Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1940 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
angående upphävande av de vid 1936 års riksdag beslutade
skärpningarna av valbarhets- och behörighetsreglerna
i avseende å kommunala förtroendebefattningar.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion,
nr 160, av herr Olsson i Stockholm m. fl. hemställes, ”att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag örn upphävande
av de skärpta valbarhets- och behörighetsreglerna till kommunala förtroendebefattningar,
som beslutades vid 1936 års riksdag”.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Allt sedan 1918 års reform med avseende å den kommunala rösträtten har
som villkor för sådan rösträtt gällt, att påförda skatter till kommunen skola
vara betalda för åtminstone ett av de tre sistförfluten åren. För de kommunala
förtroendeuppdrag, om vilka bestämmelser givas i kommunallagarna, gällde
enligt 1918 års lagstiftning som valbarhetsvillkor rösträtt i kommunala angelägenheter.
Med avseende å utskyldsstrecket tolkades detta så, att den som
på grund av underlåten skattebetalning förlorade sin rösträtt därmed även förlorade
behörighet att vidare innehava honom tidigare givna uppdrag av ifrågavarande
slag. Åren 1935 och 1936 genomfördes på riksdagens initiativ en
skärpning av villkoren för behörighet till dessa uppdrag, då det bestämdes,
att dylikt uppdrag icke kunde innehavas av den som häftade för honom påförda
utskylder till den borgerliga kommunen, vilka förfallit till betalning under
något av de tre sistförfluten kalenderåren. De kommunala uppdrag det
här gäller äro uppdrag såsom ordförande och vice ordförande i kommunalstämma
och kyrkostämma, såsom kommunal-, stads- och kyrkofullmäktig, såsom
medlem av kommunalnämnd, drätselkammare, kyrko- och skolråd, folkskole-,
fortsättningsskole- och biblioteksstyrelse samt folkskoledirektionen i
Stockholm ävensom såsom landstingsman och medlem av landstings förvaltningsutskott.
För behörighet till sistnämnda båda uppdrag stadgades jämväl att
hava erlagt påförd landstingsskatt för de tre sistförflutna åren. Den nya lagstiftningen
äger tillämpning med avseende å val för tid, som helt infaller efter
den 31 december 1936, men den föranleder ej rubbning i beståendet av val,
som eljest företagits före samma dag. Beträffande de kommunala representationerna
har lagstiftningen således i allmänhet börjat tillämpas först vid 1938
års val och gäller alltså för de då utsedda fullmäktige och landstingsmän, som
tillträdde sina mandat den 1 januari 1939. Såvitt angår ledamöter av kommu Bihang

till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 8.

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

nalnämnd, kyrko- och skolråd samt folkskole-, fortsättningsskole- och bibliotcksstyrelse
tillämpas lagstiftningen i allmänhet först från ingången av år 1940.

Samtidigt med sitt beslut rörande nämnda lagstiftning år 1936 hemställde
riksdagen (skrivelse nr 106) örn utredning angående införande i kommunallag
av allmänna valbarhetsbestämmelser rörande kommunala uppdragshavare, varmed
åsyftades eventuellt införande av ifrågavarande behörighetsvillkor även
beträffande ledamotskap i sådana kommunala organ som fattigvårdsstyrelse,
barnavårdsnämnd, hälsovårdsnämnd o. s. v. Någon dylik utredning har icke
verkställts.

Redan vid 1937 års riksdag hemställde konstitutionsutskottet (utlåtande nr
14) i anledning av väckta motioner, att riksdagen skulle begära skyndsam utredning
och förslag angående upphävande av de åren 1935 och 1936 beslutade
skärpningarna av utskyldsstrecket som valbarhets- och behörighetsvillkor till
kommunala förtroendeuppdrag. Till stöd härför anförde utskottet, att fordran
på fullgjord skattebetalning faktiskt upprätthållits inom kommunerna redan
före den beslutade skärpta lagstiftningen i ämnet. I de sälLsynta fall, då undantag
härifrån kunde hava förekommit, ansåg utskottet dessa hava varit motiverade
av tungt vägande skäl, såsom sjukdom, oförvållad arbetslöshet eller annan
liknande orsak; och att i sådana fall förklara en kommunal uppdragshavare
obehörig att innehava sitt förtroendeuppdrag fann utskottet icke motiverat.
Utskottet ansåg därför lagstiftningen böra ändras, innan den ännu hunnit
bliva till men för det kommunala livet, I en reservation av åtskilliga utskottsledamöter
yrkades däremot avslag å de i ämnet väckta motionerna under
hänvisning bl. a. till att de, åt vilka överlämnades att disponera över kommunens
och skattebetalarnas medel och att förvalta kommunens egendom, måste
för egen del både vilja och kunna fullgöra sina åligganden mot kommunen;
dessutom anmärktes det, att den nya lagstiftningen faktiskt ännu icke trätt
i tillämpning. En reservant förordade utredning huruvida ifrågavarande behörighetsvillkor
kunde mildras för att möjliggöra, att den, som på grund av
sjukdom eller arbetslöshet icke kunnat erlägga kommunalskatt, mätte bibehållas
vid valbarhet. Utskottets hemställan bifölls av andra kammaren, medan
första kammaren biföll förstnämnda reservation. Frågan hade alltså i följd
av kamrarnas skiljaktiga beslut förfallit.

I syfte att mildra de ofta betydande olägenheter, som värnpliktiga, vilka
inkallas till tjänstgöring vid förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering,
få vidkännas på grund av avbrottet i sin vanliga verksamhet, antogs vid
1939—40 års urtima riksdag en lag örn upphävande i vissa fall av verkan av
uraktlåtenhet att erlägga utskylder till kommun eller annan menighet med
avseende å rösträtt och behörighet. Enligt denna lag skall vid tillämpning
av i lag givna stadganden angående villkor för utövande av rösträtt och behörighet
att innehava uppdrag, person, som inkallats till tjänstgöring vid
förstärkt försvarsberedskap eller mobilisering, icke anses häfta för oguldna
utskylder, vilka förfallit till betalning under tiden för sådan tjänstgöring

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.

3

eller inom två månader från tjänstgöringens slut och med vilkas indrivning
anstånd åtnjutits enligt särskilda, av konungen utfärdade bestämmelser.

I ett svar i andra kammaren den 3 maj 1939 å en interpellation, huruvida
regeringen hade för avsikt att underställa riksdagen förslag till upphävande
av de åren 1935 och 1936 införda skärpta valbarhets- och behörighetsreglerna
för kommunala förtroendeuppdrag, meddelade statsrådet och chefen för
justitiedepartementet, att det syntes honom finnas anledning undersöka denna
nya lagstiftnings verkningar. Det borde enligt hans mening vara möjligt att
genom infordrande av yttranden från myndigheter och partiorganisationer
erhålla en konkret och tillförlitlig bild av den omfattning, i vilken personel''
verkligen nödgats avstå från att deltaga i förtroendeställning i det kommunala
livet på grund av ifrågavarande behörighetsvillkor, och i vad mån den
bristande skattebetalningen berott på omständigheter som kunde ursäkta densamma.
Resultatet av en sådan undersökning ansåg statsrådet vara ägnat att
belysa den praktiska betydelsen av den lagstiftningsfråga som framförts av
interpellanten. Statsrådet upplyste vidare, att chefen för socialdepartementet
meddelat honom, att han hade för avsikt att låta verkställa en dylik utredning.
Enligt vad utskottet inhämtat, har tidsläget dock icke medgivit
företagande av den sålunda bebådade undersökningen.

Då en utredning sålunda utlovats angående verkningarna av de åren 1935
och 1936 införda skärpta valbarhets- och behörighetsreglerna beträffande
kommunala förtroendeuppdrag och då utskottet förutsätter att denna undersökning
kommer att företagas så snart förhållandena sådant medgiva, får utskottet
hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 12 mars 1940.

På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Per Andersson,
Karl Bodin, Karl August johanson, Nils Andersson, Öman, Härdin,
Söderkvist, Albertsson, Andersson i Igelboda, Arnemark, Nordström i
Torsby, Nilsson i Göteborg, Nolin, johansson i Tväråselet, Norén, Wolgast
och Annér.