Riksdagens skrivelse Nr 439.

1

Nr 439.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1939.
Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1939.

Riksdagens skrivelse till Konungen i fråga om statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 223.)

Till Konungen.

l:o). Anslag till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.

Kungl. Majit har uti propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret 1939/40 (åttonde huvudtiteln, punkt 166
av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1939) föreslagit riksdagen att
till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m. för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 8,000,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels motionen II: 216, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av punkt 166 i åttonde huvudtiteln måtte godkänna de synpunkter, som
i motionen anförts,

dels ock motionen II: 220, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av punkten 166 i åttonde huvudtiteln i vad avser tjänstebostadsbidraget
måtte avstyrka, vad skolöverstyrelsen och statskontoret anfört
rörande ändring av i § 14 mom. 1 kungörelsen nr 45/1936 för ifrågavarande
bidrag angivna grunder.

Emot Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har riksdagen icke funnit
anledning till erinran.

Departementschefen har ansett av statskontoret väckt fråga om tjänstebostadsbidragets
avskaffande förtjänt av närmare övervägande. I de
ovannämnda motionerna har med anledning härav framställts förslag,
innebärande att riksdagen skulle uttala sig emot en ändring av nuvaBihang
till riksdagens ■protokoll 1939. 11/ sami. Nr 439—44%- 1

2

Riksdagens skrivelse Nr 439.

rande grunder för bidragets utgående. Riksdagen inser visserligen, att
en minskning av till kommunerna utgående statsbidrag för skolväsendet
skulle bliva en besvikelse för flertalet skoldistrikt, men riksdagen utgår
ifrån, att de kommunala intressena ej bliva obeaktade vid det övervägande
departementschefen förebådat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler m. m.
för budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 8,000,000 kronor.

2:o). Byggnadsbidrag för redan befintliga undervisningslokaler vid
folkskoleväsendet m. m. I sin berättelse angående verkställd granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 hava riksdagens år 1938
församlade revisorer under ecklesiastikdepartementet, § 45, fäst uppmärksamheten
å vissa förhållanden beträffande byggnadsbidrag för redan
befintliga undervisningslokaler.

Revisorerna hava bland annat erinrat, att enligt 1935 års riksdagsbeslut
förutom nyssnämnda byggnadsbidrag utgå jämväl byggnadsbidrag för nya
undervisningslokaler, hyresbidrag, underhålls- och materielbidrag samt
tjänstebostadsbidrag. Bidrag till samtliga dessa ändamål skulle utgå från
ett gemensamt anslag till »Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningslokaler
m. m.». Revisorerna hava konstaterat, att då någon föreskrift icke
lämnats örn utgifternas uppdelning å olika anslagsposter, ett flertal länsstyrelser
icke ansett sig böra uppdela utgifterna å anslaget på olika slag
av statsbidrag utan redovisat samtliga utgifter i en klumpsumma. Vidare
hava revisorerna framhållit, att en viss osäkerhet synts råda angående
rätten till byggnadsbidrag för redan befintliga undervisningslokaler. Sålunda
hade inom riksräkenskapsverket framställts ett stort antal anmärkningar
mot länsstyrelsernas beslut angående tillerkännande av dylikt bidrag.
Anmärkningarna hade i huvudsak riktats mot att länsstyrelserna
tillerkänt skoldistrikten byggnadsbidrag för undervisningslokaler i skolbyggnader,
uppförda före den 1 juli 1912, men efter nämnda tidpunkt omeller
tillbyggda.

Yttranden hava avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket och
skolöverstyrelsen (Del II sid. 197—202). I anledning av revisorernas ovannämnda
uttalande har skolöverstyrelsen framhållit bland annat följande.

I anledning av besvärsärenden, över vilka överstyrelsen anbefallts avgiva
underdåniga yttranden, har överstyrelsen måst taga ställning till vissa
konkreta fall, vilka förefalla att åtminstone delvis vara likartade med
dem, som föranlett de omnämnda anmärkningarna från riksdagens revisorers
sida.

Överstyrelsen tillåter sig erinra om ett dylikt utlåtande, som avgavs
den 23 februari 1937 i anledning av Envikens skoldistrikts besvär över
länsstyrelsens i Falun beslut att vägra distriktet statsbidrag till vissa befintliga
skollokaler.

3

Riksdagens skrivelse Nr 499.

I detta utlåtande framhöll överstyrelsen bland annat, att, enligt föreskrifterna
i § 11 mom. 3 i kungörelsen nr 45/1936, skall för samtliga klassrum
och gymnastikrum, vilka tillhöra samma skolhusanläggning och äro
samtidigt uppförda, tiden för bidrags utgående beräknas med hänsyn till
den tidpunkt, då sådan lokal inom anläggningen först togs i bruk. Denna
bestämmelse syntes i vissa fall hava givit anledning till olika tolkningar,
då det gällt att avgöra, vilka klassrum och gymnastikrum, som skola anses
vara statsbidragsberättigade i skolhus, som uppförts före den 1 juli 1912,
men i vilka ett eller annat dylikt rum tillkommit genom skolbyggnadens
förändring vid en senare tidpunkt. Överstyrelsen förklarade sig känna en
viss tveksamhet vid ståndpunktstagandet i sådana fall, där tvist uppstått,
huruvida och från vilken tidpunkt skoldistrikt kunde vara berättigat erhålla
statsbidrag för klassrum och gymnastikrum, som anordnats i den 1 juli
1912 befintliga skolhus genom därefter vidtagna förändringar av desamma.

Efter övervägande hade överstyrelsen emellertid ansett sig böra som
sin mening uttala, att, örn i ett skolhus, uppfört före den 1 juli 1912, funnits
sådant oanvänt utrymme, som senare genom vissa mindre arbeten,
till exempel genom uppsättande av en vägg, upptagande av fönster, utförande
av inredningsarbeten, såsom invändig brädfodring och målning eller
dylikt, kunnat apteras till klassrum eller gymnastikrum, borde statsbidrag
enligt § 11 i förut åberopade nådiga kungörelse icke utgå.

I sådana fall åter, där dylik undervisningslokal tillkommit genom verklig
om- eller tillbyggnad, borde skoldistrikt vara berättigat till statsbidrag.
Till sådan ombyggnad syntes enligt överstyrelsens uppfattning böra räknas
sådana förändringar, varigenom nya undervisningslokaler av ifrågavarande
slag tillkommit genom utökning av byggnadskroppens storlek. Vidare
ansåg överstyrelsen, att, då i ett skolhus, som uppförts före den 1 juli
1912, funnits tjänstebostäder, vilka vid en senare tidpunkt tagits i anspråk
för anordnande av nya lärosalar eller gymnastikrum, varigenom skoldistriktet
påtagit sig kostnader icke blott för dessa undervisningslokalers
iordningställande utan jämväl för anskaffande av nya tjänstebostäder,
statsbidrag av här ifrågavarande slag borde utgå för de efter den 1 juli
1912 tillkomna undervisningslokalerna. Detsamma gällde, då ett skoldistrikt
efter sistnämnda tidpunkt låtit omändra till en skolanläggning hörande
särskilt bostadshus till undervisningslokaler.

Överstyrelsen tillstyrkte med i huvudsak den nu anförda motiveringen
bifall till ett par av de i besvären framställda yrkandena men avstyrkte
andra. Genom nådigt utslag den 21 september 1937 fann Kungl. Majit ej
skäl att göra ändring i länsstyrelsens beslut. Det torde sålunda få anses
vara fastslaget, att statsbidrag icke kan utgå till nya klassrum och gymnastikrum,
som tillkommit på sätt, överstyrelsen här ovan angivit.

Överstyrelsen grundade sitt ovan angivna ståndpunktstagande bland
annat på den uppfattningen, att avsikten med riksdagens beslut örn statsbidrag
till redan befintliga undervisningslokaler varit att lätta trycket i
allmänhet av kommunernas utgiftsbördor för skolväsendet och alltså att
giva visst understöd även i sådana fall, där kommunerna genom örn- och
tillbyggnader för anskaffande av erforderliga nya undervisningslokaler nödgats
påtaga sig betydande kostnader, för vilkas gäldande amorteringslån
i vissa fall måst upptagas. Överstyrelsen fann, sedan riksdagen godtagit
förut omnämnda grunder för statsbidrags utgående, sin ståndpunkt så mycket
mer följdriktig, som det framstod såsom uppenbart, att anskaffning

4

Riksdagens skrivelse Nr 439.

av behövliga undervisningslokaler genom uppförande av nybyggnader
skulle hava kommit att draga väsentligt större kostnader.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft

dels de två likalydande motionerna I: 4 och II: 12, vari hemställts, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit tillkännagiva, att riksdagen
funnit bestämmelserna angående bidrag till byggnader för folkskoleväsendet
böra ändras i enlighet med vad i motionerna anförts;

dels ock de två likalydande motionerna I: 19 och II: 9, vari yrkats,
att riksdagen måtte besluta, att byggnadsbidrag å 150 kronor må utgå
även för klassrum och gymnastikrum, som tillkommit genom t. ex. förändring
av tjänstebostad eller inredning av vindsvåning till undervisningslokal,
och att § 11 mom. 3 i kungörelsen den 6 mars 1936 (nr 45)
i följd därav förtydligas på så sätt, att det klart framgår, att rätten
till byggnadsbidrag skall vara beroende av lokalens och icke byggnadens
ålder.

I anledning av vad revisorerna anfört angående länsstyrelsernas redovisning
av anslaget till bidrag till undervisningslokaler utgår riksdagen
ifrån, att Kungl. Maj:t redan har sin uppmärksamhet riktad på denna
fråga, varför riksdagen icke anser revisorernas ifrågavarande uttalande påkalla
någon åtgärd från riksdagens sida.

Vidkommande de motionsvis framställda yrkandena får riksdagen erinra
om, att jämlikt gällande bestämmelser angående statsbidrag till byggnader
för folkskoleväsendet (kungörelsen 45/1936) utgå enligt i kungörelsen intagna
bestämmelser dels byggnadsbidrag till nya undervisningslokaler, som kommit
till utförande efter den 1 juli 1936, dels byggnadsbidrag för redan befintliga
undervisningslokaler för varje den 1 juli 1936 befintligt, skoldistriktet
tillhörigt klassrum eller gymnastikrum, som icke tagits i bruk
före den 1 juli 1912, dels ock byggnadsbidrag för byggnadsarbeten, utförda
efter den 1 juli 1936, varigenom nya för undervisningen avsedda
lokaler utvinnas. Enligt regeringsrättens i det föregående berörda utslag
och i enlighet med den tolkning riksräkenskapsverket i sina framställda
anmärkningar givit detsamma har statsbidrag emellertid ansetts icke kunna
utgå för sådana klassrum eller gymnastikrum, vilka äro belägna i skolhus
uppförda före den 1 juli 1912 men som tillkommit genom senare vidtagen
om- eller tillbyggnad. Genom den tolkning regeringsrätten givit bestämmelserna
på hithörande område har sålunda, såsom framgår av omfattningen
av de utav riksräkenskapsverket framställda anmärkningarna mot
utbetalta statsbidrag för redan befintliga undervisningslokaler, dylikt bidrag
ansetts icke författningsenligt kunna utgå för ett synnerligen stort
antal klassrum och gymnastikrum, vilka under tiden den 1 juli 1912—
den 30 juni 1936 utvunnits genom till- och ombyggnadsarbeten å skolhusbyggnader,
uppförda före den 1 juli 1912. Riksdagen finner det icke vara
i god överensstämmelse med författningens syftemål att förvägra skol -

5

Riksdagens skrivelse Nr 439.

distrikten statsbidrag för det stora antal klassrum eller gymnastikrum,
vilka under tiden den 1 juli 1912—den 30 juni 1936 på skoldistriktens bekostnad
tillkommit genom omfattande om- eller tillbyggnadsarbeten av
de före den 1 juli 1912 uppförda skolhusbyggnaderna. Riksdagen anser för
den skull erforderligt, att beträffande de nuvarande författningsbestämmelserna
rörande statsbidrag av ifrågavarande slag, sådan ändring vidtages,
att skoldistrikten må kunna komma i åtnjutande av statsbidrag
jämväl för sådana klassrum och gymnastikrum, vilka äro belägna i skolhus,
uppförda före den 1 juli 1912, men som tillkommit genom senare vidtagen
verklig örn- eller tillbyggnad av skolhusbyggnaden. Beträffande den
nu ifrågasatta författningsändringen får riksdagen i övrigt hänvisa till vad
skolöverstyrelsen i sitt här ovan intagna utlåtande anfört rörande överstyrelsens
tolkning av de nu gällande bestämmelserna örn statsbidrag för
redan befintliga undervisningslokaler. Den ståndpunkt, skolöverstyrelsen
här intagit, synes riksdagen i huvudsak kunna läggas till grund för en
ändring av de nuvarande bestämmelserna i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen, i anledning av motionerna I: 4 och II: 12 samt I: 19 och II: 9,
bemyndigat Kungl. Majit att vidtaga sådana ändringar av gällande
bestämmelser rörande byggnadsbidrag för redan befintliga undervisningslokaler,
att dylikt bidrag må kunna utgå till skoldistrikt i den vidsträcktare
omfattning riksdagen i det föregående angivit.

Stockholm den 15 juni 1939.

Med undersåtlig vördnad.