre reservofficersaspiranten
Å. O. Lidholm må, därest han före den 1 oktober 1940 till
flygförvaltningen inbetalar ett belopp av 2,000 kronor, befrias
Statsutskottets utlåtande Nr 143. 5
från återstoden av den honom jämlikt Kungl. Maj:ts utslag
den 29 december 1939 åliggande skadeståndsskyldighet.
Stockholm den 7 maj 1940.
På statsutskottets vägnar:
PER GUSTAFSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 142.