6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1940 kl. 5 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående åtgärder för åvägabringande av
effektivare kronouppbörd och skärpt kontroll därå.
I en den 24 maj 1940 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 279, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, anhållit
örn riksdagens yttrande angående de av föredragande departementschefen i
nämnda protokoll förordade förslagen till åtgärder för åvägabringande av
effektivare kronouppbörd och skärpt kontroll därå.
I skrivelse den 6 mars 1940, nr 71, har riksdagen, med anledning av vad
riksdagens år 1939 församlade revisorer anfört beträffande behovet av en
effektivare skatteinbetalning och skärpt kontroll däröver, anhållit, att
Kungl. Majit ville till prövning av innevarande års riksdag framlägga förslag
till vinnande av effektivare åtgärder i fråga om betalningen och redovisningen
av å kronoskattesedel upptagna utskylder ävensom till den förstärkning
av kontrollen på detta område, som i samband därmed prövades erforderlig.
Genom beslut den 8 mars 1940 har Kungl. Majit uppdragit åt riksräkenskapsverket
att, med beaktande av vad i riksdagens skrivelse anförts, verkställa
utredning och skyndsamt inkomma med förslag till omedelbara åtgärder
för effektivisering av kronouppbörden saint till förstärkning av kontrollen
över denna.
Riksräkenskapsverket har i skrivelse den 20 april 1940 avgivit infordrat
utlåtande samt framlagt förslag i ämnet. Beträffande innehållet i ämbetsverkets
utlåtande tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen sid. 3—8.
I anledning av riksräkenskapsverkets förslag har departementschefen i
statsrådsprotokollet anfört följande:
»I det föreliggande ärendet ha påtalats vissa brister i skatteindrivningsförfarandet
och kontrollen därå. Även i tidigare sammanhang ha dessa brister
uppmärksammats och åtgärder för deras avhjälpande bragts under övervägande.
Hithörande spörsmål lia ingående behandlats av 1936 års uppbördskommitté,
som med utgångspunkt från en omläggning av uppbördsväsendet
och folkbokföringen föreslagit åtskilliga av riksräkenskapsverket nu omförmälda
åtgärder till förbättring av skatteindrivningen. I det föreliggande
ärendet har riksräkenskapsverket yttrat sig om möjligheten alt, i avvaktan
på en allmän uppbörds- och folkbokföringsreform, genomföra partiella reformert
den riktning kommittén föreslagit. Då ämbetsverket därvid haft
att utgå från den nuvarande förvaltningsorganisationen på dessa områden,
har det, enligt vad ämbetsverket framhållit, funnits nödvändigt att så långt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
7
möjligt undvika ett betungande av de lokala myndigheterna nied nya arbetsuppgifter
i samband med redovisningen av utskylderna och att i främsta
rummet förlägga nytillkommande arbetsuppgifter till den av ämbetsverket
utövade centrala kontrollen.
Riksräkenskapsverket har närmast förordat dels anordnande inom ämbetsverket
av uppbördsstatistik, grundad på de från länsstyrelserna ingående
redogörelserna, i vissa avseenden kompletterade, dels ändrad avfattning
av hindersbevisen, dels ock meddelande av föreskrifter om särskilda
åtgärder gentemot vissa tjänstemän, som försumma sin egen skattebetalning.
Främst med tanke på den vikt, som i nuvarande läge måste tillmätas uppbördsväsendets
effektivitet, och de ökade svårigheter, vilka kunna väntas
bli följden av beskattningens skärpning, anser jag mig för egen del kunna
förorda, att man utan att avvakta lösningen av de allmänna uppbördsväsendet
berörande spörsmålen vidtager provisoriska åtgärder för att dels
åvägabringa ett bättre utgångsmaterial för riksräkenskapsverkets kontroll å
kronoskatteuppbörden och dels avhjälpa vissa mera påfallande brister i det
nuvarande indrivningssystemet.
Åt riksräkenskapsverket bör således uppdragas att föranstalta örn upprättande
av uppbördsstatistik i huvudsaklig överensstämmelse med den i
ämbetsverkets utlåtande innefattade planen. De redogörelser angående
uppbörden, som enligt uppbördsreglementet eller andra gällande föreskrifter
skola insändas lill riksräkenskapsverket, böra för angivna ändamål kompletteras.
För att underlätta en lämplig anpassning efter vunna erfarenheter
bör det uppdragas åt riksräkenskapsverket att — med avseende å uppbörden
såväl å landet som i städerna — meddela erforderliga föreskrifter
om den utvidgade uppgiftsskyldigheten.
Av synnerlig vikt är att myndigheterna vederbörligen iakttaga den i § 27
uppbördsreglementet förekommande bestämmelsen, att balanslängd skall
upptaga noggrann uppgift örn de åtgärder som vidtagits och om det hinder
som mött för indrivningen i fråga om utskylder, som äro beroende på åtgärd
inom vederbörande distrikt eller stad. Enligt vad av riksräkenskapsverkets
yttrande framgår lia vissa brister härutinnan förmärkts, vilka givit
ämbetsverket anledning att i utsänt cirkulär meddela anvisningar i ämnet.
Då det synes kunna förväntas, att rättelse skall kunna vinnas på denna väg,
lär någon Kungl. Majrts åtgärd i detta hänseende tills vidare icke vara påkallad.
Fastställande av formulär flir hindersbevis i enlighet med vad uppbördskommittén
föreslagit torde böra ankomma på blankettkommissionen, som i
fråga därom bör samråda med riksräkenskapsverket.
Vad angår frågan örn skärpningen av kontrollen å vissa tjänstemäns skattebetalning
synes det lämpligen böra åläggas uppbördsmvndighetema att
hålla hand över att tjänstemän som ha att taga befattning med uppbörd fullgöra
sin egen skattskyldighet. Riksräkenskapsverket torde böra bemyndigas
att, med beaktande av vad uppbördskommittén i ämnet anfört, meddela närmare
anvisningar örn de åtgärder myndigheterna i sådant syfte böra vidtaga.
Till förstärkning av riksräkenskapsverkets organisation med hänsyn till
utvidgningen av skattekontrollen har ämbetsverket föreslagit nyinrättande
av ett antal extra ordinarie befattningar, däribland en förste revisorsbefattning,
samt anvisande av särskilda medel, för nästa budgetår beräknade till
30,000 kronor. För egen del anser jag viii förhållandena påkalla en ökning
av den arbetskraft som inom ämbetsverket användes för skattekontrollen.
Med biinsyn lill det rådande läget synes dock en utbyggnad av organisationen
icke nu böra företagas. Behovet av ökad arbetskraft för skattekontrollen
torde under nästa budgetår böra tillgodoses genom provisoriska personaldispositioner,
vilka i princip böra hållas inom ramen av den nuvarande
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Utskottet.
personalorganisationen. En lösning efter angivna linjer synes kunna underlättas
genom jämkning i ett eller annat hänseende i de restriktioner, som
för närvarande inom ämbetsverket tillämpas i fråga örn förordnande av
vikarier för befattningshavare, vilka tagas i anspråk för militärtjänst eller
för av krisläget betingade civila arbetsuppgifter. Frågan om behovet av
förstärkning av de för budgetåret anvisade avlöningsmedlen torde sålunda
böra upptagas till bedömande först om så längre fram skulle visa sig oundgängligen
nödvändigt.»
Frågan örn vidtagande av åtgärder för åvägabringande av större effektivitet
vid uppbörden och indrivningen av kronoutskylder är av synnerlig
vikt. Särskilt starkt gör sig kravet på ett förbättrat resultat av uppbörden
och indrivningen av kronoutskylder gällande i nuvarande statsfinansiella
läge. De nu framlagda, av departementschefen förordade förslagen
innebära ett led i strävandena att ernå ett bättre uppbördsresultat.
Enligt utskottets mening kan dock icke någon mera avsevärd förbättring på
uppbörds- och indrivningsväsendets område vinnas, förrän en genomgripande
reform av det nuvarande uppbörds- och skattebetalningssystemet blivit genomförd.
Det är alltså angeläget, att en sådan reform snarast genomföres.
De nu föreslagna åtgärderna synas därför böra betraktas allenast
såsom provisoriska, i avbidan på att nämnda reform kommer till stånd.
Ur denna synpunkt har utskottet intet att erinra mot de förevarande förslagen.
Utskottet förutsätter emellertid, att erforderliga medel komma att
ställas till myndigheternas förfogande för att för dem möjliggöra effektiva
åtgärder på ifrågavarande område. Särskilt betydelsefullt synes utskottet
vara, att riksräkenskapsverket för sin övervakande och granskande verksamhet
erhåller den personal, som kan befinnas erforderlig.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 279, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t meddela,
att riksdagen för sin del icke har något att erinra mot
de förslag till åtgärder, som av departementschefen förordas
för åvägabringande av effektivare kronouppbörd och skärpt
kontroll därå.
Stockholm den 6 juni 1940.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, Wahlmark, Sköldén,
Sjödahl, Elon Andersson, Velander, Gustaf Björkman*, Robert Berg och Sylwan; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson
i Gävle, Andersson i Dunker, Ericson i Boxholm, Sandberg, Werner i Hultsfred, Lundell
och Andersson i Vigelsbo.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
408031. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.