Bevillningsutskottets betänkande Nr 22

7

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1940 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
angående importreglering för blomsterlökar och liknande
växter m. m.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr lil i
första kammaren av herr Björck m. fl. och nr 177 i andra kammaren av herr
Lundgren m. fl., har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta:

1) att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att importreglering för blomsterlökar
och liknande växter genomföres om möjligt till den 1 juli 1940, eller
så snart ske kan;

2) att beträffande avskurna blommor, i tulltaxan upptagna stat. nr 89: 1
och 89: 2, måtte införas en tilläggstull av 5 kronor per kilogram under tiden
den 15 mars—15 december;

3) att ur gruppen kvistar och blad, stat. nr 98 i tulltaxan, utbrytes »kvistar
och blad av adiantum och asparagus» (s. k. snittgrönt) och belägges med en
tull av 5 kronor per kilogram;

4) att tullen å blomsterlökar, stat. nr 88, nu utgörande 50 kronor per 100
kilogram, helt borttages».

Beträffande motiveringen för dessa förslag, i den mån redogörelse härför
ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen nr 177 i andra
kammaren.

Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
E. Sandquist såsom sakkunnig.

Sedan förevarande motioner avlätos till riksdagen, ha genomförts vissa
höjningar av tullarna för avskurna blommor, varjämte samtliga de varuslag,
beträffande vilka i motionerna hemställes om importreglering respektive tullhöjningar,
gjorts till föremål för importreglering. Genom kungörelserna den
12 januari 1940 n:ris 41 och 42, vilka trädde i kraft den 1 februari 1940, har
tullen å till stat. nummer 89: 1 hänförliga avskurna blommor och blomdelar
(mimosa och ljung) höjts från 200 till 500 kronor per 100 kg samt såväl
friska dylika blommor och blomdelar som friska avskurna blommor och
blomdelar hänförliga till stat. nummer 89: 2 belagts med tilläggstull å 500
kronor per 100 kg. Härigenom har beträffande avskurna blommor och blomdelar
å ena sidan genomförts delvis längre gående tullhöjning än sorn åsyf -

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

tats i förevarande motioner, medan å andra sidan tullhöjningen i avseende
å andra än friska blommor och blomdelar hänförliga till stat. nummer 89: 1
(mimosa och ljung, andra än friska) tidvis blir mindre än som avsetts genom
den i motionerna ifrågasatta tilläggstullen.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet
emottagit av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen i ämnet avgivna utlåtanden.

Kommerskollegium, som avstyrkt bifall till motionerna, har erinrat om, att
den genom kungörelsen den 21 mars 1940 (nr 161) angående importförbud
å vissa varor genomförda importregleringen omfattar bland annat samtliga
de varuslag, som avses i förevarande motioner. Kommerskollegium har därjämte
anfört bland annat följande:

»I avseende å snittgrönt har i motionerna hemställts om en väsentlig höjning
av tullen. Kollegium vill emellertid ifrågasätta, huruvida icke genom
den med importregleringen åsyftade importbegränsningen ävensom genom
åtgärder från trädgårdsodlarnas organisationer och samarbete mellan dessa
och blomsterhandlarnas organisationer erforderligt stöd bör kunna beredas
den inhemska odlingen av snittgrönt. Med hänsyn härtill anser sig Kollegium
icke kunna förorda en tullhöjning. Kollegium vill även erinra om att bränslebristen
i Danmark, varifrån snittgrönt till övervägande del torde importeras,
under den senaste tiden lärer lia föranlett en väsentlig nedgång av importen
därifrån.

I motionerna har slutligen hemställts om borttagande av tullen å blomsterlökar.
Frukt- och trädgårdsutredningen, som i sitt år 1938 avgivna betänkande
föreslog importreglering å blomsterlökar, behandlade i samband härmed
frågan örn borttagande av tullen härå. Med hänsyn till att tullen i vissa
fall vore att betrakta såsom skyddstull ansåg sig utredningen icke kunna
förorda en sådan åtgärd. I några av de utlåtanden, som avgåvos över utredningens
betänkande, hemställdes emellertid om tullens borttagande under åberopande
av att lökodlingen utgjorde en av de viktigaste kulturerna för mindre
och medelstora trädgårdar och att de av utredningen anförda skälen för tullens
bibehållande vore av ytterst liten betydelse. Ur trädgårdsnäringens
egen synpunkt synes sålunda skäl kunna åberopas såväl för som emot tullens
bibehållande. För den importbegränsning, som åsyftas genom den nu
närmast av valutapolitiska hänsyn genomförda importregleringen, synes det
emellertid kunna vara av viss betydelse, att tullen bibehålies. Under angivna
förhållanden anser sig Kollegium icke böra förorda tullens borttagande.»

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande till en början behandlat de i motionerna
framlagda förslagen rörande importreglering för blomsterlökar
m. m. och därvid bland annat erinrat om att med statsmakternas ekonomiska
medverkan en handelsorganisation på trädgårdsodlingens område, nämligen
Sveriges trädgårdsodlares riksförbund, förening u. p. a., tillkommit och trätt
i verksamhet under år 1939. Styrelsen har vidare rörande ifrågavarande
importreglering samt nämnda förbunds betydelse anfört bland annat följande: »Då

detta förbund varit i mera effektiv verksamhet blott nio månader och
endast ett mera begränsat antal av handelsträdgårdsmästare, som idka driv -

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

9

ning av blomsterlökar, torde vara anslutet till förbundet, har organisation
för gemensamma förnödenhetsinköp ännu icke kunnat komma till stånd.
Förbundets verksamhet har nämligen hittills i huvudsak omfattat avsättning
av inom landet odlade produkter. Det är emellertid att förvänta, att
förbundet efter hand skall få en alltmer ökad tillslutning. Med den kännedom,
Lantbruksstyrelsen äger om svårigheten att vinna tillräckligt snabb
framgång för organisationssträvanden bland jordbruksbefolkning, kunna betydande
värden tillspillogivas under en alltför långt utdragen organisationsperiod.
När därför ovannämnda ekonomiska organisation tillskapats för
att främja trädgårdsodlarnas ekonomiska intressen och då den bör kunna
handhava en importreglering av blomsterlökar, om en sådan reglering kan
ske i samförstånd med t. ex. Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund, som
är en ideell organisation, hyser Lantbruksstyrelsen numera inga allvarliga
betänkligheter mot genomförandet av en importreglering på området. Dylik
reglering skulle nämligen såväl i viss utsträckning kunna tänkas föranleda
ökad anslutning från odlarnas sida till den ekonomiska riksorganisationen,
som ock genom begränsning av blomsterlöksimporten bidraga till en just nu
önskvärd hushållning med landets valutatillgångar.»

Beträffande motionärernas förslag under punkt 3 har lantbruksstyrelsen
framhållit, att under statistiskt nummer 98 i tulltaxan ingående s. k. snittgrönt,
vilka växtdelar hade samma användningssätt som avskurna blommor
(nr 89), borde tulltaxeras på samma sätt som dessa senare. Styrelsen har
därför i denna del tillstyrkt bifall till motionärernas förslag.

Beträffande punkt 4 i motionerna angående borttagande av tullen å
blomsterlökar har lantbruksstyrelsen hänvisat till vad som rörande denna
fråga anförts i ett den 15 februari 1938 av frukt- och trädgårdsutredningen
avgivet betänkande (Statens offentliga utredningar 1938:5). I nämnda betänkande
framhöll utredningen att, därest utredningens hemställan örn importreglering
för blomsterlökar bifölles, kunde ifrågasättas, huruvida ur
näringens synpunkter tillräckliga skäl funnes att bibehålla gällande tull å
blomsterlökar samt lökliknande stam- och rotknölar av blomsterväxter. Tydligt
vore, att denna med regleringens införande ej längre komme att få någon
större betydelse såsom produktionsbegränsande faktor, i vad lökdrivning
anginge. Emellertid vore tullen åtminstone för vissa halvfabrikat att betrakta
såsom skyddstull. Så vore fallet beträffande begonior och liljor samt
montbretia och gloxinia. En stor del av utplanteringsmaterialet vid drivning
av nämnda växter frambringades inom landet. Från sakkunnigt båll
hade meddelats, att de naturliga betingelserna för odling av tulpan- och
narcisslökar i vissa delar av Skåne vore minst lika goda som i Danmark
(Amager) och att verkställda försök med uppdragning härav lämnat goda
resultat. Med hänsyn härtill hade utredningen icke ansett sig böra förorda
ett borttagande av ifrågavarande tull. — Vad utredningsmännen anfört
i fråga örn blomsterlökstullens borttagande har lantbruksstyrelsen ansett
sig kunna biträda.

På siitt framgår av kommerskollegii yttrande hava samtliga de varuslag,
beträffande vilka motionärerna hemställt örn importreglering, numera blivit

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 7 samt. Nr 21—23. 2

U Iskottet.

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.

genom en av Kungl. Maj:t den 21 mars 1940 utfärdad kungörelse (nr 161)
föremål för sådan reglering. Sedan motionerna avlätos, hava även däri
föreslagna höjningar av tullarna å vissa blommor och blomdelar blivit i
allt väsentligt genomförda i samband med att vissa tullsatser, som tidigare
av handelspolitiska skäl underkastats nedsättning, genom tvenne Kungl.
Maj:ts kungörelser den 12 januari 1940 (nr 41 och 42) återförts till förut
gällande belopp.

Beträffande förslaget om höjning av tullen å s. k. snittgrönt anser sig utskottet
av bland annat handelspolitiska skäl icke kunna tillstyrka bifall till
detta förslag.

Vad slutligen angår motionärernas hemställan om borttagande av gällande
tull å blomsterlökar, får utskottet av skäl, som av kommerskollegium och
lantbruksstyrelsen anförts, avstyrka nämnda förslag.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: lil av herr Björck m. fl.
och II: 177 av herr Lundgren m. fl., angående importreglering
för blomsterlökar och liknande växter m. m., icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande: se betänkande nr 21.