Statsutskottets utlåtande Nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1940 kl. 12,15 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1940/41 av utgifterna
under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande
anslagen till folkhushållningsdepartementet.

(2:a avd.)

I propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1940/41 har chefen för folkhushållningsdepartementet under
elfte huvudtiteln (sid. 1—8 av det vid propositionen fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 4 januari 1940)
inledningsvis lämnat en redogörelse för de särskilda statliga åtgärder och
ingripanden, söm befunnits påkallade med hänsyn till den alltsedan hösten
1938 ökade utrikespolitiska spänningen och det sedan september 1939 rådande
krigsläget ävensom för huvuddragen i den nuvarande krisorganisationen.

Efter vad nu kunde bedömas, framhåller departementschefen, torde en
organisation för handläggning av de frågor, som ankomme på folkhushållningsdepartementet
och därunder lydande myndigheter, bliva erforderlig
även under budgetåret 1940/41.

Självfallet innebure detta icke att den nuvarande organisationen kunde
anses slutgiltigt utbyggd. I den mån krisen skärptes eller förhållandena
eljest förändrades, komme helt visst omläggningar av organisationen att
befinnas påkallade. Det syntes böra ankomma på Kungl. Majit att fatta
erforderliga beslut härom. Departementschefen förutsatte, att, därest förändringar
av en eller annan art i krisorganisationen bleve genomförda, de
anslag, rörande vilka departementschefen under förenämnda huvudtitel
framlade förslag, skulle få tagas i anspråk för eventuellt nytillkommande
organ inom folkhushållningens område.

Vad departementschefen sålunda anfört har icke givit utskottet anled- Utskottet.
ning till erinran, vilket utskottet velat härmed
omförmäla.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 6 sami. Nr 11.

1

2

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

F olkhushållningsdepartementet.

l:o) Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 1, sid. 8—11), vilket innebär, att avlöningsmedlen
beräknats för helt i stället för såsom nu för tre fjärdedels budgetår samt
att medel inberäknats i förevarande anslag för aryoden åt två sakkunniga,
hemställer utskottet

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med bud -

getåret 1940/41:

1. Avlöning till departementschefen...... kronor 24 000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... » 56 650

3. Avlöningar till icke-ordiparje personal:

a. Grnndavlöningar

m. m., förslagsvis----kronor 71 000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis • • • • * 2 000 » 73 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 10 050

Summa kronor 163 700;

b) till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 163 700 kronor.

2:o) Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 11 och 12), vilket innebär, att 500 kronor
beräknats för reseersättningar, 16 500 kronor för övriga expenser och
3 000 kronor för publikationstryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 11,

3

Krisförvaltningen.

3:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 3, sid. 12—21) föreslagit riksdagen att dels för
rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap fastställa av departementsphefen
angiven personalförteckning, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för kommissionen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 194Q/41, dels ock till Rikskommissionen för ekonomisk
försvarsberedskap: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 66 900 kronor.

Det för innevarande budgetår för rikskommissionen uppförda avlöningsapslaget
— 78 500 kronor — är avsett för avlönande av följande personal,
nämligen ordföranden (årsarvode 5 000 kronor), 1 kanslichef (B 2), 1 avdelnibgschef
(Bl), 1 sekreterare (A 26), 1 sekreterare (Eq26), 1 aktuarie
(A 21), 1 kanslibiträde (A 7), 1 kontorsbiträde (A 4) samt 1 expeditionsunderofficer
(årsarvode 2 130 kronor). Därjämte är upptagen en förslagsvis
beräknad anslagspost å 2 000 kronor till sammanträdesarvoden till kommissionens
ledamöter. Nämnda personal var avsedd för handhavande av kommissionens
uppgifter före inträdet av nu rådande krisförhållanden, då kommissionen
var organiserad med en allmän avdelning och en industriavdelning.
Efter inhämtande av riksdagens medgivande (1939 års urtima riksdags
skrivelse nr 71) har sedermera beträffande rikskommissionen vidtagits
en anordning, varigenom — med bibehållande av kommissionen oförändrad
— kommissionens kansli kommit att bestå av dels en reducerad
allmän avdelning, dels ock en nytillkommen uppskovsavdelning medan industriavdelningen
överförts till statens industrikommission och dessqtqm
viss del av rikskommissionens personal i övrigt utnyttjats på andra håll
inom krisförvaltningen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att personalförteckningen visserligen skulle
bibehållas oförändrad men avlöningsstaten beräknas efter det personalbehov,
som föranledes av kommissionens reducerade uppgifter.

Kommissionen som sådan skulle bestå i oförändrad omfattning
med ordförandens arvode bibehållet vid 5 000 kronor men med beräknad
minskning till hälften, eller 1 000 kronor, av anslagsposten till sammanträdesarvoden
till kommissionens ledamöter.

Kansliets allmänna avdelning skulle bestå allenast av kanslichefen
och kanslibiträdet jämte ovannämnda expeditionsunderofficer. Härjämte
har beräknats ett belopp av 4 000 kronor för tillfälligt anställd personal.
Kanslichefen skulle enligt departementschefen åligga bland annat att
utarbeta översikter över statliga åtgärder på folkhushållningens område

4

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

ävensom över försörjningsläget vid olika tidpunkter. Åt denne befattningshavare
syntes även böra uppdragas andra liknande utredningsuppdrag, som
icke direkt folie under övriga krisorgans verksamhetsområden, övrig personal
å allmänna avdelningen tjänstgjorde numera på andra håll inom
krisförvaltningen.

Kansliets uppskovsavdelning, till vilken ärenden angående
uppskov med militär tjänstgöring vore centraliserad, skulle enligt departementschefens
förslag vara organiserad på följande sätt:

1 chef (officer på reservstat eller övergångsstat eller

pensionerad officer) ..........................arvode kronor 5 100

l.byrån (för utredningar, uppskovsgrupp 1 samt statliga och
kommunala verk).

1 byråföreståndare (officer på reservstat eller övergångsstat
eller pensionerad officer) ..............arvode kronor 3 600

1 officer till förfogande under 4 månader, arvode

265 kronor i månaden ........................ * 1 060

2. byrån (för industri och andra privata företag).

1 byråföreståndare (officer på reservstat eller övergångsstat
eller pensionerad officer) ..............arvode kronor 3 600

2 officerare till förfogande under 4 månader, arvode

265 kronor i månaden ........................ * 2120

Expedition och arkiv.

1 kanslibiträde ............................................ E° 7

1 expeditionsvakt.......................................... Eo 5

2 kontorsbiträden ......................................... lgr Eo 4

4 skrivbiträden under fem månader ........................ lgr Ex 2

Arvodena till de militära befattningshavarna överensstämma med de grunder,
som inom försvarsväsendet gälla för ersättning till pensionerad personal
i arvodesbefattning.

Till belysning av uppskovsarbetets omfattning enligt den nya ordningen
har rikskommissionen anfört:

Det antal värnpliktiga i uppskovsgrupp I (uppskovskungörelsen bilaga A),
som skulle registreras och årligen kontrolleras, uppginge till c:a 35 000.
Detta arbete hade tagit sin början hösten 1939.

Prövningen av uppskovsansökningar och registrering av värnpliktiga i
uppskovsgrupp II (uppskovskungörelsen § 7), som under de senaste åren
omfattat 15 000—20 000 fall, skulle efter centraliseringen komma att stiga
till över 50 000 bifallna ansökningar, alltså alla icke bifallna oräknade.

Uppskovsansökningarnas prövning förutsatte utredning angående företagens
kapacitet och betydelse för det allmänna, rättmätigheten av deras
anspråk och korrektheten av deras uppgifter, vilket medförde remisser till
experter och myndigheter, konferenser med myndighetspersoner och företagarföreningar
m. m. De meddelade civila tjänsteuppgifterna mäste prövas

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

5

med hänsyn till de värnpliktigas oumbärlighet på grund av yrkesspecialisering
och svårersättbarhet samt de militära uppgifterna kontrolleras genom
en omfattande korrespondens med de militära rullföringsmyndigheterna.
Tid efter annan torde även större utredningar behöva göras.

Försvarsväsendets lönenåmnd, vars yttrande angående de för uppskovsavdelningen
avsedda befattningshavarnas lönevillkor ligger till grund för
departementschefens förslag, har härutöver ur rent organisatoriska synpunkter
framhållit, att det torde kunna ifrågasättas huruvida icke åtminstone
för uppskovsavdelningens 2. byrå borde avses civila personer, särskilt
förtrogna med det enskilda näringslivets förhållanden.

Departementschefen har med anledning av vad lönenämnden salunda
yttrat uttalat, att handläggningen av uppskovsärendena syntes så intimt
sammanhänga med gällande organisation av försvarsväsendet, att militär
personal måste anses i allmänhet vara mest skickad att fullgöra hithörande
uppgifter.

Utskottet får till en början erinra, att 1939 års urtima riksdag i sin ovannämnda
skrivelse nr 71 medgav, att med avseende å rikskommissionens för
ekonomisk försvarsberedskap arbetsuppgifter och organisation finge vidtagas
de åtgärder, som kunde vara erforderliga för reglerande av kommissionens
och kristidsorganens inbördes förhållanden. I samband härmed uttalade
riksdagen, att spörsmålet och formerna för rikskommissionens fortsatta
verksamhet borde föreläggas 1940 års lagtima riksdag.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, hava jämlikt
riksdagens sålunda lämnade medgivande väsentliga delar av de arbetsuppgifter,
som tidigare ankommit på rikskommissionen, överflyttats till
olika krisorgan. I anslutning härtill har rikskommissionens industriavdelning
anknutits till statens industrikommission och viss del av rikskommissionens
personal, utöver industriavdelningens tjänstemän, utnyttjats på
andra håll inom krisförvaltningen. Rikskommissionens kansli består härefter
allenast av en allmän avdelning med tämligen begränsade arbetsuppgifter
samt en uppskovsavdelning.

Rikskommissionen fungerar alltså för närvarande huvudsakligen såsom
ett centralorgan för prövning av uppskovsärenden. Departementschefen har
föreslagit, att kommissionen under nästa budgetår även skulle hava sin
verksamhet lagd efter dessa riktlinjer, men att kommissionen såsom sådan
skulle bibehållas oförändrad.

Enligt den för rikskommissionen gällande instruktionen består kommissionen
av en ordförande och tio ordinarie ledamöter samt ett stort antal
extra ledamöter. Med hänsyn till de reducerade arbetsuppgifter, som numera
tillkomma kommissionen och i betraktande av den organisation, som
upprättats för krisförvaltningen i dess helhet, anser utskottet det knappast
motiverat att en dylik omfattande överstyrelse för rikskommissionen

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

upprätthålleS. Utskottet finner även koittihissiönens beteckning — rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap — numera oegentlig
och ifrågasätter huruvida de arbetsuppgifter, som nu ankomma på kommissionen,
icke lämpligen i stället böra anförtros åt andra organ, förslagsvis
åt en fristående institution för uppskovsärendenas centrala handläggning
och åt konjunkturinstitutet, till vilket kommissionens allmänna avdelning
kunde anknytas. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att i
samband med behandlingen av anslagsäskandena tili 1941 års riksdag tagå
ifrågavarande spörsmål under närmare omprövning. Härvid torde jämväl
frågan om uppskovsavdelningens organisation böra tagas under förnyat
bedömande, enär utskottet i anslutning till vad försvarsväsendets lönenämnd
anfört anser goda skäl ur rent organisatorisk synpunkt föreligga
för att åtminstone för uppskovsavdelningens andra byrå avses civila personer,
särskilt förtrogna med det enskilda näringslivets förhållanden.

Vidkommande kostnadsberäkningarna för rikskommissionen för hästa budgetår
synes det utskottet som örn arvodet till kommissionens ordförande —
5 000 kronor — på grund av kommissionens begrähsade arbetsuppgifter borde
kunna väsentligt reduceras. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit
har för avsikt att vidtaga en av detta förhållande påkallad nedsättning aV
ifrågavarande arvode. Med hänsyn härtill har utskottet icke velat motsättå
sig att förevarande anslag uppföres med av Kungl. Majit föreslaget belopp,
66 900 kronor.

Undéf åberopande a* våd sålunda ariförts hemställer utskottet,
att riksdageri må

a) för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
fastställa följande

1 Personalföf teckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lröriégrad

1 kaftslichef B 2

l avdelningschef j j B l

1 sekreterare .,....>>..... A 26

1 aktuarie .................A 21

1 kanslibiträde A 7

1 körttdrshitfäde A 4

Extra ordinarie tjänsteman i högre
lönegrad än 2 0:

1 sekreterare .................................. Eö 26;

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

7

b) godkänna följande äVlöhingsstät för kommissionen att
tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöhingsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 18 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar* bestämda
av Kungl. Majit <;.....*. .. . » 19 430

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal: a.

Grundavlöningarm. m. kronor 16 400

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . » 1 500 » 17 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 3170

5. Sammanträdesarvoden till kothmissio nens

ledamöter, förslagsvis .......... » 1 000

6. Arvoden till tillfälligt anställd personal

m. m., förslagsvis .................. » 7 200

Summa kronor 66 900;

C) till RikskommiSsiöhen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 66 90Ö kronor.

4:o) Rikskommissiöneh tor ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.

I enlighet inéd Kungl. Mäj:ts förslag (punkt 4, sid. 21 och 22), vilket innebär,
att för reseersättningar åt kommissionens ledamöter beräknats ett
med 400 kronor till 800 kronor reducerat belopp, för bränsle och lyse ett
belopp äv 3 500 kronor och för övriga expenser ett nied 2 ooo kronor tili
16 Ö00 krörtöf redutiefät belopp, hettiställer Utskottet*

ätt riksdagen må till RikskbihthiSslÖtiéit för ekonomisk
försvatSbéredsUapi Omköstttader för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 20 300 kronor.

5:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. Konjunkturinstitutet: Ömkostnader.
Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna 5—7, sid. 22—26), vilket innebär överflyttning
äV ifrågavarande anslag från Sjunde till elfte huvudtiteln, de två fötsthähmda
nied fedUCéfäde belopp på grund aV att institutets personal i Stor Utsträckning
tagits i anspråk inom krisorganisationen, hemställer utskottet,

8

Statsutskottets utlåtande Ni 11.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis....................kronor 10 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .. » 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal: a.

Grundavlöningar

m. m.............kronor 16 000

b. Avlöningsförhöjnin gar

m. m., förslagsvis » 800 » 16 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 2 400

Summa kronor 39 200;

b) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 39 200 kronor;

c) till Konjunkturinstitutet: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor;

d) till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.

6: o) Statens industrikommission m. m.: Avlöningar. Statens industrikommission
m. m.: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkterna 8 och 9,
sid. 26—33) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1940/41 anvisa dels till
Statens industrikommission m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 698 000
kronor, dels ock till Statens industrikommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 535 000 kronor.

Under förevarande anslag har medel beräknats till statens industrikommission,
statens vednämnd, vedkontoren, bensin- och oljenämnden, statens
kolnämnd samt statens gengasnåmnd.

Departementschefens anslagsberäkningar innebära sammanfattningsvis,
att anslagen till berörda kristidsorgan skulle uppgå till följande belopp:

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

9

Anslagsposter

Statens

industri-

kommis-

sion

kronor

Statens

ved-

nämnd

kronor

Ved-

kontoren

kronor

Bensin-och olje-nämnden

kronor

Statens

kol-

nämnd

kronor

Statens

gengas-

nämnd

kronor

Summa

kronor

I. Avlöningar..........

933 000

82 000

350 000

138 000

135 000

60 000

1 698 000

a) avlöningar och ar-voden, bestämda av

Kungl. Majit ....

216 000

42 000

—

74 000

50 000

31 000

413 000

b) avlöningar till övrig

29 000

personal ........

717 000

40 000

350 000

64 000

85 000

1 285 000

II. Omkostnader........

161 000

26 000

142 000

131 000

60 000

15 000

635 000

a) reseersättningar ..

76 000

8 000

60 000

10 000

43 000

6 000

203 000

b) expenser ........

85 000

18 000

82 000

121 000

17 000

9 000

332 000

I de för industrikommissionen beräknade beloppen ingå bland annat kostnaderna
för den hittills i rikskommisionen för ekonomisk försvarsberedskap
ingående industriavdelningen; sålunda hava här upptagits avlöningskostnaderna
för å rikskommissionens personalförteckning uppförda 1 avdelningschef
(Bl), 1 sekreterare (Eo 26) och 1 kontorsbiträde (A 4). I de för kolnämnden
beräknade beloppen ingå bland annat de till 80 000 kronor, varav
hälften för arvoden och hälften för resor, upptagna kostnaderna för särskild
granskning av kolimportörernas räkenskaper.

Rörande de allmänna förutsättningarna, enligt vilka anslagsberäkningarna
verkställts, har kommissionen anfört följande:

Under den korta tid, som industrikommissionen hittills varit i verksamhet,
hade arbetet inriktats på att snabbast möjligt skapa en organisation, som
vore lämpad att smidigt kunna anpassas efter de växlande arbetsuppgifter
kommissionen torde komma att möta. Ännu hade kommissionen icke kunnat
slutföra detta första organisationsarbete. Men även i den mån en dylik organisation
komme till stånd, bleve omfattningen av dess arbete och därmed
dess olika medelsbehov i hög grad beroende av det allmänna handelspolitiska
läget och dettas återverkningar på våra industriella försörjningsmöjligheter.
Det skulle därför under alla omständigheter bliva förenat med
stora vanskligheter att på längre sikt kunna precisera kommissionens anslagsbehov.
Särskilt svårt, för att icke säga omöjligt, vore att beräkna kommissionens
kostnader, i händelse landet invecklades i väpnad konflikt. Kommissionen
hade ansett det vara utan mening att söka uppgöra något budgetförslag
under en dylik förutsättning. Även i ett läge, som lämnade vårt eget
land utanför kriget, kunde emellertid avspärrningsförhållandena bli så svåra
och omfattande, att en väsentlig utökning av kommissionens göromål och
arbetskrafter, i förhållande till vad nu ungefärligen beräknades, bleve ofrånkomlig.
För en dylik situation kunde kommissionen icke heller närmare
ange sina ökade anslagsbehov. Ett icke alltför ringa belopp till oförutsedda
kostnader för industrikommissionen borde emellertid inrymmas i riksstaten
för budgetåret 1940/41, antingen direkt på industrikommissionens stat eller
tillsammans med övriga motsvarande belopp under någon annan statrubrik.
Från ett dylikt anslag borde medel få efter särskild framställning anvisas av
Kungl. Majit.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat:

Av vad industrikommissionen anfört framginge, att man hittills inom kommissionens
ram tillskapat stommen till en organisation, lämpad för verkställande
av statliga regleringar beträffande råvaror och industrialster. Den
slutliga omfattningen av och medelsbehovet för en dylik organisation måste
i hög grad bliva beroende av det allmänna utrikespolitiska läget och dettas
återverkningar på våra industriella försörjningsmöjligheter. Måhända kunde
den fortsatta utvecklingen framtvinga en organisation av i vissa avseenden
annan karaktär än den nu upprättade. Att under nuvarande förhållanden
kunna på längre sikt närmare angiva medelsbehovet för den centrala industriella
regleringsmyndigheten och dess verkställighetsorgan torde sålunda
vara förenat med stora svårigheter. Departementschefen ville därför
förorda, att anslag till indiistrikömmissionen erhölle förslagsanslags natur.

Vid behandlingen av föreliggande anslagsbehov kunde det vara ägnat att
befordra överskådligheten att uppdela anslagsposterna på industrikommissiohén
öch nämnderna samt på avlöningar och omkostnader. Med hänsyn
till vad nyss anförts om ovissheten i tillämpade beräkningsgrunder* funné
departementschefen det ehiellertid tillräckligt att nu nämnda anslagsbehov
tillgodosåges under två förslagsanslag, behämnda Statens industrikortimission
itt. hi.: Avlörtihgat fespektive Statens industrikommission m. md Omkostnader.

Vad beträffade avlöningskostnaderrta föf indUstrikolhmissioneh, hade
Kungl. Majit dels vid olika tidpunktef bestånd arvoden öch efsättningar till
ordförande och ledamöter samt till vissa befattningshavare i chefsställning,
dels genom beslut den 8 december 1939 fastställt löneplan för de större statliga
krisorganen, vilket beslut för industrikommissionens del jämväl innefattat
godkännande till huvudsaklig dei av ett av kommissionen ingivet förslag
förande äfitalét befattniilgshäväfe india de i planen upptagna högre
lönegrupperna*

Löneplänen framginge äv det följande:

Lön per

månad

Lönegrupp

lägst kronor

högst kföriöt

L

skrivbiträde ...................

kontorsvakt

..... 175

250

ii.

kontorsbiträde .................

expeditionsvakt

..... 225

300

lii.

kanslibiträde ..................

förste expeditionsvakt

..... 275

350

IV;

kansliskrivare .................

registrator

..... 325

450

V.

amanuens .........*. ..........

assistent

6Ö0

VI.

notarie .

aktuarie

revisor

ingenjör

750

Vik

sekreterare . ...................

förste aktuarie
förste ingenjöf
byrådirektör.

.. .. . 70Ö

900

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

11

Industrikommissionen hade föreslagit, att en särskild anslagspost skulle
upptagas till tillfälliga avlöningskostnader. Det av kommissionen angivna
medelsbehovet till detta ändamål torde helt visst komma att bliva aktuellt,
varför det föreslagna beloppet, sammanlagt 130 000 kronor, syntes böra godtagas.
Departementschefen funne det lämpligast att detta belopp, som av
kommissionen upptagits såsom särskild anslagspost, i stället inräknades
under den för avlöningar till övrig personal avsedda anslagsposten. Departementschefen
förutsatte, att medel till tillfällig personal icke komme att tagas
i anspråk annat än i den mån behovet så påkallade.

Vad anginge industrikommissionens förslag om medel till oförutsedda
krisutgifter för kommissionen och nämnderna ansåge även departementschefen
önskvärt, att dylika funnes tillgängliga. Särskilt anslag för detta
ändamål syntes dock icke lämpligen böra upptagas i detta sammanhang
utan härför erforderliga medel börtie, i den mån behov uppkomme, bestridas
från vederbörligt anslag å förskoltsstat.

Stora svårigheter synas utan tvivel möta att under nu rådande förhål- utskottet.
landen på längre sikt angiva medelsbehovet för de olika organen inom krisförvaltningen.
Utskottet biträder därför departementschefens förslag, att anslagen
till industrikommissionen — liksom jämväl anslag till övriga under
denna huvudtitel upptagna krisorgan — erhålla förslagsanslags natur.

Vad beträffar storleken av de för nästa budgetår äskade anslagen till avlöningar
och omkostnader för indus trikommissionen ansluter utskottet sig
till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. Utskottet vill dock understryka angelägenheten
av att såväl industrikommissionen som nämnderna iakttaga all
den sparsamhet, som det statsfinansiella läget för närvarande kräver.

Utskottet får i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att, därest
anslag till förevarande ändamål även komma att föreläggas 1941 års riksdag,
en överskådligare uppställning beträffailde de olika anslagskraven än
vad i årets elfte huvudtitel framlagts förelägges riksdagen, något som också
lättare torde låta sig gora sedan krisorganisationen överhuvud vunnit ökad
stadga och bättre kan överblickas.

Utskottet får slutligen erinra, att utskottet i sitt utlåtande den 6 februari
1940, nr 34, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1939/40 i vad avsåge folkhushållningsdepartementet, vilket utlåtande vunnit
riksdagens bifall, anförde, att utskottet vid behandlingen av elfte huvudtiteln
komme att till mera ingående bedömande upptaga de grunder efter
vilka arvoden och ersättningar vid krisorganen utginge. Vid den prövning
av föreliggande fråga, som utskottet nu verkställt, har utskottet icke kunnat
undgå att finna de tillämpade grunderna i vissa fall giva anledning till tveksamhet,
särskilt med hänsyn till alt de väsentligt avvika från de grunder,
med vilka en jämförelse närmast synes ligga till hands, nämligen de i gällande
kommittékungörelse angivna. Utskottet ifrågasätter dätför, huruvida
icke en närmare översyn av de principer, som i förevarande avseende nu

12

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

kommit i tillämpning, bör komma till stånd genom Kungl. Majlis försorg,
varvid torde böra eftersträvas att ernå en begränsning av utgifter för här
ifrågavarande ändamål till vad som kan visa sig oundgängligen nödvändigt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Statens industrikommission m. m.: Avlöningar ett
förslagsanslag av 1 698 000 kronor;

b) till Statens industrikommission m. m.: Omkostnader ett
förslagsanslag av 535 000 kronor.

7:o) Statens livsmedelskommission m. m.: Avlöningar. Statens livsmedelskommission
m. m.: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkterna 10 och 11,
sid. 33—41) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1940/41 anvisa dels till
Statens livsmedelskommission m. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av
1 617 700 kronor, dels ock till Statens livsmedelskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av 474 000 kronor.

Under ifrågavarande två anslag har beräknats medel till avlöningar och
omkostnader för statens livsmedelskommission med dess rådgivande organ,
livsmedelskommissionens råd, samt för de närmast under nämnda kommission
lydande 33 lokala kristidsstyrelserna.

Departementschefen har framhållit, att den nuvarande situationen icke
gåve någon hållbar grund för bedömandet av den framtida utvecklingen på
livsmedelsförsörjningens område. Alla beräkningar örn medelsbehov för
kommissionen för nästa budgetår måste därför bliva synnerligen osäkra.
Livsmedelskommissionen hade gjort sina utgiftsberäkningar under antagande
av ett i det stora hela oförändrat försörjningsläge. Denna beräkningsgrund
syntes för närvarande kunna godtagas. Man torde emellertid få utgå
från att, därest krisläget skulle skärpas, beräkningarna icke komme att visa
sig tillförlitliga. I sådant fall syntes avsevärda kostnadsökningar vara att
vänta. Den ovisshet om utsträckningen och omfattningen av kommissionens
verksamhet, som sålunda karakteriserade de gjorda beräkningarna, gjorde
det nödvändigt, att anslagen till kommissionen erhölle förslagsanslags natin-.

Departementschefens anslagsberäkningar, i huvudsak sammanfallande med
kommissionens, innebära sammanfattningsvis följande:

Livsmedelskommissionen: Avlöningar.

a) Arvoden, bestämda av Kungl. Majit ............ kronor 217 000

b) Avlöningar till övrig personal .................. » 750 700

c) Arvoden till sakkunniga och experter ............ » 50 000

Summa kronor 1 017 700.

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

13

Av posten a) har beräknats 63 600 kronor åt ordföranden och 4 ledamöter,
92 900 kronor åt 4 sektionschefer, 49 300 kronor åt 4 andra befattningshavare
samt 11 200 kronor för sammanträdesarvoden åt medlemmarna av kommissionens
råd.

Kommissionen har beträffande »övrig personal» beräknat det normala
antalet befattningshavare med stadigvarande anställning och avlöningen till
dessa sålunda:

Lön per

månad

Antal

lägst

högst

Medeltal

befattningshavare

kronor

kronor

55

175

250

212: 50

30

225

300

262: 50

12

275

350

312: 50

5

325

450

387: 50

15

400

600

500

10

550

750

650

12

700

1 000

850

8

950

1200

1075

Därest mera omfattande varuregleringar skulle behöva vidtagas, hade
kommissionen emellertid ansett en utökning av personalen inom de fem
lägsta lönegrupperna erforderlig. Kommissionen hade dessutom funnit sig
böra räkna med en tillfällig ansvällning av personalstyrkan inom sagda
grupper under vissa perioder, såsom vid igångsättandet av en ransonering,
större inventeringar m. m.

Till bestridande av avlöningar till den i berörda tablå upptagna personalen
erfordrades årligen omkring 700 000 kronor. På grund av behovet av
personalförstärkning under vissa förhållanden torde sagda belopp för budgetåret
1940/41 böra höjas till 800 000 kronor. Dessa medel borde ställas till
förfogande endast i den utsträckning detta med hänsyn till personalbehovet
bleve erforderligt.

Departementschefen har godtagit kommissionens beräkningar med allenast
den skillnaden att han frånräknat arvoden å tillhopa 49 300 kronor för
de 4 under a) här ovan angivna befattningshavare, vilkas avlöningsförmåner
bestämts av Kungl. Majit och av departementschefen redan inräknats i ovannämnda
belopp å 217 000 kronor. Departementschefen har förutsatt, att medel
för ifrågavarande ändamål skulle ställas till förfogande endast i den mån
personalbehovet successivt uppstode.

Kristidsstyrelsema: Avlöningar.

a) Arvoden till ordförande och ledamöter ............ kronor 150 000

b) » » sekreterare.......................... » 100 000

c) » » övrig personal....................... * 300 000

d) » » sakkunniga ......................... * 20 000

Summa kronor 570 000,

vilket belopp dock ansetts böra avrundas uppåt till 600 000 kronor.

Departementschefen har yttrat, att kristidsstyrelsema, som stöde under
livsmedelskommissionens överinseende, enligt kungörelsen den 8 september
1939 (nr 657) skulle fullgöra uppgifter, som vore erforderliga för fyllande av
befolkningens eller produktionens behov av viktiga förnödenheter eller för

Utskottet.

14 Stqtsytskotlets utlåtande Nr 11.

tillgodoseende ay atina! ändamål av betydelse för folkförsörjningen. Stypelsernas
göromål syntes i första hand bliva att lämna biträde vid förberedande
och genqniförande av inventeringar samt ransoneringar och andra därmed
jämförliga regleringar. På grund av ovissheten om de åtgärder av berQrda
slag, vilka bunde hilva erforderliga, syntes någon säker hållpunkt för bedömandet
av vare sig personalbehov ellef kostnader för en sådan verksamhet
icke för närvarande kunna erhållas. De av livsmedelskommissionen framlagda
kalkylerna syntes enligt departementschefens mening vid nu antydda
förhållanden kanna godtagas.

Livsmedelskommissionen: Omkostnader.

a) Resor för ledamöter och sektionschefer från och till

hemorten ...................................... kronor 11 000

b) Resor för medlemmar av kommissionen8 råd till och

från sammanträden.............................. » 60 000

c) Resor för tjänstemän, sakkunniga och experter .... » 25 000

d) Ransoneringskostnader, övriga expenser och tryckningskostnader.
.......................... » 158 000

Summa kronor 254 OQQ.

Kristidsstyrelserna: Omkostnader.

a) Reseersättningar ................................ kronor 130 000

b) övriga expenser ................................ » 90 000

Summa kronor ?20 Q0Q.

pmot de av Kungl. Majit för nästa budgetår äskade anslagen till avlöningar
och omkostnader Imr utskottet icke funnit annat att erinra, än
att förstnämnda anslag lämpligen synes kunna avrundas till 1617 0Q0
kronor.

På grund härav får utskottet, under åberopande i tillämpliga delar av
vad utskottet i nästföregående punkt anfört, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Statens livsmedelskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av 1 617 000 kronor;

b) till Statens livsmedelskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av 474 000 kronor.

8:o) Statens handelskoininission: Avlöningar. Statens handelskommission:
Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna 12 och 13, sid. 4?—45)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1940/41 anvisa dels till Statens handelskommission:
Avlöningar ett förslagsanslag av 407 000 kronor, dels ock
till Statens handelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag av 93 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

15

De beräknade avjöningskpstnaderna hänföra sig med 57 000 kronor till
arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, och med 350 000 kronor till avlöningar
till övrig personal. Omkostnaderna hava av departementschefen uppskattats
till 7 000 kronor för reseersättningar och 86 000 kronor för övriga expenser.

Departementschefen fjär i fråga örn handelskomipissionen liksom beträffande
övriga krisorgan framhållit svårigheterna att bedöma medejsbehovet.
Handelskommissionens verksamhet vöre särskilt beroende ay i vilken omfattning
exporten kunde fortgå och den utsträckning exportförbuden erhölle.
Beträffande dessa förhållanden saknades möjligheter till ett tillförlitligt bedömande.

Under erinran om vad utskottet under punkten 6:o) anfört rörande svårigheterna
att överblicka medejsbehovet för kristidsförvaltningens olika organ
samt angående grunderna för arvodessättningen, får utskottet, som
icke funnit anledning till erinran mot storleken av de för nu ifrågavarande
ändamål äskade anslagen, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Statens handelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 407 000 kronor;

b) till Statens handelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 93 000 kronor.

9:o) Statens sjöfartsnämnd: Avlöningar. Statens sjöfartsnämnd: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 14 och 15, sid.
46—48) får utskottet, som erinrar om vad utskottet under punkten 6:o) här
ovan anfört, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Statens sjöfartsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 114 000 kronor;

b) till Statens sjöfartsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 36 000 kronor.

10 :o) Statens priskonfrollnämnd. Kungl. Maj:t har (punkt 16, sid. 48
och 49) föreslagit riksdagen att till Statens priskontrollnämnd för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

För närvarande utöva de av Kungl. Maj:t den 26 augusti 1939 tillkallade
prissakkunniga en prisövervakande verksamhet. Enligt prisregleringslagen
den 8 december 1939 (nr 838) äger Konungen att för ernående
av en fortlöpande kontroll över den allmänna prisutvecklingen meddela vissa
föreskrifter, vilka innebära bland annat, att vissa yrkesidkare skola vara
skyldiga att på anfordran av myndighet, som Konungen bestämmer, lämna

Utskottet.

16

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

Utskottet.

uppgifter för bedömande av skäligheten av tillämpad prissättning och den
allmänna prisutvecklingen m. m.

Departementschefen har nu framhållit, att den av prissakkunniga utövade
verksamheten i prisövervakande riktning i allt väsentligt torde komma att
fullföljas av den i prisregleringslagen avsedda myndigheten. I syfte att giva
denna myndighet en fastare organisation än den, som erbjöde sig för särskilt
tillkallade sakkunniga, övervägdes tillskapandet av en särskild nämnd,
vilken torde komma att benämnas statens priskontrollnämnd. Denna borde
lyda under folkhushållningsdepartementet. De närmaste uppgifterna för en
sådan nämnd syntes vara att följa prisutvecklingen inom landet samt föranstalta
örn härför erforderliga anmälningar från näringsorganisationer och
företag om planerade prishöjningar, verkställa utredning rörande anledningen
till dylika prishöjningar, förhandla om prissättningen å olika förnödenheter,
pröva skäligheten av tillämpad prissättning samt i övrigt utöva
tillsyn över gällande bestämmelser inom hithörande område. Ledamöterna
i priskontrollnämnden borde förordnas av Kungl. Maj:t. Frågorna om utfärdande
av instruktion för en dylik nämnd och utseende av ledamöter i
densamma komme senare att anmälas för Kungl. Majit.

För bestridande av de kostnader som komme att uppstå för den ifrågasatta
nämndens verksamhet syntes anslag å riksstaten bliva erforderligt. Det vore
icke möjligt att nu, innan verksamheten påbörjats, angiva storleken av de
medelsbehov som skulle tillgodoses. Departementschefen beräknade, att ett
belopp av i runt tal 200 000 kronor borde vara tillfyllest. Med hänsyn till
ovissheten i anslagsberäkningen borde anslaget erhålla förslagsanslags natur.

Med hänsyn till att departementschefen förklarat sig i nu rådande läge
icke kunna framlägga närmare beräkningar angående förevarande anslags
storlek utan allenast uppskattningsvis angivit anslagsbehovet för nästa budgetår
till 200 000 kronor, har det icke varit möjligt för utskottet att bedöma
huruvida det gjorda anslagsäskandet är riktigt avvägt. Den verksamhet i
prisövervakande syfte, som skulle anförtros åt priskontrollnämnden, är
emellertid av synnerlig vikt för hela vår folkhushållning och uppenbart
är, att vid en importreglering nämnden erhåller en ännu betydelsefullare
uppgift än eljest. Utskottet tillstyrker därför, att medel anvisas för ifrågavarande
ändamål. I enlighet med departementschefens förslag torde anslaget
böra för nästa budgetår bestämmas till 200 000 kronor och på grund
av ovissheten i anslagsberäkningen erhålla förslagsanslags natur.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med erinran örn vad utskottet
ovan under punkten 6:o) framhållit, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

17

Statlig lagerhållning m. m.

ll:o) Statlig lagerhållning: Statens reservförrådsnämnd. Statlig lagerhållning:
Omkostnader för statlig lagerhållning. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkterna 17 och 18) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål, avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

Diverse.

12:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 19) föreslagit riksdagen i fråga
örn anslag till förevarande ändamål, avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

13 :o) Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner m. m. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 20, sid. 53—55) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bearbetning av uppgifter om fartygs
positioner m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.

14 :o) Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 21, sid. 55 och 56) får utskottet, som förutsätter,
att behörig uppmärksamhet ägnas åt användningen av icke blott
träkolsgas utan även vedgas såsom motorbränsle, hemställa,

att riksdagen ma till Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

15:o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Majits förslag (punkt 22,
sid. 57) hemställer utskottet,

att riksdagen må lill Extra utgifter för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor, dock att i
anslaget må göras den jämkning, som erfordras för avjämnande
av huvudtitelns slutsumma.

Bihang till riksdagens protokoll 1040. G sami. Nr 11. 2

18

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

Utskottet.

16:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Kungl. Majit
har (punkt 23, sid. 57) föreslagit riksdagen att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 2 400 kronor.

Förevarande anslag har i enlighet med vad Kungl. Majit i avseende å för
flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagit i fråga örn dyrtidstillägg
beräknats med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex av 174. Vad
Kungl. Majit i angivna sammanhang föreslagit rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst har redan godkänts av riksdagen.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 2 400 kronor.

17 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 24, sid. 57) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 kronor.

Stockholm den 9 april 1940.

På statsutskottets vägnar:

PER GUSTAFSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustafsson i Benestad, Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Asplund, Nilsson i Landeryd, Andersson i Fältenborg, Andrén, Ström i Lidköping,
Heiding, Lindström och Larsson i Varberg; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törngvist,
Danielsson, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol, Närlinge,
Isacsson, Andersson i Södergård, Mårtensson och Viklund.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1940
016468