Riksdagens skrivelse Nr 2J+J+.
7
Nr 244.
Godkänd av första kammaren den 12 maj 1939.
Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1939.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående anslag till intagningsnämnder
vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
(Statsutskottets utlåtande nr 138.)
Till Konungen.
I anslutning till sin i statsverkspropositionen för budgetåret 1939/40
gjorda beräkning (punkten 125 under åttonde huvudtiteln) har Kungl.
Majit i en den 24 februari 1939 dagtecknad proposition (nr 101), under
åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att till
Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter för
budgetåret 1939/40 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Den i ärendet verkställda utredningen har enligt riksdagens mening
givit vid handen, att goda skäl kunna anföras för ett avskaffande
av de nuvarande proven för inträdessökande från folkskolan till de
allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter. Då folkskolan
befunnits lämplig som grundskola för den högre undervisningen,
är det givetvis önskvärt, att de vitsord, som utdelas i folkskolan, kunna
godtagas som mätare på folkskolelevernas kunskapsnivå och förutsättningar
för fortsatta studier. Ett avskaffande av ifrågavarande inträdesprov
och införandet av de föreslagna intagningsnämnderna torde kunna
leda till ett starkare och mera utvidgat samarbete mellan folkskola och
läroverk, något som ur olika synpukter är eftersträvansvärt. Av den i
ärendet föreliggande sakkunnigutredningen framgår även, att resultaten av
8
Riksdagens skrivelse Nr 2^.
verkställda jämförelser mellan intagning i läroverk på grundval av prövnings-
eller folkskolebetyg peka i riktning mot att de senare skulle erbjudit
i stort sett lika god ledning som de förra.
Ehuru alltså åtskilliga skäl tala för en definitiv omläggning av intagningsförfarandet
i huvudsaklig enlighet med de av den sakkunnige uppdragna
riktlinjerna, synes detta för närvarande icke låta sig göra med hänsyn till
den rådande ojämnheten beträffande de i folkskolan tillämpade betygsnormerna.
Ett realiserande av den sakkunniges förslag måste nämligen bygga
på en tillförlitlig och jämn betygsstandard i folkskolan. Departementschefen
har också, med understrykande av dessa synpunkter, framhållit önskvärdheten
av att detta spörsmål göres till föremål för närmare omprövning
och ställer i utsikt vidtagandet av åtgärder i syfte att ernå en reformering
av betygssättningen i folkskolan. Innan dessa åtgärder vidtagits
och avsatt påtagliga resultat, har departementschefen icke ansett det tillrådligt
att förorda ett genomförande i full utsträckning av sakkunnigförslaget.
Riksdagen delar denna uppfattning och vill för sin del framhålla
lämpligheten av att försök komma till stånd med de ifrågasatta standardproven
för folkskolan.
Riksdagen anser i likhet med departementschefen hinder icke böra
möta att, i avvaktan på resultatet av de i utsikt ställda åtgärderna för
standardisering av folkskolebetygen och såsom ett led i syfte att nå fram
till detta önskemål, ett ändrat intagningsförfarande försöksvis kommer i
tillämpning vid vissa läroanstalter. Riksdagen har därför icke något att erinra
mot departementschefens förslag att under nästa budgetår vid högst
25 allmänna läroverk, fyra kommunala flickskolor, tre kommunala mellanskolor
och en praktisk mellanskola försök anordnas med prövningsfritt
inträde för elever från folkskolan. Såsom departementschefen betonat, torde
det böra ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av skolöverstyrelsen
bestämma vilka skolor, som skola tagas i anspråk för berörda ändamål,
varvid det givetvis bör tillses, att skolor av olika slag och karaktär bliva utnyttjade.
Riksdagen har icke heller något att erinra mot att vid dessa läroanstalter
såsom minimifordran för prövningsfritt inträde få gälla olika normer,
eller alltså vid vissa läroverk den av utredningsmannen angivna betygsnivån,
vid andra läroanstalter den av skolöverstyrelsen ifrågasatta och
vid åter andra den av en reservant inom överstyrelsen förordade. Riksdagen
vill dock ifrågasätta örn icke vid vissa av ifrågavarande läroanstalter
försök böra anställas med ett intagningsförfarande, utgörande en kombination
mellan intagningsprov och intagning på grundval av folkskolebetyg.
Riksdagen får i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på, att därest
det ändrade intagningsförfarandet kommer att påverka elevtillströmningen
till de allmänna läroverken och därmed jämförliga läroanstalter i höjande
riktning — något varom erfarenhet torde vinnas genom försöksverksamheten
vid ovannämnda läroanstalter — lämpligheten av att inskränka rätten
9
Riksdagens skrivelse Nr Botill
kvarsittning i realskolans första klass torde böra tagas i övervägande.
Skolöverstyrelsen har även i sitt i ärendet avgivna yttrande berört denna
fråga, och riksdagen anser skäl föreligga för närmare prövning av densamma
i syfte att därigenom ernå en utgallring av de elever, som uppenbart visa
sig olämpliga för studier vid allmänt läroverk.
Emot departementschefens förslag beträffande intagningsnämnderna,
deras sammansättning och ersättningsgrunderna för deras verksamhet har
riksdagen icke funnit något att erinra. I likhet med departementschefen
anser riksdagen kostnaderna för nämndernas verksamhet böra bestridas av
statsmedel. Riksdagen finner det för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet,
10,000 kronor, väl avvägt och anser med hänsyn till att intagningsnämnderna
sannolikt komma att träda i verksamhet först under våren 1940
lämpligt, att anslaget erhåller reservationsanslags natur.
Riksdagen, som icke heller i övrigt funnit något att invända mot
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får förty anmäla, att riksdagen till
Intagning snämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter för
budgetåret 1939/40 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Stockholm den 12 maj 1939.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1989. lif sami. Nr 242—244-
‘2