Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

1

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli "flen 27 maj 1940 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av 18 § 1 mom. förordningen den 15 december
1914 (nr 436) angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket jämte i ämnet väckt motion.

I en den 10 maj 1940 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 261, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 18 § 1 mom. förordningen den
15 december 1914 (nr 436) angående statsmonopol å
tobakstillverkningen i riket.1

Härigenom förordnas, att 18 § 1 mom. förordningen den 15 december 1914
angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket skall erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angivcs:

18 §.

1 mom. I varje tobaksvaras priskurantpris skall skatt ingå dels med ett
belopp, vilket motsvarar nedanstående procent av priskurantpriset eller i

1 finaste lydelse av 18 § 1 morn., se SFS 1939:714.
Jihang till riksdagens protokoll 1940. 7 sami. Nr 31.

1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

fall, som avses i 22 § 2 mom. fjärde stycket, av varans värde, dels ock med
nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen: -

För inom riket till-verkad vara

För till
förd

riket in-vara

Procent av
priskurant-priset eller
värdet

Belopp för

Procent av
priskurant-priset eller
värdet

Belopp för

1 st.

1 kg.

1 st.

1 kg.

öre

kr.

öre

kr.

Cigarrer ............................

40

52

64

0.8

0.4

0.2

44

53

55

4

Cigarrcigarretter ....................

2

Cigarretter med fast pappersmunstycke

—

1.3

_

Cigarretter utan fast pappersmunstycke
Röktobak ..........................

68

61

43

51

0.2

1.50

1.—

0.76

59

61

53

53

1.3

1.50

1.50

1.50

Tuggtobak..........................

Snus ..............................

_

_

I skattehänseende---3.3 gram.

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i
anledning av propositionen inom andra kammaren av herr Lithander väckt
motion, nr 271, vari hemställts »att riksdagen ville för sin del påyrka, alf
förutsättningen i den kungl, propositionen nr 261 ’att återförsäljarnas rabatt
minskas med 1 %>’ skall utgå vid beslutet rörande denna proposition.»

Beträffande motiveringen för det i motionen framlagda förslaget tillåter
sig utskottet hänvisa till motionen.

Enligt gällande bestämmelser utgår tobaksskatten dels med viss procent
av varans priskurantpris eller varans värde, dels ock med visst efter varans
myckenhet bestämt belopp. Skattesatserna återfinnas i 18 § 1 mom. förordningen
den 15 december 1914 angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket. Dessa skattesatser blevo vid två olika tillfällen under år 1939
föremål för jämkning, senast genom beslut vid urtima riksdagen 1939/40
(propositionen nr 44, riksdagens skrivelse nr 15). De nu gällande skattesatserna,
som innefattas i en den 14 oktober 1939 utfärdad förordning (nr
714), vilken omedelbart trädde i kraft, framgå av följande sammanställning:

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

3

För inom riket till- För till riket inverkad
vara förd vara

Procent av
priskurant-priset eller
värdet

Belopp för

Procent av
priskurant-priset eller
värdet

Belopp för

1 st.

1 kg.

1 st.

1 kg.

öre

kr.

öre

kr.

Cigarrer ............................

33

0.8

—

37

4

—

Cigarrcigarretter.....................

45

0.4

—

46

2

—

Cigarretter med fast pappersmunstycke

60

0.2

—

51

1.3

—

Cigarretter utan fast pappersmunstycke

64

0.2

—

55

1.8

—

Röktobak ..........................

56

—

1.50

56

—

1.50

Tuggtobak..........................

38

—

1.—

48

—

1.50

Snus...............................

44

—

0.75

46

—

1.50

Vid avvägandet av dessa skattesatser beräknades, att statsverkets inkomst
av tobaksskatt under budgetåret 1940/41 skulle komma att uppgå till 133
miljoner kronor.

Med hänsyn till de ökade krav på budgeten, som den förstärkta militära
beredskapen kommit att ställa, har föredragande departementschefen i skrivelse
till ordföranden i styrelsen för aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet
hemställt, att inom bolaget måtte verkställas utredning angående en skärpt
tobaksbeskattning, därvid borde eftersträvas största möjliga ökning av inkomsterna
av tobaksskatt och från bolaget samt minst en stegring av 25
miljoner kronor utöver vad som kan vinnas vid nu gällande beskattning. I
anledning av nämnda skrivelse har i en den 22 april 1940 dagtecknad, inom
bolaget upprättad promemoria föreslagits en höjning av skattesatserna för
tobaksskatten på sätt framgår av det ovan intagna författningsförslaget.

Med utgångspunkt från de sålunda föreslagna skattesatserna samt monopolbolagets
försäljningssiffror för år 1939 har inkomsten av tobaksskatt för
ett år beräknats till i runt tal 143.9 miljoner kronor.

Med hänsyn till att importen av tobaksvaror på grund av nu rådande förhållanden
kan komma alt bliva i stort sett omöjliggjord, lia i ovannämnda
promemoria även framlagts beräkningar rörande den inkomst av tobaksskatt,
som skulle inflyta, därest tobaksmonopolet skulle komma att övertaga
importens andel av försäljningen. Nyss angivna inkomstbelopp, 143.9 miljoner
kronor, borde då ökas med i runt tal 18.6 miljoner kronor. Statens inkomst
av tobaksskatt under budgetåret 1940/41 skulle sålunda komma att
uppgå till 162.5 miljoner kronor, medan denna inkomst, såsom förut nämnts,
på grundval av nu gällande skattesatser beräknats till 133 miljoner kronor.

Tobaksmonopolet har framhållit, att goda skäl synas tala för att återförsäljarna
icke i rabatthänseende skola få draga nämnvärd fördel av prisstegringen
och har därför förutsatt, att återförsäljarnas rabatt skall minskas
med 1 %.

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

Utskottet.

För egen del har departementschefen i ärendet anfört följande:

»En höjning av skattesatserna för tobaksskatten i enlighet med det inom
monopolbolaget upprättade förslaget skulle, såsom den föregående framställningen
utvisar, vid oförändrad konsumtion medföra en ökning av statsverkets
inkomst av tobaksskatt under budgetåret 1940/41 med minst 29.5
miljoner kronor. En viss marginal finnes sålunda mellan den teoretiskt beräknade
inkomstökningen och det av mig angivna lägsta belopp, 25 miljoner
kronor, som statsverket synes böra söka ytterligare utvinna av tobaksskatten.
Uppenbarligen kan det icke på förhand bedömas, örn denna marginal
skall vara tillräcklig för att hindra, att angivna minimum underskrides
genom en konsumtionsminskning, som kan tänkas inträda såväl på grund av
den prisförhöjning å tobaksvaror, på vilken förslaget bygger, som på grund
av andra förhållanden. Emellertid torde försiktigheten bjuda, att en starkare
prisförhöjning än den, som föranledes av de i monopolbolagets promemoria
angivna nya skattesatserna, i nuvarande läge undvikes. Jag förordar
sålunda en höjning av skattesatserna för tobaksskatten i enlighet med
det i promemorian framlagda förslaget.»

På sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen har departementschefen
med hänsyn till de ökade kraven på budgeten ansett en ökning av inkomsterna
av tobaksskatten erfordras med minst 25 miljoner kronor utöver
vad som kunde utvinnas vid nu gällande beskattning. Enligt verkställda beräkningar
skulle den av tobaksmonopolet föreslagna höjningen av tobaksskatten
vid oförändrad konsumtion komma att medföra en ökad skatteintäkt
av sammanlagt 29.5 miljoner kronor under förutsättning att ingen import
av tobaksvaror under nästa budgetår skulle liga rum. Härvid har dock
tobaksmonopolet framhållit, att det med hänsyn till nuvarande tidsförhållanden
vore synnerligen vanskligt att söka förutse, i vilken omfattning konsumtionen
komme att förändras under nämnda budgetår.

I likhet med departementschefen finner utskottet det vara förenat med
stora svårigheter att på förhand bedöma det ekonomiska resultatet av den i
propositionen föreslagna skattehöjningen. Det kan nämligen befaras, att
såväl den prisförhöjning, som föranledes av skatteökningen, som jämväl
andra förhållanden komma att medföra en avsevärd minskning av konsumtionen.
Med hänsyn härtill anser utskottet det vara synnerligen ovisst, hu
ruvida den åsyftade inkomstökningen kan komma att uppnås genom den
föreslagna skattehöjningen. Då emellertid enligt utskottets mening det torde
kunna förväntas, att inkomsterna av tobaksbeskattningen enligt det föreliggande
förslaget — även örn en betydande konsumtionsminskning skulle
uppstå — komma att bliva större än örn gällande skattesatser bibehållas
oförändrade under nästkommande budgetår, anser sig utskottet i nuvarande
läge böra förorda bifall till den föreslagna skattehöjningen.

Enligt propositionen böra återförsäljare av tobaksvaror i rabatthänseende
icke erhålla nämnvärd fördel av dela av skattehöjningen föranledda prisstegringen.
Det förutsättes därför, att återförsäljarnas nuvarande rabatt
skall minskas med 1 %>. Utskottet finner det riktigt att återförsäljare icke
böra komma i åtnjutande av några större fördelar genom den föreslagna

Bevillningsutskottets betänkande Nr 31.

5

skattehöjningen. Å andra sidan synes rimligt att återförsäljare erhålla skälig
ersättning för de ökade driftkostnader, som komma att uppstå i anledning
av den allmänna prisstegringen. Skulle den beräknade skatteinkomsten
uppnås, komma även återförsäljarnas ersättning enligt av tobaksmonopolet
verkställda beräkningar att icke oväsentligt ökas. Utskottet förutsätter emellertid,
att frågan örn rabatten till återförsäljare, sedan skattehöjningen vidtagits,
med uppmärksamhet följes av tobaksmonopolet samt att detta, där
så visar sig erforderligt, vidtager behövliga jämkningar av rabatterna.

Med vad sålunda anförts torde jämväl motionen II: 271 få anses besvarad.

I detta sammanhang vill utskottet slutligen framhålla, att den föreslagna
skattehöjningen torde vara ägnad att öka de svårigheter, som redan med
gällande beskattning visat sig vara förenade med importverksamheten. Med
hänsyn till sistberörda förhållande har enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillkallats särskilda sakkunniga, 1938 års tobakshandelsutredning, med uppgift
att undersöka, i vad mån och på vilket sätt vissa påtalade missförhållanden
inom import- och detaljhandeln med tobaksvaror kunna genom statligt
ingripande avhjälpas. Utskottet finner det vara angeläget, att förenämnda
sakkunniga snarast möjligt framlägga förslag till denna frågas lösning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 261, samt

2) att motionen II: 271 av herr Lithander måtte anses besvarad
genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 27 maj 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg*, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson,
Wahlmark*, Sköldén, Sjödahl, Elon Andersson*, Ekman, Velander och Sylwan*; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Olsson i Gävle,
Andersson i Dunker, Ericson i Boxholm, Werner i Hultsfred*, Hammarlund, Hult, Lundell
och Barckman.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 7 sami. Nr 31.

2