4
lievillningsutskottets betänkande Nr 14.
Nr 14.
Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1940 kl. 3 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning med särskilda
bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941
i anledning av folkräkningen den 31 december 1940.
I en den 8 mars 1940 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 141, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propostionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1941 i anledning av folkräkningen den 31
december 1940.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Det i § 4 mom. 5 förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning
lämnade medgivandet för allmoge och mindre skrivkunniga på landsbygden
att antingen själva eller genom annan uppgiftspliktig person muntligen
meddela sina uppgifter skall icke äga tillämpning vid mantalsskrivningen
för år 1941.
2 §•
Uppgift till mantalsskrivning skall av en var uppgiftspliktig avgivas enligt
formulär, som fastställes av Kungl. Maj:t.
Vederbörande kommunala styrelser skola föranstalta om att uppgiftsblanketter
till erforderligt antal hållas tillgängliga på sådant sätt, att de lätt
kunna anskaffas av de uppgiftspliktiga. Kommun äger att mot bestridande
av tryckningskostnaderna hos statistiska centralbyrån rekvirera blanketter.
Sådan rekvisition skall vara centralbyrån tillhanda senast den 1 juli 1940.
5
Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.
3 §•
Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftspliktiga
skola i städer, köpingar och municipalsamhällen insamlas av fastighetsägaren
eller den hans egendom brukar eller förestår, vilken det jämväl åligger
att tillse, att uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftspliktiga, samt att,
därest uppgift uppenbarligen är oriktig eller ofullständig, föranstalta om dess
rättande eller fullständigande.
4 §•
Uppgifterna skola i städer, köpingar och municipalsamhällen av fastighetsägaren
eller den hans egendom brukar eller förestår samt å andra orter genom
den uppgiftspliktiges försorg avlämnas till vederbörande kommunalombud
eller till granskningsnämnd, som omförmäles i 7 §, senast åtta dagar
före för-skrivning (husförhör), varom stadgas i § 34 förordningen den 3
december 1915 angående kyrkoböckers förande.
Försummar någon att fullgöra vad honom enligt denna paragraf åligger,
vare påföljd, som i § 35 mom. 1 sistnämnda förordning sägs; dock skall vad
där stadgas angående befogenhet för pastor i stället avse granskningsnämnd.
5 §•
Det åligger pastor att minst fjorton dagar före för-skrivning (husförhör)
kungöra tid och plats för förrättningen.
6 §•
Länsstyrelsen skall för varje kommun fastställa antalet av de i § 7
mom. 1 mantalsskrivningsförordningen omförmälda kommunalombuden under
iakttagande av att minst ett ombud bör finnas för varje påbörjat 500-tal
av kommunens invånarantal, därest icke länsstyrelsen på grund av särskilda
omständigheter anser antalet böra bestämmas efter annan grund. I intet
fall må dock ombudens antal för någon kommun understiga två.
Innan val av ombud sker, skall, därest icke med hänsyn till kommunens
invånarantal distriktsindelning anses obehövlig, den väljande myndigheten
hava beslutat om kommunens indelande i folkräkningsdistrikt. Distrikten
skola till antal och omfattning så bestämmas, att det arbete, som jämlikt
8 § åvilar granskningsnämnd, kan bedrivas på ändamålsenligt sätt. Där så
kan ske utan att nämnda syfte eftersättes, bör vid indelningen hänsyn jämväl
tagas till att distrikten komma att utgöra lämpliga arbetsområden för
verkställandet av sådana åtgärder, som kunna ankomma på vederbörande
kristidsnämnd att vidtaga i samband med utdelning av ransoneringskort,
insamling av uppgifter rörande befolkningen m. m. över förslag till distriktsindelning
må pastor och kristidsnämnd beredas tillfälle yttra sig.
Pastor i en var till kommunen hörande församling skall i god tid före
valet avgiva förslag å personer, lämpliga att utses till ombud.
Valet av ombud skall hava ägt rum före den 1 oktober 1940.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.
Förslag, som avses i § 2 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen, skola
avgivas före den 15 augusti 1940, och däri omförmäld kungörelse skall, under
iakttagande av vad i nämnda författningsrum därom i övrigt stadgas,
före den 15 september 1940 uppläsas i kyrkan.
7 §■
Inom varje kommun skall bildas en granskningsnämnd, som har till uppgift
att biträda vid upprättandet och insamlingen av uppgifterna till mantalsskrivningen
samt att svara för att erforderlig granskning och rättelse av uppgifterna
kommer till stånd.
Ledamöter i granskningsnämnd skola vara pastor i en var till kommunen
hörande församling eller av honom utsedd annan prästman i församlingen,
mantalsskrivningsförrättaren eller ett av honom utsett ombud samt
kommunalombuden. Den myndighet, som utövar kommunens beslutanderätt,
utser pastor eller annan ledamot i nämnden, vilken äger förtrogenhet
med kyrklig eller civil folkbokföring, att såsom ordförande kalla till sammanträde
och leda nämndens arbete.
Granskningsnämnd äger uppdraga åt särskilda ledamöter att inom kommunen
i dess helhet eller inom visst folkräkningsdistrikt fullgöra sådant
nämnden åvilande arbete, som icke kräver gemensam handläggning.
Statistiska centralbyrån utfärdar instruktion för granskningsnämnd med
närmare anvisningar angående nämndens arbetsuppgifter.
Mantalsskrivningsförrättare har att tillhandagå nämnden med råd och
anvisningar samt äger, även om han icke själv är ledamot av nämnden,
rätt att deltaga i nämndens sammanträden.
8 §-
Granskningsnämnd åligger särskilt:
att biträda med distribution av uppgiftsblanketter samt tillse, att uppgifterna
avgivas å föreskrivet formulär;
att såvitt möjligt föranstalta därom, att skrivhjälpsexpeditioner (insamlingsställen)
till erforderligt antal anordnas inom kommunen, att å tider, som
på lämpligt sätt kungjorts, tillhandagå allmänheten vid uppgiftspliktens fullgörande
samt att även eljest biträda vid formulärens ifyllande och underlätta
insamlingen av uppgifterna;
att genom noggrann granskning av de avgivna uppgifterna och jämförelse
med annat tillgängligt uppgiftsmaterial, bland annat församlingsboken, varur
pastor tillhandahåller nämnden för sådant ändamål erforderliga upplysningar,
verkställa en översyn av folkbokföringsuppgifterna;
att, därest vid granskningen felaktigheter och ofullständigheter i uppgifterna
påträffas, föranstalta om erforderlig rättelse och komplettering;
att med de uppgifter, varöver nämnden förfogar, tillhandagå pastor vid
fullgörandet av honom åvilande skyldighet att rätta och komplettera församlingsboken;
samt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.
7
att efter avslutat arbete och senast vid mantalsskrivningen överlämna mantalsuppgifterna
till mantalsskrivningsförrättaren.
9 §.
Den, som inflyttar till en kommun efter det uppgift till mantalsskrivning
jämlikt 4 § skolat avlämnas men före utgången av år 1940, skall till pastor
samtidigt med flyttningsbetyget avlämna sådan uppgift. Det ankommer på
pastor att tillse, att sålunda avlämnad uppgift är fullständig och riktig, samt
alt därefter överlämna uppgiften till mantalsskrivningsförrättaren.
10 §.
Mantalsskrivningsförrättaren skall, så snart omständigheterna medgiva och
senast den 9 februari 1941 eller den senare dag, till vilken länsstyrelsen jämlikt
§ 11 mantalsskrivningsförordningen medgivit anstånd med mantalslängdens
avlämnande, överlämna samtliga honom tillhandakomna mantalsuppgifter
till pastor. Pastor har alt med manlalsuppgifterna förfara på sätt statistiska
centralbyrån meddelar i särskilda anvisningar till pastorsämbetena
angående folkräkningen samt att, efter avslutat arbete, översända mantalsuppgifterna
till mantalsskrivningsförrättaren.
11 §-
Skulle beträffande viss kommun eller del därav avvikelse från stadgandena
i denna förordning i något avseende befinnas påkallad, äger länsstyrelsen
efter statistiska centralbyråns hörande meddela de särskilda föreskrifter,
som kunna finnas erforderliga.
12 §.
För städerna Stockholm och Göteborg gäller vad särskilt varder av Kungl.
Majit stadgat.
Beträffande motiveringen för detta förslag, i den mån redogörelse härför
ej lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.
Gällande bestämmelser rörande mantalsskrivningen finnas — bortsett från
Slockholm och Göteborg, för vilka städer särskilda föreskrifter äro meddelade
— i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning. Vissa
stadganden av betydelse för mantalsskrivningen finnas jämväl i förordningen
den 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande.
I samband nied mantalsskrivningen för år 1941 är en allmän folkräkning
avsedd att verkställas med utgångspunkt från förhållandena vid slutet av år
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 14.
1940. Med anledning härav har inom .statistiska centralbyrån efter samråd
med särskilt tillkallade sakkunniga utarbetats förslag till förordning angående
särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941.
Det inom statistiska centralbyrån upprättade förslaget, över vilket yttranden
avgivits av vissa myndigheter och sammanslutningar, ligger till grund
för det i propositionen framlagda förslaget.
Till stöd för sistnämnda förslag har departementschefen anfört följande:
»Såsom statistiska centralbyrån framhållit, erfordras i anledning av den
stundande folkräkningen särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen
för år 1941. Såsom viktiga förutsättningar för folkräkningens genomförande
enligt den uppgjorda planen ha särskilt angivits en utsträckning av
skyldigheten att avlämna skriftliga mantalsuppgifter samt en utbyggnad av
den nuvarande kommunalombudsinstitutionen. Med sistnämnda anordning
åsyftas icke blott att förläna folkräkningens yrkesstatistik största möjliga tillförlitlighet
utan även att tillgodose behovet av en allmän översyn av folkbokföringsuppgifterna.
1 flertalet yttranden har det av statistiska centralbyrån upprättade författningsförslaget
icke blivit föremål för några mera väsentliga anmärkningar,
och för egen del kan jag också i stort sett biträda detsamma.
Vad angår kostnaden för tryckning av mantalsblanketter, bar jag redan
i samband med behandlingen i statsverkspropositionen av frågan om anslag
till folkräkningen såsom min mening uttalat, att anledning saknas för statsverket
att, såsom skedde vid 1920 och 1930 års folkräkningar, bestrida denna
kostnad. Enligt gällande bestämmelser är staten lika litet som kommunerna
pliktig att kostnadsfritt tillhandahålla mantalsblanketter, och den
omständigheten, att uppgiftsskyldigheten nu i viss mån utsträckes, synes
icke innefatta tillräckliga skäl till ändring härutinnan. Oavsett om kommunerna
åtaga sig kostnaden för blanketterna eller ej, synes det emellertid
önskvärt, att kommunerna i största möjliga utsträckning tillgodose blankettbehovet
genom rekvisition hos statistiska centralbyrån, enär kostnaderna
därigenom kunna nedbringas och felaktigheter eller olikheter i blanketterna
undvikas.
Ett med § 3 i förslaget likalydande stadgande om skyldighet för fastighetsägare
att i vissa fall rätta eller fullständiga avlämnad uppgift fanns intaget
i 1930 års förordning. Då bestämmelsen ur här anlagda synpunkter
har ett visst värde och veterligen icke givit upphov till några beaktansvärda
olägenheter, synes det i ett av yttrandena framförda önskemålet att bestämmelsen
uteslutes icke böra tillmötesgås.
Vad Allmänna svenska prästföreningen anfört i fråga om befogenheten
att infordra felande uppgifter synes icke heller utgöra tillräckligt motiv
för frångående av förslaget i denna del.
Inrättandet av särskilda granskningsnämnder förutsätter en icke ringa
medverkan från kommunernas sida. Särskilt i stora kommuner kan nämndernas
arbete väntas bliva tidsödande och taga många personer i anspråk.
Även för prästerskapet kommer den nya anordningen att medföra arbets
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 14. y
krävande uppgifter. Då ersättning av statsmedel icke är avsedd att utgå i
vidare mån än att kyrkobokförarna komma att erhålla viss gottgörelse för
arbetet med utskrivningen av församlingsboksutdragen, torde det icke kunna
undvikas, att kommunerna i en del fall nödgas påtaga sig utgifter för
här avsedda ändamål. Nu antydda olägenheter torde emellertid icke böra
tillmätas avgörande betydelse, i all synnerhet som ett av förslagets huvudsyften,
nämligen revisionen av folkbokföringsuppgifterna, framstar icke
minst ’såsom ett kommunalt intresse. I anslutning till vad som anförts i
ett pär av yttrandena bör i detta sammanhang till förebyggande av missförstånd
betonas, att med förslaget självfallet icke avses någon ändring i
pastors skyldighet att ensam svara för kyrkoböckernas förande utan att
granskningsnämndens uppgift i vad angår folkbokföringen skall vara inskränkt
till att tillhandagå pastor med erforderliga upplysningar för kyrkobokföringen.
I fråga örn granskningsnämndens sammansättning synes sådan ändring
böra vidtagas, att mantalsskrivningsförrättare som så önskar må kunna, i
stället för att utse ombud, själv ingå såsom ledamot av nämnden.»
Slutligen har departementschefen framhållt, att då mantalsskrivningsförfarandet
i Stockholm och Göteborg i väsentliga delar avveke från vad som
gäller för riket i övrigt, det vore avsett, att Kungl. Maj:t för dessa städer
skulle utfärda särskilda föreskrifter.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag, får hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 141, antaga det vid propositionen fogade
förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande
mantalsskrivningen för år 1941 i anledning av folkräkningen
den 31 december 1940.
Stockholm den 5 april 1940.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande: Se under betänkandet nr 13.
2
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 7 sami. Nr 13 H.