Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
1
Nr 28.
Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1940 kl. 7 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse
av § 86 regeringsformen och § 38 riksdagsordningen
samt till införande i tryckfrihetsförordningen
av en ny paragraf, betecknad såsom § 6, m. m., jämte
i ämnet väckta motioner.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 22
maj 1940 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr
269, vari Kungl. Maj:t:
1) till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 86 regeringsformen och § 38 riksdagsordningen samt
till införande i tryckfrihetsförordningen av en ny paragraf, betecknad
såsom § 6.
Regeringsformen.
§ 86.
Med tryckfrihet förstås varje svensk mans rättighet att, utan några av
den offentliga makten i förväg lagda, av tryckfrihetsförordningen ej förutsedda
hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna
tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna därför straffas,
än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt
lugn, utan att återhålla allmän upplysning. Alla allmänna handlingar må
ovillkorligen genom trycket kunna utgivas, där ej i tryckfrihetsförordningen
annorlunda stadgas.
Riksdagsordningen.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer alt granska rikets grundlagar, lagen
med vissa bestämmelser örn tryckta skrifler vid krig eller krigsfara, lagen
örn inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar, vallagen,
stadgan örn ersättnings ulgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande,
stadgan örn val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar, stadgan
örn val till riksdagens ulskolt ävensom de reglementariska föreskrifter,
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 28.
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
vilka riksdagen jämlikt § 78 äger fastställa, samt att hos riksdagen föreslå
de ändringar däruti, dem utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga
att verkställa, så ock att meddela utlåtande över de från kamrarna till
utskottet hänvisade frågor rörande grundlagarna samt ovan omförmälda lagar,
stadgar och föreskrifter.
Tryckfrihetsförordningen.
§ 6.
Då riket befinner sig i krig eller krigsfara må, i den ordning varom stadgas
i särskild av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag, meddelas föreskrift
om förhandsgranskning av tryckta skrifter och örn förbud att i riket
införa sådana skrifter.
Då riket befinner sig i krig må, enligt lag som i första stycket sägs, föreskrift
meddelas örn utgivningsförbud rörande periodiska skrifter.
I lag, varom i denna paragraf är fråga, må ock straff stadgas för överträdelse
av vad i lagen föreskrivits.
2) föreslagit riksdagen att, under förutsättning att ändringar i regeringsformen
och riksdagsordningen samt tillägg till tryckfrihetsförordningen i
överensstämmelse med nyssnämnda förslag under 1) bliva av riksdagen i
grundlagsenlig ordning beslutade, antaga nedan intagna förslag till lag med
vissa bestämmelser om tryckta skrifter vid krig eller krigsfara.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande i anledning
av propositionen inom riksdagen väckta motioner, nämligen motionerna
inom första kammaren nr 215 av herr Undén, nr 216 av herr Pauli och nr
219 av herr Fredrik Ström samt motionerna inom andra kammaren nr 277
av herr Nordström m. fl., nr 282 av herr Österström och nr 283 av herr
Holmbäck.
I motionen 1:215 hemställes, »A) att riksdagen måtte såsom vilande i
grundlagsenlig ordning antaga till införande i tryckfrihetsförordningen en
ny paragraf, betecknad såsom § 6, av följande lydelse:
’Då riket befinner sig i krig, må, i den ordning varom stadgas i särskild
av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag, meddelas föreskrift örn
förhandsgranskning av tryckta skrifter och om förbud att i riket införa
sådana skrifter.
I lag, varom i denna paragraf är fråga, må ock straff stadgas för överträdelse
av vad i lagen föreskrivits.’
B) att riksdagen med avslag å det i propositionen nr 269 framlagda förslaget
till lag med vissa bestämmelser om tryckta skrifter vid krig eller
krigsfara måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att nytt förslag i detta
ämne utarbetas och framlägges för nästkommande riksdag.»
I motionen I: 216 hemställes, »att, därest riksdagen i anledning av kungl,
propositionen nr 269 såsom vilande i grundlagsenlig ordning antager en
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28. 3
tilläggsparagraf, nr 6, till tryckfrihetsförordningen, denna må erhålla följande
lydelse:
Då riket befinner sig i krig, må, i den ordning, varom stadgas i särskild
av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag, meddelas föreskrift om förhandsgranskning
av tryckta skrifter och om förbud att i riket införa sådana
skrifter. I lag, varom i denna paragraf är fråga, må ock straff stadgas för
överträdelse av vad i lagen föreskrivits;
att, därest riksdagen i anledning av samma proposition antager ett förslag
om sådan särskild lag, varom i nämnda paragraf är fråga, denna må
erhålla följande lydelse:
Förslag
till
Lag
med vissa bestämmelser örn tryckta skrifter då riket befinner sig i krig.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Då riket befinner sig i krig, äger Konungen, när riksdagen ej är samlad,
förordna att vad i 2—4 §§ stadgas om förhandsgranskning och införselförbud
skall äga tillämpning; dock må sådant förordnande ej meddelas med
mindre Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall
sammanträda inom trettio dagar. Varder ej meddelat förordnande av nästföljande
riksdag inom trettio dagar från riksdagens början gillat, skall detsamma
efter utgången av nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.
Under tid, då riksdagen är samlad, äger Konungen med riksdagens samtycke
meddela förordnande som nu sagts.
2 §.
Om innehållet i periodisk skrift visat sig vid upprepade tillfällen ägnat att
skada rikets försvar eller folkförsörjning eller att undergräva försvarsviljan
eller krigslydnaden eller ock därmed åsyftats att förbereda samhällsordningens
omstörtande med våldsamma medel eller med hjälp av främmande
makt, må Konungen meddela stadgande örn förhandsgranskning av dylika
tryckta skrifter, ävensom örn befogenhet för granskningsmyndigheten att
därvid meddela de föreskrifter som finnas påkallade.
3 §.
Innan enligt 2 § stadgande meddelas om förhandsgranskning, som avser
vissa skrifter, skall yttrande inhämtas från tryckfrihetskommittén.
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
4 §.
Där så erfordras till skydd för de allmänna intressen, varom i 2 § sågs,
må chefen för justitiedepartementet förbjuda att i riket införas tryckta skrifter,
som äro avsedda att här spridas.
5 §•
Där någon uppsåtligen utgiver skrift utan att iakttaga stadgande om förhandsgranskning,
som meddelats enligt 2 §, eller åsidosätter föreskrift vid
sådan granskning eller överskrider förbud, varom i 4 § sägs, straffes med
dagsböter eller fängelse; och vare skriften förverkad.
Böter och förverkad egendom tillfalla kronan.
Denna lag träder i kraft, då Konungen låtit i riksdagen uppläsa öppet
brev, att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 86 regeringsformen
och § 38 riksdagsordningen samt örn införande i tryckfrihetsförordningen
av en ny paragraf, betecknad såsom § 6.»
I motionen I: 219 hemställes, »att riksdagen måtte besluta att beträffande
den i kungl. prop. nr 269 föreslagna ändrade lydelsen av Tryckfrihetsförordningen
§ 6 låta orden ’eller krigsfara’ utgå samt att detsamma sker beträffande
Förslaget till Lag med vissa bestämmelser om tryckta skrifter vid
krig eller krigsfara. I rubriken till denna lag liksom i dess § 1 mom. 2 föreslås
alltså orden ’eller krigsfara’ böra utgå, samt att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj:ts prop. nr 269 i vad gäller rätten till utgivningsförbud mot
periodisk skrift vid krig.»
I motionen 11:277 hemställes, »att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts
proposition nr 269».
I motionen II: 282 hemställes, »att riksdagen, med förklarande att Kungl.
Maj:ts proposition nr 269 icke kunnat i oförändrat skick bifallas, måtte i
enlighet med ettdera av följande alternativ angiva de förutsättningar i tryckfrihetsförordningen
§ 6, enligt vilka förhandsgranskning må införas, samt
att konstitutionsutskottet i anslutning till det alternativ som väljes måtte föreslå
riksdagen formuleringarna i Lag med vissa bestämmelser om tryckta
skrifter vid krig eller krigsfara:
Alt. I.
Då riket befinner sig i krig må, i den ordning varom stadgas i särskild
av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag, meddelas föreskrift om förhandsgranskning
av tryckta skrifter, om förbud att i riket införa sådana
skrifter samt om utgivningsförbud rörande periodiska skrifter.
I lag---föreskrivits.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
5
Alt. II.
I särskild av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag må stadgas, att
då riket befinner sig i krig eller rikets krigsmakt enligt beslut av Konungen
i statsrådet i anledning av överhängande fara för krig är ställd på krigsfot,
föreskrift må meddelas örn förhandsgranskning av tryckta skrifter och om
förbud att i riket införa tryckta skrifter, så ock straff stadgas för överträdelse
av vad sålunda föreskrives. Föreskrift, som nu är nämnd, skall icke
gälla längre än intill den dag, då krigsmakten skall återgå till fredsfot.»
I motionen II: 283 hemställes, »att riksdagen ville såsom vilande till vidare
grundlagsenlig behandling antaga
1. Förslag till ny lydelse av 38 § riksdagsordningen lika med det i propositionen
framlagda förslaget med undantag av att orden ''eller krigsfara’
utgå.
2. Förslag till en ny paragraf, § 6, tryckfrihetsförordningen av följande
lydelse:
’Då riket befinner sig i krig må, i den ordning, varom stadgas i särskild,
av Konungen och riksdagen stiftad lag, meddelas föreskrift om förhandsgranskning
av tryckta skrifter, om förbud att i riket införa sådana skrifter
och om straff för överträdelse av vad sålunda föreskrivits.’
Dessutom hemställer jag i anledning av samma proposition örn avslag
på förslaget till lag med vissa bestämmelser om tryckta skrifter vid krig eller
krigsfara och att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
framläggande till nästa lagtima riksdag av förslag till lag med vissa bestämmelser
örn tryckta skrifter vid krig.»
Angående motiveringen får utskottet beträffande de i propositionen framlagda
förslagen hänvisa till det vid densamma fogade utdraget ur statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 17 maj 1940 samt beträffande
de i motionerna framlagda förslagen till samma motioner.
Några bestämmelser om utgivningsförbud för eller förhandsgranskning
av tryckta skrifter finnas ej i tryckfrihetsförordningen. Enligt 86 § regeringsformen
förstås med tryckfrihet varje svensk mans rättighet att utan
några av den offentliga makten i förväg lagda hinder utgiva skrifter, att
sedermera endast inför laga domstol kunna tilltalas för deras innehåll och
att icke i annat fall kunna därför straffas än örn detta innehåll strider mot
tydlig lag, given att bevara allmänt lugn utan att återhålla allmän upplysning.
I anslutning härtill stadgas i § 1 mom. 1 tryckfrihetsförordningen,
att ingen må i annan ordning eller i annat fall än denna lag stadgar kunna
för tryckt skrifts innehåll tilltalas eller straffas samt i § 1 mom. 2 samma
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
lag, att någon tryckningen föregående granskning av skrift eller något förbud
emot tryckning därav ej skall äga rum. Ej skall någon skrift kunna
före dess utgivande boktryckare, utgivare eller författare avfordras, ej heller
något för tryckningen eller utgivningen hinderlig! inseende över boktryckerier
eller författare och utgivare vara tillåtet. Enligt § 3 mom. 10 kan
publiceringsförbud vid krig eller krigsfara meddelas beträffande vissa åtgärder
och anstalter för försvaret. I detta sammanhang må även erinras
om förordningen den 1 mars 1940 (nr 117) angående förbud mot befordran
av vissa periodiska skrifter med statliga trafikmedel m. m.
Enligt bemyndigande tillkallade chefen för justitiedepartementet i slutet
av föregående år sakkunniga att biträda inom justitiedepartementet med
utredning angående åtgärder mot missbruk av tryckfriheten. Enligt de riktlinjer,
som uppdrogos för denna utredning, borde undersökas huruvida,
utan ändring av tryckfrihetsförordningen, åtgärder kunde vidtagas för att
giva ökad verkan åt de stadganden i denna lag, vilka vore avsedda att förebygga
sådana missbruk av tryckfriheten som med hänsyn till rådande allvarliga
förhållanden vore uppenbart skadliga för riket. Därest det funnes
erforderligt, borde även övervägas ändring av tryckfrihetsförordningen utan
rubbning av dess huvudgrunder för yttrandefriheten, såvitt den hänförde sig
till rent inre politiska förhållanden. De sakkunniga avlämnade den 21
februari 1940 promemoria med förslag till vissa åtgärder mot missbruk av
tryckfriheten (statens offentl. utredn. 1940:5), innefattande bland annat
förslag om tillägg till tryckfrihetsförordningen av en ny paragraf, enligt
vilken vid krig eller överhängande fara för krig bestämmelser finge meddelas
om utgivningsförbud för periodiska skrifter och om förhandsgranskning av
tryckta skrifter. Sakkunnigförslaget ligger till grund för den föreliggande
propositionen.
Enligt det i propositionen framlagda grundlagsförslaget, må, i den ordning
varom stadgas i särskild av Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag, då
riket befinner sig i krig, meddelas föreskrift om utgivningsförbud angående
periodiska skrifter samt, då riket befinner sig i krig eller krigsfara, om förhandsgranskning
av tryckta skrifter och örn förbud att i riket införa sådana
skrifter. I den föreslagna särskilda lagen stadgas, att Kungl. Majit, då riket
befinner sig i krig och riksdagen ej är samlad, äger förordna att vad i lagen
stadgas om utgivningsförbud skall äga tillämpning; sådant förordnande får
dock ej meddelas annat än om Kungl. Majit låtit riksdagskallelse utgå eller
riksdagen ändock skall sammanträda inom trettio dagar. Gillas ej meddelat
förordnande av nästföljande riksdag inom trettio dagar från riksdagens
början, upphör det att lända till efterrättelse. Under tid då riksdagen
är samlad, äger Kungl. Majit med riksdagens samtycke meddela förordnande
av förevarande slag. Motsvarande regler gälla vid krig eller krigsfara
även i fråga om förordnande om förhandsgranskning och införselförbud.
Om innehållet i periodisk skrift visat sig vid upprepade tillfällen ägnat
att framkalla fara för rikets säkerhet eller skada rikets förhållande till främmande
makt eller undergräva krigslydnaden eller därmed åsyftats att förbe
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
7
reda samhällsordningens omstörtande med våldsamma medel eller med
hjälp av främmande makt, må Kungl. Majit förbjuda att skriften utgives.
Till skydd för de nu angivna allmänna intressena skall Kungl. Majit vidare
äga meddela stadgande om förhandsgranskning av tryckta skrifter och örn
införselförbud för sådana skrifter. Innan utgivningsförbud beslutas eller
stadgande meddelas om förhandsgranskning, som endast avser vissa skrifter,
skall enligt den föreslagna lagen yttrande inhämtas från tryckfrihetskommittén.
Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har föredragande departementschefen
bl. a. anfört följande:
»I likhet med de sakkunniga har jag kommit till den uppfattningen, att de
möjligheter som för närvarande stå till buds när det gäller att anordna en
övervakning av pressen ej äro tillräckliga för att garantera den disciplin, som
pressmännen liksom alla andra medborgare måste underkasta sig under en
svår tid. Vad det nu gäller är icke att föreskriva, att censur och dylika åtgärder
skola införas, utan att undanröja det i våra grundlagar givna hindret
mot åtgärderna samt att bestämma förutsättningarna för deras användning,
för det fall att de skulle bliva nödiga.
Vid prövningen av vilka åtgärder som böra få vidtagas måste självfallet
tillses, att icke mera vittgående inskränkningar ske än som äro oundgängligen
erforderliga. De sakkunniga ha varit medvetna om att invändningar
kunna riktas mot ingrepp i pressfriheten även i oroliga tider. I promemorian
återges dessa på följande sätt. Det vöre oomtvistligt, att ett alltför
starkt undertryckande av nyhetsförmedlingen eller av ett lojalt meningsutbyte,
i synnerhet örn åtgärden varade längre tid, kunde visa sig ägnat
att motverka sitt syfte och tvärtom komma att giva anledning till ökad mottaglighet
för okontrollerade rykten och lättare utbredning inom befolkningen
av sådana meningar och stämningar som vore ägnade att försvaga rikets försvarstal.
Det måste även beaktas, att efterhand som krigföringen föranledde
skärpta intrång i allehanda medborgerliga rättigheter av personlig och
ekonomisk natur tryckfriheten, rätt brukad, erbjöde värdefulla möjligheter
att genom offentlig granskning förebygga eller avhjälpa felgrepp samt även
att dämpa ett i och för sig kanske icke ogrundat missnöje hos allmänheten
och att vidmakthålla eller återställa förtroendet för den politiska och militära
ledningen.
I likhet med de sakkunniga anser jag emellertid, att dessa skäl ej äro
tillräckligt vägande i jämförelse med kravet på en effektiv kontroll för att
förebygga skada genom tryckfrihetsmissbruk. Behovet av skärpta bestämmelser
framstår klart mot bakgrunden av den redogörelse som i det föregående
lämnats för lagstiftningen i vissa främmande länder.
I en krislid är det uppenbarligen av betydelse, att regering och riksdag erhålla
pressens stöd. En oförsiktig publicering av uppgifter rörande utrikespolitiken
och försvarsmakten eller andra för samhället vitala intressen kan
försvaga landets militära eller ekonomiska motståndskraft, och även enstaka
missbruk av tryckfriheten kunna bliva ödesdigra. Av särskild betydelse un
-
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
der ett krigs påfrestningar är vidare att samhörighetskänslan och allmänandan
stärkas samt att misströstan och modlöshet förhindras att vinna insteg
bland befolkningen. Med hänsyn härtill måste stora krav ställas på
pressen och dess bruk av tryckfriheten. Med stöd av senaste tidens erfarenheter
kan man utgå ifrån att i Sverige, där styrelsen är uppbyggd på
demokratisk grund och alitsa uppbäres av folkets förtroende, den övervägande
delen av pressen företräder en meningsriktning överensstämmande med regeringens
och på denna grundval lojalt samarbetar med den ansvariga statsledningen.
Det kan likväl icke anses uteslutet att undantag förekomma och
att detta i en farlig tid kan medföra olyckliga verkningar för rikets säkerhet.
I ett sådant läge måste möjligheter finnas att på ett effektivt sätt ingripa
mot pressorgan, vilka göra sig skyldiga till missbruk av tryckfriheten som
kunna medföra dylika verkningar. Främst gäller detta ytterlighetspartiernas
press och vissa därmed besläktade, i utländskt intresse utgivna propagandaalster.
I likhet med de sakkunniga håller jag för sannolikt, att därest vårt land
blir indraget i krig, det kan visa sig ofrånkomligt att tillgripa såväl utgivningsförbud
för periodiska skrifter som censur. Utgivningsförbud kan vara
nödvändigt, då ingrepp erfordras mot missbruk av tryckfriheten, som härflyta
av en samhällsfientlig inställning, eller då eljest anledning finnes att
befara ett åsidosättande av föreskrift om censur. Vidare bör möjlighet finnas
att meddela förbud att hit införa tryckta skrifter. Däremot finner jag
i likhet med de sakkunniga ej anledning att föreslå bestämmelser om rätt
att stänga och beslagtaga boktryckerier.
Åtgärder av nu ifrågavarande slag böra komma till användning endast
då det i ett för landet synnerligen kritiskt läge befinnes oundgängligen erforderligt.
Jag är ense med de sakkunniga därom att förutsättningen för
åtgärdernas tillämplighet bör i första hand vara krig, däri riket är invecklat.
Vad angår utgivningsförbud synes det med hänsyn till åtgärdens allvarliga
natur vara anledning att begränsa dess användning till det fall att
krig utbrutit. Däremot bör såsom de sakkunniga föreslagit möjligheten
hållas öppen för införande av censur och införselförbud, då fara för krigsutbrott
är för handen. Enligt de sakkunnigas förslag skall krigsfaran vara
''överhängande’, och därjämte fordras att rikets krigsmakt är ''ställd på
krigsfot’, varmed avses att allmän mobilisering påbjudits. En dylik bestämning
av krigsfaran synes mindre tillfredsställande. Den grad av krigsberedskap
som av de sakkunniga torde åsyftas behöver numera icke förutsätta
allmän mobilisering. Att i lagtexten uttryckligen angiva att krigsfaran
skall vara överhängande torde vara av ringa värde. Särskilt med hänsyn till
vår tids anfallstaktik är det svårt att på förhand bedöma graden av krigsfara,
och det kan dessutom av psykologiska skäl vara betänkligt att angiva,
att en dylik skärpning av faran inträtt. Tillräckliga garantier mot att åtgärderna
tillgripas i annat fall än då läget så oundgängligen fordrar kun
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
9
na erhållas därigenom, att i den särskilda lag rörande åtgärdernas närmare
anordning, som grundlagsbestämmelserna förutsätta, upptagas stadganden
som medgiva tillämpning av åtgärderna endast under förutsättning att riksdagen
samtycker därtill. Utöver vad de sakkunniga föreslagit torde, i överensstämmelse
med ett flertal på senare tid tillkomna fullmaktslagar, böra
stadgas att om riksdagen icke är samlad, Kungl. Majit skall äga utfärda
förordnande om lagens tillämpning endast under förutsättning att riksdagskallelse
utgått eller att riksdagen ändock skall sammanträda inom trettio
dagar. Ett av Kungl. Majit under sådana förhållanden meddelat förordnande
bör upphöra att lända till efterrättelse, om det ej godkännes av riksdagen
inom trettio dagar från det denna sammanträtt.
Med anledning av vad sålunda anförts bör i tryckfrihetsförordningen intagas
bestämmelse att, då riket befinner sig i krig eller krigsfara, må i den
ordning som stadgas i särskild av Konungen och riksdagen samfällt stiftad
lag meddelas föreskrift om förhandsgranskning av tryckta skrifter och om
förbud att i riket införa sådana skrifter samt att vid krig må i samma ordning
föreskrivas utgivningsförbud rörande periodiska skrifter. Härjämte
bör angivas att i den särskilda lagen må stadgas straff för överträdelse av
vad enligt lagen föreskrives. De angivna stadgandena föreslås införda i en
ny § 6 i tryckfrihetsförordningen.»
Utskottet. Tryckfriheten är för ett fritt och självständigt folk en
ovärderlig och oförytterlig tillgång. Genom att skilda meningsriktningar
kunna fritt framföras, kan ett värdefullt samspel mellan olika samhällsbyggande
krafter utvecklas. I hägnet av denna frihet har vårt svenska samhällsskick
nått sin nuvarande utveckling. Varje strävan att söka göra den
offentliga meningen i landet likriktad eller ensartad bör därför -— därest den
skulle framträda — motarbetas. Även under påfrestande förhållanden, i
tider av krig eller allmän osäkerhet, bör pressens fria prövningsrätt så långt
möjligt lämnas oförkränkt. Dock är det uppenbart, att under utomordentliga
förhållanden statsmakterna kunna behöva utrustas med möjligheter
till kontroll av och ingripande mot sådant bruk av tryckfriheten, varigenom
landets säkerhet kan äventyras. Utskottet inser därvid tillfullo, att
ett dylikt ingripande måste ske med största varsamhet och endast bör få
förekomma då så befinnes oundgängligen nödvändigt. Enligt utskottets
mening kan det, då riket befinner sig i krigsfara eller krig, bliva erforderligt
att meddela föreskrifter örn censur och införselförbud beträffande skrifter
samt vid krig jämväl alt meddela förbud mot utgivande av periodisk skrift.
En betydande garanti för att ingrepp i tryckfriheten icke företagas
annat än då de äro oundgängligen nödvändiga ligger däri, att förordnande
örn utgivningsförbud, censur och införselförbud, då riksdagen är samlad,
endast skall kunna meddelas med riksdagens samtycke, samt att, örn
sådant förordnande meddelats mellan riksdagarna, det skall för gillande underställas
den riksdag, som då skall sammankallas. Utskottet föreslår emel
-
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
lertid, att dessa redan i propositionen upptagna garantier i så måtto skärpas,
att bestämmelserna härom dels införas i tryckfrihetsförordningen, dels kompletteras
med ett stadgande örn att för sådant beslut av riksdagen, som här
avses, erfordras att båda kamrarna med tre fjärdedelars majoritet instämt
i beslutet.
Vad den i propositionen föreslagna särskilda lagen beträffar, finner utskottet
skäl ej föreligga till erinringar mot dess principiella utformning. Utskottet
vill särskilt understryka betydelsen av att den av riksdagen valda
tryckfrihetskommittén i lagförslaget upptagits som det organ, vars yttrande
skall inhämtas, innan utgivningsförbud eller censur i konkreta fall tillgripas.
Vid nytt val av medlemmar i tryckfrihetskommittén bör självfallet beaktas,
att kommitténs sammansättning anpassas efter dessa nya arbetsuppgifter.
Emellertid anser utskottet att lagens ikraftträdande bör bero på samfällt
beslut av Kungl Maj:t och riksdagen samt att dess giltighetstid bör inskränkas
till ett år.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande
proposition icke kunnat i oförändrat skick bifallas, i
anledning av sagda proposition:
a) såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling ville
antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 86 regeringsformen och § 38 riksdagsordningen samt
till införande i tryckfrihetsförordningen av en ny paragraf, betecknad
såsom § 6.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
Regeringsformen.
§ 86.
Med tryckfrihet förstås varje
svensk mans rättighet att, utan några
av den offentliga makten i förväg
lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera
endast inför laglig domstol
kunna tilltalas för deras innehåll, och
att icke i annat fall kunna därför
straffas, än om detta innehåll strider
emot tydlig lag, given att bevara allmänt
lugn, utan att återhålla allmän
§ 86.
Med tryckfrihet förstås varje
svensk mans rättighet att, utan några
av den offentliga makten i förväg
lagda, av tryckfrihetsförordningen
ej förutsedda hinder, utgiva skrifter,
att sedermera endast inför laglig
domstol kunna tilltalas för deras innehåll,
och att icke i annat fall kunna
därför straffas, än om detta innehåll
strider mot tydlig lag, given att
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
11
(Nuvarande lydelse.)
upplysning. Alla allmänna handlingar
må ovillkorligen genom trycket
kunna utgivas, där ej i tryckfrihetsförordningen
annorlunda stadgas.
(Föreslagen lydelse.)
bevara allmänt lugn, utan att återhålla
allmän upplysning. Alla allmänna
handlingar må ovillkorligen
genom trycket kunna utgivas, där ej
i tryckfrihetsförordningen annorlunda
stadgas.
Riksdagsordningen.
§ 38. § 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan om ersättnings utgående
för riksdagsmannauppdragets
fullgörande, stadgan örn val av talmän
och vice talmän i riksdagens
kamrar, stadgan örn val till riksdagens
utskott ävensom de reglementariska
föreskrifter, vilka riksdagen
jämlikt § 78 äger fastställa, samt att
hos riksdagen föreslå de ändringar
däruti, dem utskottet anser högst nödiga
eller nyttiga och möjliga att
verkställa, så ock att meddela utlåtande
över de från kamrarna till utskottet
hänvisade frågor rörande
grundlagarna samt ovan omförmälda
lagar, stadgar och föreskrifter.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen med vissa bestämmelser örn
tryckta skrifter vid krig eller krigsfara,
lagen örn inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan örn ersättnings
utgående för riksdagsmannauppdragets
fullgörande, stadgan om
val av talmän och vice talmän i riksdagens
kamrar, stadgan om val till
riksdagens utskott ävensom de reglementariska
föreskrifter, vilka riksdagen
jämlikt § 78 äger fastställa, samt
att hos riksdagen föreslå de ändringar
däruti, dem utskottet anser högst
nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa, så ock att meddela utlåtande
över de från kamrarna till
utskottet hänvisade frågor rörande
grundlagarna samt ovan omförmälda
lagar, stadgar och föreskrifter.
Tryckfrihetsförordningen.
§ 6.
Enligt stadganden i särskild av Konungen
och riksdagen samfällt stiftad
lag må, då riket befinner sig i krig eller
krigsfara, meddelas föreskrift örn
förhandsgranskning av tryckta skrifter
och förbud mot införande i riket
av sådana skrifter samt, då riket be
-
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
finner sig i krig, jämväl meddelas förbud
mot utgivande av periodisk skrift.
I lag, varom i första stycket sägs,
meddelade stadganden må, när riksdagen
ej är samlad, träda i tillämpning
då Konungen så förordnar; dock
må sådant förordnande ej meddelas
med mindre Konungen låtit riksdagskallelse
utgå eller riksdagen ändock
skall sammanträda inom trettio dagar.
Varder ej meddelat förordnande
av nästföljande riksdag inom trettio
dagar från riksdagens början gillat,
skall detsamma efter utgången av
nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.
Under tid, då riksdagen
är samlad, äger Konungen med riksdagens
samtycke meddela förordnande,
som nu sagts. För beslut av riksdagen,
som i detta stycke avses, erfordras,
att minst tre fjärdedelar av
de röstande i vardera kammaren vid
votering instämt i beslutet.
1 lag, varom i denna paragraf är
fråga, må ock straff stadgas för överträdelse
av vad i lagen föreskrivits.
b) under förutsättning att ändringar i regeringsformen och
riksdagsordningen samt tillägg till tryckfrihetsförordningen
i överensstämmelse med förslaget ovan under 1) a) varda i
grundlagsenlig ordning beslutade, för sin del ville antaga följande
-
Förslag
till
Lag
med vissa bestämmelser örn tryckta skrifter vid krig eller krigsfara.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
1 §•
Då riket befinner sig i krig äger Konungen, när riksdagen ej är samlad,
förordna att vad i 2 och 4 §§ stadgas örn utgivningsförbud skall äga till
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
13
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
lämpning; dock må sådant förordnande ej meddelas med mindre Konungen
låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall sammanträda inora
trettio dagar. Varder ej meddelat förordnande av nästföljande riksdag inom
trettio dagar från riksdagens början gillat, skall detsamma efter utgången av
nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse. Under tid, då riksdagen är
samlad, äger Konungen med riksdagens samtycke meddela förordnande, som
nu sagts.
Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, må förordnas att vad i
3—5 §§ stadgas om förhandsgranskning och införselförbud skall äga tilllämpning.
Vad i första stycket sägs om där avsett förordnande skall i motsvarande
hänseenden gälla även beträffande förordnande, varom nu är fråga.
För beslut av riksdagen, som i förevarande
paragraf avses, erfordras,
att minst tre fjärdedelar av de röstande
i vardera kammaren vid votering
instämt i beslutet.
2 §.
Om innehållet i periodisk skrift visat sig vid upprepade tillfällen ägnat
att framkalla fara för rikets säkerhet eller skada rikets förhållande till främmande
makt eller undergräva krigslydnaden eller ock därmed åsyftats att
förbereda samhällsordningens omstörtande med våldsamma medel eller med
hjälp av främmande makt, må Konungen förbjuda att skriften utgives.
Förbud, varom nu sagts, skall meddelas för viss tid, högst sex månader,
och må förlängas för högst sex månader varje gång samt återkallas, då anledning
därtill finnes.
Förbud skall även gälla skrift, vilken uppenbarligen är avsedd att ersätta
skrift, som förbudet gäller.
3 §•
Till skydd för de allmänna intressen, varom i 2 § sägs, må Konungen
meddela stadgande om förhandsgranskning av tryckta skrifter, i den omfattning
och ordning som prövas erforderlig och lämplig, ävensom om befogenhet
för granskningsmyndigheten att därvid meddela de föreskrifter
som finnas påkallade.
4 §•
Innan förbud enligt 2 § eller förlängning därav beslutas eller enligt 3 §
stadgande meddelas om förhandsgranskning, som endast avser vissa skrifter,
skall yttrande inhämtas från tryckfrihetskommittén.
5 §•
Där så erfordras till skydd för de allmänna intressen, varom i 2 § sägs,
må chefen för justitiedepartementet förbjuda att i riket införas tryckta skrifter,
som äro avsedda att här spridas.
14 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
6 §.
Där någon uppsåtligen utgiver skrift i strid mot förbud, varom i 2 § sägs,
eller utan att iakttaga stadgande om förhandsgranskning, som meddelats enligt
3 §, eller åsidosätter föreskrift vid sådan granskning eller överskrider
förbud, varom i 5 § sägs, straffes med dagsböter eller fängelse; och vare
skriften förverkad.
Böter och förverkad egendom tillfalla kronan.
Denna lag träder i kraft då Konungen
låtit i riksdagen uppläsa öppet
brev, att kungörelse utfärdats om ändrad
lydelse av § 86 regeringsformen
och § 38 riksdagsordningen samt örn
införande i tryckfrihetsförordningen
av en ny paragraf, betecknad såsom
§ 6.
Denna lag träder i kraft den dag,
Konungen med riksdagen bestämmer,
och skall gälla under ett år från
nämnda dag. Förbud eller föreskrift
enligt lagen skall ej gälla utöver tiden
för lagens giltighet. I fråga örn sådant
under nämnda tid begånget brott,
som i lagen avses, skall vad där är
stadgat äga tillämpning även efter det
lagen i övrigt upphört att gälla.
2) att motionerna
a) I: 215,
b) 1:216,
c) I: 219,
d) 11:277,
e) II: 282 och
f) II: 283
måtte anses besvarade genom vad utskottet ovan under 1)
a) och b) hemställt.
Stockholm den 6 juni 1940.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 28.
15
Närvarande: Herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Per Andersson,
Herlitz, Thulin, Fredrik Ström, Nils Andersson, öman*, Näslund, Härdin,
Lindskog, Fast*, Andersson i Ovanmyra, Vougt, Mosesson*, Arnemark, Eriksson
i Toftered, Nilsson i Göteborg och Sundström i Skövde.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer:
1) av herrar Herlitz, Thulin och Näslund, som yrkat, att förslaget till lag
med vissa bestämmelser om tryckta skrifter vid krig eller krigsfara nu icke
måtte antagas utan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa,
att Kungl. Majit ville verkställa erforderlig formell och reell överarbetning
samt förelägga riksdagen nytt förslag i så god tid att lagen kan träda i
kraft omedelbart efter det den föreslagna grundlagsändringen slutgiltigt antagits;
2)
av herr Fredrik Ström;
3) av herr Nils Andersson.