Kungl. Maj:ts proposition nr 72-
1
Nr 12.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avlöningsförmåner
till viss civil personal i statens och kommuns
tjänst under tjänstledighet på grund av inkallelse till
militär tjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt
försvarsberedskap, m. m.; given Stockholms slott den
3 november 1939.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 november 1939.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Engberg, Sköld, Quensel,
Forslund, Eriksson, Strindlund, Hägglöf.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om avlöningsförmåner
till viss civil personal i statens och kommuns tjänst under tjänstledighet
för militär tjänstgöring, som föranledes av anbefalld förstärkt försvarsberedskap,
m. m.
Departementschefen anför:
Sedan Kungl. Maj:t den 1 september 1939 anbefallt intagande av förstärkt
försvarsberedskap, har fråga uppkommit örn utfärdande av särskilda föreskrifter
angående avlöning till vissa civila befattningshavare i statens och
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 72.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
kommuns tjänst under tjänstledighet, som föranledes av inkallelse till militär
tjänstgöring i anledning av den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen.
Vissa bestämmelser rörande avlöning under ledighet för militär tjänstgöring
äro redan meddelade i gällande avlöningsförfattningar. Sålunda stadgas
i civila avlöningsreglementet (13 § 2 mom.) bl. a., att tjänsteman skall
vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom beställningshavare
i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer
i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken
han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller under vilken
han är inkallad till värnpliktstjänstgöring, samt att tjänsteman likaledes
skall vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han genomgår för konstituerad
landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning eller
kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan kurs
eller övning, dock högst 14 dagar av ett och samma kalenderår.
Bestämmelser liknande dem, som sålunda meddelats för ordinarie tjänstemän
vid den nyreglerade civila statsförvaltningen, hava intagits i civila ickeordinariereglementet,
såvitt angår i 1 avd. 2 kap. avsedda extra ordinarie
tjänstemän. Där stadgas (12 § 2 morn.), att extra ordinarie tjänsteman skall
vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han fullgör honom såsom beställningshavare
i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer
i väg- och vattenbyggnadskåren åliggande tjänstgöring eller under vilken
han genomgår utbildningskurs för äldre reservofficerare eller han såsom
landstormen tillhörande värnpliktig är inkallad till landstormsbefälsövning
eller landstormsrepetitionsövning. Likaledes skall extra ordinarie
tjänsteman vidkännas B-avdrag för tid, under vilken han
genomgår för konstituerad landstormsofficer föreskriven befälskurs, landstormsbefälsövning
eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs
jämställd annan kurs eller övning, dock högst 14 dagar av ett och samma
kalenderår. Däremot avvika bestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän
från de för ordinarie tjänstemän gällande i avseende å lön under ledighet
för vanlig värnpliktstjänstgöring därutinnan, att extra ordinarie tjänsteman
å ena sidan ålagts skyldighet att vidkännas G-avdrag å lönen men å
andra sidan berättigats uppbära särskild dagersättning med 2 kronor
50 öre (21 § 4 morn.).
Beträffande extra ordinarie tjänstemän, som avses i 1 avd. 3 kap., äro i
reglementet särskilda bestämmelser icke meddelade rörande avlöning under
militär tjänstgöring. Då emellertid å ifrågavarande tjänstemän skola överhuvudtaget
tillämpas de för ordinarie tjänstemän i civila avlöningsreglementel
meddelade stadgandena, följer därav, att avlöningsförmånerna för ifrågavarande
extra ordinarie tjänstemän äro reglerade jämväl under ledighet
för militär tjänstgöring i samma omfattning, som skett för ordinarie tjänstemän.
I fråga örn övriga i civila icke-ordinariereglementet avsedda tjänstemän
saknas i reglementet generella bestämmelser uti här ifrågavarande hänse
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 72-
3
ende. Nu avsedda tjänstemän hava att avstå hela avlöningen under ledighet
för militär tjänstgöring, där ej för särskilt fall annorlunda föreskrives.
För vissa icke-ordinarie tjänstemän vid rikets hovrätter samt för vissa
icke-ordinarie lärare vid de statliga läroanstalterna äro avlöningsförmånerna
reglerade vid sidan örn civila icke-ordinariereglementet. Enligt Kungl. Majds
brev till rikets hovrätter den 22 juni 1939 (nr 335) skola å adjungerade ledamöter
och vissa fiskaler, nämligen de fiskaler som uppbära lön enligt 21
löneklassen, bestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän i 1 avd. 2 kap.
civila icke-ordinariereglementet äga tillämpning. Härav följer, att föreskrifterna
i nämnda kap. angående avlöning under militär tjänstgöring även gälla
för ifrågavarande hovrättstjänstemän. I fråga örn de icke-ordinarie lärare, vilkas
avlöningsförhållanden reglerats genom kungörelsen den 21 augusti 1939
(nr 582), äro några särskilda bestämmelser icke meddelade för det fall, att
lärare åtnjuter sådan ledighet som här är i fråga.
Beträffande befattningshavare vid statens oreglerade verk hava i för dem
tidigare utfärdade, ännu gällande kungörelser1 angående villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i vederbörande stater upptagna avlöningsförmånerna
icke influtit speciella föreskrifter rörande avlöning under ledighet
för militär tjänstgöring. I dylika kungörelser återfinnas allenast bestämmelser
örn löneförmånernas reglerande vid tjänstledighet i allmänhet.
Sålunda må nämnas, att i fråga örn häradsskrivare, landsfiskal och distriktslantmätare
gäller att, där tjänstemannen av sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger han uppbära hela lönen jämte ortstillägg, örn sådant förekommer,
men där han undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från
tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan
han förpliktas att under ledigheten frånträda även annan avlöningsförmån
än tjänstgöringspenningar, i den mån sådant för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt.
I de av Kungl. Maj:t utfärdade avlöningsreglementena för vissa kommunalt
anställda lärare hava, i likhet med vad som skett vid utfärdande av avlöningsreglementen
vid den nyreglerade civila statsförvaltningen, upptagits
vissa bestämmelser angående avlöning i den civila befattningen under
tjänstledighet för militär tjänstgöring. Sålunda gäller enligt 14 § avlöningsreglementet
den 11 november 1938 (nr 660) för lärare vid kommunala flickskolor,
kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor,
att ordinarie lärare skall avstå B-avdrag, då han på grund av honom såsom
beställningshavare i försvarsväsendets reserver (reservstater) eller såsom
värnpliktig åliggande militär tjänstgöring, vilken icke är att hänföra till
värnpliktstjänstgöring i fredstid, hindrats att sköta sin befattning samt att
han skall avstå C-avdrag vid fullgörande av värnpliktstjänstgöring i fredstid.
Vidare följer av stadgandet i 33 § 5 mom. samma reglemente att extra
ordinarie lärare, som åtnjuter ledighet för nyss angivna ändamål, äger
av lönen uppbära ett belopp av 2 kronor för dag. Dessa bestämmelser överensstämma
i huvudsak med de föreskrifter, som före den 1 juli 1939 till
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
lämpades vid den nyreglerade civila statsförvaltningen enligt då gällande
avlöningsreglementen med därtill hörande tilläggsbestämmelser.
I 20 § avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor den 30 september
1937 (nr 868) stadgas, att ordinarie lärare, som erhållit ledighet för att
fullgöra honom såsom beställningshavare i försvarsväsendets reserver (reservstater)
eller såsom värnpliktig åliggande militär tjänstgöring, skall i löneavseende
för sådan tid avstå hälften av på tiden belöpande del av lön samt
kallortstillägg. Enligt föreskrift i 29 § 2 mom. av reglementet skall extra
ordinarie lärare, som fullgör honom åliggande militär tjänstgöring, av lönen
äga uppbära ett belopp av 2 kronor för dag. Till följd av de hänvisningar,
som i avlöningsreglementet den 17 juni 1938 (nr 419) för nomadlärare
gjorts till vissa bestämmelser i avlöningsreglementet för folk- och småskollärare,
äga i sistnämnda reglemente intagna, nyss återgivna föreskrifter angående
avlöning under ledighet för militär tjänstgöring tillämpning även å
nomadlärare.
De i gällande avlöningsförfattningar sålunda meddelade föreskrifterna om
avlöning under ledighet för militär tjänstgöring hava tillkommit med tanke
huvudsakligen på den militärtjänstgöring av olika slag, som civila befattningshavare
under normala fredsförhållanden kunna vara skyldiga att underkasta
sig. Genom inkallelserna till förstärkt försvarsberedskap hava emellertid
ett stort antal civila befattningshavare ålagts en vida mer omfattande
militärtjänstgöring. Med nu gällande avlöningsbestämmelser hava dessa inkallelser
i många fall medfört en väsentlig minskning i vederbörandes löneinkomster.
Det ansågs vid nu angivna förhållanden erforderligt att företaga en närmare
undersökning av, huruvida gällande föreskrifter kunde anses på ett
tillfredsställande sätt reglera tjänstemännens avlöningsförmåner under den
förstärkta försvarsberedskapen. Undersökningen, som verkställdes inom
finansdepartementet, resulterade i en promemoria angående avlöningsförmåner
till viss civil personal i statens och kommuns tjänst under tjänstledighet
på grund av inkallelse till militär tjänstgöring i anledning av den 1 september
1939 anbefalld förstärkt försvarsberedskap, vari vissa förbättrade avlöningsförmåner
ifrågasattes. Promemorian utställdes för yttrande till ett
antal ämbetsverk och myndigheter, nämligen Svea hovrätt, fångvårdsstyrelsen,
länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt
örebro län, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden,
skolöverstyrelsen och domänstyrelsen. Sedan utlåtanden över promemorian
avgivits av ifrågavarande myndigheter, därvid det övervägande
flertalet av dem, örn ock med smärre erinringar på enstaka punkter, tillstyrkte
de i promemorian framlagda förslagen, samt framställningar i ämnet
till Kungl. Maj :t inkommit jämväl från vissa personalsammanslutningar,
underkastades frågan ytterligare beredning inom finansdepartementet, varefter
jag den 29 september 1939 anmälde ärendet inför Kungl. Majit. Det
Kungl. Maj:ts proposition nr 72-
5
förslag till särskilda avlöningsföreskrifter på området, jag därvid framlade,
begränsades till att avse sådana personalgrupper i statens tjänst, beträffande
vilka Kungl. Majit äger befogenhet att utan riksdagens hörande meddela
dylika föreskrifter. Med bifall till min i ämnet gjorda hemställan utfärdade
Kungl. Majit samma dag kungörelse med bestämmelser i fråga om avlöning
till viss statsanställd civil personal under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring
i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap (nr 749), att lända
till efterrättelse från och med den 1 september 1939.
I avseende å det huvudsakliga innehållet i nämnda kungörelse, vilken såsom
av rubriken framgår reglerar avlöningsförmånerna allenast under ledighet
för värnpliktstjänstgöring, torde jag få erinra örn följande:
Enligt kungörelsens 1 § 1 mom. skall extra ordinarie tjänsteman, som avses
i 1 avd. 2 kap. civila icke-ordinariereglementet, äga i stället för dagersättning
enligt reglementets 21 § 4 mom. uppbära avlöning med B-avdrag.
Avlöning med B-avdrag skall även tillkomma extra tjänsteman och aspirant,
som avses i 1 avd. 4 respektive 5 kap. nyssnämnda reglemente under förutsättning,
att tjänstemannen sedan ingången av kalenderåret närmast före
tjänstledighetens början innehaft sammanlagt minst sex månaders anställning
i statens tjänst eller, vad angår extra lärare, sammanhängande anställning
vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet under minst
en termin.
I 2 mom. av samma paragraf stadgas, att icke-ordinarie lärare, som avses
i kungörelsen den 21 augusti 1939 (nr 582) med föreskrifter i fråga om
avlönande av vissa icke-ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
statliga undervisningsanstalter och som är ålagd en undervisningsskyldighet
av minst 20 veckotimmar, skall äga, under den i paragrafens 1 morn. för extra
lärare angivna förutsättningen, uppbära hälften av den läraren eljest tillkommande
ersättningen.
Enligt 3 mom. av ifrågavarande paragraf gäller, att tjänsteman inom den
nyreglerade civila statsförvaltningen, vilkens avlöning utgår i form av arvode
med av Kungl. Majit fastställt belopp, skall, där ej Kungl. Majit för visst
fall eller för viss grupp av tjänstemän härutinnan meddelat särskilt beslut,
äga uppbära halva arvodet, under villkor att anställningen enligt vederbörande
myndighets beprövande är att betrakta såsom tjänstemannens huvudsakliga
sysselsättning eller förvärvskälla och att tjänstemannen sedan ingången
av kalenderåret närmast före tjänstledighetens början innehaft sammanlagt
minst sex månaders anställning i statens tjänst.
Slutligen har beträffande annan icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerat
verk, än som omförmäles i 1—3 morn., i paragrafens 4 mom. stadgats,
att det skall, där ej Kungl. Maj :t för visst fall eller för viss grupp av tjänstemän
härutinnan meddelat särskilt beslut, ankomma på vederbörande myndighet
att bestämma, om viss del av avlöningen må bibehållas, under förutsättning
dock att anställningen icke är av allenast tillfällig natur. Gynnsammare
grunder må dock härvid icke tillämpas, än som i 1—3 mom. angivits
för tjänstemän, med vilka befattningshavaren i avseende å anställnings- och
avlöningsvillkoren kan anses närmast jämförlig.
Enligt bestämmelserna i kungörelsens 2 § skola uppkommande frågor örn
avlöning till tjänstemän vid oreglerat verk samt till sådana tjänstemän vid
universiteten och karolinska mediko-kirurgiska institutet, som avses i kungörelsen
den 6 juni 1925 (nr 211), underställas Kungl. Majits prövning i varje
särskilt fall, för så vitt ej Kungl. Majit för visst fall eller viss grupp av tjänstemän
meddelat särskilt beslut i sådant hänseende.
6
Kungl. Mcij:ts proposition nr 72.
Från kungörelsens tillämpning har genom föreskrift i 3 § undantaghj
den, som är inkallad till militär tjänstgöring jämlikt föreskrifterna i 27 §
1 och 2 mom. värnpliktslagen.
Slutligen har i 4 § stadgats, att avlöning, arvode eller ersättning till tjänsteman
under tjänstledighet, varom i kungörelsen är fråga, skall, där ej Kungl.
Maj.h annorlunda förordnar, utgå från det anslag eller de medel, från vilka
tjänstemannens avlöningsförmåner under tjänstgöring vid vederbörande verk
eljest bestridas.
Det torde här få påpekas, att kungörelsens bestämmelser äro avsedda att
tillämpas jämväl å tjänstemän, som jämlikt § 27 mom. 2 a värnpliktslagen
inkallats till beredskapstjänstgöring under tiden för den förstärkta försvarsheredskapen.
På min föredragning meddelade Kungl. Maj :t genom brev samma dag till
rikets hovrätter liknande föreskrifter beträffande vissa icke-ordinarie befattningshavare
vid rikets hovrätter och de under hovrätterna lydande domsagorna
samt vid vattendomstolarna, att tillämpas från och med den 1 september
1939.
I enlighet härmed gäller, att vid hovrätt tjänstgörande adjungerad ledamot
eller fiskal skall under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning
av anbefalld förstärkt försvarsberedskap äga åtnjuta avlöning med B-avdrag.
Avlöning med B-avdrag skall ock under motsvarande ledighet utgå till assessor
eller fiskal, vilken innehar förordnande i domsaga och därvid åtnjuter
arvode motsvarande lön enligt viss löneklass i civila icke-ordinariereglementet
eller vilken innehar förordnande såsom vattenrättssekreterare. Vid hovrätt
tjänstgörande fiskalsaspirant, vikarie för notarie eller amanuens eller i
domsaga tjänstgörande förste eller andre notarie skall äga uppbära hälften
av det honom eljest tillkommande arvodet under förutsättning, att han sedan
ingången av kalenderåret närmast före tjänstledighetens början innehaft
sammanlagt sex månaders anställning i statens tjänst. Uppkommer beträffande
annan i domsaga tjänstgörande, av statsmedel avlönad icke-ordinarie
befattningshavare fråga om avlöning under tjänstledighet, som här avses,
skall densamma underställas Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall.
Bestämmelserna i 3 § och 4 § 1 mom. ovanberörda kungörelse den 29
september 1939 skola enligt föreskrift i brevet äga tillämpning jämväl beträffande
ifrågavarande tjänstemän vid hovrätterna, domsagorna och vattendomstolarna.
För meddelande av bestämmelser, motsvarande de sålunda för statstjänstemännen
utfärdade, erfordras beträffande den personal, som lyder under
de förutnämnda avlöningsreglementena den 11 november 1938 (nr 660)
för lärare vid kommunala flickskolor m. fl. kommunala undervisningsanstalter,
den 30 september 1937 (nr 868) för lärare vid folk- och småskolor
och den 17 juni 1938 (nr 419) för nomadlärare, riksdagens medverkan.
Jag anhåller att nu få upptaga detta spörsmål till behandling. I samband
härmed torde jag även få anmäla vissa frågor örn ändrade avlöningsvillkor
å civil tjänst för det fall, att civil tjänsteman i statens eller kommuns tjänst
åtnjuter ledighet för honom under förstärkt försvarsberedskap åliggande
annan militär tjänstgöring än värnpliktstjänstgöring. Därjämte torde jag få
Kungl. Maj:ts proposition nr 72. 7
upptaga till behandling vissa ytterligare spörsmål, som aktualiserats av nu
rådande förhållanden.
De bestämmelser, som jag i det följande förordar, torde böra förlänas giltighet
från och med den 1 september 1939. Därest tjänsteman enligt gällande
föreskrifter är berättigad till högre ersättning, böra dock de nya bestämmelserna
icke tillämpas å honom förrän från och med den dag de bliva utfärdade.
I. Avlöning till civila befattningshavare vid statens nyreglerade
verk under tjänstledighet för annan militär tjänstgöring än
värnpliktstjänstgöring.
1. Tjänstgöring såsom beställningshavare i reserven,
å reservstat eller å övergångsstat eller såsom
officer i väg- och vattenbyggnadskåren.
Enligt gällande författningar äro beställningshavare i reserven, å reservstat
samt å övergångsstat ävensom officer i väg- och vattenbyggnadskåren
skyldiga att bland annat tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest inkallas
för rikets försvar eller säkerhet ävensom vid sådan övning, som till
utrönande av arméns eller marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld.
I kungörelsen den 3 september 1939 (nr 628; jfr nr 753) med avlöningsbestämmelser
för viss militär och civilmiiitär personal under förstärkt försvarsberedskap
stadgas, att ifrågavarande kategorier beställningshavare skola
äga uppbära månadslön enligt krigsavlöningsreglementet jämte därå belöpande
dyrtidstillägg eller rörligt tillägg ävensom, vid tjänstgöring utom mantalsskrivningsorten,
i stället för i förekommande fall utgående tjänstgöringstraktamente,
terminslön med i krigsavlöningsreglementet angivet belopp enligt
den lägre tariffen, dock med visst förbehåll beträffande underbefäl i reserven.
I departementspromemorian framhölls, att med hänsyn till de i civila
avlöningsreglementet och civila icke-orainariereglementet meddelade bestämmelserna
några särskilda föreskrifter icke syntes vara påkallade i fråga
örn avlöning i den civila befattningen för tid, då ordinarie eller extra
ordinarie tjänsteman fullgjorde honom såsom beställningshavare i reserven,
å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer i väg- och vattenbyggnadskåren
åliggande militär tjänstgöring. Det kunde visserligen ifrågasättas,
huruvida icke även annan icke-ordinarie befattningshavare än extra
ordinarie tjänsteman borde få behålla någon del av den civila lönen, därest
sådan tjänsteman i nyssnämnd egenskap inkallades till tjänstgöring. I
betraktande av den avlöning, som utginge enligt krigsavlöningsreglementet,
syntes emellertid tillräckliga skäl icke föreligga för en sådan anordning.
Fångvårdsstyrelsen ifrågasätter, om icke en reglerande föreskrift borde
utfärdas angående avlöning till befattningshavare, som fullgör honom så
-
Departements
chefen.
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 72.
som beställningshavare i reserven efter frivilligt åtagande anbefalld militär
tjänstgöring.
Statskontoret yttrar, att tillämpningen av allenast B-avdrag för ordinarie
och extra ordinarie tjänstemän, som vore reservofficerare, vore mycket
otillfredsställande. Ämbetsverket anför vissa exempel på de sammanlagda
löneförmåner enligt krigsavlöningsreglementet och å den civila tjänsten,
som skulle tillkomma dylika befattningshavare. Statskontoret har funnit,
att i vissa fall sådana befattningshavare skulle under den militära tjänstgöringen
komma att uppbära mer än dubbelt så hög avlöning av statsmedel
som en officer på stat i motsvarande tjänsteställning och omkring 60
procent mera än om vederbörande bestritt sin civila befattning. En dylik
ordning kunde möjligen te sig försvarlig under normala förhållanden — då
inkallelsen avsåge allenast en kortare period — med hänsyn till angelägenheten
att trygga en god rekrytering av reservofficerskåren. Att i nuvarande
krisläge, då stora grupper samhällsmedborgare måste vidkännas icke obetydliga
ekonomiska uppoffringar för det allmänna, tillgodose i statstjänst
anställda reservofficerare i denna utsträckning måste statskontoret bestämt
avstyrka. Vid utformningen av bestämmelserna örn B-avdrag i 13 § 2 mom.
civila avlöningsreglementet och 12 § 2 mom civila icke-ordinariereglementet
syntes enligt ämbetsverkets mening ett läge som det förevarande knappast
hava beaktats. Med hänsyn emellertid till den tvekan, som kunde råda rörande
tolkningen av de civila avlöningsreglementenas bestämmelser i nu förevarande
avseende, syntes det statskontoret mest välbetänkt att söka en
tillfredsställande reglering av förhållandena på området genom ändring av
krigsavlöningsreglementet. I fråga örn innebörden av en dylik reglering
ville statskontoret föreslå, att bestämmelserna så ändrades att reservofficer
under tjänstgöringen berättigades uppbära dels i förekommande fall terminslön
enligt 6 § i krigsavlöningsreglementet, dels ock av den civila lönen
och månadslönen enligt krigsavlöningsreglementet sammanlagt så mycket,
att månadsavlöningen komme att uppgå till samma belopp som den avlöning
för månad räknat, vilken befattningshavaren omedelbart före inkallelsen
ägt uppbära, eller, örn sistnämnda lön vore lägre än månadslönen enligt
krigsavlöningsreglementet, denna lön.
Beträffande övriga icke-ordinarie tjänstemän, som vore reservofficerare,
ville statskontoret biträda promemorians förslag, att några särskilda bestämmelser
icke utfärdades.
Såsom statskontoret påpekat, föranleda nu gällande bestämmelser, att flir
en ordinarie civil statstjänsteman, som i egenskap av beställningshavare
i reserven eller vad därmed är likställt är inkallad till militär tjänstgöring,
den sammanlagda löneinkomsten från försvarsväsendet och å den civila
tjänsten blir högre än den löneinkomst han under tiden skulle hava uppburit
vid tjänstgöring å den civila tjänsten. Åtminstone i vissa fall uppgår
härvid den sammanlagda löneinkomsten till ett belopp, som icke kan anses
sakligt motiverat. Emellertid vill jag framhålla, att en reservofficer redan
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
9
enligt gällande förordningar rörande arméns och marinens reserver är under
tjänstgöring i fredstid tillförsäkrad lön enligt löneklass motsvarande den,
som stadgas i krigsavlöningsreglementet, och en ändring av bestämmelserna
i den riktning statskontoret angivit torde därför knappast kunna göras tilllämplig
å de civila tjänstemän, som för närvarande innehava fullmakt å
beställning såsom reservofficer. Liknande är förhållandet i fråga om beställningshavare
å reservstat och å övergångsstat samt beträffande officer
i väg- och vattenbyggnadskåren. Ej heller är det med gällande civila
avlöningsbestämmelser möjligt att från tillämpningen av stadgandena angående
rätt till lön med B-avdrag å den civila tjänsten undantaga nuvarande
ordinarie befattningshavare, som inkallas till tjänstgöring under den
anbefallda förstärkta försvarsberedskapen. För befattningshavare åter,
som framdeles vinna ordinarie anställning, synas mig ändrade bestämmelser
i förevarande hänseende böra genomföras. Efter det saken blivit föremål
för ytterligare utredning, har jag för avsikt att åter anmäla den för
Kungl. Majit.
Fångvårdsstyrelsens förslag att generellt utvidga rätten till lön med Bavdrag
till att avse även de fall, att ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän
efter frivilligt åtagande inträda i militär tjänstgöring såsom beställningshavare
i reserven, finner jag mig icke böra biträda.
I motsats till vad som gäller för ordinarie befattningshavare föreligger intet
hinder att häva den rätt till lön med B-avdrag, som extra ordinarie
tjänsteman enligt civila icke-ordinariereglementet för närvarande äger vid
tjänstgöring under den förstärkta försvarsberedskapen såsom beställningshavare
i reserven eller vad därmed är likställt. För egen del förordar jag,
att sådan ändring nu genomföres. Därest riksdagen icke framställer någon
erinran däremot, har jag för avsikt att i stället föreslå utfärdande av en
bestämmelse av innehåll, att i civila icke-ordinariereglementet avsedd extra
ordinarie eller extra tjänsteman eller aspirant skall vid tjänstgöring av nyss
angivet slag, därest den honom från försvarsväsendet tillkommande månadslönen
understiger den civila lönen, från det civila verket äga utbekomma
skillnaden. En förutsättning för denna minimiregels tillämpning å extra
tjänstemän och aspiranter bör i allmänhet vara, att tjänstemannen sedan
ingången av kalenderåret närmast före tjänstledighetens början innehaft
sammanlagt minst sex månaders anställning i statens tjänst eller, vad angår
extra lärare, sammanhängande anställning vid det statliga eller statsunderstödda
undervisningsväsendet under minst en termin.
2. Tjänstgöring såsom landstormsofficer.
Enligt bestämmelserna i 6 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1927 (nr
342) om landstormen, sådant detta författningsrum lyder enligt förordningen
den 11 februari 1938 (nr 35), är i fredstid konstituerad landstormsofficer
(landstormsfänrik, landstormslöjtnant eller landstormskapten) skyldig att
tjänstgöra vid landstormen i krig och då värnpliktiga eljest inkallas för ri
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 72.
kets försvar eller säkerhet ävensom vid sådan övning, som till utrönande
av landstormens krigsberedskap eller för utbildning utom vanlig ordning
av landstormen kan bliva särskilt anbefalld.
Enligt förutnämnda kungörelse den 3 september 1939 (nr 628) äger landstormsofficer,
som inkallas till tjänstgöring under den nu anbefallda förstärkta
försvarsberedskapen, under tjänstgöringstiden uppbära dels månadslön
enligt krigsavlöningsreglementet, dels ock, vid tjänstgöring utom
mantalsskrivningsorten, terminslön enligt den lägre tariffen i samma reglemente.
Såsom förut nämnts äro i civila avlöningsreglementet och civila ickeordinariereglementet
meddelade vissa bestämmelser angående avlöning till
där avsedd tjänsteman för tid, varunder han åtnjuter ledighet för militär
tjänstgöring i egenskap av konstituerad landstormsofficer. Dessa bestämmelser
avse emellertid allenast ledighet för genomgående av vissa i fredstid
anordnade kurser och övningar, vadan tjänsteman, som i nyssnämnd egenskap
eljest inkallas till militär tjänstgöring, har att avstå hela avlöningen.
I departementspromemorian erinras örn att landstormsofficerssällskapens i
Sverige riksförbund i skrivelse till Kungl. Majit den 8 september 1939 hemställt,
att civila statstjänstemän måtte bibehållas vid lön med allenast Bavdrag
för den tid, oavsett omfattningen av densamma, under vilken de i
egenskap av landstormsofficerare inkallas till militär tjänstgöring vid
förstärkt försvarsberedskap och mobilisering. I anledning härav framhålles
i promemorian, att även om vissa skäl kunde anföras för att i förevarande
hänseende likställa tjänsteman, som vore landstormsofficer, med
tjänsteman, som vore beställningshavare i reserven, å reservstat m. m., någon
åtgärd i den av riksförbundet påyrkade riktningen åtminstone för närvarande
likväl icke syntes vara påkallad. Emellertid borde det tagas under
övervägande, örn icke en föreskrift borde meddelas därom, att tjänsteman,
som fullgjorde militär tjänstgöring i egenskap av landstormsofficer och på
grund därav åtnjöte avlöning enligt krigsavlöningsreglementet, i varje fall
icke skulle uppbära lägre inkomst än som skulle komma honom till del
såsom inkallad värnpliktig.
Svea hovrätt framhåller, att då landstormsofficer vore likställd med officer
i reserven i fråga om tjänstgöringsskyldighet vid krig eller krigsfara,
syntes det kunna ifrågasättas, örn promemorians ståndpunkt i denna del
vore den riktiga. Generalpoststyrelsen finner, att landstormsofficerare enligt
promemorian skulle komma i en synnerligen oförmånlig ställning i
jämförelse med reservofficerarna. Ett likställande syntes styrelsen icke
oskäligt, och styrelsen ville ifrågasätta, om icke — eventuellt efter det frågan
underställts riksdagens prövning — föreskrift borde utfärdas därom,
att konstituerad landstormsofficer finge behålla lönen med B-avdrag. I
allt fall syntes sådan tjänsteman under den militära tjänstgöringen icke
böra uppbära lägre inkomst än som skulle liava kommit honom till del i
den civila befattningen. Skolöverstyrelsen anser minst lika starka skäl kunna
åberopas för likställighet i lönehänseende mellan landstormsofficer och
Kungl. Maj:ts proposition nr 72-
11
reservofficer vid militär tjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap som
under fredsförhållanden. Därest staten allt fortfarande hade behov av frivilligt
utbildade landstormsofficerare, syntes det styrelsen vara välbetänkt,
att icke genom en undantagsställning för dem i ekonomiskt hänseende i
viss mån förhindra utnyttjandet av statstjänstemän för försvaret, vilka vore
utbildade till landstormsofficerare. En dylik undantagsställning syntes kunna
befaras få till följd, dels att en del redan konstituerade nödgades avgå,
dels att nyrekrytering hämmades. Avseende borde ock fästas vid den omständigheten,
att statens föreskrifter bleve normgivande för kommuners och
enskilda företagares ställningstagande till motsvarande spörsmål. Överstyrelsen
ville förorda likställighet i förevarande hänseende mellan tjänsteman,
som vore reservofficer, och tjänsteman, som vore landstormsofficer. Statskontoret
finner ej skäl att för landstormsofficerare föreslå andra regler än
som av ämbetsverket förordats för reservofficerare. Domänstyrelsen tillstyrker
förslaget, att tjänsteman, som är landstormsofficer, icke skall uppbära
lägre sammanlagd inkomst än som skulle komma honom till del såsom
inkallad värnpliktig.
Sveriges landstormsföreningars centralförbund och centrala statsförvaltningens
tjänstemannaförening hava förordat, att tjänsteman, som i sin egenskap
av landstormsofficer inkallas till militär tjänstgöring i samband med
förstärkt försvarsberedskap och mobilisering, tillerkännes avlöning med Bavdrag.
Samma yrkande har framställts av chefen för arméstaben.
Jag föreslår, att den minimiregel som nyss förordats i fråga om avlö- Departementsning
till icke-ordinarie tjänsteman under tjänstgöring såsom reservofficer, cMe"-skall tillämpas jämväl beträffande avlöning till tjänsteman vid tjänstgöring
såsom landstormsofficer under förstärkt försvarsberedskap. För de ordinarie
tjänstemännens vidkommande bör medgivande härtill av riksdagen utverkas.
Beträffande extra tjänstemän och aspiranter bör uppställas motsvarande
krav på viss anställningstid, som förordats i fråga om tjänstgöringen
såsom reservofficer.
II. Avlöning till lärare vid vissa högre kommunala skolor under
tjänstledighet för militär tjänstgöring i anledning av anbefalld
förstärkt försvarsberedskap.
1. Tjänstgöring såsom bes tällningshavare i
försvarsväsendets reserver (reservstater).
I den inom finansdepartementet upprättade promemorian framhölls, att
med hänsyn till de bestämmelser, som i avlöningsreglementet den 11 november
1938 (nr 660) meddelats rörande avlöning under ledighet för tjänst<*-
göring såsom beställningshavare i reserven, särskilda föreskrifter i ämnet icke
vore påkallade beträffande de ordinarie lärare, som lydde under reglementet.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
Därest lärare vore extra ordinarie, syntes likaledes avlöningsreglementets
bestämmelser böra utan vidare tillämpas och läraren sålunda äga av den
civila lönen uppbära 2 kronor för dag förutom de honom från försvarsväsendet
tillkommande löneförmånerna.
Statskontoret förordar samma regel för avlöningens bestämmande för här
ifrågavarande lärare, som av ämbetsverket föreslagits för statens befattningshavare.
Allmänna lönenämnden påpekar, att det B-avdrag, som i reglementet
föreskrives vid här ifrågavarande ledighet, bör ske med samma
belopp, som angives i civila avlöningsreglementet.
Även i fråga om ordinarie lärare vid de högre kommunala skolorna böra
gällande bestämmelser för avlöning å den civila tjänsten vid tjänstgöring
såsom reservofficer under förstärkt försvarsberedskap ändras. Liksom förhållandet
är för statstjänstemännen kan ändring ske endast beträffande blivande
ordinarie befattningshavare. Jag torde framdeles åter få anmäla
denna fråga för Kungl. Maj:t.
Den av allmänna lönenämnden ifrågasatta ändringen i avseende å Bavdragets
belopp synes mig icke för närvarande böra genomföras.
Den i det föregående angivna minimiregeln torde — med den jämkning
som i fråga om extra ordinarie lärare föranledes av den stadgade dagersättningen
—- böra tillämpas å de extra ordinarie och vikarierande lärarna
vid de högre kommunala skolorna under här avsedd ledighet. Som förutsättning
för regelns tillämpning å de vikarierande lärarna bör i allmänhet
gälla, att läraren sedan ingången av kalenderåret närmast före tjänstledighetens
början vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet
innehaft sammanhängande anställning under minst en termin.
2. Tjänstgöring såsom Iandstormsofficer.
I departementspromemorian åberopades beträffande de kommunalt anställda
lärarna vad som i promemorian i motsvarande hänseende anförts
beträffande statens befattningshavare.
Statskontoret hänvisar beträffande de kommunalt anställda lärarna till
den regel för avlöningens bestämmande, som av ämbetsverket förordats för
statens befattningshavare under tjänstgöring såsom landstormsofficerare.
Skolöverstyrelsen förordar — i likhet med vad överstyrelsen ifrågasatt beträffande
statens befattningshavare — likställighet mellan lärare, som är
Iandstormsofficer, och lärare, som är reservofficer, i avseende å löneförmåner
i den civila befattningen.
I fråga örn avlöningsförmåner till lärare vid de högre kommunala skolorna
vid ledighet för tjänstgöring under förstärkt försvarsberedskap såsom
Iandstormsofficer torde den av mig i det föregående för statens befattningshavare
förordade minimiregeln böra givas motsvarande tillämpning. För
Kungl. Maj:ts proposition nr 72-
13
regelns tillämpning å vikarierande lärare bör — liksom förutsatts för regelns
tillämpning å sådan lärare under tjänstgöring såsom reservofficer —
krävas viss tidigare anställningstid.
3. Värnpliktstjänstgöring.
I departementspromemorian framhölls, att enligt avlöningsreglementets
bestämmelser värnpliktig ordinarie lärare vid inkallelse på grund av den
anbefallda förstärkta försvarsberedskapen syntes vara skyldig att vidkännas
C-avdrag. Det finge dock anses motiverat att i förevarande hänseende likställa
de lärare, varom nu vore fråga, med de ordinarie lärarna vid de
statliga läroanstalterna och följaktligen stadga B-avdrag. Emellertid vore att
märka, att vid genomförande från och med den 1 juli 1939 av provisoriska
avlöningsbestämmelser för lärare vid de högre kommunala skolorna (nr 471),
med därav följande höjning av lönebeloppen till samma nivå som de i civila
avlöningsreglementet stadgade (löneplan A), jämväl A-avdragsbeloppen anpassats
efter de nya lönerna medan däremot B-avdragsbeioppen lämnats
oförändrade. Den omförmälda likställigheten syntes kunna åvägabringas
antingen genom en föreskrift, som stadgade tillämpning av B-avdrag enligt
civila avlöningsreglementet, eller ock genom ett stadgande innebärande
minskning av lönen med dubbla det förhöjda A-avdraget. Samma avdrag
å lönen syntes vara att förorda beträffande extra ordinarie och vikarierande
lärare vid här ifrågavarande läroanstalter. 1 fråga örn timlärarna borde
regeln om halvi arvode komma till användning. Även här borde dock
förutsättningen vara, att läraren vore ålagd en undervisningsskyldighet av
minst 20 veckotimmar. Vid lägre antal veckotimmar borde det i förekommande
fall få ankomma på skolöverstyrelsen att besluta, örn eller i vad mån
arvodet finge bibehållas.
Statskontoret finner tvekan kunna råda, örn ej ordinarie och extra ordinarie
lärare böra vidkännas C-avdrag å avlöningen. Med hänsyn till önskvärdheten
av en enhetlig reglering ville statskontoret emellertid icke motsätta
sig, att samtliga kommunalt anställda ordinarie och extra ordinarie
lärare vidkändes B-avdrag enligt civila avlöningsreglementet.
Vikarierande lärare ävensom timlärare borde — på sätt föreslagits för
statens befattningshavare —- efter prövning i varje särskilt fall av vederbörlig
statlig myndighet medgivas rätt uppbära viss del, högst hälften av avlöningen,
under förutsättning att läraren vore ålagd en undervisningsskyldighet
av minst 20 veckotimmar.
Jag anser mig kunna i sak biträda de i promemorian framlagda för- Depirtementsslagen.
Vikarierande lärare liksom timlärare bör i regel få bibehållas vid chefenviss
del av den honom eljest tillkommande lönen eller ersättningen allenast
under förutsättning, att han sedan ingången av kalenderåret närmast före
tjänstledighetens början vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet
innehaft sammanhängande anställning under minst en ter
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
Departements
chefen.
min. Jag förutsätter, att avlöning i enlighet med vad jag nu tillstyrkt skall
utgå även vid ber edskap stjänstgöring jämlikt § 27 mom. 2 a värnpliktslagen,
då denna infaller under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen.
III. Avlöning til! lärare vid folkskoleväsendet under tjänstledighet
för militär tjänstgöring i anledning av anbefalld
förstärkt försvarsberedskap.
1. Tjänstgöring såsom beställningshavare i
försvars väsendets reserver (reservstater).
I departementspromemorian anfördes, att tillräcklig anledning icke syntes
föreligga att frångå de i avlöningsreglementet för folkskoleväsendets lärare
stadgade avdragsreglerna. I enlighet härmed syntes ock stadgandet örn
dagersättning med 2 kronor böra tillämpas å de extra ordinarie lärarna vid
folkskoleväsendet.
Beträffande de i folkskollärarnas avlöningsreglemente avsedda vikarierande
lärarna och timlärarna vore icke — lika litet som i fråga om motsvarande
lärare vid de statliga läroanstalterna —- någon särskild åtgärd i lönehänseende
påkallad, utan borde sådan befattningshavare få åtnöja sig med den
avlöning, som från försvarsväsendet utginge till beställningshavare i reserven
eller å reservstat.
Skolöverstyrelsen uttalar sig för att likställighet i förevarande hänseende
bör åvägabringas mellan folkskolans lärare och lärarna vid övriga läroanstalter.
Med den ståndpunkt jag beträffande statens befattningshavare och lärarna
vid de högre kommunala skolorna i det föregående intagit till frågan om avlöning
under ledighet för tjänstgöring såsom beställningshavare i reserven,
förordar jag promemorians förslag i fråga örn de ordinarie lärarna vid
folkskoleväsendet. Det synes böra övervägas, om icke också för dessa lärare
ändrade bestämmelser böra framdeles genomföras. Beträffande extra
ordinarie och vikarierande lärare bör minimiregeln tillämpas med den jämkning,
som i fråga om extra ordinarie lärare föranledes av den stadgade dagersättningen,
och vad angår vikarierande lärare under den förutsättning,
som förordats i fråga örn vikarierande lärare vid de högre kommunala skolorna.
2. Tjänstgöring såsom landstormsoificer.
I departementspromemorian förutsattes det, att i fråga om avlöning till
lärare vid folkskoleväsendet, som åtnjöte ledighet för tjänstgöring såsom
landstormsofficer, samma bestämmelser skulle gälla som i promemorian angivits
för de statsanställda.
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
15
Statskontoret och skolöverstyrelsen hänvisa på förevarande punkt till vad
ämbetsverken föreslagit beträffande avlöningsförmåner till statens befattningshavare
vid motsvarande tjänstgöring.
Enligt min mening bör minimiregeln här tillämpas, vad angår vikarieran- Departementsde
lärare under nyss angiven förutsättning. chefen.
3. Värnpliktstjänstgöring.
I departementspromemorian erinrades, hurusom med tillämpning av bestämmelserna
i 20 § och 29 § 2 mom. avlöningsreglementet för lärare vid
folk- och småskolor ordinarie lärare komme att uppbära halva lönen och
extra ordinarie lärare av lönen bibehålla 2 kronor om dagen för tid, varunder
läraren vöre inkallad till värnpliktstjänstgöring i anledning av förstärkt
försvarsberedskap. 1 anslutning till vad som i promemorian anförts
beträffande värnpliktig icke-ordinarie befattningshavares i statens tjänst avlöning
i förhållande till statsanställd ordinarie tjänstemans ifrågasattes emellertid,
örn icke värnpliktig extra ordinarie eller vikarierande lärare vid folkskoleväsendet
borde berättigas uppbära halva den eljest utgående lönen. I
fråga om övriga lärare vid folkskoleväsendet (timlärare, Övningslärare) syntes
särskilda åtgärder icke vara påkallade.
Statskontoret finner tvekan kunna råda, örn icke de ordinarie och extra
ordinarie lärarna vid folkskoleväsendet — såsom i promemorian förordats
—• borde medgivas rätt att bibehålla allenast halva lönen. Med hänsyn till
önskvärdheten av en enhetlig reglering ville dock statskontoret icke motsätta
sig, att B-avdrag enligt civila avlöningsreglemenet tillämpades.
Skolöverstyrelsen förklarar sig icke kunna finna annat, än att löneavdraget
vid här ifrågavarande tjänstledighet borde, liksom fallet vore vid lärares
ledighet för sjukdom, bestämmas till samma belopp för lärare i lika löneställning,
oavsett om lönen utginge enligt civila avlöningsreglementet, avlöningsreglementet
för lärare vid kommunala flickskolor m. fl. eller avlöningsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor. Härvid borde civila avlöningsreglementets
B-avdrag vara normgivande.
Överstyrelsen framhåller vidare, att staten borde sörja för bland annat
timlärarna i läsämnen, vilka åtnjöte avlöning enligt 34 § avlöningsreglementet
för lärare vid folk- och småskolor, på samma sätt som beträffande de vid
statliga och högre kommunala läroanstalter anställda timlärarna, för vilka i
promemorian föreslagits, att de under ledighet för värnpliktstjänstgöring
skulle åtnjuta halva lönen, örn timlär art jönsten utgjorde deras huvudsakliga
sysselsättning eller inkomstkälla.
Allmänna lönenämnden anser övervägande skäl tala för att i stället för
halva lönen B-avdrag enligt civila avlöningsreglementet tillämpas i fråga
örn lärare vid folkskoleväsendet. Lönenämnden har intet att erinra mot
att i fråga örn timlärare och Övningslärare vid folkskoleväsendet lönespörsmålen
lösas från fall till fall.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
Departements
chefen.
Sveriges allmänna folkskollårarförening och Sveriges folkskollärarförbund
hava i skrivelser till Kungl. Maj:t den 12 september respektive den 21 september
1939 uttalat sig för att folkskolans lärare vid inkallelse till militär
tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap i lönehänseende likställas
med lärare vid statens undervisningsväsende.
Det synes mig skäligt, att lärare vid folkskoleväsendet vid ledighet för
värnpliktstjänstgöring i anledning av den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen
— alltså även vid beredskapstjänstgöring — tillerkännas samma
löneförmåner, som under sådan ledighet tillkomma de statsanställda lärarna.
Jag får sålunda förorda, att såväl de ordinarie lärarna som de extra
ordinarie och vikarierande lärarna vid folkskoleväsendet berättigas att under
här ifrågavarande ledigheter uppbära lön å lärartjänsten, minskad med
B-avdrag enligt civila avlöningsreglementet. Beträffande vikarierande lärare
bör som regel krävas, att han sedan ingången av kalenderåret närmast
före tjänstledighetens början innehaft sammanhängande anställning
vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet under minst en
termin.
Vad angår timlärarna i läsämnen vid folk- och småskolor är att märka,
att anställningen för vederbörande i många fall endast är en bisyssla. Vid
sådant förhållande synes mig generella föreskrifter om avlöning under här
ifrågavarande värnpliktstjänstgöring icke lämpligen böra utfärdas utan torde
det få ankomma på skolöverstyrelsen att, med iakttagande av de för statens
motsvarande lärare gällande grunder, på särskild framställning besluta från
fall till fall.
Jag torde i detta sammanhang få framhålla, att jag förutsätter, att de
särskilda förmåner i lönehänseende, jag i det föregående förordat för folkoch
småskolans lärare skola i förekommande fall även utgå till befattningshavare,
som enligt kungörelsen den 10 december 1937 (nr 955) äro underkastade
bestämmelserna i avlöningsreglementet för folk- och småskollärare.
IV. Avlöning till nomadlärare under tjänstledighet för militär
tjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt
försvarsberedskap.
Enligt departementspromemorian skulle de särbestämmelser, som ifrågasattes
för ordinarie, extra ordinarie och vikarierande lärare vid folkskoleväsendet
äga tillämpning jämväl å de lärare, som lyda under avlöningsreglementet
den 17 juni 1938 (nr 419) för nomadlärare. Jag har intet att
däremot erinra. Jag förutsätter dock givetvis härvid, att de avvikelser från
promemorians förslag i avseende å folkskolans lärare, som jag i det föregående
förordat, skola gälla även beträffande nomadlärare.
Kungl. Maj.ts proposition nr 72.
17
V. Avlöningsförmåner för vissa lärare, som hindras att tjänstgöra
vid krig eller krigsfara.
I skrivelse den 6 september 1939 har skolöverstyrelsen framlagt förslag
i fråga örn avlöningsförmåner till vissa i statens eller kommuns tjänst anställda
lärare vid hinder för läraren på grund av krig eller krigsfara att fullgöra
sin tjänstgöring. Enligt överstyrelsens förslag skulle vid statlig läroanstalt,
kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola,
högre folkskola eller folk- eller småskola anställd ordinarie, extra
ordinarie, extra eller vikarierande lärare, som hindras att tjänstgöra eller
vilkens tjänstgöring minskas till följd av undervisningens inställande eller
inskränkning i anledning av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar,
äga uppbära oavkortad avlöning utan hinder därav, att tjänstgöringen icke
fortgått i eljest föreskriven omfattning. Vad sålunda föreslagits skulle jämväl
gälla för bland annat timlärare, vid folk- och småskolor i läsämne,
under förutsättning, att lärarens tjänstgöring omfattade minst 20 veckotimmar
eller ock att densamma av skolöverstyrelsen prövades utgöra hans huvudsakliga
sysselsättning. Lärare, för vilken nyss omnämnda tjänstgöringshinder
förelegat, skulle vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra
den återlösning, som i vederbörlig ordning kunde vara bestämd.
Överstyrelsen har därjämte föreslagit, att för lärare med lönetursrätt tid,
varunder läraren av nyssnämnd anledning varit hindrad att tjänstgöra, må
räknas såsom tjänstetid vid bestämmande av hans placering i löneklass.
I sin motivering för detta förslag har överstyrelsen anfört bland annat
följande:
I fråga om lärares avlöning, då tjänstgöringen och undervisningens normala
fortgång rubbades på grund av krig eller krigsfara, borde särskilt
bemärkas dels det fall, att undervisningen måste för någon tid inställas,
dels ock det fall, att läraren bleve inkallad till militär tjänstgöring och därigenom
urståndsatt att uppehålla sin lärartjänst. Inställdes undervisningen
vid läroanstalten, inträdde i stort sett samma förhållande, som då undervisningen
inställdes på grund av rådande smittosam sjukdom bland människor
eller husdjur. I sådant fall ägde lärarna enligt gällande avlöningsbestämmelser
uppbära oavkortad lön jämte kallortstillägg, varjämte de såsom
tjänstetid för lönetursberäkning ägde att tillgodoräkna den tid, under
vilken undervisningen av nämnda anledning varit inställd. Detta gällde
icke blott beträffande ordinarie utan även extra ordinarie och extra lärare
samt vikarier. Dessa bestämmelser syntes böra göras gällande även i fråga
örn lärare, som hindrades att tjänstgöra, emedan undervisningen inställts
på grund av förhållanden vid krig eller krigsfara. Därvid borde dock bestämmelsernas
räckvidd utsträckas till att avse även timlärare, i varje fall
de timlärare, som hade tjänstgöringen vid skolan till sin huvudsakliga sysselsättning.
Vad överstyrelsen sålunda anfört hade avsetts äga tillämpning jämväl i
det fall, att undervisningen inställts på grund av att lärjungarna i viss klass
eller skola erhållit ledighet i syfte att vid skördearbete ersätta arbetskraft,
som tagits i anspråk för militär tjänstgöring (Kungl. Maj:ts cirkulär den 6
september 1939, nr 623).
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 72.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 72-
Departements
chefen.
Över skolöverstyrelsens berörda förslag hava utlåtanden den 21 september
1939 avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden. Myndigheterna
hava ansett sig icke böra framställa någon erinran mot förslaget.
I likhet med de hörda myndigheterna finner jag icke anledning till erinran
mot skolöverstyrelsens förslag, att ordinarie, extra ordinarie, extra eller
vikarierande lärare vid förut angiven läroanstalt, vilken hindras att tjänstgöra
eller vilkens tjänstgöring minskas till följd av undervisningens temporära
inställande eller inskränkning på grund av vid krig eller krigsfara
vidtagna anordningar skall uppbära oavkortad avlöning ävensom att samma
rätt på de av överstyrelsen angivna villkor även medgives timlärare.
Ej heller synes mig något vara att erinra mot att här avsedd lärare för uppflyttning
i löneklass får taga i beräkning den tid, under vilken han av nämnda
anledning varit hindrad att tjänstgöra. Vad här sagts bör i tillämpliga
delar gälla jämväl lärare vid navigationsskolorna, nomadskolorna och vid
militärläroverken.
VI. Ersättning till vissa vikarier vid folkskoleväsendet.
Enligt stadgandet i 6 § 2 mom. tjänstepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl. den 17 juni 1938 (nr 423) gäller att, därest befattningshavare,
som kommer i åtnjutande av pension för i reglementet avsedd befattning,
vid avgången från befattningen åtnjuter eller sedermera erhåller avlöning
för befattning, å vilken avlöningsreglementet för lärare vid folk- och småskolor
eller avlöningsreglementet för nomadlärare äger tillämpning, eller
avlöning för icke-statlig anställning, med vilken är förenad tjänstepensionsrätt
enligt reglementet för statens pensionsanstalt eller reglementet för lärarinnornas
pensionsanstalt, eller avlöning för statstjänst, pensionen skall,
där icke Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, minskas jämlikt bestämmelserna
i 1 mom. av samma paragraf.
Genom brev den 21 juli 1938 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att bestämmelserna
i 6 § 1 mom. förenämnda tjänstepensionsreglemente om minskning
i pension skola tills vidare intill dess annorlunda bestämmes icke äga tilllämpning
å enligt reglementet pensionerad befattningshavare, vilken erhåller
avlöning såsom vikarierande lärare vid folkskola, småskola eller
mindre folkskola. I den mån anställningen inom samma skoldistrikt under
en lästermin överstiger 30 dagar, skall dock minskning av pensionen ske i
enlighet med nämnda bestämmelser.
Tillika har Kungl. Maj:t i nämnda brev föreskrivit, att befattningshavaren
skall för tid, varunder minskning av pensionen ej äger rum, för lönens
bestämmande vara placerad i lägsta ifrågakommande löneklass.
Fråga har nu uppkommit, vilken ersättning bör under vikariat å befattning
inom folkskoleväsendet tillkomma förutvarande lärare, vilken före ikraft
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 72-
trädandet den 1 juli 1938 av tjänstepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl. pensionerats enligt reglementet för statens pensionsanstalt. Sådan
befattningshavare lärer icke vara skyldig att på grund av löneinkomst under
vikariat vidkännas minskning i sin pension. Vidare har fråga uppkommit,
vilken ersättning bör under vikariat utgå till enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente
pensionerad lärare för det fall, att vikariatet varar mera
än 30 dagar. Å ena sidan har hävdats, att med hänsyn till bestämmelserna
i 32 § jämförd med 26 § 2 mom. andra stycket och 9 § c) avlöningsreglementet
för folkskollärare den 30 september 1937 (nr 868) vikarien skall
åtnjuta lön enligt lägsta förekommande löneklass. Å andra sidan har gjorts
gällande, att vikarien skulle äga för löneklassplacering tillgodoräkna förutvarande
anställningstid.
I ett den 25 september 1939 avgivet utlåtande har allmänna lönenämnden
föreslagit, att en särskild föreskrift skulle meddelas, enligt vilken vikarien
skulle äga dels uppbära oavkortad pension, dels ock åtnjuta särskilt arvode
beräknat till sådant belopp, att sammanlagda förmånerna motsvarade avlöningen
enligt den löneklass han vid avskedet tillhörde eller finge anses hava
tillhört. Genom en dylik anordning skulle ersättningen under vikariatet
bliva oberoende av huruvida tjänstemannen under vikariatet åtnjöte oavkortad
pension enligt de äldre pensionsgrunderna eller han i förekommande
fall hade att vidkännas minskning av pensionen under vikariatet på grund
av reduktionsreglerna i det nya tjänstepensionsreglementet för folkskollärare
m. fl.
Frågan örn ersättning till pensionerad folk- eller småskollärare, vilken Departementsförordnas
att vikariera vid folk- eller småskola, har särskilt aktualiserats c fenunder
de nu rådande förhållandena, i det att ett betydande antal lärare vid
folkskoleväsendet inkallats till militärtjänstgöring i anledning av anbefalld
förstärkt försvarsberedskap och såsom vikarier för dessa i ökad omfattning
anlitats förutvarande, från tjänsten med pension avgångna lärare. Den lösning
av ersättningsfrågan, som lönenämnden anvisat, synes böra godtagas.
Det torde nämligen få anses skäligt, att pensionär, som förordnas att vikariera
vid folk- eller småskola, beredes sådan ersättning, att den jämte pensionen
motsvarar lönen i den löneklass han vid avskedet tillhörde eller kan
anses hava tillhört. Vid beräknande av ersättningen bör, såsom lönenämnden
påpekat, hänsyn tagas till den årliga lästiden vid den skola, där vikariatet
bestrides, ävensom till den ortsgrupp, vilken skolorten tillhör. I betraktande
av att ett enhetligt ordnande av ersättningsfrågan på sätt nyss
angivits innebär en avvikelse från de föreskrifter rörande avlöning till vikarierande
lärare, som innefattas i avlöningsreglementet för folk- och småskollärare,
bör frågan underställas riksdagens prövning.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
VII. Avlöning till lärare under ledighet för uppdrag såsom förläggningschefer
vid utrymning av skolor i anledning
av krig eller krigsfara.
1 cirkulärskrivelse den 4 september 1939 har skolöverstyrelsen meddelat
anvisningar rörande utrymning av skolor vid krig eller krigsfara. Enligt
nämnda anvisningar skall vederbörande luftskyddschef i samråd med utrymningsledaren
snarast möjligt utse en förläggningschef för varje anordnad
skölf örläggning.
I skrivelse till Kungl. Majit den 15 oktober 1939 har Stockholms folkskoledirektion
hemställt, att lärare vid under skolöverstyrelsens uppsikt och ledning
stående läroanstalter inom Stockholms luftskyddsområde må, därest
lärarens avlöning regleras av statliga förordningar, vid förordnande såsom
förläggningschef i enlighet med skolöverstyrelsens och luftskyddsinspektionens
anvisningar rörande utrymning av skolor vid krig eller krigsfara äga
rätt att under tjänstledighet för fullgörande av uppdrag att ordna förläggning
bibehållas vid honom eljest tillkommande löneförmåner för högst två
veckor samt tjänstårs- och pensionsrätt. Såsom motivering härför har
folkskoledirektionen anfört följande.
Förläggningschefen skall omedelbart noggrant orientera sig beträffande
ortens topografi, matförsörjningsmöjligheter m. m. För att kunna genomföra
denna uppgift torde i många fall vara nödvändigt, att förläggningschefen
företar en resa till förläggningsorten och uppehåller sig där en eller flera
dagar, lills för förläggningen nödiga dispositioner blivit vidtagna.
Till förläggningschefer torde i regel bli utsedda i tjänst varande lärare.
Då dessa vid arbetet med förläggningens anordnande i regel måste under någon
tid åtnjuta ledighet från sin lärarbefattning, får det anses påkallat, att
åtgärder vidtagas, som beträffande löneförmåner, tjänstårsberäkning och
pensionsunderlag hålla dem skadeslösa för eljest lidna förluster. Den tid,
som för ifrågavarande uppdrag kan bliva behövlig, torde ställa sig olika för
olika förläggningar, beroende på förläggningens storlek och läge m. m., och
det synes därför önskvärt, att lärare bibehålies vid ovannämnda förmåner
under så lång tid, som luftskyddschefen för varje uppdrag finner behövlig,
dock tills vidare för varje förläggningschef högst två veckor.
I utlåtande den 31 oktober 1939 har skolöverstyrelsen tillstyrkt bifall till
folkskoledirektionens framställning. Överstyrelsen har emellertid ifrågasatt,
huruvida det icke vore lämpligt, att en allmän föreskrift utfärdades
rörande de frågor, som här förelåge till avgörande. Det förefölle nämligen
överstyrelsen i hög grad sannolikt, att ansökningar liknande den nu föreliggande
kunde komma alt ingivas även från andra ur luftskyddssynpunkt
utsatta orter.
Departements- Det synes mig skäligt, alt lärare i statens tjänst samt kommunalt anställda
chefen. lärare med avlöning enligt av Kungl. Majit utfärdade avlöningsreglementen
under ledighet för fullgörande av uppdrag såsom förläggningschef medgives
Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
21
rätt att i viss utsträckning åtnjuta oavkortade löneförmåner. Det torde böra
ankomma på Kungl. Maj:t att härom besluta. Tid, varunder lärare åtnjutit
sådan ledighet, bör få tagas i beräkning i löneturshänseende. Härtill bör
riksdagens medgivande inhämtas.
VIII. Bestridande av kostnaderna för avlöning enligt civila avlöningsreglementet
och civila icke-ordinariereglementet till tjänstemän
under ledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning
av förstärkt försvarsberedskap.
I kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 415) har Kungl. Majit meddelat närmare
bestämmelser beträffande sättet för bestridande av kostnader för avlöning
åt befattningshavare, å vilka civila avlöningsreglementet och civila
icke-ordinariereglementet äga tillämpning och för vilkas avlönande anslag
blivit å riksstaten uppförda. I enlighet härmed gäller (punkten 5), att avlöning
till extra ordinarie och extra tjänstemän under ledighet för militär
tjänstgöring skall bestridas från den i avlöningsstaterna under anslagsposten
avlöningar till icke-ordinarie personal upptagna delposten till avlöningsförhöjningar
m. m.
Med avvikelse härifrån har Kungl. Majit i kungörelsen den 29 september
1939 (nr 749) med bestämmelser i fråga örn avlöning till viss statsanställd
civil personal under tjänstledighet för värnpliktstjänstgöring i anledning av
anbefalld förstärkt försvarsberedskap föreskrivit, att avlöning, arvode eller
ersättning till icke-ordinarie tjänsteman under tjänstledighet, varom i sistnämnda
kungörelse är fråga, skall, där ej Kungl. Majit annorlunda förordnar,
utgå från det anslag eller de medel, från vilka tjänstemannens avlöningsförmåner
under tjänstgöring vid vederbörande verk eljest bestridas.
I följd härav kommer den i avlöningsstaterna under anslagsposten avlöningar
till icke-ordinarie personal upptagna delposten till grundavlöningar
m. m. att anlitas för utbetalande av avlöningar till inkallad personal, vilken
delpost beträffande det övervägande flertalet ämbetsverk är upptagen med
bestämt belopp. Jag vill i anledning härav framhålla nödvändigheten under
nuvarande förhållanden av att ämbetsverken söka begränsa utgifterna för
avlöningar till den icke-ordinarie personalen inom ramen för det i staterna
fastställda beloppet. Särskilt torde böra iakttagas, att vid beviljade ledigheter
för militärtjänstgöring i anledning av den anbefallda förstärkta försvarsberedskapen
vikarier icke förordnas i andra fall än där detta är för
arbetets behöriga gång oundgängligen nödvändigt. För det fall, där likväl
ett överskridande av delposten till grundavlöningar under innevarande budgetår
icke kan undvikas till följd av nyss berörda omständighet, torde
Kungl. Majit böra inhämta ett generellt bemyndigande av riksdagen att på
behörigen motiverad framställning från vederbörande myndighet besluta om
grundavlöningspostens förstärkande från det å driftbudgeten uppförda an
Bilumg
till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 72. 3
Hemställan.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 72.
slaget till oförutsedda utgifter. Denna anordning, som avviker från den,
vilken eljest numera tillämpas vid behov av medel för grundavlöningar
m. m. utöver av riksdagen anvisade belopp, motiveras av önskvärdheten
av att erhålla särskild redovisning av de belopp, med vilka grundavlöningsposterna
till följd av befattningshavarnas inkallelse till militärtjänstgöring
måste överskridas.
Under åberopande av vad sålunda i skilda sammanhang anförts hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående förordats,
dels meddela bestämmelser
angående avlöningsförmåner till befattningshavare i statens
eller kommuns tjänst under tjänstledighet på grund av
inkallelse till militär tjänstgöring i anledning av anbefalld
förstärkt försvarsberedskap,
angående avlöningsförmåner till vissa lärare, som hindras
tjänstgöra vid krig eller krigsfara,
angående ersättning till vissa vikarier vid folkskoleväsendet
samt
angående avlöning till lärare under ledighet för uppdrag
såsom förläggningschefer vid utrymning av skolor i anledning
av krig eller krigsfara,
dels ock besluta om förstärkning av de i gällande avlöningsstater
under anslagsposterna till avlöningar till ickeordinarie
personal upptagna delposterna till grundavlöningar
m. m. från det i riksstaten för budgetåret 1939/40 upptagna
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Per Eldin.
398960. Stockholm, Isaac Marcus B oktryckeri-Aktiebolag, 1939.