Riksdagens skrivelse Nr 85.

1

Nr 85.

Godkänd av första kammaren den 13 december 1939.
Godkänd av andra kammaren den 13 december 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds
proposition angående anslag till en anläggning för
torvbrikettillverkning.

(Första särskilda utskottets utlåtande nr 59.)

Till KONUNGEN.

I en den 10 november 1939 dagtecknad proposition, nr 71, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk
lorvförädling m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40
under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, anvisa ett reservationsanslag
av 5,000,000 kronor.

Möjlighetei na att tillvarataga de stora bränsletillgångar, som inrymmas i
landets torvmossar, ha redan långt tidigare varit föremål för statsmakternas
intresse. Ej endast genom upplysningsverksamhet från statens tor vingenjörer
utan också genom en omfattande långivning sökte staten särskilt under
världskrigsai en främja saväl torvströ- som bränntorvtillverkningen. Under
intryck också av världskrigsårens högt uppdrivna kolpris — med noteringar
töi engelska stenkol på över 200 kronor per ton — investerades i torvindustrien
ett kapital av mellan 20 och 30 miljoner kronor. På denna blomstringsperiod
gjorde emellertid den efterföljande depressionen ett hastigt och för de
nystartade bränntorvfabrikerna synnerligen ödeläggande slut, varav ej heller
staten undgick att få taga följderna i form av kapitalförluster på lämnade
torvlån. En av statens järnvägar enligt beslut av 1916 års riksdag anlagd
torvpulverfabrik vid Hästhagens mosse intill Vislanda visade sig även den
förlustbringande och måste nedläggas. I ett den 9 februari 1927 avgivet utlåtande
ansåg sig kommerskollegium böra uttala det omdömet, att de mångfaldiga
försöken att förädla torven till ett högvärdigt och föga skrymmande
bränsle, vilka sedan länge pågått, ej ännu lett till ekonomiskt förmånliga resultat
samt att även arbetena på att utvinna andra produkter av torven fortfarande
befunne sig på experiment- och försöksstadierna.

Mot bakgrunden av dessa erfarenheter måste tvekan hysas mot förevarande
förslag, som innebär investering av inemot 5 miljoner kronor i ett nytt
torvindustriföretag. Särskilt i betraktande av företagets karaktär av en för Bihang

till urtima riksdagens protokoll 19.19. 14 sami. Nr 85—86.

1

2 Riksdagens skrivelse Nr 85.

söksverksamliet vore det önskvärt, att detta kunde startas i en mindre kapitalkrävande
skala.

Att finna en lönande användning för landets torvmossar är dock alltjämt
ett nationellt problem, som kan motivera en ytterligare statlig insats och vissa
ytterligare statliga uppoffringar.

Metoderna för torvens bearbetning ha också efterhand utvecklats, och praktiska
erfarenheter från allra sista tiden föreligga bland annat från Danmark
och Estland. Medan man tidigare räknade med att ett ton bränntorv motsvarade
ett halvt ton stenkol anses ett ton torvbriketter av den kvalitet, örn
vars tillverkning nu är fråga, lia samma bränslevärde som cirka 2/3 ton kol.
Framställningskostnaden för F/2 ton briketter — i bränslevärde motsvarande
cirka 1 ton stenkol — kan beräknas till 25 kronor. Häremot må ställas svenska
stenkolsnoteringar med 20—25 kronor under augusti och 35—45 kronor
per ton i november 1939.

I nuvarande avspärrningsläge måste utsikterna för den här planlagda torvbrikettillverkningen
på den staten tillhöriga, redan tidigare delvis utdikade
Store Mosse i Skåne åtminstone rent kalkylatoriskt framträda som rätt gynnsamma.
Enligt ingenjörs vetenskap sakademiens uttalanden bör anläggningen
planeras i full fabriksskala för en tillverkning motsvarande cirka 50,000 ton
briketter per år, vilket enligt utländska erfarenheter synes vara en lämplig
ekonomisk enhet.

Mot dessa omdömen, vilka bekräftats av upplysningar, som av riksdagens
vederbörande utskott inhämtats, har riksdagen ej ansett sig böra förutsätta
någon begränsning av företaget. Att märka är att ritningar redan föreligga
färdiga för en tillverkning av nyss angiven storlek, medan utarbetningen av
ritningar för en fabrik med en mera begränsad produktion uppges komma
att fördröja igångsättningen inemot ett år. Att till en början låta tillverkningen
omfatta allenast torvpulver —- något som kräver en betydligt mindre
dyrbar maskinanskaffning — är enligt uppgift ej heller lämpligt. Torvpulvret
är visserligen att betrakta som ett rätt gott industribränsle, men det
är skrymmande och kan ej med ekonomisk fördel transporteras några längre
avstånd. Svårigheter föreligga därför för dess avsättning. Möjligheterna att
särskilt inom Skåne kunna sälja den mera förädlade men en större maskinutrustning
krävande brikettprodukten anges däremot vara goda. Tillverkningens
framförande till detta stadium erfordras också för de planerade försöken
att ur landets torvmossar utvinna ett speciellt för flygmotorer lämpligt
bränsle. Särskilt i utlandet har denna fråga tillmätts intresse. Men
även inom vårt land ha framförts tekniska uppslag, som förtjäna beaktas
samt eventuellt också praktiskt undersökas.

Från dessa utgångspunkter har riksdagen ej velat motsätta sig att det begärda
anslaget, 5,000,000 kronor, nu beviljas. Härigenom skulle det bliva
möjligt att igångsätta fabrikationen i så god tid att briketter skulle kunna
levereras redan till bränslesäsongen 1940/41. Enligt riksdagens mening böra
emellertid de utarbetade planerna alltjämt betraktas som preliminära och i
behov av ytterligare omprövning. Detta gäller ej minst med hänsyn till de

Riksdagens skrivelse Nr 85.

3

svårigheter, som eventuellt kunna under nuvarande krisförhållanden uppkomma
för att genomföra den till uppemot 3,000,000 kronor kalkylerade fabriks-
och maskinanläggningen. I anslutning till departementschefens uttalande
vill riksdagen till sist framhålla, att överhuvud ej större del av anslaget
tages i användning än som är nödvändigt med tagen hänsyn till bästa
ekonomiska betingelser för den framtida fabrikationen.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
till Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk Torv förädling m. m. å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetaret 1939/40 såsom kapitalinvestering i
fonden för statens aktier anvisat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Stockholm den 13 december 1939.

Med undersåtlig vördnad.