Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1940 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 15
juni 193h (nr 300) om sparbankernas säkerhetskassa.

I en till riksdagen avlåten, den 9 februari 1940 dagtecknad proposition nr
44, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 §
lagen den 15 juni 1934 (nr 300) örn sparbankernas säkerhetskassa.

Berörda lagförslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 15 juni 1934 (nr 300)
om sparbankernas säkerhetskassa.

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 15 juni 1934 örn sparbankernas
säkerhetskassa skall erhålla följande ändrade lydelse:

6 §•

Kassans styrelse må, efter prövning i varje särskilt fall och på villkor som
styrelsen äger bestämma, med anlitande av kassans medel lämna dels bistånd
åt sparbank, vars fonder i följd av inträffade förluster nedgått under
det i förhållande till sparbankens inlåning enligt gällande lag erforderliga
beloppet, ävensom åt sparbank, som eljest på grund av inträffade eller väntade
förluster råkat i eller kan befaras råka i svårigheter, dels ock, i den
utsträckning så finnes skäligt, gottgörelse åt insättare i sparbank, som trätt
i likvidation eller försatts i konkurs.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Jämlikt lagen den 15 juni 1934 (nr 300) örn sparbankernas säkerhetskassa,
vilken lag trädde i kraft den 1 januari 1935, skall för sparbankerna
i riket finnas en gemensam fond, sparbankernas säkerhetskassa, med uppgift
att i enlighet med i nämnda lag givna bestämmelser trygga sparbankernas
verksamhet och insättarnas rätt.

1 fråga örn kassans verksamhet gäller enligt G § berörda lag, att kassans
styrelse må, efter prövning i varje särskilt fall och på villkor som styrelsen
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 8 sami. Nr 3. 1

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottet.

äger bestämma, av kassans medel bevilja dels tillskott till säkerhetsfond
åt sparbank, vars fonder i följd av inträffade förluster nedgått under det i
förhållande till sparbankens inlåning enligt gällande lag erforderliga beloppet,
dels ock, i den utsträckning så finnes skäligt, gottgörelse åt insättare
i sparbank, som trätt i likvidation eller försatts i konkurs.

Chefen för finansdepartementet har i ärendet anfört huvudsakligen följande: Bistånd

från sparbankernas säkerhetskassa kan för närvarande lämnas i
två olika former. Dels kan kassan genom tillskott till säkerhetsfond stödja
sparbank, då dess fonder till följd av inträffade förluster nedgått under lagstadgat
minimum, och dels kan gottgörelse av kassans medel direkt beredas
insättare i sparbank, som trätt i likvidation eller försatts i konkurs. Från
sparbankshåll framkom under förarbetena till lagstiftningen ett yrkande,
att endast den sistnämnda arten av bistånd borde ifrågakomma. I den proposition,
nr 54, varmed förslag till lag i ämnet förelädes 1934 års riksdag,
avvisades detta yrkande med den motiveringen, att insättarnas intressen i
många fall otvivelaktigt bleve bäst tillgodosedda genom att vederbörande
sparbank sattes i stånd att övervinna en tillfällig kris för att därefter i lugn
få fortsätta sin rörelse. Det framhölls även, att hjälpen åt sparbank hade
den fördelen, att därigenom bevarades utsikten för kassan att i sinom tid
återfå utlagda belopp.

För att kassan skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål
synes det vara av vikt, att dess hjälpverksamhet icke bindes vid alltför snäva
former. Det nu föreliggande förslaget åsyftar att bereda möjlighet till ingripande
från kassans sida på ett tidigare stadium än som med nuvarande
bestämmelser kan ske. Det torde ligga i sakens natur, att en stödaktion till
förmån för en sparbank ofta kan leda till det bästa resultatet och samtidigt
ställa de minsta kraven på säkerhetskassan, därest den kommer till stånd
redan innan sparbankens solvens eller likviditet i mera avsevärd mån rubbats.
Förslaget synes därför värt beaktande. Den utsträckta handlingsfrihet
för kassans styrelse, som förslagets genomförande skulle innebära, lärer
med hänsyn till ordningen för utseende av kassans styrelse och revisorer
samt för beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter icke behöva
ingiva några betänkligheter.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 22 februari 1940.

På bankoutskottets vägnar:

BJ. HOLMGBEN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Holmström, Berling, Sandén, Friggeråker, von Horn,
Sundvik och Leander;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, K. A. Westman, Osberg,
Svedman, Sundberg och Ericsson i Kinna.

407301. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.