Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 6 lebruari 1940 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 10, 11 och 15 §§
lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning
av fastigheter d landet, m. m.

Genom en den 12 januari 1940 dagtecknad proposition, nr 12, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda
protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

l) Lag

angående ändrad lydelse av 10, 11 och 15 §§ lagen den 18 juni 192
(nr 336) oni sammanläggning av fastigheter å landet.

Härigenom förordnas, att 10, 11 och 15 §§ lagen den 18 juni 1926 om
sammanläggning av fastigheter å landet1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives:

10 §.

Ansökning om sammanläggning göres hos ägodelningsdomaren i den domsaga,
där fastigheterna äro belägna. Vid ansökningen foge sökanden gravationsbevis
rörande fastigheterna. Vad angår fastighetsdel, som för sammanläggningen
skall avstyckas från annan fastighet, skall beviset avse den fastighet,
varifrån avstyckningen skall ske.

Sökanden skall jämväl förebringa av lantmätare verkställd utredning rörande
de omständigheter, som äro av betydelse för bedömande av frågan om
sammanläggningens lämplighet ur fastighetsbildningssynpunkt; dock att,
därest de fastigheter, ansökningen avser, ingå i ett och samma under skifte
varande skifteslag eller äro av beskaffenhet, varom i 1 § under 2 sägs, eller
ock förut tillhopa bildat ett skifteslag, sådan utredning erfordras allenast i
fall, som avses i 9 §.

Örn verkställande av utredning, som i andra stycket sägs, i samband med
avstyckning är stadgat i 19 kap. 16 § lagen om delning av jord å landet.

11 §•

I sammanläggningsärende skall ägodelningsdomaren inhämta utlåtande av
överlantmätaren, där denne ej förut yttrat sig angående sammanläggningen.

1 Senaste lydelse av 15 § se SFS 1937: 165.

Bihang tilt riksdagens protokoll 19i0. 9 sami. 2 avd. Nr 1—2-

1

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

I fall---från förrättningslantmätaren.

Är fråga —--i orten.

Finnes den---till avgörande.

15 §.

Sedan ärendet — — — om sammanläggningen.

Har sökanden —--ägodelningsrättens prövning.

Huruledes, då---lag sägs.

Angående meddelat förordnande om sammanläggning skall bevis tecknas
å karta, som må hava företetts i ärendet.

Ägodelningsdomaren åligger —--angående sammanläggning.

Beträffande förfarandet---till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1940.

2) Lag

angående ändrad lydelse av 19 kap. 16 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326)
om delning av jord å landet.

Härigenom förordnas, att 19 kap. 16 § lagen den 18 juni 1926 örn delning
av jord å landet skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

16 §.

Med ledning--— må meddelas.

Det åligger---eller icke.

Är fråga om avstyckning av mark för sammanläggning eller under villkor
att stamfastigheten ingår i sammanläggning, skall den utredning, som i andra
stycket sägs, avse jämväl sammanläggningens lämplighet ur fastiglietsbildningssynpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1940.

3) Lag

angående ändrad lydelse av 12 § lagen den 17 juni 1932 (nr 223) med
särskilda bestämmelser örn delning av jord å landet inom vissa delar

av Kopparbergs län.

Härigenom förordnas, att 12 § lagen den 17 juni 1932 med särskilda bestämmelser
om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs
län skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1. 3

12 §.

Sedan äganderättsförhållandena---skälen härför.

Äro fastigheter, vilka avses skola ingå i sammanläggning, sådana, att lagen
angående uppsikt å vissa jordbruk därå äger tillämpning, skall i yttrandet
redogöras för de omständigheter, å vilka förrällningsmännen grundat
sin ståndpunkt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1940.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för dessa förslag, får utskottet,
i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Enligt 10 § lagen den 18 juni 1926 (nr 336) om sammanläggning av fastigheter
å landet skall ansökning örn sammanläggning av fastigheter å landet
göras hos ägodelningsdomaren i den domsaga, där fastigheterna äro belägna.
Vid ansökningen skola fogas jordregister- och jordeboksutdrag samt äganderätts-
och gravationsbevis rörande de fastigheter, varom fråga är. Vidare
skola — där ej fastigheterna ingå i ett och samma under skifte varande
skifteslag, eller utgöra skilda hemman eller för sig bestående lägenheter eller
delar därav och gemensamt ingå i odelat skifteslag, eller ock förut tillhopa
bildat ett skifteslag — vid ansökningen fogas av lantmätare upprättad karta
och beskrivning över fastigheterna i den mån dessa utgöras av bestämda
områden å marken. Kartan skall upptaga fastigheternas gränser samt utmärka
fastigheternas läge i förhållande till varandra. Beskrivningen skall
för envar av fastigheterna innefatta uppgift om dess ägovidd och dennas
fördelning i särskilda ägoslag samt utredning, i vad mån till varje särskild
fastighet hör andel i område, som vid lantmäteriförrättning undantagits för
gemensamt ändamål eller eljest är samfällt, eller i särskilda rättigheter och
förmåner. Är fastighet, som skall ingå i sammanläggning, sådan att lagen
den 27 juni 1927 angående uppsikt å vissa jordbruk äger tillämpning å densamma,
skola karta och beskrivning alltid ingivas.

I skrivelse till Kungl. Majit den 30 september 1938 har lantmäteristyrelsen
väckt förslag om vissa ändringar i sammanläggningslagen — och lagen
samma dag (nr 326) örn delning av jord å landet i syfte, bland annat, att
nedbringa kostnaderna för sammanläggning av fastigheter å landet. Därefter
har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria i ämnet jämte
utkast till ändring av nämnda lagar, över promemorian och lagutkasten ha
avgivits yttranden av ett flertal myndigheter och av vissa sammanslutningar.
De genom propositionen framlagda förslagen grunda sig på denna utredning.

Föreliggande förslag åsyfta dels att i anslutning till vad lantmäteristyrelsen
förordat bereda den som söker sammanläggning vissa lättnader i den

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

honom nu åliggande skyldigheten att förete karta och beskrivning, dels ock
att upphäva skyldigheten för sökanden att i sammanläggningsärende förete
jordregister- och jordeboksutdrag samt äganderättsbevis. Sistnämnda grupp
av spörsmål har icke berörts i lantmäteristyrelsens omförmälda skrivelse.
Jämte de lagändringar, som direkt taga sikte på åvägabringandet av angivna
förenklingar, föreslås vissa därmed förbundna ändringar i såväl sammanläggningslagen
som jorddelningslagen och lagen den 17 juni 1932 med särskilda
bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs
län.

Föredragande departementschefen, statsrådet Westman, har i propositionen
anfört bl. a. följande:

Förfarandet vid sammanläggning av fastigheter å landet är för närvarande
förenat med jämförelsevis betydande kostnader. Då sammanläggningar
äro talrikt förekommande och av stor praktisk betydelse, är det synnerligen
önskvärt att kostnaderna nedbringas. Utredningen synes ådagalägga, att
detta kan ske genom vissa förenklingar av förfarandet utan att därigenom
rättssäkerheten äventyras.

I anslutning till det förslag som av lantmäteristyrelsen framställts har i
promemorian förordats, att en ändring borde vidtagas beträffande bestämmelserna
i sammanläggningslagen om skyldighet för sökanden i ett sammanläggningsärende
att, utom i vissa undantagsfall, förete karta och beskrivning
över fastigheterna i fråga. Med all säkerhet är det också möjligt att i detta
hänseende för många fall vinna en icke obetydlig kostnadsbesparing. Såsom
i promemorian föreslagits torde en sådan ändring böra genomföras på det sätt
att sagda bestämmelser i lagen ersättas med en föreskrift, enligt vilken sökanden
har att i de fall, då nu karta och beskrivning skola företes, förebringa
utredning rörande sammanläggningens lämplighet ur fastighetsbildningssynpunkt,
utan att i fråga om utredningens beskaffenhet i lagen angives annat
än att utredningen skall ha verkställts av lantmätare. Genom en sådan föreskrift
beredes möjlighet att i olika fall lämpa utredningen efter vad som
kan anses erforderligt. De närmare anvisningar som kunna behövas till ledning
för vederbörande lantmätare torde, såsom i promemorian framhållits,
böra meddelas av lantmäteristyrelsen. Med anledning av vad i ett yttrande
anförts må anmärkas, att styrelsen därvid synes böra taga under förnyat
övervägande, huruvida det kan anses erforderligt att i fråga örn fastigheter,
beträffande vilka lagen angående uppsikt å vissa jordbruk äger tillämpning,
karta och beskrivning städse skola förebringas.

För den händelse sammanläggningslagen ändras på sätt nu nämnts torde
i lagen böra intagas föreskrift att överlantmätarens yttrande städse skall inhämtas
över ifrågasatt sammanläggning, såframt han ej förut yttrat sig därom
med anledning av avstyckning. I fråga örn sammanläggning i samband
med avstyckning bör i jorddelningslagen intagas en uttrycklig bestämmelse,
att erforderlig utredning örn sammanläggningens lämplighet skall verkställas
redan i avstyckningsärendet.

I promemorian har jämväl föreslagits, att i samband med förenämnda
förenkling av förfarandet i sammanläggningsärenden sökandena i sådana
ärenden tillika borde befrias från skyldighet att förete jordregister- och jordeboksutdrag
samt äganderättsbevis. Beträffande jordregisterutdrag har därvid
förordats, att vederbörande förrättningslantmätare och överlantmätare i
stället borde åläggas att utan kostnad för sakägare anskaffa erforderliga ut -

Andra lagutskottets utlåtande Nr 1.

5

drag. Utdrag ur jordeboken och äganderättsbevis skulle däremot icke vidare
behöva finnas tillgängliga vid prövning av fråga om sammanläggning.

Även detta förslag torde vara lämpligt. Vad särskilt angår jordeboksutdragen
synes sålunda, även om dessa i vissa undantagsfall kunna vara till
nytta för utredningen, detta förhållande likväl icke utgöra tillräcklig anledning
att bibehålla kravet att sådana utdrag skola företes.

Med anledning av vad i ett yttrande anförts gentemot ett upphävande av
skyldigheten för sökande att förete äganderättsbevis har departementschefen
framhållit, att i de fall, då sammanläggning skedde i samband med avstyckning,
lagfart allmänt torde sökas å den avstyckade lotten först i samband
med ansökan om sammanläggning. Det syntes icke vara skäligt att i sammanläggningsärendet
kräva särskilt bevis om att lagfartsansökningen ingivits och
vad inskrivningsdomaren med anledning därav beslutat. Enär ägodelningsdomaren
hade att å ämbetets vägnar undersöka, huruvida i äganderättshänseende
funnes något hinder mot sammanläggningen, kunde enligt departementschefens
mening upphävandet av skyldigheten att ingiva äganderättsbevis
icke medföra någon risk för att utredningen skulle bliva ofullständig.

Vid granskning av nu föreliggande lagförslag har utskottet icke funnit anledning
till erinran mot desamma. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande proposition måtte bifallas av riksdagen.

Stockholm den 6 februari 1940.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Norman, Tamm, Hagman, John Gustavson*, Sten, Näslund,
Ekströmer* och Nils Elowsson;

från andra kammaren: herrar Hage, Olovson i Västerås, Molander*, Sandström, Hermansson
i Norrköping, Gardell*, Barnekow och fröken Ebon Andersson.

Utskottet.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.