Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
1
Nr 47.
Ankom till riksdagens kansli den 13 juni 1940 kl. 7 f. m.
Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1940141 m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1940/41 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1940 (bilaga till
1940 års statsverksproposition: inkomster å driftbudgeten) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1940/41
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält
bland annat riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1939 med
inkomstberäkning för nämnda budgetår.
I en den 24 maj 1940 dagtecknad proposition, nr 293, angående reglering
av förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40 m. m.
har Kungl. Majit bland annat framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster
å riksstaten för budgetåret 1940/41.
I statsverkspropositionen beräknades den sammanlagda inkomstsumman
å driftbudgeten för budgetåret 1940/41 till 1,692 miljoner kronor. Häremot
svarade utgifter till ett belopp av i runt tal 1,457 miljoner kronor. Det sålunda
framkommande överskottet av inkomster utöver utgifter, uppgående
till 235 miljoner kronor, betecknades emellertid såsom avsett att balanseras
i avvaktan på slutlig reglering av riksstaten.
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1940/41 äro bevillningarna beräknade
till följande belopp:
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 7 sami. Nr 47.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Kronor
Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:
Inkomst- och förmögenhetsskatt.................. 450,000,000
Särskild skatt å förmögenhet.................... 50,000,000
Krigsvinstskatt.................................. 1,000,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.............. 500,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
........................................ 250,000
Stämpelmedel .................................. 60,000,000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .................................. 35,000,000
Bensinskatt .................................... 75,000,000
Tullar och acciser:
Kronor
561,750,000
110,000,000
Tullmedel...................................... 150,000,000
Tilläggsskatter å bensin.......................... 25,000,000
Accis å silke.................................... 2,000,000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror ...... 35,000,000
Industrisockerskatt.............................. 14,000,000
Skatt å kaffe .................................. 25,000,000
Tobaksskatt.................................... 135,000,000
Brännvinstillverkningsskatt ...................... 12,000,000
Rusdrycksförsäljningsmedel:
a Partihandelsbolag .......................... 10,000,000
P Detaljhandelsbolag.......................... 20,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker 170,000,000
Omsättningsskatt å vin.......................... 10,000,000
Maltdrycksskatt ................................ 45,000,000
Skatt å läskedrycker............................ 6,000,000
Statlig nöjesskatt................................ 7,000,000 666,000,000
Postverket (överskott)........................................ 14,000,000.
I statsverkspropositionen har departementschefen lämnat följande redogörelse
för inkomstberäkningen för nästa budgetår.
»Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår slutar på en
summa av 1,676.4 miljoner kronor. Härvid ha de av 1939 års urtima riksdag
beslutade skattehöjningarna och nya skatterna m. m. antagits fortbestå.
En ungefärlig uppskattning av den inkomstnivå, som skulle uppnås utan
fortsatt anlitande av de nya inkomstkällorna, ger till resultat ett belopp av
1,360 å 1,365 miljoner kronor, vilket med i runt tal 100 miljoner kronor
understiger inkomstsumman enligt riksstaten för innevarande budgetår. Av
nedgången falla enligt ämbetsverkets beräkning 40 miljoner kronor på tullmedlen,
31 miljoner kronor på automobilskattemedlen, 24 miljoner kronor
på jordbruksregleringens inkomsttitlar, 12 miljoner kronor på skatter på inkomst,
förmögenhet och rörelse, nära 9 miljoner kronor på diverse inkomster
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
3
och 5 miljoner kronor på Svenska tobaksmonopolet. Reduktionerna motvägas
bland annat av ökade inkomstsiffror för statens järnvägar oell riksbanksfonden.
Inkomstsumman har även ökats genom tillkomsten av en inkomsttitel
för försvarsväsendets fastighetsfond.
För egen del har jag funnit mig kunna i allt väsentligt godtaga de av riksräkenskapsverket
framlagda beräkningarna av intäkterna på de gamla riksstatstitlarna.
Av skäl till vilka jag i det följande återkommer förordar jag
dock en höjning av de beräknade inkomsterna av automobilskattemedlen
med 5 miljoner kronor, av tobaksskatten med samma belopp, av övriga diverse
inkomster med 1 miljon kronor samt av Svenska tobaksmonopolet med
5 miljoner kronor. Å andra sidan föreslås en reduktion av inkomsterna av
avgifter för prisreglering på jordbrukets område med 2 miljoner kronor
samt av riksbanksfonden med 4 miljoner kronor. Tillsammans medföra
dessa förändringar jämte ett par smärre, här ej särskilt redovisade förskjutningar,
att den av riksräkenskapsverket beräknade inkomstsumman ökas
med ungefär 12 miljoner kronor, en höjning alltså, som sedd mot bakgrunden
av den samlade nedgång, inkomsterna överhuvud antagas visa i förhållande
till årets riksstat, är av ringa betydelse. Vid bibehållande av riksstatens
inkomstram har man trots den förordade uppräkningen av inkomstsumman
att räkna med en tillbakagång på ungefär 90 miljoner kronor.
Sammanställas de tidigare lämnade uppgifterna rörande det sannolika budgetutfallet
för innevarande år med resultatet av den här återgivna beräkningen
av inkomstutvecklingen, är det tydligt, att man, oavsett utgifternas
utveckling, måste taga under övervägande att även nästa budgetår utnyttja
de nya inkomster vilka i enlighet med urtima riksdagens beslut tagits i anspråk
för statsregleringen under löpande budgetår. Jag återkommer senare
till denna fråga men torde redan här få redogöra för den förbättring i inkomstläget
som kan påräknas, om de nya skatterna och skattehöjningarna
m. m. fortsättningsvis få äga bestånd. Såsom framgår av vad jag redan anfört,
skulle detta enligt riksräkenskapsverkets beräkningar bringa upp inkomstsumman
till 1,676.4 miljoner kronor, eller nied 310 å 315 miljoner
kronor. För egen del har jag med avseende å de nya inkomsttitlarna ansett
mig böra föreslå en höjning med 5 miljoner kronor av den av ämbetsverket
beräknade inkomsten av tilläggsskatter å bensin men å andra sidan vid
bedömandet av den samlade intäkten av de normala och de av krisläget
påkallade skatterna på inkomst och förmögenhet funnit skäl att förorda en
avrundning nedåt av riksräkenskapsverkets uppskattning med 2 miljoner
kronor. Jag förordar vidare upptagandet av ett formellt belopp av 1 miljon
kronor under en ny inkomsttitel, benämnd krigsvinstskatt. Justeras den
nyss angivna inkomstsumman i enlighet härmed och nied iakttagande av de
förut angivna förändringarna i inkomstsiffrorna för de gamla riksstatstitlarna,
erhålles en inkomstsumma för driftbudgeten på i runt tal 1,692 miljoner
kronor. Denna summa överstiger den i riksstaten för innevarande budgetår
uppförda med 227 miljoner kronor.»
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Behållningen å statens budgetutjämningsfond den 1 juli 1939 uppgick till
i Tunt tal 165 miljoner kronor.
Beträffande utfallet av löpande statsreglering har i statsverkspropositionen
anförts, att redan enligt den däri framlagda beräkningen budgetutjämningsfonden
vid nästa budgetårsskifte skulle komma att uppvisa en brist på
åtminstone 350 miljoner kronor.
Enligt en senare beräkning, för vilken redogörelse lämnas av departementschefen
i hans anförande till det vid propositionen nr 293 fogade statsrådsprotokollet
(sid. 4), skulle budgetutjämningsfondens behållning vid utgången
av innevarande budgetår komma att utvisa en brist å sammanlagt 850 miljoner
kronor.
Enligt den i proposition nr 293 lämnade redogörelsen för beslutade eller
föreslagna förändringar beträffande den allmänna driftbudgetens utgiftssida,
skulle den totala nettoökningen av nämnda utgiftssida komma att
uppgå till 259 miljoner kronor.
Till innevarande års riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag angående
värnskatt för budgetåret 1940/41 (prop. nr 185), rörande höjning av tobaksskatten
(prop. nr 261), örn fortsatt tillämpning under nästa budgetår av gällande
bestämmelser rörande omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
(prop. nr 39), angående höjning av tilläggskatterna å motorbränsle (prop.
nr 272) samt om höjning av utskiftningsskatten (prop. nr 273). Därjämte
har framlagts förslag till ändrade bestämmelser örn nöjesskatt (prop. nr 271).
Samtliga dessa förslag ha antagits av riksdagen.
I det vid propositionen nr 293 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar och
därvid anfört bland annat följande:
Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten och den
särskilda skatten å förmögenhet erinrar departementschefen,
att dessa båda skattetitlar uppfördes preliminärt i riksstatsförslaget i avvaktan
på att utformade skatteförslag kunde föreläggas riksdagen rörande det
tillskott till inkomsten av direkta skatter som de extraordinära försvarsutgifterna
gjorde erforderligt. Den i ämnet verkställda utredningen har lett till
förslag om uttagande — liksom fallet varit under innevarande budgetår —
av en särskild värnskatt vid sidan av den normala statsbeskattningen. Förslaget,
som framlagts i propositionen nr 185, har bifallits av riksdagen. I propositionen
har det debiterade beloppet av den nya värnskatten på skatteunderlaget
till 1939 års taxering beräknats till cirka 268 miljoner kronor. Med
utgångspunkt härifrån torde den behållna inkomsten av värnskatten för
budgetåret 1940/41 böra i riksstaten upptagas till 250 miljoner kronor.
Departementschefen har vidare anfört följande beträffande inkomstberäkningarna
:
»Vid utformandet av den nya värnskatten har förutsatts, att den särskilda
förmögenhetsskatten skulle liksom innevarande budgetår lämnas orubbad. I
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
5
sin inkomstberäkning för budgetåret 1940/41 har riksräkenskapsverket beräknat
särskild skatt å förmögenhet under antagande av gällande beskattningsgrunder
till 27 miljoner kronor. Med detta belopp torde skatten nu böra
upptagas i riksstaten.
Inkomst- och förmögenhetsskatten har av riksräkenskapsverket i nyssnämnda
inkomstberäkning upptagits till 325 miljoner kronor för budgetåret
1940/41. Verket har därvid förutsatt, att bottenskatten skulle uttagas med
samma procenttal som vid sistlidet års taxering, d. v. s. 120 procent för fysiska
personer m. fl. och 130 procent för svenska aktiebolag och därmed i beskattningsavseende
likställda juridiska personer. Till verkets beräkning av
skatteunderlaget år 1939 har jag anslutit mig i statsverkspropositionen. Jag
återkommer i det följande till frågan örn den uttagningsprocent som bör
fastställas för år 1940 och behandlar i samband därmed beräkningen av
ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten.
Då förslag rörande krigsvinstskatt — under vilken titel i statsverkspropositionen
upptagits ett formellt belopp av 1 miljon kronor— icke kommer
att föreläggas nu pågående riksdag, bör titeln utgå ur riksstatsförslaget.
Ett väsentligt underskott är att förutse å automobilskattemedlen.
En ändring av det belopp, till vilket inkomsttiteln beräknats i statsverkspropositionen,
bör dock med hänsyn till automobilskattemedlens karaktär
av inkomster i en specialbudget, vars utgiftssida redan fastställts av riksdagen,
icke vidtagas. Det kunde då ifrågasättas att fylla ut inkomstbristen
genom att i erforderlig utsträckning återföra medel från automobilskattemedelsfonden
till inkomsttiteln. Härigenom skulle emellertid specialbudgetens
läge bringas till ett mindre klart uttryck än om underskottet, på sätt
hittills varit avsett, regleras genom att erforderligt inkomstbelopp tillföres
budgeten från automobilskattemedlens fond över specialbudgetens avsättningsanslag,
vilket, om ingenting åtgöres, sker automatiskt.
Med hänsyn till det nuvarande läget har generaltulldirektören i en till
mig överlämnad promemoria angivit det nettobelopp, varmed tullmedlen
nu kunna beräknas inflyta under budgetåret 1940/41, till 120 miljoner
kronor. Den i riksstatsförslaget uppförda inkomstsiffran torde böra ändras
1 överensstämmelse härmed, vilket innebär en reduktion i förhållande till
det ursprungliga förslaget med 30 miljoner kronor.
I statsverkspropositionen har under titeln tilläggsskatter å bens
i n beräknats ett belopp av 25 miljoner kronor. Detta förslag förutsatte,
att ifrågavarande vid urtima riksdagen införda extra beskattning av motortrafikens
drivmedel, som avser såväl bensin som vissa brännoljor, skulle utgå
efter oförändrade grunder jämväl under nästkommande budgetår. I proposition
nr 272 har emellertid föreslagits, att denna beskattning skall höjas,
tilläggsskatten å bensin från 4 till 25 öre och tilläggsskatten å brännolja från
2 till 10 öre för liter. Höjningen har motiverats främst av behovet alt såvitt
möjligt förebygga den väsentliga nedgång i avkastningen av dessa skatter
som den numera strängt begränsade tilldelningen av motorbränsle skulle
innebära vid oförändrade skattesatser. Vid bifall till detta förslag och då
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
säkra hållpunkter för avkastningsberäkningen saknas, synes det i statsverkspropositionen
upptagna inkomstbeloppet för titeln tilläggsskatter å bensin ej
böra ändras.
I propositionen nr 261 har framlagts förslag örn höjning av de efter tobaksvarornas
värde normerade skattesatserna för tobaksskatten. Förslaget
har uppgjorts med utgångspunkt från att av nämnda skatt utvinna en inkomstökning
av 25 miljoner kronor. Då tobaksskatten i statsverkspropositionen
beräknats till 135 miljoner kronor, bör titeln nu vid bifall till berörda
förslag upptagas till 160 miljoner kronor.»
Beträffande beräkningen av överskotten å statens affärsverk har departementschefen
icke förordat någon ändring i de förslag, som härutinnan framlagts
i statsverkpropositionen. I fråga om en del andra inkomstposter nr. m.
lia föreslagits vissa smärre jämkningar.
Till det vid propositionen nr 293 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
beträffande inkomst- och förmögenhetsskattens storlek och därmed
sammanhängande frågor anfört bland annat följande:
»Av den lämnade redogörelsen framgår, att löpande statsreglering kan
väntas utmynna i ett underskott på i runt tal 1 miljard kronor. Även för
nästa budgetår är ett betydande underskott att motse. Riksstatsförslaget för
budgetåret ifråga omfattar på driftbudgeten anslag på sammanlagt 1,716
miljoner kronor. Vid uppskattningen av den möjliga utgiftsbelastningen bör
härtill läggas ett belopp av 1,185 miljoner kronor, motsvarande vad jag i
annat sammanhang denna dag föreslår till uppförande å beredskapsstat för
försvarsväsendet till täckning av de merkostnader för försvarsberedskapen
som kunna antagas erforderliga vid fortsatt stormaktskrig.
I statsverkspropositionen beräknades inkomsterna å driftbudgeten till sammanlagt
1,692 miljoner kronor. Senare framlagda skatteförslag m. m. motivera
en höjning av denna summa med netto 92 miljoner kronor. Om inga
åtgärder vidtagas för ytterligare förstärkning av statsinkomsterna skulle
alltså mot väntade utgifter å (1,716 + 1,185=) 2,901 miljoner kronor stå
en inkomstsumma på 1,784 miljoner kronor. Mot bakgrunden av utfallet
av löpande statsreglering är det vid denna relation mellan inkomster oell
utgifter tydligt, ej endast att arbetet för att nedbringa kostnaderna för statens
civila verksamhet måste med all kraft fullföljas så långt det är möjligt utan
åsidosättande av samhällslivets ofrånkomliga behov utan även att frågan om
beskattningen måste ånyo övervägas.
Såsom jag framhöll vid propositionen om värnskatt för nästa budgetår
tala flera skäl för att låta den extraordinära höjningen av inkomst- och
förmögenhetsskatten även i fortsättningen erhålla formen av särskild skatt,
kallad värnskatt. Vid avvägningen av skalan för denna värnskatt var det
naturligtvis nödvändigt att åtminstone preliminärt utgå från en viss höjd
hos den ordinarie rörliga bottenskatten och denna antogs komma att bliva
uttagen med 120 procent av grundbeloppet. Den starka förskjutningen i
ogynnsam riktning av det statsfinansiella läget genom de senaste månader
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 7
nas händelser och den därav nödvändiggjorda ökningen i vår militära beredskap
har väsentligen ändrat de förutsättningar, under vilka värnskatteförslaget
utarbetades, och ytterligare betydande tillskott både av direkta skatter
och konsumtionsskatter måste eftersträvas, örn ej behovet av lånemedel skall
komma att alltför mycket överskrida, vad man kan förvänta att på frivillighetens
väg erhålla. En höjning av uttagningsproeenten för den rörliga bottenskatten
är för närvarande den lämpligaste utvägen. Örn inte härigenom
förskjutningen i den avsedda skattefördelningen mellan enskilda skall bliva
för stor, får emellertid höjningen bliva relativt begränsad, och jag föreslår
därför en uttagning av 150 procent. I fråga om bolag och därmed i skatteavseende
likställda juridiska personer kan inte samma synpunkt göras gällande,
och jag föreslår en höjning upp till 200 procent. Avkastningen av
skatten antages genom dessa höjningar ökas med över 90 miljoner kronor;
jag utgår därvid från 1940 års taxering men räknar med att den debiterade
skatten kommer att inflyta med blott 90 procent. Med den föreslagna skatteuttagningen
bör inkomsttiteln i fråga i riksstaten uppföras med 400 miljoner
kronor. Vad konsumtionsbeskattningen beträffar, äro förslag under utarbetande
inom finansdepartementet, och avsikten är att framlägga dem inför
en planerad urtima riksdag. Avkastningen beräknas icke komma att understiga
den nu föreslagna höjningen av inkomstbeskattningen.»
I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda
proposition nr 293 föreslagit riksdagen att besluta, att bottenskatt
enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall för
år 1940 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses
i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent av
grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment b).
Vidare har Kungl. Majit i nyssnämnda proposition — med ändring av i
statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt avser upptagande i riksstaten
för budgetåret 1940/41 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslagit
riksdagen
dels att i nämnda riksstat beräkna dessa inkomsttitlar sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt .................... kronor 400,000,000
Särskild skatt å förmögenhet ..................... » 27,000,000
Tullmedel........................................ » 120,000,000
Tobaksskatt...................................... » 160,000,000;
dels ock att i nämnda riksstat under rubriken skatter upptaga en ny inkomsttitel
sålunda:
Värnskatt ........................................ kronor 250,000,000.
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 293
föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
motsvarande beräkningar innebära följande ökningar respektive
minskningar:
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Utskottet.
ökning Minskning
miljoner kronor
Inkomst- och förmögenhetsskatt.......................... — 50
Särskild skatt å förmögenhet ............................ — 23
Värnskatt ............................................ 250 —
Krigsvinstskatt ........................................ — 1
Tullmedel ............................................ — 30
Tobaksskatt .......................................... 25 —
Såsom framgår av departementschefens yttrande torde löpande statsreglering
komma att utmynna i ett underskott på i runt tal 1 miljard kronor.
Även för nästa budgetår är ett betydande underskott att motse. Det statsfinansiella
läget är sålunda synnerligen ansträngt. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att — utöver den redan beslutade värnskatten för
år 1940 — erfordras ytterligare betydande tillskott till statsinkomsterna
genom höjning av såväl den direkta som indirekta beskattningen.
Vid bedömandet av det i propositionen nr 293 framlagda förslaget angående
uttagningsprocenten för den rörliga bottenskatten har utskottet icke förbisett,
att en så betydande skärpning av inkomst- och förmögenhetsskatten,
som nämnda förslag innefattar, kommer att verka synnerligen betungande
för de skattskyldiga i allmänhet och särskilt för dem, som i nuvarande
läge av skilda anledningar fått vidkännas minskning av sina tidigare inkomster.
Detta gäller icke minst i fråga örn näringsföretagen. Emellertid
anser sig utskottet vid sitt ställningstagande till denna fråga böra mot nämnda
olägenhet för de skattskyldiga väga nödvändigheten av att begränsa statens
behov av lånemedel för täckande av löpande utgifter. Att under nuvarande
förhållanden och med den stora ovisshet, som råder örn den framtida
utvecklingen, anlita lånevägen i större utsträckning än som är oundgängligen
nödvändigt kan utskottet icke tillråda. I följd härav finner sig utskottet
böra tillstyrka det i förenämnda proposition framlagda förslaget, att uttagningsprocenten
för den rörliga bottenskatten skall utgå med 150 procent
för enskilda skattskyldiga med flera samt med 200 procent för aktiebolag
och därmed i skattehänseende likställda juridiska personer.
På grund av det anförda och då utskottet icke har något att erinra mot
departementschefens beräkning av bevillningarna i övrigt, får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i proposition
nr 293 framlagda förslag angående skatteprocenten,
besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt skall för år 1940 utgå med
150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses
i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt med 200
procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma
moment b); samt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47. 9
2) att bevillningarna för budgetåret 1940/41 måtte beräk -
nas sålunda:
Inkomst- och förmögenhetsskatt.......... kronor 400,000,000
Särskild skatt å förmögenhet............ » 27,000,000
Värnskatt.............................. » 250,000,000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt .... » 500,000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter........................ » 250,000
Stämpelmedel........................... » 60,000,000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt........ kronor 35,000,000
Bensinskatt.......... » 75,000,000 » 110,000,000
Tullmedel.............................. » 120,000,000
Tilläggsskatter å bensin.................. » 25,000,000
Accis å silke............................ » 2,000,000
Accis å margarin och vissa andra fettvaror » 35,000,000
Industrisockerskatt...................... » 14,000,000
Skatt å kaffe........................... » 25,000,000
Tobaksskatt............................ » 160,000,000
Brännvinstillverkningsskatt............... » 12,000,000
Rusdr ycksf örsälj ningsmedel:
a Partihandelsbolag................... » 10,000,000
(3 Detaljhandelsbolag.................. » 20,000,000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.............................. » 170,000,000
Omsättningsskatt å vin.................. » 10,000,000
Maltdrycksskatt......................... » 45,000,000
Skatt å läskedrycker.................... » 6,000,000
Statlig nöjesskatt........................ » 7,000,000
Postverket (överskott).................... » 14,000,000.
Stockholm den 11 juni 1940.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson, Wahlmark,
Elon Andersson, Velander, Hobert Berg, Heuman, Egnell och Nordenson; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i
Gävle, Andersson i Dunker, Ericson i Boxholm, Sandberg, Werner i Hultsfred, Hammarlund
och Lundell.
Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 7 sami. Nr 47.
2
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
Särskilt yttrande
av friherre Lagerfelt samt herrar Velander, Nordenson, Anderson i Norrköping
och Lundell, vilka anfört:
»Det i Kungl. Maj:ts prop. nr 293 framlagda förslaget till ny beräkning
av vissa statsinkomster för budgetåret 1940/41 synes oss vara i flera avseenden
anmärkningsvärt. Det måste framstå som en oformlighet, att den
reviderade inkomstberäkningen för nästkommande budgetår och förslaget
om fastställande av skatteprocenten för bottenskatten i den statliga inkomstoch
förmögenhetsskatten sammankopplats med frågan om reglering av förskottsstaten
för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1939/40. Dessa frågor
hade bort behandlas i skilda propositioner. En utförligare och mera
dokumenterad redogörelse för det statsfinansiella läget och för den nya inkomstberäkningen
hade varit önskvärd, och denna önskan borde ha kunnat
tillgodoses, även om det av praktiska skäl icke varit möjligt för departementschefen
att framlägga förslaget om ytterligare skatteskärpning i samband
med en allmän finansplan.
Såsom särskilt anmärkningsvärt måste framhållas, att finansministern
ännu icke är i stånd att framlägga förslag om de bebådade indirekta skatterna.
De förslag örn ytterligare skattehöjningar för budgetåret 1940/41, som
förelagts årets lagtima riksdag, ha huvudsakligen gällt den direkta beskattningen.
Vid bifall till förslaget om skatteprocentens höjning enligt föreliggande
proposition skulle den sammanlagda höjningen av de direkta skatterna
(värnskatt samt inkomst- och förmögenhetsskatt) för nästa budgetår
i jämförelse med de för innevarande år uttagna direkta skatterna uppgå till
inemot 200 milj. kronor. Hittills beslutade höjningar av de indirekta skatterna
uppgå endast till en bråkdel av detta belopp. Det hade varit önskvärt,
att riksdagen i ett sammanhang fått behandla frågorna örn direkt och
indirekt beskattning. Såväl ur statsfinansiell synpunkt som av penningpolitiska
hänsyn hade det även varit synnerligen angeläget att den avsedda
höjningen av de indirekta skatterna kunnat genomföras tidigare.
Vad angår det nu framlagda förslaget om höjning av inkomst- och förmögenhetsskatten
innebär detsamma, att bottenskatten för svenska aktiebolag
och flertalet andra juridiska personer skall uttagas med 200 procent
av grundbeloppet samt att bottenskatten för övriga skattskyldiga skall uttagas
med 150 procent av grundbeloppet. Beträffande den sålunda föreslagna
differentieringen av uttagningsprocenten för inkomst- och förmögenhetsskatten
må erinras örn att enligt före år 1938 gällande bestämmelser
nämnda uttagningsprocent skulle för varje år bestämmas enhetligt för alla
skattskyldiga. Då i samband med 1938 års skattereform ändrade bestäm
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
11
melser infördes i berörda hänseende, skedde detta, enligt vad som framgår
av såväl förarbetena till som riksdagsbehandlingen av de framlagda författningsförslagen,
närmast i syfte att möjliggöra en lägre uttagningsprocent
för de affärsdrivande juridiska personerna än för andra skattskyldiga. 1938
års bevillningsutskott, som i sitt betänkande nr 32, vilket av riksdagen godkändes,
biträdde den av 1936 års skattekomnritté och departementschefen
beträffande förevarande spörsmål intagna ståndpunkten, anförde sålunda,
bland annat, att den föreslagna differentieringen av grundbeloppsprocenten
kunde bliva av stort värde. Utskottet avsåge då liksom kommittén särskilt
möjligheten att under en utpräglad lågkonjunktur stödja näringslivet genom
fastställande av lägre uttagningsprocent för juridiska personer än för andra
skattskyldiga. Utskottet framhöll emellertid därjämte, att i normala fall
en enhetlig grundbeloppsprocent borde fastställas.
Ett fastställande under rådande förhållanden av en högre uttagningsprocent
för de affärsdrivande juridiska personerna än för fysiska personer och
därmed likställda, såsom departementschefen föreslagit, synes oss sålunda, i
anslutning till det anförda, bestämt strida mot de förutsättningar, varpå
den efter beslut vid 1938 års riksdag genomförda statsskattereformen i förevarande
avseende vilar.
Det kan icke heller i detta sammanhang bortses från de synnerligen ovissa
framtidsutsikter, varmed de i bolagsform organiserade näringsföretagen —
liksom vårt produktiva liv i övrigt — nu ha att räkna. Huru exempelvis
möjligheterna för den för export avsedda produktionen på grund av den senaste
tidens utveckling beskurits eller försvårats behöver här icke närmare
klarläggas. Uppenbart är emellertid, att i nuvarande läge utomordentliga
påfrestningar kunna uppkomma för dessa näringsföretags likviditet. Även
de för hemmamarknaden arbetande företagen hämmas självfallet i sin verksamhet
och därmed i sina ekonomiska möjligheter genom den i mycket hög
grad beskurna importen av råvaror och halvfabrikat samt den på grund av
krisen nödvändiga åtstramningen av konsumtionen. Utomordentliga risker
måste sålunda vara förenade med ett fastställande av den enligt propositionen
föreslagna uttagningsprocenten av 200 enheter, innebärande en direkt
statlig skattebelastning måhända dubbelt så stor som normalt borde vara att
räkna med, och detta då bortsett från den av riksdagen redan beslutade
starkt skärpta värnskatten. Det får ej heller förbises, att de sålunda bos de
juridiska personerna beskattade inkomsterna dessutom underkastas ytterligare
beskattning, i den mån som de utdelas till aktieägarna. Även ur nu
antydda synpunkter torde det därför, enligt vårt förmenande, näppeligen
kunna anses försvarligt att, på sätt föreslagits, differentiera uttagningsprocenten
till nackdel för de affärsdrivande juridiska personerna.
Det har icke från vår sida bestritts, att ytterligare någon höjning av även
dea direkta beskattningen kunnat ifrågasättas i det utomordentligt allvarliga
statsfinansiella läge, i vilket vårt land försatts genom den senaste tidens
händelser. Budgetunderskottet för löpande budgetår beräknas uppgå lill i
ruut tal en miljard. Bristen i budgeten för det stundande budgetåret kan
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 47.
komma att röra sig om en och en halv miljard eller mera. Påfrestningarna
för det allmänna motsvaras emellertid av påfrestningar för de enskilda. Beskattningen
av dessa senare har också undan för undan skärpts till en nivå,
som icke lämnar utrymme för konsolidering eller kapitalbildning. Även örn
i närvarande läge kraven på anpassning till det yttersta måste framstå såsom
naturliga och ofrånkomliga, om m. a. o. medborgarnas alla resurser måste i
främsta rummet utnyttjas i det allmännas intresse, fordrar dock hänsyn till
landets ekonomi på längre sikt, att sådan varsamhet iakttages vid utmätandet
av skatterna, att landets produktiva krafter så långt som möjligt skonas.
En alltför stark ökning av den direkta beskattningen kan åstadkomma
ett bakslag med ogynnsamma verkningar även ur statsfinansiell synpunkt.
Denna uppfattning synes ock ha kommit till uttryck vid avvägningen
av den av riksdagen nyligen beslutade värnskatten för det stundande
budgetåret. De sakkunniga, som inom finansdepartementet under ordförandeskap
av departementschefen biträtt med utredning av frågan om avvägningen
av den direkta statsbeskattningen, ha sålunda uttryckligen förutsatt
en uttagning med 120 procent av den i inkomst- och förmögenhetsskatten
ingående bottenskatten för alla skattskyldiga. Utan något som helst
uttalande från departementschefens eller riksdagens sida, att denna utgångspunkt
eller förutsättning till äventyrs kunde komma att rubbas, har riksdagen
så sent som den 15 nästlidne maj träffat sitt avgörande i värnskattefrågan,
därvid de sakkunnigas, av departementschefen upptagna förslag på
alla punkter godkänts. Det kan också med fog göras gällande att, med hänsyn
till skattebetalarna respektive deras möjligheter att överblicka sitt ekonomiska
läge och planlägga åtminstone för den närmaste framtiden erforderliga
åtgärder, ett frångående av uttalanden, som säkerligen av flertalet
skattebetalare uppfattats såsom löften eller utfästelser, icke bör utan absolut
tvingande skäl ifrågakomma. Dylika tvingande skäl kunna emellertid
enligt vårt förmenande i förevarande fall icke anses hava förelegat.
Vid utskottsbehandlingen av propositionen ha från vår sida framförts
dessa synpunkter, vilka också i viss utsträckning vunnit gehör, ehuru utskottets
majoritet dock icke ansett sig kunna frångå Kungl. Maj:ts förslag.
I detta läge ha vi icke funnit oss böra reservationsvis ställa något yrkande på
en lägre skatteprocent, men vi lia velat till riksdagens protokoll anföra dessa
synpunkter på det föreliggande skatteförslaget. Vi vilja också starkt understryka
departementschefens uttalande, att ''arbetet på att nedbringa kostnaderna
för statens civila verksamhet måste med all kraft fullföljas, så långt
det är möjligt utan åsidosättande av samhällslivets ofrånkomliga behov’. Ett
energiskt regeringsingripande i sådant syfte är ett nödvändigt led i den statsfinansiella
beredskapspolitiken.»
408068. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.