Riksdagens skrivelse Nr 385.
1
Sr 385.
Godkänd av första kammaren den 13 juni 1939.
Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1939.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till arbetstidslag
för detaljhandeln m. m., dels ock i ämnet väckta
motioner.
(Andra lagutskottets utlåtande nr 31 och memorial nr 43.)
Till Konungen.
Genom en den 24 februari 1939 dagtecknad proposition, nr 96, har Eders
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och
lagrådet hållna protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till 1) arbetstidslag för detaljhandeln; 2) lag angående ändrad
lydelse av 1 § lagen den 16 maj 1930 (nr 138) örn arbetstidens begränsning;
samt 3) butikstängningslag.
I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft tjugufem
i anledning av densamma inom riksdagen väckta motioner.
I ärendet har andra lagutskottet avgivit utlåtande nr 31 och memorial nr 43,
vilka härvid fogas. Riksdagen har godkänt utskottets utlåtande utom beträffande
9 § i förslaget till arbetstidslag för detaljhandeln, vilket lagrum
godkänts i den lydelse, som i propositionen föreslagits, slutbestämmelserna
till samma lagförslag, vilka godkänts i den lydelse, som föreslagits av utskottet
i nämnda memorial, 2 § i förslaget till butikstängningslag, som godkänts
med det tillägg, som föreslagits i den vid utlåtandet fogadé, av herr
Löfvander m. fl. därom avgivna reservationen, ävensom 11 § 3 mom. i sistnämnda
lagförslag, vilket godkänts med de ändringar, som föreslagits i den
vid utlåtandet fogade, av herrar Norman och Sten därom avgivna reservationen,
samt med uteslutande av den punkt i utskottets i utlåtandet framlagda
förslag, som börjar med »6) öppethållande av lokal» och slutar med »så anses
lämpligt».
Riksdagen har sålunda i anledning av förevarande proposition
A. med förklarande att det i propositionen framlagda förslaget till arbetstidslag
för detaljhandeln icke kunnat i oförändrat skick antagas, för sin del
antagit följande förslag till
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 385—386.
1425 39
2
Riksdagens skrivelse Nr 385.
Arbetstidslag för detaljhandeln.
Härigenom förordnas som följer:
Lagens tillämpningsområde.
1 §•
Denna lag äger tillämpning å rörelse, som avser detaljhandel och i
omedelbar anslutning därtill bedriven verksamhet eller som drives å rakstuga,
frisersalong, fotografiateljé eller badinrättning, för såvitt i rörelsen
till arbete av annat slag än nedan i a)—g) avses för arbetsgivares räkning i
regel användas flera än en arbetstagare.
Från lagens tillämpning undantagas:
a) arbete, som utföres under sådana förhållanden, att det ej kan anses
tillkomma arbetsgivaren att vaka över arbetets anordnande;
b) arbete, som till sin natur är så oregelbundet, att det icke kan förläggas
till bestämda tider;
c) arbete såsom handelsresande eller platsförsäljare;
d) arbete, som bedrives av staten;
e) husligt arbete;
f) sådant arbete i samband med hotell-, restaurang- eller kaférörelse, som
är att hänföra till allmänhetens direkta betjänande, under förutsättning att
arbetstagaren uteslutande sysselsättes med nämnda arbete; samt
g) arbete, varå sjöarbetstidslagen äger tillämpning.
2 §•
Yad nedan i denna lag stadgas äger icke tillämpning å arbetstagare, som är
a) medlem av arbetsgivarens familj;
b) företagsledare eller annan befattningshavare i överordnad ställning; eller
c) anställd å apotek såsom farmacevt.
3 §•
På begäran av domstol, allmän åklagare, yrkesinspektör eller den, vars rätt
därav beröres, åligger det arbetsrådet att avgöra, örn eller i vad mån lagen
äger tillämpning å visst arbete eller viss arbetstagare.
Är mål, som handlägges vid domstol, beroende av fråga, varom i första
stycket förmäles, skall domstolen hänskjuta frågan till arbetsrådet, när part
sådant äskar eller domstolen finner det nödigt, och må slutligt utslag av
domstolen ej meddelas, förrän arbetsrådets beslut kommit domstolen tillhanda.
I annan fråga rörande lagens tillämpning än som i första stycket avses
har arbetsrådet att på begäran av domstol, allmän åklagare, yrkesinspektör
eller den, vars rätt av frågan beröres, avgiva utlåtande.
3
Riksdagens skrivelse Nr 385.
Ordinarie arbetstid.
4§-
Arbetsgivare må icke använda arbetstagare till arbete under längre tid,
raster oräknade, än 48 timmar i veckan. Arbetstiden må ej något dygn överstiga
10 timmar.
5 §•
1 mom. Arbetsrådet må, när skäl därtill äro, medgiva, att den i 4 § angivna
arbetstiden, utan att förlängas för år räknat, fördelas på annat sätt än i nämnda
paragraf sägs.
2 mom. Finnes i visst fall av särskilda skäl påkallat, att arbetstiden utsträckes
längre än i 4 § sägs, äger arbetsrådet lämna medgivande därtill.
3 mom. Undantag från de i 4 § angivna begränsningarna må ock av arbetsrådet
medgivas, då det av uttalande av arbetstagarnas sammanslutning eller
sammanslutningar eller annorledes framgår, att det stora flertalet av de
arbetstagare, som skulle beröras av undantaget, finner detsamma önskvärt
och arbetstiden ej därigenom kommer att oskäligt utsträckas.
Arbete å övertid.
6§-
Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej kunnat
förutses, vållat avbrott i ett företags drift eller ock medfört överhängande
fara för sådant avbrott eller för skada å liv, hälsa eller egendom, må arbetstagare,
i den mån så är nödigt med hänsyn till berörda förhållande, användas
till arbete å övertid. Örn sådant arbete samt dess anledning, omfattning och
varaktighet åligger det arbetsgivaren att senast inom två dygn från dess början
göra anmälan till arbetsrådet.
Arbetet må icke fortsättas utöver sist angivna tid, utan att tillstånd därtill
sökts hos nämnda myndighet. Angående sådan ansökan har arbetsrådet att
ofördröjligen meddela beslut.
Anmälan eller ansökan, varom här är sagt, må anses gjord, när densamma
i betalt brev avlämnats till allmänna posten.
7 §■
1 mom. Till betjäning av kunder, som vid stängning av försäljningslokal,
rakstuga, frisersalong, fotografiateljé eller badinrättning befinna sig i lokalen,
samt till sådana förberedelse- eller avslutningsarbeten, som för driftens
ohindrade gång nödvändigtvis måste utföras före eller efter den allmänna
arbetstiden, må nödigt antal arbetstagare användas å övertid under högst
sju timmar i veckan, dock icke något dygn mer än en och en halv timme.
Ordinarie arbetstid och övertid enligt detta moment må tillhopa icke utan
tillstånd av arbetsrådet något dygn överstiga 10 timmar.
2 mom. Finner arbetsgivare i annat fall än som avses i 6 § med hänsyn
till särskilt förhållande påkallat att använda arbetstagare till arbete å övertid,
vare därtill berättigad för högst 48 timmar under loppet av fyra kalenderveckor
och 200 timmar under loppet av ett kalenderår.
4
Riksdagens skrivelse Nr 385.
3 mom. Är ytterligare eftergift av trängande behov påkallad, må sådan,
dock för högst 150 timmar under loppet av ett kalenderår, meddelas av
arbetsrådet.
4 mom. I fråga örn arbetstagares skyldighet att utföra arbete, som avses
i denna paragraf, gäller vad därom kan anses vara med arbetsgivaren överenskommet,
men åligger det arbetsgivaren tillse, att icke arbetstagaren genom
användande till dylikt arbete utsättes för överansträngning eller ohälsa.
8 §■
För arbete å övertid är arbetsgivare pliktig att utgiva särskild ersättning.
Till arbetstagare fordra sådan ersättning, skall han dels inom två månader
från det att arbetet utförts underrätta arbetsgivaren örn sitt anspråk, dels ock
inom ett år från samma tidpunkt anhängiggöra sin talan. Underlåtes det, vare
arbetstagaren sin rätt förlustig.
Raster.
9§-
Fortgår arbetstagares arbete under minst sex timmar av dygnet skall, såframt
ej är fråga örn arbete, varom i 6 § förmäles, eller sjukdomsfall eller
annan oförutsedd händelse tillfälligtvis föranleder till undantag, under arbetstiden
infalla en sammanhängande rast örn minst en timme. Sådan rast må,
örn arbetsgivare och arbetstagare äro ense därom, utbytas mot två raster örn
sammanlagt minst en timme 15 minuter.
Arbetsrådet må, när skäl därtill äro, medgiva undantag från föreskrifterna
i första stycket.
Anteckning om arbetstid lii. lii.
10 §.
Rörande arbetstagares användande till arbete å övertid åligger det .arbetsgivaren
att senast den första söckendagen i näst därpå följande kalendervecka
göra anteckning i särskild journal, upprättad enligt formulär, som fastställes
av arbetsrådet. Nämnda myndighet äger dock föreskriva, att anteckning
örn arbete å övertid får verkställas å annan tid och på annat sätt än nu
angivits. I fråga örn sådant arbete å Övertid, som avses i 7 § 1 morn., är arbetsgivaren
icke pliktig att göra dylik anteckning, där övertiden finnes behörigen
upptagen å arbetstidsschema, anslaget å arbetsstället och angivande tiden
för det dagliga arbetets början och slut samt längden av raster, som infalla
under arbetstiden.
Arbetstagare äge rätt att själv eller genom utsedd representant på anfordran
erhålla del av övertids journalen såvitt honom rörer.
Beslut av arbetsrådet enligt 6 eller 7 § skall biläggas journal eller annan
handling, däri anteckning enligt första stycket skall göras, och skall journalen
Riksdagens skrivelse Nr 385.
5
eller handlingen jämte bilagda beslut förvaras å arbetsstället under minst tre
år, räknat beträffande journalen eller handlingen från den tid, då sista anteckningen
gjordes däri, och beträffande beslutet från detsammas datum.
Allmänna bestämmelser.
11 §•
För tjänstgöring i arbetsrådet vid handläggning av ärende, som avses i
denna lag, utser Konungen för viss tid två med detaljhandelns förhållanden
förtrogna ledamöter. En ledamot skall utses bland personer, som kunna anses
företräda arbetsgivarna, och vid tjänstgöring i arbetsrådet ersätta en av dess
ledamöter, som utsetts efter förslag av arbetsgi var sammanslutningar; en ledamot
skall utses bland personer, som kunna anses företräda arbetstagarna, samt
vid tjänstgöring i arbetsrådet ersätta en av dess ledamöter, som utsetts efter
förslag av arbetarsammanslutningar. För var och en av ledamöterna utses
minst två suppleanter, förtrogna med förhållandena inom detaljhandel eller
annan verksamhet, som avses i denna lag.
Vid arbetsrådets behandling av ärende, som avses i denna lag, skola, med
iakttagande av vad i 9 § 6 mom. lagen den 16 maj 1930 örn arbetstidens begränsning
stadgas, närvara båda de ledamöter, vilka utsetts i här nämnd ordning,
eller för dem utsedda suppleanter. I övrigt skola bestämmelserna i
nämnda paragraf i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet.
12 §.
1 mom. Äro sådana rikssammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare,
som kunna anses företräda flertalet arbetsgivare och arbetstagare inom visst
verksamhetsområde, som i denna lag avses, ense örn viss eftergift i något
avseende, varom stadgas i 5 § eller 7 § 3 morn., må Konungen på framställning
av arbetsrådet eller efter dess hörande förordna, att eftergiften må inom
verksamhetsområdet i fråga allmänt tillgodonjutas.
2 mom. Skulle tillämpningen av denna lag medföra särskilda svårigheter
inom viss del av riket eller ock sådana svårigheter för visst arbete eller
företag, att dess fortsatta bedrivande därigenom äventyras, må Konungen på
framställning av arbetsrådet eller efter dess hörande medgiva av förhållandena
påkallat undantag från lagens tillämpning.
13 §.
Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionen. Därvid
skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad som finnes stadgat rörande
tillsyn å efterlevnaden av lagen den 29 juni 1912 örn arbetarskydd.
14 §.
Använder arbetsgivare arbetstagare till arbete i strid mot vad i denna lag
är stadgat eller mot föreskrift, som meddelats med stöd av lagen, straffes med
6
Riksdagens skrivelse Nr 385.
dagsböter. Var arbetstagaren under 18 år vare den, som har vårdnaden örn
arbetstagaren, där användandet skett med hans vetskap och vilja, förfallen till
böter från och med fem till och med femtio kronor.
15 §.
Försummar arbetsgivare att fullgöra anmälningsskyldighet, som föreskrives
i 6 §, eller att iakttaga vad enligt 10 § åligger honom, straffes med dagsböter.
Har arbetsgivare mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i anteckning,
som avses i 10 §, straffes med dagsböter ej under fem.
16 §.
Förseelse mot denna lag åtalas vid polisdomstol, där sådan är inrättad, men
eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid allmän domstol.
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.
17 §.
Beträffande verksamhet, som bedrives av kommun, skall vad i denna lag
är stadgat angående arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.
Lag samma vare, där arbetsrådet efter framställning av arbetsgivare godtagit
viss person såsom arbetsföreståndare i arbetsgivarens ställe.
18 §.
Där i lag eller författning ytterligare begränsning stadgats beträffande
användande av minderårig eller kvinna till arbete, skall sådan begränsning
lända till efterrättelse.
Denna lag träder i kraft, såvitt den avser arbetsrådets befogenhet och
verksamhet, den 1 oktober 1939 och i övrigt den 1 januari 1940 samt gäller
till och med den 31 december 1942. Lagen skall dock icke i fråga, som avses i
8 §, verka rubbning i sådant före den 1 juni 1939 träffat skriftligt avtal
mellan arbetsgivare och arbetstagare, som gäller för viss, den 1 januari 1940
ännu icke tilländalupen tid. Beträffande förseelse mot lagen, som begåtts
under tiden för dess giltighet, skall vad i lagen är stadgat fortfara att gälla
efter den 31 december 1942.
B. antagit det i propositionen framlagda förslaget till
Lag:
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 16 maj 1930 (nr 138)
om arbetstidens begränsning.
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 16 maj 1930 örn arbetstidens begränsning
skall under tiden från och med den 1 januari 1940 till och med den
31 december 1942 hava ändrad lydelse på sätt nedan angives:
Riksdagens skrivelse Nr 385.
7
1 §■
Denna lag---bär nedan.
Från lagens tillämpning undantagas:
a) arbete, som ---allmän trafik,
j) arbete, varå arbetstidslagen för detaljhandeln äger tillämpning,
k) sådant arbete---hans bostad.
C. med förklarande att det i propositionen framlagda förslaget till butikstängningslag
icke kunnat i oförändrat skick antagas, för sin del antagit följande
förslag till
Butikstängningslag;.
Härigenom förordnas som följer:
Lagens tillämpningsområde m. m.
1 §•
1 mom. Med butik förstås i denna lag försäljningsställe, där detaljhandel
idkas. Såsom butik betraktas i denna lag även rakstuga, frisersalong och
fotografiateljé.
2 mom. Butik må hållas öppen för allmänheten endast under tid, då det
enligt denna lag är medgivet (affärstid).
Utan hinder av bestämmelserna i lagen må dock kund betjänas, som inkommit
i försäljningslokal, rakstuga, frisersalong eller fotografiateljé å affärstid,
samt vara utlämnas eller försändas, som sålts i butik å tid, då försäljning
lagligen kunnat ske.
3 mom. Yrkesmässig försäljning till allmänheten av viss vara annorstädes
än i butik må ske endast å affärstid för handel med dylik vara.
2 §•
Denna lag äger icke tillämpning å:
1) försäljning, som bedrives under utövning av eller i samband med ordnad
restaurang-, kafé- eller konditorirörelse, såframt därvid till avhämtning eller
försändning icke försäljas andra varor än lagad mat, bageri- och konditorivaror,
alkoholfria drycker eller tryckta skrifter;
2) försäljning å apotek;
3) försäljning av motor- eller smörjoljor eller andra för framförande av
motorfordon nödvändiga varor, såframt försäljningen sker från upplagsställe,
där andra varor ej saluföras;
4) försäljning i järnvägsvagn eller å annat trafikmedel till resande;
5) försäljning av program eller liknande trycksaker, konfektyrer, färsk
frukt eller levande blommor i teatrar, biografer och andra nöjeslokaler;
8
Riksdagens skrivelse Nr 385.
6) försäljning av konfektyrer i förpackning eller färsk frukt från automatapparat,
som är uppsatt utanför butik, där sådana varor saluföras, och som
handhaves av butiksinnehavaren;
7) försäljning, som lantbrukare, trädgårdsodlare eller fiskare i ringa omfattning
och utan samband med annan handel bedriver med egna lantmannaeller
trädgårdsprodukter eller fisk av egen fångst;
8) försäljning av leksaksballonger eller andra smärre leksaker, örn försäljningen
sker utomhus och i ringa omfattning samt utan samband med annan
handel;
9) försäljning, utan samband med annan handel, av periodiska skrifter
eller av dylika eller andra tryckta skrifter, där försäljningen sker utomhus;
10) försäljning av kataloger, fotografier, minnessaker eller dylikt i museer
eller utställningslokaler eller å andra sådana platser;
11) tillfällig försäljning för välgörande eller annat ideellt ändamål; samt
12) öppethållande av lokal, där utställningar av verk av bildande konst
ävensom alster av konsthantverk och konstindustri, avsedda för försäljning,
anordnas, för visning av dessa konstverk.
Den vanliga affärstiden.
3 §•
Å söckendag må butik hållas öppen för allmänheten från klockan 8 till
klockan 19. Under tiden från och med den 10 till och med den 23 december
må dock tiden för öppethållandet utsträckas till klockan 20.
Å påskafton, pingstafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton må
butik ej hållas öppen för allmänheten efter klockan 16.
4 §•
Å sön- eller helgdag må butik ej hållas öppen för allmänheten. Butik,
där handel idkas huvudsakligen med mejerivaror, ägg, margarin, bageri- och
konditorivaror, pilsnerdricka, alkoholfria drycker, färsk frukt eller levande
blommor må dock hållas öppen för allmänheten mellan klockan 8 och
klockan 10.
Inträffa sön- eller helgdagar i följd, må rakstuga eller frisersalong hållas
öppen för allmänheten en av dessa dagar mellan klockan 8 och klockan 10.
Kommunala avvikelser.
5 §•
I kommun må, där det finnes lämpligt ur allmän synpunkt och prövas
kunna ske utan otillbörligt förfång för företag inom kommunen, som driva
rörelse i butik, eller för företag, som driva sådan rörelse av visst slag, bestämmas,
att den vanliga affärstiden skall inskränkas eller helt eller delvis
förläggas till annan del av dygnet än den i 3 eller 4 § föreskrivna, å söneller
helgdag dock ej under högmässogudstjänst.
9
Riksdagens skrivelse Nr 385.
Utsträckning av den vanliga affärstiden må, under i första stycket angivna
villkor, medgivas i följande omfattning:
1) butik, där handel idkas huvudsakligen med mejerivaror, ägg, margarin
eller bageri- och konditorivaror må å söckendag hållas öppen mellan klockan
7 och klockan 8;
2) butik, där handel idkas huvudsakligen med mejerivaror, ägg, margarin,
bageri- och konditorivaror, alkoholfria drycker, färsk frukt eller levande
blommor, må å sön- eller helgdag hållas öppen mellan klockan 10 och
klockan 11 samt därutöver under högst två timmar å tid, då högmässogudstjänst
icke hålles; samt
3) fotografiateljé må hållas öppen å sön- eller helgdag under högst två
timmar, dock ej under högmässogudstjänst.
Där det inom viss kommun kan anses erforderligt för att möjliggöra för
skogs- och flottningsarbetare samt andra långt från hemmet sysselsatta personer
att göra inköp å fritid, må bestämmas, att butik å sön- eller helgdag
får hållas öppen under högst två timmar, dock ej under högmässogudstjänst.
Bestämmelse, varom i denna paragraf förmäles, skall gälla hela kommunen,
där ej synnerliga skäl till annat föranleda. Olika bestämmelser må
meddelas för butiker av skilda slag. Bestämmelser må även meddelas för
endast butiker av visst slag men må däremot icke begränsas till en eller flera
angivna butiker.
6§-
Om bestämmelse enligt 5 § beslutar den myndighet, som utövar kommunens
beslutanderätt.
När fråga örn sådan bestämmelse uppkommit hos den kommunala myndigheten,
skall tillfälle beredas näringsidkare och arbetstagare, som skulle beröras
av bestämmelsen, att genom sina sammanslutningar eller på annat sätt
uttala sig i ärendet.
7 §•
Beslut örn bestämmelse enligt 5 § skall underställas länsstyrelsen och
för sådant ändamål överlämnas, där det avser annan stad än Stockholm, till
magistraten eller kommunalborgmästaren och beträffande kommun å landet
till landsfiskalen i orten. Magistraten, kommunalborgmästaren eller landsfiskalen
skall insända beslutet till länsstyrelsen med eget utlåtande, sedan
tillfälle beretts dem, vilkas rätt beröres av beslutet, att avgiva yttrande över
detsamma. I Stockholm skall sådant tillfälle beredas av Överståthållarämbetet.
8 §•
Länsstyrelsen äger att helt eller delvis fastställa eller ock ogilla beslut
örn bestämmelse enligt 5 §. Fastställt beslut skall ofördröjligen allmängöras
genom dess införande i länskungörelserna. Därjämte skall genom vederbörande
kommunala myndighets försorg tillkännagivande örn kungörelsen med
10
Riksdagens skrivelse Kr 385.
angivande av dess huvudsakliga innehåll införas i minst en tidning inom
orten, varförutom beträffande landskommun tillkännagivande örn kungörelsen
skall ske i kyrkan.
9§-
Med avseende å ändring eller upphävande av beslut örn bestämmelse enligt
5 § skall gälla vad i 5—8 §§ är stadgat.
10 §.
I fråga örn köping, som icke utgör egen kommun, samt municipalsamhälle
skall vad i denna lag sägs örn kommun äga motsvarande tillämpning; och
må förty av kommunen enligt denna lag fattat beslut ej gälla köpingen eller
samhället.
Särskilt tillstånd tili annan affärstid än den vanliga.
11 §•
1 mom. Under nedan i denna paragraf angivna förutsättningar må tillstånd
meddelas näringsidkare att hålla butik öppen för allmänheten eller att
annorstädes idka försäljning till allmänheten å tid, då sådant eljest icke är
förenligt med bestämmelserna i denna lag.
Tillstånd, varom i första stycket förmäles, meddelas för Stockholm av
Överståthållarämbetet, för övriga städer av magistrat eller, där sådan ej finnes,
av kommunalborgmästare och för landet av länsstyrelse (tillståndsmyndighet).
Ansökning örn tillstånd skall innehålla uppgift örn den tid och de varuslag,
som framställningen avser, samt de närmare omständigheter, under vilka
öppethållandet eller försäljningen avses skola äga rum.
Tillfälle att avgiva yttrande över gjord ansökning skall, där ej fråga är örn
öppethållande eller försäljning under allenast kort tid, av tillståndsmyndigheten
beredas stads- elier kommunalfullmäktige eller, där kommunalfullmäktige
ej finnas, kommunalnämnden.
2 mom. Ansökning örn tillstånd, varom i 1 mom. förmäles, skall avslås,
örn sökanden icke uppfyller de villkor, som gälla för idkande av handel i
allmänhet, eller anledning finnes till antagande, att han icke är lämplig att
utöva verksamheten, så ock om hinder prövas föreligga ur hälsovårds-, ordnings-,
säkerhets- eller liknande synpunkt.
3 mom. Föreligger ej hinder enligt 2 morn., skall tillståndsmyndigheten
pröva, örn det sökta tillståndet ur andra synpunkter lämpligen bör meddelas,
därvid tillbörlig hänsyn skall tagas till å ena sidan det gagn för allmänheten
och å andra sidan de olägenheter för annan handel, som skulle uppkomma vid
bifall till framställningen.
Tillstånd, varom i 1 mom. sägs, må endast givas, örn synnerliga skäl därtill
äro, med mindre ansökningen avser något av nedannämnda fall. I sådan händelse
skola följande regler lända till efterrättelse:
1) försäljning av konfektyrer, alkoholfria drycker, färsk frukt, levande
Riksdagens skrivelse Nr 385.
11
blommor, tryckta skrifter och tändstickor, vilken bedrives från kiosk, stånd,
bord eller annat sådant försäljningsställe, där under hela försäljningsdagen
endast dessa varor saluhållas, må medgivas, såframt icke särskilda skäl till
annat föranleda, i allmänhet dock icke någon veckodag längre än till klockan
22; sådant medgivande må ock lämnas för försäljning av dessa varor annorledes
än från särskilt försäljningsställe, örn försäljningen icke är förbunden
med handel med andra varor och i övrigt skäl därtill anses föreligga;
2) försäljning av konfektyrer, alkoholfria drycker, färsk frukt och periodiska
skrifter från annan butik än under 1) sägs, där under hela försäljningsdagen
endast dessa varor saluhållas, må medgivas, såframt icke särskilda skäl
till annat föranleda, i allmänhet dock icke någon veckodag längre än till
klockan 22;
3) försäljning i samband med nöjestillställning, idrottstävling, friluftsbad
eller dylikt må medgivas i den utsträckning, som med hänsyn till förhållandena
anses erforderlig; dock må tillståndet i regel avse försäljning endast
av de under 1) nämnda varuslagen samt lagad mat och tobaksvaror;
4) försäljning i direkt anslutning till station för järnvägs- eller lufttrafik
eller för mer betydande sjö-, spårvägs- eller busstrafik må medgivas i den
utsträckning, som kan anses betingad av de resandes behov; dock må tillståndet
i regel avse försäljning endast av de under 1) nämnda varuslagen
samt lagad mat, tobaksvaror och mindre pappersartiklar;
5) försäljning utomhus av varm korv samt bröd, potatis och senap, som tillhandahållas
i samband med korven, må medgivas i den utsträckning, som
anses lämplig, dock endast från fastställd plats;
4 mom. Tillstånd meddelas för viss tid eller tills vidare och må återkallas,
när skäl därtill är o.
I tillståndet skall angivas den tid på dygnet, under vilken öppethållande
eller försäljning får äga rum, samt de varuslag, som därunder få försäljas.
Tillståndsmyndigheten äger meddela de ytterligare föreskrifter rörande försäljningens
anordnande, som finnas erforderliga.
Tillståndsmyndigheten skall till den, som erhåller tillstånd, utfärda bevis
härom, vari villkoren för tillståndet skola angivas. Detta bevis skall, örn
rörelsen drives å särskilt försäljningsställe, vara uppsatt å väl synlig plats
därstädes, samt i annat fall ständigt vara tillgängligt hos den, som bedriver
försäljningen.
5 mom. Klagan över beslut, som enligt denna paragraf meddelas av magistrat
eller kommunalborgmästare, må föras hos länsstyrelsen i den ordning,
som för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut
är bestämd. Klagan över beslut, som enligt denna paragraf meddelas av Överståthållarämbetet
eller länsstyrelse, må föras hos Konungen i vederbörande
statsdepartement i den ordning, som nyss sagts.
Beslut, varigenom meddelas tillstånd, som i 1 mom. sägs, skall utan hinder
av besvär lända till efterrättelse, intill dess annorlunda kan varda förordnat.
12
Riksdagens skrivelse Nr 385.
12 §.
Är eftergift från vad i denna lag är stadgat påkallad av särskilt trängande
behov, äger Konungen förordna, att sådan eftergift må tillgodonjutas för
visst tillfälle, viss plats eller visst slag av rörelse. I förordnandet skola
meddelas de närmare föreskrifter, som i samband med eftergiften finnas
erforderliga.
Allmänna bestämmelser.
13 §.
Hålles butik öppen för allmänheten eller idkas försäljning till allmänheten,
när sådant enligt denna lag eller enligt föreskrift, som meddelats
med stöd av lagen, icke är tillåtet, straffes näringsidkaren med dagsböter.
Har näringsidkare tidigare, dock ej mer än två år före det stämning delgivits,
dömts för förseelse mot denna lag, må antalet dagsböter ej sättas
under fem.
Avskrift av utslag, varigenom den, som erhållit tillstånd enligt 11 §, dömts
för förseelse mot denna lag, skall utan dröjsmål översändas till vederbörande
tillståndsmyndighet.
14 §.
Förseelse mot denna lag åtalas vid polisdomstol, där sådan är inrättad,
men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid allmän domstol.
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.
15 §.
Beträffande verksamhet, som bedrives av staten eller kommun, skall vad
i 13 § är stadgat angående näringsidkare gälla verksamhetens föreståndare.
Lag samma vare, där länsstyrelsen efter framställning av näringsidkare
godtagit viss person såsom verksamhetens föreståndare i näringsidkarens
ställe.
16 §.
Där i lag eller författning ytterligare begränsning stadgats beträffande
öppethållande eller försäljningstid, skall sådan begränsning lända till efterrättelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1940 och gäller till och med den
31 december 1942. Beträffande förseelse mot lagen, som begåtts under tiden
för dess giltighet, skall dock vad i lagen är stadgat fortfara att gälla efter
sistnämnda dag.
Genom denna lag upphäves lagen den 30 maj 1919 om begränsning av
tiden för idkande av handel och viss annan rörelse samt beslut, som fattats
med stöd av nämnda lag. Därvid skall dock iakttagas följande:
13
Riksdagens skrivelse Nr 385.
1) beslut, varigenom i kommun fastställts kortare affärstid än den i 3
eller 4 § av nya lagen medgivna, förbliver i denna del giltigt till dess det
upphävts i den ordning, som nya lagen föreskriver;
2) näringsidkare, som vid nya lagens ikraftträdande med stöd av 15 §
lagen den 30 maj 1919 bedriver rörelse under längre tid av dygnet än nya
lagen medgiver och som drivit sådan rörelse sedan den 1 juni 1937, må utan
särskilt tillstånd fortsätta rörelsen på oförändrat sätt till den 1 januari 1942;
och må tillståndsmyndigheten, när det gäller näringsidkare, som på grund av
sjuklighet, invaliditet eller hög ålder eller som eljest för sin egen och sin
familjs försörjning har särskilt stort behov av att även i fortsättningen få
bedriva rörelsen utan ändring, efter särskild prövning kunna giva tillstånd
härtill utan hinder av de i 11 § av nya lagen uppställda villkoren, dock endast
för ett år i sänder. Yad nu sagts örn näringsidkare, gäde ock dennes efterlevande
make.
Beslut enligt 5, 8, 11 och 12 §§ av nya lagen samt enligt nästföregående
stycke må meddelas efter den 1 oktober 1939, dock med verkan tidigast från
nya lagens ikraftträdande.
Stockholm den 13 juni 1939.
Med undersåtlig vördnad.