Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
1
Nr 23.
Ankom till riksdagens kansli den 5 juni 1940 kl. V* H e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse
av § 63 regeringsformen och § 39 mom. 1 riksdagsordningen
jämte i ämnet väckta motioner.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 15
maj 1940 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr
239, däri Kungl. Maj:t till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning
framlagt följande
Förslag:
till
ändrad lydelse av § 63 regeringsformen och § 39 mom. 1 riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 63.
l:o. Å varje lagtima riksdag ankomme att i den ordning, som gäller för
riksstatens reglerande, antaga beredskapsstat för försvarsväsendet, upptagande
de anslag som utöver de i riksstaten uppförda anslagen kunna erfordras
för att vid krig eller krigsfara upprätthålla rikets fred och oberoende.
2:o. Riksdagen må i enahanda ordning som i mom. 1 sägs antaga allmän
beredskapsstat, varå sammanföras de anslag som kunna erfordras för att
vid ekonomisk kris eller annat nödläge tillgodose folkförsörjningen.
3:o. Beredskapsstat skall antagas för statsregleringsår. Under tid, då
riksdag ej är samlad, eller inom tio dagar från dess öppnande, må Konungen
sätta beredskapsstat helt eller delvis i kraft. Sådant beslut beträffande
allmän beredskapsstat må icke av Konungen fattas utan att yttranden inhämtats
av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.
Beredskapsstat, som av Konungen satts i kraft, gäller, där ej annat av riksdagen
beslutes, till och med trettionde dagen från riksdagens öppnande.
Örn beredskapsstat stadgas ytterligare i särskild lag, stiftad av Konung
och riksdag samfällt.
Riksdagsordningen.
§ 39.
1. Statsutskottet, som skall undfå del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen avlåtna proposition och äga tillgång
Bihang tili riksdagens protokoll idit). 5 sami. 2 avd. Nr 23.
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
till alla statsverkets räkenskaper och handlingar, åligger att, i den mån det
icke gäller jordbruksärenden, pensionsstaten eller riksdags- och revisionskostnader
eller kostnader för riksdagens hus och riksdagens verk, granska, utreda
och uppgiva statsverkets tillstånd och förvaltning samt föreslå vad till
fyllandet av dess behov erfordras, varvid nödiga indragningar och besparingar
böra iakttagas. Utskottet åligger därjämte att, antingen i den ordning
§ 47 stadgar gemensamt med eller eljest efter samråd med de övriga utskott,
vilka handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis beräkna statsverkets ordinarie
inkomster, uppgiva huru mycket bör genom bevillningar utgöras samt
uppgöra förslag till riksstat.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i anledning
av propositionen inom riksdagen väckta, likalydande motionerna, nr 212, i
första kammaren av herr Andrén m. fl. och nr 269 i andra kammaren av
herr Staxäng m. fl., vari hemställes, »att med ändring i Kungl. Maj:ts förslag
giva 3:e mom. i RF § 63 följande lydelse:
3:o. Beredskapsstat----— i kraft. Sådant beslut må icke av
Konungen fattas i fråga om beredskapsstat för försvarsväsendet utan utrikesnämndens
hörande eller beträffande allmän beredskapsstat utan att yttranden
inhämtats av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret.
»
Angående motiveringen får utskottet beträffande det i propositionen framlagda
förslaget hänvisa till det vid densamma fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 7 maj 1940 samt beträffande
det i motionerna framlagda förslaget till samma motioner.
Kungl. Maj:ts möjligheter att mellan riksdagarna bestrida utgifter för sådana
ändamål, vilka icke hava förutsetts vid riksstatens fastställande, äro
för närvarande följande: I främsta rummet komma de tvenne kreditiv,
som enligt § 63 regeringsformen skola stå till Kungl. Maj:ts disposition för
oförutsedda händelser. Det endast efter riksdagskallelse disponibla s. k.
stora kreditivet har aldrig av Kungl. Maj:t tagits i anspråk, det andra eller
s. k. lilla kreditivet har däremot utnyttjats vid åtskilliga tillfällen. Kreditiven
hava under senare tid anslagits med 15 miljoner kronor för vartdera.
För tillgodoseende mellan riksdagarna av behov, som i riksstaten icke blivit
förutsedda, stå vidare till Kungl. Maj:ts disposition anslagen till extra
utgifter. I syfte att tillgodose det medelsbehov, som kan erfordras till
sådana brådskande oförutsedda utgifter, vilka med hänsyn till sin storlek
icke lämpligen kunna bestridas med anlitande av anslagen till extra utgifter
samt icke heller äro av den art, som omförmäles i § 63 regeringsformen,
uppföres sedan 1918 års lagtima riksdag å riksstaten ett förslagsanslag
till oförutsedda utgifter. Under senare år har vid sidan härav utbil
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
3
dats en ny form av finansfullmakt för vissa oförutsedda händelser, nämligen
en av riksdagen godkänd beredskapsstat, till vilken anknytes bemyndigande
för Kungl. Majit att under vissa villkor fastställa staten att lända
till efterrättelse för bestridande förskottsvis av vissa utgifter, för vilka täckning
sedermera skall beredas å av riksdagen fastställd tilläggsstat. Beredskapsstaten
har framträtt i två, delvis från varandra skilda typer, betecknade
allmän beredskapsstat och beredskapsstat för försvarsväsendet.
Vid anmälan i propositionen nr 235 till 1939 års lagtima riksdag av förslaget
till beredskapsstat för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/
40 berörde chefen för finansdepartementet konsekvenserna i fråga om § 63
regeringsformen av ett riksdagens bifall till förslaget. Frågan om att ersätta
grundlagens bestämmelser om kreditiven med ett stadgande om beredskapsstater
av olika slag borde enligt departementschefens mening upptagas
till övervägande och det förslag i ämnet, vartill efter erforderlig utredning
kunde finnas anledning, underställas 1940 års riksdag. Sedan riksdagen
godkänt förslaget till beredskapsstat, bemyndigade Kungl. Majit chefen för
finansdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning av frågan om den rättsliga utformningen av
finansfullmakter för de fall som avses i § 63 regeringsformen och därmed
sammanhängande författningsrum. En av de sakkunniga avgiven promemoria
med förslag till ändring av § 63 regeringsformen m. m., vilken såsom
bilaga fogats till den nu föreliggande propositionen, har i huvudsak lagts
till grund för denna.
Enligt det i propositionen framlagda förslaget skall varje lagtima riksdag
antaga beredskapsstat för försvarsväsendet. Riksdagen må likaledes antaga
allmän beredskapsstat. I den förra skola upptagas de anslag, som — utöver
de i riksstaten uppförda — kunna erfordras för att vid krig eller krigsfara
upprätthålla rikets fred och oberoende, i den senare de anslag, som kunna
erfordras för att vid ekonomisk kris eller annat nödläge tillgodose folkförsörjningen.
Konungen skall äga sätta beredskapsstat helt eller delvis i kraft
under tid då riksdagen ej är samlad, eller inom tio dagar från dess öppnande.
Sådant beslut skall dock icke få fattas beträffande allmän beredskapsstat,
utan att yttrande först inhämtats av fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret. Om ej riksdagen annorlunda beslutar, skall
beredskapsstat, som av Konungen satts i kraft, gälla till och med trettionde
dagen från riksdagens öppnande. Närmare bestämmelser om beredskapsstat
skola meddelas i samfällt stiftad lag.
Utskottet. Den allmänna beredskapsslaten och beredskapsstaten för
försvarsväsendet hava under trycket av den senare tidens förhållanden utbildats
vid sidan av de i § 63 regeringsformen föreskrivna båda kreditiven
såsom nya former för tillgodoseende av vissa, till sin omfattning ej beräkneliga
behov. I jämförelse med beredskapsstaterna framstå kreditiven såsom
en tung och föråldrad form för bestridande mellan riksdagarna av oförutsedda
utgifter under de förhållanden som med dem avses. Det är därför
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
naturligt, att beredskapsstaternas tillskapande framkallat krav på en utmönstring
ur regeringsformen av nu gällande stadganden om kreditiven och
dessas ersättande med föreskrifter örn beredskapsstater. Utskottet tillstyrker
också en reform på området i anslutning till propositionens grundläggande
principer. Den allmänna beredskapsstaten bör emellertid kunna få en vidsträcktare
användning än vad som skulle kunna bliva fallet enligt propositionen.
Detta kan lämpligen ske genom att låta den där upptagna ändamålsbestämningen:
folkförsörjningens tillgodoseende, utgå ur grundlagstexten. Då
riksdagen enligt propositionen ej skall vara förpliktad antaga allmän beredskapsstat,
synes det vidare riktigt, att riksdagen också fritt kan fastställa
den ordning i vilken Kungl. Maj:t får förfoga över i denna beredskapsstat
uppförda anslag. Riksdagen blir sålunda oförhindrad att — på sätt som i
propositionen föreslagits — ställa det villkoret för förfogande över sådana
anslag, att yttranden inhämtats av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret. Vad härefter angår beredskapsstaten för försvars -väsendet, finner utskottet, i likhet med motionärerna, att utrikesnämnden
bör höras innan beredskapsstaten tages i anspråk. Ett beslut härom förutsätter
nämligen ett bedömande av det utrikespolitiska läget, varför riksdagens
förtroendemän i nämnden böta beredas tillfälle att samråda med
Konungen i frågan. Det synes utskottet vidare lämpligt att det härjämte i
grundlagen inskrives, att riksdagen vid fastställande av beredskapsstat för
försvarsväsendet äger bestämma, att anslag ej får tagas i anspråk förrän
riksdagskallelse utfärdats. En sådan bestämmelse innebär visserligen å ena
sidan en skärpning i förhållande till propositionen, men å andra sidan en
uppmjukning i förhållande till nu gällade grundlagsbud angående det stora
kreditivet, som aldrig får lyftas förrän efter riksdagskallelses utfärdande.
Härigenom möjliggöras bland annat sådana föreskrifter som de av 1939 års
riksdag meddelade, vilka inneburo att Kungl. Maj:t icke under annan förutsättning
än att riksdagskallelse utgått eller riksdagen ändock inom tjugu
dagar skulle sammanträda ägde överskrida i beredskapsstaten angivna särskilda
anslagsbelopp.
Utskottet har företagit vissa omredigeringar av den i propositionen föreslagna
lagtexten. Sålunda har bl. a. i § 63 direkt utsagts, att förslag till beredskapsstat
skall framläggas av Konungen. Vidare har i tydlighetens intresse
angivits, att då den genom beredskapsstaten givna fullmakten helt
eller delvis tages i anspråk, detta sker genom fastställande av en förskottsstat.
Med hänsyn till den utformning, som utskottet sålunda anser grundlagsbestämmelserna
om beredskapsstaterna böra äga, skulle en särskild lag med
närmare bestämmelser om dessa stäter få ett alltför begränsat innehåll för
att kunna anses behövlig och lämplig vid sidan av regeringsformen. Utskottet
har icke förbisett, att de av utskottet föreslagna reglerna icke fullt naturligt
låta sig infogas i regerihgsformfens ålderdomliga bestämmelser om statsregleringen.
Betänkligheterna minskas dock, därest den modernisering av
regeringsformens regler härutinnan, för vilken föredragande departements
-
Konstitutionsutskottet utlåtande Nr 23
5
chefen uttalat sig och som även utskottet finner Önskvärd, i SÖMM tid kommer
till stånd. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande
proposition icke kunnat i oförändrat skick bifallas, i
anledning av sagda proposition samt de i ämnet väckta
motionerna såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
ville antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 63 régeringsformCn och § 39 moln. 1 riksdags*
ordningen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse.)
§ 63.
Dessutom böra, för oförsedda håndelser>
tvenne särskilda tillräckliga
summor anslås och till utbetalning å
riksgäldskontoret anvisas; den ena att
vara tillgänglig, då Konungen, till rikets
försvar eller andra högst viktiga
och angelägna ändamål, sedan hela
statsrådets tankar däröver blivit
inhämtade, finnér den vara oundvikligen
nödig; den andra att, vid infallande
krig, av Konungen lyftas, sedan
Han statsrådet in pleno hört och
riksdagen sammankallat. Riksdagens
förseglade anordning å sistnämnda
summa må ej förr brytas, eller summan
av fullmäktige i riksgäldskontoret
utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blivit i allmänna tidningarna
kungjord.
( Föreslåijéh lydelse )
§63.
l:o. Varje lagtiiha riksdag skaili
efter förslag av Konungen, i den ordning,
som gäller för riksstttiéhs reglerande,
antaga beredskapsétal för fötsvarsväsendet,
upptagande de särskilda
anslag, som vid krigsfara eller
krig, vari riket befinner sig, erfordras
för upprätthållande av dess fred
och oberoende. Riksdagen thå dårbiti
bestämma, att anslag ej får tågås i
anspråk, förrän riksdagskallelse utfärdats.
Under tid, då riksdag ej är samlad,
eller inom tio dagar från dess öppnande
må Konungen efter rådplägning
med utrikesnämnden fastställa
förskottsstat, upptagande anslag, soth
uppförts å beredskapsstateh.
Förskottsstaten gäller, där ej annat
av riksdagen beslutes, till och med
trettionde dagen från riksdagens öppnande.
2:o. Riksdagen må i den ordning,
söm i thom. 1 sågs, antaga allmän beredskapsstat,
upptagande de anslag,
som kunna erfordras vid ekonomisk
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
kris eller annat nödläge; och äger
riksdagen därvid fastställa den ordning,
i vilken Konungen må förfoga
över de i beredskapsstaten uppförda
anslagen.
Riksdagsordnin gen.
§ 39.
1. Statsutskottet, som skall undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen
avlåtna proposition och äga tillgång
till alla statsverkets räkenskaper och
handlingar, åligger att, i den mån det
icke gäller jordbruksärenden, pensionsstaten
eller riksdags- och revisionskostnader
eller kostnader för
riksdagens hus och riksdagens verk,
granska, utreda och uppgiva statsverkets
tillstånd och förvaltning samt föreslå
vad till fyllandet av dess behov
erfordras, varvid nödiga indragningar
och besparingar böra iakttagas, sd
ock att föreslå beloppet av de summor,
vilka, jämlikt 63 § regeringsformen,
skola för särskilda händelser avsättas.
Utskottet åligger därjämte
att, antingen i den ordning § 47 stadgar
gemensamt med eller eljest efter
samråd med de övriga utskott, vilka
handlägga stasregleringsfrågor, förslagsvis
beräkna statsverkets ordinarie
inkomster, uppgiva huru mycket
bör genom bevillningar utgöras samt
uppgöra förslag till riksstat.
§ 39.
1. Statsutskottet, som skall undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen
avlåtna proposition och äga
tillgång till alla statsverkets räkenskaper
och handlingar, åligger att, i den
mån det icke gäller jordbruksärenden,
pensionsstaten eller riksdags- och revisionskostnader
eller kostnader för
riksdagens hus och riksdagens verk,
granska, utreda och uppgiva statsverkets
tillstånd och förvaltning samt
föreslå vad till fyllandet av dess behov
erfordras, varvid nödiga indragningar
och besparingar böra iakttagas.
Utskottet åligger därjämte att,
antingen i den ordning § 47 stadgar
gemensamt med eller eljest efter samråd
med de övriga utskott, vilka
handlägga statsregleringsfrågor, förslagsvis
beräkna statsverkets ordinarie
inkomster, uppgiva huru mycket bör
genom bevillningar utgöras samt
uppgöra förslag till riksstat.
Stockholm den 5 juni 1940.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 23.
7
Närvarande: Herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,
son, Herlitz, Thulin, Fredrik Ström, Nils Andersson, öman, Härdin,
Andersson i Ovanmyra, Vougt, Nordström i Torsby, Eriksson
Hällgren, Nolin, Sundström i Skövde* och Annér.
Per Anders
Albertsson*,
i Tolered,
* Ej närvarande vid justeringen.