Riksdagens skrivelse Nr 6.
1
Nr 6.
Godkänd av första kammaren den 15 april 1939.
Godkänd av andra kammaren den 15 april 1939.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
i fråga om utgifterna för budgetåret 1939140 under
riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen
till kommunikationsdepartementet rn. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1939/40 har
Kungl. Maj:t (punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 4 januari 1939) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av föredragande departementschefen förordad
personalförteckning för kommunikationsdepartementet, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock
till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 290,000 kronor.
Med bifall till förslaget har riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för kommunikationsdepartementet:
Personalförteckning.
Befattning |
Löne; |
grad |
Tjänstemän å ordinarie stat. |
||
1 statssekreterare ............................................... |
........... C |
10 |
1 expeditionschef ............................................... |
........... c |
8 |
2 kansliråd....................................................... |
........... A |
30 |
3 förste kanslisekreterare ..................................... |
........... A |
26 |
1 förste byråingenjör........................................... |
........... A |
26 |
3 andre kanslisekreterare....................................... |
........... A |
21 |
1 registrator..................................................... |
........... A |
15 |
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr (i. |
868 39 |
L |
2
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Befattning |
Lönegrad |
1 förste expeditionsvakt ........................................ |
.......... a'' 7 |
2 kanslibiträden.................................................. |
.......... A 7 |
2 expeditionsvakter.............................................. |
.......... A 5 |
3 kontorsbiträden................................................ |
.......... A 4 |
Tjänstemän å övergångsstat. |
|
1 registrator...................................................... |
.......... A 22 |
1 andre kanslisekreterare ...................................... |
.......... A 21 |
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
1 föredragande i regeringsrätten ........................................
1 föredragande för stadsplaneärenden ..................................
Anni. Den å ordinarie stat upptagna registratorstjansten skall hållas obesatt,
den å övergångsstat uppförde registratorn kvarstår i tjänst,
dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen.................................... 24,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 160,000
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis............ 17,600
4. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................................... 12,000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m..................................... 53,400
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ................ 7,600 61,000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 15,400
Summa förslagsanslag kronor 290,000
dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisat ett förslagsanslag av 290,000 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 43,800 kronor.
Eo 29
Eo 28
så länge
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 3) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementsohefen förordade
personalförteckning och avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
den senare att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1939/40, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 675,800 kronor, därav 337,900
kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
3
Riksdagens skrivelse Nr 6,
Den föreslagna förstärkningen av väg- ock vattenbyggnadsstyrelsens arbetskrafter
— vilken huvudsakligen avser personalen å styrelsens järnvägs- och
luftfartsbyrå samt personalen utan byråindelning — har i betraktande av
de senaste årens kraftiga utveckling inom styrelsens verksamhetsområden ej
föranlett någon erinran från riksdagens sida. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag har riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör................................................. |
......... C12 |
4 byråchefer ..................................................... |
......... A 30 |
1 järnvägsinspektor ............................................. |
......... A 28 |
1 luftf artsinspektör ............................................. |
......... A 28 |
4 förste byråingenjörer ......................................... |
......... A 26 |
1 förste revisor ................................................. |
......... A 24 |
1 kamrerare ...................................................... |
......... A 24 |
3 byråingenjörer................................................. |
......... A 21 |
3 revisorer ........................................................ |
......... A 21 |
1 notarie ......................................................... |
......... A 21 |
1 kansliskrivare .................................................. |
......... All |
1 förste expeditionsvakt.......................................... |
......... A 7 |
6 kanslibiträden .................................................. |
......... A 7 |
2 expeditionsvakter .............................................. |
......... A 5 |
9 kontorsbiträden ............................................... |
......... A 4 |
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e. |
|
1 biträdande luftfartsinspektör................................. |
......... Eo 26 |
2 biträdande ingenjörer......................................... |
......... Eo 21 |
1 revisor ......................................................... |
......... Eo 21 |
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion. |
|
Tjänstemän å ordinarie stat. |
|
1 byråchef och broinspektor ................................... |
......... A 30 |
1 byråchef och vägtrafikinspektör ............................. |
......... A 30 |
3 väginspektor................................................. |
......... A 29 |
2 förste byråingenjörer ......................................... |
......... A 26 |
6 byråingenjörer................................................. |
......... A 21 |
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e. |
|
1 förste byråingenjör ........................................... |
......... Eo 26 |
7 biträdande ingenjörer......................................... |
......... Eo 21, |
dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, |
4 Riksdagens skrivelse Nr 6.
Avlöningsstat.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 292,400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t................................ 4,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m................................... 125,000
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .............. 12,200 137,200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............................................ 25,800
Säger kronor 460,000
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och vägtrafikinspektion.
Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .......... 135,200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m..................................... 61,800
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 6,600 68,400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............................ 12,200
Säger kronor 215,800
Summa förslagsanslag kronor 675,800,
dels och till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 675,800 kronor, därav 337,900 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 4) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 131,300
kronor, därav 75,800 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en av riksdagens
revisorer i deras berättelse under § 20 upptagen fråga örn styrelsens geoteknikers
verksamhet.
Vad först angår sättet för redovisningen av ersättningar, som geoteknikern
och hans biträden uttaga av vägdistrikt och andra uppdragsgivare för utförda
markundersökningar m. m., anser riksdagen de av riksdagens revisorer
härutinnan framställda erinringarna berättigade. Med beaktande av dessa
erinringar — vilka jämväl beröra väg- och vattenbyggnadsstyrelsens under
nästföregående punkt behandlade avlöningsanslag — avser emellertid styrelsen,
enligt vad av dess förklaring i anledning av revisorernas uttalande
framgår, att föreslå en sådan omläggning av dessa inkomsters bokföring, att
revisorernas önskemål skulle väsentligen tillgodoses. Med hänsyn till vad
som för nästa budgetår föreslagits i avseende å redovisningen av berörda
inkomster, skulle en nedsättning av det anslagsbelopp, som föreslagits skola
avräknas mot automobilskattemedel, kunna ifrågasättas. I avvaktan på att
5
Riksdagens skrivelse Nr 6.
angivna omläggning blir helt genomförd anser sig emellertid riksdagen ej
böra vidtaga någon ändring i den föreliggande anslagsberäkningen för budgetåret
1939/40.
[Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen :
Omkostnader för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 131,300
kronor, därav 75,800 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Statens väginstitut. Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordade personalförteckning för
statens väginstitut ävensom stat för statens väginstitut, den senare att
tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock till statens
väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 198,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp av
198,000 kronor.
Den av väginstitutet bedrivna forsknings- och undersökningsverksamheten
är av stor betydelse för vägväsendets fortsatta utbyggande och förbättring.
Det synes därför angeläget, att institutets nuvarande mera provisoriska
organisation i och med fullbordandet av nybyggnaden för institutet erhåller
den fastare utformning, som tidigare förutsatts. Den omständigheten, att
spörsmålet örn institutets ställning till tekniska högskolan ännu icke kan
avgöras, torde därför icke böra få föranleda ytterligare uppskov med lösningen
av frågan örn institutets blivande organisation. Riksdagen förutsätter
emellertid i likhet med departementschefen, att från vederbörande framlägges
slutligt förslag i ämnet i så god tid, att detsamma kan upptagas till prövning
i samband med frågan örn anslag för budgetåret 1940/41.
Vad Kungl. Majit föreslagit i avseende å gränsdragningen mellan väginstitutets
och statens provningsanstalts arbetsområden har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Det nu framlagda organisationsförslaget innebär beträffande institutets
personal i främsta rummet den ändringen i nuvarande förhållanden, att de
fast anställda befattningshavarna skola inordnas under gällande avlöningsreglementen
— chefen såsom ordinarie tjänsteman och de övriga såsom
extra ordinarie befattningshavare. Härjämte föreslås inrättande av tre nya
befattningar, nämligen en befattning såsom laboratoriechef, en befattning
som förste laboratoriebiträde och en kontorsbiträdestjänst. Riksdagen har
funnit sig kunna lämna sitt bifall till vad sålunda föreslagits ävensom godkänna
de olika befattningshavarnas placering i lönehänseende.
Riksdagen, som även i övrigt funnit sig kunna bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för statens väginstitut:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänsteman å ordinarie stat.
1 överingenjör och chef .................................................. C 6
6
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Befattning Lönegrad
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
3 avdelningschefer........................................................ Eo 28
1 laboratoriechef.......................................................... Eo 26
1 laborator ................................................................ Eo 24
1 förste avdelningsingenjör.............................................. Eo 24
1 avdelningsingenjör...................................................... Eo 21,
dels godkänt följande stat för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1939/40:
1.
2.
4.
1.
2.
3.
4.
1.
2.
Stat.
Avlöningar.
Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, förslagsvis
Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m...............................
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ..........
Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ........
Eörligt tillägg, förslagsvis ..............................
Kronor
....... 13,200
86,700
8,700 95,400
....... 30,000
....... 6,500
Omkostnader.
Säger kronor 145,100
Reseersättningar, förslagsvis .
Expenser, förslagsvis .........
Publikationstryck, förslagsvis
Övriga utgifter, förslagsvis ...
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättningar för materialkontroll m. m........
Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m......
Kronor
................. 8,500
................. 21,800
................. 6,000
................. 31.500
Säger kronor 67,800
Summa kronor 212,900
Kronor
................. 14,800
................. 100
Säger kronor 14,900
Nettoutgift förslagsvis kronor 198,000,
dels ock till statens väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag
av 198,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock
högst intill ett belopp av 198,000 kronor.
6:o) Instrumentutrustning m. m. för statens väginstitut. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen till instrumentutrustning m. m.
för statens väginstitut för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag
av 165,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
7:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade personalför
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 6.
teckning ävensom stat för vägorganisationen i länen, den senare att tillämpas
tillsvidare från oell med budgetåret 1939/40, dels ock till vägorganisationen i
länen för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp av 770,000
kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag — innefattande framställning örn vissa
utökningar av vägingenjörsorganisationen — har riksdagen funnit sig böra
godkänna.
Riksdagen vill emellertid i detta sammanhang erinra örn de ekonomiskt
vittutseende och i samhällslivet djupt ingripande spörsmål, som vägfrågor™
numera utgöra, liksom ock örn det stora inflytande som vägingenjörerna utöva
vid länsstyrelsernas i en väsande grad betydelsefulla avgöranden av
dessa ärenden. Angeläget är därför att vägingenjörerna jämte dessas fackutbildade
hjälpkrafter icke endast uppfylla kraven beträffande den mera rent
formella ingenjör smässiga kompetensen utan också besitta erforderlig praktisk
förfarenhet.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för vägorganisationen i länen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
23 vägingenjörer (utom i Gotlands län) ................................ A 28
1 vägingenjör (i Gotlands län).......................................... A 26
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
23 biträdande vägingenjörer ............................................ Eo 22,
dels godkänt följande stat för vägorganisationen i länen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Stat.
Avlöningar. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis.......... 262,500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m................................. 425,100
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .............. 40,600 465,700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... 43,800
Säger kronor 772,000
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis ........................................ 175,000
2. Expenser, förslagsvis ................................ 98,600
Säger kronor 273,600
Summa kronor 1,045,600
8
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Kronor
Särskilda uppbördsmedel.
Arvoden och andra ersättningar för förrättningar, sorn verkställts av
vägingenjörer och deras biträden .................................. 275,600
Nettoutgift förslagsvis kronor 770,000,
dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag
av 770,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock
högst intill ett belopp av 770,000 kronor.
8:o) Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Kungl. Majit har i anslutning
till i statsverkspropositionen framlagd beräkning (punkt 8) i en den
3 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 220, föreslagit riksdagen, bland
annat, att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 70,400,000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen, dock högst intill ett belopp av 70,400,000 kronor.
I detta sammanhang vill riksdagen erinra om att riksdagens år 1938
församlade revisorer under § 21 i sin berättelse upptagit frågan örn vägförbättringsarbeten,
förda på underhållskontot, varvid framhållits att betydande
belopp alltjämt användas till förbättringsarbeten av det slag, varom här är
fråga.
Inledningsvis anser sig riksdagen under denna första punkt rörande vägväsendet
böra erinra örn de stora, alltjämt otillfredsställda vägbyggnadsbehov
som biltrafikens fortgående ansvällning dragit med sig. Såsom redan vid
1937 års riksdag förutsågs kommer vägbyggnadernas finansiering att under
närmaste åren vålla stora vanskligheter. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
preliminära uppskattningar skulle under en tioårsperiod årskostnaderna
för erforderliga vägarbeten — inräknat även för automobiltrafiken
viktiga gator och vägar i städerna — kunna skattas till 116,000,000 kronor
årligen. Utan att ingå på denna uppskattning i övrigt vill riksdagen framhålla,
att i jämförelse med den angivna årskostnaden för huvudvägarnas förbättring,
60,000,000 kronor, motsvarande för övriga landsvägar angivna siffra
av 5,000,000 kronor förefaller låg. Aven på dessa övriga landsvägsleder gör
sig behovet av utvidgningar, omläggningar och förbättringar efterhand alltmer
kännbart.
Inräknas underhållskostnaderna för landsbygdens vägar torde årskostnaderna
för rikets vägväsen efter denna beräkning få antagas stiga till 200,000,000
kronor. Aven örn en viss del av dessa stora årsbelopp får förutsättas falla
å de väghållningsskyldiga — den årliga vägskatten uppgår för närvarande
till inemot 35,000,000 kronor för år — är det dock uppenbart, att nästkommande
budgetårs automobilskattemedel även vid en så hög beräkning som
135,000,000 kronor äro för sitt ändamål synnerligen knappa.
Enligt beslut av 1938 års riksdag beräknas automobilskattemedelsfonden
för nu löpande budgetår tillföras omkring 43,000,000 kronor. Detta beslut tillkom
under antagande av att automobilskattemedlen för innevarande budgetår
skulle uppgå till 115,000,000 kronor, medan numera i verkligheten inemot
9
Riksdagens skrivelse Nr 6.
125,000,000 kronor beräknas inflyta. Vad nu närmast budgetåret 1939/40
beträffar kunde under sådana förhållanden skäl tala för att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag örn att viss del av de till automobilskattemedelsfonden
från innevarande budgetårs inkomster avsatta medlen omedelbart tagas i
anspråk för vägbyggnader. En sådan åtgärd måste dock i viss mån sägas
strida mot den tanke, som låg till grund för automobilskattemedelsfondens
ändrade användning, nämligen att under goda konjunkturer uppsamla medel i
fonden, som först sedermera under tider av depression och arbetslöshet skulle
tagas i anspråk. Med hänsyn härtill och i betraktande av vad departementschefen
i övrigt anfört har riksdagen ej ansett sig böra frångå den i statsverkspropositionen
uppgjorda finansieringsplanen annat än i de rätt begränsade
hänseenden, som påkallas av propositionen nr 220.
Vidkommande nu närmast förevarande anslag böra de stegrade kostnaderna
för vägarnas underhåll uppmärksammas. I mån av den kraftigt växande
vägtrafiken ställer sig grusvägsunderhållet på mera hårt trafikerade vägar
alltmer oekonomiskt. Det måste därför framstå som angeläget att övergången
från dylikt underhåll till helpermanenta beläggningar (i huvudsak
gatsten eller cement) eller lialvpermanenta beläggningar (i huvudsak asfalt
eller vissa tjäremulsioner) på allt sätt befrämjas. Särskilt i betraktande av
de betydande besparingar, som de hel- och hal vp erm an enta beläggningarna
medföra i underhållet, måste denna synpunkt tillmätas betydelse vid anslagstilldelningen
till vägförbättringsarbeten. Vad de helpermanenta beläggningarna
beträffar är att märka den möjlighet, som under vissa angivna villkor
förefinnes att å underhållet föra amorteringskostnaderna för lån, som ett vägdistrikt
upptagit för dylika beläggningar. Det synes vara förtjänt av övervägande,
huruvida ej en liknande finansieringsform bör åtminstone i vissa
fall medges även för lialvpermanenta beläggningarnas del. Lämpligt utförda
kunna dessa beläggningar medföra besparingar i underhållet samt också tillsvidare
ersätta den helpermanenta beläggningen, som är mera kapitalkrävande
och som ofta dessutom drar med sig rätt omfattande breddnings- och rätningsarbeten.
Att märka är att i samband med borttagandet vid 1938 års riksdag av
rätten att å underhållet föra smärre förbättringsarbeten också upphävdes
rätten att på dylikt sätt finansiera engångsutläggen för de lialvpermanenta beläggningarna.
Hedan detta förhållande kan åberopas för att dessa senare
beläggningar i amorteringsliänseende nu i stället jämställas med de helpermanenta
beläggningarna. Erinras må ock om att 1931 års väg- och brosakkunniga
tillstyrkte här angivna upplåningsform även för de lialvpermanenta
beläggningarnas del. En särskild anledning att just nu beakta denna fråga
är att, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, för budgetåret
1939/40 bidragen till lialvpermanenta beläggningar och till smärre förbättringsarbeten
komma att belasta automobilskattemedlen dubbelt därigenom
att av dessa medel bestridas såväl de arbeten, som utförts under år 1938
och som påförts nämnda års underhåll, som de arbeten, vilka skola utföras
under år 1940 med bidrag från anslaget till vägförbättringar.
10
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Med hänsyn härtill har riksdagen funnit sig böra uttala, att hinder ej
bör möta för Kungl. Maj:t att efter frågans ytterligare övervägande utfärda
de närmare bestämmelser, som kunna finnas påkallade rörande eventuell rätt
att som underhållskostnad bokföra amorteringskostnad för lån upptagna
jämväl för /i«0;permaneuta beläggningar.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till bidrag till vägunderhållet på landet m. rn. för budgetåret 1939/40 anvisat
ett förslagsanslag av 70,400,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dock högst intill ett belopp av 70,400,000 kronor.
9:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) örn beräkning av anslag till avsättning till
statens automobilskattemedelsfond — i vilket avseende särskild framställning
numera gjorts i propositionen nr 220 örn avsättning av 150,300 kronor —
kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
10:o) Vägskatteutjämningsbidrag. Beträffande Kungl. Majis förevarande
förslag (punkt 10) får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till en
numera avlåten, den 3 mars 1939 dagtecknad proposition, nr 220, till vägskatteutjämningsbidrag
för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av
5.050.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dock högst intill
ett belopp av 5,050,000 kronor.
ll:o) Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna. Med bifall till
Kungl. Majis förslag (punkt 11) har riksdagen till bidrag till väg- och gatuarbeten
i städerna för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av
12.265.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Kungl. Maji
har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till bidrag till vägförbättringsarbeten
å landsbygden för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av
21.765.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Majis förslag. För automobilskatteutgifternas
balansering mot inkomsterna bör dock anslagsbeloppet
bestämmas till 21,715,200 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bidrag till vägförbättringsarbeten
å landsbygden för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av
21,715,200 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Med bifall till Kungl.
Majis förslag (punkt 13) har riksdagen till bidrag till nyanläggning av landsvägar
för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 6,000,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
11
Riksdagens skrivelse Nr 6.
14:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar. Kungl. Majit bär
(punkt 14) föreslagit riksdagen att till bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar
i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt
vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län för budgetåret
1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
I väckta motioner, I: 134 och II: 263, har vidare hemställts, att förevarande
anslag måtte anvisas med ett belopp av 3,000,000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
/Riksdagen har ej velat motsätta sig att jämväl Gävleborgs län berättigas
till bidrag från anslaget. Erinras må emellertid örn att ödebvgdsvägarna äro
allmänna, av staten till 90 procent bekostade och såväl på grund härav som
också på grund av sin längd för staten rätt kostsamma företag. De hava
ursprungligen tillkommit för att möjliggöra det allmänna vägnätets mera
nödtorftiga utsträckning inom nordligaste Sveriges vidsträckta fjäll- och
ödemarksområden. Endast i den mån likartade förhållanden kunna tänkas
förekomma inom Gävleborgs län bör länet berättigas till bidrag från anslaget.
I regel torde förhållandena inom länet vara sådana, att hithörande vägbehov
böra tillgodoses från anslagen till enskilda vägar.
Vad därefter angår den motionsvis påyrkade höjningen av anslaget bör
enligt riksdagens mening anslaget uppföras med ett belopp av 2,100,000
kronor, eller 200,000 kronor mer än vad som anvisats för innevarande år
och som nu av Kungl. Maj:t äskats.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och motionerna 1:134 och II: 263, till bidrag till nyanläggning av
ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt
vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län för budgetåret
1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 2,100,000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
15:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Beträffande Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 15) kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
16:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Beträffande Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 16) kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
17:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan
för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 224,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit
riksdagen att till bidrag till byggande av broar för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12
Riksdagens skrivelse Nr 6.
I väckta motioner, I: 69 ock II: 110, kar hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Majit begära, att Kungl. Maj:t genom väg- ock vattenbyggnadsstyrelsens
försorg måtte låta verkställa en skyndsam utredning för
upprättande av förslag till anläggning av en broförbindelse mellan fastlandet
och Oland över Kalmarsund från Kalmar samt att härför erforderligt belopp
må efter Kungl. Majis beprövande utgå av medel från det av Kungl. Majit
under sjätte huvudtiteln äskade anslaget å 3,500,000 kronor till bidrag till
byggande av broar.
Beträffande motionerna örn en bro över Kalmarsund till Öland må erinras,
att nämnda tanke tidigare motionsvis framfördes till 1933 års riksdag. Enligt
vissa preliminärt vid tekniska högskolan verkställda beräkningar (se statsutskottets
utlåtande nr 49) skulle broanläggningen, inberäknat sjöbankar och
tillfartsvägar, få en längd av 10.36 km, varav å själva bron belöpte 1.36 km.
Kostnaderna uppskattades till cirka 6 miljoner kronor.
I anledning av de nu väckta motionerna vill riksdagen framhålla, att då
statsmakterna tidigare gjorde en särskild insats för att underlätta Ölands
elektrifiering, anfördes som stöd härför det ekonomiskt svaga och i viss mån
efterblivna läge, vari ön trots dess stora naturliga utvecklingsmöjligheter befunne
sig. Samma skäl torde kunna åberopas för tanken på en broanläggning,
vilken dessutom genom däri ingående stora bankfyllningar, stenbeklädnader
samt också eventuellt blivande leveranser av fackverksmateriel
synes lämplig som ett beredskapsföretag.
Från dessa utgångspunkter har riksdagen ansett sig böra bifalla den nu
motionsvis gjorda framställningen om utredning av frågan. Såsom i motionerna
förutsatts torde utredningen kunna utföras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg. Från statens sida torde dock skäligen kunna
påfordras, att Ölands vägdistrikt och Kalmar stad bidraga till utredningen
genom att åtminstone bestrida den hantlangning, som kan erfordras vid
undersökningarna på platsen.
Riksdagen får dels anmäla, att riksdagen till bidrag till byggande av broar
för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ode, i anledning av motionerna
I: 69 och II: 110, anhålla, att Kungl. Majit ville föranstalta örn en förutsättningslös
utredning genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg rörande
broförbindelse över Kalmarsund.
19:o) Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Beträffande Kungl.
Majis förslag (punkt 19) har riksdagen redan (skrivelse nr 60) anmält sitt
beslut.
20:o) Stensättning av vägar. Riksdagen har, med bifall till Kungl.
Majis förslag (punkt 20), till stensättning av vägar för budgetåret 1939/40
anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen
.
13
Riksdagens skrivelse Nr 6.
21:o) Inköp av gatsten. Riksdagen Ilar, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21), till inköp av gatsten för budgetåret 1939/40 anvisat ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 2,000,000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.
22:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Med bifall
till Kungl. Majis förslag (punkt 22) bär riksdagen till bidrag till vissa forsknings-
och undersökningsarbeten för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag
av 104,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet. Med
bifall till Kungl Majis förslag (punkt 23) bär riksdagen till reparationsberedskap
vid väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1939/40 anvisat ett
reservationsanslag av 800,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
24:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med
Kungl. Majt:s förslag (punkt 24) har riksdagen till bidrag till hamn- och
farledsundersökningar för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av
8,000 kronor.
25:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Med bifall till Kungl.
Majis förslag (punkt 25) har riksdagen till bidrag till handelshamnar och
farleder för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 400,000
kronor.
26:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
Med bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 26) har riksdagen till utvidgning
och förbättring av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1939/40 anvisat
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
27:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Riksdagen,
som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majis förevarande
förslag (punkt 27), har till underhåll och drift av statens fiskehamnar och
farleder för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 35,000
kronor.
28:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Med bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 28) har riksdagen till
bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
29:o) Iståndsättning av Sandvikens hamn på Öland. Kungl. Maji har
(punkt 29) föreslagit riksdagen att till iståndsättning av Sandvikens hamn
på Öland för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
14
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Med hänsyn till den betydelse, Sandvikens hamn har för den kringliggande
trakten, har det synts riksdagen angeläget att de föreslagna uppmuddra
gs- och förstärkningsarbetena komma till stånd. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till iståndsättning av Sandvikens hamn
på Öland för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
30:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Då Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) ej givit riksdagen anledning till
erinran, har riksdagen till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar
och farleder för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vägtrafikväsendet.
31 :o) Besiktning av motorfordon. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 31) har riksdagen till besiktning av motorfordon för budgetåret 1939/40
anvisat ett förslagsanslag av 780,000 kronor.
32:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 32) har riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret
1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
33:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Majit har (punkt
33) föreslagit riksdagen att till bidrag till vissa kommunikationsändamål för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
I motionen II: 321 har vidare hemställts, att riksdagen måtte anslå ett
skäligt belopp såsom gratifikation till ångbåtsbefälhavaren Gustaf Adolf
Lundberg i Vilhelmina.
I den väckta motionen omnämnes, hurusom två bröder Lundberg under
stora personliga offer och mödor uppehållit ångbåtstrafik å de stora sjöarna
Malgomaj och Vojmsjön i det allra närmaste 50 år. Enligt vad som i
motionen framhållits innebure detta en sådan kulturgärning av stora mått
inom Vilhelmina vidsträckta och tidigare på vägar fullständigt vanlottade
socken, som borde medföra en gratifikation till den ännu kvarlevande brodern
Gustaf Adolf Lundberg. Riksdagen har funnit de sålunda anförda synpunkterna
behjärtansvärda och har ansett erinran ej vara att framställa,
därest Kungl. Majit, efter ytterligare erforderlig utredning, finner skäligt
tillerkänna Lundberg ett lämpligt avvägt engångsunderstöd från här ifrågavarande
anslag.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Majits förslag
till bidrag till vissa kommunikationsändamål för budgetåret 1939/40 anvisat
ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 6.
15
Byggnadsväsende!;.
34:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t Ilar (punkt 34) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade personalförteckning
ävensom avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, den senare att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels ock till Byggnadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av
696,400 kronor.
Riksdagen har med hänsyn till arten och betydelsen av de ärenden, som
handläggas å byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå, icke velat motsätta sig
förslaget örn uppfattning av en av de två intendentsbefattningarna å denna
byrå från 26 till 28 lönegraden. I betraktande av den växande omfattningen
av de på styrelsens utredningsbyrå ankommande utredningarna rörande tillämnade
byggnadsföretag har riksdagen även funnit sig böra godkänna förslaget
örn inrättande å sistnämnda byrå av ytterligare en intendentstjänst i 26
lönegraden. Förslaget örn överförande till ordinarie stat av en biträdande
arkitekttjänst i 21 lönegraden för extra ordinarie tjänstemän å styrelsens
kulturhistoriska byrå har icke heller givit riksdagen anledning till erinran.
Detsamma gäller det av den alltjämt fortgående ökningen av det under
byggnadsstyrelsens förvaltning stående fastighetsbeståndet betingade förslaget
örn inrättande av en i 21 lönegraden placerad extra ordinarie befattning
såsom biträdande arkitekt å styrelsens intendentsbyrå. Riksdagen,
som även i övrigt funnit sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande personalförteckning för byggnadsstyrelsen:
Personalförteckning.
Befattning
Lönegrad
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör .......
1 byggnadschef...........
4 byggnadsråd ...........
1 byråchef ...............
2 byrådirektörer .........
6 intendenter ...........
1 kamrerare .............
1 sekreterare .............
5 assistenter .............
3 byggnadskontrollör
1 notarie .................
1 kansliskrivare .........
1 förste expeditionsvakt
C 12
C 8
A 30
A 30
A 28
A 26
A 24
A 24
A 21
A 21
A 21
A 11
A 7
16
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Befattning |
Lönegrad |
4 kanslibiträden ................................ |
.............................. A 7 |
2 expeditionsvakter ............................ |
.............................. A 5 |
6 kontorsbiträden .............................. |
.............................. A 4 |
2 skrivbiträden.................................. |
.............................. A 2 |
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e
5
biträdande arkitekter ..............................................
2 notarier..............................................................
2 byggnadskontrollör..............................................
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
1 byråchef .............................................................
1 inspektör.............................................................
1 byråingenjör.........................................................
Byggn ads s t yreis ens värm el e dnlngspersonal.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 maskinister ................................................................ A 10
3 värmeledningsskötare, tillika reparatörer................................ A 8,
dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1939/40:
Avlöningsstat. Kronor
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 346,200
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................................... 1,200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m................................... 165,200
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 17,500 J82 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 31,800
Säger kronor 561,900
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m................................... 69,500
b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis................ 8,300 77^00
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................ 4,300
Säger kronor 82,100
Eo 30
Eo 26
Eo 21
Eo 21
Eo 21
Eo 21
Riksdagens skrivelse Nr 6.
17
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal. Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis............ 23 000
2. Avlöningar till icte-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m....................... 24 000
b) Avlöningsförhöjningar m. mförslagsvis................ 2,400 9f ann
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. o’nnn
Säger kronor 52,400
dels ocke till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar
ett förslagsanslag av 696,400 kronor.
.summa iorslagsanslag kronor 696,400,
för budgetåret 1939/40 anvisat
) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Med bifall till Kungl. Maj:ts
?laf har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
aret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 92,900 kronor
36:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens
främjande m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36)
r riksdagen tili bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för
vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservation
san slag av 100 kronor.
o''3‘r0) Bansarkitektsorgamsationen: Avlöningar. Kungl. Hajd bär (punkt
37) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
personalförteckning ävensom avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen
e“ ,f®nare att, frBampas tills vidare från och med budgetåret 1939/40, dels
°C. 11 k(an®arkltektsoi‘ganisationen: Avlöningar för budgetåret 1939/40 anvisa
ett förslagsanslag av 680,800 kronor.
Korslaget örn inrättande av fyra nya länsarkitektdistrikt genom delning
av fyra av de sju tvålänsdistrikt, som kvarstå efter genomförandet av 1938
års riksdagsbeslut örn bildandet av tre nya distrikt, har riksdagen funnit sig
ora godkänna. Riksdagen har även ansett sig böra medgiva, att löneförmånerna
för de i 4 lönegraden placerade rit- och skrivbiträdena i så måtto
lorbattras, att i varje lan med länsarkitekt ett biträde kommer att vara
p acerat i 7 lönegraden och att sålunda 7 rit- och skrivbiträden uppflyttas
fran den lägre till den högre lönegraden. Då den föreslagna utbyggnaden
av organisationen, vilken beräknas kosta sammanlagt 53,000 kronor ej heller
i övrigt givit riksdagen anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att
nksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
dels godkänt följande personalförteckning för länsarkitektsorganisationen:
Befattning Personalförteckning.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
5 biträdande länsarkitekter
25 assistenter.................
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 6
Lönegrad
.. Eo 24
. Eo 21,
868 89 2
Riksdagens skrivelser Nr 6.
dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att
tillämpas tills vidare från ock med budgetåret 1939/40:
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden till 21 länsarkitekter ........................ 252,300
b. Yikariatsersättningar m. m., förslagsvis ............ 17^0QQ 269,300
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. .................................. 280,600
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis............ 32,000 312,600
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis .................... 80-0^
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............................................18,900-
Summa förslagsanslag kronor 680,800
dels och till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1939/40
anvisat ett förslagsanslag av 680,800 kronor.
38:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. Med bifall till Kungl
Maj:ts förslag (punkt 38) har riksdagen till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 90,900 kronor.
39:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen till utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1939/40 anvisat ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.
40 o) Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen till mätningar
m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader för budgetåret 1939/40 anvisat
ett reservationsanslag av 3,500 kronor.
41:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Med bifall till
Kungl Ma:jts förslag (punkt 41) har riksdagen till underhåll av vissa historiska
byggnader m. m. för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av
175,000 kronor.
42:o) Restaureringsarbeten å Stockholms slott. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 42) har riksdagen till restaureringsarbeten å Stockholms
slott för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
43:o) Anskaffning av brandredskap för Läckö slott. Riksdagen, som
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag (punkt 43), har
till anskaffning av brandredskap för Läckö slott för budgetåret 1939/40 anvisa!
ett reservationsanslag av 13,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 6.
19
Diverse.
44:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond å byggnadsstyrelsens
delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) angående anslag
till ersättning till statens allmänna fastighetsfond å byggnadsstyrelsens delfond
kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
45:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. Kungl. Majit har (punkt
45) föreslagit riksdagen att till ersättning åt statens järnvägar för av Kungl.
Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
I två likalydande motioner, I: 75 och lii 135, har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för ersättning åt statens järnvägar för av Kungl.
Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor samt för
finansiering i övrigt av en riksdagsresa 1939 höja anslaget till 50,000 kronor.
På sätt av motionerna framgår planlägges till instundande sommar en
riksdagsresa till landets sydliga delar. Hänsyn härtill torde böra tagas vid
förevarande anslags beräkning.
Riksdagen, som funnit anslaget böra uppföras med det i motionerna angivna
beloppet, 50,000 kronor, har, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna I: 75 och lii 135, till ersättning åt statens järnvägar för av Kungl.
Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor samt för
finansiering i övrigt av en riksdagsresa år 1939 för budgetåret 1939/40 anvisat
ett förslagsanslag av 50,000 kronor.
46:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Med bifall till
Kungl. Majlis förslag (punkt 46) har riksdagen till postavgifter för tjänstebrev
och dylika försändelser för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av
6.100.000 kronor.
47:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med bifall till Kungl.
Majits förslag (punkt 47) har riksdagen till försvarsberedskap vid statens järnvägar
för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
48:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Med bifall till Kungl.
Majits förslag (punkt 48) har riksdagen till extra besiktningar av luftfartyg
m. m. för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 3,000 kronor.
49:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Riksdagen, som funnit
sig böra bifalla Kungl. Majits förslag (punkt 49), har till ersättningar för
skador vid eldsläckning för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av
20.000 kronor.
20
Riksdagens skrivelse Nr 6.
50:o) Understöd åt privatflyget. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt
50) kommer riksdagen framdeles att anmäla sitt beslut.
51:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) bar riksdagen till bidrag
för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1939/40
anvisat ett anslag av 250,000 kronor.
52:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen till bidrag till svenska brandkårernas
riksförbund för budgetåret 1939/40 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
53:o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen till bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1939/40 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
54:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen till bidrag
till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1939/40
anvisat ett anslag av 100,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
55:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Riksdagen har,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55), till bidrag till vissa internationella
sammanslutningar för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag
av 10,000 kronor.
56:o) Bidrag till elektrifiering av Jokkmokks socken. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) har riksdagen till bidrag till elektrifiering
av Jokkmokks socken för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av
185,000 kronor.
57:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) har riksdagen till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag
av 80,000 kronor.
58:o) Extra utgifter. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Barntillägg. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 58—60) kommer
riksdagen att framdeles anmäla sina beslut.
Stockholm den 15 april 1939.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1939. K. L. Beckmans Boktryckeri.