Riksdagens skrivelse Nr 426.
1
Nr 426.
Godkänd 1 första kammaren den 15 juni 1939.
Godkänd i andra kammaren den 15 juni 1939.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nied förslag till miliärt avlöningsreglemente
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 230.)
Till KONUNGEN.
Uti en till riksdagen avlåten, den 24 mars 1939 dagtecknad proposition,
nr 245, har Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit
riksdagen att
dels godkänna det av föredragande departementschefen förordade förslaget
till militärt avlöningsreglemente;
dels besluta, att nämnda reglemente skall äga tillämpning å officers- och
underofficersbeställningar å aktiv stat samt å de beställningar i övrigt, för
vilka avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid
försvarsväsendet är gällande, dock med undantag för bataljonsläkare vid
fältläkarkåren samt marinläkare av 2. graden;
dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av de huvudgrunder,
som av departementschefen förordats, utfärda erforderliga bestämmelser om
övergången till militära avlöningsreglementet;
dels ock besluta, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i militära
avlöningsreglementet avsedda befattningshavare enligt av departementschefen
förordade grunder.
I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft, bland
andra, följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner (1:318 och 11:476), däri hemställts, att
riksdagen ville besluta, att cheferna för krigsskolan, krigshögskolan, artil
-
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 426.
1
j2
Riksdagens skrivelse Nr 426.
leri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriets
skjutskola, arméns underofficersskola, sjökrigsskolan, sjökrigshögskolan
och flygkrigsskolan placeras i lönegrad Ob 1;
dels två likalydande motioner (1:320 och 11:475), vari hemställts, att
riksdagen ville besluta, att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar skall såsom
beställning införas i tjänsteförteckningen till det militära avlöningsreglementet
och hänföras till lönegraden Ob 1 i löneplanen Ob;
dels ock motionen 11:443, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att i den tjänsteförteckning, som fogats till det med Kungl. Maj:ts proposition
nr 245 avgivna förslaget till militärt avlöningsreglemente, under löneplan
Oa i lönegrad Oa 6, kolumnen armén, införa ett tillägg: »Chef för
kår».
Det i föreliggande proposition innefattade förslaget till militärt avlöningsreglemente
har såsom föredragande departementschefen framhållit tillkommit
efter ingående utredningar och överväganden inom 1936 års lönekoinmitté,
varvid lönekommittén samarbetat med civila och militära delegerade
för försvarsväsendets lönenämnd och tillika fört förhandlingar med utsedda
representanter för vederbörande personalorganisationer såväl i fråga om de
i reglementet ingående löneplanerna som beträffande reglementets utformning
i övrigt. Den utredning av frågan om en allmän översyn över gällande
avlöningsförfattningar inom den nyreglerade statsförvalningen och den därtill
anknutna frågan örn lönereglering, som varit anförtrodd nämnda kommitté,
har därmed slutförts i avseende å den ordinarie militära personalen.
Efter den granskning, som riksdagen ägnat Kungl. Maj:ts i allt väsentligt på
kommitténs förslag grundade proposition, anser riksdagen frågan om nya
avlöningsbestämmelser för försvarsväsendets beställningshavare befinna sig
i det utredda skick, att beslut i ämnet nu kan fattas på grundval av den
föreliggande propositionen.
Riksdagen anser det lämpligt och ändamålsenligt, att avlöningsbestämmelserna
för försvarsväsendets ordinarie personal — med hänsyn till de från
den civila statsförvaltningen i många hänseenden avvikande förhållanden,
som känneteckna den militära organisationen — meddelas i ett särskilt avlöningsreglemente,
militära avlöningsreglementet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit
rörande detta avlöningsreglementes tillämpningsområde finner sig ock
riksdagen böra godkänna. Det nya reglementet bör sålunda vinna tillämpning
å i huvudsak den personal, vars avlöningsförhållanden för närvarande
äro reglerade genom 1927 års avlöningsreglemente, d. v. s. officerare och
underofficerare å aktiv stat samt civilmilitär och därmed i avlöningshänseende
likställd ordinarie civil personal vid försvarsväsendet. Riksdagen
anser sig ock böra godkänna förslaget, att i reglementet meddelas avlöningsbestämmelser
jämväl för extra ordinarie fänrikar.
Enligt vad som framgår såväl av kommitténs i propositionen återgivna uttalanden
som ock av de i propositionen anförda yttranden över kommittéförslaget
har under de utredningar, som föregått framläggandet av Kungl.
Riksdagens skrivelse Nr 426.
3
Majlis föreliggande förslag till nytt militärt avlöningsreglemente, huvudspörsmålet
örn den militära lönenivåns lämpliga avvägning varit föremål för
meningsskiljaktigheter. Örn ock enighet i övrigt förefunnits mellan kommittén
och de utsedda personalrepresentanterna beträffande utformningen
av det föreslagna nya avlöningsreglementet, hava dock förhandlingarna, såvitt
angår avvägningen av de nya lönebeloppen för officerare och underofficerare,
icke lett till samstämmighet. Personalrepresentanterna hava härvid
hävdat, att bestämmandet av den militära lönenivån bör ske med utgångspunkt
från det förslag, som år 1921 framlades av majoriteten bland 1918
års militära avlöningssakkuniga och som låg till grund för Kungl. Maj:ts
proposition till 1921 års riksdag men som av riksdagen avvisades. Det har
gjorts gällande, att den militära personalen genom de av riksdagen år 1921
beslutade lönebestämmelserna allmänt sett blivit tillbakasatt i lönehänseende
i jämförelse med den civila personalen. Från kommitténs sida har däremot
framhållits, att de lönerelationer, som kommo till stånd genom 1921 års löneregleringar,
böra i stort sett bibehållas. I enlighet med denna sin uppfattning
har ock kommittén vid utarbetande av sitt förslag till nya löneplaner utgått
från att löneförbättringens storlek bör allmänt sett ansluta sig till den
löneökning, som år 1938 beslutades för de civila befattningshavarna. Beträffande
dessa spörsmål har departementschefen såsom sin uppfattning uttalat,
att vad i ärendet förekommit icke givit stöd för det antagandet, att den militära
personalen, generellt sett, för närvarande befunne sig i sämre löneläge än
den civila. Från denna utgångspunkt bär departementschefen funnit det riktigt,
att löneökningen vid den nu förestående regleringen av de militära lönerna
väsentligen anpassas efter den vid 1938 års riksdag beslutade löneförbättringen
för civila tjänstemän. Departementschefen har i detta sammanhang
givit sin anslutning åt kommitténs förslag, att den militära personalen beredes
den förmån, som följer av lönekommitténs förslag om årligt ekiperingsbidrag.
För egen del vill riksdagen till en början framhålla, att den ståndpunkt,
som 1921 års riksdag intog till den militära personalens lönefråga, icke
giver stöd för den uppfattningen, att den då fastställda lönenivån tillkommit
under åsidosättande av en skälig och rättvis värdering av de militära
beställningshavarnas arbetsuppgifter och tjänsteansvar i jämförelse med de
civila befattningshavarnas. Det synes så mycket mindre förefinnas anledning
till en sådan mening, som vid nämnda riksdag en nyordning av avlöningsförhållandena
kom till stånd icke blott inom den militära förvaltningen
utan även inom den civila statsförvaltningen, i det att nya löneregleringar då
beslötos för flertalet ämbetsverk inom den allmänna civilförvaltningen. Riksdagen
kan sålunda icke dela den uppfattningen, att 1921 års riksdags beslut
i och för sig skulle giva anledning till en allmän justering uppåt av de mili.
tära lönerna utöver den löneförbättring, som vid 1938 års riksdag beslutats
för de civila befattningshavarnas vidkommande.
Då riksdagen gått att bedöma det föreliggande löneförslaget, har riksdagen
icke förbisett, att åtskilliga omständigheter äro förtjänta att beaktas vid be
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 426.
stämmande av nya lönebelopp för de militära beställningshavama. Särskilt
komma härvid i betraktande det militära utbildningsarbetets intensifiering
under nuvarande förhållanden samt den tekniska utvecklingen av försvarsmaterielen,
vilka omständigheter ställa ökade krav på personalen. Även
vissa andra förhållanden komma härvid i betraktande, bland annat de olägenheter
för beställningshavama, som kunna vara förenade med den för
militärer i vissa grader stadgade tidiga pensionsåldern.
Å andra sidan synes det riksdagen av den i propositionen framlagda utredningen
framgå, att den militära personalen icke kan sägas vara missgynnad
i lönehänseende i jämförelse med den civila personalen. De ökade
krav, som numera ställas på den statliga förvaltningspersonalen, torde icke
kunna sägas gälla allenast den militära personalen utan även civilförvaltningens
personal. Vad angår olägenheterna av den tidiga pensionsåldern för kompaniofficerare
och underofficerare har i propositionen framhållits, dels att en
viss kompensation härför beretts den militära personalen genom en brantare
uppbyggnad av löneskalan, dels ock att möjligheterna till fortsatt anställning
efter pensionsålderns inträde vidgats genom den ökning av för pensionerade
beställningshavare avsedda arvodesbelattningar, som ingår i 1936
års försvarsorganisation. Ett visst hänsynstagande till denna omständighet
kan ock, såsom i propositionen framhållits, sägas ligga däri, att de föreslagna
nya löneplanerna upprättats under iakttagande av en viss jämkning
uppåt av löneförbättringens storlek i jämförelse med den i civila avlöningsreglementet
medgivna löneökningen. Även riksdagen håller fördenskull före,
att tillräckliga skäl icke föreligga för att vid bestämmandet av den blivande
löneförbättringens storlek i någon mera nämnvärd mån avvika från vad som
i sådant hänseende tillerkänts den civila personalen. Vid den prövning, som
riksdagen ägnat de i propositionens förslag till militärt avlöningsreglemente
intagna löneplanerna, har riksdagen funnit den föreslagna lönenivån vara i
stort sett väl avvägd.
Emellertid må erinras, att inom 1936 års lönekommitté för närvarande
pågå utredningsarbeten rörande reglering av manskapets avlöningsförhållanden.
Det synes riksdagen vara förtjänt av övervägande, huruvida icke i samband
därmed någon mindre jämkning uppåt av lönebeloppen i de lägsta
löneklassema inom löneplanen UO kan vara av förehållandena motiverad.
Riksdagen bär därför funnit sig böra hos Kungl. Maj:t hemställa örn en ytterligare
prövning av lönenivån för underofficerarna, särskilt i den lägsta löneklassen.
I avseende å löneplanernas konstruktion och vad därmed äger sammanhang
har riksdagen icke funnit anledning till anmärkning mot Kungl. Maj:ts
förslag. Den härutinnan viktigaste ändringen i jämförelse med nuvarande
avlöningsbestämmelser är den väsentligt höjda löneställning, som föreslagits
för regementschefer. Enligt propositionen skulle den nuvarande överstegraden
uppdelas, varvid regementscheferna skulle hänföras till den lägsta lönegraden
i löneplanen Ob, medan de övriga till graden hörande beställningshavarna
skulle placeras i lönegraden Oa 6. Förslaget innebär, att lönerna
Riksdagens skrivelse Nr 426.
5
för regementschefsbeställningarna icke skulle dyrortsgraderas. Även om
riksdagen hyst viss tvekan rörande lämpligheten av den av Kungl. Majit
föreslagna uppdelningen av överstegraden och den därvid förordade löneställningen
för regementschef, har likväl riksdagen ansett sig icke böra vidtaga
någon ändring i nämnda förslag.
I detta sammanhang vill riksdagen erinra örn vissa motionsvis gjorda
yrkanden örn förändringar i löneställning för beställningshavare i högre
lönegrader. Sålunda har i motionen II: 443 påyrkats, att kårchef måtte
hänföras till lönegraden Oa 6. Enligt vad i motionen framhålles borde även
övervägas, huruvida icke motsvarande löneställning borde beredas flottiljchefer
vid flygvapnet och kustartilleriets kårchef på Gotland. Vidare har i
de likalydande motionerna 1:320 och 11:475 hemställts, att chefen för Gotlands
kustartilleriförsvar måtte hänföras till lönegraden Ob 1. Otvivelaktigt
synes vara, att det tjänsteansvar i såväl rent militärt som ekonomiskt hänseende,
som åvilar kårcheferna, i en del fall närmar sig en regementschefs.
Frågan om en ändring av kårchefernas löneställning är emellertid förenad
med vissa organisatoriska spörsmål. Efter övervägande har riksdagen kommit
till den uppfattningen, att vissa skäl tala för att en översyn av ifrågavarande
beställningshavares lönegradsplacering bör komma till stånd. Riksdagen
gör här nedan framställning till Kungl. Maj:t i ämnet.
Beträffande det militära arvodesväsendet har departementschefen i likhet
med lönekommittén och flertalet av de hörda myndigheterna ansett,
att en rationalisering bör komma till stånd i syfte att skapa ökad överskådlighet
inom det militära löneväsendet. Riksdagen vill understryka vad departementschefen
härutinnan anfört och förväntar att den av departementschefen
i utsikt ställda utredningen i ämnet kommer till stånd. De förslag
till smärre ändringar beträffande arvodesväsendet, som av departementschefen
förordats redan i förevarande sammanhang och som bland annat
åsyfta en avveckling av ett mindre antal till militära beställningshavare utgående
arvoden mot det att i stället i tjänsteförteckningen till avlöningsreglementet
uppföras särskilda beställningar, synas riksdagen vara av beskaffenhet
att kunna godtagas.
I sammanhang med sin granskning av propositionen i nu förevarande delar
har utskottet behandlat de två likalydande motionerna I: 318 och II: 476,
vari yrkats, att samtliga de till placering i lönegrad Oa 6 föreslagna cheferna
för de militära undervisningsanstalterna liksom även den till lönegrad
Oa 5 hänförda chefen för sjökrigsskolan måtte uppflyttas till lönegrad
Ob 1. Riksdagen anser sig icke utan närmare utredning kunna taga
ställning till detta förslag. Det synes emellertid riksdagen lämpligt, att i samband
med den av riksdagen i det föregående förordade översynen över kårchefernas
lönegradsplacering jämväl de militära skolchefernas löneställning
tages under ytterligare omprövning. Särskilt torde böra övervägas, huruvida
icke skäl föreligga för samma lönegradsplacering av chefen för sjökrigsskolan
som för övriga skolchefer.
I statsrådsprotokollet föreslås bland annat, att riksdagen skall godkänna
6
Riksdagens skrivelse Nr 426.
det av departementschefen förordade förslaget till militärt avlöningsreglemente.
Riksdagen, som i det föregående behandlat de i 5 § av reglementsförslaget
intagna löneplanerna, övergår nu till att beröra vissa bestämmelser
i författningsförslaget i övrigt.
Enligt den föreslagna lydelsen av 1 § 1 mom. första stycket skall militära
avlöningsreglementet äga tillämpning dels å ordinarie officers- och underofficersbeställningar
å aktiv stat, dels å de ordinarie beställningar i övrigt
vid försvarsväsendet, vilka bestämmas genom beslut av Kungl. Majit och
riksdagen, dels ock å extra ordinarie fänrikar. I fråga om andra beställningar
än officers- och underofficersbeställningar avser förslaget, att militära
avlöningsreglementet skulle — med vissa angivna undantag —göras tilllämpligt
å de ordinarie civilmilitära och civila beställningar, för vilka 1927
års officersavlöningsreglemente nu gäller. I en vid reglementet fogad tjänsteförteckning,
vilken jämlikt förslaget i momentets andra stycke skall fastställas
av Kungl. Majit, skulle upptagas de beställningar, vilkas avlöningsförhållanden
avses skola regleras genom reglementet. Den formella avfattningen
av tjänsteförteckningen skulle sålunda icke behöva av Kungl. Majit
underställas riksdagens prövning. Riksdagen finner denna av Kungl. Majit
föreslagna ordning — vilken ordning redan beslutats beträffande tjänsteförteckningen
till civila avlöningsreglementet ■— lämplig och får fördenskull
godkänna densamma.
I propositionen nr 279 har Kungl. Majit föreslagit införande i civila avlöningsreglementet
av ett stadgande, enligt vilket befattning, som i nämnda
reglemente avses, kan innehavas endast av den, som uppnått 21 års ålder.
Även om införandet av en motsvarande bestämmelse i militära avlöningsreglementet
icke torde få samma praktiska betydelse, har dock riksdagen,
som numera tagit ställning till förenämnda proposition och därvid i allt
väsentligt bifallit densamma, ansett sig böra komplettera författningstexten
under reglementsförslagets 1 § med ett nytt moment, 4 morn., med nyss angivna
innehåll.
I nyssnämnda proposition har ock föreslagits en omformulering av civila
avlöningsreglementets 4 §, innefattande bestämmelser rörande förening av
tjänster m. m. Åtgärden i fråga är huvudsakligen av formell natur och avser
närmast att åstadkomma ett förtydligande av vad som i detta hänseende
redan tillämpas. Med hänsyn till att föreskrifterna rörande tjänsters
förening, såsom hittills varit fallet, böra vara likalydande i de olika avlöningsreglementena,
har den nya lydelsen införts även i motsvarande paragraf
av reglementsförslaget för den militära personalen.
Beträffande 12 § civila avlöningsreglementet har i propositionen nr 279
föreslagits en omformulering av författningstexten i syfte att klargöra, att
under tjänstledighet förekommande löneavdrag skola verkställas å själva
lönen före beräknandet av rörligt tillägg. Ett motsvarande förtydligande av
författningstexten har av riksdagen vidtagits i 17 § av föreliggande reglementsförslag.
Ytterligare har riksdagen i 18 § 2 .morn. av reglementsförslaget i anslut -
Riksdagens skrivelse Nr 426.
7
ning till en i propositionen nr 279 föreslagen komplettering av häremot svarande
paragraf i civila avlöningsreglementet — infört ett stadgande om rätt för
tjänsteman att under honom beviljad tjänstledighet för genomgående av för
konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning
eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan
kurs eller övning åtnjuta lön med B-avdrag.
Med hänsyn till riksdagens beslut rörande ändrad lydelse av 35 § civila
avlöningsreglementet, innehållande bestämmelser om ersättning till tjänsteman
för kostnader för sjukhusvård, har riksdagen vidtagit motsvarande
ändringar i 40 § av det nu föreliggande reglementsförslaget.
Vad i propositionen anförts angående ordnandet av avlöningsförhållandena
för den i samband med genomförandet av 1925 års försvarsordning på
övergångsstat uppförda personalen samt angående reglerandet av beställningshavarnas
på aktiv stat övergång till det nya reglementet föranleder
ingen erinran från riksdagens sida.
Kungl. Maj:ts förevarande proposition i de delar, som i det föregående icke
särskilt berörts, föranleder icke några särskilda uttalanden från riksdagens
sida.
De smärre formella jämkningar i reglementstexten, som må kunna visa
sig erforderliga, torde det få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen
dels anmäla, att riksdagen
1. godkänt det vid propositionen nr 245 fogade förslaget till avlöningsreglemente
för beställningshavare vid försvarsväsendet (militära avlöningsreglementet),
dock med de ändringar beträffande 1, 4, 17, 18 och 40 §§, som
framgå av den vid denna skrivelse fogade bilagan;
2. bemyndigat Kungl. Majit att vidtaga de smärre redaktionella jämkningar
i reglementsförslaget, som kunna befinnas erforderliga;
3. beslutat, att militära avlöningsreglementet skall äga tillämpning å officers-
och underofficersbeställningar å akiv stat samt å de beställningar i
övrigt, för vilka avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv
stat m. fl. vid försvarsväsendet är gällande; dock med undantag för bataljonsläkare
vid fältläkarkåren samt marinläkare av 2. graden;
4. bemyndigat Kungl. Majit att med iakttagande av de huvudgrunder, som
av föredragande departementschefen förordats, utfärda erforderliga bestämmelser
om övergången till militära avlöningsreglementet;
5. beslutat, att barntillägg skola övergångsvis utgå till vissa i militära avlöningsreglementet
angivna befattningshavare enligt av departementschefen
förordade grunder;
dels ock anhålla,
a) att Kungl. Majit ville taga under övervägande frågan örn lönegradsplaceringen
för skol- och kårchefer;
8
Riksdagens skrivelse Nr 426.
b) att Kungl. Majit ville i samband med pågående utredning rörande avlöningsförhållandena
för det fast anställda manskapet taga under omprövning,
i vad mån en jämkning kan befinnas erforderlig i löneplanen för underofficerare.
Stockholm den 15 juni 1939.
Med undersåtlig vördnad.
9
Riksdagens skrivelse Nr 426.
Bilaga.
Förslag
till
a v 1 ö n i n g s r e g 1 e m e n t e för beställningshavare
vid försvarsväsendet (militära avlönings
reglementet).
1 avd. Allmänna bestämmelser.
1 §•
1 mom. Detta reglemente äger tillämpning dels å ordinarie officers- och Reglementets
underofficersbeställningar å aktiv stat, dels å de ordinarie beställningar i öv
rigt
vid försvarsväsendet, vilka bestämmas genom beslut av Kungl. Maj :t och
riksdagen, dels ock å extra ordinarie fänriksbeställningar.
De beställningar, för vilka reglementet sålunda skall gälla, upptagas i en
av Kungl. Majit fastställd, vid reglementet såsom bilaga fogad tjänsteförteckning.
Angående avlöning för personal vid försvarsväsendet under krigstjänstgöring
stadgas i krigsavlöningsreglementet.
2 mom. Antalet ordinarie beställningar bestämmes genom vederbörliga
av Kungl. Majit och riksdagen fastställda stater eller personalförteckningar.
Antalet extra ordinarie fänriksbeställningar bestämmes av Kungl. Majit.
3 mom. Ordinarie beställning, varå reglementet äger tillämpning, tillsättes,
i enlighet med vad därom är särskilt stadgat, genom fullmakt eller konstitutorial
eller genom förordnande på viss tid eller tills vidare.
Tillsättning genom konstitutorial innebär, att beställningshavare kan i
administrativ väg avsättas från sin beställning på grund av fel eller försummelse
i tjänsten.
Extra ordinarie fänrik antages av vederbörande försvarsgrenschef medelst
skriftligt antagningsbevis.
Entledigande av extra ordinarie fänrik av annan anledning än fel eller försummelse
i tjänsten sker genom beslut av försvarsgrenschefen efter skriftlig
uppsägning senast tre månader före anställningens upphörande.
4 mom. Ordinarie beställning, som i detta reglemente avses, kan innehavas
endast av den, som uppnått 21 års ålder.
2 §•
1 mom. Beställningshavare äger åtnjuta avlöning enligt de föreskrifter Avlöning,
och under de villkor, som innehållas i detta reglemente jämte de tilläggsbe
-
10 Riksdagens skrivelse Nr 426.
stämmelser, som på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl.
Maj :t.
Avlöning utgöres dels av lön jämte i reglementet angivna fasta lönetillägg
och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg.
Enligt föreskrift i vederbörliga stater utgår i vissa beställningar, vilka tillsättas
medelst förordnande tills vidare, i stället för lön arvode till samma
belopp som eljest med dylik beställning förenad lön; och skall beträffande
sådant arvode vad i detta reglemente stadgas angående lön äga motsvarande
tillämpning.
2 mom. Är beställningshavare berättigad att av statsmedel uppbär^
tjänstepension eller årligt understöd, beror på Kungl. Maj:ts prövning, om
och i vad mån av sådan anledning avdrag å lönen skall ske; dock att sådant
avdrag ej må äga rum på grund av pension, som åtnjutes enligt gällande bestämmelser
angående pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och
civilmilitär personal.
3 mom. Avlöning utgår, där ej annorlunda stadgas i reglementet, från och
med den dag beställningen enligt utnämningshandling eller antagningsbevis
tillträdes till och med den dag beställningen frånträdes.
Angående beställningshavares skyldighet att å avlöningen vidkännas pensionsavdrag
samt angående skyldighet för ordinarie beställningshavare att
avgå från beställningen stadgas i gällande bestämmelser örn tjänste- och
familjepension.
4 morn. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande
särskild ersättning utbetalning i annan ordning är stadgad eller eljest
finnes lämpligen böra ske.
3 §•
Tjänst- 1 morn. Beställningshavare är underkastad de tjänstgöringsföreskrifter,
skrifte^ för- som meddelas i de för krigsmakten gällande reglementen, instruktioner eller
flyttnings- andra dylika författningar. Han är ock pliktig underkasta sig den vidsträckSk‘m.
dmhet tare e^er ändrade tjänstgöring, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av försvarsväsendet eller eljest kan varda stadgad.
2 mom. Beställningshavare är vidare pliktig underkasta sig den förflyttning
till annan förläggningsort eller till annan beställning eller befattning vid
försvarsväsendet, vilken må beslutas antingen av Kungl. Majit eller ock av
vederbörlig myndighet med stöd av myndigheten i reglemente, instruktion
eller annan dylik författning tillagd befogenhet.
4 §.
Förening av 1 moni. Med beställning, som i detta reglemente avses, må förenas orditJmD
m6r nar*e statlig beställning eller befattning, vilken tillsättes genom förordnande
tillsvidare och med vilken pensionsrätt icke är förenad, ävensom extra ordinarie
statlig befattning inom högre lönegrad, dock under förutsättning att
beställningshavaren frånträder utövandet av förstnämnda beställning.
Riksdagens skrivelse Nr 426.
11
1 övrigt må beställning, som avses i reglementet, icke förenas med ordinarie
eller extra ordinarie beställning eller befattning i statens tjänst, ej heller
med jämförlig kommunal befattning, så framt ej Kungl. Maj:t och riksdagen
för visst fall annorlunda besluta.
Beträffande kommunal läkar- eller veterinär tjänst skall dock gälla vad i
2 mom. stadgas.
2 mom. Utan tillstånd av Kungl. Majit eller, vad angår innehavare av
beställning, som tillsättes av annan myndighet än Kungl. Majit, av den myndigheten
må beställningshavare ej heller åtaga sig:
kommunal läkar- eller veterinärtjänst;
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening
eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel,
transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars
verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte;
befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning, som
nyss sagts; eller
annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag.
Tillstånd må beviljas endast för så vitt uppdraget eller befattningen prövas
icke inverka hinderligt för tjänstutövningen i beställningen och bör, där så
lämpligen kan ske, avse viss tid.
Vad här ovan stadgas gäller icke i fall, där Kungl. Majit eller den myndighet,
som äger bevilja tillstånd, meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning,
varom i detta moment är fråga.
3 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 1 och 2 mom. förmäles,
att beställningshavare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall
han göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning.
4 mom. I fråga örn förbud för innehavare av viss beställning eller befattning
att åtaga sig uppdrag eller utöva verksamhet, som lämpligen icke bör
förenas med tjänstutövningen, äger Kungl. Majit utfärda erforderliga föreskrifter.
12
Riksdagens skrivelse Nr 426.
2 avd. Ordinarie beställningshavare.
1 kap. Löneplaner och löneklassplacering.
5 §•
Löneplaner:
Löneplan Oa.
(Officerare i allmänhet.)
Lönegrad |
Löne- |
O |
r t |
s g r |
u p |
P |
|||||
nr |
omfattar löneklas- |
klass nr |
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
serna nr |
Årsil) |
n, k |
rönö |
r |
|||||||
i |
1—3 |
i |
2,868 |
2,988 |
3,108 |
3,228 |
3,348 |
3,468 |
3,588 |
3,708 |
3,828 |
2 |
3,318 |
3,456 |
3,594 |
3,732 |
3,870 |
4,008 |
4,146 |
4,284 |
4,422 |
||
2 |
3-7 |
3 |
3,768 |
3,924 |
4,080 |
4,236 |
4,392 |
4,548 |
4,704 |
4,860 |
5,016 |
4 |
4,266 |
4,434 |
4,602 |
4,770 |
4,938 |
5,106 |
5,274 |
5,442 |
5,610 |
||
5 |
4,764 |
4,944 |
5,124 |
5,304 |
5,484 |
5,664 |
5,844 |
6,024 |
6,204 |
||
6 |
5,286 |
5,484 |
5,682 |
5,880 |
6,078 |
6,276 |
6,474 |
6,672 |
6,870 |
||
3 |
7-10 |
7 |
5,868 |
6,084 |
6,300 |
6,516 |
6,732 |
6,948 |
7,164 |
7,380 |
7,596 |
8 |
6,588 |
6,813 |
7,038 |
7,263 |
7,488 |
7,713 |
7,938 |
8,163 |
8,388 |
||
9 |
7,380 |
7,605 |
7,830 |
8,055 |
8,280 |
8,505 |
8,730 |
8,955 |
9,180 |
||
4 |
10-12 |
10 |
8,175 |
8,400 |
8,625 |
8,850 |
9,075 |
9,300 |
9,525 |
9,750 |
9,975 |
11 |
8,910 |
9,135 |
9,360 |
9,585 |
9,810 |
10,035 |
10,260 |
10,485 |
10,710 |
||
5 |
12-14 |
12 |
9,645 |
9,870 |
10,095 |
10,320 |
10,545 |
10,770 |
10,995 |
11,220 |
11,445 |
13 |
10,125 |
10,350 |
10,575 |
10,800 |
11,025 |
11,250 |
11,475 |
11,700 |
11,925 |
||
14 |
10,605 |
10,830 |
11,055 |
11,280 |
11,505 |
11,730 |
11,955 |
12,180 |
12,405 |
||
6 |
15 |
15 |
12,210 |
12,435 |
12,660 |
12,885 |
13,110 |
13,335 |
13,560 |
13,785 |
14,010 |
Löneplan Ob.
(Officerare i vissa chefsbeställningar.)
Lönegrad |
Årslön kronor |
Lönegrad |
Årslön kronor |
Lönegrad |
Årslön kronor |
Lönegrad |
Årslön kronor |
1 |
15,000 |
2 |
16,000 |
3 |
18,000 |
4 |
22,000 |
Riksdagens skrivelse Nr 426.
Löneplan UO.
(Underofficerare.)
13
Lönegrad
Ortsgrupp
Löne- |
|||||||||||
omfattar |
klass nr |
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
|
i |
r s 1 c |
n, krono |
r |
||||||||
1 |
1-5 |
i |
2,838 |
2,958 |
3,078 |
3,198 |
3,318 |
3,438 |
3,558 |
3,678 |
3,798 |
2 |
3,084 |
3,210 |
3,336 |
3,462 |
3,588 |
3,714 |
3,840 |
3,966 |
4,092 |
||
2 |
3-7 |
3 |
3,330 |
3,468 |
3,606 |
3,744 |
3,882 |
4,020 |
4,158 |
4,296 |
4,434 |
4 |
3,606 |
3,756 |
3,906 |
4,056 |
4,206 |
4,356 |
4,506 |
4,656 |
4,806 |
||
3 |
5-9 |
5 |
3,936 |
4,098 |
4,260 |
4,422 |
4,584 |
4,746 |
4,908 |
5,070 |
5,232 |
6 |
4,278 |
4,446 |
4,614 |
4,782 |
4,950 |
5,118 |
5,286 |
5,454 |
5,622 |
||
7 |
4,608 |
4,785 |
4,962 |
5,139 |
5,316 |
5,493 |
5,670 |
5,847 |
6,024 |
||
8 |
4,938 |
5,124 |
5,310 |
5,496 |
5,682 |
5,868 |
6,054 |
6,240 |
6,426 |
||
9 |
5,268 |
5,466 |
5,664 |
5,862 |
6,060 |
6,258 |
6,456 |
6,654 |
6,852 |
Löneplan Ca.
(Civilmilitära~och civila beställningshavare i allmänhet.)
Lönegrad |
Löne- |
O |
r t |
s g r |
u p |
P |
|||||
nr |
omfattar |
klass nr |
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
Å r s 1 ö |
n, k |
o n o |
r |
||||||||
i |
1—5 |
i |
1,938 |
2,016 |
2,094 |
2,172 |
2,250 |
2,328 |
2,406 |
2,484 |
2,562 |
2 |
2-6 |
2 |
2,070 |
2,154 |
2,238 |
2,322 |
2,406 |
2,490 |
2,574 |
2,658 |
2,742 |
3 |
3-7 |
3 |
2,202 |
2,292 |
2,382 |
2,472 |
2,562 |
2,652 |
2,742 |
2,832 |
2,922 |
4 |
4-8 |
4 |
2,334 |
2,430 |
2,526 |
2,622 |
2,718 |
2,814 |
2,910 |
3,006 |
3,102 |
5 |
5-9 |
5 |
2,466 |
2,568 |
2,670 |
2,772 |
2,874 |
2,976 |
3,078 |
3,180 |
3,282 |
6 |
6-10 |
6 |
2,601 |
2,709 |
2,817 |
2,925 |
3,033 |
3,141 |
3,249 |
3,357 |
3,465 |
7 |
7-11 |
7 |
2,739 |
2,853 |
2,967 |
3,081 |
3,195 |
3,309 |
3,423 |
3,537 |
3,651 |
8 |
8-12 |
8 |
2,877 |
2,997 |
3,117 |
3,237 |
3,357 |
3,477 |
3,597 |
3,717 |
3,837 |
9 |
9—13 |
9 |
3,015 |
3,141 |
3,267 |
3,393 |
3,519 |
3,645 |
3,771 |
3,897 |
4,023 |
10 |
10-14 |
10 |
3,153 |
3,285 |
3,417 |
3,549 |
3,681 |
3,813 |
3,945 |
4,077 |
4,209 |
11 |
11-15 |
11 |
3,291 |
3,429 |
3,567 |
3,705 |
3,843 |
3,981 |
4,119 |
4,257 |
4,395 |
12 |
12-16 |
12 |
3,438 |
3,582 |
3,726 |
3,870 |
4,014 |
4,158 |
4,302 |
4,446 |
4,590 |
13 |
13-17 |
13 |
3,630 |
3,780 |
3,930 |
4,080 |
4,230 |
4,380 |
4,530 |
4,680 |
4,830 |
14 |
14-18 |
14 |
3,822 |
3,978 |
4,134 |
4,290 |
4,446 |
4,602 |
4,758 |
4,914 |
5,070 |
15 |
15-19 |
15 |
4,050 |
4,212 |
4,374 |
4,536 |
4,698 |
4,860 |
5,022 |
5,184 |
5,346 |
16 |
16-20 |
16 |
4,278 |
4,446 |
4,614 |
4,782 |
4,950 |
5,118 |
5,286 |
5,454 |
5,622 |
17 |
17—21 |
17 |
4,596 |
4,773 |
4,950 |
5,127 |
5,304 |
5,481 |
5,658 |
5,835 |
6,012 |
Lönegrader
och löne-''
klasser.
14 Riksdagens skrivelse Nr 426.
Löneplan Ca (forts.).
Lönegrad |
Löne- |
O r t |
s g r |
u p |
P |
||||||
nr |
omfattar |
klass nr |
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
Å r s 1 |
ö n, k |
rönö |
r |
||||||||
18 |
18—22 |
18 |
4,926 |
5,112 |
5,298 |
5,484 |
5,670 |
5,856 |
6,042 |
6,228 |
6,414 |
19 |
19—23 |
19 |
5,256 |
5,451 |
5,646 |
5,841 |
6,036 |
6,231 |
6,426 |
6,621 |
6,816 |
20 |
20—23 |
20 |
5,586 |
5,793 |
6,000 |
6,207 |
6,414 |
6,621 |
6,828 |
7,035 |
7,242 |
21 |
21—24 |
21 |
5,916 |
6,135 |
6,354 |
6,573 |
6,792 |
7,011 |
7,230 |
7,449 |
7,668 |
22 |
22—25 |
22 |
6,300 |
6,525 |
6,750 |
6,975 |
7,200 |
7,425 |
7,650 |
7,875 |
8,100 |
23 |
23—26 |
23 |
6,750 |
6,975 |
7,200 |
7,425 |
7,650 |
7,875 |
8,100 |
8,325 |
8,550 |
24 |
24-27 |
24 |
7,230 |
7,455 |
7,680 |
7,905 |
8,130 |
8,355 |
8,580 |
8,805 |
9,030 |
25 |
25-28 |
25 |
7,725 |
7,950 |
8,175 |
8,400 |
8,625 |
8,850 |
9,075 |
9,300 |
9,525 |
26 |
26—29 |
26 |
8,220 |
8,445 |
8,670 |
8,895 |
9,120 |
9,345 |
9,570 |
9,795 |
10,020 |
27 |
27—30 |
27 |
8,715 |
8,940 |
9,165 |
9,390 |
9,615 |
9,840 |
10,065 |
10,290 |
10,515 |
28 |
28—31 |
28 |
9,210 |
9,435 |
9,660 |
9,885 |
10,110 |
10,335 |
10,560 |
10,785 |
11,010 |
29 |
29-32 |
29 |
9,705 |
9,930 |
10,155 |
10,380 |
10,605 |
10,830 |
11,055 |
11,280 |
11,505 |
30 |
30-33 |
30 |
10,200 |
10,425 |
10,650 |
10,875 |
11,100 |
11,325 |
11,550 |
11,775 |
12,000 |
31 |
10,695 |
10,920 |
11,145 |
11,370 |
11,595 |
11,820 |
12,045 |
12,270 |
12,495 |
||
32 |
11,190 |
11,415 |
11,640 |
11,865 |
12,090 |
12,315 |
12,540 |
12,765 |
12,990 |
||
33 |
11,700 |
11,925 |
12,150 |
12,375 |
12,600 |
12,825 |
13,050 |
13,275 |
13,500 |
Löneplan Cb.
(Civilmilitär personal i vissa chefsbeställningar.)
Lönegrad och |
Årslön |
Lönegrad och |
Årslön |
Lönegrad och |
Årslön |
löneklass nr |
kronor |
löneklass nr |
kronor |
löneklass nr |
kronor |
1 |
14,000 |
2 |
17,000 |
3 |
18,000 |
6 §•
Den lönegrad, till vilken varje särskild beställning är att hänföra, angives
i tjänsteförteckningen.
För beställningshavare med lön enligt lönegrad, upptagande mera än en
löneklass, fastställes den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, i enlighet
med föreskrifterna i 7—9 samt 12—15 §§. Inom löneklass bestämmes lönebeloppet
i förekommande fall efter den ortsgrupp, till vilken beställningshavarens
förläggningsort blivit hänförd.
Fördelningen av förläggningsorter å de olika ortsgrupperna fastställes av
Kungl. Majit med hänsyn till levnadskostnaderna å de skilda orterna.
Riksdagens skrivelse Nr 426.
15
Gemensamma bestämmelser örn löneklassplacering m. m.
7 §•
1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie beställning inom lönegrad, som
upptager mer än en löneklass, erhåller beställningshavare lön enligt den för
lönegraden fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrifterna i 8, 9 eller
11—15 §§ giva anledning till avvikelse härutinnan.
2 mom. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
beställningshavaren till närmast högre löneklass samt efter ytterligare
tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess högsta
löneklassen inom lönegraden uppnåtts, allt så framt ej annat följer av föreskrifterna
i 3 mom. här nedan eller i 8, 9 eller 11—15 §§.
3 mom. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade
tiden i den lägre löneklassen tilländagått.
I övrigt gäller såsom villkor för beställningshavares uppflyttning till högre
löneklass,
a) att beställningshavaren under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst, dock att härvid såsom tjänstetid skall räknas
jämväl semester ävensom tjänstledighet, som avses i 18 § 1—3 mom. eller
i 19 §;
b) att uppskov med uppflyttning icke prövats böra äga rum på grund
av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid beställningshavaren tillhört
den lägre löneklassen; dock att härvid hänsyn till viss i tjänsten begången
förseelse, för vilken beställningshavaren särskilt bestraffats, må tagas
endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess
helhet; samt
c) att beställningshavaren icke uppnått den för honom gällande pensionsåldern.
Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas,
utan att beställningshavaren erhållit tillfälle att förklara sig, och skall sådant
beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens
utgång skall uppflyttning ske, örn ej tjänstgöringen under nämnda tid givit
anledning till förnyat uppskov därmed.
4 mom. Har beställningshavare, med tillämpning av föreskrifterna i 3
mom. andra stycket punkten b), först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad
till högre löneklass, må sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses
böra föranleda därtill, kunna förordnas, att han för uppflyttning till än
högre löneklass skall äga tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet varat.
8 §.
1 mom. Beställningshavare, som befordras till beställning inom högre lönegrad
av samma löneplan, skall placeras lägst i löneklassen närmast över
den, som han i den lägre beställningen senast tillhörde. Dessutom skall för
Begynnelselön
och löncklassappflyttning.
Löneklassplacering
vid
befordran
inom samma
löneplan.
16
Riksdagens skrivelse Nr 426.
bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre beställningen
tagas i beräkning den tid, dock högst tre år, varunder beställningshavaren
i den lägre beställningen tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen närmast
under den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet
i 7 § 1 mom. skall hänföras.
2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om
den, vilken vinner befordran till ordinarie beställning från förordnande med
vikariatslön, varom förmäles i 25 § 4 mom. Beställningshavare, som från
förordnande med vikariatslön befordras till beställning inom samma lönegrad
som den, vilken han under förordnandet tillhört, må dock icke placeras i
högre löneklass än som skulle hava tillkommit honom, om han erhållit den
ordinarie beställningen vid tidpunkten för tillträdandet av förordnandet.
9 §.
Löneklass- Beställningshavare, som övergår till beställning tillhörande annan under
övergång till 5 § inta8en löneplan än den han före övergången tillhört, skall i den nya beannan
löne- ställningen hänföras lägst till den löneklass, för vilken lönen i samma ortspian.
grupp närmast överstiger den lön han i den tidigare beställningen ägt uppbära;
dock att lönen icke må utgå enligt högre löneklass än den högsta för
den nya beställningen gällande. Därjämte skall för bestämmande av tidpunkt
för löneklassuppflyttning i den nya beställningen tagas i beräkning
den tid, dock högst tre år, varunder beställningshavaren i den tidigare beställningen
tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen med den lägre
lönen.
10 §.
Avlöning Vid 1 morn. Varder beställningshavare på grund av bestämmelse i 3 § förfor^,
yt^lng flyttad till annan beställning inom samma lönegrad, skall han bibehållas
vid den löneklassplacering, han vid förflyttningen innehade.
2 mom. Förflyttas beställningshavare på grund av bestämmelse i 3 § utan
eget förvållande till beställning inom lägre lönegrad av samma löneplan, skall
såväl i fråga örn löneklassplacering som beträffande övriga avlöningsförmåner
så anses, som om han fortfarande tillhörde den högre lönegraden.
Har förflyttning till beställning inom lägre lönegrad av samma löneplan
föranletts av beställningshavarens förhållande i tjänsten, utgår avlöning enligt
den lägre lönegraden, dock att lön icke i något fall må utgå enligt lägre
löneklass än den för beställningshavaren före förflyttningen gällande.
3 mom. Varder beställningshavare på grund av bestämmelse i 3 § förflyttad
till beställning inom lägre lönegrad av annan under 5 § intagen löneplan,
äger Kungl. Maj:t, i anslutning till de i 2 mom. innefattade grunderna,
besluta örn hans placering i löneklass.
Med lägre lönegrad skall härvid förstås lönegrad, för vilken slullönen i
samma ortsgrupp understiger slutlönen inom den lönegrad, beställningshavaren
före förflyttningen tillhörde.
Riksdagens skrivelse Nr 426.
17
4 mom. Nedflyttas beställning till lägre lönegrad, skall den, som då innehar
beställningen, såväl i fråga om löneklassplacering som beträffande övriga
avlöningsförmåner anses fortfarande tillhöra den högre lönegraden.
Särskilda bestämmelser om löneklassplacering för beställningshavare, tillhörande
Iöneplanerna Oa och UO.
11 §.
Vad i 8 § 1 mom. stadgas i fråga om löneklassplacering vid befordran till
beställning inom högre lönegrad av samma löneplan skall äga motsvarande
tillämpning beträffande den, som vinner befordran till ordinarie beställning,
tillhörande löneplan Oa, från beställning såsom extra ordinarie fänrik.
12 §.
För den, som tillträder underofficersbeställning tillhörande lönegraden
UO 1, skall, där sådant är för beställningshavaren förmånligare än en löneklassplacering
i enlighet med föreskrifterna i 7 § 1 morn., vid bestämmande
av begynnelselön och av tidpunkt för löneklassuppflyttning så anses, som
om beställningen tillträtts vid nedan angiven tidpunkt, nämligen:
a) i fråga om sergeant vid armén sex år efter avläggandet av furirsexamen;
b) i fråga om musiksergeant vid armén samt musikunderofficer av 2.
graden vid kustartilleriet nio år efter det beställningshavaren vunnit fast anställning
vid krigsmakten, dock ej tidigare än vid uppnådda 27 års ålder;
c) i fråga örn underofficer av 2. graden vid marinen, med undantag av
musikunderofficer av 2. graden vid kustartilleriet, två år efter det beställningshavaren
kunnat räkna kompetens för befordran till flaggkorpral; samt
d) i fråga örn sergeant vid flygvapnet fem år efter avläggandet av furirsexamen.
Såsom förutsättning för tillämpning av vad nu stadgats skall gälla, att beställningshavaren
omedelbart före tillträdandet av underofficersbeställningen
varit i en följd fast anställd vid krigsmakten under den tidrymd, som för
vederbörande beställning angives under a)—d) här ovan.
Fast anställning skall anses hava innehafts i en följd, även örn avbrott
av sammanlagt högst tre månader förekommit mellan olika anställningsperinder;
dock må tid för dylikt avbrott icke inräknas i anställningstiden.
Har i den fasta anställningen förekommit avbrott av längre varaktighet än
nyss nämnts, ankommer på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida beställningshavaren
må placeras i högre löneklass än den, till vilken han enligt bestämmelserna
i 7 § 1 mom. skolat hänföras.
Löneklassplacering
vid
befordran
från beställning
såsom
extra ordinarie
fänrik.
Löneklassplacering
vid
befordran till
lägsta underofficersbeställning.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 426.
2
18 Riksdagens skrivelse Nr 426.
13 §.
Lönekiass- 1 morn. Om och i den mån sådant med hänsyn till föreliggande särskilBver^n"
från ^ omständigheter prövas skäligt, må Kungl. Maj:t kunna medgiva, att bereservftat
ställningshavare, som från reservstat eller reserv övergår till beställning inom
eller reserv någon av löneplanerna Oa och UO, placeras i högre lönekiass än den, till
vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. skolat hänföras.
Föreligga eljest beträffande den, som tillträder beställning, tillhörande
någon av nyssnämnda löneplaner, med hänsyn till föregången långvarig
statsanställning och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl för placering
i högre lönekiass än den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 §
1 mom. skolat hänföras, må medgivande i sådant hänseende kunna lämnas
av Kungl. Majit.
2 mom. Beställningshavare må icke på grund av bestämmelserna i 1
mom. placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller
för den nya beställningen.
Särskilda bestämmelser örn löneklassplacering lör beställningshavare, tillhörande
löneplan Ca.
14 §.
Lönekiass- 1 morn. Vad i 8 § 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga
placering ^vid om jeri) vilken vilmer befordran till beställning, tillhörande löneplan Ca,
^fattning, från sådan ordinarie befattning i statens tjänst, för vilken avlöningen fast.
ic*e ®v'' ställts enligt samma grunder, som tillämpats i detta reglemente, eller från
mentet,Tm. m. extra ordinarie eller extra befattning med avlöning enligt av Kungl. Majit
fastställd löneplan. Beställningshavare, som från extra ordinarie befattning
befordras till ordinarie beställning inom samma lönegrad som den, vilken
han i den extra ordinarie befattningen tillhört, må dock icke placeras i
högre lönekiass än som skulle hava tillkommit honom, örn han erhållit den
ordinarie beställningen vid tidpunkten för tillträdandet av den extra ordinarie
befattningen.
2 mom. Därest beställningshavare omedelbart före tillträdandet av beställning,
tillhörande löneplan Ca, i statens tjänst innehade ordinarie befattning,
för vilken avlöningen fastställts enligt sådana äldre eller eljest från
reglementet avvikande grunder, att bestämmelserna i 8 § 1 mom. icke kunna
tillämpas å honom, eller ock anställning med avlöning enligt kollektivavtal,
skall han i den nya beställningen hänföras lägst till den lönekiass, i vilken
lönen närmast överstiger den avlöning, han i den tidigare anställningen ägt
uppbära.
Erforderliga bestämmelser rörande vad som skall förstås med avlöning i
den tidigare anställningen meddelas av Kungl. Majit.
3 mom. Örn och i den mån sådant med hänsyn till föreliggande särskilda
omständigheter prövas skäligt, må Kungl. Majit kunna medgiva, att beställningshavare,
vilken tillträder beställning, tillhörande löneplan Ca, placeras
Riksdagens skrivelse Nr 426. 19
i högre löneklass än den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom.
skolat hänföras:
a) där beställningshavaren omedelbart före tillträdet innehade icke-ordinarie
befattning i statens tjänst med arvode eller med avlöning enligt personligt
kontrakt;
b) där beställningshavaren omedelbart före tillträdet innehade antingen
extra ordinarie eller extra befattning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t
fastställd löneplan eller ock förordnande med vikariatslön och därvid tillhörde
högre lönegrad än den, till vilken den ordinarie beställningen är hänförd;
c)
där beställningshavaren tidigare, om ock ej omedelbart före tillträdet,
under avsevärd tid innehaft befattning eller förordnande, som under b) sägs;
d) där beställningshavaren övergår från reservstat eller reserv.
Föreligga eljest beträffande den, som tillträder beställning, tillhörande
löneplan Ca, med hänsyn till föregången långvarig statsanställning och därunder
åtnjuten avlöning synnerliga skäl för placering i högre löneklass än
den, till vilken han enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. skolat hänföras, må
medgivande i sådant avseende kunna lämnas av Kungl. Majit.
4 mom. Har beställningshavare före tillträdandet av beställning, tillhörande
löneplan Ca, under avsevärd tid antingen innehaft kommunal befattning
eller ock i annan icke statlig anställning utfört arbete av allmännyttig
beskaffenhet, må Kungl. Majit, där så prövas skäligt, kunna lämna medgivande,
varom i 3 mom. förmäles.
5 mom. Beställningshavare, som efter egen ansökning eller därom uttryckt
önskan erhåller antingen annan beställning inom samma lönegrad
eller beställning inom lägre lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass
han före tillträdandet av den nya beställningen innehade.
6 mom. Beställningshavare må icke på grund av bestämmelserna i denna
paragraf placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som
gäller för den nya beställningen.
15 §.
Undantagsvis och där försvarsväsendets intresse sådant påkallar, må UndantagsKungl.
Majit för förvärvande av särskilt kvalificerad person till viss beställ- ^8t0ä“™en^
ning, för vilken lön utgår enligt löneplan Ca, eller för sådan persons bibe- kiassplacehållande
vid beställningen kunna tilldela honom lön enligt högre löneklass rin£-inom vederbörande lönegrad än den, till vilken han enligt de i 7 § 1 mom.
samt 8 § 1 mom. och 14 § angivna grunderna skolat hänföras.
Är fråga örn bibehållande vid beställningen av i första stycket avsedd beställningshavare,
som redan kommit i åtnjutande av lön enligt lönegradens
högsta löneklass, äger Kungl. Majit under enahanda förutsättning bevilja
lön enligt än högre löneklass, där sådan finnes i löneplanen upptagen, dock
högst två löneklasser över den högsta för lönegraden gällande.
20
Riksdagens skrivelse Nr 426.
Semester.
2 kap. Semester och tjänstledighet.
16 §.
1 mom. Beställningshavare äger årligen å tid, som prövas lämplig med
hänsyn till göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna
antal dagar:
Intill det år,
under vilket beställningshavaren
fyller 40 år
Beställningshavare, tillhörande lönegraderna
Oa 1, Ca 1—10........................ 20 dagar
Beställningshavare, tillhörande lönegraderna
Oa 2, UO 1—3, Ca 11—23 ............. 25 »
Beställningshavare, tillhörande lönegraderna
Oa 3—6, Ob 1—4, Ca 24—30, Cb 1—3.. 35 »
Från och med det
år, under vilket
beställningshavaren
fyller 40 år
30 dagar
35 »
45 »
2 mom. Semester beräknas för kalenderår. Har på grund av tjänstgöringsförhållandena
full semester icke kunnat beredas beställningshavare före kalenderårets
utgång, äger han utfå felande antal semesterdagar under första
kvartalet nästpåföljande år.
Beställningshavare, som har sin förläggningsort å plats, där kallortstillägg
utgår, må kunna medgivas rätt att i följd åtnjuta icke blott semester för
löpande år utan jämväl återstående semester för nästföregående år.
3 mom. Därest beställningshavare tillträder eller av annan anledning än
avgång med ålderspension skall frånträda beställning vid annan tidpunkt
än vid årsskiftet, beräknas hans semester i förhållande till den del av året,
under vilken beställningen innehaves. Uppstår vid dylik beräkning brutet
tal, avrundas semestern till närmast högre dagantal.
4 mom. Såvitt ej vederbörande myndighet finner skäl annat medgiva, må
beställningshavare, vilken vid kalenderårs ingång sedan mera än sex månader
åtnjuter tjänstledighet av anledning, som omförmäles i 20 eller 21 §,
icke komma i åtnjutande av semester för det året, förrän han under sammanlagt
minst 90 dagar bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort
uppdrag för statens räkning.
5 morn. Beställningshavare, som har sig anförtrodd penninguppbörd eller
kontroll å sådan uppbörd, är pliktig att begagna sig av semester å tid, som
bestämmes av vederbörande myndighet.
21
Riksdagens skrivelse Nr 426.
17 §.
För tid, under vilken beställningshavare åtnjuter tjänstledighet från sin Tjänstledigbeställning,
skall med hans avlöning förhållas på sätt i 18—22 §§ stadgas, hetsavdraKså
framt icke Kungl. Majit finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma.
Vid tjänstledighet förekommande avdrag å lönen, tjänstledighelsavdrag,
äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.
A- och B-avdragen utgöra för dag räknat de belopp, som finnas angivna
i följande tabeller:
Löneplan Oa.
Löneklass nr |
A-avdrag |
B-avdrag |
Löneklass nr |
A-avdrag |
B-avdrag |
i |
1.50 |
3.00 |
9 |
4.30 |
8.60 |
2 |
1.80 |
3.60 |
10 |
5.00 |
10.00 |
3 |
2.10 |
4.20 |
11 |
5.70 |
11.40 |
4 |
2.40 |
4.80 |
12 |
6.40 |
12.80 |
5 |
2.70 |
5.40 |
13 |
6.90 |
13.80 |
6 |
3.00 |
6.00 |
14 |
7.40 |
14.80 |
7 |
3.40 |
6.80 |
15 |
9.00 |
18.00 |
8 |
3.80 |
7.60 |
Löneplan Ob.
Löneklass nr |
A-avdrag |
B-avdrag |
Löneklass nr |
A-avdrag |
B-avdrag |
i |
10.00 |
20.00 |
3 |
12.50 |
25.00 |
2 |
11.00 |
22.00 |
4 |
15.50 |
31.00 |
Löneplan UO.
Löneklass nr |
A-avdrag |
B-avdrag |
Löneklass nr |
A-avdrag |
B-avdrag |
i |
1.50 |
3.00 |
6 |
2.40 |
4.80 |
2 |
1.60 |
3.20 |
7 |
2.60 |
5.20 |
3 |
1.80 |
3.60 |
8 |
2.80 |
5.60 |
4 |
2.00 |
4.00 |
9 |
3.00 |
6.00 |
5 |
2.20 |
4.40 |
Tjänstledighet
för offentligt
uppdrag.
22 Riksdagens skrivelse Nr 426.
Löneplan Ca.
Löneklass nr |
A-avdrag |
B-avdrag |
Löneklass nr |
A-avdrag |
B-avdrag |
i |
0.80 |
1.60 |
18 |
2.80 |
5.60 |
2 |
0.90 |
1.80 |
19 |
3.00 |
6.00 |
3 |
1.00 |
2.00 |
20 |
3.20 |
6.40 |
4 |
1.10 |
2.20 |
21 |
3.40 |
6.80 |
5 |
1.20 |
2.40 |
22 |
3.60 |
7.20 |
6 |
1.30 |
2.60 |
23 |
3.90 |
7.80 |
7 |
1.40 |
2.80 |
24 |
4.20 |
8.40 |
8 |
1.50 |
3.00 |
25 |
4.50 |
9.00 |
9 |
1.60 |
3.20 |
26 |
5.00 |
10.00 |
10 |
1.70 |
3.40 |
27 |
5.50 |
11.00 |
11 |
1.80 |
3.60 |
28 |
6.00 |
12.00 |
12 |
1.90 |
3.80 |
29 |
6.50 |
13.00 |
13 |
2.00 |
4.00 |
30 |
7.00 |
14.00 |
14 |
2.10 |
4.20 |
31 |
7.50 |
15.oo |
15 |
2.20 |
4.40 |
32 |
8.oo |
16.00 |
16 |
2.40 |
4.80 |
33 |
8.50 |
17.00 |
17 |
2.60 |
5.20 |
Löneplan Cb.
Löneklass nr |
A-avdrag |
B-avdrag |
Löneklass nr |
A-avdrag |
B-avdrag |
i |
9.00 |
18.00 |
3 |
12.50 |
25.00 |
2 |
11.75 |
23.50 |
C-avdraget utgöres av hela lönen ävensom, i förekommande fall, övriga på
tjänstledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. I vad mån beställningshavare,
som har att vidkännas C-avdrag, skall avstå jämväl andra
med beställningen förenade avlöningsförmåner, beror på prövning i den
ordning Kungl. Maj:t bestämmer.
18 §.
1 mom. Under tjänstledighet för offentligt uppdrag skall beställningshavare
a)
vidkännas A-avdrag, där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår
allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och beställningshavaren
icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner
han under ledigheten avstått, så ock där fråga är om uppdrag såsom
ledamot av riksdagen;
Riksdagens skrivelse Nr 426. 6
b) vidkännas C-avdrag, där fråga är om anställning hos riksdagen eller
dess revisorer eller hos kyrkomötet eller om uppdrag att deltaga i eller biträda
vid utredning, som beslutats av Kungl. Majit eller, jämlikt Kungl.
Maj :ts bemyndigande, av chef för statsdepartement eller myndighet (kommitté-
eller sakkunniguppdrag)
2 mom. Under tjänstledighet för militär tjänstgöring skall beställningshavare
i förekommande fall
a) vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom
beställningshavare i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom
officer i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under
vilken han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller under
vilken han är inkallad till värnpliktstjänstgöring;
b) likaledes vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för
konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning
eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan
kurs eller övning, dock högst 14 dagar av ett och samma kalenderår.
3 mom. Under tjänstledighet, som enligt medgivande av Kungl. Majit
eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, av vederbörande försvarsgrenschef,
användes för att göra iakttagelser eller idka studier, vilka kunna tjäna försvarsväsendets
intressen, skall beställningshavare äga åtnjuta oavkortad lön.
4 mom. Då beställningshavare i andra fall än här ovan under 1—3
mom. omförmälts åtnjuter tjänstledighet av anledning, varom i denna paragraf
är fråga, skall han vidkännas C-avdrag.
19 §.
1 mom. Vid tjänstledighet till följd av olgcksfall i tjänsten, varav för- Tjänstiediganletts
sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, skall beställningshavare åt
njuta
oavkortad lön. Med olycksfall i tjänsten skall förstås vad som enligt tjänsten
allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete. “• m
2
mom. Oavkortad lön utgår jämväl, där beställningshavare på grund
av sin tjänst blivit utsatt för våld eller annan misshandel eller han i
tjänsten ådragit sig yrkessjukdom eller svårare smittsam sjukdom och av sådan
anledning åtnjutit tjänstledighet, så ock där han förbjudits att tjänstgöra
till förekommande av smittas spridning.
Härvid förstås med yrkessjukdom sådan sjukdom, varom förmäles i gällande
lag örn försäkring för vissa yrkessjukdomar, och med svårare smittsam
sjukdom sådan sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag
skall föranleda anmälan till vederbörande myndighet, för så vitt den ej
enligt förstnämnda lag är att hänföra till yrkessjukdom.
20 §.
1 mom. Vid tjänstledighet till följd av behörigen styrkt sjukdom i andra Tjänstledigfall
än som avses i 19 §, skall beställningshavare sjukdom*3
a) äga uppbära oavkortad lön under högst det antal dagar av ett och m. m.
samma kalenderår, som här nedan angives, nämligen:
Tjänstledighet
för enskild
angelägenhet.
Nedsättning
av tjänstgöringstid.
Avstängning
från tjänstgöring
m. m.
Riksdagens skrivelse Nr 426.
för beställningshavare, tillhörande lönegraderna Oa 1, Ca 1—10 ... 25 dagar
8 » » » Oa 2, UO 1—3,
Ca 11—23 ........ 20 »
8 » » Oa 3—6, Ob 1—4,
Ca 24—30, Cb 1—3 10 » ;
b) vidkännas A-avdrag för tid därutöver.
2 mom. Har beställningshavare beviljats tjänstledighet för svag hälsas
vårdande och är behovet av sådan ledighet behörigen styrkt, skall han vidkännas
B-avdrag.
3 mom. Såvitt ej vederbörande myndighet finner skäl annat medgiva, må
beställningshavare, som vid kalenderårs ingång sedan mera än sex månader
åtnjuter tjänstledighet av anledning, som i 1 eller 2 mom. sägs, vid ledighet
på grund av sjukdom under det året icke komma i åtnjutande av oavkortad
lön, förrän han under sammanlagt minst 90 dagar bestritt sin egen eller
annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning.
21 §.
Vid tjänstledighet för enskild angelägenhet skall beställningshavare
a) uppbära oavkortad lön för tid, vilken han använder för verkställande
av flyttning, då han förflyttats utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan,
dock högst tre dagar;
b) vidkännas B-avdrag för tid, varunder han fullgör uppdrag inom sådan
personalsammanslutning, som avser att tillvarataga beställningshavarnas intressen
i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, dock högst 15 dagar
av ett och samma kalenderår;
c) likaledes vidkännas B-avdrag, där ledigheten beviljats för annan enskild
angelägenhet av vikt, dock högst 15 dagar av ett och samma kalenderår;
samt
d) vidkännas C-avdrag i andra fall än här ovan under a)—c) sägs.
22 §.
Där beställningshavare av anledning, som enligt stadgandena i 18—21 §§
medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av tjänstgöringstiden,
skall avdraget a lönen beräknas i förhållande till den omfattning, vari tjänstgöringstiden
nedsatts.
23 §.
1 mom. För tid, under vilken beställningshavare undergår arreststraff
med förbud att tjänstgöra, skall han vidkännas B-avdrag.
Beställningshavare, som undergår annat frihetsstraff än arrest eller som
är avstängd från tjänstgöring eller hålles häktad för brott, skall under tiden
vidkännas C-avdrag, så framt ej prövas skäligt att låta honom uppbära
någon del av avlöningen.
Riksdagens skrivelse Nr 426.
25
Prövas undergånget arreststraff icke böra räknas vederbörande till last,
finnes avstängningsåtgärd hava varit obefogad eller blir för brott häktad
frikänd, skall vad av hans avlöning sålunda innehållits till honom utbetalas.
Vad här stadgats i fråga om beställningshavare, vilken hålles häktad för
brott, skall gälla jämväl beträffande den, som av polismyndighet kvarhålles
såsom misstänkt för brott; dock att, där häktningsåtgärd ej vidtages, beställningshavaren
skall äga åtnjuta oavkortad avlöning under tiden för kvarhållandet.
2 mom. Avhåller sig beställningshavare från tjänstgöring utan att hava
i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall,
skall han för den tiden vidkännas C-avdrag.
3 kap. Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.
24 §.
Till beställningshavare, som har sin förläggningsort å plats inom rikets Kaiiortstiiinordliga
delar, där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och lev- läggt
nadsbetingelserna i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt
hänseende, utgår kallortstillägg med nedanstående, för olika kallortsklasser
bestämda belopp för år räknat, nämligen:
för kallortsklass I____ 90 kronor för kallortsklass IV____ 360 kronor
» » II.... 150 » » » V.... 540 »
» » lil.... 240 » » » VI____ 720 »
Närmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå,
och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas av Kungl.
Maj:t.
25 §.
1 mom. Beställningshavare med lön enligt någon av löneplanerna Oa, VikariatserUO
och Ca, vilken förordnas eller kommenderas att såsom vikarie uppe- ^tcariataiBri
hålla sådan beställning eller befattning inom högre lönegrad av den löneplan
beställningshavaren tillhör, som enligt stat eller eljest i behörig ordning
meddelade föreskrifter skall bestridas av beställningshavare inom högre lönegrad,
äger uppbära vikariatsersättning. Dylik ersättning utgår med belopp
för dag räknat, motsvarande skillnaden mellan de i nedanstående tabeller
angivna beloppen för, å ena sidan, den lönegrad, till vilken den uppehållna
beställningen eller befattningen är hänförd, och, å andra sidan, den lönegrad
den vikarierandes egen beställning tillhör, dock med minst 60 öre örn
dagen:
26
Riksdagens skrivelse Nr 426.
Beställningar, tillhörande löneplan Oa:
Lönegrad |
Belopp |
Lönegrad |
Belopp |
Lönegrad |
Belopp |
nr |
kronor |
nr |
kronor |
nr |
kronor |
Oa 1 |
1.50 |
Oa 3 |
4.70 |
Oa 5 |
10.00 |
Oa 2 |
2.50 |
Oa 4 |
8.50 |
Oa 6 |
12.60 |
Beställningar, tillhörande löneplan UO:
Lönegrad nr |
Belopp kronor |
Lönegrad nr |
Belopp kronor |
Lönegrad nr |
Belopp kronor |
UO 1 |
1.50 |
UO 2 |
1.95 |
UO 3 |
2.65 |
Beställningar, tillhörande löneplan Ca:
Lönegrad nr |
Belopp kronor |
Lönegrad nr |
Belopp kronor |
Lönegrad nr |
Belopp kronor |
i |
0.60 |
ii |
1.95 |
21 |
4.70 |
2 |
0.70 |
12 |
2.15 |
22 |
5.05 |
3 |
0.80 |
13 |
2.35 |
23 |
5.65 |
4 |
0.90 |
14 |
2.55 |
24 |
6.25 |
5 |
1.05 |
15 |
2.80 |
25 |
6.85 |
6 |
1.20 |
16 |
3.05 |
26 |
7.45 |
7 |
1.35 |
17 |
3.35 |
27 |
8.05 |
8 |
1.50 |
18 |
3.65 |
28 |
8.70 |
9 |
1.65 |
19 |
4.00 |
29 |
9.35 |
10 |
1.80 |
20 |
4.35 |
30 |
10.00 |
Har i avseende å förordnande eller kommendering, varom i första stycket
förmäles, stadgats särskild inskränkning i vikariens befogenhet, ankommer
på den myndighet, som meddelat förordnandet eller beslutat kommenderingen,
att pröva, huruvida vikariatsersättning må utgå. Då så med hänsyn
till göromålens omfattning finnes skäligt, må därvid ersättningen bestämmas
till lägre belopp än i första stycket föreskrives.
Har beställningshavare förordnats eller kommenderats att såsom vikarie
uppehålla sådan befattning inom högre lönegrad av den löneplan beställningshavaren
tillhör, som enligt behörigen meddelade föreskrifter företrädesvis
bör bestridas av beställningshavare inom högre lönegrad, beror på prövning
i den ordning Kungl. Majit bestämmer, huruvida och i vad mån vikariatsersättning
må utgå.
2 morn. Har beställningshavare placerats i sådan befattning, som enligt
behörigen meddelade föreskrifter företrädesvis bör bestridas av beställnings
-
Riksdagens skrivelse Nr 426.
27
havare inom högre lönegrad, beror på prövning i den ordning Kungl. Majit
bestämmer, huruvida vikariatsersättning må utgå.
Fråga om ersättning till vikarie för beställningshavare med placering i här
avsedd befattning skall likaledes bero på prövning i nyssnämnd ordning.
3 mom. Vikariatsersättning må ej utgå på grund av placering i viss befattning
ombord under sjötjänstgöring.
Ej heller utgår vikariatsersättning för tjänstgöring i befattning, vars uppehållande
jämlikt 33 § 4 mom. medför rätt till ansvarsarvode.
4 morn. Kan förordnande, kommendering eller placering, varom förmäles
i 1 och 2 morn., väntas bliva av längre varaktighet, äger Kungl. Majit medgiva,
att beställningshavaren må, i stället för lön å egen beställning samt
vikariatsersättning enligt bestämmelserna i 1 morn., uppbära vikariatslön.
Såsom förutsättning för åtnjutande av vikariatslön gäller tillika, att förordnandet,
kommenderingen eller placeringen, i förekommande fall efter kungörande
till ansökning, meddelats i den ordning, som är stadgad för den uppehållna
beställningens eller befattningens besättande med ordinarie innehavare.
Vikariatslön utgår enligt löneklassen närmast lägre än den, vilken skulle
hava gällt, därest den förordnade, kommenderade eller placerade varit ordinarie
innehavare av den högre beställningen, varvid emellertid skall iakttagas,
å ena sidan, att vikariatslönen med minst en löneklass överstiger den
för vederbörande i egen beställning gällande löneklassen och, å andra sidan,
att vikariatslönen i förekommande fall icke må utgå enligt högre löneklass
än den högsta för den högre beställningen gällande löneklassen.
Understiger månadsbeloppet av den sålunda beräknade vikariatslönen vad
beställningshavaren ägt uppbära i lön å egen beställning för hel månad jämte
vikariatsersättning enligt bestämmelserna i 1 mom. för trettio dagar skall
vikariatslönen utgå med däremot svarande högre belopp.
För beställningshavare, som uppbär vikariatslön, gälla i övrigt i tillämpliga
delar de stadganden, som meddelats beträffande ordinarie beställningshavare
i den lönegrad förordnandet, kommenderingen eller placeringen avser.
Beställningshavaren anses därvid tillhöra den löneklass, enligt vilken vikariatslönen
med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket utgår eller
skolat utgå.
5 mom. Ersättning vid vikariat i andra fall än i 1 och 2 samt 4 mom.
avses bestämmes av Kungl. Majit.
26 §.
1 mom. Beställningshavare, som tillhör flottan eller för marinen gemensam
personalkår och som åtnjuter lön enligt någon av de i nedanstående
tabell angivna lönegraderna, äger under sjötjänstgöring uppbära sjötillägg
med belopp för dag räknat, som i tabellen angives:
Sjötillägg
m. m.
28
Riksdagens skrivelse Nr 426.
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
Beställningshavare, |
Å annat fartyg än undervattensbåt |
Å undervattensbåt |
|||
vid rörlig |
vid stationäi å egen för-läggningsort |
förläggning å annan för-läggningsort |
vid rörlig |
vid stationär |
|
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
kr. |
|
Oa 1 .............. |
1.80 |
0.70 |
1.05 |
4.50 |
3.00 |
Oa 2 .............. |
2.50 |
1.00 |
1.50 |
7.00 |
5.00 |
Oa 3 .............. |
3.60 |
1.40 |
2.10 |
9.50 |
6.50 |
Oa 4 .............. |
4.50 |
1.80 |
2.70 |
12.50 |
8.75 |
Oa 5 .............. |
5.00 |
2.00 |
3.00 |
13.76 |
9.76 |
Oa 6 .............. |
6.50 |
2.60 |
3.90 |
— |
— |
Ob 1 .............. |
6.75 |
2.70 |
4.05 |
— |
— |
Ob 2 .............. |
7.00 |
2.80 |
4.20 |
— |
— |
Ob 3 .............. UO 1, maskinist eller |
8.00 |
3.20 |
4.80 |
— |
— |
2.00 |
1.20 |
1.80 |
7.25 |
4.75 |
|
UO 1, annan beställ-ningshavare ...... |
|||||
1.80 |
0.70 |
1.05 |
5.75 |
4.00 |
|
UO 2, maskinist eller |
|||||
3.70 |
1.60 |
2.40 |
9.25 |
6.00 |
|
UO 2, annan beställ-ningshavare ...... |
|||||
2.20 |
0.9 0 |
1.35 |
7.50 |
5.25 |
|
Ca 22.............. |
3.00 |
1.20 |
1.80 |
8.25 |
5.75 |
Ca 24.............. |
3.50 |
1.40 |
2.10 |
9.50 |
6.50 |
Ca 27.............. |
4.25 |
1.70 |
2.55 |
11.60 |
8.00 |
Ca 28.............. |
4.75 |
1.90 |
2.85 |
— |
— |
Ca 30.............. |
5.25 |
2.10 |
3.15 |
— |
— |
2 mom. Till beställningshavare, som utövar befattning såsom fartygschef,
utgår under rörlig förläggning förhöjning av sjötillägget med följande belopp
för dag räknat, nämligen:
å fartyg av klass 1 .......................... kr. 1.00,
» » » » 2 .......................... » 0.80,
* 5 » » 3 .......................... » 0.60 samt
» » » » 4 .......................... » 0.40.
Fartygens fördelning å här avsedda klasser bestämmes av Kungl. Maj:t.
Har såsom fartygschef kommenderats innehavare av beställning i lägre
lönegrad än den, som enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser företrädesvis
avses för dylik befattning, skall den kommenderade i fråga om rätt
till sjötillägg enligt 1 mom. likställas med beställningshavare i den högre
lönegraden och därjämte äga uppbära förhöjning, som nyss sagts.
Riksdagens skrivelse Nr 426.
29
3 mom. Till beställningshavare i någon av lönegraderna Oa 4 och Oa 5,
som utövar befattning såsom eskaderchef, avdelningschef eller divisionschef,
utgår under rörlig förläggning förhöjning av sjötillägget med 1 krona för dag
räknat. Har i nu avsedd befattning, som enligt av Kungl. Majit meddelade
bestämmelser företrädesvis skall bestridas av beställningshavare i lägst lönegraden
Oa 4, kommenderats beställningshavare i lägre lönegrad, skall den
kommenderade i fråga örn rätt till sjötillägg enligt 1 mom. likställas med beställningshavare
i lönegraden Oa 4 och därjämte äga uppbära förhöjning,
som nyss sagts.
Den, som uppbär i föregående stycke avsedd förhöjning, må icke samtidigt
åtnjuta förhöjning, varom stadgas i 2 mom.
4 mom. Till underofficer vid flottan eller flygvapnet, som under sjötjänstgöring
omhänderhar annan uppbörd än penninguppbörd, utgår särskild
ersättning med 50 öre för dag.
5 mom. I sjöreserv tjänstgörande personal åtnjuter sjötillägg med belopp,
som angivas i 3 kol. av tabellen i 1 mom.
6 mom. Beställningshavare vid kustartilleriet äger under sjötjänstgöring
uppbära sjötillägg enligt de i 1 mom. innefattade bestämmelserna. Härvid
skall dock iakttagas, dels att sådant tillägg till beställningshavare å fartyg
eller båt, som är bemannad av kustartilleriets eller av för dess räkning förhyrd
personal, utgår med belopp, som angivas i 3 kol. av tabellen i 1 morn.,
dels ock att maskinavdelningen tillhörande underofficer vid kustartilleriet
åtnjuter sjötillägg i likhet med underofficer, ej maskinist, vid flottan.
7 mom. Beställningshavare, tillhörande eller kommenderad till tjänstgöring
vid flygvapnet, äger under tjänstgöring å rustad sjöstyrka åtnjuta sjötillägg
enligt de i 1 mom. innefattade bestämmelserna med iakttagande härvid,
att tillägget för underofficer utgår med belopp, som angivits för underofficer,
ej maskinist, vid flottan.
Sjötillägg utgår dock ej till beställningshavare, som enligt 27 § åtnjuter
flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg.
8 mom. Där sjötillägg enligt bestämmelserna i denna paragraf skall utgå
till beställningshavare i lönegrad, vilken ej finnes upptagen i 1 morn., eller
eljest i fall, för vilket belopp ej finnes där angivet, bestämmes tilläggets storlek
av Kungl. Majit.
9 mom. Erforderliga föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna
i denna paragraf meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits
bemyndigande, av marinförvaltningen.
10 mom. I fråga om särskilda förmåner under tjänstgöring å fartyg, som
är beordrat till expedition för undersökningar och mätningar av militärleder,
å fartyg, som användes för sjökarteverkets mätningsarbeten, eller å statens
isbrytarfartyg gäller vad Kungl. Majit därom förordnar.
27 §.
/ mom. Beställningshavare, som är kommenderad till flygtjänstgöring i Flygtillägg
någon av nedannämnda befattningar, äger — under förutsättning att sådan “■ m
-
30
Riksdagens skrivelse Nr 426.
Reseersätt
ning.
tjänstgöring fullgöres minst i den omfattning, som bestämmes av Kungl.
Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av chefen för flygvapnet —
uppbära flggtillägg med följande belopp för månad räknat:
V Beställningshavare, |
F 1 y g t i 1 1 ä g g |
i beta |
t t n i n g s |
å s o m |
|
flygförare |
flygspanare |
provflygare |
kontrollflygare |
flygsignalist |
|
Oa 1.................. |
210 |
210 |
270 |
__ |
_ |
Oa 2 -6 .............. |
270 |
270 |
270 |
— |
— |
Ob 2.................. |
270 |
270 |
— |
— |
— |
UO 1, 2............... |
210 |
210 |
270 |
— |
150 |
Ca 24, 26, 27 .......... |
— |
— |
270 |
210 |
— |
2 mom. Underofficer, vilken fullgör flygtjänstgöring såsom chefsmekaniker,
äger under förutsättning, som i 1 mom. angives i fråga örn flygtillägg,
uppbära mekanikertillägg med 60 kronor för månad.
3 mom. Armén eller marinen tillhörande beställningshavare, som vid flygvapnet
undergår grundläggande utbildning till flygspanare, äger under utbildningstiden
åtnjuta elevtillågg med 150 kronor för månad.
4 mom. I 1—3 mom. omförmälda förmåner må under tjänstledighet åtnjutas
endast i den mån beställningshavaren därunder äger uppbära oavkortad
lön.
5 mom. Beställningshavare, som icke enligt 1—3 mom. är berättigad till
flygtillägg, mekanikertillägg eller elevtillägg, äger för dag, varunder han på
grund av honom åliggande inspektionsskyldighet eller meddelat särskilt uppdrag
deltager i flygning, uppbära flygtraktamente, beställningshavare tillhörande
någon av lönegraderna Oa 1, UO 1 och 2 samt Ca 1—13 med 7 kronor
ävensom annan beställningshavare med 9 kronor.
Därest beställningshavare, som i detta moment avses, eller chefsmekaniker
under deltagande i flygning drabbas av olycksfall, varav föranledes sjukdom
eller förlust av arbetsförmågan, äger han under tjänstledighet till följd
av olycksfallet åtnjuta flygtillägg med 150 kronor för månad, chefsmekaniker
dock med avdrag av honom jämlikt 2 mom. tillkommande mekanikertillägg.
6 mom. Erforderliga föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna
i denna paragraf meddelas av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, av flygförvaltningen.
28 §.
Angående ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden gäller vad
därom är stadgat i allmänna resereglementet och i särskilda av Kungl. Majit
meddelade föreskrifter.
Riksdagens skrivelse Nr 426. 31
29 §.
1 morn. Under tjänstgöring å annan ort inom riket än förläggningsorten
äger beställningshavare åtnjuta tjänstgöringstraktamente enligt de särskilda
bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t, dock icke i något fall till högre
belopp än den för beställningshavaren enligt allmänna resereglementet bestämda
traktamentsersättningen.
2 morn. Beställningshavare, som har sin förläggningsort inom fästning,
må jämväl vid tjänstutövning å sagda ort under sådana förhållanden, att
det vanliga kvarteret icke kan bibehållas, kunna komma i åtnjutande av
tjänstgöringstraktamente, som i 1 mom. sägs.
30 §.
Under sjötjänstgöring utgå mässpenningar och till vissa beställningshavare
därjämte representationspenningar enligt de närmare bestämmelser, som
meddelas av Kungl. Maj:t.
Vid utförande av dykeriarbete må särskilda förmåner utgå enligt av Kungl.
Maj:t fastställda grunder.
31 §.
Ersättning för flyttningskostnad enligt de särskilda bestämmelser, som
meddelas av Kungl. Majit, utgår till beställningshavare, vilken
a) utan egen ansökning förflyttats från en förläggningsort till en annan,
dock att ersättning ej må utgå, då transport eller placering skett genom
tjänstebyte mellan två beställningshavare, som därom uttryckt önskan;
b) vid övergång från icke-ordinarie befattning till ordinarie beställning
eller från ordinarie beställning till beställning inom annan löneplan än den
han själv tillhör eller till följd av befordran eller på grund av förordnande
eller kommendering att uppehålla viss beställning eller befattning eller till
följd av omplacering till tjänstgöring utan att därmed avses uppehållande av
viss beställning eller befattning nödgats flytta till annan ort; eller ock
c) eljest fått sig ålagt att byta bostad.
Vad nu är sagt gäller ock i fråga om beställningshavare, som förflyttats
eller befordrats till ordinarie befattning, å vilken detta reglemente icke äger
tillämpning, eller vilken förordnats att uppehålla sådan befattning, så ock
i fråga om den, som från dylik befattning eller från fast anställning såsom
manskap vid krigsmakten befordrats till eller förordnats å beställning, som
i reglementet avses; skolande härvid med befordran förstås övergång till
beställning eller befattning, för vilken slutlönen i samma ortsgrupp överstiger
slutlönen i den tidigare beställningen eller befattningen.
Ersättning för flyttningskostnad må tillkomma jämväl beställningshavare,
som på grund av Kungl. Majits därom meddelade föreskrift förklaras skola
under tjänstgöring å annan ort än den vanliga förläggningsorten anses fullgöra
ordinarie tjänstgöring å förstnämnda ort.
Tjänstgö
ringstrakta
mente.
Mässpenningar
m. m.
Ersättning
för flyttningskostnad.
32
Riksdagens skrivelse Nr 426.
Felräkningg
penningar.
Vissa arvoden
och särskilda
ersättningar
m. m.
Vad i denna paragraf stadgats skall, så framt ej Kungl. Majit för särskilda
fall annorlunda förordnar, icke utgöra hinder för beviljande av ersättning
för flyttningskostnad dels på grund av kommendering såsom aspirant
vid generalstabskåren, såsom elev vid någon av de militära högskolorna
eller såsom intendents- eller förvaltaraspirant, dels ock för genomförande
av passagesystem vid vissa truppförband enligt vad därom är särskilt
stadgat.
32 §.
Beställningshavare, som å tjänstens vägnar handhar penninguppbörd eller
verkställer kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Majit
fastställda grunder erhålla felräkningspenningar till belopp, som bestämmes
med hänsyn till de omständigheter, under vilka uppbörd eller utbetalning
sker, och i förhållande till uppbördens eller utbetalningens omfattning. Felräkningspenningar
må icke vid en och samma befattning utgå med högre
belopp än 600 kronor för år räknat.
För tid, under vilken här avsedd beställningshavare icke bestrider befattningen,
uppbäras felräkningspenningarna av den, som uppehåller densamma.
33 §.
1 mom. Till innehavare av vissa beställningar utgår, såsom förhöjning av
lönen, arvode med belopp, som angivas i vederbörliga stater.
2 mom. För uppehållande, på grund av förordnande eller kommendering,
av vissa befattningar, som ej äro uppförda såsom särskilda beställningar,
utgår, utöver lön i vederbörandes beställning, arvode med belopp, som
angivas i vederbörliga stater.
3 mom. I den mån medel för ändamålet finnas beviljade, må vissa beställningshavare
för särskilda uppdrag, vilka äro avsedda att fullgöras vid
sidan av egen befattning, uppbära arvode med belopp, som angivas i vederbörliga
stater eller eljest i behörig ordning fastställas.
4■ mom. Till beställningshavare vid armén — regementskassör dock undantagen
— vilken utan att tillhöra intendenturkåren förordnas att uppehålla
antingen befattning, varmed är förenat uppdrag såsom chef för kassaförvaltning,
eller ock befattning, vilken är avsedd för förvaltare eller för
regementskassör, utgår ansvarsarvode med 4 kronor 50 öre, respektive 2 kronor
25 öre för dag räknat.
Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
uppehållande av intendents-, respektive förrådsförvaltarbefattning vid
marinen eller flygvapnet.
Vid tillämpning av bestämmelserna i detta moment iakttages, att ansvarsarvode
ej må utgå vid tjänstgöring, som fullgöres under anställning såsom
intendents- eller förvaltaraspirant eller i omedelbar anslutning till sådan anställning.
5 mom. Gratifikation eller belöning må kunna tilldelas beställningshavare,
därest medel för ändamålet finnas anvisade.
Riksdagens skrivelse Nr 426.
33
6 mom. Beträffande åtnjutande av de i 1—5 morn. omförmälda förmånerna
skola gälla de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.
7 mom. Vissa beställningshavare äga åtnjuta bidrag till representationskostnader
med belopp, som angivas i vederbörliga stater.
8 mom. Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest av Kungl.
Majit och riksdagen medgivits må beställningshavare icke för sin tjänstgöring
åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej Kungl. Majit för uppdrag
eller arbete, vilket kan anses falla utom beställningshavarens vanliga tjänstutövning,
anvisat särskilda medel eller eljest finner skäl medgiva särskild
goltgörelse.
4 kap. Rörligt tillägg.
34 §.
1 mom. Å följande i 1 och 3 kap. omförmälda avlöningsförmåner, nårn- Avlöningsligen
lön, vikariatsersättning och vikariatslön, utgår under de förutsättning- ^™&röri’igt
ar och enligt de grunder, som i detta kapitel angivas, rörligt tillägg i för- tillägg utgår
hållande till den ökning i de allmänna levnadskostnaderna, som må föreligga m- m''
i jämförelse med de genomsnittliga levnadskostnaderna under år 1935.
2 mom. Beräkning av levnadskostnadernas storlek i jämförelse med 1935
års genomsnittliga levnadskostnader verkställes kvartalsvis av socialstyrelsen
enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit.
På grundval av nämnda beräkning fastställer Kungl. Majit det procenttal,
som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga
levnadskostnadsnivå (levnadskostnadstalet).
Av Kungl. Majit fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse
från och med den månad, under vilken Kungl. Majits beslut kungjorts, intill
den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Majit fastställes.
35 §.
1 mom. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i Grunder för
förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra enhe-rorl!gttlllägg''
ter eller mera, och utgör tre procent å avlöningen för varje hel mångfald
av fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava
uppnått sådan ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter
oförändrat procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre
hela mångfald av fyra.
2 mom. Såsom begränsning av vad i 1 mom. stadgats skall gälla att, även
om levnadskostnadstalet utvisar ökning med mer än tjugu enheter, rörligt
tillägg likväl icke må utgå efter högre procenttal än femton.
36 §.
1 mom. Rörligt tillägg beräknas å sammanlagda beloppet för månad av Beräkning av
de avlöningsförmåner, å vilka sådant tillägg enligt bestämmelserna i 34 § ärligt tillägg.
1 mom. må åtnjutas.
Bihang lill riksdagens prolvkoll 1939. 14 sami. Nr 426.
3
34
Riksdagens skrivelse Nr 426.
Härvid skall dock iakttagas,
att tillägg ej beräknas å belopp, varmed avlöningen överstiger 900 kronor,
och ej heller å i avlöningen ingående öretal, som överskjuter fullt krontal,
samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal ören, detsamma
skall jämkas till närmaste femtal.
2 mom. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t
de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.
5 kap. Sjukvård och begravningshjälp.
37 §.
Allmänna be- 1 morn. Vid sjukdom erhåller beställningshavare på statens bekostnad
omägjnkvård. läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjänsten,
som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till
arbetsförmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder av
olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och under de villkor,
som i detta kapitel stadgas eller av Kungl. Majit för särskilt fall bestämmas.
Där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård
endast örn sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgivningar
eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom,
vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd.
2 mom. Vad i detta kapitel stadgas i fråga örn olycksfall i tjänsten gäller
även i fall, som avses i 19 § 2 mom.
3 mom. Erforderliga föreskrifter rörande tillämpningen av bestämmelserna
i detta kapitel meddelas av Kungl. Majit.
4 mom. I fråga om rätt till sjukvård under sjötjänstgöring och avpollettering
från fartyg gäller vad därom särskilt stadgas.
38 §.
Tjänate- Läkarvård, som enligt detta reglemente bekostas av statsmedel, skall, där
idkare. ej annaf föijer av vad i detta kapitel stadgas, ombesörjas av särskilda, för
sådant ändamål anställda tjänsteläkare.
Instruktion för tjänsteläkare utfärdas av Kungl. Majit.
39 §.
Läkarvård 1 morn. Beställningshavare är berättigad att kostnadsfritt anlita tjänste°Cintygar"
åkaren för erhållande av läkarvård och intyg, som i tjänsten erfordras rörande
beställningshavarens hälsotillstånd. Erfordras för ställande av diagnos
röntgen- eller annan undersökning, som ej lämpligen kan utföras av tjänsteläkaren,
skall jämväl kostnaden för sådan undersökning bestridas av statsmedel.
Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning, som
nyss sagts, må bestridas av statsmedel även i de fall, då beställningshavare
Riksdagens skrivelse Nr 426.
35
uppehåller sig å sådan ort, att han icke lämpligen kan anlita tjänsteläkaren,
eller då vid trängande behov av läkarvård tjänsteläkaren icke hinner anlitas.
I dylika fall bör beställningshavaren i första rummet hänvända sig
till annan av staten eller kommun anställd läkare.
2 mom. Läkarintyg, som i tjänsten åberopas, skall vara utfärdat av
tjänsteläkaren eller försett med dennes attest. Likaså skall räkning å kostnad
för rådfrågning eller behandling av annan läkare eller av tandläkare
vara attesterad av tjänsteläkaren, innan utbetalning på grund av räkningen
äger rum.
40 §.
1 mom. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej Sjukhusvård,
nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos
helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att tjänsteläkaren
eller annan läkare, som beställningshavaren enligt bestämmelserna i
39 § 1 mom. ägt anlita, förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor
i övrigt, som nedan angivas.
Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas:
a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften
för plats å allmän sal,
b) i fråga om vård å sinnessjukhus enligt den för sjukhuset fastställda avgiften
för vård å allmän avdelning.
Prövar tjänsteläkaren eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den
sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum, eller örn sådant ej finnes tillgängligt,
i enskilt rum, eller finner vederbörande myndighet med hänsyn till
andra särskilda förhållanden dylik vård erforderlig må, utan hinder av vad
ovan stadgas, av statsmedel bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall
av tuberkulos hela kostnaden för vården och eljest den del av sagda kostnad,
som överskjuter halva beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften
för plats å allmän sal.
Till kostnader för sjukhusvård, som i nästföregående stycke sägs, hänföres
ock sådant arvode, som den i enskilt eller halvenskilt rum vårdade
beställningshavaren erlagt till den för vården ansvarige sjukhusläkaren. Bidrag
av statsmedel till dylikt arvode må icke överstiga lägsta tillämpliga
beloppet enligt den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade rådgivande
taxan. Vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må likväl efter
prövning av vederbörande myndighet högre bidrag kunna utgå, dock icke
med större belopp än det, som med tillämpning av den rådgivande taxan
högst skulle hava erlagts.
Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter dyrare
plats än den, som kommit till användning.
Med allmänt sjukhus förstås militär sjukvårdsinrättning och annat sjukhus,
som tillhör eller åtnjuter bidrag av staten, landsting eller kommun,
36
Riksdagens skrivelse Nr 426.
Specialist
vård.
Läkemedel.
Bad, massage,
m. m.
Konung Ocar II: s jubileumsfond tillhörigt sanatorium ävensom kuranstalt,
som disponeras för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet.
2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda
förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel
intill det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt sjukhus;
dock att, där fråga är om olycksfall i tjänsten, på vederbörande myndighets
prövning må bero, huruvida vårdkostnaderna må ersättas med högre
belopp än nu sagts.
41 §.
1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behandling
av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt vid
fall av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under
förutsättning att tjänsteläkaren eller annan läkare, som beställningshavaren
enligt bestämmelserna i 39 § 1 mom. ägt anlita, förklarat sådan specialistvård
nödvändig samt tjänsteläkaren antingen själv lämnat anvisning på eller
ock godkänt valet av specialist.
Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård,
som meddelas å poliklinik vid allmänt sjukhus, bestridas helt av statsmedel.
2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 37 § 1 mom.
andra stycket.
42 §.
Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskrivits antingen
av tjänsteläkaren eller annan läkare, vilken beställningshavaren enligt
bestämmelserna i 39 § 1 mom. ägt anlita, eller ock av specialist, till vilken
beställningshavaren enligt bestämmelserna i 41 § 1 mom. hänvänt sig.
Räkning å läkemedelskostnad skall vara attesterad av tjänsteläkaren, innan
utbetalning på grund av räkningen äger rum.
43 §.
1 mom. Behandling med bad, massage, elektricitet, hetluft m. m., som
av tjänsteläkaren ordineras såsom nödvändig för botande av viss angiven
sjukdom, må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften
av statsmedel.
2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgisk! bandage och andra dylika hjälpmedel,
som beställningshavare nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten,
bekostas av statsmedel.
3 mom. Kostnad för anbefalld vaccination mot epidemisk sjukdom gäldas
av statsmedel.
Riksdagens skrivelse Nr 426. 37
44 §.
I den mån så prövas skäligt, må av statsmedel bestridas kostnad för den
sjukes resa eller forslande till och från läkare eller sjukvårdsinrättning, under
förutsättning att tjänsteläkaren eller annan läkare, som beställningshavaren
enligt bestämmelserna i 39 § 1 mom. ägt anlita, förklarat resan eller
förflyttningen nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens behöriga
behandling. Likaledes må av statsmedel kunna ersättas skälig kostnad
för resa, som beställningshavaren nödgats företaga för erhållande av
specialistvård samt, där fråga är om olycksfall i tjänsten, för erhållande av
behandling, som avses i 43 § 1 morn., ävensom för anskaffande av hjälpmedel,
varom förmäles i 43 § 2 mom.
Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall,
då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel.
45 §.
1 mom. Avlider beställningshavare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp av 400 kronor. Efterlämnar beställningshavaren
anhöriga, som äro berättigade till familjepension enligt allmänna familjepensionsreglementet,
skall dock, där beställningshavarens lön för månad
jämte därå belöpande rörligt tillägg överstiger familjepensionen för månad,
begravningshjälpen ökas med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning
av lön, rörligt tillägg och familjepension skola läggas till grund förhållandena
under den månad, då dödsfallet inträffat.
1 begravningshjälp, varom här stadgas, skall den vid dödsfall till följd av
olycksfall i arbete enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälpen
anses inbegripen.
2 mom. Avlider beställningshavare under tjänstgöring å annan ort än förläggningsorten,
må utöver begravningshjälp, varom i 1 mom. förmäles, efter
vederbörande centrala förvaltningsmyndighets bestämmande i förekommande
fall av statsmedel bestridas kostnaderna för transport av den avlidne
till förläggningsorten eller till annan ort, i sistnämnda fall dock högst med
belopp motsvarande kostnaderna för transport till förläggningsorten.
6 kap. Tjänstebostad m. m.
46 §.
/ mom. Därest åt beställningshavare såsom bostad anvisas lägenhet, som
äges eller disponeras av statsverket, är han skyldig att bebo densamma.
I fråga örn begagnande av sålunda anvisad tjänstebostad samt bestämmandet
av ersättningen härför gälla de närmare föreskrifter, som i detta
kapitel stadgas eller som eljest meddelas av Kungl. Maj:t eller vederbörande
centrala förvaltningsmyndighet.
Resor och
sjuktransporter.
Begravningshjälp
m. m.
Skyldighet
att hebo
tjänstebostad
ni. m.
38
Riksdagens skrivelse Nr 426.
Ersättning
för tjänstebostad
m. m
Avträdande
av tjänstebostad
m. m.
2 mom. Prövas med hänsyn till beställningshavares ekonomiska förhållanden
eller andra särskilda omständigheter avsevärda olägenheter för beställningshavaren
vara förenade med skyldigheten att taga i besittning honom
anvisad bostad eller att vidare bebo redan innehavd sådan, må vederbörande
centrala förvaltningsmyndighet på framställning av beställningshavaren
kunna befria honom från nämnda skyldighet.
47 §.
1 mom. För tjänstebostads begagnande skall beställningshavare månadsvis
i förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen eller, i den mån
honom tillkommande avlöningsbelopp ej därtill förslår, genom kontant inbetalning.
2 mom. Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen, i förekommande
fall, gottgörelse för centraluppvärmning eller för tillhandahållande av möbler,
ävensom för planteringsland eller annan förmån, som följer med bostaden,
bestämmes med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet gäller för
lägenhet, vilken beträffande storlek och bekvämlighet samt beskaffenhet i
övrigt kan anses likvärdig med tjänstebostaden. Är tjänstebostad belägen å
ort, där hyresmarknad, som kan tjäna till ledning vid ersättningens bestämmande,
saknas, må i stället skälig hänsyn tagas till det hyrestal, som
för orten beräknats i samband med dyrortsgrupperingen.
3 mom. Kan överenskommelse rörande ersättningens storlek icke träffas
mellan vederbörande myndighet och beställningshavare, som skall bebo lägenheten,
hänskjutes frågan till statens bostadsnämnd, vilken består av en
opartisk ordförande samt representanter för förvaltnings- och personalintressena.
över nämndens beslut i ärende, som hänskjutits till dess avgörande,
må klagan icke föras.
Intill dess ersättningen blivit av nämnden bestämd, skall densamma utgå
med det av myndigheten fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren
att, därest beloppet av bostadsnämnden nedsättes, återbekomma vad
han erlagt för mycket.
Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas,
förrän minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.
48 §.
1 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, örn han avlidit, hans dödsbo
skall, såvida annat icke avtalats, avträda bostaden å fardag, som infaller
näst efter tre månader från det uppsägning skett eller dödsfall timat; dock
skall, om icke annorlunda överenskommes, avflyttning ske:
a) därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas
och ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då sådan
bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader
från det han erhöll kännedom om beslutet rörande befordringen eller förflyttningen
;
Riksdagens skrivelse Nr 426. 39
b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst med pension, närmaste fardag
efter avgången;
c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid
den löpande månadens utgång.
2 mom. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo
skall i den omfattning, som kan finnas lämplig, mot skälig gottgörelse upplåta
utrymme i bostaden för beställningshavarens vikarie eller efterträdare.
49 §.
Då på grund av särskilda omständigheter prövas skäligt att tillhandahålla Ersättning
beställningshavare bränsle eller belysning för hans bostad, skall han erlägga för bränsle
ersättning därför, beräknad efter myndighetens självkostnadspris. ° niug.yS
7 kap. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag m. m.
50 §.
Beställningshavare, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd tjänste- Ekiperingsdräkt
(uniform), äger vid tillträdandet av första ordinarie beställning upp- hj.älp vid tiU''
bära ekiperingshjälp med 500 kronor. .
Från åtnjutande av sådan förmån undantages dock den, som tidigare upp-narie be3tä11''
burit ekiperingshjälp i egenskap av extra ordinarie fänrik, beställningshavare n''nS‘
i reserven eller marinläkarstipendiat.
51 §.
Beställningshavare, som är pliktig att under tjänstgöring vara iförd uni- Årligt ekipeform,
äger att för underhåll och förnyelse av uniformspersedlar, vilka ingå ringabidragi
föreskriven fältutrustning eller vilka det eljest enligt gällande bestämmelser
åligger honom att anskaffa, uppbära årligt ekiperingsbidrag med 180
kronor. För beställningshavare, som icke är underkastad daglig tjänstgöringsskyldighet
i den omfattning, vilken gäller för beställningshavare i allmänhet
eller som enligt särskilt medgivande äger att regelmässigt under
tjänstgöringen bära civil dräkt, ma Kungl. Majit förordna, att ekiperingsbidrag
icke skall utgå, eller fastställa bidraget till det lägre belopp, som
prövas skäligt.
Bidiaget utbetalas halvårsvis under de villkor och enligt de närmare bestämmelser,
som meddelas av Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande,
av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.
52 §.
Beställningshavare äger enligt de närmare bestämmelser, som meddelas Rätt att utav
Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, av vederbörande bekomina
centrala förvaltningsmyndighet, mot ersättning från kronans förråd utbe- "Eril™2*''
komma persedlar, som i 51 § första stycket avses, eller därför erforderliga matcriaIier
materialier ävensom vid kronans verkstäder låta tillverka dylika persedlar.
40
Riksdagens skrivelse Nr 426.
Tillhandahållande
av
skyddsbeklädnad
m. m.
Ekiperings
hjälp.
Tillämpning
av vissa bestämmelser
2 avd.
Ersättning, varom i denna paragraf förmärs, skall motsvara kronans
självkostnadspris för materialanskaffning samt tillverkningsarbeten.
53 §.
I fråga om tillhandahållande åt beställningshavare av skyddsbeklädnad
eller annan av särskild tjänstgöring påkallad beklädnadsutrustning skola
gälla de föreskrifter, vilka meddelas av Kungl. Majit eller, enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande, av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet.
3 avd. Extra ordinarie fänrikar.
54 §.
Lön till extra ordinarie fänrik utgår enligt följande löneplan:
Löneplan Oc.
Löne- grad |
Löne- klass |
Ort |
s g r |
u p |
3 |
|||||
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
||
Årslön, k i |
o n o r |
|||||||||
( |
a |
2,730 |
2,844 |
2,958 |
3,072 |
3,186 |
3,300 |
3,414 |
3,528 |
3,642 |
1 |
i |
2,868 |
2,988 |
3,108 |
3,228 |
3,348 |
3,468 |
3,588 |
3,708 |
3,828 |
2 |
3,318 |
3,456 |
3,594 |
3,732 |
3,870 |
4,008 |
4,146 |
4,284 |
4,422 |
55 §.
Extra ordinarie fänrik äger vid antagningen uppbära ekiperingshjälp med
500 kronor.
Från åtnjutande av sådan förmån undantages dock fänrik, som tidigare
uppburit ekiperingshjälp i egenskap av underofficer på aktiv stat eller av
beställningshavare i reserven.
56 §.
För extra ordinarie fänrik skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
stadgandena i 2 avd. 1 kap. 6 och 7 §§, 2—6 kap. samt 7 kap. 51—53 §§,
varvid beställningshavaren skall anses tillhöra 1 lönegraden av den i 5 §
intagna löneplanen Oa. Beträffande tjänstledighetsavdrag, varom stadgas i
17 §, skall iakttagas, att för löneklassen a A- och B-avdragen utgöra respektive
1 krona 40 öre och 2 kronor 80 öre.
Riksdagens skrivelse Nr 426.
41
4 avd. Lönenämnd.
57 §.
För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente
jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd.
Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Majit förordnad
ordförande samt sex likaledes av Kungl. Majit utsedda ledamöter.
Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst
tre år i sänder. 1 samma ordning utses suppleanter för ordföranden och ledamöterna.
Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Majit.
Utan hinder av vad nyss stadgats må Kungl. Majit, där så finnes lämpligt,
föreskriva, att här avsedda ärenden skola beredas av lönenämnd, som
inrättats för annat förvaltningsområde. Meddelas dylik föreskrift, skall tilllika
förordnas om sådan ändrad sammansättning av denna lönenämnd, att
de militära löntagarintressena bliva inom nämnden företrädda vid ifrågavarande
ärendens behandling.
5 avd. Reglementets tillämplighet.
58 §.
1 mom. Beträffande beställningshavare, vilken vid detta reglementes
ikraftträdande innehar ordinarie beställning, som i reglementet avses, skall
såsom förutsättning för reglementets tillämpning gälla, att beställningshavaren
icke före viss av Kungl. Maj :t fastställd tidpunkt gjort anmälan, att han icke
vill underkasta sig reglementets villkor och bestämmelser.
2 mom. Beställningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning,
skall vara pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest
ändrade bestämmelser rörande de förmåner eller ersättningar, örn vilka förmäles
i 26—33, 37—44 och 46—53 §§ samt i 55 §.
3 mom. Beställningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning, är
jämväl pliktig att, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med tio
procent eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga ievnadskostnader,
efter prövning av Kungl. Majit och riksdagen underkasta sig minskning
av lönen med högst fem procent av de i vederbörande löneplaner upptagna
årslönebeloppen.
Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1939, från och med vilken dag
vad i tidigare av Kungl. Majit utfärdad författning eller föreskrift finnes
stridande mot reglementets bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår beställningshavare,
å vilken reglementet erhåller tillämpning.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 420.
4