Riksdagens skrivelse Nr 370.
1
Nr 370.
Godkänd av första kammaren den 9 juni 1939.
Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1939.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående anslag till vissa kommunala
läroanstalter, privatläroverk, folkskolor m. m.
jämte vissa i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 233.)
Till KONUNGEN.
Under hänvisning till i statsverkspropositionen framlagda beräkningar
(åttonde huvudtiteln, punkterna 130, 132, 155, 157, 160, 178 och 257) har
Kungl. Majit i en den 31 mars 1939 dagtecknad proposition (nr 252), under
åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för nämnda dag,
dels föreslagit riksdagen att
1. besluta, att till kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,
praktiska mellanskolor och högre folkskolor skall under budgetåret 1939/40
utgå statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 31 mars 1939
angivits;
2. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 4 050 000 kronor;
3. medgiva, att ordinarie manlig ämneslärare vid kommunal mellanskola
eller praktisk mellanskola, vilken icke äger behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk och ej heller kan av Kungl. Majit tillerkännas sådan
behörighet, må, därest han den 1 mars 1927 varit ordinarie ämneslärare
vid kommunal mellanskola eller högre folkskola, från och med den 1 juli
1939 åtnjuta lön enligt 22 lönegraden;
4. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 3 325 000 kronor;
5. besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för bud
Bihang
till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 370. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 370.
getåret 1938/39 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga tillämpning
jämväl för budgetåret 1939/40, dock att statsbidrag må utgå till
sammanlagt högst 155 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda
privatläroverk;
6. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 538 800 kronor;
7. besluta, att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen i fråga örn
beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl
för budgetåret 1939/40;
8. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1939/40
anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor; därav 30 000 kronor skola
användas till nedbringande av terminsavgifter under läsåret 1939—40 på
sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 31 mars 1939 angivits under villkor, att Stockholms stad för samma
tid på sätt av departementschefen angivits bidrager med enahanda
belopp;
9. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för
budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 000 kronor;
10. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vissa barnhem intagna barn i skolåldern
för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor;
11. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret
1939/40 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor;
12. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1939/40 anvisa ett
förslagsanslag av 3 450 000 kronor;
dels ock återkallat sitt i årets statsverksproposition framställda förslag örn
beräknade under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1939/40 av ett förslagsanslag
till provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare vid
folkskoleväsendet m. m.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels de två
likalydande motioner, 1: 334 och II: 500, vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att vad i gällande författningar örn utbetalning av statsbidrag till
löner åt lärare vid folkskolor m. fl. kommunala läroanstalter finnes stadgat
om verkställande av avdrag vid slutlig redovisning av statsbidrag för redovisningsåret
av en procent av de förskjutna beloppen skall upphöra att
gälla beträffande de belopp, vilka från och med budgetåret 1939/40 förskottsvis
utbetalas till skoldistrikten;
dels ock motionen II: 501, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj:! anhålla, att Kungl. Majit ville verkställa utredning
i syfte att beträffande fortsättningsskoleväsendet åstadkomma bestämmelser,
som i allt väsentligt överensstämma med dem, som för folkskolan
Riksdagens skrivelse Nr 370.
3
äro gällande i fråga om dels statsmyndighets befogenhet att även mot skoldistrikts
bestridande fastställa sådan organisation av folkskoleväsendet, som
förutsätter anordnande av skolskjutsar eller inackordering av skolbarn, dels
ock skoldistrikts skyldighet att till undervisning mottaga barn från annat
skoldistrikt eller låta barn, tillhörande skoldistriktet, åtnjuta undervisning i
annat skoldistrikts skola.
Bidrag till kommunala flickskolor.
Den betydande höjning av förevarande anslag, som av Kungl. Maj:t för
nästa budgetår ifrågasatts, betingas till väsentlig grad av dels den av 1938
års riksdag beslutade löneregleringen för lärare vid vissa kommunala läroanstalter,
dels ock det förslag till provisorisk lönereglering för bland andra
nämnda lärare, som i propositionen nr 176/1939 framlagts för innevarande
års riksdag och av riksdagen numera bifallits. I samband med sistnämnda
lönereglering föreslås av Kungl. Maj:t en provisorisk ändring av gällande
statsbidragsgrunder, avsedd att äga tillämpning endast för nästa budgetår
och medförande, i stort sett, oförändrad fördelning mellan staten och kommunerna
av samtliga lönekostnader. Mot Kungl. Maj:ts nämnda förslag,
vilket innebär, att staten för nästa budgetår skulle gälda 78 procent av lönekostnaderna,
inklusive rörligt tillägg, har riksdagen icke funnit anledning till
erinran.
Riksdagen godkänner jämväl i övrigt de beräkningar, som ligga till grund
för uppskattningen av det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet.
Liksom departementschefen utgår riksdagen sålunda ifrån, att antalet kommunala
flickskolor kommer att öka, på sätt i propositionen antagits, och finner
särskilda bestämmelser om förskott å statsbidrag för nästa budgetår böra
utfärdas i anslutning till riksräkenskapsverkets därutinnan framställda
förslag.
Bidrag till kommunala mellanskolor.
Kungl. Maj:ts förslag örn förbättrad löneställning för vissa manliga ickeadjunktskompetenta
lärare vid kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor
har riksdagen funnit sig kunna bifalla. De av lönenämnden anförda
skälen för att såsom villkor för lönegradsuppflyttningen skall gälla,
att vederbörande den 1 mars 1927 innehaft ordinarie anställning vid kommunal
mellanskola eller högre folkskola, har riksdagen i likhet med departementschefen
funnit bärande.
Vad beträffar de av departementschefen under förevarande punkt verkställda
beräkningarna för uppskattning av det för nästa budgetår erforderliga
anslagsbeloppet, hava desamma icke givit riksdagen anledning till erinran
eller uttalande.
4
Riksdagens skrivelse Nr 370.
Bidrag till högre goss- och samskolor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
med avseende på förevarande anslag.
Bidrag till högre flickskolor.
Emot beviljande av 30 000 kronor för nedbringande av terminsavgifterna
vid det förenade Wallin-Åhlinska gymnasiet samt vid gymnasierna vid nya
elementarskolan för flickor och Lyceum för flickor har riksdagen icke något
att erinra, under förutsättning, att Stockholms stad, på sätt departementschefen
föreslagit, tillskjuter enahanda belopp. Riksdagen vill tillika understryka
det av departementschefen gjorda uttalandet, att det torde böra ankomma
på Stockholms stad att utan särskilt bidrag av statsmedel anslå
medel för nedbringande av terminsavgifterna vid vederbörande elementaravdelningar.
I likhet med departementschefen vill riksdagen jämväl framhålla
önskvärdheten av att staden härutöver på lämpligt sätt träder hjälpande
emellan, därest ifrågavarande enskilda flickläroverk i Stockholm -—
däribland även Södermalms högre läroanstalt för flickor — skulle visa sig
vara i behov av understöd utöver vad som i vanlig ordning tillkommer dem.
Vad departementschefen i övrigt under denna punkt anfört och föreslagit,
har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.
Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Riksdagens år 1938 församlade revisorer hava under § 44 av sin berättelse
fäst riksdagens uppmärksamhet på vissa olägenheter ur budgetredovisningssynpunkt,
vilka framträtt såsom en följd huvudsakligen av det förskottsförfarande,
som kommit till användning under tiden efter ikraftträdandet av den
år 1937 beslutade löneregleringen för, bland andra, lärare vid folk- och småskolor.
Sålunda har under budgetåret 1937/38 enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning uppstått en besparing å förevarande anslag av i runt tal
3 865 000 kronor. Å andra sidan har samma anslag under nu löpande budgetår
beräknats komma att utvisa en brist å omkring 4 000 000 kronor.
Nämnda olägenheter, som varit förknippade med det tillämpade förfarandet
i fråga örn utbetalande av förskott, hava beräknats komma att sträcka
sina verkningar jämväl in på nästa budgetår och föranleda en överbelastning
— utöver det belopp, som vid stabila förhållanden skulle utgått — av
omkring 9 000 000 kronor.
Departementschefen har emellertid enligt förevarande proposition nr 252
ansett, att sistnämnda merutgift, såsom föranledd av ökade lönekostnader
under innevarande budgetår, rätteligen borde belasta anslaget till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1938/39, och fördenskull föreslagit vidtagande
Riksdagens skrivelse Nr 370.
5
av särskilda åtgärder i angivna syfte, nämligen att förskott å tillhopa nyssnämnda
belopp, 9 000 000 kronor, skola utbetalas till skoldistrikten före utgången
av innevarande budgetår; å ifrågavarande förskott skulle s. k. procentavdrag
icke göras.
Departementschefen har jämväl ifrågasatt, att de i övergångsbestämmel
serna till kungörelsen nr 999/1937 meddelade föreskrifterna angående utbetalande
under nästkommande budgetår av förskott å det skoldistrikten under
detta budgetår tillkommande statsbidraget skulle ersättas med bestämmelser
av innebörd, att de sammanlagda förskottsbeloppen skulle beräknas till viss
procent av de beräknade verkliga löneutgifterna i stället för, såsom hittills
gällt, lill viss procent av statsbidraget för en redan förfluten tid. Genom
åtgärder av nämnda slag skulle anslagsbehovet för nästa budgetår komma
att till storleken i huvudsak sammanfalla med de å samma budgetår
belöpande verkliga utgifterna.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot att Kungl. Majit i
ovan berörda avseenden utfärdar de bestämmelser, som kunna befinnas
lämpliga och ändamålsenliga.
Med hänsyn till de åtgärder, som sålunda av departementschefen ifrågasatts
och jämväl godkänts av riksdagen, synas de av revisorerna påtalade,
med nuvarande utbetalningsförfarande sammanhängande olägenheterna
komma att tills vidare bliva i görligaste mån eliminerade. Vad i förevarande
avseende anförts såväl av revisorerna som ock av vederbörande myndigheter
visar emellertid enligt riksdagens mening otvetydigt, att nu gällande
utbetalnings- och redovisningssystem icke fungerar på ett i allo tillfredsställande
sätt. Särskilt tydligt framträder detta vid en lönereglering
som den år 1937 beslutade. Under sådana förhållanden framstår det såsom
synnerligen önskvärt, att en rationalisering av utbetalningsförfarandet med
det snaraste kommer till stånd, i samband varmed en förbättring jämväl av
redovisningssystemet torde bliva möjlig. Riksdagen vill i detta sammanhang
erinra örn, att 1937 års riksdag i sin skrivelse nr 311 uttalat, att det i samband
med genomförandet av förutnämnda lönereglering syntes påkallat, att
för varje månad avpassad del av statsbidraget utbetalades månadsvis. En
dylik reform borde emellertid, framhöll riksdagen, föregås av en närmare
utredning, varom riksdagen också framställde begäran hos Kungl. Majit.
Särskilda enligt Kungl. Majits bemyndigande tillkallade sakkunniga hava
numera i samband med utredning rörande skolöverstyrelsens organisation
framlagt förslag beträffande bland annat utbetalnings- och redovisningsförfarandet
på ifrågavarande område, vilket förslag för närvarande är beroende
på Kungl. Majits prövning.
De anslagsberäkningar, som ligga till grund för Kungl. Majits förslag örn
anvisande för nästa budgetår av ett förslagsanslag av 120 000 000 kronor till
förevarande ändamål, hava icke givit riksdagen anledning till erinran.
Departementschefen har i detta sammanhang jämväl berört frågan örn
6
Riksdagens skrivelse Nr 370.
avskaffande av det s. k. procentavdraget. Nämnda fråga berördes av 1937 års
riksdag i dess ovannämnda skrivelse nr 311. Riksdagen framhöll därvid att,
därest på sätt riksdagen i sagda skrivelse förordade, statsbidragen till lärarinnor
komme att utbetalas månadsvis, skulle de skäl bortfalla, som föranlett
procentavdrag vid den slutliga utbetalningen av statsbidrag. Departementschefen
har med hänsyn till den ståndpunkt, som av riksdagen intagits i frågan
om procenta vära gets avskaffande, ansett lämpligast, att denna fråga
vunne sin lösning i samband med det ännu svävande spörsmålet om övergång
till ett system med utbetalning av statsbidraget månadsvis. Departementschefen
har därför icke nu velat framställa förslag i ämnet.
Riksdagen är visserligen principiellt av den meningen att det procentuella
avdraget bör avvecklas, men kan i frågans nuvarande läge icke annat än
ansluta sig till den ståndpunkt departementschefen intagit, vilken står i god
överensstämmelse med den uppfattning, varåt riksdagen tidigare givit uttryck.
Med hänsyn härtill är riksdagen icke beredd att, såsom i motionerna
1:334 och 11:500 påyrkats, borttaga ifrågavarande avdrag redan från och
med nästa budgetår. Då emellertid Kungl. Maj:t för närvarande har berörda
spörsmål under övervägande, torde någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens
sida icke erfordras.
Riksdagen har intet att erinra mot att viss inskränkning i undervisningsskyldigheten
— på sätt departementschefen ifrågasatt — medgives föreståndare
för hjälpklasser. Mot vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang
anfört, har riksdagen icke funnit något att invända. Liksom departementschefen
förutsätter riksdagen, att återhållsamhet kommer att iakttagas
vid prövning av framställningar av berörda art.
I detta sammanhang har riksdagen ansett sig böra beröra frågan örn särskilda
arvoden för undervisning i hjälpklass. Riksdagen får erinra om, att departementschefen
enligt propositionen nr 270/1937 angående lönereglering
för folk- och småskollärare ansett sig icke böra i samband med
nämnda lönereglering upptaga till avgörande nämnda fråga. Frågan sammanhängde,
framhöll departementschefen, med det av seminariesakkunniga
framlagda förslaget örn undervisning av psykiskt efterblivna barn och borde
bedömas i samband med detta förslag. Sistnämnda förslag har i viss utsträckning
numera blivit realiserat, i det att medel av 1938 års riksdag anvisats
till kurser för utbildande av hjälpklasslärare.
Riksdagen har sig bekant, att efter ikraftträdandet av 1937 års lönereglering
tvekan på olika håll uppstått, huruvida skoldistrikten äga rätt att utbetala
kommunala lönetillägg åt hjälpklasslärare, vilket haft till följd, att
vissa skoldistrikt funnit sig sakna befogenhet att gälda dylika lönetillägg,
medan andra ansett sig befogade därtill. Att lönetillägg sålunda av vissa
kommuner utgivits för ifrågavarande ändamål kan vara förklarligt med hänsyn
till de rekryteringssvårigheter, som på grund av hjälpklassundervisningens
speciella art kunna föreligga. Riksdagen förutsätter, att Kungl. Maj:t
Riksdagens skrivelse Nr 370.
7
ägnar uppmärksamhet åt detta spörsmål och, därest så finnes befogat, vidtager
det förtydligande av gällande bestämmelser, som må anses påkallat.
Vad departementschefen yttrat i fråga om den av Stockholms folkskoledirektion
gjorda framställningen om vidtagande av åtgärder för att möjliggöra
statsbidrag till avlönande av s. k. reservvikarier har icke givit riksdagen
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Vidkommande den av departementschefen berörda frågan om överlärarnas
ställning får riksdagen framhålla, att riksdagen icke vill motsätta sig, att
nämnda fråga blir föremål för en förutsättningslös utredning.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
uttalande beträffande de föreliggande framställningarna rörande befrielse
från fortsättningsskolplikt för elever, som genomgått åttaårig folkskola. Med
anknytning till nyssnämnda fråga har i motionen II: 501 väckts förslag örn
att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning i syfte att statsmyndighet måtte
erhålla rätt att — i likhet med vad fallet är beträffande folkskoleväsendet
— även mot skoldistrikts bestridande fastställa sådan organisation av fortsättningsskolväsendet,
som förutsätter anordnande av skolskjutsar eller inackordering
av skolbarn, ävensom att få till stånd en föreskrift örn skyldighet
för skoldistrikt att, även då det gäller fortsättningsskolundervisningen,
å ena sidan till sådan undervisning mottaga barn från annat skoldistrikt, å
andra sidan låta barn, tillhörande distriktet, åtnjuta undervisning i fortsättningsskola
inom annat skoldistrikt. I anslutning till motionen finner riksdagen
åtgärder i angivna riktning vara ur såväl pedagogisk som skolorganisatorisk
synpunkt att förorda och ägnade att främja en önskvärd rationalisering
av fortsättningsskolväsendet.
Riksdagen har därför velat bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de bestämmelser,
som kunna befinnas påkallade för ernående i huvudsak av överensstämmelse
i ovan angivna avseende mellan de föreskrifter, som gälla för
folkskoleväsendet, och de, som beröra fortsättningsskolväsendet.
Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjuk vårdsanstalter och vissa barnhem intagna barn i skolåldern.
Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.
Understöd åt högre folkskolor.
Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
8
Riksdagens skrivelse Nr 370.
Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
vid folkskoleväsendet m. m.
Vad departementschefen under förevarande punkt anfört föranleder icke
någon erinran från riksdagens sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
1.
beslutat, att till kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska
mellanskolor och högre folkskolor skall under budgetåret 1939/40 utgå
statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 31 mars 1939 angivits;
2. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret
1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 4 050 000 kronor;
3. medgivit, att ordinarie manlig ämneslärare vid kommunal mellanskola
eller praktisk mellanskola, vilken icke äger behörighet till adjunktstjänst vid
allmänt läroverk och ej heller kan av Kungl. Maj:t tillerkännas sådan behörighet,
må, därest han den 1 mars 1927 varit ordinarie ämneslärare vid kommunal
mellanskola eller högre folkskola, från och med den 1 juli 1939
åtnjuta lön enligt 22 lönegraden;
4. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för
budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 3 325 000 kronor;
5. beslutat, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret
1938/39 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga tillämpning
jämväl för budgetåret 1939/40, dock att statsbidrag må utgå till sammanlagt
högst 155 parallellavdelningar vid samtliga statsunderstödda privatläroverk;
6.
till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret
1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 538 800 kronor;
7. beslutat att den av 1933 års riksdag beslutade ändringen i fråga örn
beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl
för budgetåret 1939/40;
8. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1939/40
anvisat ett förslagsanslag av 650 000 kronor, därav 30 000 kronor skola användas
till nedbringande av terminsavgifter under läsåret 1939—40 på sätt
av departementschefen, i ovannämnda statsrådsprotokoll för den 31 mars
1939 angivits under villkor, att Stockholms stad för samma tid på sätt av
departementschefen angivits bidrager med enahanda belopp;
9. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning dt lärare vid folkskolor för
budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 120 000 000 kronor;
10. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vissa barnhem intagna barn i skolåldern för
budgetåret 1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 220 000 kronor;
Riksdagens skrivelse Nr 370.
9
11. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande
föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret
1939/40 anvisat ett förslagsanslag av 300 000 kronor;
12. till Högre folkskolor: Understöd för budgetåret 1939/40 anvisat ett
förslagsanslag av 3 450 000 kronor;
13. bemyndigat Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad riksdagen härovan uttalat, vidtaga de ändringar och jämkningar i gällande
bestämmelser rörande fortsättningsskolväsendet, som må befinnas
erforderliga för uppnående av överensstämmelse med vad som gäller för
folkskolan.
Stockholm den 9 juni 1939.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 14 sami. Nr 370.
2