6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1940 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion
angående tryggande av den enskilda restaurangrörelsens
fortsatta bestånd.

I en inom andra kammaren av herr Lithander väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 127, har hemställts, »att riksdagen ville besluta
hos Kungl. Maj:t hemställa om åtgärders vidtagande, som tryggar den enskilda
restaurangrörelsens fortsatta bestånd».

Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa till
motionen.

Jämlikt 3 kap. 15 § förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning
av rusdrycker må överlåtelse av tillstånd till utskänkning, som omfattar
spritdrycker, icke ske i fråga om restaurang eller avdelning därav,
som med hänsyn till sin allmänna beskaffenhet, varupris eller kundkrets
är att beteckna såsom folkrestaurang. Ej heller må tillstånd till utskänkning
överlåtas, där det till främjande av nykterhet eller ordning eljest finnes
påkallat, att utskänkningen handhaves av systembolaget. I andra än nyssnämnda
fall äger systembolag enligt 3 kap. 16 § överlåta tillstånd till utskänkning
i enlighet med de föreskrifter, som kontrollstyrelsen meddelar
till ledning för sådan överlåtelse.

Enligt 6 kap. 2 § rusdrycksförsäljningsförordningen äger systembolag
driva restaurangrörelse och därmed sammanhängande verksamhet, såvitt
kontrollstyrelsen därtill lämnar medgivande. För drivande av sådan rörelse
och verksamhet må systembolag enligt 6 kap. 9 § bilda särskilt aktiebolag
(restaurangbolag). Kontrollstyrelsens samtycke erfordras för att systembolag
skall få inrätta restaurang eller bilda restaurangbolag (6 kap. 10 §).

I sitt betänkande med förslag till spritdrycksförordning m. m. (Statens
offentl. utredn. 1934: 39) anförde 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen
bland annat, att revisionen ansåge det böra ankomma på systembolagen
att handha utskänkningen å folkrestauranger, i den mån denna utskänkning
omfattade spritdrycker. Revisionen funne vidare, att systembolagen
själva borde övertaga till enskilda restauratörer överlåten utskänkning —-av såväl spritdrycker som vin — så snart en dylik åtgärd kunde anses påkallad
till främjande av nykterhet och ordning. I de fall, då systembolagen
skulle ha skyldighet att själva handha utskänkningen, förutsatte revisionen,
att systembolagen — antingen direkt eller genom särskilda restaurangbolag

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

7

— skulle driva hela restaurangrörelsen beträffande folkrestaurangerna.
Slutligen uttalade revisionen att, liksom dittills varit fallet, även för framtiden
skäl kunde föreligga för systembolagen att övertaga eller inrätta
restaurangrörelse av högre klass. Revisionen räknade dock med, att behovet
av sådan restaurangrörelse alltjämt komme att i huvudsak tillgodoses genom
den enskilda näringsutövningen.

I proposition nr 242 till 1937 års riksdag med förslag till förordning angående
försäljning av rusdrycker m. m. anförde departementschefen, såvitt
nu är i fråga, bland annat följande:

»Mot revisionens förslag rörande utskänkningsrörelsens uppdelning mellan
systembolagen och de enskilda restauratörerna har jag i stort sett intet
att erinra. I likhet med revisionen finner jag sålunda, att utskänkningen
å folkrestauranger, i den mån denna utskänkning omfattar spritdrycker,
bör handhas av systembolagen samt att utskänkningen av rusdrycker jämväl
eljest skall ankomma på bolagen, när sådant finnes påkallat till främjande
av nykterhet eller ordning. Jag ansluter mig även till revisionens uppfattning,
att systembolagen såsom regel böra driva själva restaurangrörelsen
å sådana folkrestauranger, där utskänkningen utövas av bolagen. Systembolagen
böra lia möjlighet att driva utskänknings- och restaurangrörelse
även av högre klass. I likhet med revisionen förutsätter jag emellertid, att
behovet av dylik restaurangrörelse även för framtiden kommer att i huvudsak
tillgodoses genom enskilda näringsidkare.»

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 28 anförde 1937 års bevillningsutskott
i denna fråga bland annat följande:

»Utskottet ansluter sig i princip till departementschefens uppfattning angående
grunderna för utskänkningsrörelsens uppdelning mellan systembolag
och enskilda restauratören och har fördenskull intet att erinra mot förslagets
bestämmelser härutinnan--—.

Vad angår systembolagens handhavande av restaurangrörelse har utskottet
icke funnit anledning till erinran mot departementschefens uttalande, att
bolagen såsom regel böra driva själva restaurangrörelsen å sådana folkrestauranger,
där utskänkningen utövas av bolagen, samt att bolagen böra
ha möjlighet att driva restaurangrörelse jämväl av högre klass. Enligt utskottets
mening böra bolagen emellertid endast i undantagsfall driva restaurangrörelsen
i egen regi; denna verksamhet bör i stället, såvitt möjligt, anförtros
åt restaurangbolag.»

På sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen får enligt gällande rusdrycksförsäljningsförordning
— i motsats till vad som tidigare gällde —
överlåtelse av tillstånd till utskänkning av rusdrycker å folkrestauranger
icke äga rum till enskilda personer. Å sådana restauranger, där utskänkningen
utövas av systembolag, böra bolagen enligt de nuvarande bestämmelserna
i regel driva själva restaurangrörelsen. På grund av förenämnda
bestämmelse lia ett antal enskilda innehavare av restauranger omfattande
även avdelningar av folkrestaurangs karaktär antingen måst nedlägga
dessa avdelningar eller ock omändrat desamma till lokaler av högre klass
eller erbjudit vederbörande systembolag att övertaga hela rörelsen. Dylikt
övertagande har i ett begränsat antal fall kommit till stånd. I icke så få fall
har därvid initiativet tagits av vederbörande kommun i dess egenskap av
ägare lill restaurangfastigheten.

Utskottet.

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 19.

I fråga om restaurangrörelsens utövande av olika grupper av företagare
efter den år 1937 genomförda reformen har utskottet från kontrollstyrelsen
inhämtat följande. Beträffande fördelningen av antalet restauranger, å vilka
utskänkning av spritdrycker äger rum, på systembolag och restaurangbolag
å ena samt enskilda företagare å andra sidan har från år 1937 till
1939 antalet företag med överlåten utskänkning ökat starkare än antalet
företag av förstnämnda kategori. Vad angår fördelningen av de båda huvudslagen
av utskänkning bedrevs av samtliga restauranger, som tillhandahålla
spritdrycker, år 1937 30.9 % av system- eller restaurangbolag och 69.1 %
av enskilda personer, medan år 1939 motsvarande siffror voro 30.5 respektive
69.5 %>. Till följd av den nya lagstiftningen och i överensstämmelse med förutberörda
uttalande av 1937 års bevillningsutskott, att systembolagen endast i
undantagsfall borde bedriva restaurangrörelse i egen regi, har en synnerligen
stark förskjutning ägt rum beträffande handhavandet av restaurangrörelse
mellan system- och restaurangbolagen till förmån för de sistnämnda.

Av det anförda framgår, att efter den nya lagstiftningens tillkomst har i
fråga om samtliga restauranger, som tillhandahålla spritdrycker, det tidigare
förhållandet mellan å ena sidan system- och restaurangbolag och å andra
sidan enskilda företagare i stort sett lämnats oförändrat. Den enskilda
restaurangnäringen synes sålunda, i det avseende varom här är fråga, icke
försatts i ett mindre gynnsamt läge än tidigare. På grund av det anförda
och då utskottet förutsätter, att kontrollstyrelsen kommer att tillse, att utvecklingen
på detta område följer de av riksdagen angivna riktlinjerna, finner
sig utskottet icke kunna förorda bifall till motionärens förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 127 av herr Lithander, angående tryggande
av den enskilda restaurangrörelsens fortsatta bestånd,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1940.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, Bengtsson*, Sjödahl, Elon
Andersson, Velander, Egnell, Sylwan*, Herman Ericsson och Franzon; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren*, Björklund, Olsson i
Gävle, Ericson i Boxholm, Sandberg, Werner i Hultsfred, Hammarlund, Hagberg i Malmö
och Jonsson i Skedsbygd.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

407716. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.