Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1940 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen
den 12 juni 1931 (nr 233) örn behandling av alkoholister
(alkoholistlag).
Genom en elen 23 februari 1940 dagtecknad proposition, nr 66, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet
hållna protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till
Lag:
angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 12 juni 1931 (nr 233)
om behandling av alkoholister (alkoholistlag).
Härigenom förordnas, att 7 §'') lagen den 12 juni 1931 örn behandling av
alkoholister (alkoholistlag) skall erhålla följande ändrade lydelse:
7 §•
Kommunal nykterhetsnämnd äger uppdraga åt ett inom nämnden valt
arbetsutskott eller åt nämndens ordförande att avgiva yttrande till polismyndighet
eller systembolag i ärende rörande ansökan örn eller innehav
av körkort eller motbok. Av utskottet eller nämndens ordförande vidtagen
åtgärd skall anmälas för nämnden vid dess nästa sammanträde.
Konungen äger för viss kommun förordna, att befattningen med ärenden
i övrigt, vilka kommunal nykterhetsnämnd har att handlägga, må i den utsträckning
Konungen bestämmer tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott.
Närmare föreskrifter rörande i andra stycket omförmält arbetsutskotts
sammansättning och verksamhet meddelas av Konungen.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
'') Senaste lydelse se SFS 1938: 215.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 2 avd. Nr 9—11. ras io
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i propositionen framlagda
lagförslaget, får utskottet, i den män redogörelse därför icke lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen.
7 § i lagen den 12 juni 1931 om behandling av alkoholister (alkoholistlag)
hade ursprungligen följande lydelse:
Konungen äger för viss kommun förordna, att befattningen med ärenden,
som nykterhetsnämnden enligt denna lag har att handlägga, må i den utsträckning
Konungen bestämmer tillkomma ett inom nämnden valt arbetsutskott.
Närmare föreskrifter rörande utskottets sammansättning och verksamhet
meddelas av Konungen.
Genom en lagändring 1938 utgingo orden »enligt denna lag» ur lagtexten,
varjämte ordet »nykterhetsnämnden» ersattes med »kommunal nykterlietsnämnd».
I skrivelse den 27 november 1939 har socialstyrelsen till Kungl. Maj:ts
övervägande framfört spörsmålet örn ändring av 7 § alkoholistlagen.
Styrelsen har inledningsvis framhållit, att nämnda paragraf i dess lydelse före
1938 års ändring tolkats på två olika sätt, nämligen dels så, att medgivande
av Konungen för en nykterhetsnämnd att delegera beslutanderätten till arbetsutskott
erfordrades allenast med avseende å alkoholistvårdsärenden,
medan nämnden vore oförhindrad att själv besluta rörande överlämnande
till arbetsutskott av andra slag av ärenden, såsom prövningen av körkortssökandes
nykterhetsförhållanden och rådgivningen till systembolagen i och
för den individuella utminuteringskontrollen, dels ock så, att delegation till
arbetsutskott kunde komma ifråga endast beträffande alkoholistvårdsärenden,
nämligen i den ordning, som föreskreves i 7 §, medan delegation av andra
ärenden över huvud taget icke finge ske.
Socialstyrelsen hade för sin del upptagit den förra tolkningen och därvid
icke minst låtit leda sig av sin insikt av behovet av praktiska arbetsformer
för nykterhetsnämnderna vid handläggningen av sådana massärenden, som
körkorts- och motboksärendena utgjorde i ett stort antal kommuner. Socialstyrelsen
hade låtit sin uppfattning komma till uttryck i den av styrelsen
utgivna handboken »Båd och anvisningar till nykterhetsnämnderna». I sin
nuvarande avfattning gåve däremot 7 § icke anledning till någon tvekan
rörande den riktiga tolkningen, vilken syntes vara, att nykterhetsnämnd
saknade rätt att till arbetsutskott delegera något slag av ärende, som ankomme
på nämnden, men att Konungen ägde lämna medgivande därtill beträffande
vilket slag av ärende som helst. Socialstyrelsen har vidare framhållit,
att mer än 500 nykterhetsnämnder tillsatt arbetsutskott för handläggningen
av vissa löpande ärenden. Endast några få av dessa hade inhämtat
medgivande härtill av Konungen. Anledningen till denna underlåtenhet vore,
att den ändring, varigenom 7 § alkoholistlagen erhållit nytt innehåll, undgått
nykterhetsnämnderna, och härtill hade i sin tur bidragit, att socialstyrelsen
3
Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.
icke hunnit utarbeta en ny upplaga ar förutnämnda handbok, där de år 1938
genomförda ändringarna i alkoholistlagen kunnat beaktas. Socialstyrelsen
syntes icke kunna underlåta att vidtaga åtgärder för en reglering av frågan
örn arbetsutskott för nämnda drygt 500 nykterhetsnämnder. Det kunde
enligt styrelsens mening icke betvivlas, att överlämnande av smärre löpande
ärenden till ett arbetsutskott vore en från olika synpunkter, icke minst den
ekonomiska, rationell anordning för mången nykterhetsnämnd. Behovet av
denna åtgärd föranleddes särskilt av det stora antalet körkorts- och motboksärenden
— vilket sistnämnda begrepp enligt vad styrelsen framhöll omfattade
alla de ärenden, som ankomme på nykterhetsnämnd på grund av
stadgandet i 3 § andra stycket alkoholistlagen med åläggande för sådan
nämnd att söka förebygga och motverka onykterhet och dryckenskap genom
upplysningar, råd och anvisningar till systembolag m. å. Hos nykterhetsnämnderna
i vissa större städer började även alkoholistvårdsärendena svälla
så starkt, att avskiljande av lindrigare fall till handläggning av ett arbetsutskott
mer och mer framstode som en ofrånkomlig anordning.
Medan alkoholistlagen både i dess ursprungliga och i dess nuvarande
lydelse torde utgå från att tillsättande av arbetsutskott vore en åtgärd, som
skulle förekomma endast mera undantagsvis, hade tillförandet till nykterhetsnämnderna
av nya arbetsuppgifter medfört, att behovet av särskilda anordningar
för handhavande av nämndernas löpande arbetsuppgifter blivit mycket
allmänt. Sålunda hade omkring 1,400 nykterhetsnämnder — utöver de förut
omnämnda drygt 500 nämnderna med arbetsutskott — funnit nödvändigt att
till nämndens ordförande överlämna handläggningen av smärre löpande
ärenden. Man hade att räkna med att flera hundra nykterhetsnämnder
komme att begära medgivande att hava arbetsutskott, när det bleve klart
för dem, att de icke eljest kunde lagligen på något sätt delegera löpande
ärenden. Styrelsen hade ansett sig böra anmäla berörda förhållande samt
därvid ifrågasätta sådan ändring av 7 § alkoholistlagen, att antingen socialstyrelsen
skulle äga meddela sådant förordnande, som avsåges i lagrummet,
eller ock Konungen skulle äga uppdraga åt socialstyrelsen att för viss tid
handlägga ifrågavarande ärenden.
Med anledning av vad socialstyrelsen anfört rörande begreppet »motboksärenden»
må erinras därom, att det vid fullgörandet av nykterhetsnämndens
uppgift att övervaka nykterhetstillståndet samt vidtaga för dess höjande erforderliga
åtgärder enligt 3 § andra stycket alkoholistlagen åligger nämnden
särskilt, bland annat, att söka förebygga och motverka onykterhet och dryckenskap
genom upplysningar, råd och anvisningar till systembolag och andra
försäljare av alkoholhaltiga drycker eller ersättningsmedel därför samt genom
åtgärder mot olaglig försäljning av sådana drycker eller ersättningsmedel.
I förevarande sammanhang må vidare omnämnas bestämmelsen i 20 § 1 mom.
motorfordonsförordningen don 23 oktober 1936, att sökande för erhållande
av körkort Ilai att förete, bland annat, intyg av polismyndighet, att sökanden
4
Andra lagutskottets. utlåtande Nr 9.
Utskottet.
gjort sig känd för ett nyktert levnadssätt. Innan sådant intyg utfärdas, skall
vederbörande nykterketsnämnd börås över sökandens nykterhetsförhållanden.
Yttranden över socialstyrelsens framställning hava avgivits av kontrollstyrelsen,
länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus, Skaraborgs och Gävleborgs
län efter hörande av länsnykterhetsnämnderna i länen, svenska stadsförbundet,
svenska landskommunernas förbund och nykterlietsnämndernas riksförbund.
Beträffande yttrandenas innehåll får utskottet hänvisa till sid.
8—9 i propositionen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i ärendet yttrat
följande:
Den i ärendet förebragta utredningen synes mig ådagalägga, att ett verkligt
behov föreligger att i viss utsträckning få avlasta de mångenstädes i
stort antal förekommande s. k. körkorts- och motboksärendena från handläggning
av nykterhetsnämnden i dess helhet. Detta behov torde, på sätt
även anförts i yttrandena över socialstyrelsens framställning i förevarande
ärende, böra tillgodoses. Det lärer därvid icke behöva möta några större betänkligheter
att låta nykterhetsnämnderna själva, utan prövning av Kungl. Majit
eller någon central myndighet, få bestämma, huruvida nämnden skall befrias
från handläggning in pleno av ärenden rörande ansökan om eller innehav av
körkort eller motbok. Överflyttning av beslutanderätten bör kunna få ske
till ett särskilt inom nämnden valt arbetsutskott — med den sammansättning
nämnden själv bestämmer — eller, örn det i vissa fall kan anses lämpligare,
till nämndens ordförande ensam. För dessa fall torde böra föreskrivas,
att åtgärd, som vidtagits av utskottet eller ordföranden, skall anmälas för
nämnden vid nästföljande sammanträde. Sådan anmälan bör därvid införas
i nämndens protokoll.
Aven i fråga örn de ärenden i övrigt, som ankomma på nykterketsnämnd,
torde fall förekomma, då överflyttning av deras handläggning till ett arbetsutskott
kan visa sig lämplig. Beslut härom samt bestämmandet av den utsträckning,
i vilken överflyttning skall få äga rum, ävensom fastställandet
av närmare föreskrifter rörande utskottets sammansättning och verksamhet
torde emellertid liksom hittills böra ankomma på Kungl. Majit. Yidtages den
nyss föreslagna lagändringen rörande handläggningen av vissa körkorts- och
motboksärenden, synes nämligen tillräcklig anledning icke föreligga att från
Kungl. Majit till socialstyrelsen överflytta bestämmanderätten rörande inrättande
av arbetsutskott för handläggning av andra på nykterketsnämnd
ankommande ärenden.
Vid granskning av nu föreliggande lagförslag har utskottet icke funnit
anledning till erinran mot detsamma. Utskottet får därför hemställa,
att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.
Stockholm den 9 mars 1940.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.
5
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Norman, Linder*, Tamm, Roos, Olof Carlsson, Nils
Elowsson och Holstenson;
från andra kammaren: fröken Hesselgren*, herrar Pettersson i Hällbacken, Molander*,
Hermansson i Norrköping* och Gardell, fröken Ebon Andersson samt herr
Hohn*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.