Statsutskottets utlåtande Nr 108.

7

Sr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1940 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till Häradsrätterna: Avlöningar m. m. jämte en
i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

l:o) Häradsrätterna: Avlöningar. I anslutning till sin i årets statsverksproposition
under andra huvudtiteln, punkt 19, gjorda framställning har
Kungl. Majit i propositionen nr 150 (punkt 1, sid. 2—24 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 1 mars 1940) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för häradsrätterna, att tillämpas under
budgetåret 1940/41, dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 1,858,800 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herrar Å. Holmbäck och B.
Gezelius väckt motion, nr 235, vari yrkats, att propositionen nr 150, i vad
den gäller nedsättning av nu utgående ersättning för förlorad lösen i följd
av inteckningsförnyelsernas bortfallande, icke måtte av riksdagen bifallas
samt att i följd därav den i propositionen föreslagna avlöningsstaten för
häradsrätterna måtte godkännas med den ändring, att siffran 193,800 kronor
höjdes till 230,000 kronor, och med de omräkningar, som följde därav.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

I propositionen har under förevarande punkt framlagts förslag till dels
provisorisk reglering av löneförmånerna för häradshövdingen i Södra Roslags
domsaga, dels nedsättning av nu utgående ersättning för förlorad lösen
i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande, dels ock ändrade grunder
för ersättning åt tingstolkarna.

Provisorisk reglering av löneförmånerna för häradshövdingen
i Södra Roslags domsaga. I sitt år 1939 avgivna betänkande
har 1937 års domsagoutredning (statens off. utr. 1939: 29) framlagt
förslag till allmän lönereglering för häradshövdingarna, innebärande sportelsystemets
avskaffande och fullständigt förstatligande av domsagoförvaltningen.
Häradshövdingarna skulle inordnas under civila avlöningsreglementet i
lönegraden B 2. Till flertalet häradshövdingar skulle emellertid utgå avlöningsförstärkning
med belopp växlande i huvudsak efter arbetsbördans storlek.
Domsagorna skulle härför indelas i 5 lönegrupper, enligt vilka häradshöv -

8

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

dingarnas sammanlagda avlöningsförmåner skulle variera mellan 16,000
och 21,000 kronor jämte rörligt tillägg. Löneregleringen avsåges genomförd
under en tid av 10 år.

I skrivelse av den 18 december 1939 hava hovrätternas presidenter framfört
tanken på att — utan avvaktan på slutligt ställningstagande till 1937
års domsagoutrednings nämnda förslag — i samband med återbesättande
av ledigt eller ledigblivande häradshövdingämbete genomföra en provisorisk
lönereglering för befattningshavaren. I principiell anslutning till domsagoutredningens
förslag skulle —- sedan biträdesbehovet och förvaltningskostnaderna
i domsagan fastslagits samt plan härför godkänts — häradshövdingen
berättigas att av sportelöverskottet behålla allenast så mycket,
att detsamma jämte de fasta löneförmånerna gåve honom en skälig löneinkomst.

Ordföranden i 1937 års domsagoutredning, generaldirektören Erik Stridsberg,
har i anledning härav på Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetat en promemoria
i ämnet med särskilt beaktande av förhållandena i Södra Roslags
domsaga, där häradshövdingämbetet den 30 november 1939 blivit ledigt.
Den av hovrättspresidenterna skisserade anordningen har av utredningsmannen
befunnits förenad med så betydande olägenheter, att han ansett sig
böra framlägga alternativa förslag (prop. sid. 4 och 5). Örn hänsyn nu endast
toges till förhållandena i Södra Roslags domsaga, förordar utredningsmannen
en lösning med fullt bibehållande av nuvarande lönesystem men med begränsning
av den häradshövdingen tillkommande sportelbehållningen. Häradshövdingen
skulle enligt denna lösning berättigas uppbära följande andelar
av sportelöverskottet, stämpelprovision inräknad:

100 % å belopp ej överstigande 5,000 kronor

75 » » » överstigande 5,000 men ej 10,000 »

50 » » » » 10,000 » » 15,000 »

25 » » » » 15,000 » » 25,000 »

10 » » » » 25,000 kronor.

Förslaget innebär, att därest sportelöverskottet beräknas till 50,000 kronor,
skulle häradshövdingen därav behålla 16,250 kronor. Med bibehållen
inkomst av lön 4,500 kronor och tjänstgöringspenningar 1,400 kronor
samt dyrtidstillägg enligt nuvarande index eller i runt tal 2,800 kronor skulle
sålunda den sammanlagda årsinkomsten bliva 24,950 kronor. Detta belopp
översteg inkomsten vid genomförande av domsagoutredningens förslag, vilket
i dåvarande indexläge skulle ge en årsinkomst av avrundat 21,970 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört, bland annat, att även med av
utredningsmannen förordade jämkningar i hovrättspresidenternas förslag
skulle det enligt departementschefens mening vara mindre välbetänkt att
redan nu undantagslöst genomföra detta, enär det med fog skulle kunna göras
gällande, att man därigenom föregrepe statsmakternas ställningstagande
till åtminstone den del av domsagoutredningens förslag, som avhandlade

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

9

den blivande lönenivån för häradshövdingarna. Med hänsyn härtill ansåge
departementschefen, att åtgärd i förslagets syfte borde komma till stånd
endast där särskilda skäl så påkallade.

Departementschefen yttrar härefter.

Presidenterna synas själva med sitt förslag närmast hava åsyftat de mera
inkomstgivande domsagorna, i det de framhållit, att det, då den nu uppburna
inkomsten av en domsaga vore mycket betydande, kunde i betraktande
av strävandena att begränsa statsutgifterna synas stötande att det lediga
ämbetet återbesattes utan att åtgärd vidtagits för ett skäligt avvägande av häradshövdingens
löneförmåner. Det sålunda angivna fallet framstår även
för mig som det, där ett reglerande ingripande närmast är motiverat och
berättigat. Åtgärden torde — med häradshövdingens bibehållande såsom
den för domsagans förvaltningskostnader ansvarige -—- böra gå ut på en beskäring
av hans rätt till det efter utgifternas bestridande kvarstående sportelöverskottet.
Begränsas ingripandet till nyssnämnda fall, lärer mot detsamma
icke kunna resas invändningar vare sig av principiell eller annan art.

För närvarande föreligger vakans å häradshövdingämbetet i Södra
Roslags domsaga. Denna domsaga är sedan en följd av år rikets mest
inkomstgivande. Sportelöverskottet i domsagan har, med inräknande av
stämpelprovision, under de sista åtta åren uppgått till belopp, som framgår
av följande tablå:

År

Sportler

Förvalt-

ningsut-

gifter

Sportel-

överskott

egentliga1

stämpelpr.

summa

1932................................

66,892

2,747

69,639

32,455

37,184

1933................................

65,530

3,068

68,598

31,793

36,805

1934................................

76,686

3,095

79,781

31,332

48,449

1935................................

77,516

3,384

80,900

29,177

51,723

1936................................

72,261

2,959

75,220

29,270

45,950

1937................................

69,104

3,149

72,253

30,698

41,555

1938................................

86,678

3,499

90,177

34,085

56,092

1939................................

S7.203

3,440

90,643

42,304

48,339

Medeltal 1934—1939

75,234

3,155

78,389

32,639

45,750

> 1935—1939

78,552

3,286

81,838

33,107

48,731

I kungörelsen angående ledigförklarandet av häradshövdingämbetet i domsagan
har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 8 december 1939 intagits föreskrift,
att den blivande häradshövdingen skall vara skyldig underkasta sig
den lönereglering för häradshövdingarna som framdeles kan bliva genomförd.
Härvid synes man emellertid i förevarande fall icke kunna stanna. Det
skulle onekligen, särskilt i dagens läge, verka stötande örn en nytillträdande
tjänsteman tillätes att i avvaktan på genomförande av en sportelindragning
fortfarande åtnjuta sportelinkomst av den storleksordning som här plägat
förekomma. Med hänsyn härtill och då ett vakanthållande av häradshövdingämbetet
i denna synnerligen krävande domsaga icke bör förekomma
längre än som är oundgängligen nödvändigt, anser jag att åtgärd bör snarast
vidtagas i syfte att till statsverket överföra viss del av domsagans spor 1

Häri ej inräknad ersättning i anledning av inteckningsförnyelsernas avskaffande fr. o. m.
år 1935.

10

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

telöverskott. För detta ändamål torde den blivande häradshövdingen
böra i samband med utnämningen förpliktas att till statsverket årligen inleverera
viss del av samma överskott, beräknat på sätt i tablån angivits. I
fråga örn den grund, efter vilken en dylik sportelbeskäring bör ske, har den
i ärendet tillkallade utredningsmannen förordat att en särskild skala skulle
komma till användning, så konstruerad att häradshövdingen skulle berättigas
att av sportelöverskottet uppbära dels oavkortat ett visst bottenbelopp,
av utredningsmannen föreslaget till 5,000 kronor, dels ock därutöver vissa
procentuella andelar enligt en fallande skala. Mot vad utredningsmannen
sålunda föreslagit har jag icke någon principiell erinran. Det synes mig
dock i hög grad ovisst, huruvida med tillämpning av den föreslagna skalan
häradshövdingens behållna sportelinkomst skulle komma att uppgå till det
av utredningsmannen beräknade beloppet 16,250 kronor, ett belopp som
även enligt min mening får anses skäligt. Utredningsmannen har vid denna
beräkning utgått från ett årligt sportelöverskott i domsagan å 50,000 kronor.
Inhämtade upplysningar giva emellertid vid handen, att i denna domsaga
liksom i det ojämförligt största antalet av rikets övriga domsagor sportelintäkterna
sedan krigsutbrottet befunnit sig i sjunkande samt att nedgången
blivit särskilt påvisbar under innevarande år och i all synnerhet från
och med februari månads ingång. Med hänsyn härtill synes Kungl. Majit
böra vara oförhindrad att, därest vid häradshövdingämbetets tillsättande förhållandena
därtill giva anledning, vidtaga sådana jämkningar i skalan, som
äro erforderliga för att åt häradshövdingen bättre säkra det sportelbelopp
som avsetts skola tillkomma honom. Ytterligare anser jag mig böra tillägga,
att därest i samband med den blivande löneregleringen för häradshövdingarna
vissa övergångsersättningar komma att i enlighet med domsagoutredningens
förslag tillerkännas häradshövdingar som ingå å den nya lönestaten, dylik
ersättning icke synes mig i förevarande fall böra utgå. Övriga övergångsbestämmelser
i samband med löneregleringen synas mig däremot böra gälla
för vederbörande.

Ersättning för förlorad lösen i följd av inteckning sförnyelsernas
avskaffande. I samband med genomförandet av
1934 års lagstiftning om inteckningsförnyelsernas avskaffande tillerkändes
häradshövdingarna ävensom rådhusrätternas befattningshavare samt sportelberättigade
städer ersättning av statsverket för förlusten av sportelinkomsten
av dylika inteckningsärenden. Denna skulle i princip utgå så länge den nuvarande
löneregleringen förbleve gällande. Sedan någon tid — förslagsvis fem
år — förflutit förutsattes emellertid frågan, huruvida med hänsyn till då rådande
förhållanden jämkning i de föreslagna ersättningsbeloppen kunde finnas
påkallad, bliva upptagen till övervägande.

I anledning härav har ordföranden i 1937 års domsagoutredning på uppdrag
verkställt utredning rörande möjligheterna att nu vidtaga en jämkning
av ersättningsbeloppen och framlagt förslag om en allmän nedsättning av
ifrågavarande ersättningsbelopp. Beträffande de principiella förutsättningarna
för en sådan nedsättning anföres i promemorian, att det genom de i propositionen
i ämnet till 1934 års riksdag (1934: 101) gjorda uttalandena, vilka
icke föranledde erinran från riksdagens sida, finge anses fastslaget, att den
medgivna kompensationen såväl till häradshövdingarna som till rådhusrätternas
befattningshavare och till de sportelberättigade städerna för inkomst -

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

11

minskning till följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande endast grundat
sig på billighetsskäl. Förslaget innebär för häradshövdingarnas del, att ersättning
intill 600 kronor skulle behållas oförändrad, medan överskjutande
belopp skulle nedsättas till hälften, samt för de övrigas del att
ersättningen genomgående skulle bestämmas till halva nuvarande beloppet
(prop. sid. 11—13).

I skrivelse den 21 februari 1910 har styrelsen för föreningen Sveriges häradshövdingar
framfört vissa erinringar mot en allmän sänkning av nu utgående
ersättning för förlorad inteckningslösen. Styrelsen har däri framhållit,
bland annat, att utvecklingen sedan krigsutbrottet medfört en stark nedgång
av häradshövdingarnas sportelinkomster ävensom att denna tendens
sannolikt komme att fortsätta, samtidigt som förvaltningskostnaderna i domsagorna
komme att stiga, varför tidpunkten för en sänkning av förevarande
ersättning vore synnerligen olämplig.

Departementschefen har för egen del anföll härutinnan:

Då fem år den 1 januari 1940 gått till ända, sedan dessa ersättningsbestämmelser
sattes i kraft, har som förut nämnts verkställts en undersökning i förevarande
avseende. Tidpunkten för vidtagande av en revision i ifrågavarande
ersättningsgrunder måste väl ur befattningshavarnas synpunkt anses mindre
lyckligt vald — jag hänvisar härutinnan till de beaktansvärda synpunkter,
som häradshövdingföreningens styrelse i sin inlaga i ämnet framfört — men
åtgärden lärer ändock icke böra uppskjutas. I nuvarande statsfinansiella läge
kan det nämligen icke anses försvarligt att underlåta någon åtgärd som, utan
att berättigade intressen därigenom åsidosättas, är ägnad att medföra minskade
anspråk på statskassan.

Utredningsmannen i ärendet har förordat, att beträffande häradshövdingarna
ersättningar intill 600 kronor skulle lämnas orubbade, medan större ersättningar
skulle reduceras med hälften av det belopp, varmed ersättningen
överstiger 600 kronor. Enligt detta förslag skulle nuvarande ersättning komma
att utgå oavkortad i allenast en domsaga, men reduceras mer eller mindre
i övriga nu ersättningsberättigade 108 domsagor. Ett så djupt gående ingripande
kail jag, med hänsyn till att häradshövdingarna på grund av den med
innevarande år konstaterade avsevärda nedgången i sportelintäkterna samtidigt
nödgas vidkännas minskning i sistnämnda avlöningsförmån, icke för närvarande
förorda. Under nu rådande osäkra förhållanden synes mig nämligen
det grundbelopp, som utredningsmannen föreslagit skola utgå oavkortat, böra
väsentligen höjas. Jag förordar att detta belopp för instundande budgetår
sättes lika med det, vartill ifrågavarande ersättning nu i medeltal uppgår, eller
sålunda till 2,100 kronor. Vid en dylik avvägning torde å andra sidan ersättningar
som överstiga 2,100 kronor kunna beskäras något kraftigare än
vad utredningsmannen föreslagit, lämpligen med två tredjedelar av det överskjutande
beloppet. Genomföres reduktionen på sätt här föreslagits, kommer
den att drabba allenast 44 domsagor, medan nuvarande ersättning blir bibehållen
i 65 domsagor. Tilläggas må att, därest grundbeloppet bestämmes till
lägre belopp än det av mig föreslagna, besparingen skulle motvägas därav att
i åtskilliga av sistnämnda domsagor häradshövdingen skulle enligt gällande
bestämmelser örn partiell löneförbättring bliva berättigad till ökad lönefyllnad.
Vid nyutnämning av häradshövding synes fortfarande böra få bero på
prövning i varje särskilt fall, huruvida ersättning varom nu är fråga skall
ytterligare reduceras eller belt indragas.

Vad härefter angår ersättningen lill befattningshavare vid rådhusrätter och

12

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

till städer, så förordar jag, att denna ersättning, på sätt utredningsmannen
föreslagit, bestämmes till hälften av nu utgående belopp. I dessa fall kommer
nedsättningen att numera väsentligen drabba städerna, enär sportelinkomsterna
vid rådhusrätterna i allt större utsträckning indragits till stadskassan.

Ändrade grunder för t i ng s t o l k ar na s ersättning. Allmänna
tingstolkar må vara anställda för vissa tingslag i Norrbottens län.
De hava att vid tingssammanträden och extra förrättningar tillhandagå med
tolkning i finska språket och, i fråga om några tingslag, jämväl i lapska
språket. Ersättning till tingstolk utgår med visst av Kungl. Majit i enlighet
med beslut av riksdagen fastställt årligt arvode, däri inberäknat utgifter för
resa och underhåll för det fall, att tolken är bosatt å annan ort än tingsorten.
Då förrättning ej äger rum å det vanliga tingsstället, är tolken därutöver
berättigad till resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass
II D i gällande allmänna resereglemente.

Kungl. Majlis förslag innebär, att tingstolkarna skola erhålla årsarvoden,
beräknade efter ett förrättningsarvode av 25 kronor per dag. Därjämte
skall utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass II D vid av
förrättningen föranledda resor, oavsett om förrättningen hålles å tingsorten
eller annan ort.

A n s l ag s b é‘r åkning. Anslaget till Häradsrätterna: Avlöningar är i
gällande riksstat upptaget med 1,896,000 kronor.

För nästa budgetår beräknas under delposten till grundavlöningar till ickeordinarie
personal medel till ytterligare en sekreterare under ett halvt år.
Sekreterartjänsten skulle inrättas i Norra och Södra Vedbo domsaga från
och med den 1 januari 1941, då Eksjö stad enligt i propositionen nr 165
år 1940 framlagt förslag skulle förenas med domsagan. Till följd härav
föreslås anslagsposten höjd med 2,200 till 922,200 kronor.

Under posten till partiell löneförbättring åt häradshövdingarna räknas
med ökade utgifter på grund av dels nedgången i häradshövdingarnas sportelinkomster
och dels i någon mån den föreslagna nedsättningen av nu utgående
ersättning för förlorad lösen i följd av inteckningsfömyelsernas avskaffande.
Med hänsyn till anslagsbelastningen och saknaden av hållpunkter
att tillförlitligt bedöma medelsbehovet upptages posten till oförändrat
belopp 85,000 kronor, men med beteckningen förslagsvis.

Posten till ersättning för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsemas
avskaffande beräknas kunna nedsättas med dels 12,000 kronor, i avjämnat
tal motsvarande de nyligen indragna eller nedsatta ersättningarna till häradshövdingarna
i Södra Roslags, Jösse och Gästriklands östra domsagor,
och dels med 24,200 kronor till följd av den ovan föreslagna allmänna nedsättningen
av nu utgående ersättningar. Posten skulle alltså upptagas med
(230,000 — 12,000 — 24,200=) 193,800 kronor.

Posten till arvoden åt tingstolkar å 4,000 kronor föreslås ersatt med en
post å 2,800 kronor till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

13

Kungl. Majit, från vilket arvode till tingstolkarna skulle utgå. Rese- och
traktamentsersättningar till tingstolkar avses framdeles utgå från anslaget
till Häradsrätterna: Reseersättningar vid justitiestaten.

Posten till rörligt tillägg föreslås höjd med 10,400 till 30,800 kronor.

Bidraget från häradshövdingarna till avlönande av viss icke ordinarie personal
beräknas öka med 400 till 184,800 kronor i anledning av den föreslagna
sekreterartjänsten i Norra och Södra Vedbo domsaga.

Under en ny post, andel i lösenmedel, upptages 12,000 kronor, motsvarande
den beräknade inkomsten av indragna sportler från Södra Roslags
domsaga för senare halvåret 1940. Redovisningen av denna inkomst skall
äga rum kalenderårsvis.

Övriga poster i avlöningsstaten upptagas till oförändrade belopp.

Utskottet anser i likhet med departementschefen angeläget, att det lediga
häradshövdingeämbetet i Södra Roslags domsaga icke hålles vakant längre
än som är oundgängligen nödvändigt. Utskottet finner jämväl motiverat,
att i samband med ämbetets återbesättande en provisorisk reglering
sker av de med ämbetet förenade höga sportelinkomsterna i avbidan på
statsmakternas ställningstagande till det av 1937 års domsagoutredning framlagda
förslaget till allmän lönereglering för häradshövdingarna. Vid sådant
förhållande och då de av departementschefen förordade grunderna för en dylik
provisorisk reglering synas utskottet väl avvägda, tillstyrker utskottet
bifall till Kungl. Majits förslag i denna del.

Vad härefter angår frågan om nedsättning av nu utgående ersättning för
förlorad lösen till följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande, finner utskottet
av föredragande departementschefens, av riksdagen godtagna uttalande
i samband med ersättningens tillkomst år 1934 klart framgå, att en
jämkning i de då föreslagna ersättningsbeloppen skulle kunna ske efter någon
tid, därest förhållandena så påkallade. Utskottet kan därför icke dela den
i motionen 11:235 hävdade uppfattningen, att häradshövdingarna skulle ha
rättsligen grundade anspråk på att få behålla ifrågavarande ersättning orubbad,
så länge nu gällande lönereglering ägde bestånd. Däremot vill utskottet
icke bestrida, att ur befattningshavarnas synpunkt skäl kunna anföras till
stöd för ett uppskov med en nedsättning av denna ersättning. Då emellertid
tidsläget påkallar sträng sparsamhet med statens medel och den av departementschefen
förordade nedsättningen enligt utskottets uppfattning icke kan
betecknas som oskälig, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits
förslag jämväl i förevarande hänseende.

Kungl. Majits förslag i övrigt har icke heller givit utskottet anledning till
erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och
med avslag å motionen lii 235, må

a) godkänna följande avlöningsstat för häradsrätterna, alt
tillämpas under budgetåret 1940/41:

Utskottet.

14

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a) Lön, tjänstgörings penningar

och förvaltningsbidrag.
..... kronor 711,000

b) Ersättning till vissa

vikarier för häradshövdingar,
förslagsvis » 50,000 kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Majit »

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m................. kronor 922,200

b) Ålderstillägg m. m.,

förslagsvis ............ » 60,000 ,

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke ordinarie

tjänstemän:

a) Partiell löneförbättring
åt häradshövdingarna,
förslagsvis., kronor 85,000

b) Ersättning för förlorad
lösen i följd av inteckningsförnyelser nas

avskaffande...... » 193,800 »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis »

761,000

2,800

982,200

278,800

30,800

Summa kronor 2,055,600.

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag till avlönande av

viss icke-ordinarie personal kronor 184,800

2. Andel i lösenmedel, förslagsvis.
..................... » 12,000 kronor 196,800

Nettoutgift kronor 1,858,800;

b) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 1,858,800 kronor.

2: o) Ersättning till befattningshavare vid rådhusrätter och till städer
för förlorad lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande. Under
hänvisning till vad utskottet under föregående punkt anfört får utskottet,
med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag (punkt 2, sid. 24 av förenämnda statsrådsprotokoll), hemställa,

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

15

att riksdagen må till Ersättning till befattningshavare vid
rådhusrätter och till städer för förlorad lösen i följd av inteckning
sförnyelsernas avskaffande för budgetåret 1940/41
anvisa ett anslag av 140,200 kronor.

Stockholm den 16 april 1940.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS RÅSTOCK.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 107.