Bankoutskottets memorial Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 16 januari 1940 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 54 av det för nämnda verk
gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1939 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1940.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bihang lill riksdagens protokoll 19i0. 8 sami. Nr 2.

1

2

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1940 års

riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed, jämlikt § 54 av det för verket
gällande reglementet, avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och
förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till
1939 års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret alltsedan år 1921
för varje budgetperiod utgivit en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnats
för inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,
vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets
olika verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret
1938/39, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande
text- och tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet.
Fullmäktige anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa
till årsboken, och inskränka sig sålunda här nedan till att allenast lämna en
översikt över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1939.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1939.

1934 års 3 °lo statslån. Till och med den 30 juni 1939 hade av ifrågavarande
lån placerats obligationer å nominellt 132,118,700 kronor. Under
senare halvåret 1939 hava å lånet försålts obligationer å nominellt 110,300
kronor till kurser varierande mellan 101.25 °/o och 80.5 °/o. Den 31 december
1939 hade sålunda av ifrågavarande lån placerats obligationer
å sammanlagt nominellt 132,229,000 kronor. Lånet är ännu icke avslutat.

1939 års 23U °!o statslån. Den 30 juni 1939 hade av detta lån placerats
nominellt 158,192,800 kronor, varav 74,039,100 kronor motsvarade till utbyte
anmälda obligationer av 1929 års 472 °/o statslån och 84,153,700 kronor
utgjorde tecknade belopp å det nya lånet. Häri ingick ett belopp å nominellt
40 miljoner kronor, vilket tecknats av folkpensioneringsfonden. Såsom
statsskuld å 1939 års lån redovisades den 30 juni 1939 ett belopp av
nominellt 53,475,700 kronor, motsvarande så stor del av konverteringen,
som bokförts till och med nämnda dag.

I enlighet med hemställan av första särskilda utskottet i utlåtande nr 80
har 1939 års urtima riksdag bifallit av Kungl. Majit i propositionen nr 90

Bankoutskottets memorial Nr 2.

3

framlagt förslag om inleverering till statsverket av det belopp å 20 miljoner
kronor, som eljest skolat under budgetåret 1939/40 avsättas till folkpensioneringsfonden,
vilken anordning enligt vad utskottet i nämnda utlåtande
meddelat komme att medföra, att folkpensioneringsfonden icke kunde fullfölja
sin teckning å 1939 års 23/4 % statslån. Härigenom minskades de tecknade
beloppen till 44,153,700 kronor.

Den 31 december 1939 redovisades såsom statsskuld å det nya lånet
103,158,900 kronor, varav 74,039,100 kronor motsvarade till och med sistnämnda
dag bokförda konverterade belopp och kronor 29,119,800 kronor
influtit i anledning av nyteckning.

1929 års 4V2 % statslån förföll till inlösen den 15 december 1939. Vid
årets utgång återstodo oinlösta obligationer å sammanlagt nominellt
2,816,645 kronor.

Sparobligationer. Den 12 december 1939 beslöto fullmäktige att utgiva
en första emission av s. k. sparobligationer. Ifrågavarande obligationer, vilka
utgöra av riksgäldskontoret utfärdade skuldförbindelser, utgivas i valörer
å 25 kronor, 50 kronor och 100 kronor samt inlösas å förfallodagen
med respektive angivna belopp (inlösningsvärde). Försäljningspriset för
obligationerna utgör respektive 20 kronor, 40 kronor och 80 kronor. Obligation
förfaller till betalning, då 6 år förflutit, räknat från och med den första
dagen i det kalenderkvartal, varunder densamma försålts. Obligationsägaren
må emellertid påkalla inlösen före förfallodagen, varvid inlösen —- med
iakttagande av årsberäkning på sätt nyss angivits — sker med följande belopp
för en sparobligation å 25 kronor, nämligen under första året med
kronor 20: —, under andra året med kronor 20: 40, under tredje året med
kronor 21:20, under fjärde året med kronor 22:—, under femte året med
kronor 22: 80, under sjätte året med kronor 23: 60 och efter sjätte året med
kronor 25:—. Vid inlösen före förfallodagen av sparobligationer å 50 kronor
respektive 100 kronor utgöra inlösningsbeloppen två respektive fyra
gånger de nyss angivna särskilda beloppen. Har sparobligationen ej företetts
för inlösen inom 10 år från förfallodagen, upphör all rätt att därför
erhålla betalning. Försäljning och inlösen av svenska statens sparobligationer
av första emissionen sker för riksgäldskontorets räkning hos postsparbanken.
Obligation skall för att vara gällande vid inköpet insättas i en av
postsparbanken för obligationsägaren utfärdad särskild bok, benämnd sparobligationsbok.
Sagda bok skall innehålla de för obligationerna fastställda
bestämmelserna. En och samma obligationsägares innehav av dylika obligationer
må tills vidare ej överstiga 500 kronors inlösningsvärde. För att
underlätta hopsparande av medel, erforderliga för inköp av sparobligation,
försäljer postsparbanken sparmärken lill ett pris av 4 kronor. Sådana märken
kunna hos postsparbanken utbytas mot sparobligationer. För utelöpande
sparmärken svarar postsparbanken med egna medel. — Kontrakt angående
postsparbankens medverkan vid försäljning och inlösen av svenska
statens sparobligationer avslutades mellan riksgäldskontoret och general -

4

Bankoutskottets memorial Nr 2.

poststyrelsen den 12 december 1939. Försäljningen har tagit sin början
denna dag.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. Vid början av budgetåret
1939/1940 uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas
såsom lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. till kronor 473,808,508: 53.
Under senare halvåret 1939 ökades detta belopp med (netto) kronor
15,479,516: 88, fördelat på olika institutioner och fonder. Den 31 december
1939 uppgick alltså här berörda del av statsskulden till kronor
489,288,025: 41.

Tillfällig statsskuld: Skattkammarväxlar. I enlighet med beslut av 1939
års riksdag har riksgäldskontoret för finansiering av statens reservförrådsnämnds
verksamhet till riksbanken för nämndens räkning överlämnat: under
maj 1939 skattkammarväxlar å 40 milj. kronor, under senare halvåret

1939 skattkammarväxlar å sammanlagt 36 milj. kronor samt under januari

1940 skattkammarväxlar å sammanlagt 10 milj. kronor. Löptiden för ifrågavarande
växlar varierar mellan ett år för växlar å ett belopp av 48,000,000
kronor och tre månader för övriga växlar. Sistnämnda växlar hava i den mån
desamma förfallit till betalning blivit omsatta med oförändrade belopp. Av
växlarna har nämnden hittills tagit i anspråk sådana å sammanlagt 76,000,000
kronor. Det må erinras därom, att nämnda riksdag med bifall till av Kungl.
Maj :t framlagda förslag medgivit, att upphandling av och upplagring av varor
finge verkställas till ett sammanlagt belopp av 140,000,000 kronor. På
grund därav kunna alltså växlar å ytterligare 54,000,000 kronor komma att
utfärdas för nämndens räkning. De jämlikt 1937 och 1938 års riksdagars
beslut till nämndens förfogande tidigare ställda och av nämnden helt i anspråk
tagna skattkammarväxlarna å sammanlagt 140 milj. kr. hava å förfallodagarna
blivit omsatta med oförändrade belopp. De av nämnden disponerade
beloppen hava i riksgäldskontorets räkenskaper bokförts å riksgäldsverkets
fond, dels såsom tillfällig statsskuld, dels ock såsom fordran
hos statens reservförrådsnämnd.

För stärkande av riksgäldskontorets kassaställning upplånade fullmäktige
i september 1939 ett belopp av 60,000,000 kronor mot 3 månaders skattkammarväxlar,
av vilka enligt infordrade anbud två banker vardera övertogo
växlar å 30,000,000 kronor till ett diskonto av 1.4 °/o för år. Växlarna
förf ollo till betalning den 15 december 1939 och blevo då av riksgäldskontoret
inlösta. Samma dag utfärdades emellertid nya 3 månaders växlar å sammanlagt
45,000,000 kronor, vilka med sinsemellan lika belopp enligt angivna anbud
övertogos av riksbanken och de båda ovannämnda bankerna till ett diskonto
av 2.4 %.

Tillfällig statsskuld: Lån hos statsinstitutioner och fonder. Alltsedan den
1 juli 1937 redovisas såsom tillfällig statsskuld lån hos vissa statsinstitutioner
och fonder, nämligen domänverket, statens reproduktionsanstalt, export -

Bcmkoutskottets memorial Nr 2.

5

kreditfonden, utrikesdepartementets arvsbyrå och sparbankernas säkerhetskassa.
Riksgäldskontorets skuld på grund av dessa lån uppgick den 30 juni
1939 till 1,050,292 kronor 45 öre. Under senare halvåret 1939 överlämnades
för förvaltning ytterligare från domänverket 15,000,000 kronor och från
exportkreditfonden 240,000 kronor. Å andra sidan hade under samma tid
av innestående medel återbetalats till domänverket 3,000,000 kronor, till statens
reproduktionsanstalt 5,984 kronor 6 öre och till exportkreditfonden

60.000 kronor. Härefter utgjorde riksgäldskontorets skuld den 31 december
1939 13,224,308 kronor 39 öre.

Behållningen av de medel, vilka riksgäldskontoret mottagit från statskontoret
till förvaltning uppgick den 30 juni 1939 till 400,000,000 kronor. Härav
återbetalade riksgäldskontoret under senare halvåret 1939 i fem poster
sammanlagt 250,000,000 kronor. Å andra sidan har statskontoret i december
månad samma år överlämnat 200,000,000 kronor för förvaltning. Statskontorets
fordran uppgick alltså vid senaste årsskiftet till 350,000,000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 7 juli 1939 har riksgäldskontoret
den 3 påföljande augusti utfärdat och till riksbanken överlämnat förbindelse
att till banken vid anfordran överlämna svenska statens 3 %> obligationer
å nominellt 100,000 kronor, att jämte tidigare ställd säkerhet, bestående
av 5 °/o, 4V2 % och 4 °/o statsobligationer å sammanlagt nominellt

400.000 kronor, av banken innehavas såsom en gemensam pant för Malmöhus
läns centralkassa för jordbrukskredit förbindelser.

Riksgäldskontoret har vidare den 3 augusti 1939 med stöd av Kungl.
Maj:ts beslut den 28 juli 1939 utfärdat förbindelse att vid anfordran till riksbanken
överlämna svenska statens 4 °/o obligationer å 15,000,000 kronor att
av riksbanken innehavas såsom pant för lån, som svenska spannmålsaktiebolaget
må komma att upptaga i riksbanken för erhållande av nödiga rörelsemedel
för sin verksamhet.

På grund av Sveriges garanti för Österrikes internationella konverteringslån
1934fl959 har riksgäldskontoret, sedan meddelande ingått från trustees
för lånet, att de medel, som funnes tillgängliga för betalning av den 1 december
1939 förfallande halvårsränta å lånet, icke vore för ändamålet tillräckliga,
till trustees förfogande ställt ett belopp av kronor 75,804: 96 motsvarande
2 °/o av bristen, såvitt densamma kunnat av trustees konstateras.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 92 medgav 1939 års riksdag,
att den Tidaholms järnvägsaktiebolag tillhöriga Tidaholms järnväg finge
förvärvas och införlivas med statens järnvägar i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen förordade grunder. Genom brev den 28 april
1939 godkände Kungl. Majit sedermera ett mellan järnvägsstyrelsen och
Tidaholms järnvägsaktiebolag den 16 och 18 januari 1939 träflat avtal angående
förvärv för statens räkning av nämnda järnväg. Jämlikt avtalet inbetalade
bolaget den 27 juni 1939 till riksgäldskontoret lill och med den

6

Bankoutskottets memorial Nr 2.

30 juni 1939 upplupen ränta å sitt statslån, varefter bolagets återstående
skuld för lånet utgjorde: kapital kronor 363,767:91 och anståndsränta kronor
43,781:25. Enligt meddelande från järnvägsstyrelsen övertogs järnvägen
av statens järnvägar den 1 juli 1939. I enlighet med förklaring i Kungl.
Maj:ts ovanberörda brev hava kronor 363,767:91, motsvarande statsverkets
återstående kapitalfordran, överförts från fonden för låneunderstöd till
statens järnvägars fond såsom räntepliktigt kapital och anståndsräntan, kronor
43,781:25, avskrivits.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 94 medgav 1939 års riksdag,
att den Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen
mellan Mjölby och Hästholmen finge förvärvas och införlivas med statens
järnvägar i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 17 februari 1939
angivna grunder. I brev till fullmäktige den 28 april 1939, varigenom fullmäktige
erhöll kännedom om riksdagens sålunda fattade beslut, hemställde
Kungl. Maj:t till fullmäktige att efter förvärvande av ifrågavarande järnväg
överlämna densamma till järnvägsstyrelsen för förvaltning. Sedan riksgäldskontoret
med anledning härav inlett lagsökningsförfarande mot järnvägsbolaget,
inropades järnvägen vid exekutiv auktion den 29 december 1939
av riksgäldskontoret för svenska statens räkning för 350,000 kronor. Från
och med den 1 januari 1940 har järnvägsstyrelsen övertagit järnvägens förvaltning.
Jämlikt beslut å bolagsstämmor den 15 maj och 19 juli 1939 har
järnvägsbolaget trätt i likvidation.

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar.
Under senare halvåret har till Växjö—Åsheda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag
från fonden utlämnats lån å 18,650 kronor för leverans av två reservmotorer.

Kinda kanals aktiebolag försattes efter föregående lagsökning den 10 februari
1936 i konkurs på ansökan av riksgäldskontoret såsom innehavare
av fordran hos bolaget på grund av utlämnat lån från allmänna byggnadslånefonden.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 144 bemyndigade 1939 års
riksdag Kungl. Maj:t att godkänna försäljning av den Kinda kanals aktiebolags
konkursbo tillhöriga egendomen på i huvudsak de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 mars 1939 angivna grunder.

Av statsrådsprotokollet inhämtades, att den 20 mars 1939 under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande avslutats dels två köpekontrakt, det
ena mellan Kinda kanals aktiebolags konkursbo och Linköpings stad angående
försäljning till staden av Nykvarns och Tannefors slussar med tillhörande
mark och anläggningar, samt det andra mellan konkursboet och

Bankoutskottets memorial Nr 2.

7

ett under bildning då varande aktiebolag för övertagande av Kinda kanal,
företrätt av bolagets stiftare angående försäljning till bolaget av kanalen i
övrigt av såväl fast som lös egendoms natur, inklusive förråd, inventarier
och annat lösöre, ävensom konkursboet tillhöriga obligationer, dels ock
ett kontrakt mellan Linköpings stad och förenämnda under bildning varande
bolag angående utarrendering till bolaget av Nykvarns och Tannefors
slussar med tillhörande mark m. m.

Köpeskillingen för kanalen med undantag av nyssnämnda slussar utgjorde
200,000 kronor, vilket ungefär motsvarade kanalföretagets tillgångar enligt
konkursbouppteckningen, och skulle gäldas genom en å samma belopp
utfärdad revers till riksgäldskontoret. Reversen skulle vara räntefri och förfalla
till betalning först vid den tidpunkt, då det nya bolaget eventuellt
trädde i likvidation eller försattes i konkurs eller kanaldriften nedlades eller
bolaget utan riksgäldskontorets medgivande avyttrade någon till bolaget
överlåten fast egendom. Såsom säkerhet för denna statens fordran skulle
bolaget pantsätta av de Kinda kanals aktiebolags reparationsfond tillhöriga
obligationerna sådana till ett nominellt belopp av 62,100 kronor. Köpeskillingen
för Nykvarns och Tannefors slussar utgjorde 85,000 kronor, av vilket
belopp 35,400 kronor skulle anses guldna genom ett utlägg, som Linköpings
stad fått vidkännas i anledning av ett år 1935 inträffat ras vid Nykvarn,
och återstoden med tillägg av 4,000 kronor, avseende stadens bidrag till kostnaderna
i anledning av driftens uppehållande under konkursen, erläggas
med en revers till riksgäldskontoret å 53,600 kronor, vilken skulle vara räntefri
och förfalla till betalning först vid den tidpunkt, då driften å kanalen
helt eller till väsentlig del nedlades.

De ifrågavarande kontrakten godkändes sedermera av Kungl. Majit den 9
juni 1939.

I enlighet med nämnda köpekontrakt hava till riksgäldskontoret överlämnats
den 31 augusti 1939 utfärdade reverser dels av Linköpings stad å
53,600 kronor och dels av Aktiebolaget Kinda Båtled, under vilken firma
det nya bolaget registrerats, å 200,000 kronor ävensom såsom säkerhet för
statens fordran enligt sistnämnda revers obligationer till ett nominellt belopp
av 62,100 kronor. I annan form har riksgäldskontoret icke erhållit utdelning
i Aktiebolaget Kinda kanals konkurs, som avslutades den 18 oktober
1939.

Sedan Kungl. Majit i brev till fullmäktige den 27 oktober 1939 meddelat
beslut angående den bokföringsmässiga regleringen av statens kapitalfordran
hos Kinda kanals aktiebolag, hava fullmäktige i enlighet med i brevet
tillika gjord hemställan vidtagit i brevet angivna åtgärder för ifrågavarande
reglering. Av kapitalfordran den 30 juni 1939 har ett belopp av 253,600
kronor överflyttats på två nya lån, svarande mot ovannämnda reverser. Återstoden,
kronor 71,831: 77, liksom ock statens räntefordran, kronor 307,532:92,
har avskrivits.

8

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Beträffande de fortsatta arbetena med den av 1938 års riksdag beslutade
ombyggnaden av riksdagshuset få fullmäktige hänvisa till härvid fogade
skrivelse från riksdagens byggnadskommitté jämte däri åberopad rapport.

Stockholm den 12 januari 1940.

KARL HILDEBRAND.

ANDERS RÅSTOCK. AXEL LINDQVIST. ARTUR RYBERG.

KARL MAGNUSSON. ERNST ERIKSSON. HARALD ANDERSSON.

Bankoutskottets memorial Nr 2.

9

Bilaga.

Till Herrar Fullmäktige i Riksgäldskontoret.

Riksdagens byggnadskommitté får härmed till Herrar Fullmäktige överlämna
rapport rörande arbetena å riksdagshuset under andra ombyggnadsperioden
enligt 1938 års riksdags beslut jämte vissa i anslutning därtill enligt
bemyndigande av Herrar Fullmäktige utförda underhållsarbeten m. m.
Rapporten avser även de möbleringsarbeten, vartill 1939 års lagtima riksdag
anvisat medel.

Såsom framgår av rapporten, vilken upprättats av arkitekten för ifrågavarande
arbeten, f. d. byggnadsrådet G. A. Nilsson, har urtima riksdagen inverkat
på arbetenas planläggning och utförande i så måtto, att vissa arbeten
tills vidare måst uppskjutas medan andra arbeten åter utförts i skyndsammast
möjliga tempo.

Kommittén har på i huvudsak samma villkor som tidigare till byggmästare
jämväl för andra och tredje etappens ombyggnadsarbeten antagit byggmästaren
O. Engkvist. Genom att avtal samtidigt träffats för båda dessa ombyggnadsetapper,
hava gynnsammare villkor kunnat ernås än om uppgörelsen
avsett allenast 1939 års arbeten. Samtidigt har även vunnits den
fördelen, att återstående arbeten kunnat bättre disponeras.

Arbetena utföras av byggmästaren »på räkning», liksom under första ombyggnadsperioden.
Så många arbetsposter som möjligt skola emellertid enligt
det med byggmästaren upprättade kontraktet utföras såsom delentreprenader.
Beträffande leveranser till ett värde av minst 5,000 kronor äger kommittén
påfordra införskaffande av anbud, dock så att onödigt dröjsmål ej
därigenom förorsakas. Vid leveranser uppgående till ett värde av minst

10,000 kronor skola anbud alltid infordras och underställas kommitténs prövning
och antagande.

Kommittén, vars sammansättning varit densamma som tidigare, har under
sistförflutna året haft 19 sammanträden. För handläggningen av löpande
ärenden samt beredning av viktigare ärenden m. m. har i likhet med föregående
ombyggnadsperiod fungerat ett av kommittén tillsatt arbetsutskott,
bestående av kommitténs ordförande, undertecknad Hildebrand, samt ledamöterna
i kommittén, herrar Sandberg och Hjorth. Utskottet har under år
1939 sammanträtt 29 gånger.

I övrigt torde få hänvisas till kommitténs och arbetsutskottets protokoll.

Stockholm den 8 januari 1940.

Riksdagens byggnadskommitté.

KARL HILDEBRAND.

jTorsten Bjerlöw.

Bihang till riksdagens protokoll 10M. 8 sami. Nr 2.

10

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Rapport rörande ombyggnadsarbetena å riksdagshuset, andra

perioden, m. m.

Enligt den av 1938 års riksdag fastställda fördelningen av arbetena i riksdagshuset
skulle under andra perioden, alltså under år 1939, följande arbeten
utföras.

1. Färdigställande av vindsvåningen.

2. Modernisering av de två östra hissarna i mittpartiet.

3. Inredande av ny partisal i ljusschaktet över sammanbindningsbanan.

4. Inredande av rum i södra trappan till pressens lokaler.

5. Arbeten i pressreferenternas lokaler.

6. Anordnande av frukostrum i statsutskottets arkivlokal.

7. Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården.

8. Värme, ventilation och sanitära installationer.

9. Elektriska installationer.

10. Komplettering av elektriskt signalsystem.

11. Tvättstugans modernisering.

Vidare hava under år 1939 enligt bemyndigande av fullmäktige i riksgäldskontoret
följande arbeten kommit till utförande.

12. Reparationsarbeten och badrumsanordningar i de fyra bostäderna mot
Ringatan.

13. Anordnande av utrymmen för soptunnor och oljeförråd.

14. Omläggning av det nuvarande kallvattenledningsnätet.

15. Nytt undertak för nya ventilationsanordningar i bibliotekets stora läsesal.

16. Visst utbyte av takplåt.

17. Möbleringsarbeten.

Rörande ovannämnda arbeten meddelas här nedan en teknisk redogörelse.
Med hänsyn till den urtima riksdagen hava vissa av dessa arbeten tills
vidare uppskjutits eller endast delvis utförts och andra hava i stället utförts
i möjligast raskt tempo.

1. Färdigställande av vindsvåningen.

Stommen till den nya vindsvåningen med mellanväggar, blindgolv för ekgolv,
fönster samt utvändig puts utfördes under år 1938.

Under år 1939 hava nu arbetena med färdigställande av våningen pågått
och torde de bliva färdiga i början av lagtima riksdagen. I mittpartiets murar
hava genombrytningar av väggar företagits, så att förbindelse härifrån
erhållits med den nya vindsvåningens korridorer. De två utskottssalarna i
denna våning hava försetts med väggpaneler av resp. ask och sykomor. Två
dörrar i desamma äro prydda med intarsiaarbeten efter kartonger av konstnären
Ewald Dahlskog. Panelarbetena äro utförda av A. B. Svenska Möbelfabrikerna
i Bodafors.

Bankoutskottets memorial Nr 2.

11

2. Modernisering av de två östra hissarna i mittpartiet.

Förslag till de östra hissarnas ombyggnad har uppgjorts av Elektriska
Prövningsanstalten, varvid följande huvudprinciper legat till grund.

Båda hissarna anordnas för konduktörshiss men göras omställbara för
knappmanövrering.

Båda hissarna uppdragas till attikvåningen med hänsyn lill den nya partisalen.

Båda hissarna förses med stannplan i samtliga mellanliggande våningar,
alltså även i bottenvåningen, så att man med hiss kan nå, dels restaurangen,
dels ulskottssalarna m. m. i bottenvåningens norra del.

Sedan anbud från tre firmor infordrats enligt ovannämnda förslag, har
byggnadskommittén antagit det lägsta anbudet, från Graham Brothers A. B.,
å 19,400 kronor per hiss, detta avseende helt nya hissar. I samband med
nedtagningen av de gamla hissarna skulle dock närmare undersökas, om några
äldre delar kunde användas, varvid viss mindre reduktion av anbudet
skulle ske.

Den södra hissen är nu under uppmontering och torde bliva färdig omkring
mitten av januari 1940.

Nedmontering av den gamla norra hissen har måst anstå med hänsyn till
den urtima riksdagen. Sedan den södra hissen färdigställts, kunna arbetena
med den norra hissen påbörjas. Detta arbete kan, örn skyddsväggar mot
trapphallen utföras, pågå även under lagtima riksdagen.

3. Inredande av ny partisal i ljusschaktet över sammanbindningsbanan.

I det utrymme i östra delen av attikvåningen, som utgjorde ljusintag till
sammanbindningsbanans mittparti, har en ny partisal anordnats, varvid även
intilliggande utrymmen anslutits till ovannämnda utrymme. I partisalen har
polerad Gotlandskalksten från A. B. Gotlandsmarmor använts för två kolonner,
fyra nischer samt socklar. Golvet har gjorts lutande, varigenom ett podium
bildats för presidiet. Klaffstolar hava inmonterats.

För detta arbete behövliga rivningsarbeten hava utförts och avlastningsbalkar
inlagts, I korridorändarna utanför partisalen hava två nya fönster
anordnats.

Enda förbindelsen mellan attikvåningen och den undervarande vindsvåningen
utgjorde en mycket enkel järntrappa, förlagd mellan de två mellersta
ljusschakten i mittpartiet. Enligt ombyggnadsplanerna skulle denna trappa
ombyggas, steg och viloplaner skulle förses med marmorbeläggning, nya barriärer
utföras m. m.

Då emellertid trappan genom sin undangömda belägenhet var synnerligen
olämplig såsom fortsättning av det nedre trappsystemet, har byggnadskommittén
beslutat vidtaga den förändringen, att en ny trappa anordnats direkt
från det korridorptan, vari det nedre trappsystemet utmynnar upptill. Trappan
är förlagd mitt emellan de nedifrån kommande trapparmarna i en del av
det utrymme, som utgör ljusschakt över trappan från huvudvåningen till
övre våningen.

För genomförande av denna trappförbindelse hava behövliga genombrytningar
i ljusschaktets väggar verkställts.

4. Inredande av rum i södra trappan till pressens lokaler.

Den södra referenttrappan har rivits och i utrymmet efter densamma hava
bjälklag inlagts och tre rum inretts, nämligen i bottenvåningen ett rum för

12

Bankoutskottets memorial Nr 2.

voteringsfotografen, i huvudvåningen ett smårum samt i övre våningen ett
referentrum. Färdigställandet av dessa arbeten torde böra anstå till tredje
arbetsperioden.

5. Arbeten i pressreferenternas lokaler.

Dessa arbeten, som huvudsakligen avse att bereda pressen förbättrade arbetslokaler
samt att anordna en damtoalett, äro i väsentlig del utförda. Återstående
arbeten torde böra slutföras under tredje arbetsperioden.

6. Anordnande av frukostrum i statsutskottets arkivlokal.

Vid förhandlingar, som förts bl. a. med statsutskottets ordförande, framhölls
från den senare, att utskottet icke numera önskar utförandet av de
arbeten, som avsågo anordnande av ett frukostrum i statsutskottets arkivlokal.

Dessa arbeten hava för den skull helt inhiberats.

7. Anordnande av ny sekundärtrappa mot nordöstra gården.

Med hänsyn till att dessa arbeten äro tämligen omfattande och skulle beröra
så viktiga lokaler, som första kammarens kapprum, banko- och utrikesutskotten,
bondeförbundets förtroenderådsrum samt notarierummen i
jordvåningen, hava desamma icke påbörjats, då man i annat fall kunnat
råka i olidliga förhållanden vid den urtima riksdagen. Dessa arbeten hava
uppskjutits till tredje arbetsperioden.

8. Värme, ventilation och sanitära installationer.

Efter anbuds infordrande hava följande anbud antagits:

För varmvattenvärmeledning -— Värmeledningsaktiebolaget Calor — till
ett belopp av 137,500 kronor samt

För ventilationsanläggning — Aktiebolaget Enköpings Verkstäder — till
ett belopp av 47,150 kronor.

Dessa arbeten hava i huvudsak kunnat utföras programenligt oaktat urtiman.
Återställningsarbeten efter slitsar samt målningsarbeten återstå emellertid
delvis. Dessa senare arbeten hava emellertid kunnat provisoriskt färdigställas
före 1940 års lagtima riksdag. Slutliga färdigställandet bör ske
under tredje arbetsperioden.

De i samma punkt ingående arbetena för ventilation och sanitära installationer
avse i allmänhet arbeten i sådana delar av byggnaden, där arbeten
kunnat bedrivas oberoende av urtima riksdagen. Dessa arbeten hava därför
i huvudsak färdigställts med framdragning av ventilationstrummor av
plåt m. m. Rörande förändring av ventilationen i den gamla partisalen hava
dock inga arbeten påbörjats, då denna sal måst vara tillgänglig för den
urtima riksdagen. Arbetena kunna utföras tillsammans med tredje etappens
arbeten år 1940.

9. Elektriska installationer.

Dessa arbeten avse i allmänhet sådana lokaler, vari arbeten kunnat bedrivas
oberoende av den urtima riksdagen. De hava för den skull kunnat
i huvudsak genomföras programenligt. Arbetena hava utförts av Ringdahl
Elektriska A. B.

Bankoutskottets memorial Nr 2.

13

10. Komplettering av elektriskt signalsystem.

Dessa arbeten avse jämväl huvudsakligen arbeten i de lokaler, vari arbeten
kunnat bedrivas även under urtima riksdagen. Dessa arbeten hava utförts
genom Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson, vilken finna även utförde
motsvarande anordningar under år 1938 i matsal och kafé.

11. Tvättstugans modernisering.

Dessa arbeten hava även kunnat utföras under urtima riksdagen och bliva
för den skull färdigställda till 1940 års lagtima riksdag.

12. Reparationsarbeten och badrumsanordningar i de fyra bostäderna mot

Rik sgatan.

Arbetena, som huvudsakligen avsett vanliga reparationsarbeten samt anordnande
av badrum, hava kunnat färdigställas oberoende av den urtima
riksdagen. Kostnaderna skola till huvudsaklig del utgå av omkostnadsanslaget
för riksdagens hus.

13. Anordnande av utrymmen för soptunnor och oljeförråd.

Dessa arbeten, som utgöra en väsentlig förbättring av de förutvarande anordningarna
för dessa behov, äro nu under färdigställande. Kostnaderna
skola delvis belasta omkostnadsanslaget för riksdagens hus.

14. Omläggning av det nuvarande kallvattenledningsnätet.

Vid en undersökning i samband med utökning av sanitäranläggningen befunnos
de nuvarande vattenledningarna så bristfälliga, att de måste ersättas
med nya ledningar. Till huvudsaklig del utgöra dessa åtgärder rena underhållsarbeten.
Dessa arbeten hava utförts av Aktiebolaget P. Naumburg & C:o,
vars anbud å kronor 48,400:—, avseeende ovanstående arbeten jämte vissa
nya toalettanordningar, var det lägsta av tre avgivna anbud. Av angivna
belopp skola allenast 14,400 kronor belasta ombyggnadsanslaget, medan
återstoden skall utgå av omkostnadsanslaget för riksdagens hus.

15. Nytt undertak för nya ventilationsanordningar i bibliotekets stora läsesal.

På grund av framställning från styrelsen för Riksdagsbiblioteket hava
nya ventilationsanordningar av samma art som i restaurangen utförts i
bibliotekets stora läsesal. Ett undertak av gips med perforerade plåtar i kassetter
har för den skull anordnats. Dylika arbeten ingingo icke i den ursprungliga
ombyggnadsplanen.

10. Visst utbyte av takplåt.

I samband med uppmonteringen av fläktar för den nya ventilationsanläggningen
har utbyte verkställts av de gamla plåttäckningar, som beröra
fläktinstallationerna, mot kopparplåt. Kostnaden härför, omkring 10,000
kronor, belastar omkostnadsanslaget för riksdagens hus.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 8 sami. Nr 2.

3

14

Bankoutskottets memorial Nr 2.

17. Möbleringsarbeten.

Till anskaffande av möbler m. m. för riksdagshuset för budgetåret 1939/
40 har 1939 års riksdag anvisat ett anslag av 117,000 kronor i enlighet
med en av fullmäktige i riksgäldskontoret gjord framställning.

Möbler äro, efter infordrande av anbud, beställda från nedanstående firmor: Aktiebolaget

Svenska Möbelfabrikerna, Bodafors — för matsalslokalerna
och två mindre sammanträdesrum i vindsvåningen — tillsammans till ett
belopp av 17,039 kronor,

David Blomberg A. B. — för kafélokalerna — till ett belopp av 20,443
kronor,

Professor Carl Malmsten — för utrikesutskottets lokaler — till ett belopp
av 11,374:40 kronor,

Aktiebolaget Inredningsbyrån —- för 18 smårum — till ett belopp av 7,830
kronor samt

Aktiebolaget Nordiska Kompaniet -— för den nya partisalen — till ett
belopp av 9,042:60 kronor.

För möbelklädsel till ovannämnda möbler hava beställningar gjorts hos
Hemslöjdsförbundet för Sverige och A. B. Elsa Gullberg Textilier och Inredning.

Mattor hava levererats av följande firmor:

A. B. Robert Ditzinger,

A. B. Nordiska Kompaniet,

Märta Måås-Fjetterström,

Hemslöjdsförbundet för Sverige,

Blekinge läns Hemslöjd,

Svensk Hemslöjd samt

A. B. Elsa Gullberg Textilier och Inredning.

Gardiner hava levererats av Hemslöjdsförbundet för Sverige.

För elektrisk armatur hava firmorna A. B. Arvid Böhlmarks lampfabrik
samt Richard Malmberg anlitats.

Oaktat under arbetsperioden inträdda prisförhöjningar synes ovannämnda
möbleringsanslag icke behöva överskridas.

Stockholm den 2 januari 1940.

GEORG A. NILSSON.

407073. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.