Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1940 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
angående tullen å vissa slag av frukt.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 74 i första
kammaren av friherre De Geer lii. fl. och nr 176 i andra kammaren av
herr Lundgren m. fl., har hemställts,

»att riksdagen ville besluta

A. att i stället för gällande tilläggstull å äpplen fastställa en tilläggstull av
20 öre pr kg å äpplen under tiden 1 augusti—1 mars,

B. att i stället för gällande tilläggstull å päron fastställa en tilläggstull
av 20 öre pr kg å päron under tiden 1 augusti—1 januari,

C. att en tilläggstull fastställes för bananer av 15 öre pr kg att gälla under
tiden 1 augusti—1 mars,

D. att en tull införes å apelsiner av 25 öre pr kg under tiden 1 augusti—
1 mars».

Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför
ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till motionen nr 74 i första
kammaren. /

Vid behandlingen av motionerna har utskottet anlitat byråchefen i generaltullstyrelsen
E. Sandquist såsom sakkunnig.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet
mottagit avgivna utlåtanden av kommerskollegium och lantbruksstyrelsen.
Vid kommerskollegii utlåtande hava fogats yttranden av Sveriges grossistförbund,
handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt Göteborgs
köpmannaförbund.

Kommerskollegium har avstyrkt motionerna och såsom skäl härför anfört
bland annat följande:

»Vad beträffar tullarna å äpplen och päron vill kollegium erinra om att
dessa äro bundna genom 1935 års handelsöverenskommelse med Amerikas
Förenta Stater och att sålunda för närvarande handelspolitiska hinder möta
mot ett genomförande av förslaget i denna del.

I fråga om apelsiner är denna frukt i olika hänseenden så skild från äpplen
och päron, att det redan på grund härav, såsom också framhållits i några
av de till kollegium avgivna yttrandena, torde vara tveksamt örn en höjning
av tullen å apelsiner skulle leda till någon mera betydande ökning av

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 7 sami. Nr 21—23. 1

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

efterfrågan på svensk frukt. Apelsinkonsumtionen år också av särskild betydelse
för folkhälsan, och kollegium vill erinra örn att frukt- och trädgårdsutredningen
med hänsyn till apelsinimportens betydelse för vårt lands
näringstillförsel icke ansåg sig böra föreslå någon tullhöjning för apelsiner.
Det må även framhållas, att apelsinpriserna efter krigsutbrottet genom
ökade transport- och andra kostnader högst väsentligt stigit. Detta gäller
även i fråga om bananer. Beträffande bananer vill kollegium vidare erinra
örn att dessa genom kungl, kungörelsen den 21 mars 1940 angående importförbud
å vissa varor (nr löij gjorts till föremål för importreglering.»

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt motionärernas förslag beträffande tillläggstull
å äpplen och päron samt härom anfört bland annat följande:

»Vad först angår äpplen och päron, har erfarenheten visat olägenheterna
för odlarna av nuvarande tilläggstulls borttagande under januari för äpplen
och under december för päron, något som lantbruksstyrelsen i skrivelse den
10 april 1935 till traktatberedningen bestämt motsatte sig. I vissa i sistnämnda
skrivelse angivna delar av landet, i vilkas steniga terräng med dess
jämförelsevis små brukningsdelar spannmålsodling och animalieproduktion
hava svårt att föda sin man, hade nämligen — framhöll lantbruksstyrelsen
— fruktodlingen, särskilt äppleodling, under de senaste åren tagit sådan
fart och den ekonomiska framgången blivit så påtaglig, att varje nytt ingrepp
mot rådande näringsskydd skulle medföra betydande olägenheter.

1 detta sammanhang må erinras därom, att i landet finnas i runt tal
233,000 brukningsdelar med upp till 5 hektar åkerjord, vilka i stort sett
kunna anses hava stödjordbruks karaktär. Då det alltid varit lika aktuellt
att söka bereda dessa mindre jordbruk, varav minst 50,000 tillskapats genom
uppmuntran av statlig låneverksamhet men utan fackligt stöd för produktionens
ändamålsenliga planläggning, och då det för dessa jordbruk i stor
utsträckning gäller att producera mesta möjliga mängd livsmedel på minsta
möjliga areal, måste organiserad rationell fruktodling för många av dessa
jordbruk i vissa av södra och mellersta Sveriges moränområden utgöra ett
viktigt led i deras försörjning, samtidigt sorn sådan produktion intimt anknyter
sig till hela befolkningens nuvarande konsumtionsinriktning.

För alt erhålla en viss uppfattning örn skäligheten av den utav motionärerna
föreslagna tilläggstidlens storlek för äpplen och päron har lantbruksstyrelsen
med ledning av en produktionskostnadsuppgift i tidskriften Fruktodlaren,
nr 6 1939, gjort följande försök att exemplifiera det föreliggande
behovet av produktionsskydd.

Vid det i nämnda tidskrift skildrade företaget — en större äldre fruktodling
i Kristianstads län — anses en normalskörd vara 180 ton, huvudsakligen
äpplen. De totala produktionskostnaderna vid skörd av angiven storlek
år 1938 uppgingo till 42,730 kronor. Här rör det sig om ett i olika avseenden
rationellt skött företag, där sålunda normalskörden givetvis är avsevärt
högre än medelskörden i riket. (Ehuru icke direkt jämförbart kan nämnas,
att inom ladugårdsskötsel!! avkastningen är cirka 34 procent högre inom
kontrollerade än okontrollerade besättningar. Medan 21 procent av rikets
koantal äro uppställda i ladugårdar, som stå under kontroll och där
driften således är ekonomiskt rationaliserad, är rationaliseringen inom fruktodlingen
icke på långt när så långt avancerad.) Vill man emellertid med
ledning av nyssnämnda företags normalproduktion, 180 ton, utgå från att
medelskörden är till exempel 30 procent lägre, det vill säga 126 ton, vid
samma trädantal och med samma produktionskostnader och örn kostnaderna
uppdelas enligt ovannämnda företags bokföring i

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

3

fasta kostnader ................................ 31,346 kronor

rörliga » ................................ 11,384 »

summa 42,730 kronor,

så bliva kostnaderna vid en skörd av

180 ton 126 ton

fast kostnad per kilogram............ 17.4 öre 24.9 öre

rörlig » » » 6.3 » 6.3 »

summa 23.7 öre 31.2 öre

räntekostnad (totalt 1,026 kronor)...... 5.7 » 8.1 »

försäljningsprovision (ingår som regel helt

i tullvärdet).......................... 5.0 » 5.0 »

summa 34.4 öre 44.3 öre

Kostnaden 44.3 öre skulle enligt denna beräkning gälla i genomsnitt för
hela skörden, s. k. fabriksfrukt inberäknad. Antager man, att härav högt
räknat 50 procent kunna försäljas till direkt konsumtion såsom fullvärdig
handelsfrukt, medan 50 procent måste försäljas till fabriksfrukt eller användas
på annat sätt, och att värdet därvid kan sättas till högst V4 av värdet
på fullvärdig handelsfrukt, så blir produktionskostnaden för den med
utländsk frukt konkurrerande svenska frukten:

x-50+ £ -50=: 100-44.3;

4

50 x + 12.5 x — 4,430
x = 70.9 öre.

Enligt nu tillgänglig statistik har importvärdet för färska äpplen och

päron varit

1934 .............. 12,013 ton å 45.7 öre per kilogram

1935 .............. 12,865 » » 47.7 » » »

1936 .............. 13,870 » » 46.6 » » »

1937 .............. 13,266 » » 48.4 » » »

1938 .............. 18,886 » » 45.3 » » »

I medeltal för denna femårsperiod har handelsstatistikens medelpris således
varit 46.7 öre per kilogram. Härtill böra läggas tull- och importavgifter,
förslagsvis i medeltal 15 öre. Mot ett importpris av cirka 60 öre skulle
alltså stå en produktionskostnad av cirka 70 öre. Uppmärksammas må, att
importvärdet, 60 öre, av exportörerna tydligen ansetts fördelaktigt, vilket
framgår därav att exporten till den svenska marknaden under de anförda fem
åren ökats med något över 57 procent.

Det ovan anförda medelimportvärdet per år är emellertid icke tillförlitligt
för bedömande av behovet utav produktionsskydd under den period, månaderna
oktober—december, då huvudparten av svensk skörd på grund av rådande
förhållanden hittills måst marknadsföras. Enligt från tullverkets statistiska
avdelning under hand inhämtad månadsstatistik voro nämligen handelsstatistikens
medelpriser för äpplen per kilogram:

* Oktober November December I medeltal

Ar ören ören ören ören

1937 .................... 38 30 40 36

1938 .................... 38 37 45 40

1939 .................... 38 39 56 44

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

Värdesiffran för december 1939 är icke representativ, ty krigsutbrottet har
medfört ökade kostnader för bland annat frakt. Under den tid, de svenska
odlarna nödgats saluföra huvudparten av sin frukt, har således ett tydligt
dumpingförfarande ägt rum. Vill man därför utan hänsyn till kostnadsbegränsande
rationaliseringsåtgärder främja den svenska fruktodlingen, bör
tullen tillmätas så. att skillnaden mellan importpris och inrikes produktionskostnad
blir utjämnad, att skydd mot dumping skapas, samt att producenterna
därutöver erhålla en viss uppmuntran under anläggningstiden, det vill
säga en uppfostringstull.

Den föreslagna tilläggstullen å äpplen och päron kan Lantbruksstyrelsen
således icke finna vara för högt beräknad, snarare något för lågt.

Även ifråga örn tiden för tilläggstullens giltighet för nämnda fruktslag har
Lantbruksstyrelsen av skäl. som vid tidigare tillfällen anförts, intet att erinra.
helst som produktionen av senmognande värdefulla sorter under senare
år ökats och bör bliva föremål för ytterligare avsevärd ökning. Härtill kommer,
att en längre giltighetstid för tullen ifråga skulle stimulera till lagerhusbyggande,
varigenom utsträckt försäljningstid möjliggöres.»

Beträffande de föreslagna tullarna på bananer och apelsiner har styrelsen
bland annat framhållit följande:

»Vad angår de nu tullfria fruktslagen bananer och apelsiner, är det otvivelaktigt
så, att dessa i stor myckenhet importerade varor under viss tid av året
konkurrera med svensk frukt, varför tull därå, frånsett det just nu aktuella
behovet av sträng hushållning med valutatillgångarna, vöre till fromma för
den inhemska fruktproduktionen.

Av motionen framgår icke, varför lägre tilläggstull föreslagits för bananer
(15 öre) än för apelsiner (25 öre). Även om Lantbruksstyrelsen intet har att
erinra mot en tull på apelsiner av föreslagen storlek, synes en tull på bananer
av minst 25 öre för kilogram vara än mer motiverad med hänsyn därtill att
apelsin är en värdefull C-vitaminprodukt, vilket däremot enligt undersökningar
av professor G. F. Göthlin i Uppsala (se Kungl. Lantbruksakademiens
handlingar och tidskrift, nr 7, 1935) icke är fallet med banan, som skulle äga
mindre än 2.5 (sannolikt omkring 1.5) milligram utnyttjbar askorbinsyra per
100 gram frukt mot 38 milligram hos apelsin och sålunda ligga långt under
C-vitaminfattigaste svenska äpplesort. Banan synes sålunda vara en i hög
grad överreklamerad produkt, som ur konsumtionssynpunkt icke torde äga
samma intresse som andra fruktslag.

Mot den tid av året — 1 augusti—1 mars — då enligt motionärernas förslag
tull skulle utgå för apelsiner och bananer, kan invändning göras beträffande
apelsiner. Då medelhavsländerna producera de bästa apelsinerna, varav
de viktigaste börja nå sin högsta utveckling i februari månad och just
från början av denna månad bliva fullt njutbara, synes det Lantbruksstyrelsen
ur denna synpunkt skäligt, att apelsiner utan kostnadsfördyrande tull
bliva tillgängliga för allmänheten för att konsumenterna därigenom skola
erhålla nödigt tillskott av C-vitamin. Enligt Lantbruksstyrelsens mening bör
därför tullfrihet inträda 1 februari i stället för, såsom motionärerna föreslagit,
1 mars. Att bananer skulle bliva tullfria från samma tid, torde icke spela
någon avgörande roll, om tilläggstullen får lägst samma storlek, som föreslagits
för apelsiner.

Även örn Lantbruksstyrelsen ovan vitsordat behovet av produktionsskvdd
för fruktodlingen, är därmed icke sagt. att ett sådant skydd i form av tull
under alla förhållanden är det mest ändamålsenliga varken med hänsyn till
produktionen eller till konsumtionen inom landet. Parallellt med frågan om
tullskvdd synes nämligen även böra övervägas, huruvida icke importreglering

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21- 5

med licensgivning vöre en framkomlig väg, sedan nu en riksorganisation tillskapats
för att handhava avsättningen av frukt och andra inom landet odlade
trädgårdsprodukter. Icke minst med hänsyn till fruktodlingens nödvändiga
planläggning på längre sikt måste emellertid åtgärder — vare sig dessa
komma att utgöras av tull eller importreglering genom licensgivning — som
vidtagas till skydd för inhemsk produktion, icke ses allenast som ett mer eller
mindre tillfälligt stöd utan givas en sådan utformning, att detta jämväl
kan bliva grundläggande för odlingens framtida utveckling. Även örn importreglering
med licensgivning är svårare att handhava ifråga om de vegetabilier,
varom här är fråga, än motsvarande anordning för till exempel vissa
animalieprodukter, icke minst därför att skördeutfallet och skördekvaliteten
m. m. äro svåra att längre tid i förväg beräkna, synes det likväl Lantbruksstyrelsen,
att en sådan anordning bör prövas, därest tullpolitiska hänsyn och
gällande handelstraktater ävensom hänsynen till nu rådande valutaförhållanden
skulle göra denna väg lättare framkomlig.»

Syftet med föreliggande motioner är att genom förhöjning av gällande tillläggstullar
å äpplen, päron och bananer samt införande av tull å apelsiner
åstadkomma en begränsning i importen av nämnda fruktslag. Sedan motionerna
avlätos, har emellertid denna fråga kommit i ett nytt läge. Att för
det i motionerna angivna syftet vidtaga tulländringar synes sålunda under
nu rådande förhållanden knappast påkallat. Då därtill kommer, att de föreslagna
tullhöjningarna skulle kunna medföra mindre gynnsamma konsekvenser
i handelspolitiskt avseende, finner sig utskottet icke böra tillstyrka
bifall till motionerna. Utskottet hemställer alltså,

att de likalydande motionerna 1:74 av friherre De Geer
m. fl. och II: 176 av herr Lundgren m. fl., angående tullen å
vissa slag av frukt, icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 6 maj 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.

Närvar a n d e:

från förslå kammaren: herrar Johan Bärg, friherre Lagerfelt, Viktor Larsson, Sköldén,
Bengtsson, Sjödahl, Elon Andersson, Ekman, Velander och Hobert Berg; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i
Gävle, Werner i Hultsfred, Hammarlund, Persson i Undersvik, Hagberg i Malmö, Jonsson
i Skedsbygd och Baeckman.

Utskottet.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 21.

Reservation

av herrar Sköldén, Hammarlund och Jonsson i Skedsbygd, som ansett, att utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Då det torde vara ett riksintresse att den alltmer ökade konsumtionen av
frukt tillgodoses genom fruktodling inom landet, finner utskottet de i motionerna
framförda synpunkterna värda beaktande.

Utskottet har icke förbisett, att vissa i motionerna omnämnda slag av frukt
numera genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 21 mars 1940 blivit underkastade
importreglering, ej heller de svårigheter som kunna vara förknippade med
tullsatsernas bundenhet i gällande handelsavtal. Emellertid anser utskottet
att möjligheter förefinnas att genom underhandlingar eller vid upphörande
av gällande handelsavtal vidtaga ändring i tullsatserna i av motionärerna
önskad riktning.

Flera skäl tala enligt utskottets förmenande för att skydd under längre
tidsperiod beredes den svenska fruktodlingen. Den inhemska odlingen har
alltmera koncentrerat sig på produktion av mera hållbara kvaliteter.

Anläggningar av kylinrättningar, i vilka frukt med fördel kan bevaras
under längre tid, planeras i stora delar av landet. Dessa anläggningar draga
avsevärda kostnader, och det torde även vara ett allmänt intresse att dessa
anläggningars kapacitet i görligaste mån bliva utnyttjade. Inom fruktproducenternas
egna led göras stora ansträngningar alt få fram lämpliga sorteringar
och förpackningar, ansträngningar som på alla sätt behöva uppmuntran
och stöd. Ett ökat stöd är nödvändigt för fruktodlingens ytterligare
utveckling och bestånd.

Utskottet anser att en förlängning av tullskyddet för äpplen och päron
samt införande av tilläggstull å apelsiner och bananer i enlighet med motionärernas
yrkande skulle bliva ett verksamt medel att stödja den svenska
fruktodlingen och det organisationsarbete som på detta område fortgår. Utskottet
vill emellertid i enlighet med vad som föreslagits i lantbruksstyrelsen
infordrade yttrande föreslå riksdagen att tullsatserna å apelsiner och
bananer beslutas utgå endast t. o. m. den 1 februari.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av de likalydande motionerna
I: 74 av friherre De Geer m. fl. och II: 176 av herr Lundgren
m. fl., måtte besluta,

1) att i stället för nu gällande tilläggstull å äpplen fastställes
en tilläggstull av 20 öre per kilogram äpplen under
tiden 1 augusti—1 mars,

2) att i stället för gällande tilläggstull å päron fastställes
en tilläggstull av 20 öre per kilogram päron under tiden 1
augusti—1 januari,

3) att en tilläggstull fastställes å bananer av 15 öre per kilogram
att gälla under tiden 1 augusti—1 februari, samt

4) att en tull införes å apelsiner av 25 öre per kilogram
att gälla under tiden 1 augusti—l februari.»