Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den lo februari 1940 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rösträtten
vid val av gode män enligt lagen örn delning
av jord å landet.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 81,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Kari August Johanson hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att till 2 kapitlet 6 § i lagen den 18
juni 1926 örn delning av jord å landet skulle göras följande tillägg:

»I köping, som utgör egen kommun, tillkomme rösträtt envar i kommunens
allmänna angelägenheter röstberättigad.»

I 2 kapitlet 6 § i lagen örn delning av jord å landet stadgas, att för varje
kommun skall finnas ett efter behovet avpassat antal gode män, vilka skola
biträda vid lantmäteriförrättningar. Val av gode män förrättas å kommunalstämma
av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade, som
äga eller innehava jordbruksfastighet; och tillkomme varje i valet deltagande
en röst.

Till jämförelse må nämnas, att enligt 21 kapitlet 3 § samma lag val av
ägodelningsnämndemän äger rum inför häradsrätten genom valmän, som
utses å kommunalstämma av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade,
som där äga eller inneliava jordbruksfastighet. I köping, som
utgör egen kommun, tillkommer rösträtt envar i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad.

Motionären syftar alltså till att för köpingarnas del uppnå likhet mellan
rösträttsbestämmelserna i de båda nyss berörda fallen.

Frågan örn rösträtten vid val av gode män enligt jorddelningslagen och
ägodelningsnämndemän har vid upprepade tillfällen, dock ur något andra
synpunkter än dem, som ligga till grund för den nu behandlade motionen,
varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Hedan i anledning av Kungl.
Majis proposition (nr 38) till 1926 års riksdag med förslag till lag örn delning
av jord å landet m. m. väcktes inom första kammaren av herr Lindhagen
en motion, nr 249, uti vilken hemställdes, att riksdagen ville besluta
den ändring i jorddelningsförslaget, att ägodelningsrättens ledamöter måtte
utses genom val av alla kommunalt röstberättigade.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 1, anförde första särskilda utskottet
beträffande ifrågavarande yrkande, att enligt utskottets mening ägodelnings Bihang

till riksdagens protokoll 1940. 9 sami. 2 avd. Nr 4. 282 40

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr •/.

rätternas huvudsakligaste uppgift vore att pröva jordbruket berörande förhållanden,
varför utskottet ej kunde förorda bifall till motionen.

Reservation anfördes av herr Jacob Larsson m. fl. med yrkande, att den
ifrågavarande bestämmelsen måtte erhålla följande lydelse: »Valet verkställes
genom valmän, som på föranstaltande av ägodelningsdomaren utses å kommunalstämma
av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade».
Såsom motivering härför anfördes följande:

Ägodelningsrätternas huvudsakligaste uppgift att pröva jordbruket berörande
förhållanden synes vara väl tillgodosett bland annat genom de i 21
kap. 2 § uppställda krav på vissa kvalifikationer, som böra vara tillfinnandes
hos ägodelningsnämndemännen. Ur denna synpunkt torde begränsningen
av rösträtten vid utseende av valmän sakna avgörande betydelse. Däremot
lärer utsträckningen av ägodelningsrätts dömande verksamhet till tvistemål,
vilka enligt nu gällande rätt ankomma på allmän domstols prövning, samt
den alltmera fortgående omvandling av landsbygdens sociala struktur, som
å vissa orter, även utan stadsliknande karaktär, lett därhän att den jordbruksidkande
befolkningen kommit att bliva en stundom ringa minoritet av
kommunens hela antal kommunalt röstberättigade, få anses utgöra giltigt
skäl att i någon mån tillmötesgå den uppfattning, som synes uppbära yrkandet
i herr Lindhagens motion.

Ändringsförslaget avslogs av riksdagen.

Uti en vid 1930 års riksdag inom andra kammaren väckt motion, nr 253,
hemställde herr Karlsson i Munkedal m. fl., att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla om skyndsam utredning angående vissa ändrade
bestämmelser för val av gode män vid lantmäteriförrättningar samt av ledamöter
i ägodelningsrätt jämte övriga hithörande spörsmål ävensom örn framläggande
för riksdagen av de förslag i ärendet, vartill utredningen kunde
giva anledning.

Andra lagutskottet yttrade i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 10,
bland annat:

Motionärerna synas hava förutsatt, att rösträtt vid val av gode män och
ägodelningsnämndemän allenast tillkommer innehavare av i mantal satt jord.
Utskottet vill med anledning härav erinra, att rösträtt tillkommer ägare eller
innehavare av jordbruksfastighet, oberoende av den ordning vari sådan
bildats, alltså även ägare och innehavare av sådan jordbruksfastighet, som

uppkommit genom avsöndring eller avstyckning. — ---För ändring av nu

gällande regler hava motionärerna enligt utskottets mening ej anfört sådana
skäl, att utskottet ansett sig böra förorda det av dem framställda yrkandet.
Utskottet får fördenskull hemställa, att förevarande motion icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Mot utskottets beslut reserverade sig herr Sigfrid Hansson m. fl., vilka
av anförda grunder ansågo skäl tala för, att val av gode män vid lantmäteriförrättningar
och valmän för utseende av ledamöter i ägodelningsrätt verkställdes
av kommunalfullmäktige eller å kommunalstämma av de i kommunens
allmänna angelägenheter röstberättigade. Riksdagen borde enligt reservanternas
mening i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och
förslag till ändring av gällande lagbestämmelser i överensstämmelse härmed.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Andra lagutskottets utlåtande Nr 4. 3

Vid 1993 års riksdag väcktes inom andra kammaren en motion, nr 243, i
vilken herr Jonsson i Eskilstuna m. fl. hemställde, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring av 21 kapitlet 3 § jorddelningslagen, att kravet på
äganderätt till eller innehav av jordbruksfastighet såsom villkor för rösträtt
enligt nämnda lagrum slopades.

Andra lagutskottet yttrade i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 7,
bland annat följande:

Rösträtt vid utseende av de valmän, som i sin tur skola välja ägodelningsnämndemän,
tillkommer i allmänhet a landet allenast dem, som äga
eller innehava jordbruksfastighet. Denna bestämmelse har tillkommit med
hänsyn till den omständigheten, att ägodelningsrätten företrädesvis har
att behandla de säregna mål, som sammanfattas under benämningen jorddelningsmål.
I fråga örn dessa mål är ägodelningsrätten på landet första
instans. Åt denna domstol har genom den så kallade ensittarlagen därutöver
anförtrotts uppgiften att vara andra instans i ensittarmål.

Bärande skäl hava enligt utskottets åsikt icke förebragts för den meningen,
att ägodelningsrättens sammansättning bör ändras med anledning
av det uppdrag, som givits denna domstol i ensittarlagen.

Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd.

Reservation anfördes av sju av utskottets ledamöter, av vilka fem hemställde,
att riksdagen måtte begära utredning av frågan örn representation
för ensittarna eller dem närstående samhällskategorier i ägodelningsrätterna
vid dessas behandling av ensittarmål. En reservant påyrkade ändrad sammansättning
av ägodelningsrätterna i dylika fall.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Det nyssberörda spörsmålet örn representation för ensittarintresset i ägodelningsrätterna
har även i annan form dragits inför riksdagen. Vid 1927
års riksdag väcktes nämligen en motion, 11:178, i vilken herr Törnkvist i
Karlskrona hemställde, att i sådant syfte ändring måtte vidtagas i ensittarlagen.

På hemställan av andra lagutskottet (utlåtande nr 4) blev motionen av
riksdagen avslagen.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit den 9 juni 1939 har chefen för
justitiedepartementet tillkallat åtta sakkunniga, fastighetsbildningssakkunniga,
med uppdrag bland annat att göra fastighetsbildningsväsendet å landet till
föremål för revision.

I den föreliggande motionen har hemställts örn ändring av bestämmelserna
rörande rösträtten vid val av gode män enligt jorddelningslagen,
syftande till att i ett särskilt hänseende åstadkomma likhet med motsvarande
stadgande]! beträffande val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän.
Spörsmålet örn rösträtten vid sådana val har vid upprepade tillfällen ur olika
synpunkter varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Utskottet förut -

Utskottet.

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 4.

sätter, att även hithörande frågor komma under övervägande vid den nu
pågående, åt vissa sakkunniga anförtrodda revisionen av fastighetsbildningsväsendet
a landet. Vid sadant förhållande torde det icke vara lämpligt, att
riksdagen nu tager ståndpunkt till frågan om en lagändring i den av motionären
angivna riktningen.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 15 februari 1940.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren : herrar Norman, Under, Tamm, Hagman, Löfvander*,
Olof Carlsson och Näslund*;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Pettersson i Hällbacken,
Hallagård, Sandström och Barnekow*, fröken Ebon Andersson samt herr
Holm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.