Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
1
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1940 kl. 11 f. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse
av §§ 5, 6, 25 och 43 regeringsformen samt § 38
riksdagsordningen jämte i ämnet väckta motioner.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 6
februari 1940 hänvisat en den 26 januari 1940 dagtecknad, till riksdagen avlåten
proposition, nr 33, vari Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
ändrad
lydelse av §§ 5, 6, 25 och 43 regeringsformen samt § 38
riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 5.
För särskilda grenar av rikets styrelse skola finnas statsdepartement till
det antal, som bestämmes genom en av Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag.
Departementens benämningar och fördelningen av ärendena, departementen
emellan, bestämmes av Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen
kungjord stadga.
För varje departement utser Konungen bland statsrådets ledamöter en
chef och föredragande, Konungen obetaget att förordna annan ledamot av
statsrådet att i departementschefens ställe föredraga de ärenden, Konungen
bestämmer. Chefen för det departement, till vilket utrikes ärendena höra,
är minister för utrikes ärendena.
§ 6.
Statsrådet skall bestå av cheferna för departementen samt statsråd utan
departement till det antal, varom stadgas i en av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag.
Av statsrådets---främste ledamot.
Statsrådets ledamöter--— ärenden övervara.
\
§ 25.
Till föredragning och avgörande i regeringsrätten skola ärendena beredas
i det departement, vartill de, enligt den i 5 § omförmälda fördelning, höra.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 5 sami. 2 avd. Nr 11.
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
§ 43.
Går Konungen i fält, eller till avlägsnare inrikes orter reser, förordne minst
tre ledamöter av statsrådet, under den ordförande, som Han, antingen ibland
prinsar av Sitt hus eller ibland statsrådets ledamöter, särskilt nämner, att
föra regeringen i de mål, Konungen föreskriver. Med de mål, Konungen
då Själv avgör, förhålles på det sätt, som 8 § stadgar.
Vad nu---honom utövas.
^Riksdagsordningen.
§ 38.
2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som angå stiftande, ändring, förklaring eller
upphävande av kommunallagarna samt av lagar och författningar om statsrådets
ansvarighet, om antalet statsdepartement och statsråd utan departement,
om kommandomål, om förvärvande och förlust av medborgarrätt, om rikets
vapen och flagga, om allmänt kyrkomöte och om allmän folkomröstning
i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts behandling.
I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft
de i anledning av densamma inom första kammaren väckta motionerna
nr 143 av herr Sten och nr 144 av herr Herlitz m. fl.
I motionen I: 143 hemställes, »att utskottet tager under övervägande huruvida
icke utredningsmannens förslag till lydelse av regeringsformens paragraf
5 är att föredraga framför propositionens förslag», varmed torde åsyftas
att § 5 stycket 3 punkten 1 borde erhålla följande lydelse: »Bland statsrådets
ledamöter utser Konungen chefer och föredragande för departementen.
»
I motionen I: 144 hemställes, »att riksdagen vid bifall i övrigt till Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen nr 33 måtte däri vidtaga den ändring, att
RF § 5 och RO § 38 erhålla följande lydelse:
RF § 5. För särskilda grenar av rikets styrelse skola finnas statsdepartement
till det antal, som bestämmes genom en av Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag, vilken tillika angiver varje departements benämning och
huvudsakliga verksamhetsområde.
Den närmare fördelningen av ärendena, departementen emellan, bestämmes
av Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen kungjord stadga.
För varje---= Kungl. Maj:ts förslag---ärendena.
RO § 38, 2. Utskottet skall---= Kungl. Maj:ts förslag---örn
statsdepartementen och om antalet statsråd utan departement, om kommandomål,
---= Kungl. Maj:ts förslag---behandling.»
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
3
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa i fråga om det i propositionen
framlagda förslaget till det vid densamma fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 26 januari 1940
samt i fråga örn de i motionerna framlagda förslagen till vederbörande motioner.
Genom 1840—41 års departementalreform lades grunden till den nuvarande
centralförvaltningen i högsta instans. Enligt den lydelse, som regeringsformens
vederbörande bestämmelser i ämnet då erhöllo, skulle av statsrådets
tio ledamöter sju vara chefer för var sitt av justitie-, utrikes-, lantförsvars-,
sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementen; de övriga
tre statsråden skulle icke förestå departement. Snart gjorde sig krav gällande
på en ändring i denna organisation. Det skulle emellertid dröja ända
till år 1900, innan något resultat härav följde. Då inrättades ett nytt, åttonde,
departement för jordbruksärenden, varvid samtidigt statsrådsledamöternas
antal ökades från tio till elva.
I syfte att möjliggöra en blivande omläggning av departementsindelningen
utan hinder av den omständliga procedur, som gäller för ändringar i grundlag,
genomfördes vid 1918 års riksdag sådana grundlagsändringar, att de
tidigare bestämmelserna i regeringsformen om departementens antal och benämningar
utbyttes mot stadgandet, att för särskilda grenar av rikets styrelse
skola finnas statsdepartement till det antal, lägst åtta och högst tio,
som bestämmes i särskild av Konung och riksdag gemensamt stiftad lag,
vilken tillika angiver varje departements benämning och huvudsakliga verksamhetsområde.
Bestämmelserna örn departementens antal inom nämnda
gränser samt örn deras benämningar och huvudsakliga verksamhetsområden
överfördes alltså från grundlag till en särskild författning av lags natur.
Den närmare fördelningen av ärendena departementen emellan bestämmes
av Konungen genom särskild stadga. — Statsrådsledamöternas antal gjordes
samtidigt beroende på departementens antal, nämligen på så sätt att
statsrådet skall bestå av cheferna för departementen samt tre konsultativa
statsråd.
Någon omedelbar ändring i departementsindelningen skedde icke i och
med antagandet av 1918 års lag örn statsdepartement. Följande år antogs
emellertid en ny sådan lag. Genom denna ökades departementens antal
från åtta till nio; lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen förenades till
ett försvarsdepartement samtidigt som civildepartementet uppdelades i två
departement, ett kommunikations- och ett socialdepartement, och ett nytt
handelsdepartement inrättades genom handelsärendenas utbrytning från
finansdepartementet.
Härefter har vid urtima riksdagen 1939 den ändringen genomförts i departementsorganisationen
att ett tionde departement, av provisorisk natur, under
namn av folkhushållningsdepartementet inrättats med uppgift att hand
-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
Utskottet.
lägga med rådande utomordenliga förhållanden sammanhängande ärenden
rörande folkhushållningen.
Efter 1918—19 års departementalreform har frågan om förändringar i
departementsorganisationen vid flera tillfällen varit föremål för riksdagens
prövning. Dessa reformsträvanden ledde år 1938 till att riksdagen, med
bifall till en av konstitutionsutskottet (utlåtande nr 7) gjord framställning
i ämnet, i skrivelse (nr 112) till Kungl. Majit hemställde om en förutsättningslös
utredning av frågan om en departementalreform samt örn framläggande
för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Den sålunda av riksdagen begärda utredningen uppdrogs åt landshövdingen
K. Levinson, som den 20 december 1939 avgav betänkande i ämnet
(Statens off. utredn. 1939:44). Utredningsmannens förslag innebar, så vitt
det berörde frågan örn ändringar i grundlagarna, i huvudsak, att departementens
antal skulle bestämmas av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt
i samband med statsregleringen, att departementens benämningar och
fördelningen av ärendena, departementen emellan, skulle bestämmas av
Kungl. Majit allena, att antalet statsråd utan departement skulle bestämmas
av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt, likaledes i samband med statsregleringen
och att de för två av de konsultativa statsråden stadgade speciella
behörighetsvillkoren skulle borttagas. — Härjämte föreslog utredningsmannen
att antalet statsrådsledamöter, som Konungen äger förordna som
medlemmar av tillförordnad regering utöver ordföranden, skulle bestämmas
till minst tre.
Det berörda förslaget ligger till grund för den föreliggande propositionen.
Denna avviker emellertid i så måtto från sakkunnigförslaget, att enligt densamma
antalet statsdepartement skall fastställas genom en av Kungl. Majit
och riksdagen samfällt stiftad lag, att antalet statsråd utan departement
skall bestämmas på samma sätt, varvid dock viss rörelsefrihet tänkes lämnad
i lagen åt Kungl. Majit, samt att — i förtydligande syfte — en bestämmelse
skall införas om att Konungen äger förordna annan ledamot av statsrådet
att i departementschefs ställe föredraga de ärenden Konungen bestämmer.
Utskottet delar den av föredragande departementschefen uttalade meningen,
att frågan örn en för normala förhållanden anpassad ändring i departementsorganisationen
i nuvarande tidsläge tillsvidare bör anstå. En
prövning av detta spörsmål utgör icke heller någon nödvändig förutsättning
för ett ställningstagande från riksdagens sida till de i propositionen
framlagda grundlagsändringsförslagen.
Ett behov föreligger otvivelaktigt av enklare och smidigare former än de
nuvarande för genomförande av förändringar i den departementala organisationen.
Utskottet finner det därför lämpligt, att, såsom i propositionen
föreslagits, bestämmelserna härom skiljas från regeringsformen, så när som
på ett allmänt fastslående av departementalstyrelsens princip. Härigenom
äsladkommes att ändringar i departementens organisation icke under några
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
5
förhållanden bliva beroende av den omständliga procedur som gäller för
grundlagsändringar.
Vad därnäst angår frågan, i vad mån sådana förändringar skola kunna
genomföras av Kungl. Maj:t eller vara beroende av riksdagens samtycke,
vill utskottet giva sin anslutning till Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser
att Konungen skall kunna förordna annat statsråd att i departementschefens
ställe föredraga de ärenden Konungen bestämmer. Sedd i sammanhang
med det föreslagna stadgandet om de konsultativa statsrådens antal, lämnar
en sådan bestämmelse stora möjligheter till en efter växlande förhållanden
lämpad anpassning av ärendesfördelningen mellan statsråden. Möjlighet
föreligger dessutom alltid att inom lagens ram verkställa smärre
överflyttningar departementen emellan. Däremot kan utskottet icke finna
det vare sig behövligt eller lämpligt att, såsom i propositionen föreslås, gå
ända därhän att låta Kungl. Maj:t helt bestämma över den departementala
organisationen, med den enda inskränkningen att departementens antal
fastställes i lag. Utskottet vill framhålla, att ett bifall till propositionen i
denna del, med hänsyn till dess motivering, måste leda till att riksdagen ej
helier i statsregleringsväg får utöva något inflytande över ärendenas fördelning
mellan departementen. Såsom i motionen I: 144 utvecklats, måste det
anses naturligt, att riksdagen i samma omfattning som hittills deltager i regleringen
av den departementala organisationen. Om behov av snabba förändringar,
exempelvis i anledning av ett regeringsskifte, yppa sig under den
tid då riksdagen ej är samlad, kunna de, utan rubbning av själva organisationen,
provisoriskt tillgodoses med anlitande av den ovan berörda utvägen
att förordna särskilda föredragande för vissa grupper av ärenden. Utskottet
tillstyrker därför förslaget i den berörda motionen att icke endast departementens
antal utan, såsom hittills, även departementens benämningar och
huvudsakliga verksamhetsområden skola bestämmas genom samfällt stiftad
lag.
Det nyss berörda, av utskottet tillstyrkta stadgandet, att Konungen skall
kunna förordna annat statsråd att i departementschefs ställe föredraga de
ärenden Konungen bestämmer är icke så avfattat, att det utesluter uppdrag
av jämförelsevis varaktig natur, och möjliggör således helt visst genomförande
av anordningar, som i viss mån vore jämförliga med det i andra
länder förekommande systemet med biträdande departementschefer, i den
mån sådana anordningar inom ett eller annat departement framdeles skulle
befinnas lämpliga. Redan av denna anledning kan utskottet, som ej vill uttala
sig om berörda, i motionen I: 143 förordade system, ej tillstyrka ändring
i grundlagstexten i syfte att bana väg för detsamma.
Även i fråga om de konsultativa statsrådens antal anser utskottet i likhet
med vad i propositionen föreslagits en viss rörelsefrihet önskvärd. Detta
antal bör sålunda icke längre fixeras i grundlag utan bestämmas genom
en av Konung och riksdag gemensamt stiftad lag. Endast så till vida hyser
utskottet en avvikande mening, som det anser det nuvarande antalet, tre,
böra upptagas i grundlag såsom ett minimiantal. Det synes utskottet nårn
-
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
ligen riktigt att det för två av de konsultativa statsråden stadgade behörighetsvillkoret
— att de skola hava förvaltat civil beställning — bibehålies.
Bestämmelsen härom ger uttryck åt den för vårt författningsliv karakteristiska
och betydelsefulla grundsatsen, att inom statsrådet skola finnas personer
med administrativ erfarenhet. Det samarbete, som inom regeringen
ägt rum mellan administrativt och parlamentariskt erfarna krafter, har visat
sig vara till stort gagn. Att berörda stadgande i och för sig endast utgör
en ganska svag garanti för att värdefull administrativ erfarenhet skall
tillföras regeringen, utgör intet bärande skäl för dess uteslutande. Stadgandet
har dock väsentligen bidragit till upprätthållande av en värdefull tradition,
och dess uteslutande kunde få vissa mindre önskvärda konsekvenser.
De svårigheter för en regeringsbildning, som stadgandet måhända någon
gång utgjort, minskas avsevärt, då möjlighet beredes till en utökning av
de konsultativa statsrådens antal.
Vad slutligen beträffar frågan om tillförordnad regerings sammansättning,
finner utskottet ej skäl till erinran mot det framlagda förslaget till
ändring av grundlagsbestämmelserna därom.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen, med förklarande att förevarande proposition
icke kunnat i oförändrat skick bifallas, i anledning
av sagda proposition samt motionen I: 144 såsom vilande
för vidare grundlagsenlig behandling måtte antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 5, 6, 25 och 43 regeringsformen samt § 38 riksdagsordningen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse.) (Utskottets förslag.)
§
För särskilda grenar av rikets styrelse
skola finnas statsdepartement
till det antal, lägst åtta och högst tio,
som bestämmes genom en av Konungen
och riksdagen gemensamt stiftad
lag, vilken tillika angiver varje departements
benämning och huvudsakliga
verksamhetsområde.
Den närmare fördelningen av ärendena,
departementen emellan, bestäm
-
5.
För särskilda grenar av rikets styrelse
skola firmas statsdepartement
till det antal, som bestämmes genom
en av Konungen och riksdagen gemensamt
stiftad lag, vilken tillika
angiver varje departements benämning
och huvudsakliga verksamhetsområde.
Den närmare fördelningen av ärendena,
departementen emellan, bestäm
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
7
(Nuvarande lydelse.)
mes av Konungen genom en särskilt
utfärdad, offentligen kungjord stadga.
För varje departement utser Konungen
bland statsrådets ledamöter
en chef och föredragande. Chefen för
det departement, till vilket utrikes
ärendena höra, är minister för utrikes
ärendena.
§
Statsrådet skall bestå av cheferna
för departementen samt tre statsråd
utan departement. Bland de tre
statsråden utan departement böra
minst två hava förvaltat civil beställning.
Av statsrådets ledamöter utnämne
Konungen en att vara statsminister
och statsrådets främste ledamot.
Statsrådets ledamöter äga att alla i
statsrådet förekommande ärenden
övervara.
§
Till föredragning och avgörande i
regeringsrätten skola ärendena beredas
i det departement, vartill de, enligt
den i 6 § omförmälda fördelning,
höra.
§
Går Konungen i fält, eller till avlägsnare
inrikes orter reser, förordne
tre ledamöter av statsrådet, under den
ordförande, som Han, antingen ibland
prinsar av Sitt hus eller ibland statsrådets
ledamöter, särskilt nämner, att
(Utskottets förslag.)
mes av Konungen genom en särskilt
utfärdad, offentligen kungjord stadga.
För varje departement utser Konungen
bland statsrådets ledamöter
en chef och föredragande, Konungen
obetaget att förordna annan ledamot
av statsrådet att i departementschefens
ställe föredraga de ärenden, Konungen
bestämmer. Chefen för det
departement, till vilket utrikes ärendena
höra, är minister för utrikes
ärendena.
6.
Statsrådet skall bestå av cheferna
för departementen samt statsråd utan
departement till det antal, lägst tre,
varom stadgas i en av Konungen och
riksdagen gemensamt stiftad lag.
Bland statsråden utan departement
böra minst två hava förvaltat civil
beställning.
Av statsrådets ledamöter utnämne
Konungen en att vara statsminister
och statsrådets främste ledamot.
Statsrådets ledamöter äga att alla
i statsrådet förekommande ärenden
övervara.
25.
Till föredragning och avgörande i
regeringsrätten skola ärendena beredas
i det departement, vartill de, enligt
den i 5 § omförmälda fördelning,
höra.
43.
Går Konungen i fält, eller till avlägsnare
inrikes orter reser, förordne
minst tre ledamöter av statsrådet, under
den ordförande, som Han, antingen
ibland prinsar av Sitt hus eller
ibland statsrådets ledamöter, särskilt
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
(Nuvarande lydelse.)
föra regeringen i de mål, Konungen
föreskriver. Med de mål, Konungen
då Själv avgör, förhålles på det sätt,
som 8 § stadgar.
Vad nu örn Konung sagt är, galle
ock i avseende på regent, då riksstyrelsen
av honom utövas.
(Utskottets förslag.)
nämner, att föra regeringen i de mål,
Konungen föreskriver. Med de mål,
Konungen då Själv avgör, förhålles
på det sätt, som 8 § stadgar.
Vad nu om Konung sagt är, gäde
ock i avseende på regent, då riksstyrelsen
av honom utövas.
Riksdagsordningen.
§ 38.
2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som
angå stiftande, ändring, förklaring eller
upphävande av kommunallagarna
samt av lagar och författningar örn
statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,
örn kommandomål, om
förvärvande och förlust av medborgarrätt,
örn rikets vapen och flagga,
om allmänt kyrkomöte och om allmän
folkomröstning i ämnen, som ej
tillhöra annat utskotts behandling.
2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning
av dit hänvisade frågor, som
angå stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av kommunallagarna
samt av lagar och författningar
om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,
om antalet statsråd
utan departement, om kommandomål,
om förvärvande och förlust
av medborgarrätt, om rikets vapen
och flagga, om allmänt kyrkomöte
och om allmän folkomröstning i ämnen,
som ej tillhöra annat utskotts
behandling.
2) att motionen I: 143 icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 11 april 1940.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande: Herrar Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård,
Per Andersson, Herlitz, Källman*, Björck, Thulin, Karl Bodin, Anders Andersson,
Andersson i Igelboda, Lindskog*, Fast, Andersson i Ovanmyra, Arnemark*,
Fält, Johansson i Tväråselet* och Spängberg.
Ej närvarande vid justeringen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 11.
9
Reservationer:
1) av herrar Hildén, Oscar Gottfrid Karlsson, Thulin, Anders Andersson,
Fast, Fält och Spångberg, som anfört följande:
»Vi hava inom utskottet icke kunnat biträda de av utskottet föreslagna
ändringarna i propositionen.
Enligt det kungl, förslaget skola endast departementens antal bestämmas
genom lag, enligt utskottets förslag däremot även departementens benämning
och huvudsakliga verksamhetsområde. Den i propositionen föreslagna
utformningen av grundlagstexten möjliggör likvisst för riksdagen, vilket utskottet
synes vilja förneka, att statsregleringsvägen öva inflytande på den
departementala organisationen.
Utskottet föreslår vidare till skillnad från Kungl. Majit bibehållande av
gällande speciella behörighetsvillkor för två av de konsultativa statsråden,
nämligen att de skola hava förvaltat civil beställning. Historiskt sett har bestämmelsen
härom sitt ursprung i en strävan att garantera ett visst civilt inflytande
gentemot ett eljest tänkbart militärt. I detta hänseende behövs emellertid
icke, i varje fall icke numera, någon konstitutionell garanti. Skall ett
stadgande i ämnet vara en borgen för att några av regeringens medlemmar
äga betydande administrativa kvalifikationer, måste den nuvarande bestämmelsen
väsentligen skärpas, så att t. ex. en dags förordnande på en ganska
underordnad tjänst inom den lokala förvaltningen icke längre, såsom nu
faktiskt är fallet, kan vara tillräckligt för att behörighetsvillkoret skall vara
fyllt. Någon sådan skärpning har utskottet emellertid icke ansett sig böra
föreslå. Vid sådant förhållande hava vi i likhet med Kungl. Majit funnit
förevarande behörighetsvillkor lämpligen kunna utgå ur grundlagen.
Vi hemställa alltså, att förevarande propositionen av riksdagen måtte bifallas
i oförändrat skick.»
2) av herr Sandegård, som instämt i reservationen 1) i vad den rör sättet
att bestämma departementens benämning och huvudsakliga verksamhetsområde
;
3) av herr Andersson i Igelboda, som instämt i reservationen 1) i vad
den avser frågan örn speciella behörighetsvillkor för tvenne statsråd utan departement.
lii baur) lill riksdagens protokoll 11H0. S semil. 2 tirri. Nr 11.