Kungl. Maj:ts proposition nr 49-

1

Nr 49.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni
1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskånkningsskatt
å spritdrycker, m. m.; given Stockholms
slott den 14 oktober 1939.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;

2) förordning om spritdrycksaccis; samt

3) förordning angående särskild omsättningsskatt å vin.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 49.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker1.

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives:

2 §•

1 morn. Omsättningsskatt upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av
spritdrycker och utgår dels med en grundavgift av 4 kronor, för Uter räknat,
dels med 80 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas
vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen äga---för omsättningsskatten.

2 mom. För spritdrycker, som jämlikt av Kungl. Majit med stöd av 1 kap.
4 § 3 mom. eller 2 kap. 10 § 5 mom. förordningen den 18 juni 1937 angående
försäljning av rusdrycker meddelade bestämmelser hos partihandelsbolaget
inköpas eller till riket införas, skall omsättningsskatt upptagas med en grundavgift
av 1 krona 40 öre eller, där spritdryckerna äro avsedda för tillverkning
av essenser eller extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker, med en
grundavgift av 10 kronor, allt för liter räknat.

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1939.

1 Senaste lydelse se S. F. S. 1933:399 och 1939:311.

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

3

Förslag

till

förordning om spritdrycksaccis.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För varje liter spritdrycker utöver den första, som under en kalendermånad
utminuteras till samma köpare, skall upptagas spritdrycksaccis med 2
kronor.

Accisbelopp, som icke slutar på helt femtal ören, skall jämkas till närmast
högre sådant tal.

2 §•

För spritdrycksaccis ansvarar vederbörande systembolag.

3 §•

Systembolag åligger

dels att senast den femtonde dagen i varje månad å statsverkets checkräkning
i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning insätta den spritdrycksaccis,
som belöper på bolagets utminutering av spritdrycker under nästföregående
kalendermånad,

dels ock att senast den tjugonde dagen i varje månad till kontrollstyrelsen
avlämna av bolagets styrelse på heder och samvete bestyrkt uppgift rörande
omfattningen av berörda utminutering.

4 §•

Kontrollstyrelsen äger meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande
sättet för spritdrycksaccisens uppbärande och redovisande.

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1939.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Förslag

till

förordning angående särskild omsättningsskatt å vin.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För vin, som av partihandelsbolaget försäljes till systembolag, skall — utöver
avgift i förekommande fall enligt förordningen den 30 mars 1935 (nr
76) örn omsättningsskatt å inhemskt vin — erläggas en avgift benämnd
särskild omsättningsskatt å vin.

2 §•

Särskild omsättningsskatt å vin utgår med femtio procent av det belopp,
som, nämnda skatt oberäknad, betingas vid systembolagens inköp av vinet
i buteljerat skick. Dock skall för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent,
skatten lägst utgå med två kronor för helbutelj, innehållande 66
å 70 centiliter, med en krona för halvbutelj, innehållande 33 å 35 centiliter,
samt i fall, då vinet tillhandahålles på andra buteljstorlekar, med tre kronor
för liter räknat.

3 §•

Det åligger systembolag att till partihandelsbolaget erlägga den särskilda
omsättningsskatten i samband med betalningen för varan. Partihandelsbolaget
har att i den ordning Kungl. Majit bestämmer till statsverket inbetala
skatten.

Systembolagen äga att efter grunder, som av kontrollstyrelsen fastställas,
vid försäljningen av vinet göra sig betäckta för skatten.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

5

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den lå oktober
1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,

Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet innefattas
i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155), med däri genom förordningarna
den 20 juni 1924 (nr 228), den 31 januari 1932 (nr 13), den 28
januari och den 26 juni 1933 (nr 19 och 399), den 21 maj 1937 (nr 246) samt
den 22 juni 1939 (nr 311) vidtagna ändringar.

Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:

l:o) vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker, därvid skatten utgår
dels med en grundavgift av 2 kronor för liter och dels med 60 procent
av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna
i buteljera! skick;

2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i tvenne särskilda kungörelser
den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolag
eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt,
tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår med
en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.

Utskänkningsskatt upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår
med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra
spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkohollialt är
fritt från utskänkningsskatt.

En sammanfattning av de vid olika tider gällande skattesatserna utvisar
följande:

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

Giltighetstid för skatte-satserna

Omsättningsskatten
vid detaljhandelsbolagens
inköp

Omsättningsskatten
vid inköp eller import för
användning till vetenskap-ligt etc. ändamål

Utskänk-

ningsskatt

kr. för liter

Grundavgift

kr.

Procentuell

avgift

%

Grundavgift

kr.

Procentuell

avgift

%

Vt 1920—1!% 1921 ......

_

25

_

_

2

V? 1921—s% 1922 ‘......

—

50

—

—

4

Vt 1922—3% 1923 ......

—

65

—

—

4

Vt 1923—80/e 1926 ......

—

1 50

—

—

0

1

t©

i

Vt 1926—8% 1929 ......

—

50

—

—

2 0-2—4

Vt 1929—81/i 1932 ......

—

55

—

—

2 0-2-4

Va 1932—30/e 1932 ......

0.60

55

—

—

I

CM

O

Vt 1932—1 2»Vi 1933 ......

1.00

60

-

—

20—2—4

Va 1933—3% 1933 ......

1.60

60

1.60

3 60

T*

1

CM

1

O

<N

1/t 1933—3% 1939 ......

1.60

60

1.40

—

1

O

Vt 1939—..............

2.00

60

1.40

—

TO

O

1

ti)

!

De under inkomsttiteln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
beräknade, respektive influtna beloppen under olika budgetår framgå av
följande sammanställning:

Budgetår

Beräknat
milj. kr.

Influtet
milj. kr.

Budgetår

Beräknat
milj. kr.

Influtet
milj. kr.

1920 .............

20.0

17.3

1930/31 ..........

40.0

40.6

1921..............

47.0

46.3

1931/32 ..........

40.0

44.9

1922..............

67.0

56.0

1932/33 ..........

68.0

67.5

1923 >/i—s%......

35.0

27.6

1933/34 ..........

78.0

78.5

1923/24 .........

43.7

39.5

1934/35 ..........

83.0

83.5

1924/25 ..........

38.0

38.0

1935/36 ..........

86.0

87.6

1925/26 ..........

38.0

37.2

1936/37 ..........

89.0

92.2

1926/27 ..........

38.0

37.2

1937/38 ..........

93.0

96.8

1927/28 ..........

36.0

37.8

1938/39 ..........

97.0

103.0

1928/29 ..........

37.6

37.8

1939/40 ..........

115.0

1929/30 ..........

38.6

40.1

1 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för
sprit utgick under ifrågavarande tid efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp å fat.

2 Renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är från och med den 1 juli 1923
fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt brännvin utgör utskänkningsskatten 2 kronor
för liter och för övriga spritdrycker 4 kronor för liter.

8 Därest dryckerna försåldes å fat, skulle den efter procent å inköpspriset utgående delen av
skatten beräknas å det belopp, som, oavsett skatten, utgjorde dryckernas pris vid dylik försäljning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

7

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och gälla
för närvarande, enligt ovannämnda förordning den 22 juni 1939, till innevarande
budgetårs slut.

Någon beskattning av vin, motsvarande den som enligt vad ovan sagts är
gällande för spritdrycker, har hittills icke genomförts i annan mån än att
omsättningsskatt skall erläggas för vin, som tillverkats inom riket och som
här försäljes av partihandelsbolaget till detaljhandelsbolag. Bestämmelser
härom äro meddelade i förordningen den 30 mars 1935 (nr 76) örn omsättningsskatt
å inhemskt vin. Skatten utgår, för liter räknat, med 70 öre, om
vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller det är rnusserande eller
därmed jämförligt, men eljest med 35 öre. Vad de utländska vinerna beträffar
drabbas de av den tullbeskattning, som följer av de för vin av olika slag
gällande tullavgifterna.

Vid undersökning av olika utvägar att i nuvarande krisläge tillföra statskassan
ökade inkomster har jag ansett mig böra taga i övervägande att pålägga
konsumtionen av spritdrycker ytterligare beskattning. På min anmodan
har chefen för kontrollstyrelsen, överdirektören A. Kollberg utarbetat en
promemoria i ämnet av i huvudsak följande innehåll.

Vid en undersökning av möjligheterna att kunna utvinna ökade statsinkomster
av konsumtionen av spritdrycker genom en skärpning av beskattningen
å densamma möta stora svårigheter att bedöma, hur mycket förbrukningen
pressas tillbaka genom en viss beskattningsåtgärd. Först och främst
saknas med hänsyn till de synnerligen ovissa förhållandena varje möjlighet
att bedöma konjunkturutvecklingen och denna har visat sig hava ett ej ringa
inflytande på konsumtionen. Vidare saknas i stor utsträckning tidigare erfarenheter
av hur den köpande allmänheten reagerar för en prisfördyring av
viss omfattning. De enda exemplen på verkan av skatteförhöjningar, man
fran det senaste tiotalet år har, är perioden 1931—1934 och år 1939. Vad
forst beträffar det sistnämnda året, företogs en skatteförhöjning av 40 öre,
vdken icke visat sig påverka förbrukningen i någon mätbar grad. Under den
förstnämnda perioden skedde en skatteförhöjning med sammanlagt 1 krona
60 öre (1932 med 60 öre och 1933 med 1 krona). Samtidigt nedgick försäljnmgen
utminuteringsvis från 30.3 milj. liter 1931 till 25.2 milj. liter 1933 eller
med ungefär /6. Huru mycket av denna förbrukningsminskning, som orsakades
av skatteförhöjningen och huru mycket som berodde av den då rådande
lågkonjunkturen låter sig icke fastställa. År 1937, det sista hela året av
den gamla rusdrycksförsäljningsförordningens tillämpning, var försäljningen
utminuteringsvis i det närmaste lika stor som 1931 eller 30.1 milj. liter och
ar 1938 utgjorde förbrukningen nära 32 milj. liter. Konjunkturförbättringen
och andra faktorer av ekonomisk art torde få anses hava fullständigt utplånat
den verkan, som skatteförhöjningarna och konjunkturförsämringen i början
av 1930-talet utövat på förbrukningen i minskande riktning.

Under förutsättning av oförändrad konjunktur torde det, örn man utgår
fran tidigare erfarenheter, kunna antagas, att en höjning av priset med 2
kronor för liter på en gång skulle komma att minska försäljningen utminuteringsvis
med omkring en sjättedel eller från 32 milj. liter till omkring 26 milj.
Ider. Harvid förefinnes emellertid en oviss faktor. Det lär nämligen icke

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 49-

kunna med någon säkerhet fastställas, hur den svenska allmänheten kommer
att reagera för en förhöjning av gällande utförsäljningspris med 40 % (från
4.95 till 6.95 för renat brännvin). Därest köpkraften alltjämt är betydande
och det nuvarande utförsäljningspriset på spritdrycker under senare år icke
stegrats lika mycket som varuprisnivån i övrigt, kommer reaktionen givetvis
att bli mindre, än om samma utförsäljningspris redan nu i förhållande
till andra varupriser anses relativt högt. En ytterligare faktor, som kan utöva
inflytande på konsumtionen, är inträffade prisstegringar å andra varor, varigenom
prisstegringen å spritdrycker kan komma att mindre framträda. Med
hänsyn till vad sålunda anförts låter det sig icke avgöra, huruvida ett 2
kronors-pålägg kommer att åstadkomma eu större eller mindre sänkning än
den här ovan antagna.

Med en försäljning utminuteringsvis av 26 milj. liter skulle, därest omsättningsskattens
grundavgift ökas med 2 kronor till 4 kronor från nuvarande

2 kronor, i statsinkomst inflyta (4 X 26 =) 104 milj. kronor. Då procentavgiften
ger ungefär 1 krona per liter räknat eller vid 26 milj. liters försäljning
cirka 26 milj. kronor, skulle alltså omsättningsskatten för utminuterade
spritdrycker sammanlagt ge 130 milj. kronor. Med nuvarande skattesatser
och 32 milj. liters försäljning är motsvarande inkomst [(2 + 1) X 32 ==j

96 milj. kronor. .

Om skatteförhöjningen göres större, så att omsättningsskatten hojes med

3 kronor till 5 kronor per liter, kommer givetvis minskningen i försäljningen

utminuteringsvis att bliva större. Örn man räknar med en nedgång av föisäljningen
med omkring 25 ®/o till 24 milj. liter skulle enligt en uträkning,
utförd på liknande sätt som här ovan — statsinkomsten av omsättningsskatten
för utminuteringens del bliva [24 X (5 + 1) =] 144 milj. kronor eller
väsentligt större än med 2 kronors-pålägget. .

Vad utskänkningen beträffar, kommer en omsättningsskattehöjnmg att
påverka utskänkningsprisen, så att vid 2 kronors höjning lör liter priset
för ett glas renat brännvin örn 2% centiliter måste höjas med 5 öre. En dylik
höjning kommer givetvis att påverka förbrukningen, en verkan som torde
bliva olika för olika varuslag, mindre för de dyrare och större för de billigare.
Örn man räknar med en genomsnittlig minskning i försäljningen utskänkningsvis
med 10 °/o, skulle förbrukningen, som 1938 utgjorde c:a 3.1 milj.
Uter, nedgå till 2.8 milj. liter. Omsättningsskattens grundavgift och procentavgift,
som för närvarande ge något mer än 9 milj. kronor [3.1 X (2 + 1)J,
skulle alltså komma att ge 14 milj. kronor [2.8 X (4 + 1) J Skulle

omsättningsskatten höjas med 3 kronor för liter (fran - till 5 kronor),
blir det nödvändigt att uttaga förhöjningen genom att öka priset med 10 ore
per 2^/2 centiliters glas. Såsom följd härav kan antagas, att försäljningen
utskänkningsvis minskas med omkring 20 %. Vid 2.5 milj. liters försäljning
utskänkningsvis skulle statens inkomst bliva omkring 15 milj. kronor eller
ungefär 6 milj. kronor mera än för närvarande.

Vad därefter beträffar vinförsäljningen torde olika beskattningsmetoder
böra tillämpas i fråga örn starkviner å ena sidan samt musserande och svaga
viner å den andra. Vad starkvinerna beträffar torde, med hänsyn till att
starkvin kan komma att tjäna som ersättningsvara för spritdrycker, en fast
avgift av 2 kronor per helbutelj (67 å 70 cl.) oberoende av varans varde bora
påläggas. En fast grundavgift kommer att särskilt träffa de billigare starkvinerna,
vilka, enligt vad erfarenheten visat, på vissa håll äro ganska eftersökta
såsom ett relativt billigt berusningsmedel. I fråga om musserande
viner och lättviner synes det vara lämpligare, att en procentuell vardeavgift
utgår, vilken ungefärligen skulle motsvara en avgift av 2 kronor per butelj

Kungl. Maj.ts proposition nr 49.

9

av starkvinerna. Enligt gjorda överslagsberäkningar skulle den procentuella
avgiften i fråga om svagviner och musserande viner böra sättas till 50 %
av systembolagens inköpspris hos Vin- & spritcentralen. Bestämmelser om
ifrågavarande avgifter torde kunna meddelas i en förordning örn särskild
omsättningsskatt å viner, enligt vilken spritcentralen bemyndigas att uttaga
skatten vid försäljningen av vinerna till systembolagen. Den ifrågavarande
omsättningsskatten skulle träffa all försäljning av vin, vare sig inhemskt eller
utländskt.

De prishöjningar, som påkallas genom den föreslagna vinbeskattningen,
torde i viss omfattning komma att påverka förbrukningen.

Vad först starka viner beträffar, uppgick försäljningen 1938 till c:a 4.8
milj. liter, d. v. s. till inemot 7 milj. helbuteljer. En beskattning av 2 kronor
per helbutelj torde nedbringa förbrukningen åtminstone till 6 milj. helbuteljer.

Försäljningen av svaga viner utgjorde år 1938 1.8 milj. liter, motsvarande
c:a 2.6 milj. helbuteljer. Det genomsnittliga inköpspriset per helbutelj var
c:a kronor 2.25. En beskattning med 50 °/o av inköpspriset torde för denna
vara, som är mera känslig för prisförhöjning, medföra att försäljningen nedgår
till omkring 1.5 milj. helbuteljer.

Vad slutligen beträffar försäljningen av musserande vinel*, utgjorde den
1938 560,000 liter, motsvarande c:a 750,000 helbuteljer. Det genomsnittliga
inköpspriset utgjorde kronor 4.10 per helbutelj. Efter den föreslagna skatteförhöjningen
kan försäljningen uppskattas bliva c:a 400,000 helbuteljer per
år.

I promemorian lia även framlagts vissa inkomstberäkningar rörande de i
densamma behandlade alternativa beskattningsåtgärderna, därvid hänsyn
även tagits till de återverkningar, som en inträdande konsumtionsminskning
medför i form av lägre inkomster å andra rusdrycksmedelstitlar, nämligen
brännvinstillverkningsskatt samt rusdrycksförsäljningsmedel från partihandelsbolaget
och detaljhandelsbolagen. Vid en höjning av omsättningsskattens
grundavgift med 2 kronor per liter och införande av särskild omsättningsskatt
för vin i enlighet med vad i promemorian förordats skulle deli behållna nettoinkomsten
å rusdrycksmedelstitlarna bliva 152 milj. kronor för helt år, motsvarande
en ökning av 37 milj. kronor i jämförelse med det i riksstaten för
innevarande budgetår beräknade beloppet, tillhopa 115 milj. kronor. Skulle
omsättningsskattens grundavgift höjas med 3 kronor skulle resultatet bliva
en nettobehållning av 159 milj. kronor för helt år eller 44 milj. kronor mera
än vad i riksstaten beräknats.

De i promemorian behandlade alternativen rörande höjd spritdrycksbeskattning
förutsätta en enhetlig beskattning i fråga örn allmänhetens inköp
av spritdryckex*. En skärpning av beskattningen enligt dessa alternativ skulle
alltså åvägabringas genom en höjning av den i förordningen angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker stadgade grundavgiften, 2
kronor per liter, till det högre belopp, som anses erforderligt och lämpligt.
I samband med de överläggningar, som jag i ärendet fört med chefen för
kontrollstyrelsen, ha emellertid även undersökts möjligheterna att med frångående
av en dylik generell beskattning tillämpa en progressiv skattemetod,

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 49.

2

10

Kungl. Mcij:ts proposition nr 49.

Departements chefen.

knuten till motboksinnehavarnas månatliga uttag av spritdrycker. En sådan
beskattning kunde anordnas på det sättet, att en viss lägre höjning, förslagsvis
med 1 krona per liter vidtoges beträffande nämnda grundavgift. Därutöver
skulle systembolagen uttaga en särskild accis å de kvantiteter spritdrycker,
som inköptes utöver en liter. För den andra litern (eller del därav)
kunde denna accis tänkas utgå förslagsvis med 2 kronor, för den tredje med
5 kronor samt för den fjärde och, i förekommande fall, därpå följande kvantiteter
med 9 kronor för liter. En på detta sätt och med nämnda belopp genomförd
skatteskärpning beräknades medföra en nettobehållning av spritskatterna
å 147 milj. kronor. Bestämmelserna om en progressiv accis kunde
lämpligen ej innefattas i den nuvarande omsättningsskatteförordningen. Accisen
borde i stället regleras genom en särskild förordning.

Det har emellertid vid överläggningarna från kontrollstyrelsens sida framhållits,
att en dylik progressiv spritdrycksbeskattning vore betydligt mera invecklad
än den hittills anlitade skatteformen samt att den lägger ett väsentligt
större arbete på systembolagen och särskilt på utminuteringspersonalen.
Det vore att vänta, att särskilt under första tiden svårigheter skulle uppkomma
vid tillämpningen och att den kontroll, som vore möjlig att åstadkomma,
icke kunde bliva fullt effektiv. Ur social synpunkt kunde en för skarp
progression befaras leda till att personer skulle inköpa spritdrycker utöver
eget behov för överlåtelse till andra. En förutsättning för att ett system med
progressiv beskattning skulle kunna upprätthållas vore, att de numera medgivna
efterhandsinköpen upphörde. I annat fall skulle kontrollen över accisens
rätta påförande i hög grad försvåras. För tillgodoseende av skatteskärpningens
effektivitet bleve vidare erforderligt bemyndiga kontrollstyrelsen
att lämna direktiv till systembolagen därom, att nya motböcker icke annat
än i alldeles särskilda fall borde utställas.

Då jag i nuvarande läge funnit oundgängligt att av spritdryckskonsumtionen
utvinna ökade statsinkomster, har jag ansett mig böra lämna åsido
brännvinstillverkningsskatten och utskänkningsskatten samt i stället, såsom
vid de närmast föregående skatteskärpningama på detta område varit
fallet, åvägabringa skattehöjningen genom en ökning av omsättningsskatten.
Vad den fasta avgiften beträffar kan ökningen ske antingen genom en enhetlig
höjning av omsättningsskattens grundavgift, vilken av 1939 års lagtima
riksdag bestämts till 2 kronor per liter, eller genom påförande av en
progressiv avgift enligt den i det föregående skisserade anordningen. Den
sistnämnda utvägen erbjuder visserligen fördelar, då det här är fråga örn
en lyxbetonad överflödskonsumtion, men å andra sidan är den progressiva
beskattningen, såsom från kontrollstyrelsens sida framhållits, förbunden med
olägenheter av ^social och skatteteknisk art, från vilka icke kan helt bortses.
Jag har därför icke funnit tillrådligt att i förevarande sammanhang
i vidare mån anlita den progressiva beskattndngsformen än att allenast de
kvantiteter spritdrycker utöver en liter, som inköpas under en månad, beläggas
med en enhetlig högre skatt. Under hänsynstagande bland annat till

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

11

utförda beräkningar rörande den inverkan, skattehöjningar i olika lägen
kunna antagas medföra å spritdryckskonsumtionens omfattning, har jag
ansett mig böra förorda en höjning av beskattningen med 2 kronor för den
första litern spritdrycker, som en köpare uttager under löpande månad, och
med 4 kronor för envar av de följande. Vid valet medan en såfunda i någon
mån graderad beskattning och en likformig förhöjning har jag icke
kunnat undgå att taga hänsyn till att den föreslagna höjningen med 2 kronor
och 4 kronor per liter beräknats giva en väsentligt högre avkastning
än en höjning över lag med 3 kronor.

Då denna gradering av beskattningen, hänförlig till köparens månatliga
uttag från systembolag, lägger hinder i vägen för ett genomförande i sin
helhet av skattehöjningen på grundval av bestämmelserna i förordningen
angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, enligt vilken
skatten påföres vid partihandelsbolagets försäljning till systembolag, är påkallat,
att särskilda bestämmelser utfärdas rörande upptagande vid systembolagen
av viss del av nu ifrågavarande skatt. Mitt förslag innebär alltså,
att den i 2 § 1 mom. nämnda förordning stadgade grundavgiften höjes med
2 kronor till 4 kronor per liter samt att i en särskild förordning om spritdrycksaccis
meddelas bestämmelser om att sådan accis skall utgå med 2 kronor
för varje liter spritdrycker utöver den första, som under en och samma
kalendermånad utminuteras till en och samma köpare.

I betraktande av storleken av den sålunda föreslagna grundavgiften synes
påkallat att vidtaga en mindre höjning jämväl av den procentuella delen
av omsättningsskatten. Denna del, vilken för närvarande utgår med 60
procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna
i buteljerat skick, synes lämpligen kunna höjas till 80 procent.

Ä skattelagd spiut, avsedd för tekniska, industriella m. fl. ändamål, utgår
för närvarande omsättningsskatt allenast med en grundavgift av 1 krona 40
öre för liter. I denna beskattning anser jag mig icke böra föreslå annan
ändring, än att sprit, avsedd för tillverkning av essenser eller extrakter för
beredning av alkoholhaltiga drycker, belägges med en grundavgift av 10
kronor för liter. Det torde få förutsättas, att kontrollstyrelsen, som har att
bevilja tillstånd till inköp och import av sprit för nämnda ändamål, i samband
därmed har tillfälle att öva kontroll därå, att grundavgiften vederbörligen
erlägges.

I den nya acoisförordningen har föreskrivits, att kontrollstyrelsen skall äga
meddela närmare föreskrifter och anvisningar rörande sättet för spritdrycksaccisens
uppbärande och redovisande. Det inträffar i vissa fall, att
utminutering av spritdrycker äger rum i buteljer av speciell storlek. Det
kan därför komma i fråga att upptaga accis för några få centiliter utöver
hel liter. Då det skulle verka hinderligt vid varornas expediering att strikt
tillämpa accisbestämmelsema i sådant fall, lärer det få ankomma på kontrollstyrelsen
att meddela anvisning örn beloppets jämkning efter helt litertal.
För säkerställande av effektiviteten av den föreslagna höjda spritdrycksbeskattningen
torde viss återhållsamhet vara önskvärd i fråga örn ut -

12

Kungl. May.ts proposition nr 49.

ställande av nya inotböcker under den tid, nu ifrågavarande skattebestämmelser
gälla. Kontrollstyrelsen torde böra äga befogenhet att meddela anvisning
till systembolagen i sådant hänseende.

Från kontrollstyrelsens sida har framhållits, att tekniska svårigheter möta
för systembolagen att omhänderhava upptagandet av den särskilda spritdrycksaccisen,
därest de enligt 4 kap. 4 § rusdrycksförsäljningsförordningen
medgivna s. k. efterhandsinköpen alltjämt skola förekomma. Med beaktande
härav torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda föreskrift
om att rätten till efterhandsinköp skall upphöra att gälla tillsvidare under
den tid spritdrycksaccis utgår.

Den föreslagna skärpningen av spritdrycksbeskattningen bör enligt min
mening icke genomföras utan att vinkonsumtionen samtidigt göres till föremål
för ökad beskattning. Detta synes befogat icke allenast för åvägabringande
av skälig jämnhet i alkoholbeskattningen utan även till förhindrande av
att konsumenterna av spritdrycker efter skattehöjningen övergå till ökad förbrukning
av vin. Vad skattesatsens storlek beträffar föreslår jag att densamma
fastställes till 50 procent av systembolagens inköpspris å vinet. Då
de billigare starkvinerna kunna tänkas komma att i första hand ersätta
spritdryckerna vid en höjd beskattning, har jag emellertid ansett erforderligt,
att för nämnda viner stadgas en minimiskatt av 2 kronor för helbutelj, varigenom
en alltför ogynnsam utveckling i berörda riktning förhindras. Bestämmelser
om denna beskattning böra meddelas i en förordning om särskild
omsättningsskatt å vin. Av praktiska skäl hava i fråga om minimiskatten
för starkvin särskilda skattesatser angivits för hel- och halvbuteljer med viss
angiven storlek. För andra butelj storlekar avses skatten skola utgå efter
3 kronor för liter.

Vad angår statsverkets behållna inkomst av omsättningsskatterna å spritdrycker
och vin samt av spritdrycksaccisen efter genomförandet av nu framlagda
skatteförslag ha verkställda beräkningar givit vid handen, att sagda inkomst
skulle uppgå till 192 milj. kronor för år. Då ifrågavarande skattetitel
i nu löpande riksstat är upptagen med 115 milj. kronor, skulle merinkomsten
utgöra 77 milj. kronor. Den till följd av skattehöjningen beräknade konsumtionsminskningen
medför emellertid en viss inkomstminskning å vissa andra
rusdrycksmedelstitlar. Denna beräknas till sammanlagt 14 milj. kronor.
Statsverkets nettointäkt av de nu föreslagna beskattningsåtgärderna skulle
alltså bliva 63 milj. kronor.

Tillkomsten av de nya beskattningsformerna torde böra föranleda, att å
tilläggsstat upptagas två nya inkomsttitlar, benämnda Spritdrycksaccis samt
Omsättningsskatt å vin. Förslag härom torde få framläggas i samband med
att ny beräkning av vissa inkomstitlar å gällande riksstat underställes riksdagen.

Bestämmelserna örn den föreslagna skärpta beskattningen av spritdrycker
torde böra träda i kraft den 1 november 1939, under det att bestämmelserna
om den särskilda omsättningsskatten å vin böra träda i kraft snarast möj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 49.

13

ligt. Under den tid som förflyter, innan de nya bestämmelserna träda i kraft,
äro vissa begränsningar av försäljningen erforderliga. Sålunda är det av tekniska
skäl nödvändigt suspendera rätten att med stöd av 4 kap. 4 § andra stycket
rusdrycksförsäljningsförordningen erhålla s. k. extra tilldelning. Vidare
bör redan nu föreskrivas, att efterhandsinköp av spritdrycker ej må äga rum.
Förberedelserna för genomförande av den särskilda omsättningsskatten å
vin göra det slutligen nödvändigt att under några få dagar efter ikraftträdandet
av förordningen om nämnda beskattning helt inställa utminuteringen av
vin. Bestämmelser härom torde böra utfärdas av Kungl. Majit.

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts ha inom finansdepartementet
upprättats förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § förordningen den 8 juni 1923 (nr
155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;

2) förordning örn spritdrycksaccis; samt

3) förordning angående särskild omsättningsskatt å vin.

Föredraganden hemställer härefter, att berörda förslag måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!
V. Schwartz.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1939.

1 sami. Nr 49.

3