Kungl. Maj:ts proposition nr 79-

1

Nr 79.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder för
begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/
AO m. m.; given Stockholms slott den 10 november
1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 november
1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, ärende angående åtgärder
för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/AO m. m. och anför
därvid följande.

Inledning.

I det statsfinansiella läge, som förorsakats av krigsutbrottet jämte därmed
sammanhängande utrikespolitiska och ekonomiska förhållanden, har det funnits
påkallat att underkasta den gällande riksstaten en översyn med syfte att
i möjligaste mån åvägabringa besparingar i statens utgifter för olika ändamål.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 79-

Den 6 september 1939 uppdrog jag åt generaldirektören E. R. Stridsberg
att inom finansdepartementet verkställa utredning i förevarande ämne. För
utredningen erforderligt material har genom fackdepartementen införskaffats
på sätt i de olika fallen funnits tjänligast för utredningsarbetets fortgång.

I främsta rummet har utredningen omfattat en översyn av de egentliga
statsutgifterna samt av vissa kapitalinvesteringar. I anslutning härtill har
även dispositionen av vissa fonderade medel kommit under granskning.
Från föregående budgetår kvarstående anslag ha upptagits till behandling
jämsides med anslagen å den löpande riksstaten. I samband med översynen
av utgifterna har anledning förekommit att vid utredningen beakta
även enstaka spörsmål berörande riksstatens inkomstsida.

Efter utredningens slutförande har generaldirektören Stridsberg med skrivelse
den 9 november 1939 överlämnat en huvudpromemoria jämte ett
antal specialpromemorior. Huvudpromemorian innehåller en översikt rörande
besparingsarbetets allmänna inriktning ävensom en kortfattad redogörelse
för tillämpningen av de sålunda uppdragna riktlinjerna på olika
huvudgrupper av anslag i den nu löpande riksstaten. Specialpromemoriorna
gälla olika huvudtitlar samt andra särskilda delar av budgetens utgiftssida
m. m. I fråga om specialpromemoriorna framhålles i skrivelsen,
att de olika huvudtitelspromemoriorna, som på ett preliminärt stadium delgivits
vederbörande fackdepartement, vid slutredigeringen i vissa delar ändrats
på grund av de upplysningar, som från departementen meddelats rörande
på senare tid träffade anslagsdispositioner o. dyl., varom kännedom
saknats vid de preliminära promemoriornas utarbetande. På grund härav
lia, enligt vad i skrivelsen vidare anföres, vissa till indragning eller beskärning
ifrågasatta anslag uteslutits i de slutliga promemoriorna, som däremot
upptaga åtskilliga anslag, beträffande vilka vid det definitiva ställningstagandet
inom fack departementen framförda uppslag avvisats eller ock godtagits
endast i begränsad omfattning.

De spörsmål som beröras i de i skrivelsen omnämnda preliminära promemoriorna
lia inom vederbörande departement blivit föremål för vidare övervägande.
I anslutning därtill lia inom departementen upprättats särskilda
promemorior angående dels besparingar i egentliga statsutgifter, dels ock
begränsning av kapitalinvesteringar.

Besparingsarbetets allmänna inriktning.

Beträffande genomförbarheten av besparingsåtgärder och dessas allmänna
inriktning har i utredningsmannens huvudpromemoria anförts:

Utgångspunkten för den i enlighet med chefens för finansdepartementet
uppdrag verkställda granskningen av riksstatsanslagen har principiellt varit,
att inga besparingsmöjligheter böra lämnas obeaktade. Såsom kunnat förutses
har det emellertid visat sig, att stora områden av budgeten praktiskt

Kungl. Maj:ts proposition nr 79-

3

taget icke kunna göras till föremål för en omedelbar besparingsaktion. Orsakerna
härtill äro flera. I första hand är härvid att märka att åtgärder
för riksstatens ikraftträdande i allmänhet träffats redan vid budgetårets
ingång, genom utfärdade regleringsbrev, kungörelser o. dyl. Ändring i de
sålunda meddelade föreskrifterna kan endast i mycket begränsad utsträckning
vidtagas. Detsamma gäller givetvis även redan tidigare meddelade
bestämmelser, som äga tillämpning, så länge anslag för respektive ändamål
beviljas. Erinras må ock att anslag avseende bidrag till icke-statlig verksamhet
ofta hänföra sig till förhållanden, som inträtt redan före budgetårets
ingång.

Omfattningen av de besparingsmöjligheter, som överhuvudtaget stå till
buds i nuvarande läge, torde i huvudsak framgå av en kortfattad översikt
av statsutgifternas gruppering med hänsyn till anslagsmedlens användning.

Beträffande först anslagen till den statliga förvaltningsapparaten — bortsett
från statens affärsverksamhet, som här helt lämnas å sido — är det
knappast möjligt att nu genomföra någon inskränkning i den normala, fasta
organisationen. Ett försök härtill skulle ock vara utan större effekt, då de
ordinarie tjänstemännens löner äro bundna. Att vidtaga en reducering av
den till vederbörande verk mera stadigt knutna icke-ordinarie personalen
eller att sänka denna personals löner vore visserligen möjligt men skulle
medföra icke önskvärda konsekvenser.

Nära de statliga lönekostnaderna stå i förevarande hänseende anslagen
för pensionering av statens tjänstemän samt andra i offentlig tjänst anställda
ävensom av efterlevande till dylika befattningshavare och pensionärer.
Här är fördenskull någon besparing icke att räkna med för innevarande
budgetåi’.

Ä de för statsmyndigheterna anvisade omkostnads- och anskaffningsanslagen
äro vissa besparingar genomförbara, i regel dock i tämligen begränsad
utsträckning.

De uppgifter, som statsorganen ha att fullgöra och som kräva anslag
utöver de för verkens personaluppsättning och omkostnader i övrigt erforderliga,
äro till stor del bundna på sådant sätt, att en tillfällig inskränkning
är utesluten. Ett område, inom vilket den statliga verksamheten kan
begränsas avsevärt, är byggnadsverksamheten. Denna fråga skall i det följande
något närmare beröras.

Statens bidrag till kommunala samfälligheter av olika slag torde endast
rent undantagsvis kunna nämnvärt beskäras. Det förutsättes nämligen, att
någon övervältring av kostnader från staten på kommunerna ej bör äga
runi. I allmänhet rör det sig för övrigt här om organisatoriska anordningar,
som ej kunna rubbas under löpande budgetår. I särskilt hög grad gäller
detta örn utgifterna för vägväsendet samt för de kommunala undervisningsanstalterna.
Det må här allenast erinras örn, att de med statsmedel bestridda
lönerna vid folkskoleväsendet i nu löpande riksstat uppgå till omkring
en tiondel av de egentliga statsutgifternas slutsumma. Ej heller beträffande
anslagen till byggnader vid folkskoleväsendet är nämnvärd besparing
att räkna med under löpande budgetår.

Vad nu sagts om statsbidrag till kommunernas verksamhet gäller i väsentlig
mån även om sådana anslag, som avse understöd åt institutioner av
mera offentlig karaktär. En av de mest betydande anslagsgrupperna härunder
hänför sig till hushållningssällskapen, som dels beviljats statsanslag
för sin allmänna verksamhet och dels fått sig anvisade statsmedel för utförande
av en råd uppgifter, vilka i viss mån kunna anses såsom statliga,
ehuru de ej handhavas av statens egna organ. Dessa och andra liknande
institutioner ha ofta sin organisation så fast knuten vid erhållandet av

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 79-

fortlöpande statsbidrag, att en plötslig indragning eller starkare nedsättning
av anslagen skulle åstadkomma en allvarlig rubbning i institutionernas
ekonomi. I allmänhet lia ifrågavarande statsbidrag för budgetåret 1939/
40 redan i sin helhet ställts till vederbörandes förfogande. Vad nu sagts är
i stort sett tillämpligt även å anslag till stiftelser, föreningar och andra enskilda
sammanslutningar.

De riksstatsanslag, som avse understöd till enskilda personer, äro ur nu
ifrågavarande synpunkter av skilda slag. Vissa av dem äro reglerade i lag
eller författning och skapa för den enskilde en rätt, som sträcker sig utöver
det löpande budgetåret. Detta gäller framför allt den i statsbudgeten tungt
vägande folkpensioneringen. Andra anslag förutsätta utförande av viss arbetsprestation
såsom villkor för erhållande av statsunderstöd. Denna typ
av anslag återfinnes särskilt under jordbruksdepartementet. Beträffande åtskilliga
av ifrågavarande anslag har Kungl. Maj:t formellt en viss möjlighet
att även under löpande budgetår reglera utgifterna, ehuruväl den reella möjligheten
att genomföra besparingar är starkt begränsad. Till stor del förklaras
detta av att årets utgifter hänföra sig till redan under tidigare budgetår
meddelade beslut örn bidrag. Statsunderstöd äro även tillförsäkrade enskilda
personer utan någon direkt motprestation från understödsmottagarens
sida. Dylika bidrag kunna i viss utsträckning indragas, om än ej omedelbart.

Utom de i det föregående berörda anslagsgrupperna finnas flera andra utgiftskategorier
liksom blandformer, som i detta sammanhang måste förbigås.

Sådana anslag å den löpande riksstaten, som funnits böra kompletteras
å den för riksdagen framlagda tilläggsstaten, kunna självfallet icke med
något resultat göras till föremål för besparingsgranskning. Detta äger tilllämpning
framför allt i fråga örn anslagen till försvarsväsendet. På liknande
sätt förhåller sig med sådana anslag, vilka avse anskaffning av förnödenheter
med hänsyn till ett befarat krisläge sådant som det nu inträdda
ävensom åtgärder för omedelbart ökande av produktionen.

Till spörsmålet om eventuella besparingsåtgärders betydelse för skärpande
av arbetslösheten bör helt naturligt hänsyn tagas. Detta gäller i första hand
sådana anslag, som beviljats med särskild tanke på att förekomma eller
minska arbetslöshet och som måste anses särskilt känsliga för beskärningar.

Av stor betydelse för arbetslösheten äro anslagen till byggnadsarbeten.
Detta bör dock icke utesluta, att det tages under omprövning, om under nu
rådande förhållanden alla beslutade byggen, som ej äro igångsatta eller
kontrakterade, böra genomföras, detta även av den anledningen att en omdisponering
av arbetskraften kan vara önskvärd. Beträffande byggnadsutgifterna
kan jämte direkt indragning av vederbörande anslag ifrågakomma
att endast sätta arbetets igångsättande på framtiden. Vad nu sagts om egentliga
byggnadsarbeten gäller ock ehuru i skiftande grad örn andra arbetskrävande
företag, såsom anläggningar vid kommunikationsverken, vägföretag
o. dyl.

En tillämpning av det i det föregående förda allmänna resonemanget på
anslagen i den nu löpande budgeten ger vid handen, att förhållandena ställa
sig väsentligen olika beträffande budgetens olika huvuddelar. I avseende å
kapitalbudgeten rör sig frågan till stor del om en förskjutning i tiden av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

5

kapitalinvesteringar, till vilka anslag redan beviljats. För utlåningsfondernas
vidkommande blir dock även fråga örn att helt indraga oanvända anslagsmedel
eller odisponerade kapitaltillgångar å fonderna, i syfte att åstadkomma
en verklig nyprövning av anslagsbehovet för framtiden. Beträffande
de under driftbudgeten upptagna anslagen till statens kapitalfonder äro ock
besparingsmöjligheterna i hög grad begränsade. Bestående besparingar av
större omfattning äro fördenskull att hämta allenast bland driftbudgetens
egentliga utgifter.

Vad angår de egentliga statsutgifterna, har i viss anslutning till den i det
föregående antydda uppdelningen i olika utgiftskategorier upprättats nedan
intagna tablå rörande riksstatsanslagen för budgetåret 1939/40.

Anslag till egentliga statsutgifter för budgetåret 1939/40.

Miljoner
kronor

383.28
9.78

133.00

6.00

55.00

17.75

0.37 212.12

605.18

Avlöningar i statlig verksamhet............................ 166.56

Omkostnader i statlig verksamhet.......................... 44.46

Statliga kommittéer, nämnder etc........................... 2.29

Statlig byggnadsverksamhet................................ 7.12

Ersättningar.............................................. 66.59

Bekämpande av arbetslösheten m. m....................... 23.58

Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m., barnbidrag 150.00

Bidrag till sjukkassor .................................... 16.50

Bidrag till avlöningar vid kommunal och enskild undervisning 147.58 624.68

Övriga anslag:

II huvudtiteln........... 1.83

III » 1.08

V » 53.09

VI » 3.67

VII » 0.61

VIII » 20.49

IX » 26.60

X » 3.24 11Q.61

1,340.47

Huvudtitlarna I, IV, XI, XII, XIII ................

Civil försvarsberedskap (huvudtitlarna V, VI, IX, X)
Specialbudgeter:

Automobilskattemedel .........................

Spannmålsregleringen .........................

Prisreglering på jordbrukets område ...........

Totalis atormedel, tipsmedel och lotterimedel .....

Bankinspektionen m. m........................

Anledningen att å tablån huvudtitlarna I, IV, XI, XII och XIII upptagits
särskilt är den, att nämnda huvudtitlar måst praktiskt taget helt uteslutas
från den nuvarande besparingsaktionen. Beträffande I huvudtiteln, vilken
slutar å 1.90 milj. kr., ha sålunda de medel, som anvisats utöver huvudtitelns
fasta anslag, befunnits icke kunna nu beskäras. Vad IV huvud -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

titeln angår, ha försvarsanslagen måst kompletteras med anslag å tilläggsstat
och anvisningar å förskottsstat i sådan omfattning, att vidtagande av
besparingar å riksstatsanslagen icke kan ifrågakomma med undantag för
ett fåtal anslag av engångsnatur. Av huvudtitelns slutsumma, 319.66 milj.
kr., ha sålunda endast vissa byggnadsanslag till ett sammanlagt belopp av
1.87 milj. kr. ansetts kunna ställas under diskussion i nu förevarande sammanhang.
Sistnämnda belopp ingår i den å sammanställningen redovisade
särskilda posten för statlig byggnadsverksamhet. Anslagen under XI
huvudtiteln till pensionsväsendet, 57.30 milj. kr., äro i enlighet med vad
ovan antytts av natur att icke nu kunna reduceras. Medelsåtgången å det
under XII huvudtiteln till oförutsedda utgifter uppförda anslaget å 1.00 milj.
kr. kan ej på förhand regleras. Utgifterna under XIII huvudtiteln för riksdagen
och dess verk — i rilcsstaten upptagna till 5.28 milj. kr. — lia ej varit
föremål för undersökning i förevarande sammanhang.

Nära utgifterna under IV huvudtiteln stå de å tablån under V, VI, IX och
X huvudtitlarna upptagna anslagen å tillsammans 9.78 milj. kr. för civil
försvarsberedskap, vilka anslag i innevarande läge givetvis icke böra beskäras.

Under de s. k. specialbudgeterna ha upptagits de anslag, sammanlagt
212.12 milj. kr., som skola avräknas mot speciella inkomsttitlar. Beträffande
utgifterna å specialbudgeterna bör till en början framhållas, att automobilskattemedlen
icke kunna förväntas komma att inflyta med det i riksstaten
beräknade beloppet 136.00 milj. kr. Ehuru för täckande av uppstående
brist automobilskattemedelsfonden lärer få tagas i anspråk, är det
angeläget, att möjliga besparingsåtgärder vidtagas. Ifrågavarande anslag
lämna emellertid endast obetydligt utrymme för besparingar under löpande
budgetår. Å anslagen för bidrag till vägunderhållet på landet samt till vägförbättringsarbeten
å landsbygden (tillhopa 92.12 milj. kr.) är sålunda på
grund av gällande bestämmelser eller eljest träffade dispositioner besparing
icke möjlig. Pris- och spannmålsregleringsmedlen — i riksstaten beräknade
till sammanlagt 63.00 milj. kr. — åtgå i den mån de anvisats för
specialändamål helt härför. Vad angår totalisator-, tips- och lotterimedlen,
som tillhopa beräknats till 29.75 milj. kr., äro totalisatormedlen (1.25
milj. kr.) helt specialdisponerade. Beträffande de av tips- och lotterimedlen
å specialbudget anvisade anslagen kunna emellertid genomföras relativt
betydande besparingar, vilka böra komma budgetutjämningsfonden till
godo. De för bankinspektionen och liknande ändamål av särskilda inkomster
anvisade anslagen, vilka sammanfalla med motsvarande inkomsttitlar,
avse väsentligen myndighetsutgifter.

De förut behandlade anslagen uppgå sammanlagt till 605.18 milj. kr. De
besparingar, som kunna göras å ifrågavarande anslag, hänföra sig helt till
specialbudgeterna.

Vad de å tablån i övrigt upptagna anslagsbeloppen angår, måste framhållas,
att gränsen mellan å ena sidan de utgiftskategorier, som uppförts
under särskilda rubriker, och å andra sidan de under »övriga anslag» huvudtitelvis
sammanförda utgifterna delvis är ganska svävande, detta även
beroende på att ett flertal anslag innefatta olika slag av utgifter.

Under den särskilda posten för avlöningar i statlig verksamhet, 166.56
milj. kr., ingå huvudsakligen anslag till statliga myndigheter och institutioner.

Beträffande ifrågavarande avlöningsanslag bär redan inledningsvis framhållits,
att några nämnvärda besparingar ej äro att göra under nu löpande
budgetår. Erinras må, att det genom de nya avlöningsreglementena in -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

förda rörliga tillägget är tillförsäkrat de ordinarie befattningshavarna på
sådant sätt, att staten torde sakna möjlighet att exempelvis fastlåsa tillägget
vid nu gällande procentsats. Under sådana förhållanden lärer ej böra
ifrågasättas att .nedskära de vid vissa oreglerade förvaltningsgrenar utgående
dyrtidstilläggen, ehuru rättslig möjlighet härtill föreligger.

I fråga om icke-ordinarie personalen äger staten visserligen att ensidigt
fastställa nya, mindre förmånliga avlöningsbestämmelser liksom ock att låta
uppsäga personal för inplacering efter nyanställning i lägre lönegrader. Det
synes dock icke för närvarande föreligga tvingande skäl att utnyttja nämnda
möjlighet.

Även om alltså någon direkt nedsättning av de statsanställda befattningshavarnas
löner ej ifrågasättes, äro emellertid vissa besparingsåtgärder tänkbara
inom förevarande område. Sålunda kunna vid uppkommande ledigheter
tjänsterna hållas vakanta. Såsom en övergångsform kan härvid tilllämpas
det förfarandet, att lediga ordinarie tjänster upprätthållas på förordnande,
eventuellt med avlöning till vikarien såsom extra ordinarie befattningshavare.
Vidare kunna uppflyttningar i högre löneldass av extra ordinarie
och extra tjänstemän tills vidare inhiberas, likaså befordringar från
lägre till högre extra ordinarie befattning samt från extra till extra ordinarie
tjänst.

Att entlediga icke-ordinarie förvaltningspersonal synes ej böra förekomma
i andra fall än då anställningen avsetts att vara av allenast tillfällig karaktär.
Med en sådan begränsning lärer möjlighet finnas att överföra ledig
personal till andra arbetsområden inom statsförvaltningen. Det är givet,
att staten ej bör genom direkta åtgärder åstadkomma arbetslöshet bland
personal, som antagits för fortsatt anställning inom vederbörande verk.

I de specialpromemorior, som upprättats rörande de särskilda huvudtitlarna,
har beträffande avlöningar till statens befattningshavare i stort sett
icke räknats med andra besparingar än att i några fall förutsatts, att nytillkomna
tjänster icke besättas.

Vidkommande härefter utgifterna för omkostnader i statlig verksamhet, i
tablån upptagna med 44.46 milj. kr., hänföra sig dessa huvudsakligen lill de
anslag, som under vederbörande ämbetsverk och anstalter äro upptagna
antingen såsom särskilda anslag för omkostnader, materiel, publikationstryck
eller dylikt eller ock såsom motsvarande specialposter under gemensamma
verkanslag. I fråga örn expenser i egentlig mening (bränsle, lyse,
renhållning, skrivmaterialier, telefonkostnader, kontorsmaskiner, inbindning
m. m.), äro besparingsmöjligheterna relativt begränsade. Det är att märka,
att — samtidigt som vid några myndigheter vissa inskränkningar av expensutgifterna
torde kunna göras — för flera verk utgifterna på grund av kristidsförhållandena
måste betydligt ökas. Härtill kommer, att flertalet av
nämnda kostnader påverkas av prisstegringarna. Detsamma gäller i stort
sett även publikationstrycket, vilket redan genom tidigare vidtagna besparingsåtgärder
inskränkts till sin omfattning, i vissa fall ganska avsevärt. Beträffande
omkostnadsanslagen i allmänhet torde fördenskull ansträngningarna
i första hand få inriktas på att genom reducering av anskaffningar samt
begränsningar av publikationstryckets omfattning o. dyl. hålla utgifterna
inom den från början fastställda utgiftsramen.

Under omkostnadsanslagen ingå även poster för reseersättningar, som
emellertid jämväl redovisas under ett antal självständiga riksstatsanslag. Här
förefinnas i regel ännu besparingsmöjligheter, vilka kunna genomföras dels
såsom särskilda maximeringar av vissa större anslag och anslagsposter, dels
ock såsom mera generella nedskärningar av anslagsposter av mindre storleksordning.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Vad angår posten för statliga kommittéer, nämnder m. m., äro för egentliga
kommittér och sakkunnigeberedningar å här ifrågavarande huvudtitlar
anvisade sammanlagt 1.77 milj. kr. Dessa utgifter äro av sådan karaktär, att
endast inom vederbörande departement kan bedömas, i vad mån givna utredningsuppdrag
måste fullföljas — eventuellt i begränsad omfattning —
liksom ock örn nya dylika uppdrag anses ofrånkomliga.

Beträffande härefter den statliga byggnadsverksamheten omfattar den i
tablån upptagna posten å 7.12 milj. kr. endast en relativt liten del av de anslag,
som för sådant ändamål anvisats för nu löpande budgetår. Häri ingå
nämligen icke byggnadsanslagen å affärsverksfonderna, luftfartsfonden, allmänna
fastighetsfonden och fonden för förlag till statsverket. I nämnda
samlingspost ha inräknats anslag till säkerhetsanstalter för sjöfarten samt
fartygsanskaffning vid sjökarteverket.

Under rubriken »ersättningar» lia å tablån sammanförts vissa större
anslag, som samtliga äro av den natur, att de ej kunna göras till föremål
för besparingsåtgärder. En första grupp utgöres av sådana utgifter, vilka
staten icke ensidigt kan ändra. Hit höra anslagen till tolagsersättning (9.00
milj. kr.), ersättning till landsting och vissa städer för till statsverket indragna
brännvinsförsäljningsmedel (3.10 milj. kr.) samt vissa ersättningar
till kyrkofonden (5.05 milj. kr.). Denna grupp närstående är vidare anslaget
för ersättning till kommunerna för måstad kommunal progressivskatt
(15.65 milj. kr.). Av något olika natur äro anslagen till statspolisen (2.30
milj. kr.), till fattigvård och barnavård i allmänhet (tillhopa 1.94 milj. kr.),
till vissa städer och ett landsting för sinnessjukvård (4.38 milj. kr.) samt
till ersättningar åt barnavårdsnämnderna för bidragsförskott (4.80 milj. kr.).
En ytterligare anslagskategori avser gottgörelser till vissa statens kapitalfonder.
Den största anslagsgruppen härunder omfattar ersättningar till allmänna
fastighetsfonden under vederbörande huvudtitlar (tillsammans 14.27 milj.
kr., oberäknade anslag under IV och XIII huvudtitlarna å tillhopa 0.49 milj.
kr.). Ett liknande anslag avser ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser (6.10 milj. kr.). Ett flertal relativt mindre anslag av beskaffenhet
liknande de förut berörda ha förts under de i sammanställningen
upptagna posterna för »övriga anslag» å respektive huvudtitlar.

Bland de särskilda utgiftsposterna lia även redovisats anslag till bekämpande
av arbetslösheten m. m., tillsammans 23.58 milj. kr. Häri ingå jämväl
anslag till den offentliga arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassor ävensom
till verkstadsskolor för arbetslös ungdom. I vad mån anslagen för de
direkta kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande kunna böra omdisponeras,
har icke gjorts till föremål för omprövning. Att den samlade anslagssumman
icke kan beskäras framgår redan därav, att fyllnadsanslag för arbetslöshetsändamål
äskats å tilläggsstat.

Bidrag till folkpensioner och invalidunderstöd m. m. ävensom barnbidrag,
uppgående tillsammans till 150.00 milj. kr., kunna icke göras till föremål
för beskärning under nu löpande budgetår, överhuvudtaget torde en ändring
av gällande bestämmelser härutinnan kunna genomföras endast under
en lång övergångsperiod. Under sådana förhållanden har annan möjlighet
icke stått till buds att inom förevarande område söka begränsa statens kostnader
än att ett ökat tillskott till statsverket uttages av folkpensioneringsfonden.

Statens bidrag till sjukkassorna, 16.50 milj. kr., äro vidare av den natur,
att de icke kunna begränsas för innevarande budgetår.

Under den sista av de i tablån särskilt upptagna posterna lia sammanförts
anslagen för bidrag till avlöningar vid kommunala och enskilda undervis -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

9

ningsanstalter, tillhopa 147.58 milj. kr. Härav komma enbart på lönerna
till lärare vid folkskolor, fortsättningsskolor och högre folkskolor omkring
135 milj. kr. Statsbidragen tili löner vid ifrågavarande undervisningsanstalter
äro i regel författningsenligt bundna och kunna i allmänhet icke
ändras såvitt angår innevarande läsår.

Det sammanlagda beloppet av de utgiftsgrupper, som på tablån upptagits
för sig och i anslutning härtill i det föregående behandlats, uppgår till 624.68
milj. kr. I avseende å dessa utgifter finnas överhuvudtaget eller i nämnvärd
omfattning besparingsmöjligheter endast inom grupperna omkostnader
i statlig verksamhet samt statlig byggnadsverksamhet, vilkas sammanlagda
anslagsbelopp stanna vid 51.58 milj. kr. Det säger sig självt, att de besparingar,
som kunna göras inom sistberörda utgiftsgrupper, icke kunna vara
av större omfattning.

De anslag under egentliga statsutgifter, som återstå, sedan i det föregående
behandlade utgifter fråndragits, uppgå till sammanlagt 110.61 milj. kr., fördelade
å respektive huvudtitlar på sätt inhämtas av tablån under rubriken
»övriga anslag».

Såsom av tablån framgår redovisas flertalet huvudtitlar under »övriga anslag»
med jämförelsevis mindre belopp. Besparingsmöjligheterna inom denna
grupp koncentrera sig å V, VIII och IX huvudtitlarna, med anslag å tillsammans
100.18 milj. kr.

Beträffande åtskilliga anslag, som upptagits till behandling i specialpromemoriorna
för huvudtitelsanslagen, har någon siffra för eventuell besparing
icke kunnat angivas. Detta sammanhänger med svårigheten att bedöma
verkningarna av ifrågasatta besparingsåtgärder, helst som dessa stundom
endast kunnat på förhand tämligen löst skisseras och delvis måst överlämnas
åt fackdepartementens bedömande. Med hänsyn härtill och då de slutliga
huvudtitelspromemoriorna hänföra sig till utredningsstadiet, innan ställning
till besparingsuppslagen definitivt tagits, har det ej ansetts erforderligt
att här söka utföra någon samlad beräkning rörande innebörden i siffror av
de i promemoriorna anvisade besparingsmöjligheterna.

I förevarande sammanhang må erinras, att några direkta besparingar
å verksanslagen i allmänhet ej upptagits i promemoriorna. Såsom ovan framhållits
kunna emellertid vissa besparingsåtgärder tänkas beträffande såväl
avlönings- som omkostnadsanslag. Vad särskilt dessa senare angår, synes
det böra tagas under övervägande att i ett cirkulär till ämbetsverken inskärpa
vikten av att möjliga besparingar iakttagas med avseende å anskaffningar
m. m. Samtidigt skulle kunna föreskrivas viss procentuell beskärning av
anslagsposterna till reseersättningar. Härför fordras emellertid en mera detaljerad
genomgång av verkens stater.

Vad härefter angår driftbudgetens anslag under utgifter för statens kapitalfonder,
tillsammans 124.37 milj. kr., är större delen därav undandragen varje
besparingsåtgärd. Detta gäller sålunda i första hand anslaget till täckande av
underskott å riksgäldsfonden, 93.28 milj. kr. På grund av krisläget är ett
ökat underskott å fonden att emotse.

Beträffande anslaget för täckande av underskott å luftfartsfonden, 1.32
milj. kr., är någon ufgiftsbesparing ej att räkna med, på sätt framgår av
specialpromemorian rörande fonden.

För avskrivning av nya kapitalinvesteringar ha anvisats sammanlagt 28.08
milj. kr. Möjligheten att här göra besparingar sammanhänger helt med behandlingen
av anslagen för kapitalinvestering under statens olika kapitalfonder.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Å driftbudgeten återstå härefter endast anslagen till avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster, tillhopa 1.69 milj. kr. Tillräcklig anledning att
inhibera ifrågavarande, i och för sig befogade saneringsåtgärder förefinnes
knappast.

Vad härefter angår anslagen å kapitalbudgeten för investering i statens
kapitalfonder, avse anslagen under statens affärsverksfonder, luftfartsfondcn,
statens allmänna fastighetsfond och fonden för förlag till statsverket i
huvudsak byggnadsföretag och andra större anläggningar ävensom materielanskaffningar.
Spörsmålen om möjligheten att vidtaga beskärningar å ifrågavarande
anslag måste behandlas under väsentligen andra synpunkter än
dem, som varit avgörande för de förordade besparingarna i avseende å de
egentliga statsutgifterna. Beträffande kapitalinvesteringarna måste sålunda i
särskilt hög grad tagas hänsyn ej blott till arbetslöshetsfrågan utan även till
tillgång å materiel för de ifrågavarande anläggningarna o. dyl. Jämväl försvarsberedskapssynpunkten
måste beaktas. På grund härav ha i de särskilda
promemoriorna rörande berörda fonder icke framlagts några direkta förslag,
utan endast sammanställningar lämnats rörande de anslag, beträffande
vilka tekniska och andra förutsättningar äro för handen för ett avbrytande
eller uppskjutande av de med anslagen avsedda anläggningsföretagen.

Beträffande de statliga utlåningsfonderna samt fonden för låneunderstöd
ha däremot i vederbörande promemorior direkta anvisningar lämnats beträffande
möjliga indragningar av oanvända anslagsmedel ävensom odisponerade
kapitaltillgångar å fonderna.

De resultat till vilka utredningsmannen från de angivna utgångspunkterna
kommit äro, i den mån de lagts till grund vid departementsbehandlingen av
besparingsfrågorna, redovisade i departementspromemoriorna. Dessa upptaga
bestämda siffror för besparingarna jämväl i fall, där det varit beroende
på en friare skälighetsbedömning hur långt besparingsåtgärderna skulle
sträckas och utredningsmannen fördenskull begränsat sig till att behandla
åtgärdernas tekniska och principiella förutsättningar. En saklig överensstämmelse
råder i det väsentliga mellan utredningsmannens och departementens
förslag i ämnet. De avvikelser i förhållande till de av utredningsmannen
anvisade besparingsutvägarna, exempelvis beträffande anslagen å
femte huvudtiteln till mödrahjälp och moderskapspenning, som förordats,
framgå av de inom departementen upprättade promemoriorna. I det följande
lämnas en sammanfattning av utredningsresultaten sådana de framkommit
vid departementsbehandlingen.

Beträffande utgifterna å driftbudgeten innebära förslagen i departementspromemoriorna
dels att anslagsmedel till belopp av 18.07 milj. kronor inbesparas,
dels ock att anslagsmedel till belopp av 7.S5 milj. kronor skola
tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar som gälla för användning
av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. För utgifterna å kapitalbudgeten
äro motsvarande belopp 3.70 och 32.54 milj. kronor. I nu anförda
siffror ha endast inberäknats de besparingar som kunnat direkt angivas
i vissa bestämda eller förslagsvis beräknade belopp. Dessa fördela sig
på följande sätt:

11

Kungl. Maj:ts

proposition nr 79.

Anslagsmedel,
föreslagna att tagas

Anslagsmedel,

i anspråk endast un-

föreslagna till

der sådana'' förut-

Driftbudgeten.

inbesparing

sättningar som gälla
för anslag å allmän
beredskapsstat

kronor

kronor

Andra huvudtiteln ..........

...... 138,000

—

Fjärde » ..........

...... —

150,000

F emte » ..........

...... 389,000

555,000

Sjätte » ..........

...... 3,600,000

—

Sjunde » ..........

...... 333,000

—

Åttonde » ..........

...... 826,000

447,000

Nionde » ..........

...... 1,238,000

1,225,000

Tionde » ..........

......n 1,054,000

—

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar 490,000

24,971,000

Summa kronor 18,068,000

7,348,000

Kapitalbudgeten.

Statens affärsverksfonder........... —

Luf tf arist onden.................... —

Statens allmänna fastighets!ond .... 215,000

Statens utlåningsfonder............. 2,885,000

Fonden för låneunderstöd......... 100,000

Fonden för förlag till statsverket ... 500,000

Summa kronor 3,700,000

12,810,000

330,000

314,110,000

5,290,000

32,540,000.

Vidare innebära förslagen lösgörande av kapitaltillgångar å utlåningsf onder
till belopp av 26.83 milj. kronor, varemot svara avskrivningsmedel örn
0.61 milj. kronor.

Departementschefen.

Besparingsarbetets förutsättningar.

De åtgärder till begränsning av statsutgifterna under innevarande budgetår,
för vilka redogörelse lämnas i nu föreliggande proposition, äro på ett
undantag när av den art, att de torde ankomma på Kungl. Maj:ts prövning
och icke direkt påkalla något riksdagens beslut eller yttrande. Det har likväl
synts angeläget att fakta och synpunkter som måste göra sig gällande vid
besparingsarbetet redan nu läggas fram för riksdagen. Frågan örn utgiftspolitiken
under nu inträdda extraordinära förhållanden har en sådan vikt,

1 Härav 11,000,000 kronor i tips- och lotterimedel.

2 Häri ingå omkring] 600,000 kronor, utgörande avskrivning å det i not 3 avsedda investeringsbeloppet.

3 Förslaget villkorligt såvitt angår omkring 2,400,000 kronor, belöpande å nybyggnad för
marinens myndigheter.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

icke minst med tanke på närmast kommande budgetår, att den kräver behandling
i ett sammanhang med hänsyn tagen till budgetens hela utgiftssida
och icke endast i form av övervägande om det lämpligaste sättet att
täcka de stora krisartade anslagsökningarna. Vid en dylik behandling av
utgiftspolitiken och av strävandena efter besparingar bidrager det till klarheten,
örn tvenne synpunkter hållas i sär. Från den ena betraktar man staten
och dess budget enbart såsom förmedlare av för medborgarna nödvändiga
och nyttiga utgifter, och vad som kräver diskussion och som framkallar
meningsskiljaktigheter, är dels frågan vilken omfattning dessa gemensamma
utgifter för gemensamma behov rimligen böra ha och alltså vilken
andel av alla inkomster de skola taga i anspråk i jämförelse med de utgifter
medborgarna på egen hand skola bestrida; dels frågan örn de gemensamma
utgifternas fördelning mellan olika ändamål. Från den andra synpunkten
betraktar man statsutgifterna, deras inriktning och sättet för deras
täckande såsom väsentliga faktorer i samhällets hela ekonomiska liv med
inflytande på företagsamhet, arbetstillfällen och inkomstnivå, på prisnivå,
penningvärde och konjunkturutveckling.

Denna senare synpunkt har i stort sett genomgående anlagts i den diskussion
örn budgetens balansering såsom ett led i den allmänna ekonomiska
politiken, vilken inleder den i dag anmälda propositionen örn särskild värnskatt.
Den avvägning av de uppåtdrivande och de hämmande faktorerna,
som där företagits, pekar närmast på att starka krafter av båda slag äro
i verksamhet, att den framtida utvecklingen är oviss, och att åtgärder från
det allmännas sida därför kunna visa sig önskvärda inte blott i den ena
riktningen utan också i den andra. Denna avvägning har betydelse för den
del av utgiftsgranskningen, som gäller beslutade eller planerade kapitalinvesteringar.
Endast i begränsad omfattning ha dessa upptagits på listan
över omedelbart inbesparade anslag. Den ståndpunkt som intagits är i stället
att ännu icke påbörjade byggnadsföretag liksom kapitalinvesteringar av
annat slag i stor utsträckning böra uppskjutas eller i sitt utförande fördröjas,
medan man avvaktar lägets utveckling. Såsom av den förut anförda sammanfattningen
framgår, gäller detta ett samlat belopp på kapitalbudgeten
av omkring 33 miljoner kronor, av vilka 5 miljoner kronor återkomma på
driftbudgeten i form av avskrivningar, och dessutom något över 2 miljoner
kronor under olika huvudtitlar på driftbudgeten. Då det sålunda åsyftas att
hålla anslagen i beredskap, har det ansetts lämpligt att genomgående uttrycka
saken så, att medlen skola tagas i anspråk i samma ordning som
gäller för anslag å beredskapsstat. I den mån dessa anslag icke tågås i
bruk, innebär detta utom den direkta besparingen av skattemedel en minskning
av upplåningsbeliovet och därmed minskade anspråk på kapitalmarknaden.
Det lösgörande av kapitaltillgångar å utlåningsfonderna, som beräknas
till ett belopp av omkring 27 miljoner kronor, har värde som en utgiftsförebyggande
åtgärd men utgör eljest väsentligen en form för likviditetsförstärkning
som bidrager till att förebygga en onödigt hög uppskattning

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

13

av föreliggande lånebehov. Då man jämför summan för såsom möjliga betraktade
besparingar på kapitalbudgeten med hela anslagssumman i riksstaten,
alltså omkring 36 miljoner kronor mot 296 miljoner kronor, torde
få hållas i minnet, att under för lagsfonden upptagas icke mindre än 122
miljoner kronor, vilka praktiskt taget uteslutande avse försvarets byggnader
och den med krisförhållandena sammanhängande lagringen av \ åror.

Frågar man därefter vilken betydelse besparingar på driftbudgeten kunna
ha från den här anlagda synpunkten, blir svaret närmast att även dessa anslagsbegränsningar
i nuvarande läge tjäna till att hålla nere behovet av upplåning.
Då en underbalansering visserligen i någon utsträckning ansetts
tillåtlig, men å andra sidan farhågor för en ogynnsam inverkan på kapitalmarknaden
i riktning mot stigande räntor icke äro uteslutna, kunna indragningar
på driftbudgeten och därmed besparingar av skattemedel anses motiverade
även med hänsyn till budgetpolitikens uppgift i det allmännas ekonomiska
läget.

Den synpunkt, som oftast torde anläggas på frågan örn utökningar eller
begränsningar i statens utgifter, är emellertid knappast den nu berörda. Föreställningarna
om den rimliga storleken hos statens utgifter och om nödvändigheten
att göra besparingar under en tid som den nuvarande knytas
vanligen i stället till den andra av de båda inledningsvis karakteriserade synpunkterna.
Vad det allmänna ger ut, innebär en minskning av de inkomster
som stå tili medborgarnas fria förfogande. Nedgår folkets samlade inkomst
under en tid av försämrad försörjning, uppkommer helt naturligt frågan,
örn den del, som tages örn hand av det allmänna, fortfarande bör vara
lika stor som förut. Ökas det allmännas utgifter våldsamt på ett visst område,
frågar man sig om detta helt skall bäras genom inskränkning av den
enskilda förbrukningen, alltså genom ökad beskattning, eller örn inte någon
begränsning också kan ske i det allmännas utgifter för andra ändamål. Inför
båda dessa frågor ställes man av det nuvarande läget. Försvårad varutillförsel
och vad därmed sammanhänger får anses innebära en viss sänkning
av nationalinkomsten. De starkt stegrade försvarsutgifterna kunna inte
undgå att aktualisera frågan, örn besparingar på andra områden äro möjliga.

Den granskning ur denna synpunkt av budgetens utgiftssida, som nu blivit
verkställd, och vars resultat här framlägges, är i olika hänseenden upplysande.
Även den som är förtrogen med det faktum, att den svenska statsbudgetens
utgifter äro i hög grad bundna, finner det kanske överraskande,
att av en samlad utgiftssumma på 1,340 miljoner kronor endast 18 miljoner
kronor föreslås till indragning, och att av dessa mer än 14 miljoner kronor
falla på specialbudgeter och inte mindre än 11 miljoner kronor ensamt på
tips- och lotterimedel. Att granskningen gällt utgifterna för innevarande
budgetår och att anslagen sålunda dels varit disponerade, dels endast med
stora olägenheter kunnat till sin odisponerade del plötsligt indragas, spelar
naturligtvis en roll, men utgör på intet sätt den väsentliga delen av förklaringen.
Denna måste sökas i förhållanden, som icke förändras från ett bud -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

gelår till ett annat, och som alltså måste antagas ingå bland förutsättningarna
för budgetens utformning även under de kommande åren.

Med utgångspunkt från den uppdelning av budgetens utgiftssida som den
besparingssakkunnige företagit, möter det inga svårigheter att i stora drag
klargöra, vari utgifternas bundenhet består och under vilka förutsättningar
verkligen betydande inskränkningar allenast äro möjliga.

De samlade statsutgifterna kunna till sin allra största del grupperas under
tre huvudrubriker. Vi lia först förvaltningen i vidsträckt bemärkelse, då hit
räknas inte bara civila och militära befattningar utan även skolor, universitet
etc. Därnäst komma specialbudgeter såsom bilskattemedel, jordbrukets prisregleringar,
tips- och lotterimedel, och till denna grupp kunna lämpligen föras
en råd ersättningar till olika samfälligheter. Den tredje rubriken skulle
bli en rad utgiftsanslag under socialdepartementets huvudtitel, det största
naturligtvis pensionstilläggen, alla representerande det särskilda slag av statsutgifter
som kan kallas »inkomstöverflyttningar».

Örn man i likhet med besparingsutredningen från början avskiljer försvarsberedskapen
under olika huvudtitlar jämte pensionsstaten, hovstaten
och riksdagen, skulle av de 1,340 miljoner kronor på driftbudgeten återstå
omkring 947 miljoner kronor. Av dessa kunna i runt tal 368 miljoner föras
in under förvaltningskostnader, 279 miljoner under specialbudgeter etc. och
200 miljoner under den »sociala» utgiftsrubriken. Sammanlagt blir det 847
miljoner kronor, och oredovisade skulle återstå endast 100 miljoner. Denna
uppdelning gör det lättare att förstå de olika arter av »bundenhet», som utmärka
den svenska budgeten och som alltid visat sig lägga i praktiken oöverstigliga
hinder i vägen för väsentliga begränsningar i en gång beslutade statsutgifter,
åtminstone örn dessa begränsningar skulle genomföras i hastig takt
på grund av plötsligt inträdande finansiella svårigheter.

Kostnaderna för förvaltningsapparaten utgöras till största delen av löner.
Dessa äro i fråga om den ordinarie personalen bundna i två hänseenden.
Dels hindrar den ordinarie anställningen en omedelbar minskning i tjänstemännens
antal, dels äro efter de nya regleringarna lönerna även till sina belopp
helt bundna. Den teoretiska möjligheten ifråga om de extra ordinarie
att efter uppsägning och nyanställning reducera lönerna väcker betänkligheter,
som här icke behöva utvecklas. En dylik besparing har för närvarande
icke varit under övervägande. Den andra utvägen — att minska de
extra ordinaries antal — hänger samman med möjligheten att begränsa
eller effektivisera själva arbetet. Härvid får uppmärksammas, att på många
områden själva krisläget tvingar fram en ökning av den statliga apparaten.
På andra håll, där begränsning icke synes utesluten, kräver den i regel tid.
Inte heller omkostnadsanslagen, alltså medlen för bränsle, lyse, städning,
inventarier, förbrukningsartiklar etc., kunna hastigt och väsentligen nedbringas.
Ökad sparsamhet och varsamhet torde dock kunna ge vissa resultat,
såsom också framgår av detaljframställningen under huvudtitlarna. I
det stora hela blir det nödvändigt att konstatera, att den svenska förvalt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79

15

ningsapparaten steg för steg blivit utbyggd och fastlåst under antagandet av
en växande eller vidmakthållen omfattning hos den statliga verksamheten på
grundval av en stigande eller i alla händelser vidmakthållen standard på
olika områden. Det synes vara för tidigt att nu planlägga åtgärder på lång
sikt från helt nya utgångspunkter. Tillsvidare synes man här böra inrikta
sina ansträngningar på att icke tillåta någon utvidgning av den gamla kostnadsramen
och att genom effektiviseringar av olika slag i denna ram söka
pressa in en säkerligen växande mängd av arbete.

I den andra gruppen utgifter kan man bortse från de rättsligen bundna
ersättningarna. Men även specialbudgeterna — örn man undantar tips- och
lotterimedlen, vilka redan blivit nämnda — lova föga ifråga om besparingar,
som kunde lätta den allmänna budgeten. Visserligen förutsättes i den nu
framlagda propositionen om jordbrukets prisregleringar, att margarinaccisen
för framtiden icke skall ingå i en specialbudget, men detta hänger
samman med att kostnaderna för nämnda regleringar delvis skola få täckas
ur den allmänna budgeten. Vad slutligen utgifterna av bilskattemedlen beträffar,
synas begränsningar visserligen möjliga, men de skäl som hittills anförts
för att behålla denna specialbudget, kvarstå alltjämt, och besparingarna
minska sålunda icke behovet av ökade skatter och lån för budgeten i övrigt.

I den sociala utgiftsgruppen slutligen får den stora huvudposten, pensionstilläggen,
anses vara bunden. Övriga kunna hastigare beskäras, varvid
emellertid bör framhållas, att i vissa fall, t. ex. anslagen för bekämpande av
arbetslösheten, en minskning knappast synes rimlig, då läget ansetts motivera
ökningar på en tilläggsstat. Vid utgifter med karaktär av inkomstöverflyttningar
har man för övrigt anledning att uppmärksamma den särskilda
form och den tillspetsning, som besparingsproblemet erhåller. Statsutgifterna
innebära här icke en förbrukning av folkhushållets materiella resurser,
varigenom de enskilda medborgarnas förbrukning av dylika resurser
nedpressas. Sammanlagt komma enskilda att ha lika stora inkomster och
lika stor förbrukning som förut. Själva inkomstöverflyttningen genom statens
förmedling rullar alltså icke på samma sätt som andra statsutgifter upp
frågan örn hur man i nuvarande läge skall kunna begränsa en viss civil
verksamhet för att därigenom öka tillgången på material, arbetskraft
och kapital för den militära beredskapen. Man står alltså i detta sammanhang
vid bedömandet av besparingar i nu åsyftade sociala utgifter
endast inför frågan, hur en nödvändig inskränkning i den enskilda
konsumtionen bäst skall fördelas mellan olika medborgare. Att
skära ned de inkomsttillskott, som för närvarande gå till arbetslösa, sjuka,
gamla, barnaföderskor etc. är endast ett alternativ till nedskärning av inkomsterna
för skattebetalarna. Det kan med starka skäl hävdas, att i stort
sett en nedskärning av de sociala anslagen skulle verka hårdare än konsumtionsbegränsningen
skattevägen, och denna uppfattning har fått göra sig gällande
vid utgiftsgranskningen.

Det resultat av besparingsarbetet, som med nu anförda utgångspunkter
kunnat uppnås, är visserligen inte utan betydelse, men i jämförelse med

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

Övriga frågor.

Bidrag från folkpensioneringsfonden. Enligt gällande lagstiftning om folkpensionering
och invalidunderstöd Ilar staten att bestrida de i folkpensioneringen
ingående, på avgifter grundade pensionerna samt större delen av tillläggspensionernas
och invalidunderstödens belopp. Å andra sidan erhåller
staten ett årligt bidrag från folkpensioneringsfonden, i den gällande riksstaten
uppfort med ett belopp av 56 miljoner kronor. Detta belopp utgör vad som
återstår av fondens beräknade inkomster för budgetåret, sedan i överensstämmelse
med en i propositionen nr 217 år 1935 omförmäld fonderingsplan
20 miljoner kronor av inkomsterna använts till ökning av fonden.

I den promemoria, där femte huvudtiteln behandlats, har utredningsmannen
anfört, att det syntes böra tagas under omprövning, huruvida 1935 års
fonderingsplan borde oförändrad tillämpas även i det nuvarande extraordinära
statsfinansiella läget. Det syntes befogat att för någon tid inställa fondökningen
och låta inkomsterna i sin helhet användas såsom tillskott till bestridande
av statens utgifter för pensioneringsverksamheten.

Denna fråga torde jag i annat sammanhang få underställa Kungl. Maj:ts
prövning.

Inkomst av vadhållning vid idrottståvlingar; lotterimedel. Vid behandlingen
i den föreliggande utredningen av anslagen till avsättning till fonderna
för idrottens främjande och för friluftslivets främjande samt till
lotterimedelsfonden har förordats en beskärning av tilldelningen av bidrag
till de med dessa fonder avsedda ändamålen. Förslagen innebära, att av de
för fonderna tillgängliga medlen resp. 5 miljoner, 3 miljoner och 3 miljoner
kronor icke skulle under innevarande budgetår tagas i anspråk för berörda
ändamål.

Inkomster av vadhållning vid idrottstävlingar, i riksstaten beräknade till
15 miljoner kronor, skola enligt vad som för närvarande gäller för budgetåret
tillföras med 50 procent fonden för idrottens främjande och med 20
procent fonden för friluftslivets främjande, medan återstående 30 procent
komma allmänna budgeten till godo. Härutinnan torde nu den ändringen
böra vidtagas afl till fonden för idrottens främjande avsättes ett belopp av
50 procent av den behållna inkomsten av tipsmedel minskat med 5 miljoner
kronor samt till fonden för friluftslivets främjande ett belopp av 20 procent
av samma inkomst minskat med 3 miljoner kronor. För allmänna budgetändamål
kommer alltså för innevarande budgetår att stå till förfogande
30 procent av den behållna inkomsten av tipsmedlen jämte 8 miljoner kronor.

Beträffande fördelningen av behållningen i penninglotteriet, vilken beräknats
till 13.5 miljoner kronor, förutsattes i riksstaten, att på den allmänna
budgeten skall komma ett fast belopp av 7.5 miljoner kronor samt att överskjutande
belopp, beräknat till 6 miljoner kronor, skall tillföras lotterimedelsfonden.
I denna fördelning torde nu böra göras den ändringen, att den
del av lotterimedlen, som avses för allmänna budgetändamål, höjes med 3

Kungl. Majlis proposition nr 79.

19

miljoner kronor till 10.5 miljoner kronor. Utestående förskott till lotterimedelsfonden
från fonden för förlag till statsverket torde få återbäras.

De nu förordade ändringarna i grunderna för avsättning till förenämnda
Ire fonder torde böra underställas riksdagen.

Vissa budgettekniska spörsmål. Beträffande ett flertal reservationsanslag
till byggnadsföretag m. m. innebära de ifrågasatta besparingsåtgärderna icke
någon ovillkorlig begränsning i anslagsdispositionen. Det är i stället avsett
att anslagsmedlen framdeles skola kunna tagas i anspråk, örn förhållandena
å arbetsmarknaden göra det påkallat. De anslag eller delar därav, varom
nu är fråga, böra vid budgetårets slut i vanlig ordning kvarstå för att kunna
disponeras under nyss angivna förutsättningar. Detta förfaringssätt synes
ur praktisk synpunkt vara att föredraga framför att indraga reservationen
och uppföra anslag för samma ändamål å beredskapsstat för kommande
budgetår.

Vid budgetårets slut förefintlig behållning å annat reservationsanslag, som
beröres av besparingsåtgärderna, bör till den del behållningen uppkommit
till följd av fastställd inskränkning i anslagsdispositionen, icke kvarstå å
anslaget. Det sålunda besparade beloppet bör, örn anslaget tillhör driftbudgeten,
tillföras budgetutjämningsfonden. Örn anslaget avser kapitalinvestering,
bör besparingen i fråga tillföras riksgäldsfonden, varvid vederbörlig
del av eventuellt mot investeringen svarande avskrivningsanslag bör överföras
till budgetutjämningsfonden.

Beträffande vissa utlåningsfonder föreslås återleverering till riksgäldskontoret
av för utlåning icke behövliga tillgångar. I ett par fall äro dessa tillgångar
i viss utsträckning indirekt avskrivna. För dylika fall lär återbäring
av avskrivningsmedel böra ske till motsvarande del.

Kungl. Maj:t torde framdeles böra meddela de föreskrifter, som må erfordras
för nu berörda budgettekniska dispositioner.

Ändring i grunderna för disposition av vissa anslag å nionde huvudtiteln
m. m. I den inom jordbruksdepartementet upprättade promemoria, vari behandlas
besparingsåtgärder beträffande nionde huvudtiteln, har föreslagits inskränkning
i dispositionen av det till lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet
vid Alnarp anvisade reservationsanslaget till byggnadsarbeten m. m. för
försöksverksamhet (D 22). Av anslaget skola enligt vad i promemorian förordats
125,000 kronor tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles
prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning
av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Såsom en följd därav ha
beträffande de arbeten, för vilka återstående anslagsbeloppet, 68,000 kronor,
skall användas, föreslagits vissa närmare angivna jämkningar i förhållande
till vad som förutsatts vid anslagets beviljande. Därest riksdagen ej däremot
framställer erinran, torde Kungl. Maj:t få anses oförhindrad att framdeles
meddela beslut örn dessa jämkningar.

I enlighet med vad i samma promemoria vid behandlingen av anslaget till

20

Kungl. Majlis proposition nr 79.

avsättning till stuteriväsendets fond (E 4) förutsättes, torde en besparing av

15,000 kronor å fonden böra tillföras allmänna budgeten.

I promemorian har ifrågasatts ändring av grunderna för användning av
förslagsanslaget lill fraktlindring för kalk (G 23). Anslaget disponeras för
närvarande i huvudsaklig överensstämmelse med vad jordbruksutskottet vid
1930 års riksdag anfört i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 91. I
departementspromemorian förordas nu höjning med 10 öre av den minimifraktkostnad
om 50 öre för 100 kilogram, som trafikant enligt de nuvarande
reglerna om fraktlindringen förutsättes själv skola vidkännas. Det torde få
ankomma på Kungl. Majit att, därest riksdagen ej däremot framställer erinran,
framdeles meddela beslut härom.

Hemställan.

Såsom förut nämnts, bör frågan örn ändrade grunder för dispositionen av
anslagen till avsättning till fonden för idrottens främjande m. fl. fonder underställas
riksdagen.

Det synes lämpligt, ali riksdagen beredes tillfälle taga del jämväl av de i
departementspromemoriorna förordade besparingsåtgärder och eljest behandlade
frågor, som ej särskilt berörts i det föregående. Dessa promemorior
torde därför såsom bilagor få fogas vid detta protokoll (bil. 1—15). Vid
protokollet torde jämväl få fogas en redogörelse för den inom departementen
verkställda översynen av pågående sakkunnigutredningar och möjligheter till
begränsningar i denna verksamhet (bil. 16). Utredningsmannens promemorior,
vilkas innehåll i huvudsak framgår av departementspromemoriorna,
torde få i vanlig ordning tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Slutliga förslag angående de ifrågakommande besparingsåtgärdernas verkställighet
torde framdeles få underställas Kungl. Majit. I avvaktan härå
framlägga vederbörande departementschefer i annat sammanhang denna
dag förslag om vidtagande av de åtgärder, som erfordras till förebyggande
därav, att dispositionen av till förfogande ställda medel sker på sätt som
icke är förenligt med vad i departementspromemoriorna förutsättes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte,
med överlämnande av den här framlagda redogörelsen för planerade och
verkställda besparingsåtgärder m. m., föreslå riksdagen

att godkänna i det föregående angivna ändrade grunder
för dispositionen av de å riksstaten för budgetåret 1939/40
under tionde huvudtiteln upptagna förslagsanslagen till Avsättning
till fonden för idrottens främjande, Avsättning till
fonden för friluftslivets främjande och Avsättning till lotterimedelsfonden.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 79.

21

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79.

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 79: bilagor.

1

Bilaga 1.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Andra huvudtiteln.

A. Justitiedepartementet m. m.

4. Svensk författningssamling. Detta anslag, som tidigare utgått med

90,000 kronor, höjdes av 1938 års riksdag till 100,000 kronor, vilket belopp
motsvarade de ungefärliga utgifterna å anslaget under ett vart av budgetåren
1932/33—1936/37. Under budgetåret 1937/38 steg belastningen å anslaget
till 189,738 kronor. Denna starka kostnadsökning ansågs, såsom väsentligen
beroende på tillfälliga utgifter i anledning av försvarsväsendets omorganisation,
icke giva anledning till höjning av anslagsbeloppet. Enligt den
senast föreliggande budgetredovisningen har anslagsbelastningen utgjort
138,596 kronor. På grund av det stora antalet avlönings- och krisförfattningar
torde ett väsentligt överskridande av anslaget vara att förutse jämväl
för löpande budgetår.

I en av särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättad promemoria
angående vissa anslag å andra huvudtiteln ha angivits vissa riktlinjer
i syfte att i möjligaste mån begränsa det anslagsöverskridande som för
innevarande budgetår synes oundvikligt.

Från justitiedepartementets sida ha redan vissa anstalter vidtagits i syfte
att nedbringa kostnaderna för författningssamlingen. Bland annat har genom
en promemoria, vilken i juli detta år tillställts samtliga myndigheter som
erhålla författningssamlingen, dessas uppmärksamhet fästs därpå att rekvisition
av extra författningsexemplar för kostnadsfritt tillhandahållande icke
bör ske i större omfattning än behovet oundgängligen kräver för vederbörande
myndighets eget bruk eller för utdelning till underlydande som ha att
i tjänsten tillämpa författningen. För närvarande pågår inom departementet
undersökning rörande möjligheterna att i enlighet med de i utredningsmannens
promemoria angivna riktlinjerna beskära författningsmaterialet.

C. Domstolarna.

10. Hovrätterna: Vidtagande av förberedande åtgärder för inrättande
av en hovrätt för Västra Sverige. Anslaget, 5,000 kronor, som den 3 september
1939 ställts till vederbörandes disposition, har ännu ej tagits i bruk.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor. 1

2

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

I enlighet med vad i utredningsmannens promemoria ifrågasatts torde förberedelserna
för den nya hovrättens inrättande kunna uppskjutas. Anslaget
behöver då icke tagas i anspråk under innevarande budgetår.

14. Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet.

15. Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. Beträffande
dessa båda anslag har i promemorian anföris, att en viss begränsning
av medelsdispositionen synes påkallad med hänsyn till angelägenheten
av att i nuvarande extraordinära finansiella läge undvika alla såväl engångssom
löpande utgifter vilka kunna uppskjutas. I sådant hänseende har närmast
förordats att, då fråga är örn anställande av ny personal för arbetet med
uppläggande av nya fastighetsböcker eller av ersättare för sådan personal,
det tages i övervägande, huruvida icke i stället arbetet kan uppskjutas eller
fördelas på något längre tid.

Sedan något år tillbaka ha åtskilliga åtgärder vidtagits för att nedbringa
kostnaderna för fastighetsboksarbetet. Nya medgivanden att anställa skrivbiträden
för uppläggande av fastighetsböcker lämnas sålunda endast i undantagsfall,
och förslag om förhöjning av utgående ersättningar för skrivhjälp
avvisas, såvida ej alldeles särskilda omständigheter föreligga. Den
hovrätterna tillkommande befogenheten att förordna domaraspirant att biträda
häradshövding vid fastighetsboksarbetet har inskränkts, varigenom
besparing avses uppkomma ej blott å häradsrätternas avlöningsanslag — från
vilket anslag ersättning till sådant biträde utgår — utan jämväl indirekt å
förevarande anslag.

Beträffande möjligheterna att i vissa fall uppskjuta eller på längre tid fördela
arbetet erinras, att fastighetsbeståndet befinner sig i oavlåtlig tillväxt
och att, ju längre tid uppläggandet av de nya böckerna drager, desto större
blir det antal nybildade fastigheter, som först måste uppläggas i de gamla
böckerna för att sedan överföras till de nya. Ett snabbt fullbordande av
hela komplexet av nya böcker innebär följaktligen en väsentlig besparing
av arbete och kostnader. Givetvis komma emellertid även i fortsättningen
sådana inskränkningar att vidtagas, som äro förenliga med fastighetsboksarbetets
ändamålsenliga bedrivande.

D. Rättegångsväsendet i allmänhet.

7. Resestipendier åt domare och domaraspiranter. Anslaget är i gällande
riksstat uppfört med 10,000 kronor. Härtill kommer en reservation
från föregående budgetår å 605 kronor. Av det sålunda tillgängliga beloppet,
10,605 kronor, äro stipendier till ett sammanlagt belopp av 8,975 kronor anvisade
för att användas under senare halvåret 1939. Av detta belopp har en
mindre del ännu ej utanordnats. Att, såsom i promemorian ifrågasatts, inhibera
användandet av redan anvisade stipendier synes icke vara att förorda.
Däremot torde det ännu icke fördelade beloppet, 1,630 kronor, böra inbesparas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

3

E. Fångvården m. m.

10—14. Vissa anslag sammanhängande med lagstiftning örn villkorlig

dom m. m. Anslagen avse till belopp av sammanlagt 150,000 kronor å innevarande
budgetår belöpande kostnader, vilka beräknats bliva erforderliga
för genomförandet av den nya lagstiftningen örn villkorlig dom och därmed
sammanhängande organisationsåtgärder m. m. Större delen av dessa kostnader
eller 86,500 kronor hänför sig till den beslutade skyddskonsulentorganisationen.
Av återstoden ha 22,500 kronor beräknats för ökade kostnader
till övervakning av villkorligt dömda, 7,500 kronor ha avsetts för tillsyn över
villkorligt frigivna och 33,500 kronor slutligen ha beräknats såsom merkostnad
till understöd åt verksamhet för villkorligt dömda och för frigivna fångar
m. fl.

Det förutsattes vid anslagens fastställande att såväl lagstiftningen örn villkorlig
dom som de i samband därmed beslutade anordningarna av organisatorisk
och ekonomisk innebörd skulle träda i tillämpning den 1 januari 1940.
Kostnaderna beräknades i anledning därav allenast för halva budgetåret
1939/40 (januari—juni 1940). Bestämmelser örn ikraftträdande ha icke meddelats.

Ehuru genomförandet av organisationen förutsatts skola ske i samband
med en i år antagen och redan utfärdad lag, som var avsedd att träda i kraft
den 1 januari 1940, och ehuru denna organisation är av synnerligen stor
betydelse för utvecklingen av vården om felande och deras återinförande i
ett ordnat samhällsliv, synes det vara nödvändigt med hänsyn till det nuvarande
finansiella läget att låta den för närvarande anstå.

Beträffande det anslag som anvisats till understöd åt verksamhet för villkorligt
dömda och för frigivna fångar m. fl. är emellertid att märka, att
det ersatt ett tidigare årligt anslag å 33,000 kronor, från vilket lämnats understöd
åt verksamhet för frigivna fångars skydd. Den i år beslutade höjningen,
beräknad efter ett årsbehov av 100,000 kronor, är föranledd av att en motsvarande
verksamhet numera är i lika mån erforderlig för omvårdnad om
villkorligt dömda samt personer som, utan att vara fångar, frigivas eller
utskrivas från fångvårdens anstalter, exempelvis ungdomsanstalterna. En
sådan verksamhet, som även under normala förhållanden är synnerligen betydelsefull,
erhåller ökad vikt under kristider, då kriminaliteten kan väntas
stiga och då enskildas bidrag till den frivilliga hjälpverksamheten säkerligen
komma att avsevärt minskas. Det torde således vara angeläget att det nu
berörda anslaget åtminstone till större delen bibehålies. Det för innevarande
budgetår anvisade beloppet bör dock kunna minskas med 15,000 kronor.

På grund av det anförda synas för innevarande budgetår av de förutnämnda
beloppen å tillhopa 150,000 kronor kunna inbesparas 131,500 kronor. De
ändrade dispositionerna för ett vart av anslagen framgå av följande:

10. Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar (förslagsanslag å 55,000
kronor). Anslaget tages icke i anspråk.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

11. Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader (förslagsanslag å 31,500
kronor). Anslaget tages icke i anspråk.

12. Övervakning av villkorligt dömda (förslagsanslag å 92,500 kronor).
Så länge föreskrift icke meddelats om sådan höjning av övervakningsarvodena
som förutsatts vid anslagets beviljande, bortfaller behovet av anslagsökningen
å 22,500 kronor.

13. Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. (förslagsanslag å 7,500 kronor).
Anslaget tages icke i anspråk.

14. Understöd åt verksamhet för villkorligt dömda och för frigivna fångar
m. fl. (anslag å 66,500 kronor). Av anslaget tages i anspråk allenast ett belopp
av 51,500 kronor.

Vid genomförande av de i det föregående förordade förslagen kan en besparing
av anslagsmedel under andra huvudtiteln å sammanlagt omkring

138,000 kronor påräknas för innevarande budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

5

Bilaga 2.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Fjärde huvudtiteln.

D. Lantförsvaret.

53. Vissa nybyggnadsarbeten m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning
på Laxön. Ifrågavarande anslag å 80,000 kronor avser uppförande av nybyggnader
för kokinrättning och marketenteri samt matliallar vid övningsplatsen
på Laxön. Nybyggnaderna äro, enligt vad som inhämtats, icke vare sig
igångsatta eller kontrakterade. Däremot hava vissa rivningsarbeten företagits
för byggnadsarbetets förberedande.

De byggnadsarbeten som erfordras för ersättande av de redan nedrivna
anordningarna torde böra komma till utförande utan dröjsmål. I övrigt torde
de avsedda arbetena utan större olägenhet kunna anstå tillsvidare. I
sagda del, som torde få uppskattas till cirka 40,000 kronor, bör anslaget fördenskull
få disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana
förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag,
upptaget å allmän beredskapsstat.

54. Kemiska tvättinrättningar vid Skaraborgs regemente och Gotlands
infanteriregemente. Anslaget är upptaget med 116,000 kronor och är avsett
för byggnadsarbeten för ifrågavarande tvättinrättningar; 44,000 kronor
avses för tvättinrättningen vid Skaraborgs regemente och 72,000 kronor för
den vid Gotlands infanteriregemente. Kostnaderna för de erforderliga tvättaggregaten,
tillhopa 64,000 kronor, hava förutsatts skola bestridas från lantförsvarets
bränsleanslag (D. 27).

Enligt vad som inhämtats äro ritningarna till byggnaderna färdigställda;
själva byggnadsarbetena äro däremot icke igångsatta eller kontrakterade.

Då ifrågavarande byggnadsföretag utan alltför stora olägenheter kunna inställas
tillsvidare, torde anslaget, till den del det ej är att betrakta som bundet,
böra få disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar så -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

dana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag,
upptaget å allmän beredskapsstat. Berörda del av anslaget har uppskattats
till 110,000 kronor.

61. Vissa restaurcringsarbeten inom Karlbergs slott. Anslaget utgör en
första anvisning av ett sammanlagt beräknat kostnadsbelopp av 250,000 kronor.
Därav upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett belopp av

75,000 kronor, huvudsakligen avsett för installation av värmeledning. Det
nu förevarande anslaget å 100,000 kronor innefattar dels kostnaden för värmeledningsinstallationen
och dels medel för påbörjande av sådana restaureringsarbeten,
som hänföra sig till bevarandet av slottets kulturhistoriska
värden.

De ifrågavarande arbetena hava redan igångsatts. I vad de avse värmeledningsinstallationen
och därmed sammanhängande arbeten torde de böra
fullföljas. I övrigt bör undersökas möjligheten för att på lämpligt stadium
avbryta arbetena. Hur stor medelsbesparing, som härigenom kan vinnas, är
icke möjligt att nu angiva.

De anslagsmedel, vilka enligt vad nu anförts skola tagas i anspråk endast
under sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag, upptaget
å allmän beredskapsstat, kunna uppskattas till sammanlagt omkring 150,000
kronor.

Kung!. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

7

Bilaga 3.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Femte huvudtiteln.

B. Sociala verk och inrättningar.

11. Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet m. m.

12. Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp. Mödrahjälp bestrides,
där fråga är om lån, från förslagsanslaget till avsättning till fonden för
lån till mödrahjälp och i annat fall från förslagsanslaget till mödrahjälp i
form av understöd utan återbetalningsskyldighet. Förstnämnda anslag har
för budgetåret 1939/40 upptagits till 150,000 kronor. Anslaget till mödrahjälp
i form av understöd utan återbetalningsskyldighet har för budgetåret
1939/40 beräknats till 5,800,000 kronor; belastningen bär för sistförflutna budgetår
utgjort 8,691,633 kronor.

1 en av särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättad promemoria
angående vissa anslag å femte huvudtiteln har ifrågasatts en skärpning
av behovsprövningen för att i första hand så vitt möjligt undvika det
anslagsöverskridande, som eljest vore att emotse.

Av inhämtade upplysningar torde framgå, att mödrahjälpsförordningen
tillämpas ganska olika i olika delar av riket. En mera enhetlig praxis synes
därför önskvärd. Hittills föreliggande uppgifter på området äro emellertid
icke av den art, att de berättiga till några mera bestämda slutsatser. Åt socialstyrelsen
bör därför uppdragas att skyndsamt verkställa en statistisk
undersökning beträffande hithörande förhållanden. Först sedan sagda undersökning
slutförts, kan närmare bedömas, i vilken utsträckning på förevarande
område påkallade åtgärder medföra en utgiftsbegränsning.

22. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. För

ifrågavarande ändamål är för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag
av 3,250,000 kronor. Anslaget är i huvudsak avsett till bidrag för bostadsförbättringsarbeten
på landet enligt bestämmelserna i kungörelsen den
22 juni 1939 (nr 464). Dylika bidrag beviljas av egnahemsnämnderna.
Kungl. Majit fastställer årligen, efter förslag av egnahemsstyrelsen, för varje
egnahemsnämnd det belopp, inom vilket bidrag må beviljas av nämnden.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

I förenämnda promemoria har uttalats, att en begränsning av bidragstilldelningen
för innevarande budgetår syntes böra tagas i övervägande,
innan fördelningen av anslagsmedel å egnahemsnämnderna företoges på
grund av de framställningar, som enligt kungörelsen skulle före den 1 december
av nämnderna insändas till egnahemsstyrelsen.

För närvarande kan ännu icke bedömas i vilken utsträckning förevarande
anslag bör tagas i anspråk. Avgörande för ställningstagandet i denna fråga
bör bliva utvecklingen av läget på arbetsmarknaden.

23. Bidrag till inrättande av pensionärshem. Anslag för ifrågavarande
ändamål har för första gången anvisats för budgetåret 1939/40, därvid anslaget,
som är av reservationsanslags natur, upptagits till 1,000,000 kronor.

Bestämmelser angående anslagets användning äro meddelade i kungörelsen
den 22 juni 1939 (nr 462). Enligt kungörelsen må statsbidrag till anordnande
av hem, avsedda för beredande av billiga hyresbostäder huvudsakligen
åt mindre bemedlade åldringar och invalider — s. k. pensionärshem — under
vissa villkor utgå till kommun eller allmännyttigt företag. Statsbidrag
beviljas av statens byggnadslånebyrå. Kungörelsen har trätt i kraft den 1
juli 1939. Därest särskilda skäl därtill föranleda, må emellertid Kungl.
Maj:t enligt särskild övergångsbestämmelse efter ansökan bevilja statsbidrag
jämväl till bestridande av anskaffningskostnaderna för pensionärshem, som
anordnats före kungörelsens ikraftträdande, dock endast under förutsättning
att hemmet icke tagits i användning för sitt ändamål tidigare än den 1 juli
1938.

I promemorian har framhållits, att något bidrag från anslaget ännu icke
beviljats, ävensom uttalats, att det under förhandenvarande omständigheter
torde böra omprövas, i vad mån den nya understödsverksamheten för närvarande
borde komma till genomförande.

Det synes icke vara lämpligt att inställa ifrågavarande verksamhet. Däremot
torde det vara påkallat att genomföra en något strängare behovsprövning
än den, som tidigare avsetls. För möjliggörande härav synes det nödvändigt
att rätten alt besluta om bidrag överflyttas från byggnadslånebyrån till Kungl.
Majit. Denna ändring av bestämmelserna torde böra genomföras från och
med ingången av år 1940. Även vid en skärpt behovsprövning bör Kungl.
Majit äga möjlighet att enligt omförmälda övergångsbestämmelse bevilja bidrag
till anordnande av hem, som inrättats före den 1 juli 1939.

32. Yrkesinspektionen: Omkostnader. Från yrkesinspektionens omkostnadsanslag,
som är av förslagsanslags natur, bestridas bland annat utgifterna
för reseersättningar till inspektionens befattningshavare. Dessa utgifter beräknades
för budgetåret 1937/38 till omkring 126,000 kronor och för budgetåret
1938/39 till 165,000 kronor samt hava för budgetåret 1939/40 uppskattats
till 200,000 kronor. De vidtagna höjningarna hava varit en konsekvens av
den betydande förstärkning, som från och med ingången av år 1939 genomförts
med avseende å inspektionens organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

9

I promemorian har ifrågasatts, huruvida icke kostnaderna för berörda reseersättningar
skulle kunna för löpande budgetår nedbringas med 30,000 kronor.

Genom en omsorgsfull planläggning av resorna och ett avstående från sådana
resor, vilka äro av mindre trängande beskaffenhet, synes det icke vara
uteslutet att åstadkomma en viss besparing utan att äventyra det med inspektionen
avsedda syftet. Det belopp, som för löpande budgetår kan inbesparas,
synes med dessa utgångspunkter kunna uppskattas till omkring 20,000
kronor.

47. Moderskapspenning. I promemorian har anförts, att av olika förekommande
slag av moderskapshjälp den hjälp, som lämnades i form av
moderskapspenning, syntes i jämförelsevis ringa mån vara anpassad efter
behovsprincipen samt att därför moderskapspenningen syntes kunna ifrågakomma
till indragning.

Förslaget att indraga förevarande hjälpform torde icke kunna tillrådas.
Däremot bör övervägas att genomföra en viss skärpning av villkoren för erhållande
av moderskapspenning på så sätt att inkomstgränsen sättes något
lägre än för närvarande. Enligt gällande bestämmelser kan moderskapspenning
utgå för lindrande av med barnsbörd förenade kostnader, om för
kvinnan eller, örn hon är gift och sammanlever med sin man, för makarna
tillsammans det vid senaste taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
beskattningsbara beloppet icke överstigit 3,000 kronor. Denna
gräns fastställdes genom beslut vid 1937 års riksdag. De då gällande bestämmelserna
för beräknande av det beskattningsbara beloppet ändrades
genom förordningen den 17 juni 1938. Ändringarna innebära att för familjer
med barn medgivits väsentligt större ortsavdrag än tidigare. Det
torde böra övervägas, huruvida icke inkomstgränsen för erhållande av rätt
till moderskapspenning bör fixeras så, att allenast de grupper, som åsyftades
med 1937 års beslut, bliva bidragsberättigade.

50. Vissa nybyggnader för en central depå för blindas arbeten. För

ifrågavarande ändamål har anvisats ett reservationsanslag av 285,000 kronor.
Anslaget är avsett att täcka hela kostnaden för nybyggnader till en
central depå för blindas arbeten, vilken depå skulle förläggas i anslutning till
Tomteboda blindinstitut.

I promemorian har ifrågasatts, huruvida icke förevarande byggnadsföretag
skulle kunna uppskjutas.

Med uppförande av omförmälda centraldepå torde tills vidare kunna anstå.
Frågan örn uppförandet bör emellertid upptagas till förnyad prövning,
därest en försämring skulle inträda i läget å byggnadsmarknaden i Stockholm.
Under förutsättning att centraldepån icke nu kommer till stånd, är
att räkna med en besparing å anslaget av 270,000 kronor.

Beslut torde böra meddelas, att det belopp av anslaget, som således ännu
icke är disponerat eller bundet, skall tagas i anspråk endast i den mån Kungl.
Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla
för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

59. Bidrag lill anordnande av erkända alkoholistanstalter. I promemorian
har ifrågasatts, huruvida icke tilldelningen av bidrag från förevarande
anslag, som är av reservationsanslags natur och för innevarande budgetår är
upptaget till 150,000 kronor, skulle kunna tillfälligtvis inställas eller begränsas.

Av för närvarande å anslaget förefintliga medel erfordras större delen för
utbetalning av redan beslutade bidrag. Härutöver torde ett mindre belopp
behöva tagas i anspråk i anledning av viss framställning. I övrigt torde tilldelningen
av bidrag för här ifrågavarande ändamål tills vidare kunna uppskjutas.
Under denna förutsättning kan å anslaget för löpande budgetår inbesparas
ett belopp av omkring 60,000 kronor.

65. Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. Av anslaget
är ett belopp av 20,000 kronor avsett för bestridande av kostnaderna för
anordnande av vissa nykterhetskonferenser och nykterhetskurser samt ett
belopp av 5,000 kronor för bestridande av utgifterna för utarbetande och
tryckning av en ny handbok innehållande råd och anvisningar till nykterhetsnämnderna.

I anledning av vad i promemorian anförts förordas, att av det för konferenser
och kurser avsedda beloppet allenast disponeras ett belopp av

5,000 kronor samt att utarbetandet av berörda handbok uppskjutes tills
vidare. Om så sker, skulle av anslaget för löpande budgetår kunna inbesparas
sammanlagt 20,000 kronor.

81. Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skol- och yrkes hem

m. fl. För ifrågavarande ändamål hava för budgetåren 1937/38,
1938/39 och 1939/40 anvisats reservationsanslag å tillhopa 2,471,600 kronor,
därav för sistnämnda budgetår 343,000 kronor.

I promemorian har anförts, att det syntes böra tagas under omprövning,
i vilken mån besparing skulle kunna åvägabringas genom uppskov med
sådana byggnadsarbeten, för vilka medel anvisats från anslagen men vilka
arbeten ännu icke påbörjats.

Vid en i ämnet verkställd undersökning har visat sig, att de ännu icke
igångsatta arbetena med uppförande av en nybyggnad vid Johannisbergs
skol- och yrkeshem, av ett gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem, av en
gymnastikbyggnad vid Ljungaskogs yrkeshem, ävensom av två personalbostäder
vid sistnämnda hem kunna utan alltför stora olägenheter för en
kortare tid uppskjutas. Dessa arbeten böra således äga rum endast i den mån
Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som
gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Den del av
anslagsmedlen som belöper å ifrågavarande arbeten kan uppskattas till respektive
99,500, 74,100, 84,700 och 27,000 kronor eller sammanlagt 285,300
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

11

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

12. Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Avlöningar.

1939 års riksdag medgav, att antalet provinsialläkartjänster finge från och
med den 1 januari 1940 utökas med 15. Av dessa har hittills icke någon
besatts. Därjämte är en av 1938 års riksdag beviljad ny provinsialläkartjänst
fortfarande obesatt.

I promemorian har ifrågasatts ytterligare uppskov med tillsättandet av
dessa tjänster. Ehuru en sådan åtgärd är ägnad att väcka vissa betänkligheter
ur hälso- och sjukvårdens synpunkt, lärer det likväl i nuvarande
allvarliga läge få anses motiverat, att ett dylikt uppskov kommer till stånd.
Härigenom skulle för innevarande budgetår vinnas en besparing å detta anslag
av omkring 75,000 kronor.

13. Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Reseersätt ningar.

Jämlikt allmänna läkarinstruktionen ha förste provinsialläkai''e och
provinsialläkare att utöva en löpande inspektions- och visitationsverksamhet,
för vilket ändamål resor företagas i enlighet med av vederbörande länsstyrelse
godkända resplaner. I promemorian har ifrågasatts, att en begränsning
av utgifterna under detta anslag skulle åvägabringas genom eftergifter
i sålunda stadgad skyldighet att företaga tjänsteresor och en revision av resplanerna.

Enligt upplysning från medicinalstyrelsen torde en mera tillfällig begränsning
av ifrågavarande läkares inspektionsskyldighet icke behöva medföra
mera allvarliga olägenheter, under förutsättning att åt tjänsteläkarna
bevaras erforderliga möjligheter att företaga inspektionsresor, då särskilda
skäl därtill föranleda. Vid sådant förhållande torde föreskrifter böra meddelas
i nu angivet syfte. Den besparing å förevarande till 200,000 kronor uppgående
förslagsanslag, som härigenom står att vinna för innevarande budgetår,
är givetvis svår att uppskatta men torde komma att hålla sig omkring

40,000 kronor.

16. Resestipendier åt vissa läkare. Ifrågavarande anslag, som för innevarande
budgetår är uppfört med 6,000 kronor, är enligt uppgift från
medicinalstyrelsen ännu icke till någon del disponerat. I anslutning till vad
i promemorian föreslagits torde bestämmelser böra meddelas därom, att
stipendier för detta ändamål tills vidare icke må utdelas.

19. Utrustning av nya sinnessjukhus. Av detta reservationsanslag är ett
belopp av 144,000 kronor, avsett för utrustning av ersättningsplatser vid nedläggandet
av psykiatriska sjukhuset i Stockholm, ännu odisponerat. För den
händelse en exploatering av Konradsbergsområdet icke nu skulle komma till
stånd, kan beloppet beräknas icke bliva erforderligt.

12

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

46. Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. Å detta
anslag kvarstår odisponerat ett belopp av omkring 28,600 kronor, vilket i
promemorian ifrågasatts till inbesparing. Då hinder icke synes möta att
tillfälligtvis inställa bidragsverksamheten på detta område, torde nämnda
belopp icke böra tagas i anspråk för hithörande ändamål.

55. Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. I

promemorian har även ifrågasatts, att tilldelandet av bidrag till uppförande
eller inrättande av förlossningsanstalter skulle tillfälligtvis inställas eller
uppskjutas.

Med anledning härav torde böra erinras, att vid införandet år 1937 av
ifrågavarande bidrag förutsattes, att Kungl. Majit skulle i varje särskilt fall
pröva behovet av bidrag och att denna behovsprövning skulle bliva restriktiv,
då det gällde bidrag för redan uppförda anstalter. Gällande bestämmelser
i ämnet bygga också härpå. Kungl. Majit har alltså i detta fall särskilda
möjligheter att begränsa statens utgifter. Då man torde kunna utgå från
att Kungl. Majit vid prövningen av inneliggande och eventuellt nyinkommande
ansökningar beaktar kravet på sträng återhållsamhet beträffande
statens utgifter i nuvarande läge, synes anledning icke föreligga att nu vidtaga
speciella åtgärder för begränsande av hithörande bidragsverksamhet.

58 och 59. Statens institut för folkhälsan: Avlöningar m. fl. anslag. I

omkostnadsstaten för statens institut för folkhälsan ingår en post till stipendier
å högst 30,000 kronor, varav 10,000 kronor äro avsedda för deltagare
i vid institutet anordnade tjänsteläkarkurser i socialhygien och socialmedicin.
Arvoden till speciallärare vid kurserna äro inberäknade i avlöningsanslaget.
Hittills hava hållits två dylika kurser om året, en på hösten och en på
våren. I promemorian ifrågasättes nu, att en av dessa kurser skall inställas.

Då några större olägenheter icke torde vållas genom den ifrågasatta åtgärden,
lärer densamma böra vidtagas. Därigenom inbesparas 5,000 kronor
av stipendieposten ävensom ett belopp av omkring 4,000 kronor under
avlöningsanslaget.

73. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård. Å anslaget
finnes ett odisponerat belopp av sammanlagt 350,000 kronor, varav

150,000 kronor utgöra reservation från föregående budgetår.

I anslutning till vad i förenämnda promemoria förordats har inom departementet
övervägts, huruvida bestämmelser böra meddelas i syfte att få tilldelningen
av bidrag från detta anslag inställd eller begränsad för någon
tid framåt. Därvid har inhämtats, att folktandvårdsverksamheten redan
påbörjats inom tre län samt att planer för verksamheten fastställts eller äro
under prövning för ytterligare sex län. Ansökningar örn statsbidrag till utrustning
av tandpolikliniker väntas på grund härav inkomma för åtskilliga

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

13

polikliniker inom den närmaste framtiden. Under sådana förhållanden synes
icke böra ifrågakomma att nu helt inställa denna bidragsverksamhet. Av
tillgängliga uppgifter att döma synas möjligheter dock föreligga att åstadkomma
en besparing å anslaget av omkring 100,000 kronor. Bestämmelser
i sådant syfte torde därför böra utfärdas.

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

11. Lappfogdarna m. fl.: Omkostnader. Av anslaget har ett belopp av

73,000 kronor avsetts för reseersättningar.

I promemorian har ifrågasatts, huruvida kostnaderna för dessa ersättningar
kunde nedbringas.

Utgifterna för ifrågavarande resor torde böra begränsas till 63,000 kronor
och alltså ett belopp av 10,000 kronor inbesparas.

G. Diverse.

4. Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens konferens
m. m. Under anslaget, som är av förslagsanslags natur, hava beräknats
bland annat 35,000 kronor till deltagande i den internationella arbetsorganisationens
konferens och 20,000 kronor till stipendiater vid internationella
arbelsbyrån i Genéve.

I promemorian har anförts, att det borde övervägas, huruvida icke Sveriges
representerande i konferensen lämpligen kunde avsevärt inskränkas
och utseendet av nya stipendiater inhiberas.

Genom besparingar i angivna hänseenden böra kostnaderna under anslaget
för löpande budgetår nedbringas med omkring 20,000 kronor.

Sammanfattning.

I förenämnda promemoria hava besparingsåtgärder ifrågasatts även beträffande
vissa andra anslag, såsom anslagen till främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer (B 21), bidrag till uppförande
m. m. av vårdhem för lättskötta sinnessjuka (C 22), bidrag till uppförande
m. m. av epidemisjukhus (C 44), bidrag till förebyggande mödra- och barnavård
( C 71) samt till skydasläkemedel åt vissa kvinnor och barn (G 72). Vid
övervägandena inom departementet hava emellertid de sålunda ifrågasatta
åtgärderna icke ansetts böra vidtagas.

Vid genomförande av de här ovan förordade förslagen kan en besparing
av anslagsmedel under femte huvudtiteln av sammanlagt omkring 389,000

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

kronor påräknas för innevarande budgetår. Härvid äro ej medräknade de
anslagsmedel, omkring 555,000 kronor, vilka enligt vad som förordats skola
tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning
av anslag upptaget å allmän beredskapsstat, ej heller de anslagsmedel,

144,000 kronor, som belöpa å ersättningsplatser vid nedläggande av psykiatriska
sjukhuset i Stockholm (anslaget G 19).

Tilläggas må, att beträffande anslag, som hava karaktär av bidrag till
landsting eller kommuner för utbyggnad av viss verksamhet, besparingar
kunna väntas uppstå utöver vad nu nämnts genom att landstingen och kommunerna
själva nödgas iakttaga återhållsamhet beträffande sina utgifter för
hithörande ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

15

Bilaga U.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Sjätte huvudtiteln.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3. Statens väginstitut. Anslaget, som anvisats med 198,000 kronor, avräknas
mot automobilskattemedlen.

Statens väginstitut har först under oktober månad 1939 kunnat påbörja
inflyttningen i sin nya byggnad. Till följd härav har viss personal anställts
senare än från början avsetts. En besparing av 12,000 kronor, hänförande
sig till grundavlöningsposten, har därför uppstått. Föreskrift synes böra
meddelas, att detta belopp icke må tagas i anspråk.

6. Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Anslaget, som anvisats
med 70,400,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Utgifterna under anslaget, som utbetalas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
beräknas för innevarande budgetår uppgå till omkring 70,270,000
kronor eller 130,000 kronor mindre än anslagets belopp. Såsom i en av
.särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättad promemoria
angående vissa anslag å sjätte huvudtiteln anförts torde med hänsyn till
bestämmelserna för anslagets användning någon särskild åtgärd för besparing
å anslaget under innevarande budgetår icke kunna ifrågakomma.

I detta sammanhang må nämnas, att i syfte att nedbringa de utgifter, som
skola bestridas av motsvarande anslag under nästa budgetår, samtliga vägstyrelser
genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg erhållit del av en
departementschef sskrivelse den 15 september 1939, vari framhållits vikten
av att en minskning av vägunderhållskostnaderna allvarligt eftersträvas genom
att underhållet inskränkes till vad som kan anses oundgängligen nödvändigt.
I samma skrivelse har därjämte uttalats, att det kan bliva nödvändigt
att för nästa kalenderår tillämpa nya och för vägdistrikten mindre fördelaktiga
grunder för statens bidrag till väghållningen.

8. Vägskatteutjämningsbidrag. Anslaget, som anvisats med 5,050,000
kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Av anslaget torde ett belopp av omkring 330,000 kronor icke behöva tagas
i anspråk. I likhet med vad fallet är beträffande nästföregående anslag

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

torde emellertid med hänsyn till bestämmelserna för anslagsdispositionen
någon särskild åtgärd för besparing å anslaget under innevarande budgetår
icke kunna ifrågakomma.

9. Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna. Anslaget, som anvisats
med 12,265,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget består av två delar, nämligen den ordinarie andelen och den
s. k. utjämningsandelen. Den förra utgör 40 procent av anslaget och fördelas
mellan städerna i förhållande till de belopp, som från dem influtit i
automobilskatt. Utjämningsandelen, som omfattar återstoden, eller 60 procent,
av anslaget skall fördelas enligt en beliovsplan, som av Kungl. Majit
fastställes efter förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Dessa bestämmelser
angående anslagets användning trädde i kraft den 1 juli 1939. Enligt
dessförinnan gällande bestämmelser utgjorde den ordinarie andelen 80 procent
och utjämningsandelen endast 20 procent av anslaget.

Någon besparing å den ordinarie andelen torde av olika skäl icke böra ske.
En viss minskning av utjämningsandelen, vilken ännu icke fördelats av
Kungl. Maj :t, synes däremot möjlig. Besparingen torde emellertid icke lämpligen
böra gå längre, än att städerna erhålla sammanlagt ett så stort belopp —
däri inbegripet jämväl den ordinarie andelen — som motsvarar 80 procent
av hela anslaget. Denna tilldelning skulle alltså vara lika stor som den ordinarie
andelen enligt före den 1 juli 1939 gällande bestämmelser. I enlighet
härmed skulle ett belopp av i avrundat tal 2,500,000 kronor av anslaget icke
tagas i anspråk.

10. Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Anslaget, som anvisats
med 21,715,200 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Det i förenämnda promemoria under detta anslag omnämnda beloppet å
149,740 kronor, som ännu ej disponerats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till bidrag åt vägdistrikten för vägbeläggningsarbeten, torde alltjämt böra
stå till förfogande för mötande av oförutsedda utgifter i samband med utförandet
av de nu pågående omfattande beläggningsarbetena.

Beträffande de till länsstyrelsernas förfogande ställda medlen torde såsom
i promemorian framhållits någon besparing icke kunna ske. Då beräknade
bidrag för redan färdiga samt pågående vägföretag sammanlagt uppgå till
belopp, som högst avsevärt överstiga de till länsstyrelsernas förfogande ställda
medlen, synas dessa i första hand böra användas för bidrag till dylika
företag och endast i undantagsfall, därest särskilda skäl därtill föreligga, disponeras
för nya företag.

Frågan i vad mån pågående vägföretag kunna avbrytas eller begränsas
torde böra bliva föremål för särskild utredning.

11. Bidrag till nyanläggning av landsvägar. 12. Bidrag till nyanläggning
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands
samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands

Kungl. Mcij:ts proposition nr 79 : bilagor.

17

län. Anslagen, vilka anvisats med respektive 6,000,000 och 2,100,000 kronor,
avräknas mot automobilskattemedlen.

Någon besparing å anslagen synes ej kunna ske, enär antalet färdiga samt
pågående arbetsföretag, för vilka statsbidrag ännu ej utgått, är avsevärt. Anslagen
torde i likhet med näst föregående anslag böra i första hand disponeras
för dylika företag och endast i undantagsfall beviljas för nya företag.

13. Bidrag till byggande av enskilda vägar. Anslaget, 1,400,000 kronor,
avräknas mot automobilskattemedlen.

Å anslaget torde vissa besparingar kunna ske. Storleken av dessa är emellertid
såsom i promemorian anförts beroende på i vad mån anslaget kan behöva
tagas i anspråk för bidrag till sådana vägbyggnadsföretag, som påbörjats
under giltighetstiden för de intill den 1 juli 1939 gällande bestämmelserna
angående statsbidrag till byggande av enskilda utfartsvägar eller till vilkas
påbörjande vederbörligt tillstånd under samma tid meddelats. Från anslaget
skola vidare bestridas hälften av kostnaderna för den förvaltningsorganisation,
som avses skola omhänderhava den med detta anslag samt anslaget
till bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. avsedda bidragsverksamheten.
Sedan erforderlig utredning verkställts angående besparingsmöjligheterna
å anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar, torde Kungl.
Majit böra meddela beslut angående det belopp, som icke må tagas i anspråk.

14. Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Anslaget, som anvisats
med 1,000,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

I promemorian har förutsatts, att bidragstilldelningen från anslaget skulle
kunna helt inställas. Detta synes dock ej kunna genomföras. Behovet av
bidrag till den enskilda väghållningen har nämligen sedan åtskilliga år tillbaka
gjort sig starkt kännbart. Härtill kommer, att vid avsaknad av medel
för nu ifrågavarande ändamål, ett större antal enskilda vägar än eljest torde
komma att intagas till allmänt underhåll och därigenom öka belastningen
på anslaget till vägunderhållet på landet.

16. Bidrag till byggande av broar. Anslaget, som anvisats med 3,500,000
kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

I promemorian har upptagits en odisponerad behållning å anslaget av
omkring 900,000 kronor, beträffande vilken ifrågasatts begränsning av
dispositionen till vad som är nödvändigt för ur försvarssynpunkt erforderliga
arbeten. Då behållningen torde vara erforderlig för bidrag till förbättringsarbeten
å vissa ur trafiksäkerhetssynpunkt bristfälliga broar, synes
någon besparing å anslaget icke kunna ske.

18. Stensättning av vägar. Anslaget, som anvisats med 3,000,000 kronor,
avräknas mot automobilskattemedlen.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor. 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

I anslutning till vad som anförts i promemorian föreslås, att ett belopp
av 488,000 kronor av detta anslag icke tages i anspråk.

19. Inköp av gatsten. Anslaget, som anvisats med 4,000,000 kronor, avräknas
till ett belopp av 2,000,000 kronor mot automobilskattemedlen.

Anslaget är avsett för beredande genom statliga stenbeställningar av arbetstillfällen
åt arbetarna inom gatstensindustrien. Då möjligheterna till
export av gatsten under nu rådande förhållanden äro synnerligen begränsade,
är industrien beroende huvudsakligen av de statliga beställningarna.
Vid ett bibehållande av nu gällande principer för statlig hjälp åt den till nu
ifrågavarande industri anknutna arbetarstammen torde någon besparing å
anslaget icke vara möjlig. Frågan huruvida en omläggning av dessa principer
bör ske torde icke böra upptagas till prövning i nu förevarande sammanhang.

23. Bidrag till handelshamnar och farleder. Frågan om i vad mån besparing
å den odisponerade behållningen, omkring 400,000 kronor, av detta
anslag kan ske är beroende på huruvida medel böra tagas i anspråk till
extraordinära förbättringsarbeten i vissa västkusthamnar. Från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har nämligen i anledning av hemställan från 1939
års sjöfartsutredning inkommit framställning örn medel till förbättring av
vissa närmare angivna hamnar å västkusten. Till stöd härför har åberopats,
att ökade anspråk ställas å dessa hamnar, enär sjöfarten å Östersjön
i hög grad försvårats genom den föreliggande minfaran vid inloppen till
Östersjön. Framställningen har tillstyrkts av kommerskollegium och statens
transportkommission. Kommissionen förordar bidrag till vissa närmare angivna
hamnar med sammanlagt omkring 590,000 kronor. Därutöver erfordras
omkring 120,000 kronor för bidrag till fullbordande av påbörjade företag.
Frågan om bidrag är beroende på Kungl. Maj :ts prövning. Därest medel anses
ej böra beviljas, torde viss besparing å nu förevarande anslag kunna
ske. Denna torde kunna uppskattas till omkring 150,000 kronor.

24. Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Av

det för närvarande odisponerade beloppet å omkring 114,000 kronor erfordras
ett belopp av omkring 45,000 kronor för täckande av vissa av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen numera anmälda merkostnader för färdigställande
av stöd- och nödhamnen vid ^klipporna i Blekinge skärgård. Därjämte
torde ett mindre belopp böra stå till förfogande för täckande av
oförutsedda mindre utgifter. Ett återstående belopp av 55,000 kronor synes
icke böra tagas i anspråk.

26. Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Av anslaget återstår ett odisponerat belopp av omkring 135,000 kronor.
Såsom i promemorian angivits erfordras härav 65,000 kronor för ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

19

arbetsföretag, vilket icke utan allvarliga olägenheter kan uppskjutas. Av
anslaget torde ett belopp av 50,000 kronor icke böra tagas i anspråk.

27. Iståndsätining av Sandvikens hamn på Öland. Av anslaget hava
disponerats 55,000 kronor för bland annat vissa materialinköp, huvudsakligen
slen. Då arbelsföretaget i övrigt ej ännu påbörjats och detsamma utan
alltför allvarliga olägenheter torde kunna uppskjutas tills vidare, förordas,
att det av anslaget odisponerade beloppet av 45,000 kronor icke må tagas i
anspråk.

28. Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Anslaget, som anvisats med 1,000,000 kronor, avräknas mot automobilskattemedlen.

Av det av anslaget odisponerade beloppet, 609,000 kronor, erfordras omkring
160,000 kronor för vissa företag, vilkas utförande är av större betydelse,
samt för underhållsarbeten, vilka icke utan olägenheter kunna undanskjutas.
Då det återstående beloppet torde kunna inbesparas, böra

450,000 kronor av anslaget icke tagas i anspråk.

D. Byggnadsväsendet.

7. Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader. Under förutsättning
att av byggnadsstyrelsen äskat anslag för nu ifrågavarande ändamål
å 3,500 kronor icke anvisas för nästa budgetår, synes den å anslaget nu
kvarstående behållningen av 2,000 kronor fortfarande böra stå till förfogande.

8. Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Det odisponerade
beloppet av anslaget å 9,000 kronor torde lämpligen böra stå till förfogande
för sådana oförutsedda mindre arbeten, som kunna erfordras för undvikande
av ras o. dyl. Motsvarande anslag för nästa budgetår torde böra utgå
med ett i förhållande till anslaget för innevarande budgetår avsevärt nedsatt
belopp.

Vid genomförande av de nu förordade förslagen kan en besparing av anslagsmedel
under sjätte huvudtiteln ske av sammanlagt omkring 3,600,000
kronor, av vilket belopp 3,450,000 kronor avräknas mot automobilskattemedlen.
I förstnämnda belopp äro ej inräknade de medel, vilka enligt vad
som tidigare angivits eventuellt kunna sparas å anslagen till byggande av
enskilda vägar samt till bidrag till handelshamnar och farleder.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

21

Bilaga 5.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Sjunde huvudtiteln.

Anslag å riksstaten för budgetåret 1989/40.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

10 och 11. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1937
års allmänna jordbruksriikning m. fl. anslag. Till avlöningar till personal
vid 1937 års allmänna jordbruksräkning har för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 70,000 kronor. Till omkostnader för jordbruksräkningen
äro medel inberäknade i förslagsanslaget till Statistiska centralbyrån:
Omkostnader. I omkostnadsstaten för centralbyrån är under anslagsposten
till publikationstryck, 111,000 kronor, inberäknat ett belopp av

12,000 kronor för tryckning av redogörelse för jordbruksräkningen. Anslagsposten
till publikationstryck må enligt meddelad föreskrift icke utan
Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

I en av särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättad promemoria
angående vissa anslag å sjunde huvudtiteln har anförts:

Anslaget till jordbruksräkningen (B 10) jämte ingående reservation uppgår
till 70,675 kronor. Enligt meddelad upplysning är en framställning örn förstärkning
av anslaget att emotse. Med hänsyn härtill samt till det aktuella
läget av vissa jordbruksräkningen berörande förhållanden upptages frågan
om anslagsdispositionen för jordbruksräkningen ej här till närmare behandling.
Omnämnas må ytterligare endast, att med hänsyn till väntad försening
av den tryckta redogörelsen för jordbruksräkningen ett i omkostnadsanslaget
(B 11) inberäknat belopp av 12,000 kronor antages icke komma att tagas
i anspråk innevarande budgetår.

Med anledning av vad sålunda blivit upplyst synes det utgiftsbelopp för
publikationstryck, som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas,
böra minskas med 12,000 kronor.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

C. Skatte- och kontrollväsen.

2 och 3. Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten lii. fl.
anslag. I avlöningsstaten för tullstaten är under anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal upptagen en delpost till grundavlöningar
m. m. å förslagsvis 2,870,000 kronor. Enligt meddelad föreskrift
må denna delpost icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

I omkostnadsstaten för tullverket ingå under anslagsposten till övriga utgifter
bland annat en delpost till kostnader för avdömande av tullmål, 35,000
kronor, en delpost till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel, 515,000
kronor, och en delpost till utbildning i tulltjänsten, 75,000 kronor. Av dessa
delposter, som äro upptagna med förslagsvis angivna belopp, må posten till
drift och underhåll av fortskaffningsmateriel icke utan Kungl. Majds medgivande
överskridas.

I förenämnda promemoria har anförts följande:

Utgifterna under den i avlöningsstaten för tullstaten upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bero av omfattningen
av den trafik, tullverket har att övervaka. Utvecklingen av trafiken är för
närvarande oviss. Om en nedgång i importen minskar behovet av icke-ordinarie
personal, medföra å andra sidan olika kristidsåtgärder, såsom importoch
exportregleringar, ökat arbete. Beträffande en av tullverkets bevakningsgrenar,
nämligen utsjöbevakningen, ha de nuvarande förhållandena
medfört en inskränkning av verksamheten. Den på utsjöbevakningen belöpande
andelen i de årliga personalkostnaderna torde utgöra omkring

200,000 kronor. Örn inskränkningen kommer att fortgå under hela återstoden
av budgetåret, torde omkring 120,000 kronor av detta belopp inbesparas.

För drift och underhåll av utsjöbevakningsfartygen äro medel inberäknade
i omkostnadsstaten. Om fartygens verksamhet skulle under återstoden av
budgetåret inskränkas i samma mån som efter krigsutbrottet varit fallet, antages
en besparing å ifrågavarande anslagsmedel av omkring 50,000 kronor
uppkomma.

Å omkostnadsstaten är vidare bl. a. upptagen en post av 35,000 kronor
till kostnader för avdömande av tullmål. Utgifterna för detta ändamål uppgingo
under budgetåret 1938/39 till 29,340 kronor. Ehuru någon ändring
av gällande bestämmelser örn ersättning till rådhusrätterna för tullmålen
icke torde kunna genomföras med verkan för någon del av det innevarande
budgetåret — dessförinnan lär en särskild undersökning, avseende bl. a. vissa
avlöningsförhållanden vid rådhusrätterna, erfordras — har det synts befogat
att i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att frågan huruvida
ersättningen bör allt framgent belasta statsverket tages under omprövning.

Den i omkostnadsstaten upptagna posten till utbildning i tulltjänsten kommer
enligt upplysning att, utöver vad som vid anslagsberäkningen förutsatts,
belastas med utgifter för vissa pågående kurser, nämligen en fortbildningskurs
för tullkontorister och en kurs för kammarskrivarutbildning med
tillhopa 34,000 kronor. Å andra sidan synas en gränsbevakningskurs och en
kustöveruppsyningsmanskurs, för vilka beräknats sammanlagt 20,000 kronor,
kunna inhiberas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

23

I enlighet med vad i promemorian anförts beträffande utsjöbevakningen synas
de utgiftsbelopp till grundavlöningar till icke-ordinarie personal vid tullstaten
och till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel, som enligt vad
förut anförts icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas, böra nedsättas
med 120,000 respektive 50,000 kronor.

Frågan örn ersättning till rådhusrätterna för avdömande av tullmål bör i
lämpligt sammanhang komma under omprövning.

De medel, som under delposten till utbildning i tulltjänsten beräknats för
en gränsbevakningskurs och en kustöveruppsyningsmanskurs, sammanlagt

20,000 kronor, synas icke böra tagas i anspråk. Härigenom nedbringas den
beräknade utgiftsökningen å delposten till 14,000 kronor.

Såvitt på nu anförda omständigheter beror, torde å följande förslagsanslag
kunna beräknas utgiftsminskning med nedan angivna belopp, nämligen:

2. Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten

(17,892,000 kronor) .............................. kronor 120,000

3. Tullverket: Omkostnader (2,446,000 kronor) .......... » 36,000.

5. Tullverket: Anskaffning av viss fortskaffningsmateriel för kustbevakningen.
För detta ändamål är å riksstaten för innevarande budgetår
anvisat ett reservationsanslag av 60,000 kronor, vartill kommer ingående reservation
av 611,963 kronor.

I förenämnda promemoria har anförts, att anslaget jämte ingående reservation
enligt vad som inhämtats är bundet utom vad angår anskaffning av
två racerbåtar, vilka ännu icke beställts.

Vid beräknandet av reservationsanslaget för innevarande budgetår förutsattes,
att medel skulle stå till förfogande för anskaffning av tre racerbåtar
med 70,000 kronor för varje båt eller sammanlagt 210,000 kronor. Från generaltullstyrelsens
sida har nu blivit upplyst, att kostnaden för den av båtarna,
som är under byggnad och som är , av en större typ, under numera rådande
förhållanden måste beräknas till närmare 90,000 kronor, varför endast

120,000 kronor återstå att bespara vid inställande av de två andra båtarnas
anskaffning.

Beslut torde böra meddelas, att sistnämnda belopp, 120,000 kronor, av anslagsmedlen
icke skall tagas i anspråk.

E. Diverse.

2. Statens intressekontor. I 1939 års statsverksproposition (sjunde huvudtiteln,
sid. 95) har berörts frågan örn införande av bestämmelser om
skyldighet för statliga befattningshavare m. fl. att erlägga avgift för vissa
slag av betalningsuppdrag till intressekontoret. Generalpoststyrelsen har sedermera
i detta ämne avgivit förslag örn uttagande av dylik avgift motsvarande
hälften av intressekontorets kostnader. I promemorian har anförts,
att skäl syntes föreligga för uttagande av full avgift men att frågans avgö -

24 Kungl. May.ts proposition nr 79: bilagor.

rande dock icke hade någon inverkan på anslagsbelastningen för innevarande
budgetår.

Beslut torde böra meddelas, att avgift för ifrågavarande uppdrag skall utgå
med belopp motsvarande postverkets nettoutgifter eller sålunda efter samma
grunder som för andra intressekontoinnehavare.

9. Kostnader för dyrortsgruppering. För ifrågavarande ändamål är
anvisat ett förslagsanslag av 50,000 kronor. Om den nya dyrortsgrupperingen
uppskjutes på sätt förutsatts i propositionen nr 26 till urtima riksdagen,
minskas belastningen å anslaget. Emellertid torde, bland annat av
den anledningen att större delen av anslaget belöper å den alltjämt pågående
hyresräkningen, besparingen för det löpande budgetåret inskränka sig till i
runt tal 10,000 kronor.

Äldre anslag.

B 10 — 1938/39. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid
särskild folkräkning. Det med anslaget avsedda folkräkningsarbetet beräknas
komma att avslutas under innevarande budgetår. Av promemorian
inhämtas, att å anslaget vid början av budgetåret förefunnits en behållning
av 91,062 kronor, samt att ett väntat överskott å anslaget anses kunna genom
inskränkningar i den ursprungliga arbetsplanen höjas till 35,000 kronor.

Föreskrift synes böra meddelas därom, att sistnämnda belopp icke må
tagas i anspråk.

Vid genomförande av de nu förordade förslagen kan en besparing av anslagsmedel
under sjunde huvudtiteln med sammanlagt omkring 333,000 kronor
påräknas för innevarande budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

25

Bilaga 6.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Åttonde huvudtiteln.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

3. Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I en av

särskild utredningsman inom finansdepartementet upprättad promemoria angående
vissa anslag å åttonde huvudtiteln har beträffande reservationsanslaget
å 12,000 kronor till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten
anförts, att huvuddelen av de ännu icke disponerade anslagsmedlen syntes
böra inbesparas under nu löpande budgetår. I överensstämmelse härmed synes
föreskrift böra meddelas, att 7,000 kronor av detta anslag under innevarande
budgetår icke må tagas i anspråk.

4. Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier. Från detta
anslag, 26,000 kronor, bestridas i främsta rummet avlöningar åt den vid
riksarkivets bokbinderi- och konserveringsverksamhet anställda personalen.
I överensstämmelse med vad i förenämnda promemoria uttalats, bör vid
avgång av sådan personal tagas under särskild omprövning, i vad mån ny
personal bör anställas.

5. Riksarkivet: Fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar,
som äro av vikt för fäderneslandets historia. Beträffande detta reservationsanslag,
8,000 kronor, har i promemorian anförts, att det syntes
böra övervägas, huruvida icke, sedan pågående editionsarbeten, avseende
serien Svenska riksdagsakter, avslutats, med fullföljande av riksdagsakternas
utgivande tills vidare kunde anstå. Mot nämnda förslag synes ej vara
något att erinra. Av de å anslaget tillgängliga medlen bör fördenskull under
innevarande budgetår ett belopp av 5,000 kronor icke tagas i anspråk.

9. Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

Då detta anslag, uppgående till 38,500 kronor, disponeras för avlöningar åt
bokbindare och för bokbinderi- och konserveringsmateriel, torde några orne -

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

delbara besparingsåtgärder icke böra ifrågasättas. Såsom i promemorian
anförts, synes det dock måhända kunna övervägas, örn någon fördel vore att
vinna, därest, i stället för att anställa nya bokbindare i fall av uppkommande
ledigheter, riksarkivets bokbinderi kunde anlitas för de lokala arkivinstitutionernas
räkning.

12, 19, 27 och 30. Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning ni. fl.
anslag. I huvudsaklig anslutning till vad i promemorian föreslagits, förordas
meddelande av föreskrift därom, att av de under nedan angivna reservationsanslag
tillgängliga medlen under innevarande budgetår följande be -

lopp icke må tagas i anspråk, nämligen:

12. Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning (reservationsanslag
å 110,000 kronor) ...................... kronor 10,000

19. Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

(reservationsanslag å 68,000 kronor) ................ » 15,000

27. Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av
samlingarna lii. m. (reservationsanslag å 95,200 kronor)
............................................ » 15,000

30. Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av
samlingarna m. m. (reservationsanslag å 5,900 kronor)
............................................ » 1,000.

C. Kyrkliga ändamål.

4. Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i
Växjö. Totala kostnaden för detta byggnadsföretag har beräknats till

183,000 kronor, varav hälften skall anvisas av statsmedel och hälften utgå
av kyrkofonden. För budgetåret 1938/39 anvisades 15,000 kronor för uppgörande
av ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt beträffande ifrågavarande
byggnadsföretag. Därefter har ett anslag av 76,500 kronor anvisats
å riksstaten för budgetåret 1939/40. I kostnadssumman är inräknat ett belopp
av 10,000 kronor för konstnärlig utsmyckning.

Årets anslag disponeras av byggnadsstyrelsen men är ännu icke till någon
del taget i anspråk. Ritningarna äro färdiga och granskade av byggnadsslyrelsen.

I promemorian har förordats en omprövning av frågan örn inställande tills
vidare av detta byggnadsföretag. I anslutning härtill förordas, att anslaget
disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar
vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å
allmän beredskapsstat.

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

27

D. Akademier m. m.

4, 5, 6 och 7. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader m. fl. anslag.
I anslutning till vad i förutnämnda promemoria föreslagits förordas,
att under innevarande budgetår sammanlagt 55,000 kronor icke må tagas
i anspråk av nedannämnda för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anvisade reservationsanslag:

4. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.: Omkostnader
(förslagsanslag å 94,900 kronor),

5. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.: Inredning
och utrustning (reservationsanslag å 125,000 kronor),

6. Statens historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna
(reservationsanslag å 16,500 kronor), samt

7. Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och
byggnadsminnesmärken (reservationsanslag å 59,600 kronor).

Härvid förutsättes, beträffande ett i reservationsanslaget å 125,000
kronor till inredning oell utrustning ingående anslagsbelopp å 110,000 kronor
till inredning och utrustning av museilokaler samt flyttning av museisamlingar,
att medel tills vidare i huvudsak disponeras endast för flyttning av
nämnda samlingar till statens historiska museums nya lokaler men däremot
icke till annan inredning och utrustning av nämnda lokaler än sådan, som
prövas oundgängligen erforderlig.

I enlighet med vad i promemorian anförts bör det ankomma på akademien
att, med beaktande av vad här ovan yttrats, närmare angiva de poster
under anslagen, som med minsta olägenhet kunna nedsättas.

13. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I detta reservationsanslag, nu 15,500 kronor, ingår en post å 6,000
kronor till resestipendier för studier i utlandet. Detta belopp är enligt uppgift
från akademien redan fördelat. Akademien äger emellertid jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938 disponera viss behållning av tidigare
anvisade anslagsmedel för utdelning under budgetåren 1938/40 av extra resestipendier
för studier i utlandet. Av dessa medel finnes en behållning å
3,666 kronor, vilken är avsedd att användas nästa år till extra resestipendier.
Detta belopp torde i enlighet med vad i promemorian föreslagits kunna inbesparas.
Föreskrift torde alltså böra meddelas, att nämnda behållning skall
av akademien inlevereras till statsverket.

18. Musikaliska akademien med musikkonservatoriet: Stipendier m. m.

Detta anslag, 20,000 kronor, disponeras enligt kungörelsen nr 717/1919 till
stipendier åt yngre svenska musikidkare, uppmuntran av inhemska tonsättare
samt belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare. Det för budget -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

året 1939/40 anvisade anslaget är ännu odisponerat, och en nedskärning av
utgifterna för ifrågavarande ändamål redan under innevarande budgetår är
alltså möjlig. I förutnämnda promemoria har ifrågasatts en begränsning av
utgifterna till ungefär samma belopp som under budgetåret 1937/38, eller

15,000 kronor. Därest stipendium ansåges böra utdelas, framhålles det, borde
giltighetstiden icke sträcka sig utöver ett år. Mot den uppfattning, varåt i
promemorian sålunda givits uttryck, synes ej vara något att erinra. Av förevarande
anslag torde i enlighet härmed ett belopp av omkring 5,000 kronor
för innevarande budgetår icke böra tagas i anspråk.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

5. Uppsala universitet: Materiel m. m. 6. Uppsala universitet: Bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket. Dessa två reservationsanslag
äro nu uppförda med respektive 530,000 kronor och 148,500
kronor. I anledning av vad i promemorian anförts torde föreskrift böra
utfärdas, att 15,000 kronor av de å vart och ett av förevarande anslag tillgängliga
medlen under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk.

12. Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitets biblioteket.

I överensstämmelse med vad i promemorian föreslagits torde
föreskrift böra meddelas, att av de å förevarande reservationsanslag, 137,000
kronor, tillgängliga medlen ett belopp av 12,000 kronor icke må under innevarande
budgetår tagas i anspråk.

22. Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning. Till detta
ändamål hava under budgetåren 1936/40 anvisats tillhopa 4,330,000 kronor,
varav den 6 oktober 1939 återstod odisponerat ett belopp av 984,000 kronor,
avseende huvudkomplexet, och ett belopp av omkring 418,000 kronor, avseende
psykiatriska kliniken. Efter samråd med vederbörande har i omförmälda
promemoria ifrågasatts uppskov, intill dess normala förhållanden
inträtt, med anskaffning av utrustning till ett belopp av i runt tal 200,000
kronor, varav ungefär hälften skulle hänföra sig till huvudkomplexet och
återstoden till den psykiatriska kliniken. Det torde icke föreligga anledning
till erinran mot vad sålunda föreslagits. Det bör ankomma på sjukhusdirektionen
att avgöra vilka anskaffningsåtgärder som böra uppskjutas. Av
de å anslaget tillgängliga medlen bör alltså ett belopp av 200,000 kronor
icke under innevarande budgetår tagas i anspråk.

29. Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för ögonkliniken
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Malmöhus läns
landsting har år 1937 beviljat 364,000 kronor såsom bidrag till täckande av
kostnaderna för uppförande av nämnda nybyggnad, att utgå under förut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor. 29

sättning att ett lika stort belopp anvisas av statsmedel. Landstinget har därefter
gjort framställning örn dylikt statsbidrag å 364,000 kronor. I propositionen
nr 30 till 1939 års riksdag har uttalats, att det förefölle skäligt, att staten
bidroge med hälften av de beräknade byggnadskostnaderna, alltså med

364,000 kronor. I enlighet med förslag i denna proposition har för budgetåret
1939/40 anvisats ett reservationsanslag å 200,000 kronor såsom bidrag
till byggnadsföretagets igångsättande.

I den till grund för propositionen liggande utredningen framhålles såsom
synnerligen angeläget, att en nybyggnad för ögonkliniken kommer till stånd.

I förutnämnda promemoria har beträffande ifrågavarande anslag anförts:

I fråga örn statsbidrag till byggnader vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund hade ståndpunkten varit den, att staten icke borde på förhand
binda sig för en viss andel i ifrågakommande anläggningskostnader
utan prövning i detta avseende ske från fall till fall. Den under senare tid
tillämpade fördelningsgrunden, enligt vilken staten och landstinget normalt
burit hälften vardera av kostnaderna, hade emellertid förefallit skälig. Det
borde förutsättas, att, därest kostnaderna för den nu avsedda nybyggnaden
skulle komma att överstiga det beräknade beloppet, 728,000 kronor, staten
skulle äga pröva, huruvida och i vad män med hänsyn till arten och omfattningen
av merkostnaderna ytterligare statsbidrag skulle ifrågakomma.

I anledning härav torde få förutsättas, att, därest byggnadskostnaderna
skulle komma att mer avsevärt överstiga de tidigare beräknade, staten får
anses oförhindrad att pröva, huruvida och i vad mån ytterligare statsbidrag
bör ifrågakomma till täckande av uppkommande merkostnader.

33. Gemensamma universitetsändainål: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.
Detta anslag utgick under budgetåret 1932/33 med

36,000 kronor, sänktes för budgetåren 1933/37 till 30,000 kronor och höjdes
1937 till 40,000 kronor och 1938 till 42,000 kronor. Årets anslag har fördelats
med 34,000 kronor på statsuniversiteten och karolinska mediko-kirurgiska
institutet samt med 8,000 kronor på Stockholms och Göteborgs högskolor.
Bidrag från anslaget fördelas under budgetårets senare hälft, varför
anslaget ännu är odisponerat.

Bidragen äro av två slag, ersättning och understöd. Ersättning utgår för
den merkostnad, som uppstår genom tryckning av sådana exemplar av doktorsavhandlingen,
som författningsenligt skola utdelas eller avlämnas, dock
högst 300 kronor. Sedan dessa s. k. ersättningar gäldats, utdelas återstoden
av anslagsmedlen i form av understöd. Dessa utgå — efter vissa reduceringar
—- med högst 1,200 kronor i ersättning för utgifter, som bekostats av sökanden
själv, i den mån han är i behov av dylikt understöd. Förslå tillgängliga
medel ej till understöd enligt sagda grunder, reduceras bidragen proportionellt
för alla understödsberättigade. Dylik reduktion sker på grund av anslagets
knapphet regelmässigt. Under budgetåren 1934/36 uppgingo understöden
sålunda till respektive 29 och 30 procent av de tillstyrkta ansökningarnas
belopp beträffande universiteten och karolinska institutet och till 16 V2
procent beträffande högskolorna. Motsvarande procenttal var under det sistförflutna
budgetåret 39 V2 respektive 37 procent. Sistnämnda budgetår ut -

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 79; bilagor.

delades i ersättningar tillhopa 15,370 kronor vid de statliga läroanstalterna
och 3,244 kronor vid de enskilda samt i understöd tillhopa respektive 18,730
kronor och 4,756 kronor. Högsta utdelade understöd utgjorde 470 kronor.

Åtgärder i besparingssyfte beträffande förevarande anslag torde icke kunna
undvikas. Av den lämnade redogörelsen framgår, att inemot hälften av
anslaget disponeras till ersättningar för sådana exemplar av doktorsavhandlingarna,
som författningsenligt skola utdelas eller avlämnas. Starka billighetsskäl
synas tala för att dylika ersättningar fortfarande må utgå i hittills
gällande ordning. En besparingsåtgärd lärer sålunda i första hand böra
drabba understöden. Att helt slopa understöden torde dock icke böra ifrågasättas,
då desamma nu äro reserverade för sökande, som äro ekonomiskt
svagt ställda. I stället förordas en skärpning av den behovsprövning, som
skall föregå understödens utdelande, i syfte att ernå en strängare gallring
bland de sökande. Om endast de allra mest behövande komma i åtanke för
erhållande av understöd, synes en besparing å 20,000 kronor kunna åvägabringas.

Föreskrift bör alltså meddelas, att av förevarande anslag ett belopp av

20,000 kronor under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk. För ernående
av denna besparing torde erforderliga bestämmelser i ämnet böra utfärdas.

39. Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie lärare
m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet. Å detta reservationsanslag, för innevarande budgetår
uppfört med 20,000 kronor, fanns vid ingången av nämnda budgetår en reservation
å 5,350 kronor, varför de å anslaget tillgängliga medlen uppgå till
sammanlagt 25,350 kronor. I anslutning till vad i ovannämnda promemoria
ifrågasatts torde föreskrift böra meddelas, att de å ifrågavarande anslag
tillgängliga anslagsmedlen icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

40. Gemensamma universitetsändamål: Extra undervisning vid de praktisk-teologiska
övningskurserna vid universiteten i Uppsala och Lund. I

anledning av vad i promemorian anförts torde föreskrift böra meddelas, att
förevarande anslag, 4,000 kronor, icke må under innevarande budgetår tagas
i anspråk.

45. Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I promemorian har beträffande
detta reservationsanslag å 27,700 kronor ifrågasatts en reduktion med
cirka 10 procent. Häremot synes icke kunna riktas någon erinran. Föreskrift
bör alltså meddelas av innebörd, att av de å anslaget tillgängliga
medlen ett belopp av 3,000 kronor icke må under innevarande budgetår tagas
i anspråk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor. 31

50. Ortnamnskominissionen: Omkostnader. 51. Ortnamnskommissionen:
Insamling och bearbetning av vetenskapligt material. Förstnämnda
anslag är upptaget såsom förslagsanslag med 8,100 kronor och det sistnämnda
såsom reservationsanslag med 23,000 kronor. I anslutning till i
förutnämnda promemoria framlagt förslag torde föreskrift böra meddelas,
dels att av den i omkostnadsstaten för ortnamnskommissionen upptagna anslagsposten
å 3,000 kronor till publikationstryck ett belopp å 1,000 kronor
icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk, dels ock att av å anslaget
till insamling och bearbetning av vetenskapligt material tillgängliga
medel ett belopp av 1,000 kronor icke må under innevarande budgetår tagas
i anspråk.

55. Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt material.
Enligt från landsmålsarkiven inhämtade uppgifter synes det vara
möjligt att under innevarande budgetår inbespara omkring 10 procent av
ifrågavarande reservationsanslag å 60,900 kronor. Av å anslaget tillgängliga
medel synes med hänsyn härtill ett belopp av 6,000 kronor icke böra under
innevarande budgetår tagas i anspråk; föreskrift härom torde böra meddelas.

F. Tekniska högskolan.

2. Tekniska högskolan: Omkostnader. För detta ändamål är i riksstaten
för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av 240,500 kronor.
I den av Kungl. Maj:t fastställda omkostnadsstaten är uppförd en förslagsvis
beräknad anslagspost å 8,700 kronor till publikationstryck, vilken icke må
utan Kungl. Majlis medgivande överskridas. I nämnda post äro inberäknade
medel till utgivande av redogörelser för högskolans verksamhet. I enlighet
med vad i promemorian anförts torde böra övervägas, om icke utgivandet
av dessa årsredogörelser kunde underlåtas. På grund av ökade kostnader
för högskolans publikationstryck i övrigt kan dock nämnda post, om redogörelserna
inhiberas, minskas med enligt uppgift från högskolan endast
700 kronor. Föreskrift synes därför böra meddelas, att av ifrågavarande
anslagspost icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande under innevarande
budgetår tagas i anspråk högre belopp än (8,700 — 700 =) 8,000 kronor.

5. Tekniska högskolan: Stipendier. Förevarande anslag å 20,000 kronor
disponeras bland annat med 4,000 kronor till stipendier för utrikes studieresor
åt lärare vid högskolan och med 11,000 kronor till stipendier åt studerande
vid högskolan. Av posten å 4,000 kronor hava 1,150 kronor disponerats
intill utgången av augusti 1939, medan återstående 2,850 kronor av högskolans
styrelse tilldelats vissa lärare, vilka emellertid ännu icke utnyttjat

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

stipendierna. De för elevstipendier avsedda medlen hava hittills disponerats
endast i mindre utsträckning.

I promemorian har med hänsyn till förhandenvarande förhållanden ifrågasatts
en inbesparing av de icke utnyttjade resestipendierna. Beträffande besparingsmöjligheterna
å de av anslaget jämväl utgående elevstipendierna har
åberopats vad som anförts örn anslaget I 4 Folkskoleseminarier: Stipendier
m. m. (se nedan).

Anledning torde ej finnas till erinran mot den ifrågasatta indragningen av
ännu icke utnyttjade resestipendier. En förutsättning härför är, att
högskolans styrelse återkallar redan fattade beslut om beviljande av resestipendier.

Beträffande besparingsmöjligheterna i fråga om det för elevstipendier
avsedda beloppet hänvisas till vad här nedan yttras beträffande anslaget
I 4 Folkskoleseminarier: Stipendier m. m.

9. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Den i avlöningsstaten för
Chalmers tekniska högskola upptagna delposten å 119,750 kronor till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal skall enligt Kungl. Maj:ts
beslut tills vidare från och med innevarande budgetår disponeras bland annat
till arvoden åt assistenter och lärarbiträden med ett belopp av högst 95,300
kronor. Då enligt från högskolan inhämtad uppgift å detta belopp kan besparas
omkring 5,000 kronor, bör föreskrift meddelas, att av beloppet i fråga
må under innevarande budgetår tagas i anspråk högst 90,300 kronor.

13. Chalmers tekniska högskola: Stipendier. Anslaget, vilket är uppfört
med 2,400 kronor, disponeras med 1,500 kronor till stipendier för utrikes
studieresor åt lärare och med 900 kronor till stipendier åt studerande. Förstnämnda
belopp bör i enlighet med vad enligt promemorian föreslagits i sin
helhet inbesparas. I fråga örn elevstipendierna hänvisas till vad i det
följande anföres beträffande stipendieanslaget vid folkskoleseminarierna
(I 4). Av förevarande anslag bör alltså under innevarande budgetår ett belopp
av 1,500 kronor icke tagas i anspråk.

G. Skolöverstyrelsen.

2. Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I den av Kungl. Maj:t fastställda
omkostnadsstaten för skolöverstyrelsen ingår en förslagsvis betecknad post
å 36,000 kronor till reseersättningar, vilken icke utan Kungl. Maj:ts medgivande
må överskridas. I anslutning till vad i promemorian yttrats torde föreskrift
böra meddelas, att under innevarande budgetår icke må utan medgivande
av Kungl. Maj:t av nämnda anslagspost tagas i anspråk mer än

30,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

33

H. Allmänna läroverken m. in.

5. Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
vad i förenämnda promemoria ifrågasatts, torde av förevarande reservationsanslag
å 100,000 kronor ett belopp av 20,000 kronor under innevarande
budgetår icke böra tagas i anspråk.

7. Allmänna läroverken: Resestipendier åt lärare. I likhet med vad som

skedde under den senaste ekonomiska krisen torde under nu rådande förhållanden
resestipendier för ifrågavarande ändamål icke böra utdelas. På sätt
i förutnämnda promemoria föreslagits synes föreskrift förty böra meddelas,
att förevarande reservationsanslag å 19,000 kronor icke må under innevarande
budgetår tagas i anspråk.

12. Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Beträffande förevarande anslag, nu 24,700 kronor, har i promemorian ifrågasatts
en besparing av omkring 11,000 kronor genom inställande av kurser,
som ännu icke hållits, nämligen en kurs i sexualundervisning och sexualhygien
samt en kurs för utbildande av lärare i manlig slöjd. De föreslagna
besparingsåtgärderna tillstyrkas. Föreskrift torde alltså böra meddelas, att
förevarande anslag icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk
för gäldande av kostnader för sagda kurser.

17. Kommunala läroverk: Resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid kommunala flickskolor och kommunala mellanskolor. 22. Privatläroverk:
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk. I enlighet
med vad ovan anförts i fråga örn anslaget H 7 Allmänna läroverken: Resestipendier
åt lärare torde på sätt i omförmälda promemoria ifrågasatts beträffande
nu förevarande båda anslag å respektive 7,000 kronor och 3,000 kronor
föreskrift böra meddelas, alt å anslagen tillgängliga medel icke må under
innevarande budgetår tagas i anspråk.

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

1. Folkskoleseminarier: Avlöningar. I avlöningsstaten för folkskoleseminarierna
är under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, uppförd en delpost å 11,600 kronor till arvoden
vid kurser för utbildande av hjälp klasslärare. Ifrågavarande kurser hava
ännu icke igångsatts men äro avsedda att hallas under nästkommande vårtermin.
Två kurser hava planerats, nämligen en vid folkskoleseminariet i

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor. 3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

Stockholm, vilken beräknats pågå under hela vårterminen, och en vid folkskoleseminariet
i Göteborg, avsedd att pågå under sex veckor i början av vårterminen.
Kostnaderna för kurserna torde kunna uppskattas till dels ovannämnda
11,600 kronor, avseende arvoden åt lärare, dels 4,500 kronor, avseende stipendier
åt kursdeltagare, dels omkring 500 kronor, vartill medel beräknats under
nästföljande anslag, dels ock omkring 30,000 kronor, avseende kostnader
för vikarier åt kursdeltagare, vilka förutsatts komma att erhålla ledighet med
bibehållen lön. Härtill kommer avlöningen till en för ändamålet anställd
extra ordinarie övningsskollärare vid folkskoleseminariet i Stockholm.

Ifrågavarande kursverksamhet torde på sätt i promemorian ifrågasatts
böra temporärt inställas. Härigenom vinnes enligt det ovanstående en besparing
å sammanlagt omkring (11,600 + 4,500 + 500 + 30,000=) 46,600
kronor, varav 11,600 kronor å förevarande anslag. Beträffande om förm älda
extra ordinarie övningsskollärare torde icke för närvarande kunna ifrågasättas
ändring.

Föreskrift bör alltså meddelas örn inställande av ifrågavarande kursverksamhet.

2. Folkskoleseminarier: Omkostnader. Av detta anslag, 223,600 kronor,
är ett belopp av högst 2,500 kronor avsett för anordnande av kurser i taloch
röstvård vid de folkskoleseminarier, som skolöverstyrelsen bestämmer.
Av sistnämnda belopp ha 400 kronor redan disponerats. Återstoden, 2,100
kronor, torde böra, på sätt i promemorian ifrågasatts,i år inbesparas.

Därest, i enlighet med vad under nästföregående punkt förordas, kursverksamheten
för utbildande av hjälpklasslärare inställes, synes ett belopp
av ytterligare 500 kronor kunna sparas, avseende expenser vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg. Föreskrift torde böra meddelas, att
av de nämnda seminarier tilldelade anslagsmedlen för övriga expenser ett
belopp av tillhopa 500 kronor icke må tagas i anspråk.

4. Folkskoleseminarier: Stipendier m. m. Förevarande anslag är för innevarande
budgetår uppfört såsom obetecknat med ett belopp av 168,100

kronor och disponeras sålunda:

1. Stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna ........ kronor 157,000

2. Bidrag till anordnande av studie- och idrottsutfärder vid

folkskoleseminarierna ............................ » 3,600

3. Bidrag till lärares vid folkskoleseminarierna studiebesök

vid folkskolor ....... » 3,000

4. Stipendier åt deltagare i kurser för utbildande av hjälp klasslärare

............................... » 4,500

Summa kronor 168,100.

Elevstipendier. Ifrågavarande stipendier regleras av bestämmelserna
i kap. VII av stadgan den 18 juni 1937 (nr 535) för folkskoleseminarierna.
Stipendierna utdelas i den mån därtill anslagna medel lämna tillgång. Därvid
skall iakttagas, att stipendium endast må tilldelas elev, som är verkligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

35

behövande. Skolöverstyrelsen har att, beträffande vårtermin före den 15
maj och beträffande hösttermin före den 1 december, meddela beslut rörande
beloppet av de stipendiemedel, som skola tillkomma varje seminarium, samt
rörande antalet av de elever vid varje seminarium, till vilka stipendier anses
böra utgå, ävensom, därest överstyrelsen funnit anmäld elev icke böra komma
i åtnjutande av stipendium, uppgift därom. Vid bestämmandet av nämnda
anslagsbelopp skall hänsyn tagas dels till graden av elevernas understödsbehov,
dels ock till deras kostnader för resa fram och åter mellan seminariestaden
och hemorten.

I förutnämnda promemoria hava lämnats nedanstående uppgifter angående
stipendietilldelningen under budgetåren 1933/34 och 1938/39:

1933/1934

1938/1939

Antal elever......................

1,555

1,052

» stipendier....................

ht 741 ! vt 742

ht 551 I vt 569

Medelbelopp per stipendium, kr......

> 69:34 1 > 69:71

> 110:27 | > 113:06

Summa fördelat belopp, kr. .........

> 51,377:50 | > 51,723

> 60,757:50 | » 64,330

I promemorian anföres beträffande elevstipendierna:

Stipendier åt elever vid olika läroanstalter utginge från ett flertal anslag
under såväl åttonde huvudtiteln som andra huvudtitlar å riksstaten. Frågan
huruvida en begränsning i stipendietilldelningen skulle företagas i besparingssyfte
borde därför göras till föremål för gemensam prövning. Därest
denna prövning ledde till att — såsom skett under den sista ekonomiska krisen
— besparingsmöjligheterna funnes böra utnyttjas även å anslagen för
elevstipendier, återstode att överväga, på vilket sätt besparingen skulle åvägabringas.
Man kunde därvid tänka sig antingen att skärpa behovsprövningen
eller att nedbringa samtliga elevstipendiers belopp eller ock att kombinera
dessa båda metoder. I fråga örn nu förevarande anslag borde anmärkas,
att stipendium utbetalades terminsvis i efterskott. En i besparingssyfte
vidtagen förändring i dispositionen av detta anslag för budgetåret 1939/40
torde dock skäligen böra avse endast de stipendier, som skulle utbetalas vid
slutet av vårterminen 1940.

Beträffande de för studie- och idrottsutfärder avsedda medlen
ifrågasättes nu icke någon besparing.

Beträffande posterna 3 och 4, avseende studiebesök, respektive stipendier
åt deltagare i kurser för utbildande av
hjälpklasslärare, ha i promemorian beräknats besparingar redan
under innevarande budgetår å respektive 1,500 kronor och 4,500 kronor.

Beträffande möjligheten och lämpligheten att vidtaga besparingar å ifrågavarande
anslag må följande anföras.

En reduktion av elevstipendierna lärer icke för närvarande böra
ske.

Å posten 3,000 kronor till studiebesök vid folkskolor är enligt
uppgift under hand från skolöverstyrelsen ett belopp av 1,500 kronor

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

odisponerat. Sistnämnda belopp kan inbesparas. I enlighet med vad ovan
anförts beträffande anslaget I 1 Folkskoleseminarier: Avlöningar bör vidare
hela beloppet å 4,500 kronor till stipendier åt deltagare i kurser
för utbildande av hjälpklasslärare inbesparas.

7. Småskoleseminariet'': Omkostnader. Förevarande anslag, 81,000 kronor,
disponeras bland annat till anordnande av kurser i tal- och röstvård, för
vilket ändamål avsetts ett belopp av 1,500 kronor. Under hänvisning till vad
som yttrats beträffande motsvarande kursverksamhet vid folkskoleseminarierna
förordas, att beslut meddelas om kursernas inhiberande.

9. Sinåskolcseininarier: Stipendier m. m. Av detta anslag å 48,800 kronor
äro 48,000 kronor avsedda till stipendier åt elever vid småskoleseminarierna.
Stipendierna fördelas enligt enahanda grunder som elevstipendierna
vid folkskoleseminarierna (se ovan). I förutnämnda promemoria hava
lämnats nedanstående uppgifter angående stipendietilldelningen under budgetåren
1933/34 och 1938/39:

1933/1934

1938/1939

Antal elever........................

224 1

219 2

> stipendiater ..................

vt 1523

ht

154 3

vt

136 4

ht 137 4

Medelbelopp per stipendium, kr......

» 136:18

>

135: 29

>

122: 42

> 102:55

Summa utdelat belopp, kr...........

> 20,700 3

>

20,8353

16,6504

> 14,0504

1 Därav ett landstingsseminarium (Lund) med 12 elever.

2 Därav Haparanda 27 elever.

3 Häri ingår icke ett landstingsseminarium (Lund med 480 ler. ht 1933 och 490 kr. vt 1934).

4 Utom Haparanda, varifrån uppgift ej kommit.

Beträffande besparingsmöjligheterna å detta anslag för budgetåret 1939/40
åberopas i promemorian vad som anförts i fråga om anslaget I 4 Foikskoleseminarier:
Stipendier m. m.

Några besparingsåtgärder med avseende å de för elevstipendier avsedda
medlen torde icke böra nu ifrågasättas.

11. Småskoleseminarler: Anordnande av fortbildningskurser för småskollärare.
Föreskrifter rörande dispositionen av detta anslag å 4,000 kronor
hava ännu icke av Kungl. Majit meddelats. I enlighet med i promemorian
framställt förslag förordas, att anslaget icke under innevarande budgetår
tages i anspråk.

14. Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter.
Föreskrifter örn disposition av detta reservationsanslag, 15,000
kronor, hava ännu icke av Kungl. Majit meddelats. Anslaget bör, såsom i
promemorian uttalas, icke under innevarande budgetår tagas i anspråk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

37

Folkskolinspektionen.

16. Folkskolinspektionen: Reseersättningar. Nämnda förslagsanslag är
för innevarande budgetår uppfört med 175,000 kronor. Anslagsbelastningen
utgjorde under det sistförflutna budgetåret något över 177,000 kronor. Beträffande
anslaget har i promemorian anförts:

Då skolöverstyrelsen fördelade å detta anslag tillgängliga medel för varje
halvår, förordades, att vid den prövning, som skulle föregå anslagsfördelningen
för första halvåret 1940, överstyrelsen även beaktade besparingssynpunkten.
Tekniskt torde detta exempelvis kunna genomföras så, att alla folkskolinspektörernas
reseanslag nedskures med förslagsvis 25 procent av vad som
utgått för första halvåret 1939, varefter på särskilt motiverad framställning
en förstärkning av sålunda nedsatt reseanslag kunde medgivas. En sådan
nedskärning torde böra, efter överstyrelsens beprövande, förbindas med direktiv
i avseende å inskränkning av inspektionsverksamheten.

Ej minst med hänsyn till att folkskolinspektörerna skola taga befattning
med genomförandet av nu aktuella besparingsåtgärder av olika slag inom
folkskoleväsendet, är en beskärning av förevarande reseanslag ägnad att
framkalla betänkligheter. En begränsning med 10 procent av anslagets
belopp, eller 17,500 kronor, synes emellertid böra försökas. Föreskrift bär
alltså meddelas, att av ifrågavarande anslag icke må under innevarande budgetår
tagas i anspråk högre belopp än 157,500 kronor.

Folkskoleväsendet.

21. Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter. Nämnda förslagsanslag är uppfört med 250,000 kronor.
Anslagsbelastningen under budgetåret 1938/39 utgjorde omkring 287,000
kronor.

I förutnämnda promemoria anföres:

Beträffande dispositionen av medel från detta anslag hade sedan dess tillkomst
gällt, att anslaget stått till förfogande att på sätt Kungl. Maj :t funne
lämpligt användas till olika åtgärder, som kunde anses gagna det ändamål, för
vilket anslaget enligt sin beteckning vore avsett (jfr prop. 170/24 s. 42). Under
åren hade emellertid en stor del av anslaget disponerats med stöd av allmänna
författningsbestämmelser (se t. ex. 468/1924, 469/1924 och 185/1935)
och enligt av Kungl. Maj :t meddelade generella beslut örn fortlöpande anslag
(automatiska utgifter).

Numera syntes det dock endast vara en kungörelse, som reglerade utgifter
från anslaget, nämligen nr 638/1938 angående s. k. språktillägg, som utginge
till vissa lärare i gränsorterna med 150 kronor till envar. Med utgångspunkt
från att 535 lärare kunde ifrågakomma, skulle anslagsbelastningen härför utgöra
(535 X 150 =) 80,250 kronor (jfr 1938 års åttonde huvudtitel s. 411 ff.).
Kungörelserna nr 469/1924 och 185/1935 vore visserligen ej upphävda, men
torde — utom i eventuella övergångsfall — hava försatts ur kraft.

Huvudparten av övriga s. k. automatiska utgifter syntes numera hava upphört
att utgå.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

Av vad nu anförts framginge, att förefintliga besparingsmöjligheter å detta
anslag kunde tillvaratagas vid Kungl. Maj :ts prövning av förekommande ärenden
om bidrag eller understöd från anslaget till olika ändamål. Det skulle
därvid kunna övervägas att dels icke utanordna de särskilda lönetillägg å 75
eller 50 kronor, som plägat utgå till slöjdlärare, liksom de belopp, som tillerkändes
föreståndarinnor vid arbetsstugor och skolhem för visat nit i meddelandet
av svensk språkkunskap, dels ock beskära bidrag till materielutgifter
m. m. En besparing å cirka 70,000 kronor torde därigenom bliva möjlig.

Vad i promemorian föreslagits synes kunna biträdas. En besparing med
inalles omkring 70,000 kronor torde alltså kunna utvinnas.

27. Folkskolor lii. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

För detta ändamål ha ställts till förfogande för budgetåret 1937/38 200,000
kronor av margarinaccismedel, för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag
å 300,000 kronor och för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag å 500,000
kronor.

Enligt kungörelsen nr 170/1939 må skoldistrikt å landsbygden, vilket under
redovisningsåret 1939/40 anordnar skolbarnsbespisning, kunna erhålla statsbidrag
till bestridande av kostnaderna härför, under förutsättning dels att
inom distriktet behov av sådan bespisning föreligger med hänsyn till rådande
arbetslöshet, antalet barnrika familjer med särskilt låg inkomst, antalet
barn med långa skolvägar eller annan därmed jämförlig omständighet, dels
ock att distriktet med hänsyn till det kommunala skattetrycket är i behov av
statsbidrag till bestridande av nämnda kostnader eller på grund av särskilda
omständigheter finnes böra erhålla sådant bidrag. Statsbidrag må som regel
utgå med högst 50 procent av skoldistriktets utav vederbörande länsstyrelse
godkända verkliga kostnader för bespisningen. Där särskilda förhållanden
därtill föranleda, må länsstyrelsen medgiva högre statsbidrag. Bidraget må
dock icke i något fall överstiga 80 procent av sagda kostnader. Ansökningar
örn statsbidrag skola ingivas till vederbörande länsstyrelse, som överlämnar
ansökningarna till Kungl. Maj:t med förslag örn det belopp, som anses böra
ställas till länsstyrelsens förfogande.

Beslut örn fördelning av anslaget för innevarande budgetår har ännu icke
fattats av Kungl. Maj:t. I förutnämnda promemoria framhålles, att det syntes
böra tågås under övervägande att begränsa tilldelningen av bidrag för
ifrågavarande ändamål under innevarande budgetår till det belopp, som disponerats
för budgetåret 1938/39.

Det må nämnas, att för innevarande budgetår statsbidrag sökts till ett belopp
av icke mindre än något över 700,000 kronor. Huvuddelen härav belöper på
Norrbottens och Västernorrlands län. Med hänsyn härtill och till skolbarnsbespisningens
stora betydelse icke minst under nu rådande förhållanden lärer
en begränsning av denna verksamhet för nämnda budgetår icke böra ske.

29. Folkskolor m. m.: Bidrag lill undervisningslokaler m. m. Detta förslagsanslag
å 8,000,000 kronor disponeras under innevarande budgetår på
följande sätt:

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

1. Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler, förslags vis

........................................... kronor 960,000

2. Byggnadsbidrag för redan befintliga undervisningsloka ler,

förslagsvis ................................ » 1,850,000

3. Hyresbidrag, förslagsvis .......................... » 190,000

4. Underhålls- och materielbidrag, förslagsvis .......... » 1,800,000

5. Tjänstebostadsbidrag, förslagsvis ............ » 3,200,000

Summa kronor 8,000,000.

Beträffande gällande författningsbestämmelser hänvisas till kungörelsen
den 6 mars 1936, nr 45 (ändrad 1939 nr 363).

1- Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler.
Härom har i promemorian bland annat anförts:

Till och med den 30 juni 1939 hade Kungl. Maj:t fastställt högsta kostnadssummor
för ifrågavarande byggnadsföretag sammanlagt uppgående till
i runt tal 37,278,000 kronor, därav genom beslut under tiden den 1 juli 1938
—den 30 juni 1939 omkring 19,278,000 kronor. Enligt vad skolöverstyrelsen
uppgivit, hade skolbyggnadsverksamheten visat sig år efter år fortgå i allt
större omfattning och att döma av antalet inkomna, ännu ej avgjorda ansökningar
om byggnadsbidrag vore, så långt för närvarande kunde överblickas,
någon avmattning av byggnadsverksamheten på området icke att emotse.

En nedsättning av ifrågavarande bidrag syntes såvitt anginge redan fastställda
kostnadssummor endast medföra en övervältring på kommunerna av
motsvarande utgifter. Beträffande nya beslut om fastställande av kostnadssummor
torde den strängaste behovsprövning böra anbefallas. Med hänsyn
till bestämmelserna örn tidpunkten för rekvisition av statsbidrag kunde likväl
en sådan åtgärd icke medföra besparing för budgetåret 1939/40.

I anledning av vad i promemorian anförts må erinras, att byggnadsbidrag
för nya undervisningslokaler sedan krisens början av Kungl. Majit beviljats
med iakttagande av den största återhållsamhet. Så synes jämväl i fortsättningen
böra ske. Länsstyrelserna, som jämlikt gällande bestämmelser i
vissa fall hava att bevilja bidrag av denna art, böra givetvis vid beslut i
sådana frågor iakttaga den återhållsamhet, som i nuvarande situation är
påkallad; örn så erfordras, torde föreskrift härom böra utfärdas. Framhållas
må emellertid, att även arbetslöshetssynpunkter kunna komma att behöva
anläggas vid bedömandet av framställningar örn bidrag till nya undervisningslokaler.

2. Byggnadsbidrag för redan befintliga undervisningslokaler.
3. Hyresbidrag. Beträffande besparingsmöjligheterna
i avseende å dessa bidrag gäller, framhålles i promemorian, att en
minskning endast skulle innebära en övervältring på kommunerna av utgifter,
som staten åtagit sig, samt att i varje fall en besparing för innevarande budgetår
torde vara utesluten. Mot den sålunda uttalade uppfattningen synes icke
finnas anledning till erinran.

4. Underhålls- och materielbidrag. I promemorian har beträffande
dessa bidrag anförts:

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

Till underhåll av undervisningslokaler ävensom för tillhandahållande av
skolmöbler och undervisningsmateriel ägde skoldistrikt åtnjuta årligt underhålls-
och materielbidrag med 50 kronor för varje lokal, som tillhörde distriktet,
och med 25 kronor för varje av distriktet förhyrd lokal. Såsom villkor
gällde bland annat, att lokalen skulle hållas i ett tillfredsställande skick.

Underhålls- och materielbidrag rekvirerades under oktober månad det redovisningsår,
för vilket bidrag söktes. I årets anslag inginge detta bidrag
med ett beräknat belopp av 1,800,000 kronor, och med samma belopp hade
skolöverstyrelsen räknat för nästkommande budgetår.

I fråga om detta bidrag syntes mot en besparing icke kunna med samma
styrka åberopas ovan anförda skäl, att en beskärning av bidraget endast
skulle innefatta en överflyttning på kommunerna av utgifter, som staten
åtagit sig. Örn nämligen staten beträffande sina byggnader och sina institutioners
materiel under förhandenvarande förhållanden gjorde inskränkningar
i det underhåll och den förnyelse, som under ett annat statsfinansiellt läge
skulle hava ansetts skäliga, så kunde med fog begäras att kommunerna i sina
dispositioner för enahanda ändamål gjorde liknande inskränkningar. Vid
sådant förhållande skulle det icke vara obilligt att för en kortare tid nedsätta
statsbidraget till skoldistriktens underhålls- och materielkostnader. På
grund av gällande rekvisitionsbestämmelse kunde en sådan åtgärd icke hava
verkan på statens utgifter redan under innevarande budgetår.

I princip lärer intet vara att erinra mot att på de skäl, som i promemorian
anförts, ifrågavarande underhålls- och materielbidrag tillfälligtvis nedsättas.
Åtgärder i denna riktning torde emellertid, på sätt i promemorian uppenbarligen
förutsatts, kunna vidtagas med tillämpning först från och med budgetåret
1940/41. Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av frågans samband
med det under utredning varande spörsmålet om fri undervisningsmateriel
för folk- och fortsättningsskola, torde förslag i ämnet icke böra avlåtas
till urtima riksdagen. Frågan om en reduktion av ifrågavarande bidrag synes
böra upptagas i samband med frågan om anvisande av anslag för ändamålet
för budgetåret 1940/41.

5. Tjänstebostadsbidrag. På sätt i promemorian anförts torde
frågan om besparingar nied avseende å dessa bidrag få upptagas till bedömande
i annat sammanhang.

30. Folkskolor m. m.: Understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor.
Ä detta förslagsanslag, nu 100,000 kronor, torde belastningen
på grund av hittills företagna resor kunna beräknas till 114,000 kronor.

I promemorian har uttalats, att bidrag för ifrågavarande ändamål liksom
under den senaste ekonomiska krisen nu borde tills vidare indragas. Anslagsbesparingen
till följd härav inträdde emellertid först under nästkommande
budgetår. Den omständigheten, att anslaget för löpande budgetår redan betydligt
överskridits, utgjorde ett ytterligare skäl för den förordade åtgärden.

Det i promemorian framlagda förslaget tillstyrkes. Föreskrift bör förty
meddelas, att bidrag av ifrågavarande slag tills vidare icke må utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

41

33. Folkskolor m. m.: Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor. I enlighet med i promemorian framlagt förslag
torde de kurser, som avsetts att hållas med anlitande av förevarande anslag,
böra inställas. Hela anslaget, nu 20,000 kronor, kan härigenom inbesparas.
Föreskrift torde alltså böra meddelas, att anslaget icke må under innevarande
budgetår tagas i anspråk.

38. Nomadskolor: Om- oell nybyggnadsarbeten. För detta ändamål har
för innevarande budgetår beviljats ett reservationsanslag å 400,000 kronor,
som disponeras sålunda:

1. Uppförande av central nomadskola i Västerbottens län .. kronor 80,000

2. Om- och nybyggnadsarbeten för nomadskolorna i Kare suando,

Lannavaara och Jukkasjärvi i Norrbottens län » 320,000

Summa kronor 400,000.

Byggnadsarbetena omhänderhavas av särskilda byggnadskommittéer, en
för vartdera länet. Kostnaderna för kommittéerna bestridas från förevarande
anslag.

Byggnadskostnaderna hava preliminärt beräknats till sammanlagt omkring

1,800,000 kronor, varav 900,000 kronor för första byggnadsetappen. Slutliga
kostnadsberäkningar hava ansetts kunna föreläggas 1940 års riksdag.

I promemorian har ifrågasatts en omprövning, huruvida icke ifrågavarande
byggnadsföretag borde uppskjutas, varigenom större delen av årets
anslag skulle kunna inbesparas. Ehuru förevarande byggnadsföretag äro av
trängande beskaffenhet, torde med hänsyn till nu rådande förhållanden likväl
böra förordas, att anslaget tills vidare disponeras allenast för bestridande
av kostnaderna för fullföljande av pågående utredningsarbete. I övrigt
torde anslaget böra disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t prövar sådana
förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av å allmän
beredskapsstat upptaget anslag.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

44. Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Detta förslagsanslag är för
innevarande budgetår uppfört med 650,000 kronor.

Stipendium tilldelas endast sådan i folkhögskola intagen elev, som är obemedlad
eller mindre bemedlad och som åtnjuter undervisning i kurs, för
vilken bidrag av statsmedel utgår. Eleverna hänföras vid stipendietilldelningen
till en av tre behovsgrader, varvid till högsta (tredje) behovsgraden
endast bör räknas elev, som i synnerlig grad är i behov av understöd. Vid
tilldelandet av stipendieanslagen beräknas vissa maximibelopp för varje behovsgrad.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

Före budgetåret 1932/33 utgingo stipendierna sålunda med högst 45 kronor
för elev av tredje behovsgraden, med högst 25 kronor för elev av andra
behovsgraden och med högst 15 kronor för elev av första behovsgraden, allt
för varje läsmånad eleven uppgivits skola bevista vederbörande kurs. Nettoutgiften
var under budgetåret 1931/32 592,265 kronor.

Från och med budgetåret 1932/33 nedsattes ovan angivna stipendiebelopp
till respektive 35, 20 och 15 kronor. Utgiften för budgetåret 1932/33 uppgick
till 521,344 kronor och för budgetåret 1937/38 till 552,349 kronor.

Från och med budgetåret 1938/39 återfördes stipendiebeloppen till de förut
gällande. Anslagsbelastningen för sistnämnda budgetår utgjorde 689,269
kronor.

Stipendiefördelningen för 1938/39 års huvudkurs samt fristående kvinnliga
sommarkursen 1939 var följande:

Samtl.

stipendia-

Månads

belo

P P 1''

ron

o r

utdelat

belopp

45

40

35

30

25

20

15

10

Huvudkursen

stipendiater:

Absoluta tal____

3,122

1,095

524

437

297

245

227

201

96

Procenttal ......

100.00

35.07

16.78

14.00

9.61

7.85

7.27

6.44

3.08

Utdelat belopp, kr.

575,772

259,212

110,680

80,793

47,429

32,610

24,181

15,591

5,277

Sommarkursen
stipendiater:

Absoluta tal ....

1,185

408

207

176

91

95

104

76

28

Procenttal......

100.00

34.43

17.47

14.85

7.68

8.02

8.78

6.41

2.36

Utdelatbelopp,kr.

148,462

66,215

29,476

22,238

9,799

8,310

7,327

4,278

821

Summa stipendiebelopp (575,772 + 148,462 =) 724,234 kronor.

I promemorian anföres:

Beträffande besparingsmöjligheterna å detta anslag för budgetåret 1939/40
åberopades vad som anförts i fråga örn anslaget till I 4 Folkskoleseminarier:
Stipendier m. m. Då emellertid enligt uppgift årets anslag belastades med
kostnaderna för stipendier åt elever vid 1939 års sommarkurs och 1939/40
års vinterkurs, syntes besparing icke kunna ernås med mindre den komme
att avse stipendierna redan vid vinterkursen 1939/40.

Ur förevarande anslag må utgå högst 15 stipendier åt svenska elever vid
folkhögskolor i Danmark, Finland och Norge. Under förhandenvarande förhållanden
torde dessa stipendier böra inbesparas redan för vinterkursen
1939/40.

En indragning av sistnämnda stipendier torde böra ske i den mån motsvarande
åtgärder vidtagas beträffande de stipendier, som av de övriga nordiska
länderna beviljas danska, finska respektive norska elever för studier
vid svenska folkhögskolor. Med hänsyn till vad som anförts beträffande elevstipendier
vid vissa andra skolformer, ifrågasättas icke i övrigt i fråga om
förevarande anslag några besparingsåtgärder för innevarande budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

43

45. Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet med
vad i promemorian föreslagits torde böra föreskrivas, att av förevarande anslag,
nu 4,500 kronor, ett belopp av 1,300 kronor icke under innevarande
budgetår må tagas i anspråk. Sistnämnda belopp har enligt uppgift avsetts
till resestipendier.

Abnormundervisningen.

62. Bidrag till kursverksamhet m. m. för dövstumma. Detta reservationsanslag
är för innevarande budgetår uppfört med 9,000 kronor, varav

7,000 kronor äro avsedda till föreläsningar för dövstumma och 2,000 kronor
till anskaffande av lämplig litteratur åt vuxna dövstumma. Därjämte
står till förfogande en reservation å något mera än 9,700 kronor, varav ett
belopp av 4,250 kronor belöper å en kurs i labiologi för dövstumma, som
enligt medgivande av Kungl. Maj:t uppskjuta till innevarande budgetår och
är avsedd att äga rum nästa vårtermin. Reservationen synes i övrigt hava
uppkommit därigenom, att förevarande verksamhet under det tilländalupna
läsåret icke hunnit komma i gång i avsedd utsträckning. Kungl. Maj:t
har ännu icke meddelat beslut beträffande fördelning av medel till föreläsningsverksamheten
för innevarande läsår.

De i promemorian föreslagna besparingsåtgärderna tillstyrkas. Dessa innebära,
att av å anslaget tillgängliga medel icke under innevarande budgetår
skulle få tagas i anspråk dels ett belopp, motsvarande ovannämnda reservation,
dels ock ett belopp av ytterligare 3,500 kronor, avseende årets anslag.
Förslaget innebär bland annat, att den planerade kursen i labiologi skulle
inställas och föreläsningsverksamheten minskas till omkring hälften av den
beräknade. Det förtjänar emellertid övervägas, huruvida icke under nuvarande
förhållanden till förfogande stående donationsmedel skulle kunna tagas
i anspråk för ifrågavarande ändamål. Detta spörsmål torde få upptagas
till behandling i annat sammanhang.

J. Yrkesundervisningen.

4. Tekniska läroverk: Stipendier. Av detta anslag, nu 10,500 kronor,
äro 1,500 kronor avsedda till resestipendier för lärare i främmande språk
och i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken och 9,000 kronor till stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskoloma.

I förutnämnda promemoria föreslås inbesparande av beloppet å 1,500 kronor
i dess helhet samt hänvisas beträffande elevstipendierna till vad i promemorian
anförts om anslaget I 4 Folkskoleseminarier: Stipendier m. m.

Under hänvisning beträffande elevstipendierna till vad ovan anförts
i fråga om eventuella besparingar å sistnämnda anslag förordas i enlig -

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

het med vad i promemorian föreslagits, att föreskrift meddelas, att förevarande
anslag icke under budgetåret 1939/40 må tagas i anspråk för utdelning
av resestipendier.

7. Ilandelsgymnasier: Resestipendier åt lärare. I anslutning till vad
i promemorian anförts beträffande detta reservationsanslag å 1,500 kronor
förordas utfärdande av föreskrift, att anslaget icke må under innevarande
budgetår tagas i anspråk.

10. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I promemorian har ifrågasatts
en besparing å 50,000 kronor å förevarande reservationsanslag, som
nu är uppfört med 495,000 kronor. Det synes sannolikt, att en besparing
av nämnda storlek skall visa sig möjlig. Av årets anslag torde sålunda ett
belopp av omkring 50,000 kronor icke böra tagas i anspråk.

11. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade clever vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning. Nämnda förslagsanslag är nu uppfört
med 700,000 kronor. Stipendier från anslaget beviljas för deltagande i
hel sammanhängande kurs med heldagsundervisning av minst fem månaders
längd. Skolöverstyrelsen bestämmer med ledning av inkomna ansökningar
huru stort stipendiebelopp, som må tillkomma varje anstalt. Därvid
gäller, att eleverna skola fördelas efter enahanda behovsgrader som
elever vid folkhögskolor (se ovan beträffande anslaget I 44 Folkhögskolor:
Stipendier åt elever).

Vidkommande besparingsmöjligheterna i fråga om dessa stipendier har i
promemorian hänvisats till vad som anförts vid anslaget I 4. Folkskoleseminarier:
Stipendier m. m. Därest dessa möjligheter ansåges böra här utnyttjas,
syntes de ifrågasatta åtgärderna likväl endast böra avse kurser, som ännu
icke påbörjats. Vidare har påpekats, att anslaget under en lång följd av år
regelbundet högst väsentligt överskridits.

Beträffande de ifrågasatta besparingsåtgärderna hänvisas till vad som yttrats
vid anslaget I 4 Folkskoleseminarier: Stipendier m. m. Frågan örn reglering
av nämnda överskridanden torde få upptagas till bedömande i samband
med frågan örn anslagsbehovet för nästa budgetår.

17. Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. Förevarande anslag
å 30,000 kronor är avsett till bestridande av kostnaderna för vissa kurser,
av vilka flertalet äro avsedda att hållas under nästkommande vårtermin. I
anledning av vad i promemorian anförts förordas inställande av vårterminens
kurser, varigenom en besparing å omkring 20,000 kronor skulle
kunna vinnas. Föreskrift torde böra meddelas, att av anslaget sistnämnda
belopp icke må under innevarande budgetår tagas i anspråk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

45

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

2. Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Detta förslagsanslag är nu uppfört
med 1,579,800 kronor och disponeras på sätt framgår av statsliggaren
för budgetåi-et 1939/40, sid. 550, till flera olika ändamål.

Posten 1. Folk-, studiecirkel-, skol-, sjukhus- och sjömansbibliotek, förslagsvis
............................................ kronor 1,425,000.

Understöd till förevarande ändamål utgå för kalenderår enligt av riksdagen
fastställda grunder (kungörelsen nr 15/1930 med däri senare vidtagna
ändringar). Skolöverstyrelsen beslutar angående understöden under kalenderårets
senare hälft. Utbetalningarna belasta i allt väsentligt anslaget
för det budgetår, som börjar den 1 juli det kalenderår, som understöden
avse.

I promemorian har beträffande ifrågavarande understöd anförts:

Under krisåren 1932/33 och följande år hade utgifterna under denna anslagspost
reducerats genom generell nedsättning av de enligt nämnda kungörelse
utgående understöden med viss procent, nämligen 20 procent för budgetåret
1932/33, 40 procent för budgetåren 1933/35 och 30 procent för budgetåret
1935/36 (jfr 1935 års åttonde huvudtitel, punkt 219, sid. 721 ff.).

För budgetåret 1939/40 hade beslut ännu icke fattats örn tilldelande av
understöd. Då emellertid mer än tre kvartal av kalenderåret gått till ända,
syntes besparingar på det löpande budgetårets anslag svårligen kunna ske.

Med hänsyn till tidsbestämmelserna för understödens tilldelande vore det
emellertid angeläget att besparingsåtgärder, som skulle avse anslaget för
budgetåret 1940/41, vidtoges med tillämpning redan från och med den 1 januari
1940. Förslag i ämnet borde därför föreläggas urtima riksdagen. Nedskärningen
av understöden torde kunna i huvudsak vidtagas enligt den metod,
som prövats under de sista krisåren.

Inom skolöverstyrelsen pågår för närvarande utredning rörande lämpligheten
av åtgärder i syfte att ernå besparingar å detta anslag. Då denna utredning
icke kan avslutas i så god tid, att frågan i detta sammanhang kan
upptagas till behandling, torde berörda spörsmål böra bedömas i samband
med 1940 års statsverksproposition.

Posten 2. Centralbibliotek ..........................kronor 110,000.

Till varje såsom centralbibliotek erkänt bibliotek utgå i statsbidrag högst

10,000 kronor utöver det understöd, som må tillkomma detsamma enligt
bestämmelserna angående statsunderstöd till kommunala och därmed likställda
folkbibliotek.

1 promemorian anföres beträffande nu förevarande anslagspost:

Denna anslagspost disponerades av skolöverstyrelsen enligt förenämnda
kungörelse § 26 (jämförd med §§ 50 och 52). Understöden för senare halvåret
1939, 5,000 kronor per bibliotek, tillsammans 50,000 kronor, hade beviljats
av skolöverstyrelsen den 7 juli 1939. Ansökan om centralbiblioteks -

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

anslag för förra halvåret 1940 skulle ingivas till skolöverstyrelsen senast den
15 februari 1940. Det syntes böra tagas i övervägande att beskära de för
förra halvåret 1940 avsedda understöden, helst den i författningen angivna
siffran innefattade ett maximibelopp per bibliotek.

1939 års riksdag hade beviljat medel till två nya centralbibliotek från och
med den 1 januari 1940. Jämlikt § 29 i ovannämnda kungörelse hade till
Kungl. Maj:t ställda ansökningar örn godkännande som centralbibliotek inkommit
till skolöverstyrelsen från stadsbiblioteken i Gävle och Kristianstad.
Skulle de nya centralbiblioteken icke komma till stånd, inbesparades
för dem beräknade medel, sammanlagt 10,000 kronor, för innevarande budgetår.

Skolöverstyrelsen har ännu icke underställt Kungl. Maj:t frågan om godkännande
av omförmälda stadsbibliotek som centralbibliotek. Bland annat
med hänsyn till de ökade krav, som vid en eventuell beskärning av understöden
till folkbiblioteksverksamheten i övrigt ställas på centralbiblioteken,
bör i varje fall icke för närvarande den utökning av centralbiblioteksorganisalionen,
som förutsatts av 1939 års riksdag, inhiberas eller en beskärning
av de understöd, som kunna tillkomma centralbibliotek, äga rum.

Posten A. Resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion
från lands- och centralbibliotek .................... kronor 7,800.

Av anslagsposten är ett belopp å 600 kronor avsett att fördelas mellan de
två ovan under post 2 omnämnda nya centralbiblioteken. Därest dessa båda
bibliotek icke inrättas, kan, framhålles i promemorian, denna del av anslagsposten
besparas.

På nyss anförda skäl ifrågasättes icke nu någon besparing å denna post.

Posten 6. Bibliotekskurser ............................ kronor 9,000.

Av de kurser, vartill denna anslagspost är avsedd, hava alla numera avhållits
utom en, vilken är avsedd för utbildning av bibliotekspersonal vid
stadsbibliotek och andra större folkbibliotek. Sistnämnda kurs bar beräknats
taga sin början omkring den 10 januari 1940 och pågå omkring 5
månader.

I promemorian har ifrågasatts inställande av nyssnämnda bibliotekskurs.

Ett inställande av denna kurs synes emellertid med hänsyn till den rådande
bristen på biblioteksutbildad personal icke kunna förordas.

8. Understöd för anordnande av universitetscirklar. 9. Understöd för
anordnande av studieledarkurser. Dessa anslag äro för innevarande budgetår
uppförda med 100 kronor respektive 5,000 kronor. Å det förstnämnda
anslaget finnes därjämte till förfogande en reservation å omkring 12,800
kronor. I enlighet med förslag i förutnämnda promemoria bör föreskrift
meddelas, att å dessa båda anslag disponibla medel icke må tagas i anspråk.

47

Kungl. Maj-.ts proposition nr 79: bilagor.

10. Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för
nykterhetens främjande. Detta anslag, nu 378,300 kronor, disponeras till
ett flertal olika ändamål för nykterhetens främjande (jfr statsliggaren för
budgetåret 1939/40, sid. 554).

Med anledning av vad i berörda promemoria anförts har samråd ägt rum
med vederbörande. Det vill förefalla som örn å förevarande anslag ett belopp
av 25,000 kronor kan inbesparas. Det torde böra ankomma på skolöverstyrelsen
att avgiva förslag till närmare föreskrifter i ämnet.

12. Stipendier åt behövande och begåvade elever vid folkliga musikskolan
i Arvika. I promemorian har föreslagits, att förevarande anslag, 2,000
kronor, skall inbesparas. Då emellertid, enligt vad som upplysts, vissa
elever torde hava sökt sig till skolan innevarande höst i förhoppning örn
att erhålla stipendier och även vunnit inträde, synes anslaget för innevarande
budgetår böra bibehållas obeskuret.

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

10. Bidrag till bearbetning av visst material från filosofie doktorn Sven
Hedins expeditioner i det inre Asien åren 1927—34. Beträffande detta reservationsanslag,
50,000 kronor, anföres i promemorian:

Det hade förutsatts, att för ovan angivna ändamål skulle utgå ett belopp
av statsmedel a 300,000 kronor, fördelat pa sex år. Till och med budgetaret
1939/40 hade anvisats sammanlagt 200,000 kronor. För innevarande
budgetår torde det ej vara möjligt att vidtaga någon annan åtgärd i besparingssyfte
beträffande detta anslag, än att anslagsmedlen för publikationer
nedskures med åtminstone 8,000 kronor. Möjligheten till ytterligare besparing
i avseende å omkostnadsmedel i övrigt borde dock "utredas. Det
förutsattes, att det belopp, som sålunda inbesparades, skulle avdragas från
det totalbelopp i statsmedel, som under helt andra statsfinansiella förhållanden
ställts i utsikt för bearbetningen.

För innevarande budgetår torde ett belopp av 10,000 kronor kunna inbesparas.
Föreskrift bör meddelas, att sagda belopp ej må under nämnda
budgetår tagas i anspråk.

Ställning torde ej i detta sammanhang böra tagas till frågan, i vad mån
ytterligare anslagsmedel böra anvisas för ifrågavarande ändamål.

11. Resestipendier åt journalister. Till detta ändamål har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag å 5,000 kronor, vilket ännu
icke disponerats av Kungl. Majit. I nuvarande läge böra, såsom i promemorian
föreslagits, dessa stipendier indragas. Å förevarande anslag tillgängliga
medel torde sålunda icke böra tagas i anspråk.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

N. Diverse.

9. Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. Under detta anslag, nu

55.000 kronor, hava upptagits särskilda anslagsposter till stipendier å sammanlagt
24,075 kronor. Av dessa stipendier liava de tre mindre stipendierna
åt klassiska arkeologer och filologer å 1,125 kronor ännu icke utdelats.
Dessa stipendiebelopp kunna alltså, framhålles i promemorian, inbesparas.
Likaså borde enligt promemorian under förhandenvarande förhållanden
några medel icke disponeras för stipendier för resa till Grekland (2,400 kronor).
Möjligheter till besparingar borde därjämte föreligga beträffande anslagsposterna
till reseersättningar m. fl. utgifter för föreståndaren (2,100 kronor)
och bibliotek (4,000 kronor), varjämte erinrades, att till Kungl. Maj:ts
disposition stöde ett belopp av 3,000 kronor.

Efter närmare utredning bör beslut meddelas rörande beskärning för
budgetåret 1939/40 av förevarande anslag. En sammanlagd besparing å

7.000 kronor torde därvid kunna uppnås.

16. Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser
i Sverige m. lii. För budgetåret 1939/40 har för detta ändamål anvisats
ett anslag av 50,000 kronor, varav omkring 20,000 kronor hittills förbrukats.

I promemorian uttalas, att därest beslut skulle fattas örn inställande av
planerade kongresser eller örn uppskov med deras hållande torde böra tagas
under övervägande att återkalla besluten om bidrag.

Framhållas må, att anmälan ingått om inställande av vissa av de kongresser,
vartill medel beviljats, samt att anledning torde finnas att antaga,
att återstående, icke avhållna kongresser komma att inställas eller uppskjutas.
Vid sådant förhållande synas möjligheter föreligga att inbespara
en avsevärd del av det å årets anslag återstående beloppet, möjligen hela
detta belopp. I den mån beslut fattas örn inställande eller uppskjutande av
ifrågavarande kongresser, torde besluten om bidrag böra återkallas.

17. Befrämjande av internationellt-kulturelit samarbete genom studentutbyte.
Detta anslag, nu 32,000 kronor, disponeras till stipendier åt studerande
från vissa europeiska länder för studier vid svenska universitet och
högskolor. De ifrågavarande länderna äro Danmark, Finland, Island, Norge,
Belgien, England, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Tyskland
och Ungern.

Under förhandenvarande internationella förhållanden torde, framhålles i
promemorian, en del av ifrågavarande anslag bliva besparad.

Det har upplysts, att de till förfogande ställda stipendierna i viss utsträckning
redan utnyttjats men att det finnes anledning antaga, att ett icke obetydligt
belopp av årets anslag under rådande förhållanden kommer att inbesparas.
Hur stort detta belopp kan komma att bliva, kan för närvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

49

icke angivas. Med hänsyn till ändamålets art lärer formligt beslut icke böra
fattas om inskränkning under innevarande budgetår av ifrågavarande verksamhet.

Sam manfattning.

Vissa i omförmälda promemoria gjorda uttalanden beträffande anslagen
till materiel m. m. vid de tekniska högskolorna, materiel m. m. vid Lunds universitet,
stipendier vid högre lärarinneseminariet samt bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning, vilka av olika skäl icke böra för närvarande
föranleda åtgärd, hava i det föregående icke särskilt redovisats.

Vid genomförande av de här ovan förordade förslagen kan en besparing
av anslagsmedel under åttonde huvudtiteln av sammanlagt omkring 826,000
kronor påräknas för innevarande budgetår. I detta belopp äro ej inräknade
de anslagsmedel, tillhopa omkring 447,000 kronor, vilka enligt det ovanstående
böra tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för
användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Härtill komma vissa besparingar, som icke till beloppet kunna nu angivas.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

51

Bilaga 7.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Nionde huvudtiteln.

Anslag å rik sstat en för budgetåret 193 9/4 0.

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

9 och 10. Lantbruksattachéer: Avlöningar, m. fl. anslag. I promemoria
angående vissa anslag å nionde huvudtiteln, upprättad vid en inom finansdepartementet
verkställd utredning, har beträffande förslagsanslaget till Lantbruksattachéer:
Avlöningar, 56,000 kronor, samt anslaget till Lantbruksattachéer:
Omkostnader, 28,500 kronor, anförts, att om en ledigbliven befattning
som lantbruksattache i Riga ej aterbesättes, en besparing av sammanlagt
omkring 12,000 kronor torde uppkomma å anslagen. Av besparingen beräknas
9,500 kronor belöpa å avlöningsanslaget samt 2,500 kronor å omkostnadsanslaget.
Då den ledigblivna befattningen synes böra hållas vakant under
återstoden av budgetåret, kan å förstnämnda anslag påräknas en besparing
av 9,500 kronor. Vad angår omkostnadsanslaget torde föreskrift böra
meddelas, att 2,500 kronor av anslaget icke må tagas i anspråk.

B. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
m. m.

3. Lantbrukshögskolan: Materiel m. m. I promemorian har beträffande
detta reservationsanslag, 151,200 kronor, anförts, att vissa angivna kostnadsbelopp
om tillhopa 15,400 kronor syntes böra inbesparas i den mån
de ej redan blivit disponerade. Med ledning av från lantbrukshögskolan
inhämtade uppgifter kan förordas, alt ett belopp av 10,000 kronor inbesparas
å de sålunda åsyftade och vissa andra poster av anslaget. Föreskrift torde
alltså böra meddelas, att av de å förevarande anslag tillgängliga medlen ett
belopp av 10,000 kronor icke må tågås i anspråk.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

5. Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek. I promemorian har anförts, att förevarande reservationsanslag
å 17,500 kronor uppgivits vara bundet genom prenumerationer till ett belopp
av över 12,000 kronor men att möjlighet till besparingar å anslaget i övrigt
torde förefinnas. I överensstämmelse härmed synes föreskrift böra meddelas,
att 3,000 kronor av anslaget under innevarande budgetår icke må
tagas i anspråk.

6. Lanilmikshögskolan: Stipendier. Detta anslag, uppgående till 11,000
kronor, är avsett att användas med 6,000 kronor till elevstipendier, 2,000
kronor till licentiatstipendier och 3,000 kronor till resestipendier för lärare.
1 huvudsaklig anslutning till vad i förenämnda promemoria anförts synes
sistnämnda belopp, 3,000 kronor, böra inbesparas. Föreskrift torde alltså
böra meddelas, att 3,000 kronor av ifrågavarande anslag icke må tagas i anspråk.

7. Lantbrukshögskolan: Underhåll av byggnader m. m. Förevarande
reservationsanslag, 122,400 kronor, jämte därå redovisad uppbörd, beräknad
till 8,200 kronor, är bland annat avsett för iståndsättande av äldre byggnader
samt för löpande underhåll. I promemorian har föreslagits, att frågan
i vad mån iståndsättnings- och underhållsarbetena kunna inskränkas
tages under omprövning. Med ledning av från lantbrukshögskolan inhämtade
upplysningar kan förordas, att föreskrift meddelas, att av de å anslaget
tillgängliga medlen under innevarande budgetår ett belopp av 5,000
kronor icke må tagas i anspråk.

9. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.

Beträffande detta reservationsanslag, 183,300 kronor, bar i promemorian
anförts i huvudsak följande:

I 1939 års statsverksproposition, IX. H. T. p. 25, beräknades medel för
följande arbeten under budgetåret 1939/40:

1) Institutionsbyggnad för försöksverksamheten ........ kronor 250,000

2) Fast och lös inredning.............................. » 50,000

3) Lada med loge .................................... * 15,000

4) Byggnad vid Ultuna för assistenter och arbetspersonal . . » 30,000

5 Byggnad vid Ultuna för försöksinstitutionernas vaktmästare
........................................ * 20,000

6) Utvändigt ledningsarbeten .......................... » 13,000

7) Assistentbostad vid Bäcklösa ...................... » 49,000

8) Vaktmästarbostad vid Ultuna ...................... » 165,000

9) Brunnar, planering m. m........................... » 15,000

607,000.

Med hänsyn till en disponibel reservation av 423,700 kronor å tidigare anvisade
anslag begränsades medelsanvisningen för 1939/40 till 183,300 kronor.
De under 1)-—5) och 9) upptagna beloppen avse hälften av beräknade
kostnaderna, varför andra hälften skulle återstå att anvisa.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor. 53

Vid beräknandet av den angivna disponibla reservationen hade de för
budgetåren 1936:37 och 1937/38 anvisade anslagen, tillhopa 780,700 kronor,
minskats med ett belopp av 357,000 kronor, motsvarande kostnaderna för
vissa arbeten, som enligt propositionen nr 8/1938 med förslag till tilläggsstat
för budgetåret 1937/38 ansetts i första hand böra komma till utförande. I
dessa arbeten ingick uppförande av ett svinhus vid Bäcklösa för en kostnad
av 80,000 kronor. Beslut angående detta företags utförande har emellertid
ännu ej meddelats av Kungl. Maj:t. Ej heller hava föreskrifter meddelats
angående dispositionen av det för innevarande budgetår anvisade anslaget
å 183,300 kronor i annan mån än att ett belopp av 12,000 kronor
ställts till lantbrukshögskolans förfogande att disponeras för anskaffande av
möbler för jordbruksförsöksanstalten vid Experimentalfältet.

Det har inhämtats att -— därest den nuvarande situationen skulle kräva
ett uppskov med färdigställandet av den ovan under 1) upptagna institutionsbyggnaden
— möjlighet torde förefinnas för lantbrukshögskolan att för
ifrågavarande verksamhet disponera lokaler: vid Experimentalfältet även
efter 1941 års utgång. Vid ett uppskjutande av arbetet under 1) skulle även
kunna anstå med arbetena under 3)—6). Vad beträffar posten 2) å 50,000
kronor skulle under samma förutsättning ett belopp av 20,000 kronor kunna
inbesparas. Arbetena under 7) och 9) äga samband med det planerade svinhuset
vid Bäcklösa; därest detta ej nu anses behöva komma till utförande,
skulle ej heller de ifrågavarande arbetena erfordras. Vad angår vaktmästarbostaden
under 8), har Kungl. Maj :t den 25 augusti 1939 bemyndigat
byggnadsstyrelsen att låta uppföra denna byggnad. Enligt vad som från
ämbetsverket upplysts har bindande avtal med blivande entreprenör ännu ej
hunnit träffas.

Beträffande samtliga ovannämnda företag torde uppskov kunna komma
i fråga.

Med hänsyn till det nuvarande läget torde ett belopp av 500,000 kronor av
de å anslaget tillgängliga medlen böra disponeras endast i den mån Kungl.
Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla
för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

13. Lantbrukshögskolan: Bidrag till lokala gödslings-, sort- oell ogräsförsök
m. m. I anslutning till vad i promemorian uttalats torde föreskrift
böra meddelas, att av detta anslag, uppgående till 143,000 kronor, ett belopp
av 11,000 kronor icke må tagas i anspråk.

17. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Omkostnader.
I huvudsaklig anslutning till vad i förenämnda promemoria anförts
synes å förevarande anslag kunna inbesparas ett belopp av 1,200 kronor.
Föreskrift torde böra meddelas, att den i institutets omkostnadsstat
upptagna anslagsposten till övriga utgifter icke utan Kungl. Majlis medgivande
må tagas i anspråk utöver ett belopp av 243,200 kronor.

18 och 19. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Materiel
ni. in., m. fl. anslag. I överensstämmelse med vad i promemorian
föreslagits torde föreskrift böra meddelas därom, att av de å dessa anslag till -

54

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

gängliga medlen under innevarande budgetår följande belopp icke skola tagas
i anspråk, nämligen:

18. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Materiel m. m. (reservationsanslag å 18,000 kronor) ........ kronor 1,800.

19. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:

Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek (reservationsanslag
å 7,000 kronor) ............................ » 1,000.

20. Lantbruks-, mejeri- oell trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Stipendier

m. m. Detta anslag, uppgående till 8,200 kronor, är avsett att disponeras
med 2,400 kronor till stipendier, 5,300 kronor till studieresor och 500 kronor
till resebidrag till elever vid mejeriskolan. I promemorian har ifrågasatts,
huruvida icke vissa besparingar skulle kunna ske å förevarande anslag. Med
ledning av de uppgifter, som under ärendets beredning inhämtats från institutsstyrelsen,
kan förordas, att å anslaget inbesparas 3,000 kronor av det för
studieresor avsedda beloppet. Föreskrift torde följaktligen böra meddelas,
att ett belopp av 3,000 kronor av ifrågavarande anslag icke må tagas i anspråk.

21. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten
m. m. Förevarande reservationsanslag å 230,800 kronor är avsett
för följande byggnadsarbeten:

1) inredande av elevbostäder å restaurangbyggnadens vind kronor 100,000

2) örn- och tillbyggnad av ett växthuskomplex .......... » 30,800

3) ombyggnad av slottet vid Alnarp (kostnadsberäknad till

202,000 kronor) ................................ » 100,000

Summa kronor 230,800.

Såsom i promemorian anföres torde å arbetet under 1) kunna ernås en
besparing av i runt tal 33,000 kronor. Med hänsyn härtill synes föreskrift
böra meddelas, att 33,000 kronor av ifrågavarande anslag under innevarande
budgetår icke må tagas i anspråk. I promemorian har vidare ifrågasatts
uppskov med ombyggnadsarbetena å slottet. Det för detta ändamål avsedda
anslagsbeloppet, 100,000 kronor, torde böra disponeras endast i den mån
Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som
gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

22. Lantbruks-, mejeri- oell trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet. Ifrågavarande reservationsanslag,

193,000 kronor, är avsett att disponeras dels intill ett belopp av 170,000 kronor
för uppförande av byggnader m. m. för trädgårdsförsöksstationen vid
Nyckelby, dels ock intill ett belopp av 23,000 kronor för uppförande vid
Alnarp av ett bostadshus för två kördrängar vid trädgårdsförsöken. Beträf -

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

fande dessa byggnadsarbeten har i promemorian förordats en omprövning av
frågan, huruvida arbetena under nu rådande förhållanden borde komma till
utförande.

I anledning härav har detta ärende varit föremål för beredning inom jordbruksdepartementet.
Vad först angår försöksstationen vid Nyckelby ha verkställts
undersökningar rörande möjligheterna att uppskjuta vissa byggnadsarbeten
samt att i möjligaste mån begränsa utgifterna för en del reparationsarbeten
och inventarieanskaffningar. Sålunda har uppgjorts ett preliminärt
förslag, enligt vilket tills vidare endast skulle uppföras en föreståndarbostad
i stället för den institutionsbyggnad, inrymmande såväl bostads- som kontorslokaler,
vartill medel beräknats under förevarande anslag. Kostnaderna
för föreståndarbostaden synas kunna hållas inom en ram av 45,000 kronor.
Härjämte har med uppförandet av trädgårdsmästarbostad och stallbyggnad
ansetts böra anslå tills vidare. För att erhålla tillgång till erforderliga
stallulrymmen intill dess stallbyggnaden kan uppföras torde emellertid
böra disponeras ett belopp av förslagsvis 1,000 kronor för reparation av en å
försöksstationens område befinilig lada. Såsom redan vid anslagets beräknande
förutsattes böra vidare omkring 1,000 kronor avses för iordningställande
av en tillfällig bostad för stationens trädgårdsmästare i ett äldre torp å
egendomen. Slutligen bör det belopp å 3,200 kronor, som avsetts till cementrör
för igenläggning av ett avloppsdike, i stället få användas för vissa dräneringsarbeten,
som av institutsstyrelsen betecknats såsom särskilt angelägna.

Med beaktande jämväl i övrigt av förefintliga möjligheter till besparing
synas av den för byggnadsarbeten m. m. vid Nyckelby beräknade kostnadssumman,
170,000 kronor, följande belopp i allt fall vara erforderliga under

innevarande budgetår:

Föreståndarbostad .................................... kronor 45,000

Reparation av äldre byggnader ........................ » 2,300

Telefon- och elektricitetsanläggning, brunn eller vattenledning » 2,500

Stängsel ............................................ » 1,000

Dränering .......................................... » 3,200

Inre och yttre inventarier .......... » 13,000

Bänkfönster och bänkkarmar .......................... » 1,000

Summa kronor 68,000.

Vad angår bostadshuset för två kördrängar vid Alnarp torde detta byggnadsföretag
med hänsyn till nuvarande förhållanden kunna uppskjutas.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle under förevarande anslag
kunna tills vidare anstå med byggnadsarbeten till ett belopp av (193,000 —

68,000 =) 125,000 kronor. Sistnämnda belopp torde böra disponeras endast
i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för
handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

27. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Kurs i hovbeslag viii Alnarp.

I promemorian har framhållits, att ett inställande av ifrågavarande kurs
skulle medföra en besparing av 2,700 kronor å förevarande förslagsanslag,
vilket för innevarande budgetår är uppfört med 6,200 kronor. Med hänsyn
till det nuvarande läget samt då intresset för denna kursundervisning under
senare år varit ringa, kan tillstyrkas, att någon hovbeslagskurs icke hålles
vid Alnarp under innevarande budgetår.

32. Lägre hmtbruksundervisning ni. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurscr.
Å detta reservationsanslag, 98,000 kronor, torde såsom framgår
av promemorian genom indragning av utbildningskurser för förrättningsmän
vid täckdikningsföretag och för täckdikningsförman samt fortbildningskurser
för mejeripersonal kunna inbesparas 33,400 kronor. Av de i
övrigt under anslaget tillgängliga medlen synes kunna räknas med en ytterligare
besparing av omkring 6,000 kronor. I anledning härav torde föreskrift
böra meddelas, att 40,000 kronor av detta anslag under innevarande budgetår
icke må tagas i anspråk.

33. Lägre lantbruksundervisiiing m. lii.: Understöd åt elever vid lägre
lantbruksundervisningsanstalter m. m. Beträffande detta förslagsanslag,
som för innevarande budgetår uppförts med 440,000 kronor, har i promemorian
anförts, att det borde övervägas, i vad mån utgifterna för elevunderstöden
skulle kunna nedbringas. Enligt promemorian kunde därvid ifrågakomma
dels en allmän sänkning av understödsbeloppen och dels en
skärpning av behovsprövningen. Då eleverna vid ifrågavarande skolor och
kurser haft anledning räkna med gällande stipendiebelopp, synes en allmän
sänkning under löpande budgetår av understödsbeloppen icke böra ske.

34. Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid
lantmanna- och lanthushållsskolor. Bestämmelser rörande användningen
av ifrågavarande reservationsanslag, 300,000 kronor, äro enligt beslut av
1939 års lagtima riksdag avsedda att träda i kraft med ingången av år 1940.
1 omförmälda promemoria har med hänsyn till det inträdda statsfinansiella
läget ifrågasatts ett inställande eller en inskränkning av statsbidragen till
förevarande byggnadsarbeten. Då vid flera lantmanna- och lanthushållsskolor
ny- och ombyggnadsarbeten planerats och då vid vissa skolor sådana
arbeten redan igångsatts, kan icke förordas större inskränkning av ifrågavarande
verksamhet än att under innevarande budgetår statsbidrag utlämnas
till högst 200,000 kronor. Av anslaget torde följaktligen under inney$:r
rande budgetår ett belopp av 100,000 kronor icke böra tagas i anspråk.

38, 39, 40 och 41. Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel,
lii. fl. anslag. I anslutning till vad i promemorian föreslagits
torde föreskrift böra meddelas därom, att av de å nedan angivna anslag

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

57

tillgängliga medlen under innevarande budgetår följande belopp icke skola

tagas i anspråk, nämligen:

38. Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel
(reservationsanslag å 48,000 kronor) ........ kronor 5,000

39. Trädgårdsundervisningen: Stipendier för högre utbildning
i trädgårdsfacket (reservationsanslag å 2,400 kronor) . . » 1,200

40. Reseunderstöd för studier på jordbrukets område (reservationsanslag
å 6,000 kronor) ........................ » 6,000

41. Undervisning och studieresor för i det mindre jordbruket
deltagande män och kvinnor (obetecknat anslag å

134,900 kronor) ...................................... » 35,000.

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

3. Hästavelns befrämjande. Beträffande detta reservationsanslag,

391.000 kronor, torde i överensstämmelse med vad i promemorian anförts
böra föreskrivas, att av de å anslaget tillgängliga medlen ett belopp av

70.000 kronor under innevarande budgetår icke må tagas i anspråk. Detta
innebär bland annat, att de till tiden 15 maj—30 juni 1940 planerade demonstrationskurserna
i bovvård och hovbeslag komma att inställas. Vad
angår de uttalanden, som i promemorian gjorts beträffande en inskränkning
från och med år 1940 av hästpremieringsverksamheten, kan någon begränsning
av denna verksamhet icke för närvarande förordas.

4. Avsättning till stuleriväsendets fond. Detta förslagsanslag, som för
innevarande budgetår är uppfört med 443,100 kronor, är beräknat att motsvara
de under budgetåret inflytande totalisatormedlen, sedan för särskilda
ändamål anvisade, mot dylika medel avräknade anslagsbelopp frånräknats.
Av de medel, som för löpande budgetår beräknas inflyta till stuteriväsendets
fond, skall ett belopp av 160,000 kronor stå till Kungl. Maj:ts förfogande,
därav 50,000 kronor avses skola tilldelas Stockholms kapplöpningssällskap
och 50,000 kronor aktiebolaget Åbyfältet. I viss anslutning till vad
i promemorian uttalats torde av de återstående medel, som stå till Kungl.
Maj:ts förfogande, böra inbesparas ett belopp av 15,000 kronor, som torde
böra tillföras allmänna budgeten.

5. 6, 7, 8 oell 9. Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet
av nöiboskapsaveln, m. fl. anslag. I huvudsaklig anslutning till vad
i promemorian föreslagits torde föreskrift böra meddelas därom, att av de
å nedan angivna anslag (vilka samtliga intill den 1 juli 1939 hade karaktär
av reservationsanslag) tillgängliga medlen —• kvarstående reservationer inbegripna
— under innevarande budgetår följande belopp icke skola tagas i
anspråk, nämligen:

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

5. Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet
av nötboskapsaveln (obetecknat anslag å 300,000

kronor) .................................... kronor 15,000

6. Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt kon trollföreningsverksamhet

(reservationsanslag å 238,000 krono1'')
» 30,000

7. Svinavelns befrämjande (obetecknat anslag å 17,000

kronor) ...................................... » 28,000

8. Fåravelns befrämjande (obetecknat anslag å 23,000

kronor) ...... » 12,000

9. Getavelns befrämjande (obetecknat anslag å 2,700

kronor) ...................................... » 1,000.

Med hänsyn till att svinpremieringsverksamheten alltsedan år 1934 är
starkt begränsad synes denna verksamhet icke, såsom i promemorian ifrågasatts,
nu böra underkastas ytterligare inskränkning.

F. Veterinärväsendet m, m.

3 och 4. Veterinärhögskolan: Materiel in. m., m. fl. anslag. I anslutning
till vad i promemorian föreslagits torde föreskrift böra meddelas därom,
att av de å dessa anslag tillgängliga medlen under innevarande budgetår
följande belopp icke skola tagas i anspråk, nämligen:

3. Veterinärhögskolan: Materiel m. m. (reservationsanslag

å 44,800 kronor) ...................................... kronor 4,000

4. Veterinär högskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek (reservationsanslag å 6,200 kronor)........ » 1,000.

7. Statens vetcrinärfaakteriologiska anstalt: Avlöningar. Beträffande

detta förslagsanslag, uppgående till 401,900 kronor, har i promemorian anförts,
att en besparing å 4,500 kronor kan ernås å anslaget genom att en
arvodesbefattning såsom assistent hålles vakant intill den 1 juli 1940. I
anslutning härtill torde föreskrift böra meddelas, att av den å anstaltens
avlöningsstat med 61,640 kronor uppförda anslagsposten till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, ett belopp av 4,500 kronor
icke må tagas i anspråk.

8. Statens veterinärliakteriologiska anstalt: Omkostnader. I viss anslutning
till vad i promemorian föreslagits och med ledning av från anstalten
inhämtade uppgifter torde föreskrift böra meddelas, att de å anstaltens
omkostnadsstat upptagna anslagsposterna till reseersättningar och övriga
utgifter icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskrida respektive 4,000
kronor och 258,000 kronor samt att för övriga expenser må tagas i anspråk
högst 20,000 kronor. Härigenom besparas sammanlagt 20,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

59

9. Veterinärstaten: Avlöningar. Under detta förslagsanslag, 1,818,500
kronor, ha bland annat beräknats medel för en av riksdagen beviljad ny
distriktsveterinärtjänst, vilken ännu ej inrättats. Med tillsättande av sagda
tjänst bör anstå under innevarande budgetår. Såsom i promemorian framhålles
göres härigenom en besparing av omkring 6,000 kronor å ifrågavarande
anslag.

19. Veterinärstaten: Reseersättningar. I promemorian har ifrågasatts
en inskränkning för någon tid framåt av de inspektionsresor, som länsveterinärerna
företaga enligt 8 § 1 mom. f) allmänna veterinärinstruktionen
den 17 november 1933 (nr 616). Mot detta förslag, vilket torde kunna tilllämpas
från och med ingången av år 1940, synes intet vara att erinra. Närmare
föreskrifter i ämnet torde senare böra meddelas. Vid ett genomförande
av förslaget torde å förevarande förslagsanslag, vilket för innevarande
budgetår är uppfört med 50,000 kronor, kunna ernås en besparing av omkring
15,000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

2. Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Beträffande
detta reservationsanslag, 120,000 kronor, vilket disponeras enligt
av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelade föreskrifter, har i promemorian
anförts, att en väsentlig del av anslaget torde kunna inbesparas. Av
anslaget synes ett belopp av 25,000 kronor under innevarande budgetår icke
böra tagas i anspråk.

8 och 9. Befrämjande av fröodlingen m. in.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter,
m. fl. anslag. I överensstämmelse med vad i promemorian
föreslagits torde föreskrift böra meddelas därom, att av de under dessa anslag
tillgängliga medlen följande belopp icke skola tagas i anspråk, nämligen: 8.

Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt lokala
frökontrollanstalter (obetecknat anslag å 6,000 kronor) kronor 1,000

9. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av

inhemsk fröodling (obetecknat anslag å 38,000 kronor)... » 10,000.

19. Bekämpande av växtsjukdomar. Från detta förslagsanslag, 93,000
kronor, har Kungl. Maj:t, bland annat, till bestridande av kostnader under
budgetåret 1939/40 för fortsatta åtgärder till potatiskräftans och potatisålens
bekämpande anvisat ett belopp av intill 33,000 kronor till styrelsens
för statens växtskyddsanstalt förfogande. I promemorian har ifrågasatts
viss besparing å anslaget. I enlighet med från anstaltens ledning inhämtade
uppgifter kan förordas, att föreskrift meddelas därom, att för fortsatta åt -

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

gärder under innevarande budgetår till potatiskräftans och potatisålens bekämpande
må disponeras allenast intill 28,500 kronor. Detta skulle innebära
en besparing av 4,500 kronor.

23 och 24. Fraktlindring för kalk, m. fl. anslag. I fråga om förslagsanslagen
till Fraktlindring för kalk och Fraktbidrag för konstgödsel, vilka
för innevarande budgetår äro uppförda med 525,000 kronor respektive

75,000 kronor, har i promemorian anförts, att det statsfinansiella läget syntes
påkalla en väsentlig nedsättning — liksom under den senaste ekonomiska
krisen -— av utgifterna för ifrågavarande fraktlindringsbidrag.

Beträffande förstnämnda anslag må anföras att, därest bland annat den
minimifraktkostnad om 50 öre för 100 kilogram, som trafikanten enligt
nu gällande bestämmelser har att själv betala vid fraktens debitering utan
att erhålla statshjälp i form av fraktbidrag, bestämmes 10 öre högre eller till
60 öre för 100 kilogram, en besparing av i runt tal 140,000 kronor för budgetår
kan beräknas uppkomma. Med hänsyn till det nuvarande läget kan
tillstyrkas en ändring av i huvudsak nu angivna innebörd utav grunderna
för anslagets användning. Den besparing å anslaget för innevarade budgetår,
som härigenom ernås, synes kunna uppskattas till omkring 75,000
kronor.

Vidkommande anslaget till Fraktbidrag för konstgödsel torde någon ändring
i bestämmelserna rörande användningen av detta anslag icke nu böra
ske. I betraktande av den obetydliga medelsåtgången å anslaget under budgetåret
1938/39 synes emellertid kunna räknas med en anslagsbesparing av
åtminstone 25,000 kronor.

25. Bidrag til! gödselvårdsanläggningar. Enligt gällande bestämmelser
för detta reservationsanslag, vilket för innevarande budgetår är uppfört
med 300,000 kronor, må hushållningssällskapen av Kungl. Maj:t tilldelas
statsanslag för utlämnande av bidrag till utförande av gödselstäder m. m.
I promemorian förordas en omprövning av frågan i vad mån bidragstilldelningen
till förevarande ändamål bör fortgå. Genom en strängare sovring av
bidragsansökningarna är det möjligt att bespara viss del av anslaget. Med
hänsyn till anslagets stora betydelse kan dock icke förordas större besparing
än av 200,000 kronor. Av de å anslaget tillgängliga medlen — däri
inberäkna! en kvarstående reservation av omkring 300,000 kronor — torde
följaktligen under innevarande budgetår ett belopp av 200,000 kronor icke
böra tagas i anspråk.

45. Fraktlindring för frukt. I promemorian bär förordats en omprövning
av dispositionen av ifrågavarande förslagsanslag, vilket för innevarande
budgetår är uppfört med 25,000 kronor. Någon ändring av grunderna för
anslagets användning kan icke nu tillstyrkas. Emellertid torde med hänsyn
till den ringa medelsåtgången under anslaget kunna påräknas en anslagsbesparing
av omkring 10,000 kronor.

Kungl. May.ts proposition nr 79: bilagor.

61

48. Bidrag för anställande hos Sveriges handelsträdgårdsmästareförbirnd
av två konsulenter. Förevarande anslag, 6,500 kronor, är avsett att
disponeras till statsbidrag med halva årsarvodena åt en odlingskonsulent
och en teknisk konsulent. I promemorian har anslaget funnits böra i sin
helhet inbesparas. Med hänsyn till att ifrågavarande förbund, enligt vad
som framgår av en tili Kungl. Maj:t ställd skrivelse från förbundet av den
10 juli 1939 angående bidrag till anställande av enbart en teknisk konsulent,
anser sig förhindrat att med nu gällande bidragsvillkor kunna utnyttja statsanslaget,
synes intet vara att erinra mot det i promemorian framställda
förslaget. Föreskrift torde alltså böra meddelas, att förevarande anslag icke
må tagas i anspråk.

H. Egnahemsbildming, kolonisation och grundförbätirmgar m. m.

13. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Enligt medgivande
av riksdagen må under budgetåret 1939/40 beviljas statsbidrag från statens
avdikningsanslag å tillhopa högst 3,800,000 kronor. Bidragstilldelningen
handhaves av lantbruksstyrelsen utom i särskilda undantagsfall, då det tillkommer
Kungl. Maj :t att bevilja bidragen. Statens avdikningsanslag, som
har karaktär av förslagsanslag, är för innevarande budgetår uppfört med
3,000,000 kronor. I förenämnda promemoria har uttalats, att i nuvarande
statsfinansiella situation någon tids uppskov med en del i och för sig önskvärda
torrläggningsföretag syntes försvarligt. Frågan härom torde kräva
ytterligare övervägande. Emellertid kan, såsom även i promemorian framhållits,
en minskning i bidragstilldelningen endast i begränsad mån påverka
anslagsbelastningen för innevarande budgetår.

14. Grundt''örbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
lii. m. Riksdagen har lämnat Kungl. Maj :t medgivande att för år
1940 bevilja statsanslag intill 2j}00,000 kronor för utdelande av statsbidrag
till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. Härjämte har riksdagen
för innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 1,250,000 kronor för
detta ändamål. I den mån så befinnes skäligt kan vid bidragstilldelningen
för år 1940 vidtagas i promemorian ifrågasatt minskning av de belopp, som
ställas till hushållningssällskapens förfogande för ifrågavarande ändamål.

15. Grundförbätirmgar: Bidrag tili täckdikningar. I huvudsaklig anslutning
till vad i promemorian föreslagits beträffande detta reservationsanslag,
500,000 kronor, torde av de å anslaget tillgängliga medlen under innevarande
budgetår ett belopp av 150,000 kronor icke böra tagas i anspråk.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

17. Grundförbättringar: Bidrag tili nedre Helgeåns regleringsföretag.

Innevarande års lagtima riksdag (prop. nr 172; R. skr. nr 190) har dels
medgivit, att till ifrågavarande företag må lämnas statsbidrag från statens
avdikningsanslag intill ett belopp av 400,000 kronor ävensom lån från statens
avdikningslånefond intill ett belopp av likaledes 400,000 kronor, dels
ock anvisat ett särskilt reservationsanslag av 400,000 kronor för ändamålet.

I förenämnda promemoria har anförts:

Enligt propositionen nr 172 beräknas kostnaderna för företaget uppgå till

1.215.000 kronor, under det att värdet av båtnaden uppskattas till omkring

800.000 kronor. Statsbidrag från statens avdikningsanslag beviljas i regel
endast under förutsättning att båtnaden uppväger eller överstiger kostnaderna
för torrläggningen. Det motsvarande gäller beträffande lån från avdikningslånefonden.
I fråga om förevarande regleringsföretag ha emellertid
sådana undantagsförhållanden ansetts vara för handen, att statsbidrag och
lån borde kunna beviljas. Därvid har särskilt beaktats, att översvämningarna
kring Helgeåns nedre lopp för närvarande medföra betydande skador
och synnerliga svårigheter och obehag för befolkningen, att berörda skador
och obehag framdeles torde bliva än större samt att en betydande förbättring
av de hygieniska förhållandena kan förväntas bliva en följd av regleringsföretaget.
För att säkerställa företagets genomförande har ansetts erforderligt
förutom medgivande till statsbidrag från avdikningsanslaget
och lån från avdikningslånefonden — att ifrågavarande anslag anvisades.

Föreskrifter angående anslagets disposition ha ännu ej meddelats av
Kungl. Maj:t.

Med hänsyn till nuvarande statsfinansiella läge torde frågan om regleringsföretagets
igångsättande böra tagas under omprövning.

Starka skäl tala för att ifrågavarande regleringsföretag bör igångsättas
utan alltför stort dröjsmål. Med hänsyn till den nuvarande statsfinansiella
situationen torde det dock böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma vid
vilken tidpunkt anslaget må tagas i anspråk.

18. Grundförbättringar: Förrättningskostnader till vissa torrläggningsföretag.
Beträffande detta reservationsanslag, uppgående till 150,000 kronor,
torde, med hänsyn till önskvärdheten av att planer till beredskapsarbeten
av här ifrågavarande slag upprättas i erforderlig utsträckning, någon
besparing icke böra ifrågakomma.

20. Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer. Detta förslagsanslag —
för innevarande budgetår uppfört med 1,000 kronor — har, såsom även
framgår av vad i förenämnda promemoria anförts, under de senaste budgetåren
tagits i anspråk i ytterst ringa utsträckning. På grund härav synas
möjligheter föreligga till en besparing av 900 kronor utan att de för anslaget
gällande bestämmelserna såsom i promemorian ifrågasatts behöva
upphävas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

63

I. Fiskeri väsendet.

7. Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. I promemorian har beträffande
förevarande reservationsanslag, uppgående till 110,000 kronor, anförts,
att av de ännu icke disponerade anslagsmedlen ett belopp av 25,000
kronor syntes böra inbesparas under nu löpande budgetår bland annat genom
inställandet av vissa utbildningskurser för fiskare. Då det ej kan tillstyrkas,
att angivna kurser inställas, torde besparingen böra beräknas till
endast 13,000 kronor. Av de å anslaget tillgängliga medlen bör alltså under
innevarande budgetår ett belopp av 13,000 kronor icke tagas i anspråk.

J. Skogsväsendet.

5. Skogsliögskolan: Stipendier. Av detta anslag, 5,000 kronor, äro 4,000
kronor avsedda till elevstipendier samt 1,000 kronor till resestipendier för
lärare. I anslutning till vad i promemorian föreslagits synes intet vara att
erinra mot att under innevarande budgetår inbesparas 900 kronor av det
till resestipendier för lärare avsedda beloppet. Föreskrift torde följaktligen
böra meddelas, att 900 kronor av ifrågavarande anslag icke må tagas i
anspråk.

G, 9 och 10. Skogsliögskolan: Taxering av försökspark, m. fl. anslag.

I anslutning till vad i promemorian föreslagits torde föreskrift böra meddelas
därom, att av de under nedan angivna reservationsanslag tillgängliga
medlen under innevarande budgetår följande belopp icke skola tagas i

anspråk, nämligen:

6. Skogshögskolan: Taxering av försökspark (reservationsanslag
å 1,500 kronor) ................................ kronor 1,500

9. Statens skogsförsöksanstalt: Särskilda undersökningar

(reservationsanslag å 54,200 kronor) .................... » 5,000

10. Statens skogsförsöksanstalt: Revision av norrlandsav delningens

provytor (reservationsanslag å 8,000 kronor) .... » 2,000.

15. Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande. Av detta anslag,

950,000 kronor, torde det ännu odisponerade anslagsbeloppet å 100,000 kronor
— vilket ställts till Kungl. Maj:ts förfogande för att fördelas endast under
viss förutsättning — icke böra tagas i anspråk.

17. Skogsvård m. m.: Statens skogsufdikningsanslag. Enligt gällande
bestämmelser må från ifrågavarande förslagsanslag, 500,000 kronor, till skogsvårdsstyrelserna
anvisas dels medel att utdelas såsom statsbidrag till utföran -

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

de av torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark
med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbörd, dels ock särskilda förvaltningsbidrag.
Enligt beslut av 1939 års lagtima riksdag må Kungl. Majit under
budgetåret 1939/40 bevilja statsanslag för detta ändamål med intill 600,000
kronor.

I omförmälda promemoria ha med hänsyn till nuvarande statsfinansiella
läge ifrågasatts åtgärder för inskränkning av den med anslaget avsedda
bidragsverksamheten, i främsta rummet vad angår företag, vilkas produktionsbefrämjande
verkan får beräknas på särskilt lång sikt och som ej äro
påkallade ur arbetslöshetssynpunkt. Enligt promemorian borde även övervägas
en revision av gällande bidragsgrunder.

Utgifterna under anslaget synas genom en strängare sovring av bidragsansökningarna
från skogsvårdsstyrelserna kunna begränsas till 450,000 kronor
för innevarande, budgetår. Av anslaget torde alltså ett belopp av 50,000
kronor icke komma att tagas i anspråk. Däremot synes någon revision av
bidragsgrunderna icke för närvarande böra företagas.

18. Skogsvård m. ni.: Statens skogsodlingsanslag. Enligt gällande bestämmelser
må från detta reservationsanslag, 100,000 kronor, till skogsvårdsstyrelserna
anvisas dels medel att utdelas såsom statsbidrag'' till utförande av
företag, som avse skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig
skogsproduktion, dels ock särskilda förvaltnings- och understödsbidrag.

I promemorian har ifrågasatts, huruvida icke en inskränkning av förevarande
bidragsverksamhet vore möjlig. Enligt promemorian borde även
övervägas en revision av gällande bidragsgrunder.

Möjligheter torde föreligga att så begränsa ifrågavarande verksamhet, att
en besparing av omkring 100,000 kronor kan ernås. Av de å anslaget tillgängliga
medlen -— kvarstående reservationer däri inbegripna —- bör således
ett belopp av 100,000 kronor icke tagas i anspråk under innevarande
budgetår. Däremot kan icke för närvarande någon ändring i gällande bidragsgrunder
förordas.

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning
och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

13. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:
Övriga omkostnader. Beträffande detta förslagsanslag, 63,000 kronor,
har i promemorian anförts, att å den i anslaget ingående posten till
publikationstryck örn 21,000 kronor torde kunna göras en besparing av
3,100 kronor. I anslutning härtill bör föreskrift meddelas, att utgifterna å
förenämnda anslagspost icke må utan Kungl. Maj :ts tillstånd överstiga
17,900 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

65

Äldre anslag,

G 47—1938/39. Propaganda- oeh upplysningsverksamhet på trädgårdsnäringens
område. Förevarande reservationsanslag, 40,000 kronor, disponeras
i enlighet med de föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar för varje särskilt
fall. Av behållningen å anslaget, 21,000 kronor, bör ett belopp av

10,000 kronor icke tagas i anspråk under innevarande budgetår.

J 16 a—1938/39. Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder
å enskildas skogar. Från detta reservationsanslag, vilket å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1938/39 uppförts med 1,500,000 kronor, anvisas av
Kungl. Maj :t statsbidrag till utdiknings-, odlings- och vissa andra skogsvårdsåtgärder
å enskilda personer, aktiebolag m. fl. tillhöriga skogar. Av anslaget
lia hittills genom beslut av Kungl. Majit disponerats 666,219 kronor. Inom
jordbruksdepartementet föreligga härjämte ansökningar om bidrag å 179,562
kronor.

1 omförmälda promemoria lia med hänvisning till nuvarande statsfinansiella
läge ifrågasatts åtgärder för inskränkning av förevarande bidragsverksamhet,
i främsta rummet vad angår företag, vilkas produktionsbefrämjande
verkan får beräknas på särskilt lång sikt och som ej äro påkallade
ur arbetslöshetssynpunkt.

Av de under anslaget tillgängliga medlen bör ett belopp av 500,000 kronor
disponeras endast i den mån Kungl. Majit framdeles prövar sådana
förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget
å allmän beredskapsstat.

Sammanfattning.

Beträffande vissa i det föregående icke berörda anslag, såsom anslagen
till Specialkurs för lantbruksstuderande m. m. (D 24), Lindring i mindre
bemedlades kostnader för djursjukvård (F 17), Bidrag till ladugårdsförbättringar
(G 44), Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på
landsbygden (H 21) samt Understöd åt fiskare (I 13), ha besparingsåtgärder
ifrågasatts i promemorian. Vid övervägande härav inom jordbruksdepartementet
ha emellertid de sålunda ifrågasatta åtgärderna ansetts icke böra
förordas.

Vid genomförande av de nu förordade förslagen kan en besparing av anslagsmedel
under nionde huvudtiteln av sammanlagt omkring 1,238,000 kronor
påräknas för innevarande budgetår. I detta belopp äro ej inräknade de
Bihang tili urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor.

5

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

anslagsmedel, tillhopa 1,225,000 kronor, vilka enligt vad som förordats skola
tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning
av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Ej heller har i förstnämnda
belopp inräknats den vid förslagsanslaget till Avsättning till stuteriväsendets
fond omförmälda besparingen med 15,000 kronor å nämnda fond.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

67

Bilaga 8.

P. M.

angående besparingar i egentliga statsutgifter:

Tionde huvudtiteln.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

17. Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Av ifrågavarande anslag avses högst 3,000 kronor skola användas till understöd
åt hantverksföreningar anslutna till Sveriges hantverksorganisation
för utdelning av lärlingspremier. I den av särskild utredningsman inom finansdepartementet
upprättade promemorian angående vissa anslag å tionde
huvudtiteln har erinrats, att under vart och ett av budgetåren 1933/34 och
1935/36 det för dylikt understöd disponibla beloppet endast utgjort 1,000
kronor. Då det för innevarande budgetår för ändamålet beräknade beloppet
ännu icke till någon del disponerats, har i promemorian föreslagits en besparing
av 2,000 kronor. I överensstämmelse härmed synes föreskrift böra meddelas,
att 2,000 kronor av det för ifrågavarande understöd avsedda beloppet
icke må tagas i anspråk.

22. Resestipendier för yrkesutbildning. Enligt uppgift från kommerskollegium
ha av detta anslag beviljats stipendier till ett sammanlagt belopp
av omkring 6,000 kronor, varav 2,000 kronor till utlandsresor. I förenämnda
promemoria har uttalats, att ifrågavarande stipendieverksamhet borde
inställas såvitt anginge utlandsresor, samt att det i nuvarande läge syntes
påkallat att jämväl ett inställande eller en begränsning av stipendietilldelning
för studier inom landet foges i övervägande. I anslutning till vad i promemorian
föreslås torde böra föreskrivas att av de å anslaget tillgängliga
medlen ett belopp av 20,000 kronor icke må tagas i anspråk.

D. Sjöfart och handel.

9. Sjöhistoriska museet: Monterutrustning och inredning m. m. Av anslaget
äro 10,000 kronor avsedda för anskaffning av kanonfundament, montrer
m. m. Då enligt vad i omförmälda promemoria anförts nu nämnda anskaffning
torde kunna uppskjutas, bör, med bifall till vad i promemorian
föreslagits, under innevarande budgetår av de å anslaget disponibla medlen
ett belopp av 10,000 kronor icke tagas i anspråk.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

23. Exporistipendier och handelsstudiestipendier. I förenämnda promemoria
uttalas, alt om under innevarande budgetår nya exportstipendier
eller handelsstudiestipendier icke utdelades utan av ifrågavarande anslag
jämte reservationen å ett motsvarande anslag för budgetåret 1938/39 allenast
toges i anspråk ett belopp av 15,000 kronor för fortsatta stipendier till
tidigare utsedda exportstipendiater, sammanlagt 46,500 kronor av de förefintliga
anslagsmedlen skulle besparas.

Med hänsyn till den betydelse exportstipendiatverksamheten måste tillmätas
icke minst under nuvarande förhållanden, är det emellertid önskvärt,
att, förutom förenämnda belopp 15,000 kronor till fortsatta stipendier för
äldre stipendiater, jämväl något belopp, förslagsvis 25,000 kronor, får under
budgetåret användas för utdelning av nya exportstipendier. Ilandelsstudiestipendier
synas däremot med mindre olägenhet kunna indragas. Föreskrift
bör sålunda meddelas därom, att 21,500 kronor av anslagsmedlen under
innevarande budgetår icke må tagas i anspråk.

F. Diverse.

6. Avsättning till fonden för idrottens främjande. Å riksstatens inkomstsida
beräknas under titeln Inkomst av vadhållning vid idrottstävlingar
ett belopp av 15,000,000 kronor. Detta belopp avser årsvinsten för
Aktiebolaget Tipstjänst efter avdrag för aktieutdelning m. m. Av den behållna
inkomsten å titeln skola 50 procent över förslagsanslaget till avsättning
till fonden för idrottens främjande överföras till sagda fond. Från
denna fond utdelas bidrag, avseende i huvudsak engångsunderstöd för
idrottsanläggningar, avsättning till riksidrottsförbundets idrottsfond, årliga
understöd till materiel, kurser m. m. samt bidrag till förvaltningskostnader
för idrottssammanslutningar.

Bolaget har i oktober 1939 till statsverket inlevererat i runt tal 15.75 miljoner
kronor. Av detta belopp skola 7.87 miljoner kronor tillföras fonden
för idrottens främjande, varigenom den bokförda behållningen å fonden
stigit till 11.93 miljoner kronor. Denna behållning är emellertid till stor
del bunden av ännu icke utbetalade anvisningar. Ett belopp av i runi
tal 7.20 miljoner kronor är dock ännu icke disponerat.

I förenämnda promemoria har i fråga örn besparingsmöjligheterna beträffande
bidragen till idrottens främjande anförts följande:

Under förhandenvarande förhållanden bör en väsentlig beskärning ske å
utgifterna för ifrågavarande ändamål. Besparingsåtgärderna synas böra i
första hand avse engångsbidragen till idrottsanläggningar, vilka alltså böra
inskränkas till det minsta möjliga. Därnäst förordas att tillfälligtvis inställa
avsättningen till riksförbundets idrottsfond. I nuvarande tidsläge lärer
vidare återhållsamhet böra iakttagas vid materielens förnyelse m. m. I den
mån verksamheten med bidrag till nya anläggningar hårt beskäres, bör
slutligen förvaltningsapparaten skäligen kunna begränsas. För den skull
böra, relativt sett, icke oväsentliga besparingar kunna utvinnas genom en

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

69

nedskärning av dels de belopp som avse årligen återkommande anvisningar
för materiel, kurser m. m. dels förvaltningsutgifterna i riksförbundet och
gymnastikförbundet.

Till mötande av oundgängligen erforderliga utgifter för de ändamål som
plägat bekostas genom bidrag från fonden för idrottens främjande torde ett
belopp av något över 2 miljoner kronor vara erforderligt under innevarande
budgetår. Återstående behållningen, 5 miljoner kronor, synes icke böra under
budgetåret tagas i anspråk för bidragsutdelning.

7. Avsättning tili fonden för friluftslivets främjande. Den 30 juni 1939
har inrättats en diversemedelsfond, benämnd fonden för idrottslivets främjande,
från vilken skola bestridas de belopp som enligt Kungl. Maj.ts bestämmande
anslås för detta ändamål. Till fonden omfördes från fonden
för idrottens främjande ett belopp av 1,950,000 kronor. Därjämte skola
till förevarande fond över angivna förslagsanslag överföras 20 procent av
den behållna inkomsten av vadhållning vid idrottstävlingar för budgetåret
1939/40. I enlighet härmed skola 3.15 miljoner kronor tillföras fonden. Den
totala behållningen i fonden uppgår för närvarande till i runt tal 5 miljoner
kronor.

I förenämnda promemoria har omnämnts, att anspråken på bidrag från
denna fond för närvarande torde kunna beräknas avse ett belopp av cirka
3.4 miljoner kronor. Därefter har anförts, att med hänsyn till numera rådande
förhållanden en väsentlig begränsning av här avsedda utgifter syntes
nödvändig samt att under innevarande budgetår ett belopp av minst 4 miljoner
kronor syntes böra inbesparas av de för ifrågavarande fond avsedda
tipsmedlen.

Någon nämnvärd utdelning av bidrag från fonden för friluftslivets främjande
har ännu icke ägt rum. Det synes skäligt, att av de å fonden tillgängliga
medlen endast cirka 2 miljoner kronor disponeras till de ändamål
fonden avser att främja. Ett belopp av 3 miljoner kronor av behållningen
skulle alltså inbesparas.

8. Avsättning till lotteriinedelsfonden. Den nuvarande formen för penninglotteriverksamhetens
organisation har tillkommit genom beslut av 1938
års riksdag. Lotteriet handhaves av ett av staten för ändamålet bildat bolag,
benämnt Svenska penninglotteriet aktiebolag. Behållningen i lotteriföretaget
beräknas å riksstatens inkomstsida å en särskild titel, benämnd
lotterimedel. Behållningen fördelas principiellt med lika delar mellan den
allmänna budgeten och en specialbudget; därest den allmänna budgeten tillfallande
belopp beräknas komma att understiga 8.2 miljoner kronor, skall
dock bristen fördelas lika. Det belopp som skall tillfalla den allmänna budgeten
utgör en fast summa; återstoden av behållningen överföres till lotteri -medelsfonden över förevarande anslag.

i riksstaten för budgetåret 1939/40 har inkomsttiteln lotterimedel upptagits
med 13.5 miljoner kronor. Enligt berörda grunder för fördelningen av

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

behållningen i lotteriföretaget mellan den allmänna budgeten och specialbudgeten
komma av nämnda belopp 7.5 miljoner kronor på den förra och
omkring 6 miljoner kronor på den senare. Med sistnämnda belopp har under
tionde huvudtiteln anslaget för avsättning till lotterimedelsfonden anvisats.
I anslutning härtill har Kungl. Maj:t förordnat, att vad av Svenska
penninglotteriet aktiebolag under en var månad budgetåret 1939/40 utöver

625,000 kronor inbetalas till statskontoret skall av statskontoret före respektive
månads utgång över anslaget överföras till lotterimedelsfonden.

Beträffande fördelningen av lotterimedlen på ifrågakommande allmännyttiga
ändamål tillämpas numera en sådan ordning, att bidrag av lotterimedel
utdelas allenast i den mån medel finnas tillgängliga att omedelbart
lyfta. För att underlätta övergången till en dylik ordning har under fonden för
förlag till statsverket anvisats ett anslag å 3 miljoner kronor för budgetåret
1938/39 till förskott å lotterimedelsfonden.

Under återstoden av innevarande budgetår torde till lotterimedelsfonden
inflyta sammanlagt inemot 7 miljoner kronor. Örn å ena sidan härtill lägges
hela det belopp å 3 miljoner kronor, vilket anvisats såsom förskott å lotterimedelsfonden,
och å andra sidan avdrag sker för vad som av hittills
beslutade anvisningar icke utbetalats, framkommer ett disponibelt belopp
av omkring 9 miljoner kronor.

I förenämnda promemoria bar förutsatts en väsentlig begränsning vid utdelning
av bidrag ur lotterimedelsfonden. Också synes ifrågavarande bidragsverksamhet
böra inskränkas till anvisningar som i stort sett äro ofrånkomliga.
Med utgångspunkt härifrån och under hänsynstagande till behovet
av en viss medelsreserv för oförutsedda händelser torde av de tillgängliga
medlen endast ett belopp av omkring 3 miljoner kronor böra under innevarande
budgetår disponeras för dylik verksamhet. Erinras må vidare, att
förenämnda förskott från förlagsfonden är avsett att återbetalas genom utanordningar
från lotterimedelsfonden under budgetåren 1939/40—1943/44.
Innevarande budgetår torde för detta ändamål ha varit avsett att taga i anspråk
600,000 kronor. Av de för lotterimedelsfonden tillgängliga medlen
skulle under sådana förhållanden vid budgetårets utgång omkring 5.4 miljoner
kronor vara odisponerade. Häri förutsättes emellertid ingå 2.4 miljoner
kronor av från förlagsfonden förskotterade medel. Av det odisponerade
beloppet skulle alltså cirka 3 miljoner kronor ha uppkommit genom avsättning
av lotterimedel och sålunda vara disponibelt för andra ändamål å driftbudgeten.
Utestående förskott torde över förlagsfonden böra återföras till
riksgäldsfonden.

De nu förordade förslagen innebära — utöver en inskränkning med
11,000,000 kronor av tips- och lotterimedlens disponerande för olika bidragsändamål
— en besparing av anslagsmedel under tionde huvudtiteln med
sammanlagt omkring 54,000 kronor för innevarande budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

71

Bilaga 9.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar i

Utrikesdepartementet.

Statens allmänna fastighetsfond.

3. Uppförande av beskickningshus i Tokio m. in. För angivna ändamål
anvisades å riksstaten för innevarande budgetår ett reservationsanslag av

200,000 kronor, varjämte upptogs ett avskrivningsanslag av 50,000 kronor.
Totalkostnaden för byggnadsföretaget har beräknats till 450,000 kronor. Byggnadsföretaget
har ännu icke påbörjats, och det är i det rådande läget ovisst
när så lämpligen skulle kunna ske. Bortsett från några mindre belopp för
vissa förberedande utredningar har anslaget icke tagits i anspråk.

Under förhandenvarande omständigheter bör anslaget inbesparas till den
del det icke är disponerat eller bundet.

.

'' /{> '' '' 0;H{

{[(lilli

. "LVrrf.. ii::.
! it • vill ■ • • . :-d?

\&n

::: i H U s

, ■''! t i . i ■ f : ilian i Kol ;>

’r-‘ > .. - ■ Jv 3. .1 • ,kk */.*-r \r

. Stil»! ,, r. - :,0

. ;n ; 3; ■ i.„i;I

'' - O-o ,Of?- ■ : :hy; ''.-tv:

■ I ■'' i:''. W ''.it: i’.:>5 : , -

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

73

Bilaga 10.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Försvarsdepartementet.

Statens allmänna fastigheisfond.

4, 5 och 6. Nybyggnad för marinens myndigheter in. fl. anslag. Till

nybyggnad för marinens myndigheter anvisades å riksstaten för budgetåret
1938/39 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor samt för budgetåret 1939/
40 ytterligare 1,800,000 kronor; däremot svarande avskrivningsanslag upptogos
å riksstaten för samina budgetår med 250,000 kronor, respektive 450,000
kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretagets färdigställande har ursprungligen
beräknats till 4,450,000 kronor.

I skrivelse den 9 oktober 1939 har byggnadsstyrelsen — med förmälan att
styrelsen till byggnadsentreprenör för omförmälda byggnad antagit byggnadsfirman
Zetterberg Aktiebolag i Stockholm mot en entreprenadsumma av

3,176,000 kronor — anfört i huvudsak följande.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 11 september 1939 hade byggnadsfirman
framhållit, att sedan firman avgivit sitt anbud och detta antagits, händelser
inträffat, vilka undanryckt de förutsättningar, på vilka anbudet vore
grundat. Genom det krigstillstånd, som inträtt i Europa, kunde vissa byggnadsmaterialier
icke erhållas och andra materialier endast med svårighet anskaffas,
varförutoin transportmöjligheterna avsevärt beskurits. En betydande
prisstegring hade redan inträtt i fråga örn åtskilliga för byggnadsverksamheten
erforderliga materialier. Det vöre att förutse, att krigstillståndet
komme att bliva av avsevärd långvarighet och innebära alltmera skärpta
avspärrningsåtgärder och att dessa förhållanden komme att utmynna i en
troligen faktisk, men i varje fall ekonomisk omöjlighet för enskild entreprenör
att utföra ett byggnadsföretag av den omfattning, varom här vore fråga,
på de villkor, som innehölles i anbudet. Enligt firmans mening borde
byggnadsentreprenörer, som helt köld tid före krigets början avgivit anbud
eller träffat avtal, rimligen komma i åtnjutande av förbehåll, som skyddade
dem mot ruinerande verkning av det förändrade läget. De hade under
den korta mellantiden icke medhunnit att träffa anstalter för täckande av
sina behov av materialier m. m. för avtalets fullgörande eller att träffa avtal
örn erforderlig säkerhet för entreprenadkontraktets uppfyllande. Dylik

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

säkerhet kunde under rådande förhållanden icke erhållas för byggnadskontrakt,
som bunde entreprenören vid en fix summa utan förbehåll av antydd
art.

Under åberopande härav hade firman hemställt, att i det blivande entreprenadkontraktet
örn byggnadsarbetenas utförande måtte inryckas förbehåll
av den innebörd, att, om och i den mån stegring inträdde i priserna på
byggnadsmaterial och arbetskraft i förhållande till de priser och tariffer, som
gällde den 31 augusti 1939, ett däremot svarande tillägg skulle utgå på entreprenadsumman.
För kontrolls skull vore firman villig att till ett sådant förbehåll
anknyta det villkoret att alla inköp och andra uppgörelser, avseende
leveranser till och i övrigt berörande byggnadsföretaget, omedelbart skulle
anmälas hos byggnadsstyrelsen. Alternativt hade firman erbjudit sig att
uppföra byggnaden på räkning till självkostnadspris, varvid såsom ersättning
för administration skulle räknas 4 å 5 °/o på övrig byggnadskostnad.

Byggnadsstyrelsen funne det för sin del vara skäligt, att de vid ett byggnadsföretag
uppkommande merkostnader för inaterialier och arbetskraft,
som hade sin orsak i numera inträdda kristidsförhållanden, varöver en entreprenör
icke kunde råda, åtminstone i väsentligaste delar finge bäras av byggherren,
sålunda i detta fall av statsverket. I förevarande fall komme dessa
merkostnader på grund av entreprenadsummans storlek med all sannolikhet
att uppgå till så betydande belopp, att de även för en ekonomiskt vederhäftig
entreprenör kunde bliva ruinerande. — Entreprenörfirmans alternativa erbjudande
ansåge sig styrelsen icke kunna tillstyrka, enär arbetenas utförande
i byggnadsstyrelsens egen regi i sådant fall vöre att föredraga.

Byggnadsstyrelsen hade sålunda icke något att erinra mot, att det av ovannämnda
entreprenörfirma önskade förbehållet intoges i blivande entreprenadkontrakt
rörande här avsedda byggnadsföretag. Med anledning av det
anförda finge byggnadsstyrelsen anhålla om medgivande att i blivande entreprenadkontrakt
med byggnadsfirman Zetterberg Aktiebolag angående utförande
av byggnadsarbetena för nybyggnad åt marinens myndigheter inrymma
ett dylikt förbehåll.

Byggnadsstyrelsens förevarande framställning svnes icke böra föranleda
annan åtgärd, än att byggnadsstyrelsen bemyndigas att låta firman, därest
densamma så önskar, frånträda entreprenaden i fråga; och bör i dylikt fall
med uppförandet av ifrågavarande byggnad tillsvidare anstå. Den besparing
å anvisade medel, som härigenom skulle uppstå, belöper sig till cirka

2,400,000 kronor.

Till nybyggnad för flygvapnets myndigheter anvisades å riksstaten för
budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Ä riksstaten
för budgetåret 1939/40 anvisades för ändamålet ytterligare 2,500,000 kronor.
Häremot svarande avskrivningsanslag hava upptagits med tillhopa 750,000
kronor. Kostnaden för hela byggnadsföretaget har ursprungligen beräknats
till 3,500,000 kronor.

I ärendet har inhämtats, att detta byggnadsföretag ännu ej igångsatts.
Emellertid hava vissa ritningsarbeten utförts, varjämte byggnadsmateriel i
form av tegel, järnbalkar m. m. till viss del inköpts. De sammanlagda kostnaderna
härför kunna uppskattas till omkring 250,000 kronor.

För uppskov med nu ifrågavarande byggnadsföretag talar särskilt det nuvarande
ekonomiska läget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

75

Till nybyggnad för de militära högskolorna anvisades å riks staten för budgetåret
1938/39 ett anslag av 50,000 kronor, avseende huvudritningar m. m.,
för vilket samtidigt ett avskrivningsanslag till motsvarande belopp upptogs.
För budgetåret 1939/40 anvisades ytterligare anslagsmedel med 2,200,000
kronor; häremot svarande avskrivningsanslag har upptagits med 512,500
kronor. Hela byggnadsföretaget har ursprungligen kostnadsberäknats till

4,300,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i ärendet upplyst, att arbetet med uppgörande av
ritningar för byggnaden i fråga påginge samt att viss byggnadsmateriel inköpts.
Därest byggnadsarbetet inhiberades, kunde omkring 2,000,000 kronor
inbesparas av de anvisade medlen.

Vad sålunda blivit upplyst och det rådande ekonomiska läget utgöra starka
skäl för att nu förevarande byggnadsarbete ställes på framtiden.

Fullföljandet av förenämnda tre byggnadsföretag synes böra bero av förhållandena
å arbetsmarknaden. I enlighet härmed torde beslut böra meddelas,
varigenom de för byggnaderna ännu icke disponerade eller bundna
anslagsmedlen förklaras skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj :t
framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning
av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Dessa anslagsmedel
kunna uppskattas till följande avrundade belopp, nämligen:

4. Nybyggnad för marinens myndigheter .......... kronor 2,400,000

5. Nybyggnad för flygvapnets myndigheter ........ » 2,750,000

6. Nybyggnad för de militära högskolorna.......... » 2,000,000.

Fonden för förlag till statsverket.

1. Vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader m. m.

a) Kasernbyggnader vid trängkårerna. Under det å fonden för förlag
till statsverket upptagna anslaget till vissa engångskostnader för försvarsväsendets
byggnader m. m. är beräknat ett anslagsbelopp av 1,240,000 kronor
för kasernbyggnader vid trängkårerna. Nämnda belopp utgör hälften av ett
till 2,480,000 kronor beräknat anslagsbehov för uppförande vid alla fyra
trängkårerna av nybyggnader för utökande av förläggningsutrymmet för
den genom 1936 års försvarsordning väsentligt förstorade manskapskadern.

Det första årets anslag har avsetts för uppförande av nya kasernbyggnader
vid Norrlands trängkår och Skånska trängkåren. Enligt vad som inhämtats
hava byggnadsarbetena vid Norrlands trängkår redan kontrakterats och
igångsatts. Dessa arbeten beräknas draga en kostnad av cirka 600,000 kronor.
Vad beträffar arbetena vid Skånska trängkåren hava ritningsarbeten
m. fl. förberedande åtgärder igångsatts. Själva byggnadsarbetena äro däremot
icke vare sig påbörjade eller kontrakterade. Ett uppskjutande av detta
byggnadsföretag torde, örn än med eftersättande i avsevärd grad av kraven
på tillfredsställande förläggningsutrymmen, vara möjligt.

76

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

b) Ändringsarbeten inom infanterietablissementet i Karlskrona. För

ifrågavarande ändringsarbeten är under förenämnda anslag beräknat ett anslagsbelopp
av 176,000 kronor. Tillsammans med ett belopp av 74,000 kronor,
som under motsvarande anslag för budgetåret 1938/39 beräknats för ombyggnad
av ingenjörskasernen i Karlskrona, utgör nämnda belopp hälften av
den till 500,000 kronor beräknade kostnaden för den ombyggnad av infanterietablissementet
i Karlskrona, som ansetts nödvändig för att, såsom avsetts,
kunna använda detsamma till underofficersskola för flottan eller, eventuellt,
hela marinen. De ifrågavarande arbetena äro icke igångsatta eller kontrakterade.
Med arbetenas igångsättande torde utan större olägenhet kunna tillsvidare
anstå.

I enlighet med det anförda torde fullföljandet av nybyggnaden vid Skånska
trängkåren samt av ändringsarbetena inom infanterietablissementet i Karlskrona
få bero på förhållandena å arbetsmarknaden. Beslut torde därför
böra meddelas, varigenom de för dessa nybyggnader ännu icke disponerade
anslagsmedlen förklaras skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl.
Majit framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla
för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Dessa anslagsmedel
kunna uppskattas till följande avrundade belopp nämligen:

a) Kasernbyggnader vid trängkårerna ................ kronor 640,000

b) Ändringsarbeten inom infanterietablissementet i Karlskrona
.......................................... » 250,000.

4. Förberedande åtgärder för Stockholms garnisons utflyttande till Järvafältet.
För ifrågavarande ändamål hava anvisats sammanlagt 2,250,000
kronor, därav 1,800,000 kronor för budgetåret 1938/39 och 450,000 kronor
för innevarande budgetår. Av det sammanlagda beloppet avse 250,000 kronor
vissa för utflyttningen nödvändiga markundersökningar m. m. samt ritningar
och kostnadsförslag. Återstående 2,000,000 kronor äro avsedda att
användas till att före de egentliga byggnadsarbetenas igångsättande till de
olika förläggningsplatserna framdraga ledningar för vatten, avlopp och elektrisk
kraft samt att iordningställa materialvägar. Anslagsmedlen äro förskottsvis
anvisade under förlagsfonden för att sedermera regleras med anlitande
av s. k. Gärdesmedel.

Av de ifrågavarande anslagsmedlen har Kungl. Majit genom beslut den 21
juli 1939 ställt 1,349,200 kronor till arméförvaltningens fortifikationsstyrelses
förfogande. Av detta belopp är enligt uppgift drygt hälften disponerad.
I samband med uppförande av de förläggningsbaracker på Svea livgardes
blivande område å Järvafältet, vartill den urtima riksdagen anvisat särskilda
anslagsmedel, måste vidare, enligt vad som uppgivits, av förevarande anslag
disponeras omkring 300,000 kronor. Allt som allt torde sålunda på grund av
redan gjorda dispositioner ett belopp av omkring 1,000,000 kronor av anslaget
vara bundet. Det återstående beloppet, 1,250,000 kronor, skulle sålunda,

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

77

därest ett uppskov med Järvafältsutflyttningen beslutas, kunna inbesparas
av anslaget. Emellertid synes det vara lämpligt att, även om med en utflyttning
av garnisonen till Järvafältet tillsvidare bör anstå, vissa förberedande
arbeten för utflyttningen under tiden vidtagas, så att byggnadsföretagens
igångsättande framdeles underlättas. Den å anslaget uppkommande besparingen
bör därför icke beräknas högre än till 500,000 kronor. Av anslaget
torde således böra få disponeras sammanlagt 1,750,000 kronor, oavsett den
omständigheten, att frågan örn garnisonens u [flyttande till Järvafältet kan
komma att mer eller mindre ställas på framtiden.

8. Ordnande av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations förläggningar
å Järvafältet. Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande
budgetår upptaget med 5,000,000 kronor och utgör —• frånsett det under
föregående punkt omnämnda anslaget till förberedande åtgärder för
Stockholms garnisons utflyttande till Järvafältet — den första medelsan visningen
för ordnande av Svea aidilleriregementes och Stockholms tygstations
förläggningar å Järvafältet. Enligt framlagda preliminära beräkningar skulle
anläggningarnas färdigställande i sin helhet belöpa sig till inemot 23,000,000
kronor. Någon slutlig ståndpunkt tili kostnadsfrågan har emellertid hittills
icke kunnat tagas. Anslagsmedlen äro förskottsvis anvisade under förlagsfonden
för att sedermera regleras med anlitande av s. k. Gärdesmedel.

Av anslaget å 5,000,000 har hittills ställts till fortifikationsstyrelsens förfogande
ett belopp av 114,000 kronor, avsett för uppförande av en för tygstationen
och Signalregementet gemensam verkstadsbyggnad vid Solvalla.
Kostnaderna för de förberedande åtgärder, som i övrigt vidtagits för utflyttningens
ordnande, hava belastat det under föregående punkt omförmälda
anslaget.

Frågan örn ^besparande av någon del av det för innevarande budgetår
anvisade anslaget till ordnandet av de ifrågavarande förläggningarna sammanhänger
nära med frågan örn fullföljandet av det åren 1938 och 1939 av
statsmakterna fattade beslutet örn hela Stockholms garnisons utflyttande tili
Järvafältet. Denna utflyttning avsågs skola ske successivt. Signalregementets
nya etablissement vid Lilla Frösunda är redan i det närmaste färdigställt.
I tur därefter stå enligt planerna Svea artilleriregemente och tygstationen,
för vilkas utflyttande förberedande arbeten i avsevärd utsträckning vidtagits.
Utöver det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 5,000,000
kronor har arméförvaltningen för nästa budgetår hemställt örn ett anslag
av 10,000,000 kronor för dessa etablissements uppförande. Under nästa budgetår
har vidare Svea livgardes nya etablissement avsetts skola påbörjas,
för vilket ändamål arméförvaltningen i sin skrivelse angående medelsbehovet
för budgetåret 1940/41 hemställt örn ett anslag av 5,000,000 kronor. I
anslutning härtill må erinras örn att urtima riksdagen nyligen bifallit en
av Kungl. Majit gjord hemställan (prop. nr 19 punkten 7) örn anvisande av

1,300,000 kronor till uppförande av manskapsbaracker å Järvafältet, vilka
baracker ingå i byggnadsprogrammet för Svea livgardes blivande nya etablissement.

78

Kungl Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

Den planerade utflyttningen av Stockholms garnison till Järvafältet toi’de
på grund av de därmed förenade högst avsevärda kapitalutgifterna under nuvarande
förhållanden böra äga rum i en väsentligt långsammare takt än
som från början avsetts. För nästa budgetår torde sålunda icke komma att
föreslås äskande av något särskilt anslagsbelopp för uppförande av nytt
etablissement för Svea livgarde. Ej heller lär för nästa budgetår komma
att föreslås några ytterligare anslagsmedel för Svea artilleriregementes och
tygstationens etablissement. Vad beträffar det för innevarande budgetår anvisade
anslaget till dessa etablissement föreligger emellertid ett oundgängligt
behov av uppförande av nya förrådsbyggnader för Svea artilleriregemente,
vilka byggnader betingas av tillkomsten av ny artillerimateriel
till avsevärd omfattning. Då dessa byggnader givetvis icke böra
uppföras i anslutning till det nuvarande etablissementet i Stockholm, böra
de i stället uppföras å platsen för det blivande etablissementet å Järvafältet.
Minskningen av belastningen å anslaget kan med hänsyn härtill beräknas
till cirka 4,400,000 kronor.

Där icke anslaget i fråga i enlighet med vad ovan sagts kommer att tagas
i anspråk, bör detsamma i fortsättningen få disponeras endast i den mån
Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som
gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

De nu förordade förslagen innebära beträffande statens allmänna fastighetsfond,
att ett sammanlagt belopp av cirka 7,150,000 kronor, varemot svara
avskrivningsmedel till belopp av 1,788,000 kronor, skall tagas i anspråk endast
under sådana förutsättningar som gälla för användning av anslag upptaget
å allmän beredskapsstat. Vad angår fonden för förlag till statsverket
innebära förslagen dels ett direkt inbesparande av 500,000 kronor, dels ock
ali ett sammanlagt belopp av cirka 5,290,000 kronor skall tagas i anspråk endast
under nyssberörda förutsättningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

79

Bilaga 11.

• P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Socialdepartementet.

Statens allmänna fastighetsfond.

7. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. Å kapitalbudgeten
finnas under rubriken Statens allmänna fastighetsfond anvisade medel för
bland andra följande arbeten vid statens sinnessjukhus, nämligen:

a) Örn- och tillbyggnad av Ulleråkers sjukhus.......... kronor 2,895,000

b) Om- och nybyggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus » 1,138,000

c) Örn- och tillbyggnad av Frösö sjukhus ............ » 700,600

d) Upprättande av psykiatrisk klinik vid akademiska sjuk huset

i Uppsala .............................. » 775,000

e) Uppförande av nytt sinnessjukhus i Sundsvall........ » 4,000,000

f) Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund. . » 76,500

g) Fest- och samlingssalar vid V. Marks och Salberga

sjukhus ...................................... » 90,000

h) Tvättstuga och desinfektionsugn vid Furunäsets sjuk hus

.......................................... » 35,000

i) Växthus vid Källshagens sjukhus .................. » 26,500

j) Bidrag till ny avloppsledning i Vadstena stad........ » 120,000

k) Ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i Stock holm

........................................ » 500,000.

Å dessa belopp har beräknats en avskrivning med 50 procent.

Av nu nämnda arbeten hava om- och tillbyggnaderna vid S:ta Gertruds
och Frösö sjukhus fortskridit så långt, att de böra i ett sammanhang slutföras.
Uppförandet av det nya sinnessjukhuset i Sundsvall torde ock böra tills
vidare fullföljas, detta med hänsyn till såväl platsbristen å sinnessjukhusen
som arbetslöshetsläget i länet. Skulle en avsevärt förbättrad arbetslöshetssituation
inträda, synes dock ett uppskjutande av hithörande arbeten böra tagas
under omprövning. För den händelse en exploatering av Konradsbergsområdet
icke nu skulle komma till stånd, kan det till ersättningsplatser för
psykiatriska sjukhuset i Stockholm anvisade beloppet beräknas icke bliva

80

Kungl. Mui:is proposition nr 79: bilagor.

erforderligt. Övriga arbeten synas vara av den beskaffenheten, att deras
fullföljande respektive igångsättande bör bliva beroende av förhållandena å
arbetsmarknaden. I enlighet härmed torde beslut böra meddelas, varigenom
de för arbetena ännu icke disponerade eller bundna anslagsmedlen förklaras
skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj :t framdeles prövar sådana
förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag,
upptaget å allmän beredskapsstat. Dessa ^nslagmedel uppskattar jag till

följande avrundade belopp, nämligen:

Örn- och tillbyggnad av Ulleråkers sjukhus ............ kronor 1,200,000

Upprättande av psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset
i Uppsala .................................. » 548,000

Växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund. ... » 76,500

Fest- och samlingssalar vid V. Marks och Salberga sjukhus » 90,000

Tvättstuga och desinfektionsugn vid Furunäsets sjukhus. . » 35,000

Växthus vid Källshagens sjukhus .................... » 26,500

Summa kronor 1,976,000.

11. Uppförande av nybyggnad för statens sjuksköierskeskola. Riksdagen
har för innevarande år under rubrik Statens allmänna fastighetsfond till Uppförande
av nybyggnad för statens sjuksköterskeskola anvisat ett reservationsanslag
av 200,000 kronor, varemot svarar ett avskrivningsanslag av 50,000
kronor. För utarbetande av definitiva ritningar till denna byggnad hava använts
i runt tal 20,000 kronor. I övrigt hava några medel för byggnadens
uppförande icke disponerats. Totala byggnadskostnaden uppskattas till
omkring 1,250,000 kronor.

Ehuru behovet av denna byggnad är stort, torde med hänsyn till det statsfinansiella
läget igångsättandet av hithörande byggnadsarbeten böra tills vidare
uppskjutas. Företagets fullföljande synes böra bero av förhållandena
å arbetsmarknaden. I enlighet härmed torde de för byggnaden ännu icke
disponerade anslagsmedlen, uppgående till i runt tal 180,000 kronor, böra tagas
i anspråk endast i den mån Kungl. Maj :t framdeles prövar sådana förutsättningar
vara för handen, som gälla för användning av anslag å allmän
beredskapsstat.

12. Anordnande av ny landsfiskalsbostad i Föllinge distrikt. För innevarande
budgetår har vidare under rubrik Statens allmänna fastighetsfond
anvisats ett reservationsanslag av 40,000 kronor till anordnande av ny landsfiskalsbostad
i Föllinge distrikt, varjämte upptagits ett däremot svarande avskrivningsanslag
av 10,000 kronor.

Arbetet med denna bostad, som enligt uppgift från länsstyrelsen ännu icke
påbörjats, torde kunna tills vidare anstå. Även dessa anslagsmedel torde
böra få tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Majit finner sådana förutsättningar
vara för handen, som gälla användningen av anslag å allmän
beredskapsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

81

Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby. I anslutning till vad
som anförts i en av särskild utredningsman inom finansdepartementet avgiven
promemoria förordas, att av fondens disponibla kapitaltillgångar ett
belopp av 1,200,000 kronor återlevereras till riksgäldskontoret.

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknandc samhällen.
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Avgörande
för frågan i vad mån å dessa fonder tillgängliga medel böra tagas i anspråk
under löpande budgetår blir den kommande utvecklingen av läget på
arbetsmarknaden.

Fonden för låneunderstöd.

Anslag å riksstaten för budgetåret 1939 40.

1. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. 2. Lån för uppförande
och förbättring av lantarbetarbostäder. 3. Lån för bostadsförbättringsverksamhet.
Beträffande dessa anslag gäller detsamma, som anförts
beträffande lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen
samt beträffande lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden. Frågan i vad mån å fonderna disponibla medel böra komma till
användning blir alltså beroende av huru läget på arbetsmarknaden kommer
att gestalta sig.

Äldre anslag''.

Lik. III 17 — 1937/38. Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare. A anslaget
finnes en reservation av 101,917 kronor, av vilket belopp allenast omkring
1,000 kronor torde bliva behövligt för det ändamål, vartill anslaget
anvisats. Anslagsmedlen torde såvitt angår ett belopp av 100,000 kronor
icke böra tagas i anspråk.

Vad i det föregående förordats beträffande statens allmänna fastighetsfond
innebär, utom vad angår ersättningsplatser för psykiatriska sjukhuset i
Stockholm, att ett sammanlagt belopp av omkring 2,196,000 kronor, varemot
svara avskrivningsmedel till ett belopp av 1,043,000 kronor, skall tagas i anspråk
endast under sådana förutsättningar, som gälla för användning av
anslag å allmän beredskapsstat. I fråga om statens utlåningsfonder har förordats,
att ett belopp av 1,200,000 kronor icke vidare skall disponeras för
låneverksamhet, och beträffande fonden för låneunderstöd har föreslagits,
att ett anslagsbelopp av 100,000 kronor icke skall tagas i anspråk.

Bihang tili urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor.

6

. -

■

•ii

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

83

Bilaga 12.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Kommunikationsdepartementet.

Statens affärsverksfonder.

Beträffande samtliga de under statens affärsverksfonder i det följande
upptagna byggnads- och andra arbetsföretagen, vilkas utförande föreslås
skola helt eller delvis tills vidare anstå, synes böra gälla, att desammas fullföljande
bör bliva beroende av förhållandena å arbetsmarknaden. Skulle
på grund av nu icke förutsedda förhållanden av teknisk natur ett utförande
av något av arbetsföretagen visa sig oundgängligen nödvändigt, torde emellertid
hinder häremot icke böra möta. Beslut torde böra meddelas, varigenom
de för arbetena ännu icke disponerade eller bundna anslagsmedlen, vilka
äro av reservationsanslags natur, förklaras skola tagas i anspråk endast
i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara för
handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

A. Postverket.

1. Inköp av inventarier för postverkets behov. Till ifrågavarande ändamål
har för innevarande budgetår anvisats 1,250,000 kronor. Enligt vad
generalpoststyrelsen upplyst har anslaget på grund av leveransförseningar
och uppskjutna inköp redan vid ingången av detta budgetår belastats med i
runt tal 250,000 kronor, som rätteligen bort belöpa på budgetåret 1938/39.
Styrelsen har emellertid meddelat, att en besparing å anslaget det oaktat
skulle kunna ske med 100,000 kronor. I enlighet härmed bör ett belopp av

100,000 kronor förklaras icke skola disponeras under innevarande budgetår.

I detta sammanhang må nämnas, att från generalpoststyrelsen till lokalförvaltningarna
utgått meddelande, att icke några nya inventarieanskaffningar
må verkställas utan att så kan anses oundgängligen nödvändigt.

3. Posthusbyggnad i Kalmar. 4. Om- och tillbyggnad av posthuset i
Umeå. Till ifrågavarande byggnadsföretag hava för innevarande budgetår
anvisats respektive 775,000 kronor och 327,500 kronor. För posthuset i
Umeå erfordras utöver anvisade medel ytterligare 85,000 kronor. Enligt

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

vad som inhämtats äro byggnadsritningar och entreprenadhandlingar för
byggnaderna upprättade men entreprenadkontrakt ännu ej avslutade.

Fullföljandet av nu berörda två byggnadsföretag torde, örn ock med olägenheter,
kunna ännu någon tid anstå och få bero på förhållandena på arbetsmarknaden.
De anslagsmedel, som för närvarande skulle sparas vid ett
inställande av byggnadsföretagen, kunna uppskattas till följande avrundade

belopp, nämligen

3. Posthusbyggnad i Kalmar........................ kronor 725,000

4. Om- och tillbyggnad av posthuset i Umeå.......... » 300,000.

B. Telegrafverket.

8. Telcfonstationsbyggnad i Klippan. 10. Tillbyggnad iil! lelefonstationsbyggnadeii
I Uppsala m. m. Till telefonstationsbyggnad i Klippan har
för innevarande budgetår anvisats 290,000 kronor. Enligt vad som inhämtats
är ritningsarbetet fullbordat men byggnadsarbetet ännu ej påbörjat. Byggnadsföretaget
torde ännu någon tid kunna anstå. Anslagsbesparingen kan
beräknas till 275,000 kronor.

För tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Uppsala har för budgetåret
1939/40 anvisats ett anslag av 645,000 kronor. I anslaget ingå 230,000 kronor
för inköp av tomt, för vilken köpeskillingen erlagts den 1 juli 1939.
Arbetet torde icke böra helt uppskjutas. I arbetsplanen ingår nämligen anordnande
av skyddsrum för såväl personalen i den nuvarande byggnaden
som den personal, som skulle tjänstgöra i den nya tillbyggnaden. Sedan den
byggnad, som stått på den inköpta tomten, numera rivits, hava arbetena å
den nya stationen avsetts skola omedelbart igångsättas och fullföljas så
långt som erfordras för att färdigställa grundläggningsarbetena, så att
skyddsrummen i källarvåningen skola kunna tagas i anspråk. Vid avbrott
i arbetet på detta stadium lärer de utförda byggnadsdelarna därjämte böra
skyddas med ett provisoriskt tak. En del byggnadsmaterialier, såsom tegel,
järnbalkar och sockelsten hava redan inköpts. Då kostnaderna för dessa
leveranser och arbeten, inklusive rivning, beräknas uppgå till omkring

135.000 kronor, skulle av anslaget 645,000 kronor kunna sparas (645,000—

230.000 — 135,000) 280,000 kronor.

2®. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Till
nu angivna ändamål har för innevarande budgetår anvisats 32,200,000 kronor.
Enligt vad telegrafstyrelsen upplyst torde på grund av den apparatoch
ledningsreserv, som telegrafverket äger, samt beräknad minskning i abonnenttillströmningen
telefon- och telegrafväsendets utbyggnad kunna ske i något
långsammare takt än som avsetts, utan att för telegrafverkets del några
omedelbara tekniska svårigheter av betydenhet skulle behöva uppstå. För
allmänhetens vidkommande torde ej olägenheter av allvarligare art uppkomma.
Efter samråd med telegrafstyrelsen bär det ansetts kunna förordas, att
av innevarande budgetårs anslag ett belopp av 10,000,000 kronor icke disponeras.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

85

C. Statens järnvägar.

3, 5, 6, 8 och 13. Gångbroar och gångtunnlar m. fl. anslag. Till gångbroar
och gångtunnlar har för budgetåret 1939/40 anvisats ett anslag av

150.000 kronor. Med hänsyn till den betydande reservation, som förefanns
å anslaget vid ingången av nämnda budgetår, torde ett belopp av 250,000
kronor av anslaget utan större olägenheter kunna sparas.

Till fortsatt anläggning av dubbelspår har anvisats för innevarande budgetår
ett anslag av 2,500,000 kronor; ett däremot svarande avskrivningsanslag
av 1,000,000 kronor har därjämte upptagits å driftbudgeten. Enligt
den för anslagets användning uppgjorda arbetsplanen skulle under sommarhalvåret
vid dubbelspårsbyggnaderna sysselsättas omkring 450 arbetare.
Under vinterhalvåret skulle tillkomma omkring 100 arbetare från de pågående
arbetena på elektrifiering av banan Långsele—Boden. Enligt vad som
inhämtats skulle ur statens järnvägars synpunkt en inskränkning av dubbelspårsarbetena
i och för sig icke medföra några omedelbara större olägenheter.
En minskning av anslaget med 250,000 kronor skulle kunna ske utan
att arbetsstyrkan behöver reduceras. Därest anslaget skulle minskas utöver
detta belopp, skulle däremot en del av personalen behöva omedelbart entledigas.
Beslut torde böra meddelas därom, att ett belopp av 250,000 kronor
tills vidare icke må disponeras.

Till rålsutbyten m. m. har för budgetåret 1939/40 anvisats ett anslag av

4.200.000 kronor. Enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat kan beräknas, att
vid årsskiftet ett belopp av 3,200,000 kronor av anslaget kommer att hava
disponerats. Av återstoden skulle ett belopp av 500,000 kronor kunna sparas.
I enlighet härmed föreslås, att 500,000 kronor icke tagas i anspråk.

Av anslagen till skenfria vägkorsningar m. m. och till telefonledningar och
kabelarbeten, vilka för innevarande budgetår utgå med respektive 200,000
kronor och 300,000 kronor, föreslås, efter samråd med järnvägsstyrelsen, att
besparingar ske, nämligen å förstnämnda anslag med 50.000 kronor och å
sistnämnda anslag med 80,000 kronor.

Luftfartsf on den.

4. Stationsbyggnad å Bulltofta flygplats. Till ifrågavarande byggnadsföretag
hava för innevarande budgetår å kapitalbudgeten anvisats 350,000
kronor; ett avskrivningsanslag å samma belopp har upptagits å driftbudgeten.
Vid anslagets anvisande beräknades kostnaden för byggnaden till

435,000 kronor. Skillnaden mellan detta belopp och de anvisade medlen,
eller 85,000 kronor, har Malmö stad förbundit sig att bestrida, dock under
villkor att arbetena igångsättas före ingången av år 1940. Byggnadskostnaderna
hava emellertid numera enligt vad byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 22 september 1939 meddelat beräknats uppgå till 555,000 kronor. Av
ökningen bero 50,000 kronor på luftskyddsanordningar i stationsbyggnaden,

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

30,000 kronor på vissa yttre vatten- och avloppsledningar och planeringsarbeten,
29,000 kronor på vissa mot skydd för grundvattnet betingade isoleringsarbeten
i byggnadens källare m. m. samt återstoden på fördyringar.
Byggnadsstyrelsen har emellertid i sin skrivelse vidare anfört, att enligt styrelsens
erfarenhet beträffande nyligen infordrade anbud å byggnads- och
ledningsarbeten det icke syntes kunna förväntas, att bindande anbud å dylika
arbeten numera kunde erhållas annat än av sådan storlek, att de täckte
alla tänkbara risker för en entreprenör med avseende på stegrade materialoch
arbetspriser. Ett icke bindande anbud torde komma att innehålla förbehåll
med reservationer för dylika prisstegringar, varigenom en slutlig
entreprenadsumma kunde komma att stiga till helt okänt belopp.

Med hänsyn till de högst avsevärt stegrade byggnadslcostnaderna och
då den nuvarande stationsbyggnaden torde även om vissa olägenheter
onekligen äro därmed förenade kunna tjäna sitt ändamål ännu någon tid
framåt, torde byggnadsföretaget för närvarande icke böra igångsättas utan
dess utförande böra bli beroende på utvecklingen å arbetsmarknaden. Därest
vid ett uppskjutande av byggnadsföretaget Malmö stad icke skulle komma att
vidbliva sin förbindelse, torde likväl någon ekonomisk förlust icke uppstå
för staten. För statens vidkommande upphör nämligen vid dylikt förhållande
nu föreliggande skyldighet att avgiftsfritt tillhandahålla staden lokaler för
tull- och passmyndigheter samt för sådana ändamål i övrigt, som det eljest
skulle ankomma på staden att tillgodose. Beslut torde således böra meddelas,
varigenom av anslaget ett belopp av 330,000 kronor förklaras skola
tagas i anspråk endast i den män Kungl. Maj :t framdeles prövar sådana förutsättningar
vara för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget
å allmän beredskapsstat.

Statens allmänna fastighetsfond.

Anslag'' å riksstaten för budgetåret 1939/40.

13, 14 och 15. Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm m. fl. anslag. Till om- och tillbyggnad av fastigheten
nr 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (Arvfurstens palats) har anvisats å riksstaten
för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 260,000 kronor. Av
beloppet skulle 140,000 kronor utgå av lånemedel och återstoden av andra
statsinkomster. Å riksstaten för budgetåret 1939/40 har för ändamålet anvisats
ytterligare 470,000 kronor; ett däremot svarande avskrivningsanslag har
upptagits med 117,500 kronor. Totalkostnaden för byggnadsföretaget, ursprungligen
uppskattad till 865,000 kronor, beräknas numera komma att
överstiga 1,100,000 kronor. Enligt vad som inhämtats äro anbud å ifrågavarande
byggnadsarbeten införskaffade men arbetena äro ej igångsatta. Summan
av de ännu icke disponerade eller bundna anslagsmedlen kan beräknas
till i runt tal 660,000 kronor. För uppskov med företaget tala, utom det ekonomiska
läget, jämväl de nuvarande arbetsförhållandena för utrikesdepartementet,
vars ämbetslokaler äro förlagda till fastigheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor. 87

Till nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 182,000 kronor; ett däremot svarande
avskrivningsanslag å 45,500 kronor har därjämte upptagits å driftbudgeten.
Enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat är ritningsarbetet färdigt
och byggnadsföretaget utbjudet på entreprenad men kontrakt är ännu ej avslutat.
Byggnadsföretaget synes kunna tills vidare uppskjutas.

Till ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län har å riksstaten för
innevarande budgetår upptagits ett reservationsanslag av 516,500 kronor, varjämte
ett däremot svarande avskrivningsanslag å 129,100 kronor anvisats å
driftbudgeten. Enligt vad som inhämtats är ritningsarbetet i huvudsak färdigt
och arbetena avsedda att inom den närmaste tiden utbjudas på entreprenad.
I likhet med vad som föreslagits i fråga om de båda nästföregående
byggnadsföretagen bör jämväl detta företag tills vidare uppskjutas.

Fullföljandet av förenämnda tre byggnadsföretag synes böra bero av förhållandena
å arbetsmarknaden. I enlighet härmed torde beslut böra meddelas,
varigenom de för byggnaderna ännu icke disponerade eller bundna anslagsmedlen
förklaras skola tagas i anspråk endast i den mån Kungl. Maj:t
framdeles prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för användning
av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Dessa anslagsmedel
uppskattas till följande avrundade belopp, nämligen:

13. Om och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvareteret

Lejonet i Stockholm ................................ kronor 660,000

14. Nybyggnad för länsstyrelsen i Västmanlands län . . » 170,000

15. Ökade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län . . » 490,000.

Äldre anslag.

Ufk II 15—1937/38. Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Hallands
län. Anslaget, 13,700 kronor, som beviljats att helt täckas av andra statsinkomster
än lånemedel, har hittills tagits i anspråk endast till ett belopp av
närmare 800 kronor. Arbetets påbörjande har kommit att bli beroende av
väckt fråga örn nytt landsstatshus i Halmstad. De icke disponerade eller
bundna anslagsmedlen, uppgående till omkring 12,900 kronor, böra i varje
fall icke tagas i anspråk med mindre Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana
förutsättningar vara för handen, som gälla för användning av anslag, upplaget
å allmän beredskapsstat.

Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar.

Till nämnda fond anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag (Kb
IV 5) av 600,000 kronor. I den av särskild utredningsman inom finansdepartementet
upprättade promemoria, som berör bland annat dispositionen
av anslags- och kapitalmedel under statens utlåningsfonder, har förevaran -

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

de anslag upptagits till behandling. Därvid har anförts, att av anslaget
jämte reservation från tidigare budgetår ett belopp av 1,779,000 kronor, som
ännu ej tillförts fonden, vore tillgängligt för ny utlåning. Under åberopande
av uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om behovet under de
närmaste åren av utlåning från fonden har i promemorian föreslagits, att
endast den del av det disponibla beloppet, som överstiger 1,000,000 kronor,
disponeras för lånefonden.

Ifrågavarande anslagsmedel böra såvitt angår ett belopp av 1,000,000 kronor
förklaras icke skola tagas i anspråk.

Vattcnkraftslånefonden. I förenämnda promemoria har anförts, att de
för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i fonden uppginge
till 5,029,000 kronor. Efter inhämtande av upplysningar från kommerskollegium
örn det sannolika lånebehovet har ifrågasatts återleverering till riksgäldskontoret
av 4,000,000 kronor av nämnda kapitalbelopp. Mot detta förslag
är icke något att erinra.

De nu förordade förslagen innebära vad angår statens affärsverksfonder,
luftfartsfonden och statens allmänna fastighetsfond, att ett sammanlagt belopp
av omkring 14,473,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel av

773,000 kronor, skall tagas i anspråk endast under sådana förutsättningar,
som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat. Vad
åter angår statens utlåningsfonder innebära förslagen, att sammanlagt
5,000,000 kronor icke vidare skola disponeras för låneverksamhet.

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

89

Bilaga 13.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Ecklesiastikdepartementet.

Statens allmänna fastighetsfond.

Anslag å riksstaten för budgetåret 1939/40.

22. Uppförande av byggnad för fysiska institutionen vid universitetet i
Lund. Till detta ändamål hava å riksstaten anvisats för budgetåret 1937/
38 150,000 kronor och för innevarande budgetår 300,000 kronor, tillhopa

450.000 kronor. Häremot svara avskrivningsmedel å 225,000 kronor. Under
budgetåret 1938/39 var för ändamålet å beredskapsstat uppfört ett belopp av

1.150.000 kronor jämte ett belopp av 20,000 kronor till konstnärlig utsmyckning;
de sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbetet beräknades då till

1.320.000 kronor, inklusive 20,000 kronor till konstnärlig utsmyckning.
Byggnadsföretaget är avsett att igångsättas i januari 1940. Till nödiga

förarbeten beräknas av de till förfogande ställda medlen å tillhopa 450,000
kronor komma att åtgå omkring 40,000 kronor. Ehuru byggnadsföretaget är
av mycket angelägen natur, torde med hänsyn till nu rådande förhållanden
återstoden av de tillgängliga anslagsmedlen tills vidare böra användas endast
för slutförande av eventuellt erforderliga ytterligare förarbeten; i övrigt
torde tillgängliga anslagsmedel, uppskattade till 410,000 kronor, böra
disponeras allenast i den mån sådana förutsättningar av Kungl. Majit prövas
vara för handen, som gälla för användning av anslag å allmän beredskapsstat.

28. Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda. Till detta
ändamål hava å riksstaten anvisats för budgetåret 1938/39 360,000 kronor
och för budgetåret 1939/40 300,000 kronor, tillhopa alltså 660,000 kronor.
Motsvarande avskrivningsanslag belöpa sig till sammanlagt 165,000 kronor.
Sammanlagda byggnadskostnaderna beräknades i augusti 1938 till 1,200,000
kronor. Härtill borde enligt uttalande i 1938 års statsverksproposition
läggas 25,000 kronor till konstnärlig utsmyckning.

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

Byggnadsstyrelsen bär beräknat att kunna igångsätta förevarande byggnadsarbete
i maj 1940. Till ritningar m. m. beräknas åtgå omkring 27,000
kronor.

De för ifrågavarande ändamål tillgängliga anslagsmedlen torde tills vidare
icke böra disponeras i vidare mån än som må erfordras för fullföljande av
arbetet med uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar och dylikt.
Återstoden av anslaget, uppskattad till 633,000 kronor, torde böra disponeras
endast i den mån sådana förutsättningar av Kungl. Majit prövas vara
för handen, som gälla för användning av anslag å allmän beredskapsstat.

31. Nybyggnad för småskoleseminariet i Haparanda. Till detta ändamål
hava å riksstaten anvisats för budgetåret 1938/39 150,000 kronor och för
budgetåret 1939/40 200,000 kronor, eller tillhopa 350,000 kronor. Häremot
svara avskrivningsanslag å tillhopa 87,500 kronor. Byggnadskostnaderna
hava beräknats till 730,000 kronor, vartill kommer ett belopp av 15,000 kronor
för konstnärlig utsmyckning.

Byggnadsstyrelsen har enligt uppgift planerat att sätta i gång förevarande
byggnadsarbete i maj 1940. Till ritningar m. m. beräknas åtgå omkring

18.000 kronor.

Återstoden av för ändamålet anvisade anslagsmedel, uppskattad till

332.000 kronor, torde böra disponeras endast för de ytterligare förarbeten,
som må visa sig erforderliga, och i övrigt allenast i den mån Kungl. Majit
prövar sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för anslag, upptagna
å allmän beredskapsstat.

33. Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna m. m. För detta
ändamål har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
å 500,000 kronor, varemot svarar ett avskrivningsanslag å 250,000
kronor. Investeringsanslaget är avsett till vissa byggnadsarbeten vid dövstumskolorna
i örebro och Härnösand samt å Broby gård, vilka beräknats
draga en sammanlagd kostnad av 2,190,000 kronor, däri icke inberäknade
kostnader för konstnärlig utsmyckning. Av nämnda kostnader belöper ett
belopp av 1,700,000 kronor på dövstumskolan i Härnösand samt sammanlagt

490.000 kronor på dövstumskolorna i örebro och å Broby gård. Byggnadsstyrelsen
hade beräknat kostnaderna för örebroskolan till 310,000 kronor
och för skolan i Broby lill 225,000 kronor, tillhopa 535,000 kronor, men enligt
propositionen nr 156/1939 uttalade chefen för ecklesiastikdepartementet,
att kostnaderna borde begränsas till sammanlagt 490,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har beräknat att kunna igångsätta byggnadsarbetena i
maj 1940. Hittills hava för ritningar m. fl. förarbeten åtgått omkring 35,000
kronor. Ytterligare omkring 22,000 kronor beräknas erforderliga för ändamålet.

Det torde få förutsättas, att ifrågavarande anslag tills vidare icke tages i
anspråk för annat ändamål än för fullföljande av pågående förarbeten ävensom
för påbörjande och fullbordande av de ifrågasatta byggnadsarbetena

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

91

vid dövstumskolan å Broby gård, med vilka icke synes kunna anstå. Innan
byggnadsarbetet å Broby igångsättes, böra emellertid de slutliga byggnadsplanerna
och kostnadsberäkningarna underställas Kungl. Majit. Återstoden
av anslaget, beräknad till omkring 225,000 kronor, torde böra disponeras allenast
i den mån Kungl. Majit prövar sådana förutsättningar vara för handen,
som gälla för anslag, upptagna å allmän beredskapsstat.

Äldre anslag,

Ufk II 21—1937/38. Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etnografiska
museum. För nämnda ändamål anvisades å riksstaten för
budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 160,000 kronor. Häremot svara
avskrivningsmedel å 40,000 kronor. Anslaget var avsett att täcka samtliga
kostnader för företaget. På grund av inträffade prisstegringar blevo
byggnadskostnaderna sedermera uppskattade till ett med 32,000 kronor
förhöjt belopp. Då det icke ansågs lämpligt att igångsätta byggnadsföretaget,
förrän riksdagen fått tillfälle att pröva de ändrade anslagskalkylerna,
föreslog Kungl. Majit riksdagen att upptaga sistnämnda belopp, 32,000 kronor,
såsom förskottsanslag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39. Riksdagen
biföll nämnda förslag. Sedermera uppfördes sagda belopp jämväl
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40.

Genom beslut den 30 juni 1938 har Kungl. Majit medgivit, att ifrågavarande
reservationsanslag å 160,000 kronor finge tagas i anspråk för bestridande
av kostnader för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt. Härvid har emellertid föreskrivits, att byggnadsstyrelsen
icke finge påbörja arbetena med uppförande av byggnaden, förrän
Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd. För arbetet med nämnda förarbeten
beräknas åtgå omkring 5,000 kronor.

De för det egentliga byggnadsarbetet tillgängliga medlen, omkring (160,000
— 5,000 —) 155,000 kronor, böra disponeras för egentligt byggnadsarbete
allenast i den mån Kungl. Majit prövar förutsättningar vara för handen för
disposition av ovannämnda, å allmän beredskapsstat upptagna anslag å

32,000 kronor.

Ufk II 28—1937/38. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m.
vid tekniska högskolan. Till detta ändamål anvisades av 1937 års riksdag
å riksstaten ett reservationsanslag av 200,000 kronor, avsett till uppgörande
av ritningar, entreprenadhandlingar m. m. samt för byggnadsarbetets igångsättande.
Häremot svara avskrivningsmedel å 100,000 kronor. De sammanlagda
byggnadskostnaderna hava i augusti 1937 beräknats till 1,120,000
kronor. Det för byggnadsarbetets fullföljande erforderliga beloppet 920,000
kronor upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 samt å allmän beredskapsstat
för innevarande budgetår.

Styrelsen för tekniska högskolan har med skrivelse den 23 oktober 1939
överlämnat en framställning från högskolans lärarkollegium om anslag för

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

uppförande av en byggnad för provning av motorfordon m. m. i anslutning
till omförmälda nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. Enligt
lärarkollegiet kan den sålunda ifrågasatta byggnaden uppföras oberoende av
byggnaden för nämnda laboratorier.

Förevarande reservationsanslag å 200,000 kronor torde, till den del som
icke åtgår för bestridande av kostnaderna för nödiga förarbeten, böra tagas
i anspråk endast under enahanda förutsättningar, som gälla för disposition
av ovannämnda, å allmän beredskapsstat upptagna anslag. Denna del av
anslaget synes kunna uppskattas till 170,000 kronor. Spörsmålet örn anvisande
av medel till byggnad för provning av motorfordon, vilket spörsmål
torde kunna bedömas fristående från den nu föreliggande byggnadsplan,
torde böra upptagas till prövning i annat sammanhang.

Ufk II 31—1937/38. Uppförande av byggnad för fackavdelningen för
väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola. För detta ändamål
har å riksstaten för budgetaret 1937/38 anvisats ett reservationsanslag
av 300,000 kronor. Motsvarande avskrivningsmedel uppgå till 150,000 kronor.
Sammanlagda byggnadskostnaden beräknades i augusti 1937 preliminärt
till 1,600,000 kronor.

Byggnadsarbetet har ännu icke igångsatts. Till erforderliga förarbeten
med avseende å ritningar m. m. beräknas åtgå omkring 50,000 kronor.

Förevarande anslag torde tills vidare böra disponeras endast i den mån
sådana förutsättningar av Kungl. Majit prövas vara för handen, som gälla
för anslag, upptagna å allmän beredskapsstat. Det förutsättes dock, att kostnaderna
för eventuellt erforderliga ytterligare förarbeten få bestridas från
anslaget.

Ufk III 20—1938/39. Konstnärlig utsmyckning av den nya byggnaden
för botaniska institutionen vid universitetet i Uppsala. Förevarande reservationsanslag
å 15,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel till samma
belopp, har ännu icke hunnit utnyttjas. Föreskrift torde böra meddelas,
att detsamma icke under innevarande budgetår må tagas i anspråk.

Ufk III 40—1938/39. Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och
småskoleseminarier. För detta ändamål anvisade 1938 års riksdag å riks -

staten ett reservationsanslag av 431,000 kronor, avsett — jämte annat —
till följande ändamål:

1. Tillbyggnad för ny gymnastiksal m. m. vid folkskole seminariet

i Göteborg ............................ kronor 251,000

2. Till- och påbyggnad av en flygelbyggnad m. m. vid små skoleseminariet

i Skara .......................... » 126,000

Summa kronor 377,000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor. 93

Mot investeringsanslaget svara avskrivningsmedel å sammanlagt 132,500
kronor.

Nämnda byggnadsarbeten hava ännu icke påbörjats, men ritningarna äro
under utarbetande. Till pågående förarbeten beräknas åtgå omkring 11,000
kronor.

Förevarande anslag bör, såvitt angår ovannämnda byggnadsarbeten, tills
vidare icke disponeras i annan mån än som erfordras för fullföljande av
pågående förarbeten samt i övrigt endast i den mån Kungl. Maj:t prövar
sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för anslag, upptagna å
allmän beredslcapsstat.

Ufk III 41—1938/39. Ändringsarbeten in. m. vid vissa folk- oell småskoleseminariet
Till nämnda ändamål anvisades å riksstaten för budgetåret
1938/39 ett reservationsanslag av 68,500 kronor, avsett — jämte annat
•—- till följande ändamål:

1. Omändring av nuvarande mindre gymnastiksalen vid folk skoleseminariet

i Göteborg till skolkök .............. kronor 28,000

2. Toalettanordningar vid småskoleseminariet i Skara .... » 14,500

Summa kronor 42,500.

Mot investeringsanslaget svarar ett avskrivningsanslag å samma belopp.

Nämnda byggnadsarbeten hava ännu icke påbörjats. Vad beträffar det
under 2 upptagna byggnadsföretaget, vilket sammanhänger med det under
nästföregående punkt berörda byggnadsarbetet vid småskoleseminariet i Skara,
pågår arbetet med utförande av slutliga ritningar. Nödiga förarbeten
beräknas draga en kostnad av omkring 2,500 kronor.

Förevarande anslag synes, såvitt angår här omförmälda byggnadsarbeten,
tillsvidare icke böra disponeras i vidare mån än som erfordras för utförande
av nödiga förarbeten samt i övrigt endast i den mån Kungl. Majit prövar
sådana förutsättningar vara för handen, som gälla för anslag, upptagna å
allmän beredskapsstat.

Statens utlåningsfonder.

6. Statens lånefond för universitetsstudier. 1939 års lagtima riksdag
har såsom kapitalinvestering i statens utlåningsfonder till statens lånefond
för universitetsstudier anvisat ett reservationsanslag av 140,000 kronor, varemot
svarar ett avskri vningsanslag till samma belopp. Genom beslut den
15 juni 1939 har Kungl. Majit förordnat örn inrättande av nämnda fond.
Beträffande utlåningen har Kungl. Majit föreskrivit, att de anvisade medlen
skola fördelas för utdelande av räntefria studielån med 68,500 kronor vid
Uppsala universitet, 54,500 kronor vid Lunds universitet och 17,000 kronor

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

vid karolinska institutet. Enligt reglementet den 15 juni 1939 (nr 290) för
utdelning av räntefria lån för universitetsstudier skola studielånen kungöras
lediga av ecklesiastikdepartementet i december månad närmast före det
läsår, för vilket studielånen äro avsedda. Avsikten har varit, att de nya
studielånen skulle komma till användning första gången för läsåret 1940/41.

Det torde få anses oundvikligt, att förevarande låneverksamhet i rådande
läge inskränkes. Av ifrågavarande anslagsmedel torde hälften, tillhopa

70,000 kronor, böra inbesparas. Om det återstående beloppet visar sig otillräckligt,
bör övervägas, huruvida icke de studerande, för vilka denna fond
är avsedd och som enligt gällande bestämmelser i regel icke äro berättigade
att erhålla lån ur Studielånefonden, böra under nu föreliggande extraordinära
förhållanden kunna tilldelas lån ur sistnämnda fond.

7. Studielånefonden. Till denna fond har för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 120,000 kronor, varemot svarar ett avskriv -ningsanslag till samma belopp. Enligt förutnämnda promemoria finnes ett
belopp av tillhopa 205,200 kronor disponibelt för ny utlåning under innevarande
budgetår, däri inberäknat omförmälda reservationsanslag. Ytterligare
kapitalmedel torde under löpande budgetår komma att inflyta. Under
förhandenvarande förhållanden lärer ifrågavarande anslag icke böra tagas
i anspråk. Låneverksamheten synes böra fullföljas med anlitande av inflytande
kapitalmedel.

De nu förordade förslagen innebära i fråga örn statens allmänna fastighetsfond,
alt ett belopp av omkring 2,581,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel
till belopp av 942,000 kronor, skall tagas i anspråk endast under
sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän
beredskapsstat. Härjämte föreslås, att ett belopp av 15,000 kronor, varemot
svara avskrivningsmedel till samma belopp, icke skall under innevarande
budgetår tagas i anspråk, vilket innebär att beloppet helt inbesparas. Vad
åter angår statens utlåningsfonder, innebära förslagen, att sammanlagt 190,000
kronor, varemot svarar enahanda belopp i avskrivningsmedel, icke vidare
skola disponeras för låneverksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

95

Bilaga 14.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Jordbruksdepartementet.

Statens allmänna Sastighetsfond.

35. Nybyggnad för statens veterinärbakteriologiska anstalt. För detta
ändamål har för budgetåret 1939/40 anvisats ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor; ett däremot svarande avskrivningsanslag bär upptagits med

500,000 kronor. Totalkostnaderna för ifrågvarande byggnadsföretag, örn
vilket beslut fattades av 1939 års lagtima riksdag (prop. nr 209; R. skr. nr
345), ha beräknats till 3,850,000 kronor. Enligt vad som inhämtats äro byggnadsarbetena
ej avsedda att igångsättas förrän i april 1940. De omfattande
ritnings- och kontrollarbeten m. m., som visat sig erforderliga, ha emellertid
redan dragit ganska avsevärda kostnader.

Fullföljandet av förevarande byggnadsföretag synes böra bero av förhållandena
å arbetsmarknaden. I enlighet härmed torde beslut böra meddelas,
varigenom de för företaget ännu icke bundna anslagsmedlen, vilka kunna
uppskattas till i runt tal 850,000 kronor, förklaras skola tagas i anspråk endast
i den mån Kungl. Maj:t framdeles prövar sådana förutsättningar vara
för handen, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat.

Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Till nämnda fond
har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag (Kb IV 9) av

75,000 kronor, varemot svarar ett avskrivningsanslag å driftbudgeten till samma
belopp. I en av särskild utredningsman inom finansdepartementet avgiven
promemoria, som berör bland annat dispositionen av anslags- och kapitalmedel
under statens utlåningsfonder, har förevarande anslag upptagits
till behandling. Därvid har anförts, att för ny utlåning vöre tillgängligt ett
sammanlagt belopp av 262,300 kronor, varav 81,300 kronor utgjordes av
kaptaltillgångar å fonden samt 181,000 kronor — däri inräknat en reservation
å 106,000 kronor från tidigare budgetår — av anslagsmedel, som ännu

96

Kunql. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

ej tillförts densamma. I promemorian har ifrågasatts, huruvida icke 50,000
kronor av de disponibla anslagsmedelen skulle kunna frigöras.

Mot vad sålunda ifrågasatts synes intet vara att erinra. Beslut torde alltså
böra meddelas, varigenom förevarande anslagsmedel, såvitt angår ett belopp
av 50,000 kronor, förklaras icke skola tagas i anspråk.

Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras. Till ifrågavarande
fond har för innevarande budgetår- anvisats ett reservationsanslag (Kb IV
10) av 130,000 kronor. För avskrivning av denna investering har vidare å
driftbudgeten uppförts ett anslag av likaledes 130,000 kronor. I promemorian
har föreslagits, att av de för beviljande av nya lån tillgängliga anslagsmedlen,
130,000 kronor (eller bela det för löpande budgetår anvisade anslaget),
ett belopp av 50,000 kronor förklaras icke skola tagas i anspråk.

Beslut torde böra meddelas i enlighet med detta förslag.

Statens fjäderfälånefond. För innevarande budgetår har till denna fond
anvisats ett reservationsanslag (Kb IV 11) av 100,000 kronor. I omförmälda
promemoria har anförts, att för beviljande av nya lån vöre tillgängliga, förutom
berörda anslag, kapitaltillgångar å fonden till ett belopp av 39,700
kronor. Av de disponibla anslagsmedlen föreslås ett belopp av 50,000 kronor
skola frigöras såsom icke erforderligt för kapitalinvestering i fonden.

I överensstämmelse med vad sålunda föreslagits torde beslut böra meddelas,
varigenom ifrågavarande anslagsmedel, såvitt angår ett belopp av

50,000 kronor, förklaras icke skola tagas i anspråk.

Gödselvårdslånefondcn. Till fonden har för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag (Kb IV 12) av 150,000 kronor, varemot svarar ett avskrivningsanslag
av 40,500 kronor. I promemorian uppgives, att de för beviljande
av nya lån disponibla anslagsmedlen uppginge till sammanlagt

1.458.000 kronor. Av sagda belopp föreslås 500,000 kronor skola frigöras.

I enlighet med detta förslag torde beslut böra meddelas, varigenom ifrågavarande
anslagsmedel, såvitt angår ett belopp av 500,000 kronor, förklaras
icke skola tagas i anspråk. Häremot svarande avskrivningsmedel uppgå till

135.000 kronor.

Statens fruktodiingslånefond. Till denna fond anvisades för budgetåret
1938/39 ett reservationsanslag (Kb IV 12) av 100,000 kronor. Under åberopande
av uppgift från lantbruksstyrelsen att de sålunda tillgängliga anslagsmedlen,
100,000 kronor, enligt styrelsens mening icke vore erforderliga för
lånerörelsen har i promemorian föreslagits, att förevarande medel förklaras
icke skola tagas i anspråk.

Då anslagsmedlen i fråga för närvarande synas kunna utan större olägenhet
frigöras, biträdes det i promemorian framställda förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

97

Statens mejerilånefond. Till fonden anvisades för budgetåret 1938/39 ett
reservationsanslag (Kb IV 13) av 370,000 kronor. I förenämnda promemoria
har anförts, att de för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna
och anslagsmedlen uppginge till (2,204,000 + 370,000 =) 2,574,000 kronor.
Under åberopande av från lantbruksstyrelsen inhämtade upplysningar om
det sannolika lånebehovet har ifrågasatts återleverering till riksgäldskontoret
av 630,000 kronor av fondens kapitaltillgångar, varjämte föreslagits att
angivna anslagsmedel, 370,000 kronor, förklaras icke skola tagas i anspråk.

Beslut torde böra meddelas i enlighet med vad i promemorian sålunda
föreslagits.

Statens slakterilånefond. Till fonden anvisades för budgetåret 1937/38
ett reservationsanslag (Ufk III 9) av 500,000 kronor. Enligt vad i promemorian
anföres uppgå de för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna
och anslagsmedlen till (300,000 + 500,000 =) 800,000 kronor.
Under åberopande av från lantbruksstyrelsen inhämtade upplysningar örn
det sannolika lånebehovet har i promemorian föreslagits, att de tillgängliga
anslagsmedlen helt frigöras.

I enlighet med detta förslag torde beslut böra meddelas, varigenom ifrågavarande
anslagsmedel å 500,000 kronor förklaras icke skola tagas i anspråk.

Kraftledningslånefonden. I förenämnda promemoria har anförts, att de
för beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i fonden uppginge
till 8,650,000 kronor. Under åberopande av uppgifter från kommerskollegium
örn det sannolika lånebehovet har ifrågasatts återleverering till riksgäldskontoret
av 6,000,000 kronor av nämnda kapitalbelopp.

Beslut torde böra meddelas i enlighet med detta förslag.

Jordförmedlingsfonden. Enligt vad i promemorian anföres uppgå de för
beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i fonden till 1,397,000
kronor. Under åberopande av från egnahemsstyrelsen inhämtade upplysningar
om det sannolika lånebehovet har ifrågasatts återleverering till riksgäldskontoret
av 1,300,000 kronor av nämnda kapitaltillgångar.

Beslut torde böra meddelas i enlighet med detta förslag.

Allmänna nyodlingsfonden. De för ny utlåning tillgängliga kapitaltillgångarna
i fonden uppgå enligt vad i promemorian anföres till 758,000 kronor.
Under åberopande av uppgifter från lantbruksstyrelsen örn det sannolika
lånebehovet har i promemorian föreslagits återleverering till riksgäldskontoret
av 700,000 kronor av nämnda kapitalbelopp. Härav äro 266,000
kronor indirekt avskrivna.

Berörda förslag synes böra genomföras.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: Inlagor. 7

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

Norrländska nyodlingsfonden. I promemorian har anförts, att de för beviljande
av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i fonden uppginge till

567,000 kronor. Under åberopande av de upplysningar rörande det sannolika
lånebehovet, som lämnats av lantbruksstyrelsen, har ifrågasatts återleverering
till riksgäldskontoret av 500,000 kronor av sagda kapitaltillgångar.
Av detta belopp äro 250,000 kronor indirekt avskrivna.

Vad sålunda föreslagits torde böra genomföras.

Virkesmätningslånefonden. Till fonden har för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag (Kb IV 19) av 100,000 kronor. I överensstämmelse
med vad i promemorian föreslagits torde beslut böra meddelas, varigenom
av ifrågavarande anslagsmedel, vilka ännu ej till någon del disponerats,
ett belopp av 75,000 kronor förklaras icke skola tagas i anspråk.

De nu förordade förslagen innebära i fråga örn statens allmänna fastighetsfönd,
att ett belopp av omkring 850,000 kronor, varemot svara avskrivningsmedel
till belopp av 425,000 kronor, skall tagas i anspråk endast under
sådana förutsättningar, som gälla för användning av anslag, upptaget å allmän
beredskapsstat. Vad åter angår statens utlåningsfonder innebära förslagen,
att sammanlagt 10,825,000 kronor, varemot svara 751,000 kronor i
avskrivningsmedel, icke vidare skola disponeras för låneverksamhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

99

Bilaga 15.

P. M.

angående begränsning av kapitalinvesteringar:

Handelsdepartementet.

Statens utlåningsfonder.

Industrilånefonden, I den av särskild utredningsman inom finansdepartementet
avgivna promemoria, som berör bland annat dispositioner av anslags-
och kapitalmedel under statens utlåningsfonder, ha de för beviljande
av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i industrilånefonden angivits till

3.510.000 kronor. I överensstämmelse med vad i nämnda promemoria föreslås
torde föreskrift böra meddelas om återleverering till riksgäldskontoret
av 2,000,000 kronor av nämnda kapitalbelopp.

Rederilånefonden. I omförmälda promemoria har uppgivits, att de för
beviljande av nya lån disponibla kapitaltillgångarna i fonden uppginge till

16.207.000 kronor. Under åberopande av från kommerskollegium inhämtade
upplysningar har i promemorian föreslagits återleverering till riksgäldskontoret
av 10,000,000 kronor av nämnda kapitalbelopp. Vid bifall till detta
förslag skulle omkring 6,000,000 kronor återstå tillgängliga i fonden för
tillgodoseende av nya låneanspråk. Enligt vad från kollegium numera inhämtats
torde emellertid ett belopp av ytterligare 2,000,000 kronor erfordras
för detta ändamål. Med hänsyn tili anförda omständigheter förordas,
att den föreslagna återlevereringen till riksgäldskontoret begränsas till ett
belopp av 8,000,000 kronor.

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Enligt omförmälda promemoria
uppgå de disponibla kapitaltillgångarna för nya lån ur fonden till

2.820.000 kronor. I promemorian föreslås att härav 2,000,000 kronor skulle
återlevereras till riksgäldskontoret. Vid bifall till detta förslag skulle således
återstå i fonden 820,000 kronor. Från styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan,
som omhänderhar ifrågavarande låneverksamhet, har emellertid
inhämtats, att ytterligare något belopp erfordras för verksamheten. På
grund härav tillstyrkes att för återleverering till riksgäldskontoret avses ett
belopp av 1,500,000 kronor. Av detta belopp äro 93,750 kronor indirekt avskrivna.

100

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

Statens sekundärlånefond för rederinäringen. De för beviljande av nya
lån ur denna fond disponibla kapitaltillgångarna ulgöra enligt promemorian

1,587,000 kronor. Under åberopande av från styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan,
som omhänderhar ifrågavarande låneverksamhet, inhämtade
upplysningar om det sannolika lånebehovet har i promemorian föreslagits
återleverering till riksgäldskontoret av 1,000,000 kronor. Föreskrift
härom torde böra meddelas.

De förordade förslagen innebära, att sammanlagt 12,500,000 kronor, varav
i runt tal 94,000 kronor äro avskrivna, icke vidare skola disponeras för låneverksamheten.

Kunell. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

101

Bilaga 16.

Kommittéer oell utredningar genom sakkunniga.

Justitiedepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Såsom en första grupp av utredningar, vilka böra fullföljas, upptagas bär
de utredningar, vilkas fortsatta bedrivande är motiverat
av krisläget.

Till denna grupp är att hänföra de den 21 oktober 1939 tillkallade sakkunniga
för utredning rörande spioneribrotten. Utredningsarbetet kommer att
bedrivas så att förslag i ämnet kan framläggas för 1940 års lagtima riksdag.

Även utredningen angående ändrade anordningar för utlänningsärendenas
behandling, vilken tillsatts den 22 juni 1939 med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 9 i samma månad, torde vara att hänföra till denna kategori.
Vid behandling i statsrådet av frågan örn utredningens tillsättande
anförde departementschefen, att skäl måste anses föreligga att verkställa en
undersökning angående de ändrade anordningar för utlänningsärendenas behandling
som påkallades av den dåvarande situationen samt att organisationen
borde medgiva anpassning efter situationer, vilka kunde inträda vid
än svårare störningar av det utrikespolitiska läget. De händelser som inträffat
efter de sakkunnigas tillkallande ha föranlett att vissa skärpta bestämmelser
rörande utlänningskontrollen m. m. utarbetats och delvis även utfärdats.
Särskilt för utlänningslagstiftningens anpassning efter tidsläget torde
de sakkunnigas fortsatta utredningsarbete vara av betydelse.

Vissa utredningar torde böra fullföljas därför att de avse att giva
det nödvändiga underlaget för åtgärder, som icke
eller endast för tillfället kunna skjutas åt sidan.
Följande utredningar komma härvid i betraktande:

Strafflagberedningen. Beredningen tillsattes den 19 oktober 1938 med uppdrag
att verkställa utredning och framlägga förslag örn straffsystemets och
anstaltsväsendets reformering. Hittills har beredningen huvudsakligen sysslat
med utredning rörande strafflagens allmänna tillräknelighetsbestämmelser
samt med bestämmelserna angående sinnesundersökning i brottmål. Beträffande
båda frågorna ha utarbeta Is lagutkast och beträffande den sistnämnda
frågan föreligger även förslag till motivering. Återstående arbetsuppgifter
på detta område bestå bland annat i slutligt utarbetande av lagförslag
och motiv samt utredning av frågan örn vård av sinnessjuka brottslingar
och om samhällets skilda reaktionsformer mot andra brottslingar som
lida av rubbad själsverksamhet. Med hänsyn till betydelsen av att dessa
frågor bringas till en lösning synes det angeläget att beredningen erhåller
tillfälle att fullfölja dessa delar av sitt uppdrag. En viss begränsning av
beredningens organisation torde kunna vidtagas efter hand som de nu på -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

gående utredningarna rörande tillräknelighetsbestämmelserna och bestämmelserna
om sinnesundersökning slutföras.

Den 30 december 1938 tillkallades sakkunnig att med biträde av en sekreterare
verkställa utredning rörande statsdepartementens omorganisation och
därmed sammanhängande frågor. Sedan den sakkunnige den 26 september
1939 avlämnat förslag angående inrättande av ett folkhushållningsdepartement,
torde återstående arbetsuppgifter kunna fullbordas under innevarande
kalenderår.

De sakkunniga för omorganisation av förmynderskapsvården i Stockholm,
tillkallade den 28 mars 1938, torde böra fullfölja sitt uppdrag, för vilket förberedande
ax-bete utförts av de sakkunnigas seki''eterare.

Den 24 mars 1939 tillkallades sakkunniga för utredning rörande tillämpningen
av 1937 års lagstiftning örn allmänna handlingars offentlighet. Då
det synes vara en angelägenhet av synnerlig vikt, att klarhet vinnes rörande
tillämpningen av denna lag, torde utredningsarbetet böra fortsättas. Uppdraget
beräknas vara slutfört under innevarande budgetår.

Den sakkunnige för utredning angående utlänningars aktieförvärv i svenska
bolag, tillkallad den 12 maj 1939. En omarbetning av gällande lagbestämmelser
på detta område är av behovet påkallad.

I fråga om vissa utredningar gäller, att de böra fullföljas bland
annat för att vunna arbetsresultat skola kunna utnyttjas.
Denna synpunkt gör sig särskilt gällande beträffande följande
utredningar:

Sträf frätt skommittén. Kommittén, som tillsattes den 31 augusti 1937 för
utredning rörande en reformering av lagstiftningen om förmögenhetsbrotten,
har utarbetat lagförslag till samtliga partier av ifrågavarande lagstiftningsomi-åde.
Utarbetandet av motivering har framskridit så långt att betänkande
beräknas kunna föreligga under innevai’ande budgetår.

Fastighetsbildningssakkunniga, tillkallade den 22 juni 1939 för utredningrörande
revision av fastighetsbildningsväsendet å landet m. m. Ett betydande
material för utredningen har under de senaste åren samlats inom lantmäteristyrelsen.
Detta skulle i händelse av utredningens avbrytande svårligen
kunna tillgodogöras. På grund av utredningens syfte att verka för en
lämplig fastighetsindelning och förebygga splittring av jordbruksfastigheter,
vilket uppenbarligen är av den största betydelse för jordbruksnäringen, synes
utredningen även kunna hänföras till den förut behandlade gruppen av
utredningar, som avse att giva det nödvändiga underlaget för åtgärder, som
icke eller åtminstone endast för tillfället kunna skjutas åt sidan. Utredningen
synes därför böra fullföljas.

De sakkunniga för utredning rörande åtgärder för att förhindra förorening
av vatten och luft m. m., tillkallade den 22 september 1936. Uppdraget avser
utredning beträffande frågan om lagstiftning rörande åtgärder för att
förhindra förorening av vatten och luft samt rörande rätt att utnyttja underjordiska
vattentillgångar. Därjämte ha till de sakkunniga för övervägande
överlämnats hos Kungl. Majit väckta frågor om och komplettering av gällande
lagbestämmelser angående kloakledningar i allmänhet och om meddelande
av bestämmelser angående gemensamma ledningar för avledande av
kloakvatten och ton-läggning av mark. Utredningen örn underjordiska vattentillgångar
är förut avslutad. Beträffande vattenförorening föreligger, bortsett
från vissa bilagor av teknisk natur, tryckfärdig! korrektur, varför utredningen
i denna del kan anses praktiskt taget fullbordad. Utredningens
sekreterare har från och med den 1 oktober 1939 entledigats. Vad angår
frågan örn luftförorening torde utredningen därom utan större olägenhet
kunna förklaras vilande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

103

I direktiven för 1938 års patentutredning, tillsatt den 18 juni 1938, och de
sakkunniga för lagstiftning om rätt till litterära och musikaliska verk, m. m.,
tillkallade den 10 november 1938, bär angivits önskvärdheten av att söka
åvägabringa en gemensam nordisk lagstiftning på respektive områden. I den
mån det nordiska samarbetet kan fortsättas under rådande internationella
förhållanden synes det vara önskvärt att utredningsarbetet fullföljes. Detta
torde emellertid av olika skäl icke i nuvarande läge kunna bedrivas i den
omfattning som tidigare förutsatts och kommer därför att medföra jämförelsevis
obetydliga kostnader så länge krisen varar.

Slutligen återstår en grupp utredningar, vilkas fortsättande väsentligen är
motiverat med hänsyn till de återstående obetydliga
kostnaderna:

Den 16 december 1932 tillkallades en sakkunnig för utredning av frågan
om partiella reformer på strafflagstiftningens område. Bland de till den sakkunnige
överlämnade uppdragen är utredningen om ändrade bestämmelser
angående straffbarheten vid försök till brott numera praktiskt taget slutförd
och tryckning av betänkande torde kunna ske före årets slut. I övrigt återstår
av uppdrag som överlämnats till den sakkunnige fråga örn lagstiftning
om kastrering av vissa sedlighetsförbrytare. I denna del vilar utredningen
enligt Kungl. Majlis beslut den 13 december 1935.

De sakkunniga, vilka den 23 maj 1935 tillkallades för samråd med byggnadsstyrelsen
vid utredning av frågan örn nuvarande garnisonssjukhusets
användning till lokaler för Högsta domstolen och Svea hovrätt. Med hänsyn
lill de obetydliga kostnaderna för utredningen samt frågans betydelse för
genomförandet av den planerade rättegångsreformen torde de sakkunniga
böra fortsätta sin verksamhet.

Slåktnamnsutredningen. För utarbetande av en förteckning med förslag
å lämpliga nya släktnamn tillkallades den 2 juli 1937 en sakkunnig. Under
år 1938 avslutade den sakkunnige en första del av en namnbok till vägledning
vid val av nya släktnamn, omfattande omkring 13,000 namn. En andra
del örn c:a 30,000 namn föreligger i manuskript och torde kunna utgivas under
innevarande kalenderår, varefter den sakkunniges uppdrag är slutfört.

Den 29 november 1937 tillkallades sakkunnig för utredning rörande åtgärder
för bekämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar. Utredningsmannen
torde komma att slutföra uppdraget under innevarande kalenderår.

Sakkunniga för utredning av vissa grundlagsfrågor tillkallades den 20 december
1938 med uppdrag att verkställa utredning angående frågan örn införande
i regeringsformen av sådana principer, som för det fortbestående
svenska samhället må anses vara av den fundamentala vikt, att de ej må utan
grundlagsändring åsidosättas genom lagstiftningen. De sakkunnigas arbete
torde bliva avslutat under den närmaste tiden.

Den sakkunnige för utredning rörande rättshjälpsinstitutionens utveckling.
Den sakkunnige, vilken tillkallades den 24 februari 1939, har utarbetat ett
förberedande utkast till författning örn offentliga rättshjälpsanstalter för
mindre bemedlade samt i vissa delar motiv till förslaget. Uppdraget beräknas
vara slutfört redan under innevarande kalenderår.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Till denna kategori kunna hänföras:

Kyrkolag sutredningen, som tillsatts den 31 december 1936 för en förberedande
utredning rörande en kodifiering av gällande rätt på kyrkolagstift -

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

ningens område. Utredningen synes under förhandenvarande omständigheter
böra vila tills vidare.

Utredningen angående ungdomsbrottsligheten m. m., för vilken sakkunniga
tillkallats den 29 juli 1939. Uppdraget avser utredning rörande åtgärder
för bekämpande av ungdomsbrottsligheten ävensom frågan örn de missförhållanden
som förefinnas inom det offentliga nöjeslivet och botemedlen däremot.
Med hänsyn bland annat till omfattningen av denna utredning, för
vilken hittills blott förberedande arbete utförts, synas övervägande skäl tala
för att för närvarande låta utredningen vila.

Sakkunnig för utredning om det allmännas ansvar för skada som uppkommit
genom fel eller försummelse av tjänstemän tillkallades den 28 juli 1939.
Utredningen, som ännu icke påbörjats, synes tilis vidare kunna uppskjutas.

Frågan örn utredning rörande kvinnas behörighet att innehava statstjänst
anmäldes för Kungl. Maj:t den 22 juni 1939, då bemyndigande lämnades att
tillkalla sakkunniga. Sakkunniga ha ännu icke tillkallats. Då utredningens
genomförande icke kan anses vara för närvarande oundgängligen påkallat,
synas skäl föreligga att tills vidare dröja med tillkallande av sakkunniga.

Den sakkunnige för fortsatt utredning angående revision av strafflagen för
krigsmakten och den sakkunnige för utredning av vissa organisationsfrågor
inom hovrätterna, vilka tillkallades den 22 maj och den 12 juni 1936. Båda
utredningarna hava vilat under året och något omedelbart behov av deras
återupptagande föreligger icke.

Utredningen angående konkur sgäldenårs byggnadsföretag, vilken tillsatts
den 24 mars 1939, samt utredningen angående behandlingen av vissa flottledsfrågor,
som tillsatts den 22 juni 1939 med uppdrag att verkställa undersökning
av möjligheterna för överflyttning av behandlingen av vissa flottledsfrågor
från länsstyrelserna till vattendomstolarna, torde likaledes kunna
förklaras vilande.

Såsom i det föregående nämnts bör utredningen angående åtgärder för att
förhindra förorening av vatten och luft m. m. begränsas till de spörsmål
som röra vatten, medan däremot frågan örn luftförorening bör få anstå tills
vidare.

Försvarsdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Till de utredningar, vilkas fullföljande är motiverat av
krisläget, torde följande böra hänföras:

Sociala försvarsberedskapskommittén, vilken tillsattes den 25 februari
1939 med uppgift att företaga utredning angående vissa frågor rörande den
sociala försvarsberedskapen, avseende bl. a. frågan örn sjukpenning och invaliditetsunderstöd
m. m. åt i krig skadade samt frågan om understöd åt
efterlevande till krigsdeltagare m. lii., förväntas hava slutfört sitt arbete under
förra delen av år 1940.

Sakkunniga angående utredning rörande sjuktransportväsendet vid mobilisering
och under krig, vilka tillkallats jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 24 mars 1939 för biträde inom sjukvårdsstyrelsen med där pågående
utredning i nämnda fråga, räknar med att utredningen skall vara färdigställd
under detta år.

1939 års salpetersyreutredning, vilken tillsatts jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 9 juni 1939 med uppdrag att företaga vissa undersökningar

Kung!. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

105

avseende säkerställandet av landets salpetersyreförsörjning, förväntas bliva
slutförd före detta års utgång.

1939 års utredning rörande organiserandet av för svar sväsendets läkemedelsförsörjning,
vilken tillsatts jämlikt bemyndigande den 15 juni 1939 med
den uppgift, som framgår av benämningen, samt därutöver att utreda frågan
om de värnpliktiga apotekarnas utbildning, beräknas bliva slutförd under
början av år 1940.

Den sakkunnige för utredning angående frågan om förfogandet vid mobilisering
över viss reserven tillhörande befälspersonal m. fl., vilken tillkallades
den 3 juli 1939, beräknas hava slutfört sitt uppdrag under första halvåret
1940.

Utredningen angående den inre bevakningstjänsten i landet vid förstärkt
försvarsberedskap och mobilisering har tillsatts på grund av Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 6 oktober 1939. Den kan förväntas bliva slutförd före
utgången av innevarande budgetår.

Till den grupp utredningar, som avse att giva det nödvändiga
underlaget för åtgärder, som icke eller endast för
tillfället kunna skjutas åt sidan, och som fördenskull böra
fullföljas, höra följande:

1939 års rekry tering sutredning, som tillsatts den 28 januari 1939, har till
uppgift dels att biträda med fortsatt utredning angående principerna för rekryteringen
av försvarsväsendets officerskårer, dels att verkställa utredning
angående underofficersutbildningen vid marinen och flygvapnet och dels
att verkställa översyn av gällande bestämmelser rörande manskapsrekryteringen
vid försvarsväsendet. Utredningens resultat väntas föreligga före innevarande
års utgång.

Utredningen angående omorganisation av armé förvaltningens sjukvårdsstyrelse
m. m., tillsatt jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober
1939, förväntas kunna avgiva ett organisationsförslag, som kan läggas till
grund för proposition i ämnet till 1940 års riksdag.

Slutligen arbetar under försvarsdepartementet en utredning, som
bör fullföljas med hänsyn till det långt framskridna
arbetsresultatet, nämligen:

Delegerade för förhandlingar mellan kronan och Karlskrona stad rörande
tvistiga mellanhavanden, som tillsattes för kronans del den 20 april 1937,
då dels tillkallades en opartisk ordförande och dels utsågos två personer att
såsom delegerade företräda kronan. Två delegerade för Karlskrona stad
tillsattes av stadsfullmäktige i Karlskrona den 20 maj 1937. I augusti innevarande
år har enighet preliminärt uppnåtts mellan de delegerade rörande
samtliga de tvistefrågor, som varit föremål för behandling. För närvarande
förberedes förslag till skriftligt avtal mellan kronan och staden rörande dessa
tvistefrågor. De delegerades arbete torde bliva slutfört före utgången av år
1939.

IL Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Några dylika utredningar pågå icke inom försvarsdepartementets förvaltningsområde.

106

Kungl. Mcij:ts proposition nr 79: bilagor.

Socialdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Till en början må beröras den grupp av utredningar, vilkas fullföljande
är motiverat av krisläget. Till denna kategori äro
följande att hänföra.

Bostadssociala utredningen tillkallades den 6 oktober 1933 för att biträda
med utredning rörande omfattningen och beskaffenheten av städers och
stadsliknande samhällens slumbostadsbestånd och erhöll den 8 juli 1938
i uppdrag att verkställa utredning rörande möjligheterna att genom statliga
åtgärder åstadkomma en förbättrad standard hos lönebostäderna på landsbygden.
Ben 22 september 1939 har utredningen erhållit uppdrag att jämväl
till undersökning upptaga frågan örn den nuvarande krisens inverkan på bostads-
och byggnadsmarknaden. Utredningen, som hittills avgivit fyra betänkanden,
hade före krisens inträde räknat med att kunna slutföra sitt
arbete före utgången av år 1939. Utredningens arbete, som till återstående
del i åtskilliga avseenden sammanhänger med nuvarande krisläge, bör i sin
helhet fullföljas.

Livsmedelslagstiftningssakkunniga, vilka tillkallats den 3 november 1936
för att biträda med utredning rörande en ur enhetliga synpunkter planlagd,
utvidgad livsmedelslagstiftning, ha beräknat kunna framlägga förslag till
allmän stadga i ämnet under första halvåret 1940. Behovet av en reglering
på förevarande område framträder uppenbarligen med ökad styrka under en
tid med försvårad livsmedelstillförsel. Kungl. Maj:t har tillika, i anledning
av en av prissakkunniga gjord framställning, den 20 oktober 1939 uppdragit
åt livsmedelslagstiftningssakkunniga att skyndsamt verkställa utredning rörande
frågan om försäljning av mjukt matbröd efter vikt. Med hänsyn till
nu nämnda förhållanden torde man böra räkna med att de sakkunniga skola
tills vidare fortsätta sitt arbete.

Sakkunniga rörande arbetsmarknadens försvarsberedskap tillkallades den
24 mars 1939 med uppdrag att verkställa utredning rörande lagstiftning om
tjänsteplikt och därmed sammanhängande frågor. I huvudsak hava de sakkunniga
slutfört sitt arbete. Utredningsarbetet beträffande ännu icke slutbehandlade
frågor torde kunna slutföras under innevarande kalenderår.

Kommittén för sjukhusens krigsberedskap, vilken den 24 mars 1939 tillkallats
för att biträda medicinalstyrelsen vid utredning rörande planläggning
av sjukhusens krigsberedskap och därmed sammanhängande frågor, har numera
i huvudsak slutfört sitt uppdrag. Dess verksamhet lärer kunna i sin
helhet avvecklas med utgången av innevarande kalenderår.

Sakkunnig för verkställande av utredning rörande luftskyddsinspektionens
arbetsuppgifter och personalbehov har tillkallats den 12 maj 1939. Med hänsyn
till betydelsen under nuvarande förhållanden av frågan örn det civila
luftskyddets centrala organisation torde den sakkunniges arbete böra fullföljas.

1939 års luftskyddsutredning tillsattes den 30 juni 1939 med uppgift att
verkställa utredning beträffande gasskyddsutrustning för den civila befolkningen
samt beträffande grunderna för statsbidrag till kommuner för anordnande
av skyddsrum och därmed sammanhängande spörsmål. Utredningsarbetet,
som beräknas kunna slutföras under loppet av innevarande år och
är av brådskande natur, bör fullföljas.

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

107

Följande utredningar synas böra fullföljas med hänsyn till
uppdragets vikt.

1937 års arbetslöshetssakkunniga tillkallades den 30 juni 1937. Det utredningsarbete,
som enligt arbetsplanen skulle föregått de sakkunnigas ställningstagande
till arbetslöshetspolitikens problem, är i allt väsentligt avslutat.
På grundval av de verkställda undersökningarna ha inom de sakkunnigas
sekretariat utarbetats vissa riktlinjer för en enhetlig arbetslöshetspolitik
och för en rationell fördelning mellan staten och kommunerna av kostnaderna
för arbetslöshetshjälpsverksamheten.

Såväl med hänsyn till de behandlade frågornas vikt som de relativt obetydliga
återstående kostnaderna för utarbetandet av ett koncentrerat betänkande,
torde utredningsarbetet böra fullföljas.

Socialvård skommittén tillkallades den 17 december 1937 med uppgift att
verkställa en allmän översyn av socialvården, däri inräknad fattigvården.
Inom kommittén pågå för närvarande tre större undersökningar, nämligen en
beträffande klientelet vid ålderdomshemmen, en rörande den öppna fattigvårdens
klientel och en beträffande sjukkasseklientelet. Av dessa undersökningar
äro den förstnämnda och den sistnämnda nästan slutförda. Undersökningen
med avseende å den öppna fattigvårdens klientel gäller cirka 300
utvalda orter och beräknas omfatta ungefär 80,000 personer. Materialet för
undersökningen är i allt väsentligt inkommet och bearbetningen av detsamma
bär påbörjats. Denna undersökning har icke blott stort intresse för belysning
av fattigvårdens orsaker utan har därjämte grundläggande betydelse för frågan
örn möjligheterna av en rationalisering och samordning av socialvårdens
olika grenar. En bearbetning av undersökningsmaterialet i begränsad omfattning
torde vara en nödvändig förutsättning för kommitténs fortsatta arbete.

Då de förslag till rationalisering av socialvården, som kunna förväntas
bliva ett resultat av kommitténs arbete, torde bliva av väsentlig betydelse för
ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser på förevarande område, lärer
kommitténs arbete även i nuvarande läge böra fullföljas.

1938 års hälso- och sjulcvårdssakkunniga, vilka tillkallats den 20 september
1938 och den 29 juli 1939 avgivit betänkande rörande ledningen av
landstingens hälso- och sjukvårdsverksamhet, äro för närvarande sysselsatta
med återstående del av sitt utredningsuppdrag, avseende de yngre sjukhusläkarnas
arbets-, avlönings- och bostadsförhållanden. Med hänsyn till betydelsen
för sjukhusvården av att hithörande spörsmål erhålla en snar lösning,
torde de sakkunnigas arbete böra fullföljas utan avbrott. Utredningen
beräknas vara avslutad före utgången av innevarande budgetår.

Lä k arint g g s sak k unn i g a tillkallades den 20 juli 1939 för att verkställa omprövning
av gällande bestämmelser rörande utfärdandet av och ersättningen
för läkarintyg, såvitt angår socialförsäkringens olika områden ävensom
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. De sakkunniga hava hitintills
medhunnit allenast visst förberedande utredningsarbete, men då det
ur olika synpunkter är av vikt, att en reglering av hithörande frågor snarast
kommer till stånd, samt de sakkunnigas arbete beräknas vara slutfört inom
loppet av innevarande budgetår, synes utredningen utan avbrott böra fortsättas.

Som en tredje grupp torde böra upptagas sådana utredningar, som
åtminstone i begränsad omfattning böra fullföljas för att vunna arbetsresultat
skola kunna utnyttjas.

Fritidsutredningen, som tillsattes den 28 maj 1937 med uppgift att verkställa
utredning och avgiva förslag rörande underlättande och tryggande av

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

möjligheterna för den icke jordägande befolkningen att idka friluftsliv, har
anmält, att av utredningens arbete bland annat återstå dels frågan örn tillhandahållande
i erforderlig utsträckning av markområden, lämpade att utgöra
tillflyktsorter under fritiden för städernas och de tättbebyggda samhällenas
befolkning, dels ock spörsmålet örn semester för husmödrar. Utredningen
i förstnämnda fråga, som beräknas kunna vara avslutad i början
av år 1940, bör fullföljas. Likaså synes utredningen beträffande semester
för husmödrar böra fortsättas. Utredningens arbete i övrigt torde däremot
kunna tills vidare anstå.

Utredningen rörande kommunal samverkan tillsattes den 11 november
1938 med uppdrag att utreda frågan örn tillskapande genom lagstiftning av
effektiva former för säkrande, örn så erfordrades tvångsvis, av samverkan
mellan olika kommunala enheter i avseende å för dem i skilda hänseenden
gemensamma förvaltningsuppgifter. Under nuvarande förhållanden torde
utredningsarbetet böra begränsas till att omfatta frågan om åstadkommande
av en rättslig reglering av regionplaneinstitutet.

Den sakkunnige för utredning av frågan örn viss ändring av lagen örn förenings-
och förhandlingsrätt, vilken tillkallats den 22 juni 1939, har anmält,
att utredningsarbetet kan beräknas bliva avslutat före 1939 års slut. Med
hänsyn härtill ävensom till det återstående arbetets jämförelsevis ringa omfattning
lärer utredningen böra slutföras.

Till denna grupp torde även kunna hänföras det uppdrag, som anförtrotts
den sakkunnige för verkställande av utredning rörande statsbidrag till barnkrubbor
och sommarkolonier, vilken tillkallats den 30 juni 1939 och beräknar
att hans arbete skall kunna avslutas senast i december månad 1939.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Hembiträdesutredningen, som tillkallades den 30 juni 1933 för att biträda
med utredning rörande arbetsförhållandena inom det husliga arbetet, har avgivit
betänkande i fråga örn utbildning av hembiträden samt betänkande
med förslag till lag om reglering av anställnings- och arbetsförhållanden inom
det husliga arbetet. Av utredningens uppdrag återstår frågan om arbetsförmedlingen
inom hembiträdesyrket ävensom pensionsfrågan. Utredningens
återstående arbete torde böra tills vidare inställas.

1938 års arbetarskgddskommitté, som tillkallades den 30 juni 1938 för att
verkställa en översyn av den svenska arbetarskyddslagstiftningen, har till
fullgörande av sitt uppdrag verkställt vissa förberedande undersökningar.
Utredningens arbete synes under förhandenvarande omständigheter böra
uppskjutas tills vidare.

En sakkunnig för översyn av ordningsstadgan för rikets städer har tillkallats
den 11 november 1938. Utredningen synes vara av den natur att med
dess fullbordande tills vidare bör anstå.

1938 års polisutredning tillkallades den 25 november 1938 med huvudsaklig
uppgift att verkställa en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan,
huruvida och i vilken omfattning polisväsendet i riket borde förstatligas.
Då utredningsarbetet är av mycket omfattande art och frågan om polisväsendets
förstatligande måste anses sakna omedelbar aktualitet, lärer utredningen
böra förklaras vilande.

Inom 1939 års stadsläkarulredning, som tillsattes den 23 maj 1939 för att
verkställa ytterligare utredning rörande frågan örn de civila tjänsteläkarnas
ställning i städer med över 5,000 invånare, har arbetet hittills fortskridit så

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

109

långt, att en sammanfattande redogörelse för den nuvarande organisationen
och tjänsteläkarnas uppgifter i nämnda städer föreligger, varjämte en förberedande
principbehandling ägt rum. Då emellertid värdet av det insamlade
maierialet icke lärer väsentligen gå förlorat genom ett begränsat uppskov med
arbetet och ett klarläggande av det med utredningen avsedda spörsmålet icke
kan anses vara av omedelbar vikt, synes ifrågavarande utredningsarbete tills
vidare böra inställas.

lil. Planerade utredningar, som tills vidare böra anstå.

I ett flertal frågor, som under normala förhållanden borde efter utredning
lia bragts till lösning inom en relativt snar framtid, synas de planerade utredningarna
i nuvarande läge böra anstå tills vidare. I några fall får man
emellertid med hänsyn till frågornas vikt räkna med att det kan bliva nödvändigt
att inom en jämförelsevis nära framtid igångsätta det nu uppskjutna
utredningsarbetet. Av de utredningar, som tills vidare böra anstå, må här
nämnas följande.

1. Riksförsäkringsanstaltens organisation och personalbehov.

2. Det civila veterinärväsendets ledning och centrala organisation.

3. Ersättning av allmänna medel vid isolering eller intrång i näring på
grund av bestämmelser i epidemilagen och hälsovårdsstadgan i de fall, då
vederbörande själv ej är sjuk.

4. Byggnadslcostnadema på landsbygden jämte vissa av byggnadsindustrisakkunniga
begärda utredningar.

5. Lagstiftning för åstadkommande av en rationell kommunal indelning.

6. Ändringar i eller tillägg till gällande sjukhuslag och sjukhusstadga.

7. Laglig reglering av arbetstiden för sjukhuspersonalen.

8. Laglig reglering av arbetstiden för kontorsanställda.

Kommunikationsdepartementet.

Inom kommunikationsdepartementet pågå för närvarande ett fåtal utredningar.
Av dessa ha endast tre mera omfattande återstående arbetsuppgifter.
Dessa utredningar, som böra fullföljas, äro följande:

1938 års sakkunniga för utredning om vägväsendets förstatligande tillkallades
den 25 november 1938. De sakkunniga beräkna att kunna avgiva
ett principbetänkande i maj månad 1940, varefter skulle återstå utarbetande
av förslag till erforderliga författningar i ämnet. Ett övertagande från statens
sida av den allmänna väghållningen på landet torde medföra vissa besparingar
för samhället. Därjämte torde vinnas organisatoriska fördelar,
varigenom det allmänna blir i stånd att på ett bättre sätt än vad nu är fallet
möta krisföreteelser å vägväsendets område samt anpassa detsamma efter
nya förhållanden. På grund härav och då ett förstatligande — örn de
nuvarande vägskatterna i någon form bibehållas under en viss övergångsperiod
— icke behöver medföra någon omedelbar ytterligare belastning av
riksstaten, synes utredningen böra fullföljas.

Den sakkunnige för utredning rörande trafikolyckornas orsaker, vilken
tillkallats den 4 mars 1939, har räknat med att kunna fullgöra uppdraget
under år 1941. Den sakkunniges arbete omfattar bland annat rationalise -

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

ring av statistiken över vägtrafikolyckorna, organiserande av ett systematiskt
arbete med uppspårande och bortskaffande av »trafikfällor», beredande
av ökad trafiksäkerhet vid järnvägskorsningar, effektivisering av fordonskontrollen
och förbättrad utbildning av motorförare.

Då ett avbrytande av det pågående arbetet skulle avsevärt förminska värdet
av hittills vunna arbetsresultat och då det är av stor betydelse att i möjligaste
mån söka bekämpa trafikolyckornas orsaker, bör den sakkunnige
fullfölja sitt uppdrag.

1939 års högertrafikkommitté tillkallades — efter hemställan av riksdagen
— den 26 augusti 1939 för att verkställa en förutsättningslös utredning
av frågan rörande lämpligheten av en övergång till högertrafik i landet. Då
det torde vara otvivelaktigt, att en övergång till högertrafik kommer att
medföra högre kostnader ju längre tidpunkten för övergången framflyttas,
synes det vara av vikt, att åt statsmakterna inom en snar framtid beredes
möjlighet att fatta ståndpunkt i frågan. Med hänsyn härtill och då utredningen
torde draga relativt små kostnader, synes kommittén böra fullfölja
sitt arbete.

Övriga utredningar, som inom en relativt snar framtid
i huvudsak ha slutfört sina uppdrag, äro följande:

1938 års skärgårdsutredning tillkallades den 30 juli 1938 med uppdrag
att verkställa utredning rörande skärgårdarnas behov av förbättrade kommunikationer
och möjligheterna att tillgodose detta behov. Utredningen har
upplyst, att huvudbetänkande i ämnet förväntas föreligga i tryck i mitten
av november månad detta år och att ett andra och sista betänkande kommer
att framläggas i början av år 1940. Då det meddelade uppdraget sålunda
beräknas att inom en snar framtid vara fullgjort, bör utredningen
fullfölja sitt arbete.

1939 års traktorsutredning, som tillsatts den 20 juli 1939, har till uppgift
att verkställa utredning i fråga om åtgärder i syfte att säkerställa och utveckla
användningen inom jordbruksnäringen av traktorer och därmed
jämförliga redskap ävensom släpvagnar. En fortsättning av denna utredning
synes påkallad med hänsyn icke allenast till den stora praktiska och
ekonomiska betydelse de i utredningsuppdraget avsedda spörsmålen hava
för det svenska jordbruket, utan även till behovet av klarhet i vad mån
de nya fordonstyper, som uppkommit genom ombyggnad av utrangerade
automobiler till traktorer, böra vara underkastade besiktning och registrering
samt skatte- och försäkringsplikt. Utredningens huvudbetänkande
väntas föreligga under november månad 1939, och det därefter fortsatta
utredningsarbetet torde draga endast obetydliga kostnader.

Kungl. Maj. ts proposition nr 79: bilagor.

lil

Finansdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Till en början må beröras den grupp av utredningar, vilkas fullföljande
är motiverat av krisläget. Till denna kategori kunna
hänföras följande:

1938 års tobakshandelsutredning, som tillsatts den 8 april 1938 med uppgift
att undersöka, i vad mån och på vad sätt vissa påtalade missförhållanden
inom import- och detaljhandeln med tobaksvaror kunde genom statligt ingripande
avhjälpas, har ansetts böra fortsätta sitt arbete, bland annat med tanke
på de verkningar, som krisförhåliandena och i samband därmed vidtagna åtgärder
kunna medföra för tobakshandeln. Utredningen kan beräknas bli
slutförd under innevarande budgetår.

Finansfullmaktssakkunniga, vilka tillkallats den 12 juni 1939 för att utreda
frågan örn den rättsliga utformningen av finansfullmakter för de fall,
som avses i § 63 regeringsformen och därmed sammanhängande författningsrum,
ha beräknat kunna avsluta sitt arbete i början av december innevarande
år. Då det särskilt i nuvarande läge synes angeläget att skapa fasta rättsliga
former för de budgetära nybildningar, som utvecklingen nödvändiggjort,
torde de sakkunniga böra fullfölja arbetet.

Sakkunniga för utredning rörande ändrad uppställning av riksstatens fjärde
huvudtitel, vilka tillkallats den 22 juni 1939, ha räknat med att kunna
fullgöra uppdraget till början av nästa kalenderår. Utvecklingen efter de
sakkunnigas tillkallande har ytterligare ökat vikten av att erhålla en tillfredsställande
lösning av berörda redovisningsfrågor.

Den sakkunnige för utarbetande av förslag till beredskapsåigårder på det
skatte politiska området, vilken tillkallats den 22 juni 1939, har under hand
avgivit vissa promemorior angående riktlinjerna för en krigsvinstbeskattning
m. m. Den sakkunnige bör fullfölja sitt arbetsprogram, vilket avser frågor av
väsentligt intresse i närvarande läge.

Sakkunniga för utredning rörande principerna för den kommunala lånepolitiken
ha tillkallats den 3 november 1939. Enligt lämnade direktiv ha
de sakkunniga att i första hand verkställa utredning rörande den kommunala
anläggningsverksamhetens anpassning efter rådande förhållanden.

Till samma grupp synes böra hänföras 1938 års tulltaxerevision, dock med
en viss begränsning av arbetsprogrammet. Utredningen, som tillsatts den 17
juni 1938 med uppdrag att verkställa revision av tulltaxeringen, i första hand
för de varugrupper och tullpositioner, där moderniseringsbehovet gjort sig
särskilt starkt gällande, har avgivit tvenne delbetänkanden med förslag till
vissa ändringar i tulltaxeförordningen. En tredje del är under utarbetande
och torde avlämnas senast i mitten av november 1939. Arbetet på förslag till
ny tulltaxa med inarbetande av den statistiska varuförteckningen i reviderat
skick har beräknats kunna vara färdigt till mitten av år 1940. I närvarande
läge synes det ursprungliga arbetsprogrammet böra fullföljas blott i begränsad
utsträckning. Uppdraget torde kunna beräknas vara slutfört till
den 1 juni 1940.

Av krisläget är även den utredning angående frågan om förtidsinbetalning
av skatter motiverad, vilken tillsatts den 3 november 1939.

En annan grupp av utredningar, som böra fullföljas, äro sådana som
avse att giva det nödvändiga underlaget för åtgär -

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

der, som icke eller endast för tillfället kunna skjutas
åt sidan. Till denna grupp torde böra hänföras följande utredningar:

1936 års lönekommitté, som tillsatts den 24 april 1936, har fullgjort sitt
ursprungliga uppdrag att verkställa revision av gällande avlöningsbestämmelser
för befattningshavare vid den civila och militära statsförvaltningen,
vilkas löner reglerats i enlighet med det vid kommunikationsverken år 1919
införda lönesystemet. För närvarande är kommittén sysselsatt med utarbetande
av förslag till avlöningsbestämmelser för fast anställt manskap vid
försvarsväsendet i enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag den 24 februari 1939.
Detta arbete, som kommittén har för avsikt att söka fullborda med utgången
av november 1939, finns ingen anledning att avbryta. Kommittén torde böra
avveckla sin verksamhet i och med manskapslöneregleringens slutförande.

1938 års pensionssakkunniga, som tillkallats den 17 juni 1939 för revision
av gällande tjänste- och familjepensionslagstiftning för statens tjänstemän,
ha efter avgivande av förslag till preliminär revision av nämnda lagstiftning
igångsatt specialutredningar rörande en mera genomgripande revision av
tjänstepensioneringen, bland annat försäkringsteknisk undersökning rörande
pensionsväsendets finansiering. De sakkunnigas uppdrag står i samband med
de nyligen genomförda löneregleringarna och bör med hänsyn härtill fullföljas.
Arbetet har beräknats vara slutfört under första halvåret 1940.

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga, som tillkallats den 16 maj 1939,
ha i uppdrag att verkställa omprövning av lönegradsplaceringen för befattningshavare
vid allmänna civilförvaltningen. Detta uppdrag liksom motsvarande
omprövning för kommunikationsverken — varom förslag i början av
år 1939 avgivits av särskilda sakkunniga — avser frågor, vilkas lösning förutsatts
vid de nyligen genomförda löneregleringarna. Uppdraget, som beräknats
vara slutfört under senare hälften av år 1940, bör i den takt förhållandena
medgiva fullföljas.

Som en tredje grupp kunna sådana utredningar upptagas, som
böra fullföljas för att vunna arbetsresultat skola
k u n na utnyttja s.

Till denna — oell även till föregående grupp — kan kommunalskatt eberedningen
hänföras. Nämnda utredning, som tillsatts den 24 januari 1936
med uppdrag att utreda frågan om fördelningen av samhällsuppgifterna mellan
stat och kommun samt att verkställa en prövning av det kommunala
beskattningssystemet, har nu nått fram till preliminära förslag i flera hänseenden.
Definitiva ställningstaganden i åtskilliga av de utredda frågorna
torde kunna påräknas relativt snart. Huvudbetänkandet beräknas komma
under innevarande budgetår. Utredningsuppdraget synes böra fullföljas, såväl
i syfte att få nämnda omfattande problemkomplex utredda som för att
erhålla slutliga resultat av de redan nedlagda stora kostnaderna på utredningen.

Slutligen återstår en grupp av utredningar, som må fullföljas
nied hänsyn till de återstående obetydliga kostnaderna.
Hit kunna hänföras:

Utredning av frågan om den rättsliga vården och förvaltningen av kronans
fasta egendom, för vilken sakkunnig tillkallats den 1 februari 1935, har beräknats
vara avslutad i början av år 1940. I närvarande läge är utredningsresultatet
visserligen av mindre angelägenhetsgrad, men med hänsyn till det
återstående arbetets ringa omfattning och de obetydliga utgifterna härför torde
utredningen böra slutföras.

1936 års skattekommitté, som tillsatts den 13 augusti 1936 med uppdrag

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

113

att framlägga förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen och
att verkställa utredning av frågorna om upphävande av gällande skattebefrielse
för vissa rättssubjekt och örn det finansrättsliga förmögenhetsbegreppets
utformning, har efter avgivande av betänkande rörande den direkta
statsbeskattningens omläggning behandlat frågor örn stiftelsers och ideella
föreningars m. fl. juridiska personers beskattning och om rätten till avdrag
för periodiskt understöd m. m. Kommittén beräknar att under november
1939 kunna avgiva betänkande med förslag i dessa frågor. Den bör därefter
avvecklas, då återstående spörsmål på dess arbetsprogram för närvarande
lämpligen kunna upptagas till behandling i annan ordning.

Av det förut anförda framgår, att för ett betydande antal nu arbetande
kommittéer och sakkunnigutredningar en omedelbar avveckling ansetts icke
böra ifrågakomma. Det må emellertid beaktas, att den återstående verksamhetstid,
som därvid förutsatts, för flertalet är tämligen snävt tillmätt och
att de utredningar, vilka beräknats bli av större varaktighet, i stort sett äro
föga kostnadskrävande. Vid utgången av nu löpande budgetår torde endast
en av de före krisläget tillsatta utredningarna fortsätta sin verksamhet, nämligen
1939 års tjänsteförteckningssakkunniga. Den 1 januari 1940 beräknas,
förutom denna utredning, åtta av de övriga ännu icke ha slutfört sina uppdrag
med de begränsningar av dessa, som i det föregående angivits. Dessa
utredningar äro 1938 års tobakshandelsutredning, sakkunniga för utredning
rörande ändrad uppställning av riksstatens fjärde huvudtitel, utredning rörande
principerna för den kommunala lånepolitiken, 1938 års tulltaxerevision,
utredning angående frågan örn förtidsinbetalning av skatter, 1938 års
pensionssakkunniga, kommunalskatteberedningen och utredning av frågan
om den rättsliga vården och förvaltningen av kronans fasta egendom.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Sakkunniga för utredning av statens pensionsanstalts fondställning lia tillkallats
den 17 juni 1938 för att verkställa den utredning angående anstaltens
fondställning och pensionsförpliktelser, som befinnes påkallad till klarläggande
av spörsmålen örn fondering, översyn av pensionsavgifterna, huvudmännens
bidrag till pensioneringskostnaden, gränsdragningen för anstaltens
verksamhetsområde och utformningen av anstaltens pensionsverksamhet
i försäkringsekonomiskt och budgetärt hänseende m. m. Då ett klarläggande
av berörda spörsmål icke är av omedelbar vikt och värdet av redan
verkställd insamling och bearbetning av uppgiftsmateria! icke väsentligen går
förlorat genom ett uppskov med arbetet, bör utredningen tills vidare inställas.

Sakkunniga för utredning av frågan om malmexportens fördelning mellan
Luleå och Narvik, vilka tillkallats den 17 juni 1938, ha verkställt utredningar
rörande de ekonomiska verkningarna i olika avseenden av en ändrad fördelning
av malmexporten med utgångspunkt från yrkandet att en tredjedel
av LKAB:s export måtte skeppas över Luleå. På grund av malmexportens
utveckling efter krigsutbrottet saknar det till utredning överlämnade spörsmålet
omedelbar aktualitet, varför utredningen bör förklaras vilande.

Sakkunniga för utredning av frågan örn reglering av vissa militära arvoden
ha tillkallats den 22 juni 1939 för att behandla vissa spörsmål inom det
militära arvodesväsendet. Ehuru en överarbetning av ojämnheterna i nämnda
arvodessystem ur flera synpunkter kunde vara befogad, synes utredningen
tills vidare böra anstå bland annat med hänsyn till utredningsmännens
svårigheter att på grund av andra, trängande göromål fullfölja arbetet.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor. 8

114

Kungl. Mcij:ts proposition nr 79: bilagor.

1939 års sulfitspritsakkunniga lia tillkallats den 20 juni 1939 för att verkställa
en omprövning ur beredskaps- och försörjningssynpunkt av grunderna
för gällande reglering av spritmarknaden, i vad den avser skattefri sprit,
främst sulfitsprit. De sakkunniga ha verkställt vissa utredningar rörande
nuvarande sulfitspritfabrikers produktionskapacitet m. m. och förefintliga
produktionsmöjligheter vid de sulfitfabriker, som ha en tillverkningskvantitet
av minst 15,000 ton sulfitcellulosa och för närvarande sakna spritfabriker.
För vinnande av snabbare resultat i fråga örn ökad sulfitspritproduktion
har i september detta år uppdragits åt två av utredningsmännen
att överlägga med representanter för sulfitindustrin och att inkomma
med förslag i nämnda hänseende. På grundval av sålunda verkställda utredningar
har Kungl. Maj:t i proposition nr 45 till urtima riksdagen framlagt
vissa förslag åsyftande ökad sulfitspritproduktion.

Med hänsyn till de ändrade förutsättningarna för de sakkunnigas arbete
efter framläggande av berörda förslag och då övriga arbetsuppgifter sakna
omedelbar aktualitet, torde de sakkunnigas verksamhet tills vidare böra inställas.

Sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om arbetstidsreglering för
personal vid tullverkets kust- och gränsbevakning ha tillkallats den 22 juni
1939 för att ytterligare utreda frågan om utsträckning av den för personalen
vid lokaltullförvaltningen gällande arbetstidsregleringen till kust- och gränsbevakningspersonalen.
Utredningen synes under förhandenvarande omständigheter
böra uppskjutas tills vidare.

IIL Planerade utredningar som höra tills vidare anstå.

I ett flertal frågor, som under normala förhållanden borde efter utredning
ha bragts till lösning inom en relativt snar framtid, synas de planerade utredningarna
i nuvarande läge böra anstå tills vidare. Av dessa må här nårnnas
följande:

överarbetning av lönebestämmelserna för folkskollärare m. fl. i anslutning
till civila avlöningsreglementet;

överarbetning av allmänna resereglemente! och kommittékungörelsen;
utredning angående formerna för riksdagens budgetbehandling;
utredning angående de statliga monopolföretagens inbegripande under
statsrevisionens granskningsrätt; samt
utredning angående utformningen av grundlagens bestämmelser rörande
inlösning av riksbankens sedlar med guld.

Ecklesiastikdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Till gruppen utredningar, vilkas fullföljande är motiverat
av krisläget, torde få hänföras utredningen rörande Stockholmsmuseernas
luftskydd. Sakkunnig tillkallades den 22 augusti 1939 för utredning
av frågan rörande gemensamma åtgärder för vissa museers och samlingars
i Stockholm skyddande i händelse av krig eller krigsfara och därmed
sammanhängande spörsmål. Arbetet, som beräknas vara slutfört i mars
1940, är i nuvarande läge av största vikt och bör fullföljas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

115

Till den grupp av utredningar, som böra fullföljas, enär de avse
att giva det nödvändiga underlaget för åtgärder, som
icke eller endast för tillfället kunna skjutas åt sidan,
äro att räkna följande utredningar:

Sakkunniga för utredning rörande restaurering av Uppsala domkyrka
tillkallades den 24 september 1937. De sakkunniga, som ha att taga ställning
till vissa tekniska frågor rörande domkyrkans konstruktiva byggnadspartier
och i samband därmed pröva frågan om domkyrkans framtida yttre
arkitektur och som vidare ha att undersöka spörsmålen om domkyrkans utrustning
i brandskydds- och andra tekniska hänseenden och om kyrkans inredning
och utsmyckning, ha ombesörjt vissa tekniska undersökningar och
låtit upprätta förslag till ny yttre arkitektur, vilka föreligga i form av ritningar
och modeller. En ingående byggnadshistorisk undersökning har
verkställts och föreligger i koncept. För närvarande kan icke uppgivas, när
de sakkunnigas arbete kan vara slutfört. Med hänsyn till den trängande
beskaffenheten av detta restaureringsföretag och de arbetsresultat, som redan
vunnits, är det icke tillrådligt att nu helt avbryta förevarande utredning.
Då det emellertid icke är troligt, att i nu rådande situation medel kunna
ställas till förfogande för andra åtgärder än sådana, som äro oundgängligen
erforderliga för att skydda kyrkan mot förstörelse och för att åstadkomma
behövliga brandskydds- och andra säkerhetsanordningar, och för i närmaste
samband med sådana åtgärder stående arbeten, lärer den fortsatta utredningen
böra begränsas till en undersökning av restaureringsfrågan från dessa
förutsättningar. Utredningen bör alltså icke fullfölja övervägandena rörande
en arkitektonisk omdaning av domkyrkan, i den mån icke en sådan är påkallad
av byggnadstekniska skäl, och ej heller närmare ingå på under nuvarande
förhållanden mindre aktuella frågor om domkyrkans inredning och
utsmyckning. Vid en sådan begränsning av utredningsuppdraget kan och
bör utredningen vara slutförd före utgången av nu löpande budgetår.

Läkarutbildnings sakkunniga tillkallades den 15 juni 1938 för att verkställa
utredning och avgiva förslag angående läkarutbildningens reformering. Utredningen
omfattar icke endast utbildningen till medicine licentiatexamen
utan även den utbildning, som äger rum efter denna examen, samt fortbildningen
för äldre läkare. De sakkunniga, som redan fullgjort en avsevärd del av
utredningsarbetet, utgå ifrån, att uppdraget kan slutföras under loppet av år
1940. Då det är angeläget icke endast att denna särskilt betydelsefulla utbildningsfråga
bringas till en lösning, utan även att utbyte erhålles av de
ganska avsevärda kostnader, som hittills nedlagts på utredningsarbetet,
torde arbetet böra fullföljas.

Sakkunniga för utredning rörande betygssättning en i folkskolan, vilka tillkallades
den 28 augusti 1939 i anledning av 1939 års riksdags beslut örn
anställande av prov vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter med ett
förfarande för intagning av elever, byggt på de i folkskolan meddelade vitsorden
i stället för på en med de inträdessökande verkställd inträdesprövning,
ha i uppdrag att utreda frågan örn åtgärder i syfte att ernå en jämnare och
tillförlitligare betygsstandard i folkskolan. De sakkunnigas närmaste uppgift
är att framlägga förslag till vissa åtgärder, som äro behövliga för att de
av nämnda riksdag avsedda försöken med intagning av elever vid berörda
läroanstalter på grundval av folkskolebetygen skola med framgång kunna
utföras. Denna del av arbetet torde kunna slutföras före utgången av
år 1939. Årbetet i övrigt kan enligt de sakkunniga bedrivas så, att nya
hjälpmedel för betygssättningen i folkskolan kunna under vårterminen 1941
ställas till folkskolans förfogande. Utredningsarbetet torde böra fortgå i
den takt och omfattning, som under de nu föreliggande förhållandena befinnes
lämplig.

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

Sakkunnig för utredning beträffande utvidgning av gymnasieorganisationen
tillkallades den 17 juni 1939 för att verkställa utredning av frågan
huruvida och i vad mån en utvidgning av nämnda organisation bör vidtagas.
Utredningen, som beräknas vara slutförd redan under första halvåret
1940, har kommit till stånd på grund av utav 1939 års riksdag uttalat önskemål
och är av väsentlig betydelse för bedömandet av frågan om en rationell
fördelning över landet av de statliga gymnasierna. En avsevärd del av arbetet
har redan fullgjorts. Med hänsyn härtill och till den jämförelsevis
korta tid, som återstår, innan arbetet avslutats, bör utredningen slutföras.

Sakkunniga för utredning rörande prästerskapets f amilie pensionering tillkallades
den 7 november 1939. Utredningen har befunnits erforderlig med
hänsyn till de svårigheter, i vilka prästerskapets änke- och pupillkassa numera,
bland annat på grund av den allmänna ränteutvecklingen under de
senare åren, befinner sig. Vid utredningen skola undersökas förutsättningarna
för en reglering av den i flera hänseenden trots rikliga bidrag av statsmedel
bristfälliga prästerliga familjepensioneringen. Därvid skall bland annat
övervägas huruvida icke, i den mån understöd från det allmännas sida
till ändamålet även i fortsättningen bliva erforderliga, utgiften härför, med
avveckling av de nu för ändamålet utgående bidragen från riksstatsanslag,
bör påläggas kyrkofonden. Ifrågavarande utredning, som torde kunna slutföras
under år 1940, bör fullföljas.

Vissa av de nu nämnda utredningarna kunna jämväl karakteriseras såsom
utredningar, som böra fullföljas för att vunna arbetsresultat
skola kunna utnyttjas. Till sistberörda kategori utredningar
och i viss mån även till efterföljande grupp torde dessutom böra
hänföras följande:

Sakkunnig för utredning rörande reglering av församlingsindelningen i
Stockholm tillkallades den 25 februari 1938. Kostnaderna för denna utredning
bestridas från åttonde huvudtitelns anslag lill kommittéer och utredningar
genom sakkunniga samt dessutom från kyrkofonden. Principbetänkande
väntas föreligga vid årsskiftet, varefter — därest sålunda framlagt förslag
befinnes böra läggas till grund för ny lagstiftning på området — återstår
arbetet med utformningen av nämnda lagstiftning. Åtgärder på detta område
torde icke medföra ökade utgifter för det allmänna. Med hänsyn härtill
och då en väsentlig del av utredningsuppdraget redan fullgjorts, torde arbetet
med utformning av principbetänkandet böra även i nu föreliggande situation
fullföljas.

Sakkunnig för överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken
tillkallades den 9 december 1938 med uppdrag att i anslutning
till de av 1938 års allmänna kyrkomötes beredningsutskott i dess betänkande
nr 1 angivna riktlinjerna och med beaktande av de av utskottet framburna
önskemålen överarbeta och slutligt utforma ett av ärkebiskopen E. Eidem
avgivet förslag till revision av den svenska kyrkohandboken. Arbetet beräknas
av den sakkunnige vara slutfört den 1 juli 1940. Ett genomförande av
det förslag, i vilket utredningsarbetet torde komma att utmynna, lärer icke
för staten medföra särskilda kostnader. Med hänsyn härtill och i betraktande
av att arbetet inom jämförelsevis kort tid kan bringas till fullbordan, torde
utredningsuppdraget böra fullföljas. Härvid förutsättes emellertid, att förslag
i ämnet kan av den sakkunnige framläggas redan i maj 1940.

Sakkunnig för revision av svenska kyrkans evangeliebok tillkallades den
24 mars 1939 med uppdrag att utarbeta förslag till en av 1938 års allmänna
kyrkomöte begärd revision av svenska kyrkans evangeliebok och av leklionariet
i den vid evangelieboken fogade lilla bönboken. Förslag kan enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

117

den sakkunnige framläggas i maj 1940. Då en väsentlig del av arbetsuppgifterna
fullgjorts och förslagets realiserande icke för slaten medför särskilda
utgifter, torde arbetet icke böra nu avbrytas.

Till gruppen utredningar, som må fullföljas med hänsyn
till de återstående obetydliga kostnaderna, kunna,
förutom vissa av de redan nämnda, räknas följande utredningar:

Sakkunniga för utredning angående docentinstitutionen, vilka tillkallades
den 10 juni 1938, räkna med att kunna avlämna sitt betänkande under november
1939, varför uppdraget bör slutföras.

Sakkunniga för utredning angående den kommunala flickskolans organisation
tillkallades den 14 juni 1938 och torde komma att inom den allra närmaste
framtiden avlämna sitt betänkande. Arbetet bör bland annat på grund
härav fullföljas.

Sakkunnig för fortsatt beredning av vissa frågor angående studentexamen
tillkallades den 21 oktober 1938. Det förslag, i vilket utredningen torde komma
att utmynna, lärer icke medföra några ekonomiska konsekvenser för det
allmänna. Arbetet, som beräknas vara slutfört före årets utgång, bör fullföljas.

Av den nu lämnade redogörelsen — i vilken icke medtagits en inom ecklesiastikdepartementet
med löpande departementsärenden sysselsatt sakkunnig
— framgår, att av de utredningar, som funnits böra med eller utan begränsning
av arbetsprogrammet fullföljas, kunna två slutföras inom den allra närmaste
tiden och ytterligare tre senast vid nästinstundande årsskifte. De utredningar,
som därefter återstå, äro följande, nämligen utredningen rörande
Stockholmsmuseernas luftskydd, utredningen rörande restaureringen av Uppsala
domkyrka, läkarutbildningssakkunniga, sakkunniga för utredning rörande
betygssättningen i folkskolan, utredningen beträffande utvidgning av
gymnasieorganisationen, utredningen rörande prästerskapets familjepensionering,
överarbetning av förslag till revision av den svenska kyrkohandboken
samt revision av svenska kyrkans evangeliebok. Av dessa åtta utredningar
beräknas endast tre, nämligen läkarutbildningssakkunniga, utredningen
rörande prästerskapets familjepensionering och de sakkunniga för
utredning rörande betygssättningen i folkskolan vara i verksamhet efter utgången
av nu löpande budgetår.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Sakkunniga för utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga, vilka tillkallats
den 5 maj 1937, ha färdigställt större delen av betänkandet. Ordföranden
och sekreteraren ha emellertid numera tagits i anspråk för andra, mera
trängande uppdrag, och utredningen kan slutföras först sedan sistnämnda
uppdrag fullgjorts.

Sakkunniga för utredning angående universitetets i Lund behov av tomtmark
m. m. tillkallades den 15 juni 1938 och ha den 27 februari 1939 avgivit
betänkande rörande universitetets behov av tomtmark samt sådana i
omedelbart sammanhang därmed stående frågor, som tarva avtal med Malmöhus
läns landsting och Lunds stad. Uppdraget i denna del anse de sakkunniga
slutfört. Däremot ha de sakkunniga icke upptagit vissa andra spörsmål,
som berörts i en tidigare verkställd utredning angående universitetets
skyldighet att gälda gatukostnader m. m. och som enligt de sakkunnigas mening
icke samtliga kunna inbegripas i det dem meddelade uppdraget. Det i
fråga örn dessa spörsmål från staden bekomna utredningsmaterialet ha de

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

sakkunniga överlämnat till chefen för ecklesiastikdepartementet för den åtgärd,
vartill omständigheterna kunde giva anledning. Sedan remissbehandlingen
av de sakkunnigas betänkande slutförts, torde till övervägande böra
upptagas spörsmålet örn fullföljande av utredningen rörande sistberörda
spörsmål. Under nuvarande förhållanden torde dock böra med sådan utredning
tills vidare anstå.

lil. Planerade utredningar, som böra tills vidare anstå.

Inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde är o aktuella ett flertal
frågor, som bort efter utredningar genom särskilda sakkunniga inom en
näraliggande framtid bringas till lösning men som under nu rådande förhållanden
torde böra tills vidare förbliva vilande:

Bland dessa frågor må nämnas:
revision av folkskolans undervisningsplan;
utredning rörande nomadundervisningen;

utredning rörande den nuvarande gymnasieutbildningens ändamålsenlighet
och organisation;

utredning rörande vissa övningslärares och lärares vid fortsättningsskolorna
anställnings- och avlöningsförhållanden;

revision av gällande bestämmelser rörande avlöning och statsbidrag vid
de statsunderstödda enskilda läroanstalterna, folkhögskolorna och yrkesundervisningsanstalterna; utredning

angående lönereglering för klockare och organister;
utredning rörande prästutbildningen;
utredning rörande handelslärarutbildningen;
utredning rörande kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten;
utredning rörande inrättande av museum för samtida konst; samt
utredning rörande effektivare utnyttjande av skol- och bildningsfilm i
undervisningens tjänst.

Flera av dessa utredningar ha vid skilda tillfällen påkallats av riksdagen.

Jordbruksdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

Såsom en första grupp av utredningar, varom här är fråga, kunna
upptagas sådana, som avse att giva det nödvändiga underlaget
för åtgärder, som icke eller endast för tillfället
kunna skjutas åt sidan.

1936 års skogsutredning, som tillsatts den 23 juli 1936 för att verkställa
utredning rörande skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder, som kunna
vidtagas för höjande av dess bärkraft, har i november 1938 avlämnat
betänkande dels med förberedande undersökningar och uttalanden rörande
skogsnäringen och statens förhållande till densamma, dels ock med undersökningar
och förslag angående åtgärder för främjande av en ändamålsenlig
virkesproduktion. Utredningens återstående uppgifter avse dels skogsbrukets
transportförhållanden, dels det oförädlade virkets avsättning, dels
virkets användning, dels ock inom skogsbruket rådande sociala förhållanden
samt vissa därmed sammanhängande spörsmål rörande inkomstfördelningen.
I fråga örn skogsbrukets transportförhållanden synas vissa detaljfrågor be -

Kungl, Maj:ts proposition nr 79: bilagor.

119

rörande flottningslagstiftningen böra tagas under särskilt övervägande snarast
möjligt. I övrigt torde med fullföljande av utredningens arbetsuppgifter
kunna tills vidare anstå.

Jordbrukskasseutredningen, som tillsatts jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 14 oktober 1938, har i uppdrag att överväga vilka gränser,
som böra bestämmas för jordbrukskasserörelsens inlåning och vilka garantier,
som till skydd för insättarna böra krävas med avseende å rörelsens
soliditet och likviditet. Vidare skall utredningen överväga vilka grunder
som böra gälla för jordbrukskasserörelsens utiåningsverksamhet samt rörelsens
organisatoriska uppbyggnad. Utredningen är av den beskaffenhet
att densamma icke helt kan nedläggas. Under nuvarande förhållanden torde
det emellertid icka vara lämpligt att förslag utarbetas, som syfta afl för
lång tid framåt reglera arbetsformerna för jordbrukskasserörelsen. Utredningen
torde i stället böra inskränka sig till att framlägga sådana förslag,
som efter hand kunna visa sig erforderliga och som kunna realiseras inom
nu gällande författningars ram.

Utredning rörande ändrade bestämmelser om det '' statsunderstödda bekämpandet
av tuberkulos hos nötkreatur uppdrogs genom beslut den 28
april 1939 åt medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen gemensamt, därvid
Kungl. Hajd tillika medgav dels att vid utredningens bedrivande finge enligt
chefens för jordbruksdepartementet bestämmande anlitas särskild sekreterare,
som departementschefen därtill förordnade, dels ock att, därest så
ansågs behövligt, en representant för jordbruket finge tillkallas såsom sakkunnig.
Förslag rörande bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur i Gotlands
län har utarbetats. I övrigt ha vissa förarbeten för utredningen verkställts.
Med hänsyn till de ekonomiska intressen för såväl staten som den
enskilde, som äro förknippade med utredningen, bör densamma slutföras,
vilket beräknas kunna ske före den 1 oktober 1940.

Sakkunnig för verkställande av överarbetning av 1930 års lapputrednings
betänkande m. m. tillkallades den 28 april 1939. Då vidtagandet av vissa
åtgärder i lappfrågan av sociala skäl synes oundgängligen nödvändigt, bör
utredningen få slutföras.

Norrländska skogsproduktionsutredningen, som tillsattes den 12 maj 1939,
avser att framlägga förslag rörande de möjligheter, som föreligga att snabbt
skapa nya skogstillgångar i vissa delar av Norrland. Utredningen, som beräknas
vara slutförd före innevarande års utgång, torde, med hänsyn till
densammas betydelse ur skogsekonomisk synpunkt, icke böra avbrytas.

Utredningen rörande hushållningssällskapens omorganisation, som tillsattes
den 30 juni 1939, bar till uppgift att framlägga förslag rörande, bland
annat, frågan huruvida hushållningssällskapen mera än hittills skulle kunna
inrikta sig på sådan produktionsfrämjande verksamhet, som har till
syfte att bidraga till förbilligandet av kostnaderna och effektivisering av
driften särskilt inom det mindre jordbruket. Ifrågavarande utredning synes
icke böra nedläggas, men torde endast böra bedrivas i den takt förhållandena
medgiva, därvid utredningen huvudsakligen torde inrikta sig på att
införskaffa uppgifter och övrigt material, som finnes erforderligt för det fortsatta
utredningsarbetet.

Undersökningar rörande resultaten av den statliga och statsunderstödda
forsknings-, försöks- och provningsverksamheten på jordbrukets och trädgårdsskötselns
område igångsattes den 30 juni 1939. Utredningen, som torde
kunna slutföras under år 1940, synes icke böra uppskjutas, då den torde
bliva av betydelse för tillgodogörande av resultaten av ifrågavarande statliga
och statsunderstödda verksamhet.

120

Kungl. Majlis proposition nr 79: bilagor.

En annan grupp utredningar, som böra slutföras, äro sådana som
böra fullföljas för att vunna arbetsresultat skola
kunna utnyttjas.

Till denna kategori torde epizootisakkunniga vara att hänföra. Dessa sakkunniga
tillkallades den 11 februari 1939 med uppgift att utreda dels frågan
örn nya bestämmelser för bekämpandet av smittsamma husdjurssjukdomar,
dels spörsmålet rörande den statsunderstödda försäkringsverksamheten
mot förluster till följd av dylika sjukdomar. De sakkunniga ha enligt
uppgift till stora delar utarbetat förslag, såvitt angår nya bestämmelser för
bekämpandet av husdjurssjukdomarna. I nuvarande läge synes det ursprungliga
arbetsprogrammet böra fullföljas såvitt angår sistnämnda fråga. Dessutom
synes det vara av betydelse att gränserna uppdragas mellan å ena sidan
statens och å andra sidan den enskildes skyldigheter ifråga om epizootins
bekämpande. De sakkunnigas uppdrag i övrigt torde tills vidare få vila.

Vidare böra sådana utredningar, vilkas slutförande endast
drager ringa kostnader, icke avbrytas. Hit kunna hänföras följande: Utredningen

rörande införande i riket av bisamråttan, som igångsatts den
30 juni 1938 och snart torde vara slutförd. Då utredningen beräknas draga
endast obetydliga kostnader, finnes icke någon anledning att avbryta densamma.

Undersökningen av frågor rörande lantbruksakademiens nyttjanderätt till
vissa områden å Djurgården igångsattes den 8 juli 1938. Med hänsyn till
önskvärdheten av att få vissa rättsförhållanden klarlagda och då utredningen
kommer att draga förhållandevis ringa kostnader, torde densamma böra få
slutföras.

Till denna grupp utredningar och i viss mån även till föregående grupp
torde böra hänföras dels undersökningen rörande byggnadsbeståndet vid statens
arrendeegnahem, dels utredningen rörande lantbrukets lärlingsfråga, dels
ock utredningen rörande ändrad organisation av statens växtskyddsanstalt och
statens centrala frökontrollanstalt. I fråga om samtliga dessa utredningar gäller
att desamma äro i det närmaste slutförda.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tilis vidare.

1938 års jordbruksutredning, vilken tillsatts den 24 mars 1938, synes under
nuvarande ändrade förhållanden i huvudsak böra vila. Emellertid torde
vissa av utredningen igångsatta undersökningar, som äro av mera allmänt
intresse eller som kunna bliva av betydelse för genomförandet av en reglering
av verksamheten på folkförsörjningens område, böra bringas i sådant
skick, att de kunna utnyttjas i erforderlig utsträckning.

Skogslagkommissionen, vilken tillsatts den 20 juni 1935 för att avgiva förslag
rörande vissa skogslagstiftningsfrågor, bör i nuvarande läge tills vidare
icke fortsätta med sitt arbete.

lil. Planerade utredningar, som böra tills vidare anstå.

Ett flertal utredningar, som under normala förhållanden snarast bort igångsättas,
synas under nu rådande förhållanden böra få tills vidare anstå. Av
dylika utredningar må här nämnas:

överarbetning av lönebestämmelserna för lantmätare och lantbruksingenjörer; utredning

angående vissa fiskerättsfrågor; samt

utredning rörande vissa skogslagstiftningsfrågor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

121

Handelsdepartementet.

I. Utredningar, som tills vidare böra fullföljas.

1936 års hantverkssakkunniga hava tillkallats den 9 januari 1936 för att
utreda frågan angående ordnandet av hantverkets högre yrkesutbildning,
angående lärlingsutbildningen inom hantverket och angående behovet av legala
kompetensvillkor för rätt att idka hantverk. De sakkunniga beräknas under
den allra närmaste tiden hava fullgjort ännu återstående del av sitt uppdrag,
nämligen utredning av frågan om behovet av legala kompetensvillkor
för rätt att idka hantverk. Med hänsyn härtill och till de ringa kostnader
uppdragets fullbordande beräknas medföra, torde arbetet böra få slutföras.

1936 års näringsorganisationssakkunniga, som tillkallats den 5 juni 1936 för
att verkställa utredning angående utbredningen inom näringslivet av organiserad
samverkan mellan företagarna angående den pris-, produktions- och distributionspolitik,
som kommit till stånd på grund av dylik samverkan, samt
angående möjligheterna att utnyttja densamma för att i samarbete med det
allmänna motverka konjunkturväxlingar och befrämja den ekonomiska utvecklingen,
hava insamlat uppgifter rörande förekomsten av överenskommelser
mellan industriföretag, närmare undersökt ett antal sådana överenskommelsers
verkningar ävensom gjort vissa sammanställningar rörande organiserad
samverkan inom handeln, jordbruket och andra delar av näringslivet
samt rörande utländsk kartellagstiftning. Det återstår för de sakkunniga
en viss överarbetning och komplettering av tidigare gjoi-da sammanställningar
samt utformande av uttalanden och förslag. Arbetet beräknas vara slutfört
omkring stundande årsskifte. Detta förhållande ävensom de jämförelsevis
ringa kostnader, arbetets slutförande beräknas draga, motiverar, att arbetet ej
avbrytes.

1937 års granitutredning, som tillsatts den 5 mars 1937 med uppgift att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande befrämjande av avsättningen
av den svenska stenindustriens produkter, har den 22 mars 1939 avgivit
betänkande med förslag i ämnet (slät. off. utr. 1939: 11). Utredningens
återstående arbetsuppgifter bestå i att övervaka och samordna vissa under
år 1938 påbörjade provningar av bergarter, som lämpa sig för tillverkning
av gatsten, att bearbeta provningsresultaten ävensom att upprätta detaljförslag
rörande i utredningens betänkande föreslagen koncentration av gat- och
kantstensindusirien i landet. Ifrågavarande arbetsuppgifter, vilka beräknas
vara slutförda senast den 30 juni 1939, torde på grund av de tämligen obetydliga
kostnader, som äro förenade därmed, få fullföljas.

1938 års gruvsalckunniga, vilka tillkallades den 3 september 1938 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga örn utnyttjande av kronans
malmfyndigheter i Västerbottens län, hava hittills utfört vissa förberedande
undersökningar och sammanställningar ävensom framlagt förslag angående
förvaltningen av gruvegendom, som kronan kan komma att förvärva på
grund av bestämmelser i 1938 års gruvlag. Under nuvarande förhållanden
lärer det få anses vara av särskild betydelse att utredningen fullföljes.

1939 års sjöfartsskgddsutredning, vilken tillsatts den 13 juli 1939 för att
biträda med utredning rörande frågan om handelssjöfartens skyddande under
krigsförhållanden, har framlagt förslag i olika ämnen beträffande
skyddsåtgärder för handelsflottan i såväl materiellt som personellt hänseende.
Ännu återstå vissa spörsmål, beträffande vilka undersökningarna ej
blivit avslutade. Fullföljandet av utredningsuppdraget, vilket beräknas kun Bilumg

till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 79: bilagor. 9

122 Kungl. Maj.ts proposition nr 79: bilagor.

na slutföras under innevarande år, framstår under rådande förhållanden såsom
angeläget.

Utredning om ökat försäkringsskydd för krigsdeltagare m. m. Den 20
oktober 1939 har Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för handelsdepartementet
att tillkalla högst fem sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva
förslag rörande frågan om ökat försäkringsskydd för krigsdeltagare m. m.
Utredningen avses skola bedrivas med största möjliga skyndsamhet.

Utredning om åtgärder med anledning av förluster å egendom genom skadegörelse
under krig. Den 20 oktober 1939 har Kungl. Maj:t bemyndigat
chefen för handelsdepartementet att tillkalla högst nio sakkunniga för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder med anledning av
förluster å egendom genom skadegörelse under krig. Även denna utredning
avses skola bedrivas skyndsamt.

II. Utredningar, som böra förklaras vilande tills vidare.

Försäkringsutredningen har tillsatts den 22 januari 1937 med huvudsaklig
uppgift att belysa och enligt sunda försäkringsrättsliga principer tillrättalägga
samtliga de spörsmål, vilka äro av betydelse på försäkringsväsendets
område. Flera av utredningens arbetsuppgifter hava nödvändiggjort särskilda
undersökningar och insamlande av material av växlande beskaffenhet,
ägnat att belysa de olika spörsmålen. Beträffande vissa av utredningens
huvuduppgifter hava förslag till lösning utarbetats. Flertalet övriga i
direktiven omförmälda uppgifter hava varit föremål för mer eller mindre
ingående överväganden. Utredningsarbetet har beräknats kunna bliva i dess
helhet färdigt först till den 1 oktober 1940. Såväl ordföranden som sekreteraren
hava emellertid sedan denna beräkning verkställdes blivit upptagna
av de i det föregående omförmälda, nu igångsatta brådskande utredningarna
rörande försäkringsskydd m. m. under krig. Vid angivna förhållanden torde
med slutförandet av det här ifrågavarande synnerligen omfattande utredningsuppdraget
böra tills vidare anstå.

1938 års sjöfartskommitté, som tillsattes den 30 juni 1938, bär till uppdrag
att verkställa utredning rörande den svenska skeppsfartens ekonomiska betingelser.
Av kommittén den 14 december 1938 avgivet betänkande med
förslag rörande den mindre skeppsfartens kapitalförsörjning för tonnagets
förnyande har lett till utfärdandet av kungörelse den 19 maj 1939 (nr 184)
angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur statens lånefond
för den mindre skeppsfarten samt kungörelse samma dag (nr 185) angående
allmänna villkor och bestämmelser för lån ur statens sekundärlånefond för
rederinäringen. Såsom återstående arbetsuppgifter har kommittén uppgivit
utredning av frågor rörande stödåtgärder för trampfarten, åtgärder för underlättande
av tonnagets förnyelse, åtgärder till förhindrande av att utrangerade
fartyg komma att efter försäljning till utlandet utnyttjas i konkurrens
med svensk sjöfart m. m. Kommittén har framhållit, alt dess arbete, vilket
vid krigsutbrottet avbrutits, med hänsyn till det allmänna läget knappast
torde komma att under den närmaste tiden återupptagas. Vid sådant förhållande
torde utredningen böra förklaras vilande.

Innehållsförteckning.

Propositionen.

Sid.

Inledning............................................................ 1

Besparingsarbetets allmänna inriktning................................... 2

Departementschefen................................................... 11

Bilagorna.

1— 8. P. M. angående besparingar i egentliga statsutgifter.

1. Andra huvudtiteln............................................ 1

2. Fjärde » 5

3. Femte » 7

4. Sjätte » 15

5. Sjunde » 21

6. Åttonde » 25

7. Nionde » 51

8. Tionde » 67

9—15. P. M. angående begränsning av kapitalinvesteringar.

9. Utrikesdepartementet........................................... 71

10. Försvarsdepartementet.......................................... 73

11. Socialdepartementet............................................. 79

12. Kommunikationsdepartementet................................... 83

13. Ecklesiastikdepartementet....................................... 89

14. Jordbruksdepartementet......................................... 95

15. Handelsdepartementet .......................................... 99

16. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Justitiedepartementet........................................... 101

Försvarsdepartementet.......................................... 104

Socialdepartementet............................................ 106

Kommunikationsdepartementet................................... 109

Finansdepartementet ........................................... lil

Ecklesiastikdepartementet....................................... 114

Jordbruksdepartementet......................................... 118

Handelsdepartementet.......................................... 121